Kvinnors hjärtan

En temaskrift om hjärt-kärlsjukdom hos kvinnnor

Kvinnors hjärtan

01_omslag_kvinna_11.indd 1 2011-02-23 10:39:04

Den här temaskriften är en del av Hjärt-Lungfon-dens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner och företag.

Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om sjukdomar. Fonden har inga stat-liga bidrag utan är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Hjärt-Lungfonden är Sveriges största och vikti-gaste finansiär av den oberoende hjärt- och lung-forskningen. Trots att Hjärt-Lungfonden årligen delar ut cirka 160 miljoner kronor kan fonden bara tillgodose cirka 13 procent av de sökta medlen. En av fondens uppgifter är därför att samla in mer pengar.

Ett 90-konto är givarens garanti för att pengarna går till ändamålet. SFI (Stiftelsen för Insamlingskontroll) kontrollerar regelbundet alla organisationer med 90-konto. Hjärt-Lungfonden prioriterar klinisk forskning för att de medicinska resultaten snabbt ska komma till praktisk använd-ning inom sjukvården.

ISBN 978-91-978404-5-3

Box 5413, 114 84 StockholmBesöksadress: Biblioteksgatan 29Tel 08-566 24 200, Fax 08-566 24 229www.hjart-lungfonden.seinsamlingskonton: pg 90 91 92-7, bg 909-1927organisationsnummer 802006-0763

02-39_kvinnors hjärtan_11.indd 2 2011-02-23 11:04:50

Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 3

Hjärtsjukdomarna är vår tids stora folksjukdom och den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 pro-cent av både kvinnorna och männen har en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak. Under de senaste decennierna har dödstalen i hjärt-kärl-sjukdomar minskat kontinuerligt både bland män och kvinnor tack vare effektivare forskning och behandlingsformer.

Det är en bred uppfattning i samhället att kvin-nor inte drabbas av hjärt-kärlsjukdom i samma utsträckning som män. Detta stämmer emellertid inte. Kvinnor drabbas av hjärt-kärlsjukdomar i samma utsträckning som män, men det sker cirka tio år senare i livet. Även om färre kvinnor än män insjuknar i relativt ung ålder har de kvinnor som drabbas sämre prognos än männen. Detta är alltså en oerhört viktig målgrupp för sjukvården.

Det är tyvärr även ett faktum att hjärtsjuka kvin-nor är underrepresenterade i kliniska studier och att det över huvud taget forskas för lite på skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärtsjukdom.

Forskningen kring kvinnors hjärtan är med andra ord eftersatt. Hjärt-Lungfonden samlar i mars varje år in pengar till forskningsprojekt inom området.

Din gåva kan rädda liv!

Innehåll 4 Hjärtat och blodomloppet 6 Hjärtsjukdomar16 Behandling 24 Riskfaktorer33 Forskning


4 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

Hjärtat är en muskel, som är något större än en knuten hand, med uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat har fyra sammankopplade rum: vänster förmak som mynnar i vänster kammare samt höger förmak som mynnar i höger kammare.

Hjärtat fungerar som en pump med två serie-kopplade cylindrar. Med en frekvens av 60 slag per minut drar sig hjärtat samman, och hjärtats vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod genom artärerna – ådrorna som leder från hjärtat – ut i kroppen. Efter sammandragningen vidgar sig hjärtat igen och blodet från kroppen återförs till höger förmak och höger kammare via venerna, som leder till hjärtat. Den högra kammaren i hjär-tat pumpar därefter blodet genom lungorna, där blodet syresätts och koldioxid vädras ut. Därefter förs blodet via vänster förmak tillbaka till vänster kammare, som pumpar ut det syrerika blodet i kroppen på nytt.

Klaffarna i hjärtat fungerar som backventiler och hindrar att blodet går tillbaka från kamrar och till förmak, och från lungartär och aorta till respektive kammare.

Hjärtat har ett elektriskt system – retlednings-systemet – som gör att det dras ihop och blodet pres-sas ut i kärlsystemet. Retledningssystemet består av specialiserade hjärtmuskelceller som alstrar impulser till alla delar av hjärtmuskeln.

I högra förmaket sitter sinusknutan som startar den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt till båda förmaken och den får förmaken att dra ihop sig och pressa ner blod i kamrarna. Mellan förmaken och kamrarna sitter av-knutan, en annan specialiserad cellgrupp. Här stannar impulsen upp något så att förmaken hinner tömmas fullständigt.

HJÄRTAT OCH BLODOMLOPPET

Kvinnor har mindre hjärta och

smalare kärl än män. Vid kranskärls-

sjukdom kan effekten på hjärtat

vara olika mellan könen.

Så fungerar hjärtat



I vila pumpar hjärtat cirka

fem liter blod i minuten till

kroppens alla organ och

vävnader. Varje år ska det slå

ungefär 30 miljoner gånger,

under en livstid cirka 2,5 mil-

jarder gånger.

av-knutan skickar sedan i väg en våg av signaler via en speciell hjärtbana som heter His’ bunt, det leder till en sammandragning av kamrarna och att blodet pumpas ut i kroppen från vänster kammare och ut i lungorna från höger kammare.

Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och till-baka till hjärtat. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop och tömmer sig. Det kallas över-trycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blod-trycket till en lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska blodtrycket.

Syrefattigt blod

Till vänster lunga

Vänsterförmak

Hjärtklaff

Högerförmak

Högerkammare

Vänsterkammare

Till höger lunga

Frånlungorna

Frånlungornatill hjärtat

Syrerikt blod

Sinus-knutan

AV-knutan

Aorta

Lungpulsåder

Lungven

Hålven



HJÄRTSJUKDOMAR

Kärlkramp och hjärtinfarktKranskärlen är de blodkärl som försörjer hjärtat med blod. Kärlen ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag.

Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och låter blodet fritt strömma igenom och förse kroppens organ och vävnader med näring och syre. Med åren kan ansamlingar av fett, framför allt kolesterol, bilda fettstrimmor i kärlväggen. Ansamlingen av blodfetter orsakar en inflammation i kärlväggen och bygger upp en förhårdnad av fett, bindväv och kalk som kallas plack. När placket växer ökar först kärlets yttre diameter. Därefter blir hålrummet i kärlet gradvis trängre och hjärtat kan få en försäm-rad blod- och syretillförsel. I längden kan hjärtats pumpförmåga bli nedsatt. Denna förträngning i kranskärlen kallar vi åderförfettning. Den medicin-ska termen är ateroskleros.

När det uppstår sprickor i placket aktiveras blodplättarna, det vill säga de blodceller som får blodet att koagulera, och det kan bildas blodprop-par som täpper till blodkärlet helt. Följden kan bli syre-brist, ischemi, i viktiga organ såsom hjärtat. De flesta människor har förfettade kärl utan att känna något. Tidigare trodde man att åderförfettning inträffar först sent i livet, men i dag vet vi att inlag-ringen av fett börjar redan i 20-årsåldern och växer gradvis med åldern, hos vissa betydligt snabbare än hos andra. Särskilt stor risk för att drabbas löper personer med högt blodtryck, hypertoni, personer med förhöjda blodfetter, hyperlipidemi, personer med diabetes, personer med bukfetma samt rökare. Ärftlighet och stress inverkar också.



KärlkrampDet första tecknet på kranskärlssjukdom hos kvinnor är vanligen kärlkramp (angina pectoris), hos män är det första tecknet i många fall hjärtinfarkt.

