!

På väg mot systematisk skolutveckling

Ett utvecklingsarbete i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande

med eleven som vägvisare

Skolförvaltningen i Mölndals Stad Stöd- och Utvecklingsenheten December 2014 http://www.skolutvecklingmolndal.net

!!!!!!

! 2!

! 3!

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning!.............................................................................................................!4!Inledning om rapporten!.......................................................................................................................................................!6!

2 Bakgrund!.......................................................................................................................!7!Olikheten är normen!.............................................................................................................................................................!8!Lärande och inflytande på riktigt!.....................................................................................................................................!9!Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen –två projekt blir ett!..........................................!10!Syfte och målområden!......................................................................................................................................................!11!Målgrupp!...............................................................................................................................................................................!12!Medverkande enheter!........................................................................................................................................................!12!

3. Genomförande och resultat!.........................................................................................!13!Agil projektledning!............................................................................................................................................................!13!Paraplyidén – en visualisering i syfte att skapa förståelse för projektet!..........................................................!14!Insatser och övergripande projektorganisation!.........................................................................................................!15!

Uppstarten på de tio medverkande enheterna under första halvåret!.............................................................!20!Första gemensamma seminariet!...................................................................................................................................!20!Uppstart på respektive enhet med all personal!......................................................................................................!20!Sammanfattning av innehållet under första halvåret!...........................................................................................!22!Sammanfattning av innehållet under andra halvåret!...........................................................................................!23!

Genomförande och resultat i relation till mål ett och två?!....................................................................................!24!Övergripande kommunikationsstrategi!......................................................................................................................!24!Kollegialt lärande och processledarutbildning – central insats!......................................................................!26!Kollegialt lärande och chefsmöten – central insats!..............................................................................................!28!Resultat utifrån enheternas berättelser i relation till mål ett och två!............................................................!30!Olika roller i förändringsarbetet!..................................................................................................................................!35!Sammanfattning!..................................................................................................................................................................!36!

Genomförande och resultat i relation till mål tre?!...................................................................................................!37!Resultat utifrån enheternas berättelser i relation till mål tre!...........................................................................!37!

Genomförande och resultat i relation till mål fyra?!................................................................................................!41!Resultat utifrån enheternas berättelser i relation till mål fyra, barn- och elevinflytande!.....................!41!

Genomförande och resultat i relation till mål fem?!.................................................................................................!44!Spridning av lärdomar genom film, bild och text i sociala medier!.................................................................!44!Resultat utifrån enheternas berättelser i relation till mål fem!..........................................................................!45!Spridning av lärdomar genom skolutvecklingsmässa!..........................................................................................!46!Spridning av lärdomar genom möten inom och mellan enheter samt utanför kommunen!....................!46!

4 Analys och tolkning!......................................................................................................!47!Likheter och skillnader i förändringsarbetet!..............................................................................................................!47!Analys och tolkning i relation till mål ett och två?!.................................................................................................!51!Analys och tolkning i relation till mål tre?!.................................................................................................................!54!Analys och tolkning i relation till mål fyra?!..............................................................................................................!58!

Barn- och elevinflytande!..................................................................................................................................................!58!Analys och tolkning i relation till mål fem?!..............................................................................................................!60!

5 Lärdomar och diskussion!.............................................................................................!62!

Kontakter!........................................................................................................................!66!

Bilaga 1!...........................................................................................................................!67!

Bilaga 2!...........................................................................................................................!68!

! 4!

1 Sammanfattning Under år 2014 har Mölndals Skolförvaltning fördjupat samarbetet med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Göteborgs Universitet i syfte att ta ett helhetsgrepp om systematisk och hållbar skolutveckling, stärka kopplingen mellan forskning och beprövad erfarenhet samt skapa en likvärdig och tillgänglig lärmiljö, där alla elever kan vara delaktiga i lärandet och gemenskapen. Utvecklingsarbetet tar avstamp i vardagsverkligheten i fyra förskolor, tre låg- och mellanstadieskolor och tre högstadieskolor. Det är två projekt som har sammanflätats både till innehåll och namn. Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen. Olikheten är normen står för att ”Alla skall med i en förskola/skola för alla”. Det är då avgörande om vi förstår varandras olika behov både vad det gäller kommunikation och lärande så att olikheter blir möjligheter. Projektet har haft fem övergripande målområden med tydliga ledstjärnor inom vilka enheterna har ringat in utmaningar utifrån lokala behov. Ledstjärnorna är: systematiskt kvalitetsarbete, IKT, agilt förhållningssätt, samverkan, likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet. Utgångpunkten med lokala intitiativ till förändringsarbete har främjat den egna motivationen och drivkraften och arbetet har haft en gemensam riktning mot styrdokument, Skolförvaltningens målbild och vision. Förändringsarbete tar tid och går igenom olika faser vilket analysen avser att visa. Gemensamt för enheterna är att initieringsfasen har handlat om att utveckla gemensam förståelse av enheternas respektive fokusområde och projektets övergripande syfte. Ytterligare har man gjort lägesbedömningar (nuläge), ringat in utmaningar, ställt sig frågor och börjat formulera mål osv. Samtidigt har organisering och kollegialt lärande utvecklats. Enheterna har fått kontinuerligt stöd och utmaning av den centrala enheten Stöd- och Utvecklingsenheten samt av forskare. Många delar känslan av att det är nu efter ett år som det börjar på allvar. För att få fart på utvecklingen krävs att enheternas förändringsinitiativ landar i en kollektiv arbetsorganisation med gemensam riktning, vilket håller på att byggas upp. Det är här det kollegiala lärandet och pedagogisk dokumentation kommer in för att överbrygga ”gapet” mellan mål- och resultatarbete och den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn och elever. Det kollektiva lärandet har även omfattats av att barn/elever har lyssnats in i syfte att främja inkluderande lärmiljöer där centrala områden och begrepp är likvärdighet, tillgänglighet (fysisk, pedagogisk social) och delaktighet. Det kollegiala lärandet är en förutsättning för utvecklingen av lärmiljöerna och i arbetet har multimedial produktion och reflektion främjat lärandet. Digitala verktyg har används relativt genomgående av deltagande enheter. Det har inte alltid varit i förgrunden under innevarande år utan fokusområden har istället utgått från andra ledstjärnor i paraplyet. IKT har använts i barn- och elevgrupper, som ett verktyg för pedagogisk dokumentation.

