Kvinnors villkor

under Antiken

Kvinnoliv under Antiken i

Aten, Sparta och Rom

Aten under den klassiska

tiden ca 500-300 f.Kr.

300 000 invånare. (ungefär en tredjedel var slavar) men

endast 20 000 medborgare

Generellt

Demokrati/Republik innebar att kvinnors villkor

försämrades (speciellt överklasskvinnorna)

Orsak: släktens (aristokratins) betydelse minskar, med

en ny konkurrenssituation som följd

Aten

Polis – stad, stat, borg (samhället) – Mannens sfär

Oikos – privat sfär (familj/hushåll)

Mannen var myndig medborgare, kvinnan omyndig

Kvinnans utbildning kort – oftast endast ”hemkunskap”

Giftes bort ung med äldre medborgare

Vistas enbart i det privata (gynaikon – knuten till arbete

i hemmet – matlagning + textilarbete)

Gifta kvinnor

Hustru - gift kvinna, medborgare utan politiska rättigheter,

uppgift föda barn (helst söner)

Kvinnan saknar beskydd av lagar annat än via sin Kyrios (familjens

överhuvud, förmyndare)

Kvinnounderskott

Kort medellivslängd 35 år kvinnor, (män 40) infektionssjukdomar,

pest, barnsängsdöd, abort…

Undernäring

Utsättning – oönskade (ofta en flicka) eller vanskapta barn

sattes ut för att dö

Gifta kvinnor

Förmögna kvinnor:

• Giftes bort tidigt (13–15 år) - oftast med en betydligt äldre man (ibland en nära

släkting så att hemgiften stannade inom familjen)

• Saknar helt politiska rättigheter

• Hennes främsta uppgift är att föda barn – särskilt pojkar

• Instängda i hemmet utom för religiösa högtider. Kvinnoavdelningen i huset:

Gynaikeion. Äkta par levde helt skilda liv!

• Beskyddade/Övervakade - alltid omyndig. Fick aldrig gå ut ensam

• Medel- och överklassflickor fick ibland lära sig läsa och skriva, kanske

spela lyra. Spinna, väva, sy, sköta hemmet var dock viktigare

Arbetande kvinnor hade större frihet till ett socialt liv.

Tecknad serie

om kvinnor i

Antikens Aten

Prostitution – ett alternativ...

Hetärer (väninna) – utbildade

sällskapsdamer, ej medborgare,

ofta med viss utbildning

inom dans/musik. Hade ofta

hand om sin egen ekonomi.

Uppgift = roa och underhålla

Konkubiner – ofta slavinna, ej

medborgare, försörjd av gift eller

ogift man. Uppgift = älskarinna

Porne/Pornai – prostituerade

längst ned på skalan med

endast en uppgift…

OBS! Det fanns också manlig

prostitution

OBS! Dåtidens syn på

prostitution skiljer sig

starkt från dagens…

Sparta – ett undantag…

Kvinnor i Sparta ansågs vara mest frigjorda i hela

Grekland:

• Uppfostrades som pojkar för att bli starka mödrar

• Fick en viss utbildning – läsa och skriva

• Giftermål oftast 18 år gammal

• Spartansk kvinna som dog i barnsäng – hjältinna

• Kunde röra sig utomhus och debattera med män, men

var ej med och tog några politiska beslut

Sparta – Aten – en tecknad jämförelse

Aristoteles…

Manligt - kvinnligt

Aktivitet – passivitet

Värme - kyla

Rationell – emotionell

Perfektion – halvmesyr (en ofullständig man)

Mannen var den aktive livalstraren – kvinnan den passiva mottagaren

OBS! Platon hade en betydligt humanare syn på kvinnor, mer jämlik. Inom kristendomen så var det dock Aristoteles syn på kvinnor som kom att bli ett rättesnöre…

Stridsfrågor Hystera (livmoder) –

Hippokrates – vandrande

livmoder kunde orsaka

sjukdomstillstånd

Fanns det en kvinnlig säd?

Hippokrates – Ja, men den

var svag – mannens var stark…

Aristoteles – Nej, hon var

endast en passiv mottagare

av mannens säd

Amasonerna…I grekisk mytologi var Amasonerna en stam av iranska kvinno-

krigare i Sarmatien i Skytien. Amasoner sades leva i en kvinno-

stat helt utan män. En grannstam gjorde de unga flickorna

gravida två månader om året. Alla pojkar som föddes sattes ut

i skogen eller sändes till sina fäder sedan man gjort dem

inkapabla att strida. Flickorna uppfostrades i en krigarkult där

man skulle ha dödat tre fiender i strid innan man fick lov att

skaffa barn…

Romarriket Kvinnor är medborgare men saknar politiska rättigheter

Äktenskapet regleras genom kontrakt – bara fria män och kvinnor kunde vara gifta enligt lagen

Släktens betydelse återkommer – Kvinnans ställning kopplad till familjens. Social klass bestämmer (Familia – Pater)

En kvinna från en högre klass kunde därför få ett stort privat inflytande som innebar en viss makt

Romarriket

Flickor och pojkar fick en viss gemensam grundläggande utbildning

Överklassens flickor kunde få en viss vidareutbildning

När flickorna kom upp i giftasvuxen ålder (12 år för flickor) så blev det mer fokus på hushållskunskaper

Döttrar hade enligt lag rätt till samma arv som söner i den romerska republiken. Hon kunde också äga egendom, skriva ett eget testamente och delta i en rättegång.

Skilsmässor var relativt vanliga i den senare republiken. En skilsmässa kunde initieras av både mannen och kvinnan. Om de skildes så hade hon rätt att återfå sin hemgift. Skilsmässor var inte speciellt negativt i det romerska samhället.

Villkoren för kvinnor kom att försämras under kejsartiden

Romarriket De äldsta romerska lagarna tillät inte

någon form av våld mot hustrun eller barnen i ett hem

Även om den romerska kvinnan ejtilläts delta i politiken så fick hondelta i handel och affärer

Kvinnor i Rom verkar ha deltagit iden dagliga handeln i sammautsträckning som män

Kvinnor fick äga jord och egendom

Prostitution var vanlig i det romerska samhället. Konkubiner var väl ansedda och skyddades av den romerska lagen

Så jämfört med antikens Aten så hadeden romerska kvinnan ett betydligtangenämare liv...

Kvinnohat i Rom

Juvenalis ca 100 e.Kr.

Satirer - Indignationen

åstadkommer versen

”facit indignatio versum”

– en kraftig reaktion på

sin samtid

Juvenalis var mycket

hatisk mot kvinnor

samtidigt som hans

samtidsskildringar

är värdefulla

Juvenalis kom att påverka

den kristna synen på det

depraverade Rom – och

därigenom också hans

syn på kvinnor…