Man skiljer mellan stabil och instabil kärl- kramp. Stabil kärlkramp är när en bestående förträngning i ett av hjärtats kranskärl gör det svårt för blodet att rinna fritt och vid ansträngande situationer får hjärtat på så vis för lite syre, vilket ger övergående smärta i bröstet. Vid instabil kärlkramp blir smärtan plötsligt svårare eller också utlöses den vid mindre ansträngning än tidigare, eller till och med i vila. Instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och kan vara för-stadium till hjärtinfarkt.

Kärlkramp beror oftast på att ett eller flera av hjärtats kranskärl har blivit för trånga på grund av inlagringar i kärlväggen, så kallad åderförfettning eller ateroskle-ros, vilket försvårar blodflödet genom kärlet. Det typiska symptomet är bröstsmärta vid fysisk eller psykisk ansträngning. När man an-stränger sig eller blir upp-rörd ökar hjärtats arbete och det behövs mer blod. Förträngningen i kranskärlen hindrar då tillräckligt mycket blod från att nå hjärtat, det blir syrebrist, vilket orsakar smärta. Symptomen kan även yttra sig som en tryckande känsla eller obehagskänsla över bröstet eller som svårighet att få luft. Smärtan för-svinner när man har vilat en stund.

En person med stabil kärlkramp som plötsligt

Det typiska symptomet

på kärlkramp är bröst-

smärta vid fysisk eller psykisk

ansträngning. Om smärtan

kommer plötsligt och strålar

ut i kroppen kan det röra

sig om instabil kärlkramp eller

en hjärtinfarkt.



får tätare attacker av bröstsmärta vid allt mindre ansträngning eller vid vila bedöms ha instabil kärlkramp. Det är ett allvarligare tillstånd.

UtredningFör att fastställa diagnosen kärlkramp görs vanligen ett arbetsprov på testcykel med ekg-registrering. Resultatet visar hur mycket man kan anstränga sig innan det börjar göra ont i bröstet. ekg visar om syrebrist uppstår vid ansträngning och om något onormalt finns i hjärtrytmen. Med hjälp av ett speciellt blodprov kan läkaren undersöka om hjärtmuskelceller har dött, det vill säga om en hjärtinfarkt har inträffat. För att läkaren ska veta hur det ser ut i patientens kranskärl, och i vilken utsträckning de är förträngda, görs ofta en kon-traströntgenundersökning av kranskärlen, en så kallad koronarangiografi.

HjärtinfarktDen dominerande orsaken till hjärtinfarkt bland medelålders och äldre är åderförfettning i krans-artärerna. Om inlagringen i kärlväggen plötsligt brister bildas en liten klump koagulerat blod. En blodpropp kan lätt täppa till kärlet och avbryta blodströmmen. Man får då en hjärtinfarkt.

Området som drabbas av bristande blodtillför-sel skadas gradvis om blodproppen inte snabbt löses upp. Utan syre dör hjärtcellerna i området. Svårt skadad hjärtmuskelvävnad övergår från att vara muskel till bindväv, det vill säga ärrvävnad. Skadan som uppstår i hjärtmuskeln kan leda direkt till döden eller orsaka skador som senare kan leda till en ny hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.

I vissa fall kan hjärtinfarkt också uppstå av att en blodpropp bildats och täpper till ett kärl som inte har haft inlagringar – kärlen är ”rena” – ett fenomen som är vanligare hos kvinnor. Kvinnor



har oftare kärlkramp utan att ha förträngningar i kranskärlen. En långdragen spasm kan också orsaka hjärtinfarkt.

De mest typiska symptomen vid hjärtinfarkt är plötsliga smärtor mitt i bröstet. Ofta strålar smär-torna ut i vänster arm, men de kan även stråla ut i båda armarna, händerna, halsen, underkäken, magen och ryggen. Man kan uppleva plötsliga and-ningssvårigheter med eller utan smärta.

Svimning, kallsvettningar, illamående eller yrsel, ofta kopplat med smärta eller tryck i brös-tet, är vanligt. Smärtan kan vara i flera timmar. Extrem trötthet under flera veckor kan förebåda hjärtinfarkt, framförallt hos kvinnor.

Tyst infarkt ger inte typiska besvär och upptäcks ofta långt efteråt, till exempel vid hälsoundersök-ningar med ekg. Tysta infarkter är vanligare hos kvinnor.

Emotionell stress kan utlösa hjärtchock, som i vissa fall kan leda till döden. Tillståndet kallas Takotsubo-kardiomyopati, ibland även ”brustet hjärta”. Det är ett tillstånd som karakteriseras av akut, ofta stressutlöst bröstsmärta och/eller and-ningssvårigheter, förändringar av ekg-kurvan, stegring av hjärtskademarkörer i blodet och utta-lad nedsättning av funktionen i vänster kammare. Tillståndet är snarlikt en akut hjärtinfarkt, men till skillnad från den typiska hjärtinfarkten hittar man vid kranskärlsröntgen inga kranskärlsför-ändringar – kärlen brukar vara ”rena”. De flesta patienter brukar återhämta sig. Detta syndrom ses enbart hos kvinnor.

Kvinnors och mäns hjärtan är olika. I förhål-lande till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre och lättare. Kvinnors hjärtmuskel har finare fibrer än mäns och kvinnor har smalare kranskärl. Hos kvinnor finns placket längs hela kärlväggen, medan det hos män är mer samlat på


Studier har visat att risken för

att dö i plötslig hjärtdöd är

förhöjd hos kvinnor med hög

BMI i kombination med låg

fysisk aktivitet.



en plats. Kvinnor och män upplever smärta olika, vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärt-mekanismerna. Det finns också skillnader i syste-met för blodets koagulering.

Kvinnor har en tendens att söka vård senare samt mindre ofta relatera symptomen till hjärt-sjukdom och därmed inte ta dem på lika stort allvar. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom är en minst lika allvarlig sjukdom hos kvinnor och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos såväl kvinnor som män.

UtredningGränsen mellan hjärtinfarkt och instabil kärl-kramp är sällan knivskarp. Hjärtinfarktsdiag-nosen ställs med hjälp av blodprov då man ser höjda halter av ämnen från hjärtmuskulaturen (biokemiska markörer) i kombination med an-tingen minst ett typiskt symptom eller typiska ekg-förändringar.

HjärtsviktVid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa ut till-räckligt med blod i kroppen. Cellerna i kroppen får då för lite näring och syre vilket i första hand yttrar sig som diffusa symptom i form av trötthet och andfåddhet. Sjukdomstecknen smyger sig på under lång tid, varierar från person till person och dessutom från dag till dag.

Orsakerna till hjärtsvikt kan vara högt blodtryck eller läckage i de hjärtklaffar som fungerar som backventiler. En annan orsak kan vara hjärtinfarkt, då en del av hjärtmuskeln dött till följd av infarkten. Det kan även röra sig om hjärtmuskelförtvining (kardiomyopati) där belastningen på den kvarva-rande muskelmassan ökar.

Den försämrade genomblödningen i kroppen drabbar på sikt även andra organ, exempelvis nju-



rarna, vilket leder till att kroppen samlar på sig vat-ten och salt, vilket i sin tur leder till viktuppgång.

Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor ut-sträckning av hjärtsvikt. Kvinnor och män uppvisar dock delvis olika sjukdomsbild och för kvinnor kan sjukdomen i vissa fall vara extra svår att upptäcka och behandla.

Vid en typ av hjärtsvikt är pumpförmågan beva-rad, i stället är det hjärtats fyllnadsfas som är störd. Denna typ av hjärtsvikt drabbar oftast äldre och kvinnor och de drabbade är ofta multisjuka och lider av högt blodtryck, diabetes och förmaksflim-mer.