! 5!

Projektet ger exempel på att barn och elever får möta lärsituationer där teori och praktik vävs samman och där varierade och formativa/språkutvecklande/inkluderande arbetssätt och arbetsformer används inom samma aktivitet. Att IKT inte har lyfts fram som fokusområde överallt kan enligt forskare i projektet tolkas som att IKT börjar bli en integrerad del i verksamheten. Det finns även exempel på enheter som lyfter fram organisation och strukturer som en förutsättning för att möta barn- och elevers olikheter i lärande vilket redovisas i rapporten. Effekter kan utläsas inom identifierade utvecklingsområden t.ex. att främja likvärdighet inom och mellan enheter, tillgängliga lärmiljöer, kollegialt lärande, systematiskt kvalitetsarbete, praktik och teori och IKT. Under året har en Elevhälsoplan har antagits i Skolförvaltningen och den gemensamma riktningen kommer att stärkas ytterligare i och med en handlingsplan som håller på att utarbetas. Utöver denna rapport har varje enhet beskrivit sin utvecklingsresa. Rapporterna kommer att publiceras på webbsidan http://www.skolutvecklingmolndal.net . På webbsidan finns också arbetet dokumenterat i text, bild och film samt en tidslinje. Taggar: delaktighet, lärande och inflytande, systematisk skolutveckling, pedagogisk digital kompetens, olikheten är normen, tillgänglighet, likvärdighet, IKT, samverkan, kollegialt lärande, teori och praktik, agil projektledning, systematiskt kvalitetsarbete.

! 6!

Inledning om rapporten Denna rapport har till största delen skrivits av undertecknad i egenskap av processamordnare. Ambitionen har varit att lyssna in alla enheter, projektledare och projektteam samt övriga aktörer. Materialet i form av intern dokumentation, webbsidan, film- och ljudupptagningar, enheternas rapporter och presentationer har varit en ovärderlig minnesbank som har möjliggjort denna övergripande rapport. Tillvägagångsätt beskrivs i inledningen av resultat och analysdelen. Som skolutvecklare har jag främst varit involverad på tre enheter inom grundskolan åk F-9. Vidare har jag varit involverad i alla delar i den övergripande organisationen som beskrivs i rapporten, men när det gäller styrgrupp (förvaltningsledning)har jag dock deltagit endast vid enstaka tillfällen för att informera. Däremot har jag under hela tiden haft ett nära samarbete med projektledaren och hela projektteamet där konkreta beslut har fattats. I och med den överblick som har erhållits så finns många perspektiv med, men tolkningar kan ha påverkats av vad jag har erfarit under året. Det finns mer att analysera och arbeta vidare med där fler kan nyansera arbetet ytterligare. Rapporten bör därför ses som underlag för vidare analys och kompletteras med ytterligare synpunkter från centrala skolutvecklare, chefer och personal på medverkande enheter samt externa aktörer. Projektledare och Utvecklingschef Christer Ferm står bakom rapporten. Tillsammans fortsätter vi nu den lärande resan, involverar fler enheter och riktar in arbetet för att kontinuerligt och systematiskt främja inkluderande lärmiljöer för alla barn och elever. Stort tack till alla som gjort detta utvecklingsarbete möjligt, och ett särskilt tack till enheternas chefer och personal. /Gunilla Almgren Bäck skolutvecklare/specialpedagog/övergripande processamordning Mölndal, december 2014

! 7!

2 Bakgrund Under år 2014 har Mölndals Skolförvaltning fördjupat samarbetet med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Göteborgs Universitet i syfte att ta ett helhetsgrepp om systematisk och hållbar skolutveckling, stärka kopplingen mellan forskning och beprövad erfarenhet samt främja en likvärdig, tillgänglig och meningsfull lärmiljö, där alla barn och elever kan vara delaktiga i lärandet och gemenskapen. Utgångspunkter är de professionellas lärande med eleven som vägvisare samt lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen. Olikheten är normen står för att ”Alla skall med i en förskola/skola för alla”. Det är då avgörande om vi förstår varandras olika behov både vad det gäller kommunikation, lärande osv. så att olikheter blir möjligheter.

Utvecklingsarbetet tar avstamp i vardagsverkligheten i fyra förskolor, tre låg- och mellanstadieskolor och tre högstadieskolor.

Arbetet byggs kring en övergripande organisation på olika nivåer enligt projektdesign och organisationsskiss (se nedan) vilka har tagits fram av Mölndals Stöd- och Utvecklingsenhet och Göteborgs Universitet. Kärnan i arbetet är arbetsplatsbaserad med kollektiv kunskapsuppbyggnad och inkluderande processer på och mellan olika nivåer i organisationen. Olika insatser ger stöd i de lokala processerna vilket beskrivs i rapporten.

Designen omfattar utveckling av ledarskap, profession och praktik.

Projektdesign:

• Aktiv samverkan med bevarande av integriteten i respektive verksamhet • Kunskapsutveckling som nav: individuell och formativ kollegial

kompetensutveckling, verksamhetsutveckling, beprövad erfarenhet och forskning. • En dubbelriktad process: top-down och bottom-up med syfte att förena teori och

praktik.

Två projekt har sammanflätats och bakgrunden till respektive arbete beskrivs nedan.

! 8!