UtredningFör att fastställa diagnosen hjärtsvikt krävs nog-granna undersökningar. Inledningsvis tas ett ekg för att udnersöka om hjärtat får den blodför-sörjning som behövs. I ett blodprov mäter man även bnp, brain natriuretic peptide. Det är ett hor-mon som frisätts naturligt från hjärtats vänstra kammare vid belastning och uttänjning, till exem-pel vid hjärtsvikt. För att ställa rätt diagnos, vilket inte minst gäller kvinnor som kan uppvisa andra sjukdomstecken än män, ska läkaren efter bnp-provet undersöka hjärtat med ultraljud, så kallad ekokardiografi. Vid ultraljudsundersökningen kan man se hjärtats struktur, funktion och pumpkapa-citet och man kan mäta hur blodflödet in i och ut ur hjärtat fungerar.

HjärtrytmrubbningarKvinnor har något högre hjärtfrekvens i vila än män. Skillnaden mellan könen finns redan i barna- åren. Sjukliga rubbningar i hjärtrytmen (arytmier) uppkommer vanligtvis med stigande ålder och är ofta tecken på underliggande hjärtsjukdom. Hos äldre uppstår rytmrubbningarna i allmänhet av

Förhöjd riskI den svenska MONICA-studien

i Umeå såg man att risken för att

dö i plötsligt hjärtstopp är förhöjd

hos kvinnor som har högre BMI och

som är mindre fysiskt aktiva än

genomsnittet. I studien såg man

också att kranskärlssjukdom

i kombination med en del yttre

psykosociala faktorer – som stress

och stort alkoholintag – tycks ligga

bakom flera fall av plötsligt hjärt-

stopp.



åderförfettning i kranskärlen som orsakar syre-brist i hjärtat och en försvagad hjärtmuskel.

Olika rubbningar i det så kallade retlednings-systemet i hjärtat (se avsnittet Så fungerar hjärtat) kan leda till att hjärtat slår långsammare, bradykardi, eller snabbare, takykardi, än normalt. Bradykardi är vanligare hos män, medan takykardi är vanligare hos kvinnor. I båda fallen kan rytmen vara regel-bunden eller oregelbunden. Rytmrubbningar kan upplevas som extraslag eller hjärtklappning.

Bradykardi (för långsam hjärtrytm) beror lika ofta på att det föreligger rubbningar i sinus- knutans funktion som att det finns hinder för im-pulsfortledningen mellan förmak och kammare. Symptomen vid bradykardi är vanligen plötslig svimning eller plötslig yrsel, andra vanliga symptom är andfåddhet, trötthet och nedsatt pre-stationsförmåga vid ansträngning.

Takykardi (hjärtrusning) innebär att hjärtat slår i betydligt snabbare takt än normalt. Orsaken beror ofta på en elektrisk rundgång eller att ett område med enstaka celler, som har förmåga att aktivera hjärtat, arbetar snabbare än vad sinus-knutan gör. Symptomen är hjärtklappning, yrsel och ibland svimning och bröstsmärta.

FörmaksflimmerFörmaksflimmer är en typ av takykardi. Förmaken slår då mycket snabbt och drar inte ihop sig, vilket ger en sämre pumpeffekt i hjärtat och en snabb oregelbunden puls. Kvinnor drabbas senare i livet än män av förmaksflimmer, från 60 år och uppåt.

Vid förmaksflimmer utgår de elektriska signa-lerna inte från sinusknutan. I stället uppstår, utan samordning, elektriska signaler på flera ställen i förmaken. Man kan beskriva det som att förmaks-muskulaturen ”flimrar” med knappt synliga, ore-gelbundna rörelser. Denna elektriska oreda gör att



förmaken inte drar ihop sig på ett ordnat sätt och inte samarbetar med kamrarna. Dessutom arbetar de alldeles för fort och förmaken hinner varken fyllas med blod eller tömmas effektivt mellan sam-mandragningarna. Även de signaler som förs över från förmaken till kamrarna blir ofullständiga och kamrarnas sammandragningar blir oregelbundna, liksom pulsen. Den oregelbundna rytmen och dåli-ga samordningen mellan förmak och kammare gör att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försäm-ras. Den som lider av förmaksflimmer har därför ofta nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning och hjärtklappning i vila.

Kroniskt förmaksflimmer är en vanlig orsak till blodpropp i hjärnan och därmed till stroke. Varje år får 6 000 svenskar stroke till följd av förmaksflim-mer. Den ökande risken för blodproppar beror på att blodet strömmar sämre och tidvis står stilla i hjärtats vänstra förmak. Blodet har då lättare att klumpa ihop sig och proppen kan sedan följa blod-strömmen till hjärtat.

Kammarflimmer, ventrikelflimmer, är en direkt livshotande rytmrubbning som innebär att hjär-tats elektriska signaler inte synkroniseras korrekt. De elektriska signalerna startar på ett okontrolle-rat sätt i kammaren i stället för i sinusknutan. Re-sultatet blir att hjärtat ”flimrar” eller darrar i stäl-let för att slå normalt. Ett flimrande hjärta pumpar inget blod till kroppen och den som drabbas blir snabbt medvetslös. Kammarflimmer leder till dö-den om inte den som drabbas får hjärt-lungrädd-ning och defibrillering, det vill säga en elchock på hjärtat som återför hjärtat till normal rytm.

AVNRT – AV-node Re-entryEn hjärtrytmrubbning som är vanligare hos kvin-nor än hos män är avnrt, även kallad av-nodal återkopplingstakykardi. Vid avnrt går de elek-



triska impulser, som normalt skulle skickas ge-nom retledningssystemet, också genom en nyska-pad extraväg i hjärtats elektriska system. I själva av-knutan finns då två impulsvägar i stället för en och där kan det bli elektrisk rundgång. Detta innebär en risk för hjärtrusning på mellan 180 och 260 slag per minut. Anfallen kommer plötsligt och försvinner lika spontant och kan vara i allt från några minuter till timmar.

UtredningRytmrubbningar i hjärtat kan vara uppenbara, exempelvis vid akut hjärtinfarkt, eller svårare att definiera, till exempel vid bradykardi. Rytmrubb-ningar i hjärtat kan oftast konstateras med manu-ell pulskontroll, ultraljud eller ekg-undersökning, ibland med långtids-ekg som spelar in hjärtryt-men under 24 timmar. I vissa fall krävs undersök-ning med ultraljud eller magnetkamera eller en kranskärlsröntgen för att fastställa orsaken till rytmrubbningen.



BEHAnDLing

Medicin och kirurgiFörändringarna i hjärta och kärl utvecklas under många år, och hastigheten är delvis beroende av arv, delvis av riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer man har, desto snabbare utvecklas ateroskleros.

Processen kan stoppas och i vissa fall gå tillbaka om man ändrar eventuella riskfaktorer på ett kraft-fullt sätt. Rökstopp, stressreduktion, motion och näringsriktig kost viktiga sätt att minska sin risk för framtida sjukdom eller återinsjuknande. I vissa fall kan operation och medicinering behövas, men då alltid tillsammans med en sund livsföring. Stu-dier visar att mediciner i kombination med rehabi-litering, där medvetna livsstilsförändringar ingår, ökar överlevnaden drastiskt för kvinnor. Lika vik-tigt är att det finns en god kontakt mellan patient och vårdpersonal.

KärlkrampLäkemedelVid kärlkramp ordineras ofta ett flertal läkemedel som är till för att motverka besvären och förhindra en framtida försämring av sjukdomen.

• Nitroglycerin används akut, i många fall även för långtidsbehandling.

• Betablockerare och kalciumflödeshämmare mins-kar hjärtats förbrukning av syre.

• Acetylsalicylsyra (asa) minskar risken för propp- bildningar i kärlen.

• Blodfettssänkande läkemedel, så kallade statiner, ges ofta för att minska risken för framtida besvär.

• Blodtryckskontroll vid förhöjt blodtryck är viktigt, liksom

• Blodsockerkontroll vid diabetes.



Besvärande kärlkramp trots medicinering är den vanligaste anledningen till att kranskärlsröntgen (koronarangiografi) utförs. Undersökningen görs också ibland som ett led i utredningen av andra hjärtsjukdomar.

Efter lokalbedövning i ljumsken förs en kateter in via kroppspulsådern till vänster kranskärl, där kontrastmedelsinjektioner görs. Därefter byts kateter och höger kranskärl undersöks. Undersök-ningen avslutas med att vänster kammare fylls med kontrastvätska så att man även kan bedöma hur hjärtmuskeln arbetar.

BallongvidgningVid svårare kärlkrampsbesvär försöker man allt oftare, och i ett allt tidigare skede, återställa cirkula-tionen i hjärtat via operation. En vanlig metod är en så kallad ballongvidgning, pci eller ptca. Metoden innebär att man vidgar förträngda kranskärl på ett relativt enkelt och smärtfritt sätt, utan att man behöver öppna bröstkorgen och operera kärlen. Behandlingen går till som vid kranskärlsröntgen, med den skillnaden att det finns en uppblåsbar ballong i änden av katetern. När katetern är på plats vid förträngningen blåses ballongen upp, ofta flera gånger, så att förträngningen pressas tillbaka och blodet kan passera. För att kärlet inte ska falla ihop och för att minska risken att besvären återkommer sätts ett eller flera små metallnät, så kallad stent, på platsen.

Hos cirka 30 procent av patienterna kan förträng-ningen komma tillbaka, oftast inom ett halvår, och risken är större för kvinnor. Om det sker kan behandlingen upprepas, de allra flesta förblir då besvärsfria.

Läkemedelsavgivande stent har visats ge bättre skydd mot återinsjuknande i jämförelse med metall- stent. Både svenska och amerikanska studier har


Risken att utveckla hjärt-kärlsjuk-

dom minskar vid sund livsföring.

För kvinnor är det exempelvis

mycket viktigt att hantera och

reducera stressen.



dock visat att den typen av stent som är beklädd med läkemedel ger större risk för blodpropps-bildning. Den här typen används därför i dag med återhållsamhet och begränsas till patienter med kraftigt ökad risk för återinsjuknande, hos patien-ter där effekten av återinsjuknande förväntas bli särskilt allvarlig eller där andra behandlingsalter-nativ saknas.

För att förebygga blodproppsbildning vid alla ty-per av stent rekommenderas i dag långtidsbehand-ling med acetylsalicylsyra i låg dos i kombination med läkemedlet Plavix. Kombinationsbehandlingen innebär en något ökad risk för blödning och rekom-mendationen är att läkemedelsavgivande stent und-viks hos patienter med ökad blödningsrisk.

Bypass-operationOm det finns utbredda förträngningar blir det ofta nödvändigt med kranskärlsoperation, en så kallad koronar bypass-operation. Vid en bypass-operation tar man ut ett eller flera blodkärl från underbenet, insidan av bröstkorgen eller underarmen och an-vänder kärlbitarna för att koppla blodflödet förbi förträngningarna i kranskärlen. Operationen hjäl-per blodet att komma förbi och syresätta hjärtat. Kvinnor har ofta sämre kärl som är lämpliga att an-vända som förbikopplingar. Det beror sannolikt på att kvinnor oftare än män är drabbade av åderbråck. Bröstartären är också smalare hos kvinnor.

HjärtinfarktDen moderna hjärtinfarktsbehandlingen kan vara både medicinsk och kirurgisk. Den viktigaste be-handlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt är att så snart som möjligt öppna upp det tilltäppta krans-kärlet för att få igång blod- och syretillförslen igen. Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt all-varligare ju längre tid det tar för proppen att lösas

Ändrad livsstilEfter en kranskärlsoperation eller

ballongvidgning, samt för att hindra

återkomst av hjärtinfarkt eller

kärlkramp är det av största vikt att

eventuella riskfaktorer behandlas.

Detta innebär:

• Rökstopp

• Stresshantering tillsammans med

annan rehabilitering

• Ökad fysisk aktivitet

• Ändrad kost

• Viktreduktion

• Kontroll och behandling av

diabetes

• Kontroll och behandling av

förhöjda blodfettsnivåer



upp. Ju snabbare blodflödet till den hotade hjärt-muskulaturen återställs, desto mindre blir skadan av infarkten.

Redan i ambulansen ges syrgas för att öka syre-tillförseln i kroppen. Ofta görs också ett EKG som skickas till sjukhuset, där man kan förbereda för omedelbar behandling med ballongvidgning redan innan patienten anlänt eller direkt dirigera om ambulansen till ett sjukhus som kan göra sådana ingrepp.

Ballongvidgning görs för att öppna det tilltäppta kärlet och kräver snabb transport till sjukhus med specialutbildad personal. Om behandlingen fördröjs kan patienten i stället få behandling med blodproppsupplösande läkemedel, så kallad trom-bolys. Att ge akut ballongvidgning vid omfattande infarkter anses dock ha stora fördelar jämfört med trombolys och blir allt vanligare.

I vissa fall är det inte heller möjligt att ge trom-bolysbehandling. Kvinnor som är äldre har ofta andra komplikationer som gör att trombolysbe-handling inte är lämplig, exempelvis ökad risk för stroke vid högt blodtryck.

Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln vissa proteiner som kan spåras i blodet. Flera blodprov kan tillsammans med symptom och EKG bekräfta en infarkt.

Efter en hjärtinfarkt ges ofta olika mediciner som var och en för sig sänker risken för återin-sjuknande.

• Acetylsalicylsyra som är blodförtunnande.• Clopidogrel som förhindrar att blodplättarna

klumpar ihop sig och bildar proppar.• Statiner mot för höga blodfettsnivåer.• Betablockad som minskar stresshormonernas

påverkan på hjärtmuskeln och sänker hjärt-frekvensen.



• ace-hämmare eller arb-hämmare som sänker blodtrycket.

• Kombinationsläkemedel mot blodproppsbildning vid insättning av stent.

• ssri-mediciner (selektiva serotoninåterupp- tagshämmare) mot ångest och depressioner, som är vanliga reaktioner efter en infarkt. Ångest och depression är riskfaktorer för åter-insjuknande i hjärtinfarkt, det gäller i synnerhet för kvinnor.

HjärtsviktHjärtsvikt är ofta ett kroniskt tillstånd som är svårt att behandla. De flesta personer som har hjärtsvikt kan be-handlas med mediciner som lättar på hjärtats arbete, sänker blodtrycket och lindrar symp-tomen. I många fall används en kombination av olika läkemedel som anpassas individuellt.

Olika typer av mediciner som sätts in vid hjärtsvikt är:

• Diuretika som är vätske- drivande läkemedel som hjälper kroppen att bli av med över-skottsvatten och salt.

• ace-hämmare eller arb som är kärlvidgande läkemedel, vilket leder till att hjärtats pumparbete minskas.

• Betablockerare som leder till att hjärtat arbe-tar lugnare och mer effektivt.

• Aldosteronhämmare som minskar svullnaden i kroppen och sänker blodtrycket.

• Digitalis som stärker hjärtats pumpförmåga.

För att hjälpa ett hjärta

som slår för långsamt opereras

ofta en pacemaker in under

huden.



När läkemedelsbehandlingen inte fungerar till-räckligt bra kan det bli aktuellt med hjärtkirurgisk behandling.