Olikheten är normen Genom åren har Mölndals Skolförvaltning investerat i och utforskat inkluderande processer enligt SPSM:s tillgänglighetsmodell både när det gäller pedagogisk och fysisk lärmiljö1. Skolförvaltningen har satsat stort för att alla elever ska ha tillgång till digitala lärverktyg och alternativa verktyg. Genom IKT satsningen har elever i åk F-6 ett verktyg på två elever och i åk 7-9 ett verktyg till varje elev. Det är rektor som avgör vilken typ av verktyg som enheten införskaffar. Skoldatatekets2 främjande verksamhet har utvecklats och förankrats i hela organisationen sedan 2007.

Bland annat har kompetensutvecklingsinsatser, där pedagoger och

elever lär tillsammans, underlättat att komma igång att använda tekniken exempelvis när det gäller alternativa verktyg, vilket beskrivs i skriften Digitalt berättande och boksamtal3. Vi såg att det behövdes stora insatser för att främja och sätta ord på hur och varför digitala verktyg kan skapa ett mervärde för att främja inkludering dvs. att öka de professionellas förmåga att möta olikheter. I detta arbete krävs samverkan mellan pedagoger med olika kompetenser, där den specialpedagogiska ingår. Vi såg också att utvecklingen många gånger är styrt av pedagogers intresse för IKT. Arbetet behöver istället organiseras genom systematisk reflektion där de professionellas lärande är i fokus och involverar hela arbetslag. Detta arbete beskrivs i rapporten. Ytterligare synliggjordes behov av förändring genom Skolinspektionens kritik när det gällde:

a). Skillnader i förutsättningar för elevers lärande i och mellan skolor var för stora. b). Den ”raka” fördelningsmodell med endast elevpeng som Mölndal hade valt var inte

acceptabel. Någon form av utjämningssystem behöver införas. c). Systematiskt kvalitetsarbete både på enheter och centralt var inte tillräckligt bra.

Mölndals Skolförvaltning har under 2014 finansierats med SIS-medel för ”Olikheten är normen”. Det har som målsättning att utveckla praktiken genom att tänka in barn och elevers olikheter från början utifrån en ”universal design for learning” samt att stärka specialpedagogens roll i skolutveckling. Projektet har inriktat sig på att nå alla barn och elever genom varierade arbetssätt med IKT för att nå information/kunskap, skapa och synliggöra lärande samt väcka intresse och motivation i olika lärsituationer. Dessutom att utveckla metoder för skolutveckling som svarar mot beskrivna behov av förändring samt att dokumentera och sprida lärande exempel.

Projektet ”Olikheten är normen” har knutits samman med projektet ”Lärande och inflytande på riktigt” - som har finansierats av bl.a. Skolverket, och bakgrunden till det arbetet beskrivs nedan.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1 http://larmiljo.weebly.com 2!http://skoldatatekmolndal.weebly.com!!3!https://www.scribd.com/doc/141252434/Digitalt-berattande-och-boksamtal-Gunilla-Almgren-Back-maj-2013!!

! 9!

Lärande och inflytande på riktigt Projektet ”Lärande & inflytande på riktigt” utgör en samverkan mellan Mölndals Utvecklingsenhet och Göteborgs universitet (forskningsavdelning LinCS). Arbetet inleddes med ett pilotprojekt där pedagoger från olika enheter möttes i olika temagrupper. Dokumentation finns att läsa på Mölndals Skolarena bl.a. från grupperna: Barn och elevinflytande4 Specialpedagogik5 Trageton goes iPad6

Som stöd i varje lärgrupp fanns en forskare från Göteborgs Universitet och en skolutvecklare från Utvecklingsenheten i Mölndal och fokus låg på IKT som en naturlig del av det vardagliga arbetet i skolan. Arbetet presenterades på konferensen Framtidens Lärande i maj 2013.7 Lärdom från arbetet var exempelvis att den kompetens som pedagoger i de olika lärgrupperna utvecklade många gånger stannade kvar som individuell kompetens utan någon större spridning på den egna enheten.

Mot bakgrund av ovanstående utvidgades innevarande projekt till att omfatta all personal på tio enheter. Vi såg således ett behov av kollektivt/kollegialt lärande och att alla ska med på varje enhet i ett förändringsarbete som måste få ta tid. Christer Ferm berättar om bakgrunden till ”Lärande och inflytande på riktigt” i en film som finns på Mölndals Skolarenas YouTubekanal.8

Läs om lärdomar från ”Lärande och inflytande på riktigt” i tidskriften Datorn i utbildningen, nr 6 2012, Rubrik: ”Mölndal: Praktik och forskning – lära med varandra” 9 och i skriften: ”Skolutveckling, forskning, IKT” 10

För närvarande pågår en omfattande forskningsbaserad utvärdering av IKT som stöd i utveckling av lärsituationer och undervisning. Analysen genomförs av Göteborgs Universitet.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!4!http://korta.nu/ER2!!5!http://korta.nu/EX1!!6!http://korta.nu/HR2!!7 http://korta.nu/BR2 8!http://korta.nu/zR2!9 http://korta.nu/AR2!!10!http://korta.nu/FR2!!

! 10!

Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen –två projekt blir ett Tanken från början var att projektet ”Olikheten är normen” skulle knyta an till projektet ”Lärande och inflytande på riktigt” men arbetet har kommit att bli både sammanflätat och utvidgat där inkluderande processer: delaktighet, likvärdighet och tillgänglighet har kommit i förgrunden tillsammans med pedagogisk digital kompetens och ett organiserat lärande kring verksamhet, ledning, profession och praktik. I det utvidgade projektet ”Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen” är all personal på tio enheter med. En bild för att symbolisera det utvidgade projektet togs fram i form av ett paraply. (Se s.14). Arbetet omfattar enligt ovan tio enheter och ligger i linje med Mölndals Skolförvaltnings Verksamhetsplan 2013-2015, där olika områden lyfts fram, exempelvis: -Måluppfyllelsen i skolorna skall öka -Delaktighet och Inflytande -IKT -Eleverna uppfattar skolan i Mölndal som ”trygg, hjälpsam och utvecklande” -Eleverna upplever att skolan är meningsfull Projektbudget: Specialpedagogiska Skolmyndigheten bidrag 800 000 kr* Skolverket bidrag 225 000 kr Mölndals Skolförvaltning med personalresurser, centrala Skolutvecklare från Stöd- och Utvecklingsenheten 11 samt externa aktörer. *Filmare, tjänster på enheterna/utvecklingspedagoger samt processamordning och dokumentation.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!11!http://www.skolutvecklingmolndal.net/projektteam.html!!

! 11!

Syfte och målområden Syfte och målområden i det sammanflätade och utvidgade projektet, Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen:

1. Systematisk skolutveckling genom en kollektiv arbetsorganisation där förändringsarbetet görs till allas angelägenhet.

2. Belysa och utveckla samverkan på och mellan olika nivåer i organisationen, mellan pedagoger* med olika kompetenser samt med externa aktörer. *Exempelvis att stärka specialpedagogens/speciallärarens roll i skolutveckling.

3. Utveckla arbetsformer/arbetssätt och pedagogisk digital kompetens som möter alla barn/elevers olikheter i lärande utifrån en universell design, där olika pedagogers kompetenser bidrar till utveckling genom att sätta ord på vad, hur och varför t.ex. digitala lärverktyg kan användas för att främja lärande och gemenskap. Delmål: Utveckla förhållningssätt och varierade arbetsformer/arbetssätt i barn/elevgrupp för att -söka och utveckla kunskap -skapa och synliggöra lärande -väcka intresse och motivation -utveckla samtalsstrategier och formativ bedömning

4. Utveckla former för barn- och elevinflytande

5. Sprida lärande exempel och bidra till kunskapsutveckling både internt och externt utifrån ovanstående mål Delmål: Att dokumentera och bidra till kunskapsutveckling i text, ljud och bild/film, hur det kan se ut när arbetssätt, t.ex. med stöd av digitala lärverktyg, stödjer en likvärdig och tillgänglig lärmiljö där barn/elever är delaktiga i lärandet och gemenskapen.

Alla barn och elever skall mötas av

en meningsfull, likvärdig och tillgänglig lärmiljö, där de ges förutsättningar att vara delaktiga i lärandet och gemenskapen.

! 12!

Målgrupp -Arbetet inriktar sig på att nå alla barn och elever med ett särskilt fokus på barn och elever i behov av särskilt stöd utifrån identifierade behov på tio enheter t.ex. elever i läs- och skrivsvårigheter och elever med diagnoser inom NPF12.

-Pedagoger och chefer på tio enheter

Medverkande enheter

• Almåsskolan • Barnsjövägens förskola • Brattåsskolan • Eklanda 1 förskola • Fågelstens förskola • Hallenskolan • Heljereds förskola • Rävekärrskolan • Streteredskolan • Toltorpskolan

Karta över medverkande förskolor och skolor finns här: http://korta.nu/1S2 Varje enhet har bidragit med en egen rapport som läggs på webbsidan http://www.skolutvecklingmolndal.net under respektive enhet. Konkreta exempel från enheternas rapporter lyfts in i denna övergripande rapport.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!12!Neuropsykiatriska!funktionsnedsättningar.!Läs!mer!på!SPSM:s!webbsida:!!http://www.spsm.se/sv/StodRiRskolan/Funktionsnedsattningar/!!

! 13!

3. Genomförande och resultat För att beskriva genomförande och resultat har dokumentation använts från filminspelningar, ljudinspelningar, enheters interndokumentation i google dokument, den publika webbsidan och enheternas avstämningsrapporter. Avstämningsrapporterna utgör en sammanfattning i text av arbetet under året. Utöver detta så har enheterna i december presenterat vad som åstadkommits under året. Tillfället filmades och utgör underlag i både resultat- och analysdelen. Flera samverkande processer har varit igång under projekttiden. Här nedan beskrivs genomförandet dels kronologiskt med en sammanfattning från första respektive andra halvåret av 2014 och dels kopplat till de fem målområdena. Resultatet kommer att illustreras med exempel på utsagor som har fångats in under möten och via dokumentation i text, ljudinspelning, bild och film.

Agil projektledning Nedan beskrivs genomförandet där metoder för skolutveckling och arbetssätt i barn/elevgrupp har utvecklats genom en agil projektledning. Det innebär att både projektteam och enheterna kontinuerligt har följt upp och styrt om under processens gång.

! 14!

Paraplyidén – en visualisering i syfte att skapa förståelse för projektet För att visualisera att projekten skulle sammanflätas skapades en bild. Tanken var att en bild skulle stödja den gemensamma förståelsen av arbetet vi hade framför oss. Därför utvecklades paraplyet med de ledstjärnor som finns för arbetet. De ord som vi benämner ledstjärnor i arbetet hänger i paraplyet i bilden nedan. Spetsen på paraplyet pekar mot Mölndals Skolförvaltnings målbild.

Bild: Anders Eriksson och Gunilla Almgren Bäck Gunilla Almgren Bäck berättar om projektet, paraplyidén och delaktighet i en film.13

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!13!Gunilla!Almgren!Bäck!om!projektet,!paraplyiden!och!delaktighet:!http://korta.nu/5S2!!

! 15!

Insatser och övergripande projektorganisation

SUE=Stöd- och utvecklingsenheten Skolförvaltningen Mölndals stad GU=Göteborgs Universitet FLG=Förvaltningsledningsgrupp

”Under resans gång har det blivit tydligt att det inkluderande perspektivet behöver stärkas och kommuniceras på och mellan alla nivåer”

-Styrgrupp Styrgrupp för projektet är Skolförvaltningens ledningsgrupp förstärkt med Berner Lindström (professor vid Göteborgs Universitet) och Per Skoglund (Statsvetare, forsknings- och utvecklingssamordnare vid Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Projektledare är Christer Ferm (Utvecklingschef).