En sådan behandling är insättandet av en så kal-lad crt-pacemaker där crt står för Cardiac Resynch-ronization Therapy. Det är en så kallad biventrikulär pacemaker vilket innebär att impulsgivare förs in i både höger och vänster hjärtkammare och att de ak-tiveras på ett sätt som optimerar pumpförmågan.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärt-sjukvård som kom 2008 uppskattas behovet av årliga nyimplantat till 16 per 100 000 invånare, men i realiteten var den genomsnittliga implantations-frekvensen för åren 2006–2007 endast 6,6 procent och 70 procent av dem som fick crt var män. Un-derbehandlingen är med andra ord stor, i synnerhet vad gäller kvinnor. Detta trots att studier visat att kvinnor drar ännu större nytta av crt än män redan vid lindrig hjärtsvikt.

HjärtrytmrubbningarVid hjärtrytmrubbningar behandlas hjärtat bero-ende på rytmstörning.

För att hjälpa ett hjärta med bradykardi att få en normalare rytm opereras vanligen en pacemaker in under huden. Pacemakern är försedd med tunna kablar med elektroder som fästes i hjärtat och som hjälper hjärtat att hålla takten.

Takykardi behandlas ofta med hjärtfrekvens-sänkande läkemedel som tar ned farten och håller kvar hjärtat i normal rytm. I vissa fall opererar (värmer eller fryser) man bort den elektriska oros-härden i hjärtat.

För personer som har haft hjärtstillestånd på grund av rytmrubbningar, eller som har så allvarliga symptom att de bedöms vara i riskzonen för plöts-ligt hjärtstopp, används i allt högre utsträckning icd, en inplanterad defibrillator. Från dosan, som



känner av hjärtats rytm, löper en kateter till hjärtats högra kammare. Vid vissa livshotande rytmrubb-ningar ger dosan ifrån sig en elektrisk stöt som får hjärtat att gå med regelbunden rytm igen.

Omhändertagande i vårdenFör kvinnor som får hjärtinfarkt är risken att avlida högre än för män, och det finns flera faktorer som kan ligga bakom detta faktum.

I genomsnitt är kvinnor tio år äldre än män vid insjuknandet och de har ofta fler riskfaktorer i form av högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt. I allmän-het känner äldre personer inte smärta på samma sätt som yngre personer. Det är även känt att perso-ner med diabetes efter hand drabbas av nervskador som gör att smärtkänsligheten minskar, vilket kan göra att bröstsmärta inte känns lika tydligt. Ytterli-gare en faktor är att många kvinnor inte tror att de kan drabbas av hjärtinfarkt.

Generellt sett väntar kvinnor längre än män innan de kontaktar sjukvården eller tar sig till akuten vid misstänkt hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt är tiden avgörande, det är viktigt att komma till sjukhuset så snabbt som möjligt och få behand-ling. Kommer man in inom 40 minuter finns stor möjlighet att begränsa omfattningen av muskel-skadan.



RiSKFAKTORER

Kärlen kan åldras i förtidGenerellt sett drabbas kvinnor senare i livet av hjärt-kärlsjukdom, cirka tio år senare än män. Orsakerna är inte helt klarlagda, men man tror att det kvinnliga könshormonet östrogen kan ha en skyddande effekt på kvinnors hjärtan och kärl. Efter klimakteriet uppstår östrogenbrist och man ser att sjukdomstalen för kvinnor i den gruppen ökar.

De största riskerna för kvinnor att utveckla hjärt-kärlsjukdom är ärftlighet, högt blodtryck, för höga blodfetter, bukfetma, diabetes och rök-ning. Alla dessa faktorer – tillsammans eller var för sig – snabbar på åldrandet av kärlen. Rökning I Sverige röker fl er kvinnor än män. Rökning är den dominerande riskfaktorn för sjukdomar i hjärtats kranskärl, till exempel hjärtinfarkt och kärlkramp.

Vid hjärt-kärlsjukdomar är det ofta fl era faktorer som samverkar med rökningens skadeeffekter. Rökningen i sig ökar dödsrisken tre gånger, kom-bineras rökning med högt blodtryck eller hög ko-lesterolhalt ökar dödsrisken fyrfaldigt. Alla dessa faktorer tillsammans ökar risken åtta gånger. Om man röker och har diabetes ökar riskerna för hjärt-infarkt markant.

Vad händer i kroppen?När nikotinet i röken dras ned i lungorna ökar pul-sen och med tiden kan den stress som detta innebär skada hjärtmuskeln. Rökning är kärlsamman-dragande och ökar risken för blodproppar. Många andra gaser och partiklar i röken bidrar till blod-proppsrisk och åderförfettning. I röken fi nns även ämnen som tar syrets plats i blodet, vilket innebär

Rökande kvinnor

0%

10%

20%

30%

40%

1946 1963 1977 2010

9

23

32

13

Kvinnors rökvanor har förändrats

över åren. Kulmen nåddes 1977

då 32 procent av kvinnorna rökte.

Sedan dess kryper siffran stadigt

neråt.



att blodet och kroppens vävnader blir sämre syresatta och att hjärtat får svårare att arbeta.

Om man slutar röka minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar snabbt. Efter hand blir blod-trycket lägre, pulsen normali-seras och syrehalten i blodet stiger. Efter en längre tid förbättras blodcirkulationen och skador i blodkärlen börjar repareras. Vid ett rökstopp förbättras även kroppens käns-lighet för insulin.

Högt blodtryckHögt blodtryck, eller hypertoni, räk-nas till en av folksjukdomarna. Hypertoni är viktigt att upptäcka och behandla eftersom ett högt okontrollerat blodtryck som inte normaliseras eller får vila ger upphov till ökad sjuklighet och dödlighet. Risken för stroke, hjärtinfarkt, diabetes, åderförfettning, hjärtförstoring, hjärt-svikt, njursjukdom, försämrad blodcirku-lation i benen och demens ökar. Förekommer både högt blodtryck och typ 2-diabetes samtidigt ökar risken för sjukdom och tidig död avsevärt.

Efter genomgånget klimakterium bör alla kvin-nor regelbundet kontrollera sitt blodtryck när de av olika skäl kommer i kontakt med sjukvården. Anledningen är att kvinnor då på ganska kort sikt får ett stigande blodtryck.

Vad händer i kroppen?Ett för högt blodtryck förvärrar på sikt den mer eller mindre naturliga åderförfettningsprocessen som sker i kroppen. I processen bildas fettinlagringar i

Rökning är den dominerande risk-

faktorn för sjukdomar i hjärtats

kranskärl. Om man slutar röka

minskar risken för hjärt-kärlsjuk-

dom snabbt.



kärlväggen som sedan förändras till så kallade plack. Så småningom blir kärlen stela och smala, blodflödet får ett större motstånd och blodtrycket höjs.

När artärerna förlorar sin elasticitet blir de käns-ligare för påfrestningar. Av det förhöjda blodtrycket kan den känsliga beklädnaden av kärlväggen, endo-telet, skadas och det i sin tur kan skapa en inflam-matorisk process som påskyndar åderförfettnings-processen.

På sikt kan de förträngda kärlen bli försvagade. Ett högt tryck i ett skadat kärl ökar risken för en blödning eller propp, exempelvis i hjärnan. Om kärlet till hjärtmuskeln täpps till inträffar en hjärt-infarkt.

Hjärtats pumparbete försvåras av det höga blod-trycket. Den ökade belastningen gör att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa ut blodet i krop-pen vilket på sikt kan leda till hjärtförstoring och med tiden till hjärtsvikt.