! 16!

-Chef Enheternas rektorer/chefer har möten några gånger per termin i lärgrupper. Olika perspektiv på ledarskap, skolutveckling, organisering och fokusområden i förändringsarbetet lyfts fram och diskuteras för att främja analys av enhetens arbete, ett vetenskapligt förhållningssätt och utveckling av goda strukturer som främjar lärandet för både pedagoger/lärare och barn/elever.

"De som har en ledande befattning inom skolan har en nyckelroll när det gäller att utveckla förväntningar på förbättrade elevresultat

samt att organisera och främja möjligheter till professionellt lärande."14

-SUE / GU Från Stöd- och Utvecklingsenheten (SUE) är fem centrala Skolutvecklare engagerade i projektet tillsammans med utvecklingschef Christer Ferm. Göteborgs Universitet representeras av fem forskare samt Berner Lindström. Skolutvecklare och forskare möter enheternas utvecklingsgrupper kontinuerligt, ca en gång i månaden. Syftet med mötena är ett ömsesidigt utbyte av kunskap samt reflektion kring processen för att stödja och utmana lokala processer. -Referensgrupp Projektledare och projektteam möter referensgruppen kontinuerligt för att berätta om, och diskutera "projektet" Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen. Med i referensgruppen är representanter från de tio enheterna, Skolverket, SPSM, lärarförbunden Göteborgs Universitet m.fl. Syfte:

• Involvera och synliggöra flera olika perspektiv i vårt skolutvecklingsarbete. • Kunna ”backa ur planteringen” och få distans (metaperspektiv) på det som händer och

inte händer. • Ha tillgång till en grupp som kan ställa nyfikna och utmanande frågor.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!14 /Helen Timperleys Teacher professional learning and development. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling. !

! 17!

-Seminariegrupp/tvärgrupper Under seminarier möts styrgrupp, centrala skolutvecklare, forskare, enheternas chefer/rektorer och utvecklingspedagoger från respektive enhet. Gemensamma lärdomar presenteras, diskuteras och dokumenteras. Syfte: Överspridning och lärande mellan enheterna samt delande av lärdomar, upplägg och strategier.

• Överspridning mellan forskning och praktik Möjlighet till:

• dokumentation av lärprocesserna • nya impulser och presentation av nytt material • kommunikation om nästa steg framåt

-Enhetens utvecklingsgrupp I varje enhets utvecklingsgrupp ingår förutom chef/rektor, utvecklingspedagog/er och exempelvis specialpedagogisk kompetens. Utvecklingspedagog har vi valt att benämna den pedagog som har ett särskilt uppdrag att initiera, driva och dokumentera den lokala processen inom projektet tillsammans med chef/rektor. På några enheter delar pedagoger på detta uppdrag. Varje enhet har projektmedel för att genomföra detta uppdrag. Gruppen är förstärkt med en central skolutvecklare och en forskare från Göteborgs Universitet.

! 18!

-Lokala processgrupper Alla processledare deltar i en utbildning som leds av centrala skolutvecklare. Utbildningen bygger på: -Meningsfullhet: Till vilken nytta för barn/elever? -Delaktighet : Deltagarna ges inflytande över utbildningens utformning -Tillhörighet : Deltagare från olika enheter ingår i en mindre lärgrupp och ett större nätverk Utbildningen handlar dels om metoder för samtal mellan pedagoger som gör att diskussioner lyfts från vardagsprat till en lärandenivå kopplat till teori och styrdokument. Dessutom om kunskaper om kartläggning och analysarbete, dvs. hur pedagogiska utmaningar med frågeställningar om praktiken ska kunna dokumenteras i lärmiljön och bearbetas. Ytterligare har den egna pedagogrollen utmanats. Nedan visas en bild15 på aktionslärandet i processgrupperna. Det innebär ett systematiskt sökande efter goda handlingsalternativ utifrån verksamhetens behov och är en form av erfarenhetslärande. Det är ett vetenskapligt sätt att arbeta med skolutveckling och svarar mot skollagens skrivning om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

"Kollegialt samarbete som fokuseras på elevernas lärande kan hjälpa lärarna att integrera nytt lärande med rådande praktik."16

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!15!Källa: Rönnerman (2012), Aktionsforskning i praktiken. Bildbearbetning: Gunilla Almgren Bäck 16!/Helen Timperleys Teacher professional learning and development. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling.!

! 19!

-Barn, Elever, Vårdnadshavare

Förutom kollegialt lärande har vi på olika sätt involverat barnen och eleverna, vilka utgör en källa att ösa ur när det gäller hur förskola och skola kan utvecklas. Barn och elever är även lärresurser för varandra i olika samarbetsgemenskaper. Delaktighet/inflytande, ur ett nyanserat perspektiv för individer och grupper innebär:

• Att kunna bli ledd • Att kunna leda sig själv • Att kunna leda andra

Detta innebär att vissa saker är

• givna och skall åstadkommas • kan förhandlas • bestämmer individ eller grupp själva

Per Skoglund (Specialpedagogiska skolmyndigheten) nämner kategorierna i artikeln: Projekt som konkretiserar skolors arbete med inkludering.17

”Om alla skall med behövs ett helhetsgrepp i en organisation. Kompetensutveckling som en tårtbit utan koppling till

organisering, ledning och styrning ger begränsade effekter.”

Christer Ferm

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!17!http://korta.nu/RR2!!

! 20!

Uppstarten på de tio medverkande enheterna under första halvåret Chef på respektive enhet utsåg en utvecklingspedagog vars uppgift har varit att samordna och dokumentera förändringsprocessen på enheten i samverkan med chef och processledare, med stöd från centrala skolutvecklare och forskare. På många enheter fanns redan en motsvarande funktion. Några chefer tänkte in förstelärarsystemet i skolan eller mentorssystemet i förskolan och utsåg förstelärare eller mentorer som utvecklingspedagoger. Specialpedagogisk kompetens ingår i de flesta utvecklingsgrupper, dock inte på alla enheter. Det ser olika ut hur man har tänkt kring uppdraget med utvecklingspedagog. En del enheter har en utvecklingspedagog, andra har två och på någon enhet är utvecklingspedagog och processledare samma sak eller man kan uttrycka det som att alla processledare delar på uppdraget.

Första gemensamma seminariet Under det första gemensamma seminariet i januari 2014 presenterades övergripande organisation, projektteam, externa aktörer, upplägg på gemensamma insatser m.m. Paraplybilden introducerades tillsammans med information i syfte att skapa en förståelse för övergripande tankarna och upplägg. Filmare presenterade en nyuppstartad webbsida och syftet med film, samt erbjöd enheterna möjlighet att boka honom för att ta fram ”nulägesfilmer”. Enheterna fick möjlighet att både få information om projektet och reflektera kring detsamma i mindre grupper. Kalendarium sattes för olika insatser. Nästa steg för enheterna var nu att ta fram en organisationsskiss för arbetet (ny eller befintlig) och att definiera fokusområde för utvecklingsarbetet som kunde gå in under paraplyet. Detta skulle läggas upp på webbsidan för respektive enhet. Seminariet filmades18 och finns dokumenterat på Mölndals Skolarenas YouTube kanal. En presentation från seminariet finns dokumenterad. 19 Se bilder från tillfället.20

Uppstart på respektive enhet med all personal Uppstarterna med all personal har dokumenterats på olika sätt. Några uppstarter som involverade all personal under arbetsplatsträffar på respektive enhet finns dokumenterade på webbsidan, t.ex. Almåsskolan 21 vars övergripande fokus är ”ökad motivation för lärande” , eller Brattåsskolan22 vars fokusområde är ”Skriva för livet” med genrepedagogik och e-bibliotek – multimediala böcker som skapas av eleverna. Andra enheter valde att visualisera starten med en ”nulägesfilm” t.ex. Rävekärrskolan som fokuserat delaktighet och fysisk lärmiljö. Rektor på Rävekärrskolan, berättar om att skapa förutsättningar för delaktighet bland personalen.23

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!18!Uppstartsseminariet!med!alla!enheter!filmades:!http://korta.nu/aS2!!19!Presentation!från!uppstartsseminariet:!http://www.skolutvecklingmolndal.net/omRprojektet.html!!20!Bilder!från!uppstartsseminariet!http://korta.nu/6S2!!21!Almåsskolans!uppstart:!http://korta.nu/8S2!!22!Brattåsskolans!uppstart!http://korta.nu/7T2!!23!Rektor!om!att!skapa!förutsättningar!för!delaktighet!http://korta.nu/6T2!!

! 21!

För att ringa in utmaningar/ utvecklingsområden på respektive enhet så har verktyget fokusgrupp använts på flertalet enheter för att skapa delaktighet och låta all personal komma till tals. Exempel på frågeställningar inom valda fokusområden:

• Vilket fokusområde ska förskolan/skolan lägga mycket energi på? Varför? Hur gynnar det alla barn och elever (i behov av extra anpassningar och särskilt stöd)?

• Vilka utmaningar inom området ska undersökas/utvecklas/förändras/göras om från grunden?

• Vilka frågor finns kring området och hur kan det som ska undersökas/utvecklas/förändras definieras?

• Hur kan avgränsningar göras? • Vilka förutsättningar finns för att komma vidare (tid, resurser osv. )?

! 22!

Sammanfattning av innehållet under första halvåret

• Kartläggning av respektive enhets nuläge och upplevda behov av fokusområde för utveckling.

• Organisering och uppstart av processgrupper på respektive enhet. Organisationsskisser togs fram för att visualisera arbetet.

• Kompetensutveckling. Centrala skolutvecklare och utvecklingschef startade upp olika insatser enligt organisationsskissen. (Processledarutbildning, möten med chefer, och seminarier för alla enheter osv. )

• Pedagogisk dokumentation • Kommunikationskanaler riggades

Strukturer för tid, rum och interaktion byggdes parallellt med att innehållet fokuserades och utmanades. Det kollegiala lärandet och pedagogisk dokumentation kom igång. Skolutvecklare och forskare träffade utvecklingsgrupper på respektive enhet och bland annat problematiserades olika frågeställningar såsom: -Vad är det vi försöker åstadkomma inom ”projektet”? Utvecklingspedagogens uppdrag definierades. På enheten:

• Chefens ”högra hand” vid arbete med skolutveckling • Fungera som samordnare av processledarna på enheten • Kunna samla och ”sätta” en lärgrupp och vara samordnare i lärande samtal

Skolförvaltningen

• Leverera underlag för dokumentation på hemsida och SkolArena • Delta på seminarium i projektet med skolutvecklare, forskare och representanter

från andra enheter • Kunna dokumentera digitalt och använda IKT

! 23!