Höga blodfetterKolesterol är ett av kroppens blodfetter som behövs för att kroppen ska fungera. För att kroppen ska må bra måste det finnas en balans mellan det ”goda” hdl-kolesterolet och det ”onda” ldl-kolesterolet.

Fram till klimakteriet har könshormonet östro-gen en skyddande effekt på kvinnans kolesterol-profil. Därefter ändras kolesterolprofilen negativt med högre ldl- och lägre hdl-kolesterolvärden. Ju högre total kolesterolnivå man har, desto större är risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom som kärl-kramp, hjärtinfarkt och stroke.

Vad händer i kroppen?Överskottet av de skadliga blodfetterna lagras i kärlväggarna och med tiden kan de ge upphov till allvarlig åderförfettning. Blodet får då svårt att cirkulera och risken för blodproppar som täpper till

Stor risk med diabetesResultat från stora befolkningsstu-

dier visar att risken för hjärtinfarkt

är två till fyra gånger så stor hos dia-

betiker jämfört med personer som

inte har diabetes. Drygt 20 procent

av dem som vårdas för hjärtinfarkt

har diagnostiserad diabetes, oftast

rör det sig om typ 2-diabetes. Tre

av fyra patienter med hjärtinfarkt

anses ha en glukosstörning, det vill

säga ett förstadium till diabetes,

som man tidigare inte har känt till.



kärlen ökar. Höga blodfettsvärden i kombination med högt blodsockervärde ökar risken ytterligare för skador på blodkärlen.

Forskning visar att medicinsk behandling som sänker kolesterolnivåerna, så kallade statiner, kan ge stor effekt, i synnerhet hos personer som sedan tidigare har hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller högt blodtryck.

Diabetes – en kärlsjukdomRisken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd vid såväl typ 1-diabetes som typ 2-diabetes. Även störningar i kroppens sockerupptag, ett förstadium till diabe-tes, påverkar kärlen negativt.

Hos kvinnor med diabetes försvinner den skyd-dande effekten mot hjärt-kärlsjukdomar som friska kvinnor har. En kvinna med diabetes har således i stort sett samma risk att få en hjärtinfarkt som en man med diabetes. Om man enbart ser till gruppen under 65 år löper kvinnor med diabetes större risk att dö inom ett år efter hjärtinfarkt än män med diabetes i motsvarande ålder. Cirka 70 procent av alla dödsfall hos diabetiker förklaras av hjärt-kärlkom-plikationer.

Vad händer i kroppen?Vid diabetes drabbas i första hand de stora blodkär-len av åderförfettning, men även de minsta blod-kärlen, exempelvis i hjärtmuskeln, kan förändras så att syresättningen minskar. En konsekvens är att förträngningar uppstår i artärerna, vilket gör att blodflödet minskar. Om det sker i hjärtats kranskärl kan det leda till kärlkramp. Vid åderförfettning bildas lättare små blodproppar och de kan helt stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt eller stroke.

Vid diabetes utvecklas på sikt nervskador som kan försvåra möjligheten att uppfatta smärta. Frånvaro

Metabola syndrometVid typ 2-diabetes finns en koppling

till hjärt-kärlsjukdom via det så kal-

lade metabola syndromet. Detta är

en kombination av flera störningar

med minskad känslighet för insulin

(insulinresistens), höga insulinnivåer

i blodet, högt blodtryck, skadlig

sammansättning av blodfetter samt

bukfetma. Sammantaget leder detta

till kraftigt ökad åderförfettning,

nedsatt förmåga att lösa upp blod-

proppar och risk för hjärt-kärlsjuk-

domar. Den bakomliggande orsaken

är inte helt klarlagd och intensiv

forskning pågår.



av bröstsmärta vid hjärtinfarkt är vanligare hos personer med diabetes.

Diabetiker drabbas dessutom hårdare av hjärt-infarkt än andra. Risken att avlida i hjärtinfarkt är större, liksom de efterföljande komplikationerna som rytmrubbningar, hjärtsvikt och nya infarkter.

Ny forskning visar att det är mycket viktigt att hålla sitt blodsockervärde på en så jämn nivå som möjligt, inte bara efter måltiden, utan över hela dygnet. Det bidrar till att framtida komplikationer kan fördröjas eller undvikas helt.

Stress och depressionOro, negativ stress, sömnbrist, depression och social isolering påverkar hjärtat negativt. Ofta går dessa faktorer hand i hand. Forskning visar att kvinnor är extra känsliga för den stress som kan finnas hemma, exempelvis om hon lever i en dålig relation. Kvinnor som upplever stress både på arbetet och i hemmet löper tre gånger så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt. Stressade människor sover sämre, vilket på sikt också kan bidra till hjärt-sjukdom.

Vad händer i kroppen?Vid negativt upplevd stress ökar nivåerna av flera sorters stresshormoner i blodet. Adrenalin och nor-adrenalin gör att vi andas snabbare, att hjärtat klap-par snabbare och blodtrycket höjs. Kortisol är ett stresshormon som i regel utsöndras efter långvarig negativ stress. Det gör att vi blir utmattade, att blod-trycket stiger och att blodfettsnivåerna höjs vilket innebär att risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes ökar.

Störd sömn eller sömnbrist medför också för-höjda nivåer av exempelvis kortisol. Det innebär att sömnbrist kan förstärka effekterna av den stress man utsätts för under dagen.

GraviditetKvinnor som får högt blodtryck

under graviditeten löper fyra gånger

så stor risk att få hypertoni tio år

senare i livet. Hör man till denna

grupp bör man kontrollera sitt

blodtryck vartannat år i förebyg-

gande syfte. Graviditetsdiabetes är

övergående med högt blodsocker

enbart under graviditeten, men

innebär kraftigt ökad risk att senare

i livet utveckla typ 2-diabetes.



Återhämtning är viktigt, det är därför bra om man kan lära sig att slappna av, ”välja sina konflik-ter” och hitta bra sömnrutiner.

Sömnen är centrala nervsystemets återhämtning. Under sömnen sjunker kroppens ämnesomsättning och blodflöde i de flesta delar av hjärnan och energi-nivåerna i hjärnan återställs. Vid god sömn varvar kroppen ner: insöndringen av stresshormoner minskar, blodtrycket, andnings- och hjärtfrekven-sen sänks liksom kroppstemperatur och muskel-spänning. En uppbyggnad sker samtidigt genom att immunsystemet aktiveras och insöndringen av bland annat tillväxthormon och testosteron ökar.

LivsstilsfaktorerDåliga kostvanor och brist på motion leder ofta till övervikt. Forskning visar att alla dessa faktorer ökar risken för åderförfettning i hjärtats krans-kärl, den dominerande orsaken till kärlkramp och

Sömnen är centrala nerv-

systemets återhämtning

och sömnbrist kan förstärka

den stress många kvinnor

upplever under dagen.



hjärtinfarkt. I studier kring plötsligt hjärtstopp och åderförfettningssjukdom bland unga ser man att många är överviktiga, i synnerhet kvinnor. Döds-talen bland kvinnor i denna grupp minskar inte i samma takt som för männen. Det finns data från USA som visar en ökning av plötsligt hjärtstopp bland kvinnor i yngre medelåldern.

För att behålla en god hälsa bör man sträva efter en normalvikt och sedan hålla den.

I dag anses midjemåttet ha störst förutsägbarhet beträffande risken att drabbas av hjärt-kärlsjuk-dom. Fett runt magen, så kallad bukfetma, ökar risken och för kvinnor ses en riskökning redan vid 80 centimeter. Hälsorisken är mer uttalad vid 88 centimeter.