Sammanfattning av innehållet under andra halvåret Inför uppstarten av andra halvåret hade det blivit tydligt att projektledare och projektteam behövde ge ytterligare stöd till utvecklingspedagogerna från varje enhet. Projektteamet samlade utvecklingspedagogerna vid två möten under höstterminen. Vid första tillfället 24 som finns dokumenterat i text och bild på webbsidan tydliggjordes förväntningar, ramar och stödfrågor inför den rapport25 som respektive enhet skulle producera samt den presentation av lärdomar som enheterna förväntades göra i digitalt format i december. Syftet med detta var att samla ihop lärdomar för att ta nästa steg vidare. Rapporter och presentationer genomfördes i december och materialet utgör en del av underlaget i denna övergripande rapport. Under andra halvåret har varje enhet fördjupat och utvecklat arbetet inom sina respektive fokusområden. Kollegialt lärande fördjupas, gemensamt språk utvecklas, lärande besök påbörjas på sina håll liksom pedagogisk dokumentation med IKT med syfte att utveckla förhållningssätt och konkret arbete i lärmiljön. Pedagoger i processgrupperna ställde sig olika typer av forskarfrågor med sökarljuset inställt på generell forskning eller på sin egen profession kopplat till lärsituationer/undervisning. Arbetet följdes kontinuerligt upp och olika verktyg för analys började användas. Det framkom att rollerna behöver förtydligas för enheterna, i synnerhet forskarnas roll. Detta gjordes på olika sätt, exempelvis under ett gemensamt seminarium som finns dokumenterat och beskrivs i rapporten. Den centrala skolutvecklarrollen förändras under året och detta arbete kommer att sammanfattas i en separat analys utifrån frågeställningar i Google Formulär. Spridning av lärdomar tar fart både inom och mellan enheter samt på och mellan olika nivåer i den övergripande organisationen.

Efter ett år med ”projektet” säger pedagoger: Det känns som det är nu det börjar på allvar!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!24 Första mötet med utvecklingspedagogerna http://korta.nu/kT2 25!Dokument!underlag!för!redovisning!och!presentation!http://korta.nu/lT2!!

! 24!

Genomförande och resultat i relation till mål ett och två?

Systematisk skolutveckling genom en kollektiv arbetsorganisation där förändringsarbetet görs till allas angelägenhet.

Belysa och utveckla samverkan på och mellan olika nivåer i organisationen,

mellan pedagoger med olika kompetenser samt med externa aktörer. Exempelvis att stärka specialpedagogens/speciallärarens roll i skolutveckling.

För att skapa goda förutsättningar för arbetet var det nödvändigt att utarbeta både en övergripande kommunikationsstrategi och lägga upp strategier för centrala insatser som främjar kollegialt lärande m.m. Ytterligare att varje enhet hittade former för ett systematiskt kollegialt lärande som involverar alla. Arbetet beskrivs nedan.

Övergripande kommunikationsstrategi Processamordnare och filmare hade i uppdrag att rigga en organisation för kommunikation och dokumentation av projektet. Syftet var att tanka av lärdomar, följa och utveckla arbetet på alla nivåer i den övergripande organisationen samt från enheterna. Arbetet startades upp i samverkan med Mölndals Skolförvaltnings kommunikatör. Förslag presenterades sedan för projektledare och projektteamet i syfte att ge alla möjlighet att göra sig delaktiga. Beslut kring kommunikationsstrategi fattades sedan av projektledare.

Mölndals Skolförvaltnings kommunikationsstrategi gav stöd i hur vi skulle arbeta. Den är indelad i fem delar:

1. Nulägesanalys 2. Definiera målgrupp 3. Sätt kommunikationsmål 4. Välj strategi, planera aktiviteter och genomför 5. Utvärdera

Exempel på frågor vi hade att ställa oss var exempelvis: Mål Vad vill vi uppnå? Vad vill vi säga? Vad har vi för möjligheter till detta utifrån tid och resurser ? Vem vänder vi oss till? Hur ska resultatet av människors delaktighet användas? Metoder Vilka former för delaktighet har vi? Vilka metoder erbjuder vi? Vilka aktiviteter och mål ska kommunikationen stödja och bidra till ? Tidplan Vad behöver göras och när ska det ske? Vem ansvarar för vad? Kostnader? Vad krävs för att vi ska lyckas?

! 25!

Beslut togs att projektteam och forskare (SUE GU) skulle dokumentera sina möten i Google dokument. Processamordnare har under året lagt upp dagordning och minnesanteckningar från samtliga möten från de olika nivåerna i den övergripande organisationsskissen. Processamordnare har stämt av innehåll under SUE GU möten och med projektledare. Dokumentationen är synlig för styrgrupp.

Kontaktuppgifter till alla inom SUE GU och mailadresser till samtliga delades i Google dokument.

Beslut togs att extern kommunikation skulle ske via webbsidan http://www.skolutvecklingmolndal.net som i sin tur kopplades till en facebooksida och twitter.

Beslut togs att varje enhets process skulle synliggöras för SUE GU och styrgrupp via Google dokument. Enheternas egen dokumentation har skett både internt och externt via en länk från http://www.skolutvecklingmolndal.net exempelvis till en egen webbsida. Inloggning till den gemensamma webbsidan har endast SUE projektteam.

! 26!