Det mest hälsosamma sättet att gå ned i vikt är att ta viktminskningen sakta men säkert. Även en liten viktnedgång har klar effekt på flera riskfaktorer som sockernivå, blodfetter och blodtryck. Så kallad jojo-bantning, då man går ned mycket i vikt på kort tid och därefter lägger på sig igen, är olämplig. Del-mål som är så lågt satta att det i princip är omöjligt att misslyckas är bättre.

Måttlig, regelbunden motion påverkar hela krop-pen och även vikten, främst den skadliga bukfetman. I dag vet man mer om de positiva verkningsmeka-nismerna. Vid regelbunden motion förbättras bland annat sockerbalansen, blodtrycket sänks, samman-sättningen av blodfetterna förbättras och risken för proppbildning minskar. Motion är även en viktig metod att möta stress och depression. Rörelse gör att kroppen producerar mer endorfiner, som är krop-pens lyckohormon. Fysisk aktivitet motverkar även stresshormonernas aktivitet. En rask promenad 30 minuter varje dag är en utmärkt motionsform om man inte vill motionera på annat sätt.

Kost som innehåller stora mängder animaliskt fett samt så kallat härdat fett eller transfetter som

Forskning visar att mot slutet av

arbetsdagen, när det är dags att

gå hem, ökar kvinnornas halter av

stresshormoner och de ligger sedan

kvar hela kvällen. Männens halter av

stresshormoner sjunker i samma

situation. Det brukar förklaras med

att hemmet för många kvinnor är

en andra arbetsplats, medan män

i större utsträckning ser hemmet

och fritiden som en plats och tid för

återhämtning.


Bukfetma ökar risken för

hjärt-kärlsjukdom.

För kvinnor ökar risken

redan vid ett midjeomfång

på 80 centimeter.



finns bland annat i kakor, chips och pommes frites är skadlig på grund av att sådan kost höjer framför allt ldl, det vill säga det ”onda” kolesterolet, som belastar kärlen.

Livsmedelsverkets rekommendation är att äta näringsriktig kost som innehåller mycket frukt och grönt. Tallriksmodellen ger en bra balans mellan proteiner, kolhydrater och bra fetter från växtriket och havet. Fett från fisk kan öka nivåerna av det goda hdl-kolesterolet.

Det finns vetenskapliga bevis för att fiskkonsum-tion minskar risken för dödlig hjärtsjukdom. En hypotes är att fettsyrorna minskar risken för hjärt-infarkt genom att motverka tendensen till ojämn hjärtrytm. Det är också möjligt att den skyddande effekten beror på andra ämnen, exempelvis fisk-proteiner.

I studier av stora befolkningsgrupper under lång tid har man sett att hög saltkonsumtion och högt blodtryck har ett samband. Högt blodtryck ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och man bör därför minska på saltet.



Forskning kring kvinnors hjärtanVi vet att genetiska faktorer bidrar till att ut-veckling av sjukdom i hjärta och kärl. Högt blod-tryck, höga blodfetter och typ 2-diabetes är gene-tiskt betingade och ökar hjärt-kärlrisken. Men lika viktiga riskfaktorer är stress och skadlig livsstil, både för att utveckla högt blodtryck, blodfetts- rubbning och diabetes och som direkta orsaker till hjärt-kärlsjukdomar. De flesta forskare är i dag överens om att livsstilen har stor betydelse för häl-san. Det framgår till exempel klart i de riktlinjer som utges av europeiska kardiologiföreningen, European Society of Cardiology.

Genus påverkar vår hälsaSom biologiska varelser är skillnaderna mellan kvin-nor och män stora, men båda könen drabbas av lik-artade sjukdomar i hjärta och kärl. Forskning visar dock att skillnaderna i kvinnors och mäns livsvillkor kan påverka den biologiska ohälsan.

Det är känt att människor som har goda sociala och ekonomiska förhållanden, hög utbildning och ett socialt nätverk löper lägre risk att drabbas av hjärtsjukdom. Det finns även klara samband mellan upplevd negativ stress och hjärtsjukdom hos båda kö-nen. En markant skillnad är den typ av negativ stress kvinnor och män reagerar på. Studier visar att män är mer sårbara för stress i arbetsmiljön, medan kvinnor tycks vara extra sårbara för den stress som kan finnas i hemmiljön, i synnerhet om hon lever i en destruktiv relation. Risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd är tre gånger så stor för en kvinna om hon dessutom upplever negativ stress på arbetet.

Flera forskningsresultat tyder på att kvinnor som lär sig att hantera sin stress eller känslor av upp-givenhet har större möjligheter att tillfriskna efter

FORSKning



kranskärlssjukdom och leva längre, det visar bland annat den stora studien Kvinnor och kranskärls-sjukdom (KoK) som startade i Stockholm 1991. Resultaten av studien talar för att hjärtsjuka kvinnor som lär sig att förstå och hantera sin livssituation och som dessutom noggrant tar sina läkemedel lever längre än de av deras medsystrar som enbart tar läkemedel.

En Uppsala-studie som publicerades 2010 är en av flera studier som visar på starka kopplingar mellan depression och kärlförändringar hos unga kvinnor. Andra forskare har tittat på kronisk stress hos ung-domar och hittat ett liknande mönster.

Forskning visar vidare att det finns samband mel-lan havandeskapsförgiftning under graviditeten och hjärtsjukdom hos modern senare i livet. Det pågår även forskning om sambandet mellan att föda ett tillväxthämmat barn och risken för modern att se-nare utveckla hjärtsjukdom.

Ett vanligt problem är att kvinnor med hjärtinfarkt väntar för länge med att söka vård. Ett pågående forskningsprojekt syftar till att ta reda på i vilket skede män respektive kvinnor söker vård, varför kvinnorna väntar och vad man kan göra åt detta.

Annan forskning är inriktad på hur manligt könshormon påverkar kvinnors kärlhälsa. Studi-erna är betydelsefulla för framtida val av östrogen-substans för behandling av kvinnor med klimak-teriebesvär samt för hormonersättningsbehandling för kvinnor som har fått äggstockarna bortopere-rade.

Aneurysm i bukens stora pulsåder kallas abdomi-nellt aortaaneurysm (AAA) och har ansetts vara ty-piskt manligt men även kvinnor kan drabbas. Kvin-nor har dessutom en högre risk att drabbas av andra dödliga aneurysmer och en bättre kunskap om AAA hos kvinnor kan bidra till att öka förståelsen om sjukdomens uppkomst, utveckling och ärftlighet.

Som biologiska varelser är

skillnaderna mellan män och

kvinnor stora, men båda könen

drabbas av likartade sjukdomar

i hjärta och kärl.



Det naturliga skyddetKvinnor drabbas i genomsnitt tio år senare än män av hjärtsjukdom, och en bakomliggande faktor anses det kvinnliga könshormonet östrogen vara. Fram till drygt 55 års ålder har kvinnor generellt sett en högre nivå av det goda, skyddande kolestero-let hdl. I samband med klimakteriet, då det kvinn-liga könshormonet östrogen sjunker, går också nivåerna av det skyddande kolesterolet ned, vilket kan innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Under många år hoppades och trodde man att tillskott av kvinnliga könshormoner efter klimak-teriet skulle ge ett fortsatt skydd mot hjärtsjukdom. Entusiasmen var stor tills flera studier visade att generell hormonbehandling ökar risken bland annat för blodpropp i hjärnan och bröstcancer.

På grund av de nedslående resultaten har forsk-ningen kring östrogenets skyddande effekter gått kräftgång, men tack vare den tidigare forskningen vet man att de gynnsamma effekterna vid östrogen- behandling bland annat är vidgade blodkärl, mins-kad inlagring av blodfetter i kärlväggar och att inflammationen som bidrar till att utveckla kärl-skador i kärlväggen kan hejdas. Av den anledningen bör kvinnor som av olika orsaker kommer i klimak-teriet tidigt, det vill säga före 45 år ha östrogen-behandling.

En stor amerikansk studie visar att kvinnor direkt efter klimakteriet, i åldersintervallet 50–59 år, också kan ha en gynnsam effekt av östrogen-behandling eftersom åderförfettningsprocessen bromsades upp. Vid 60 års ålder har åderförfettning oftast redan utvecklats och samma studie visade att hormonbehandling som startas i den åldern eller senare kan ha delvis motsatta effekter på kärl-väggarnas funktion och därmed vara direkt skadlig.

I dag råder stor osäkerhet kring vem som kan ha nytta av östrogenbehandling. Det krävs bland annat



mer kunskap om vilken dos som är mest effektiv hos dem som har bevisad nytta. Därför finns det ett starkt behov av forskning kring kvinnors hjärt-kärl-sjukdom och möjligheter till prevention både genom livsstil, stresshantering och rätt medicinering.

Kampen mot nikotinetKvinnor som röker har i genomsnitt sin sista men-struation cirka två år tidigare än kvinnor som inte röker. Rökning påverkar således kvinnans naturliga skydd mot hjärt-kärlsjukdomar, samtidigt som rök-ning kan orsaka flera allvarliga sjukdomar i lung-orna. I dag dör fler kvinnor än män av lungcancer, fler kvinnor dör även i sjukdomen kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Nikotin är ett nervgift som är starkt beroende-framkallande. På flera håll i världen utvecklar forskare metoder som gör det möjligt att utnyttja kroppens eget immunsystem för att hindra nikoti-net att nå hjärnan. I Sverige prövas ett vaccin som bildar antikroppar mot nikotin som kommer in i blodbanorna vid rökning och snusning. Antikrop-parna binder de små nikotinmolekylerna till sig vilket gör att majoriteten av dem inte kan passera blodhjärnbarriären, som är hjärnans biologiska skydd och vars uppgift enkelt uttryckt är att ”filtrera” de ämnen som kommer med blodet och utestänga dem som hjärnan inte behöver eller skadas av. När nikotinet inte når hjärnan uteblir också själva effekten.

I första hand blir vaccinet ett lämpligt medel för att förhindra återfall hos personer som försöker sluta röka eller snusa. Vaccinet tar inte bort absti-nensproblemen, men genom att nikotinkicken ute-blir minskar risken för återfall.


Det finns ett stort behov av

forskning kring kvinnors hjärt-

kärlsjukdom och möjligheter

till prevention genom livsstil

och rätt medicinering.



Astma

Barnhjärtan

Blodtrycket

Diabetes – en kärlsjukdom

Hjärtinfarkt

Hjärtrytmrubbningar

Hjärtsvikt

KOL

Kolesterol

Kvinnors hjärtan och lungor

Kärlkramp

Plötsligt hjärtstopp

Sarkoidos och lungfibros

Stress

Stroke

Sömnapné

Tobak

Tuberkulos

Följande temaskrifter finns att beställa kostnadsfritt från Hjärt-Lungfonden.Beställ på: www.hjart-lungfonden.se/butiken eller telefon 08-566 24 210.

Plats för egna noteringar _______________________________________________________

_______________________________________________________

_______________________________________________________

_______________________________________________________

_______________________________________________________

_______________________________________________________

_______________________________________________________

_______________________________________________________

_______________________________________________________

_______________________________________________________


Vetenskapligt ansvariga Kristina Orth-Gomér, professor i samhällsmedicin vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet

ExperterHans Gilljam, professor och överläkare, Tobaksprevention, Centrum för folkhälsa i StockholmBritt-Marie Landgren, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska universitetssjukhuset i HuddingeBo Lundbäck, gästprofessor vid avdelningen för invärtes- medicin, Göteborgs universitet

Projektledning och grafisk formAppelberg

Text Elisabet Tapio Neuwirth

FotoAnn Lindberg

IllustrationerMoa Lindqvist BartlingKjell Eriksson

TryckTrydells 2011

Litteraturförteckning Fass – hjärtkärlsjukdomarFass – framtidens läkemedelHjärt-Lungfonden temaskrift Diabetes – en kärlsjukdomHjärt-Lungfonden temaskrift BlodtrycketHjärt-Lungfonden temaskrift Kvinnor och hjärtsjukdomHjärt-Lungfonden temaskrift Plötsligt hjärtstoppKvinnor och kärlsjukdom (KoK-studien) Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Svenska Cardiolog- föreningen: Gemensamma rekommendationer för användning av läkemedels-avgivande stent i hjärtats kranskärlSocialstyrelsen: Dödsorsaker 2008 (publicerad 2010)Statens folkhälsoinstitut: Nationella folkhälsoenkäten Statens folkhälsoinstitut: TobakStressforskningsinstitutet, Stockholms universitet: Trötthet och åter-hämtningSveriges kommuner och landsting: (O)jämställdhet i hälsa och vård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt

ISBN 978-91-978404-5-3


I blomman, i solen

Amanda jag ser.

Kring jorden, kring polen

hon strålar, hon ler.

I rosornas anda,

i vårvindens pust,

i druvornas must

jag känner Amanda.

Erik Johan Stagnelius

Til lsammans besegrar v i hjär tsjukdom

01_omslag_kvinna_11.indd 42 2011-02-23 10:39:02

Ordlista Angina pectoris – kärlkramp

Arytmi – hjärtrytmrubbning

Ateroskleros – åderförfettning

AV-knutan – en grupp celler mellan hjärtats

förmak och kammare

BMI – body mass index, räknas ut genom att

kroppsvikten divideras med längden i kvadrat,

det vill säga vikten delat med längden gånger

längden. Personer med BMI 18,5–25 räknas

som normalviktiga

BNP – hormon som frisätts från hjärtat vid

belastning och uttänjning, exempelvis vid

hjärtsvikt

Bradykardi – när hjärtat slår för långsamt

EKG – en metod för att mäta hjärtats elek-

triska aktivitet

His’bunt – de nervtrådar som leder hjärtats

elektriska impulser

Hypertoni – förhöjt blodtryck

Insulin – hormon som hjälper cellerna att ta

upp engergi

Kardiomyopati – hjärtmuskelförtvining

Koronarangiografi – kranskärlsröntgen

Noradrenalin – ett sorts stresshormon

Plack – fettinlagringar i kärlväggen

Retledningssystemet – hjärtats elektriska

system

Takykardi – när hjärtat slår för fort

Trombolys – blodproppslösande behandling

Tyst infarkt – hjärtinfarkt utan symptom

12_Flik_kvinna_11.indd 44 2011-02-23 10:41:14

Ordlista på flikens insida

Utan dig ingen forskningDu kan när du vill stödja den livsviktiga

forskningen genom att sätta in

valfri gåva eller minnesgåva på vårt

pg 90 91 92-7, bg 909-1927

eller genom att ringa 0200-88 24 00.

Du kan också gå in på hemsidan

www.hjart-lungfonden.se

För information och råd om hur du ger testa-

mentsgåvor, kontakta testamentsansvariga

Monica Carlsson 08-566 24 206,

[email protected].

Du kan göra en stor insats för forskningen genom

att bli månadsgivare – enkelt och tryggt. Kontakta

Jessica Öberg 08-566 24 212,

jessica [email protected]

Som företag kan ni också stödja forskningen.

Kontakta Karolina Sjöstedt, 08-566 24 225,

[email protected]

eller Linda Kaplan, 08-566 24 218,

[email protected]

12_Flik_kvinna_11.indd 45 2011-02-23 10:41:14

Documents

Kvinnors hjärtan