Kollegialt lärande och processledarutbildning – central insats Kollegialt lärande är positivt uppmärksammat i forskning. Vi valde att fokusera kollegialt lärande inspirerat av aktionslärande, enligt bilden ovan på s. 17. Projektledare tydliggjorde arbetet med processgrupper i uppstarten enligt nedan: ”Förmågan att ”sätta” en processgrupp och sedan arbeta i den med både det kollegiala och det individuella lärandet kräver en viss grundkompetens och ett utmanat förhållningssätt. I processgruppen ökar man den gemensamma förståelsen genom att ta in olika perspektiv från deltagarna. En processgrupp med bara prat och teoretiskt lärande är inte mycket värd och en processgrupp med bara görande, utan reflektion och utmaning, är heller inte så mycket värd. Det behövs en kombination av teori och praktik och här kommer processledarens roll in, som underlättare och samordnare i en processgrupp. Processgrupperna på varje enhet bör vara lagom stora grupper på ca. 6-8 pedagoger. Samordningen sker här av en processledare i varje grupp. Det är en fördel om utvecklingspedagogerna är ”in action” och själva samordnar en processgrupp. Processgrupperna arbetar utifrån det/de fokus som chefen tillsammans med utvecklingsgruppen har fokuserat under en tidsperiod. Man kan arbeta med : a) Ett gemensamt fokusområde/tema på enheten eller b) Man kan låta olika processgrupper utforska olika teman/områden. I detta arbete i processgrupper, som är tänkt att innefatta alla pedagoger på enheten, är kopplingen mellan handling och reflektion en grundsten. Det ingår att man skall ut och pröva olika saker i praktiken med barn/elever, föräldrar och/eller kollegor. Sedan tillbaks i processgruppen och reflektera, bearbeta och gå in i ny handling. Det handlar om ett utforskande i praktik och teori, samt en förädling av handlandet i praktiken kopplat till teori i form av exv. vetenskapliga rön och beprövad erfarenhet. Processgrupperna träffas ca. en gång i månaden. Tiden kan vara olika, men minst två timmar rekommenderas.” För att stödja enheternas arbete startade processledarutbildningen SUE projektteam inledde arbetet med att involvera alla deltagare och ge dem möjlighet att påverka upplägget. En fokusgruppövning genomfördes där pedagogerna tänkte kring påståendet: “För att vi skall få mycket kompetenta processledare i Mölndal tycker jag det är viktigt att…” Resultatet sammanställdes och utifrån dessa synpunkter lades arbetet upp. Processledarutbildningen finns dokumenterad på webbsidan. 26 Arbetet har omfattat metoder för samtal mellan pedagoger som gör att diskussioner lyfts från vardagsprat till en lärandenivå kopplat till teori och styrdokument. Dessutom praktiska analysverktyg samt pedagogiska utmaningar som har bearbetats i lärgrupper. Olika verktyg har använts för att stödja processen och rollen som processledare t.ex. samtalsmodeller och förändringens fyra rum, vilket beskrivs på webbsidan. 27 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!26!http://www.skolutvecklingmolndal.net 27 Förändringens fyra rum: http://korta.nu/F73!!

! 27!

En utvärdering gjordes efter drygt ett halvår. Processledare svarade på frågor om kollegialt lärande och om sin roll som processledare utifrån följande frågor. Enkäten genomfördes med hjälp av Google Formulär.

• Vilka tankar har du just nu om arbetet med att driva kollegialt lärande i process på din enhet?

• Vilka dilemman har du ställts inför när du drivit processen framåt? • Vilka framgångsfaktorer ser du i arbetet med din processgrupp? • Ge något exempel där gruppen eller enskild pedagog tagit ett utvecklingssteg framåt? • Hur kommer arbetet i din processgrupp barnen/eleverna tillgodo? • Hur sprider ni arbetet i era olika processcirklar på enheten? • Dina tankar om allas delaktighet i gruppen • Hur har processledarutbildningen hjälpt dig på vägen i ditt processledaruppdrag?

• Exempel på svar från processledare:

”Vi intervjuade barn.

Vi tog med detta till ett möte och delgav vår upplevelse och våra resultat. Vi kom fram till att det inte varit helt lätt.

Vi pratade och försökte hitta nya lösningar. Vad var problemet?

Vi prövade det nya sättet och fick bättre resultat.” En resultatsammanställning med analys av enkäten är inte klar i nuläget. Rektor om processledare (sagt under chefsmöte):

”Projektet har hjälp mig - avlastat mig – i och med att det finns processledare som driver processer i grupperna.”

! 28!

Kollegialt lärande och chefsmöten – central insats Syftet med dessa möten är att ledare ska lära av och med varandra för att främja likvärdighet mellan enheterna och öka måluppfyllelse. Olika perspektiv på skolutveckling, organisering och fokusområden i förändringsarbetet lyfts fram och diskuterats för att främja analys av enhetens arbete, ett vetenskapligt förhållningssätt och utveckling av goda strukturer som främjar lärande för både pedagoger/lärare och barn/elever. Det första mötet inleddes med att rektorer/chefer fick reflektera kring hur de gör när de är chefer och ledare. Detta genomfördes under en ”walk and talk”. Därefter intervjuades ledarna parvis inför varandra. Intervjuerna handlade om enheternas nuläge i projektet och förståelsen för projektet. Ytterligare fick cheferna/rektorerna frågan om hur de hade tänkt göra personal/ barn/elever delaktiga i projektet. Ledarna utmanades i att fundera över sitt tänkta nyläge om cirka ett år. De fick också möjlighet att ge sin syn på innehållet under dessa möten så att de utgör ett stöd i utvecklingsarbetet på enheten. Cheferna fick i uppgift att fundera över hur de använder sin tid, och hur de skulle vilja använda sin tid, och de erbjöds coaching. Arbetet följdes upp och utvecklades kring samtal om ledarskap där forskare ställde frågor som:

• Hur tror ni att er personal uppfattar ert ledarskap? • Uppfattar personalen att chefen har ett pedagogiskt ledarskap?

Isåfall vad lägger personalen in i det begreppet pedagogiskt ledarskap. Är det bara när chefen är i ”klassrummet”?

Chefer har presenterat sina tankar om ”Mitt pedagogiska ledarskap i praktiken”, vilket de flesta gjorde med stöd av något digitalt verktyg. Detta tillfälle filmades. Presentationerna följdes upp med samtal i två chefslärgrupper. I lärgrupperna diskuterades även ”tidscirkeln” hur de använder sin tid.

Under hösten har cheferna mötts vid två tillfällen. Mötena har innehållit exempelvis reflektion två och två, chefer från olika enheter. Olika analysverktyg har använts, samma som i processledarutbildningen. ”Ramar och stödfrågor” inför enheternas redovisning i slutet av året presenterades och synpunkter samlades in. Dokumentet har sedan under hela höstterminen legat till grund för den rapport och presentation som respektive enhet genomförde i slutet av året. Detta gjordes för att berätta om utvecklingsarbetet och lärdomar så här långt. Dokumentet finns tillgängligt på webbsidan.28

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!28 Ramar och stödfrågor inför rapport och presentation http://korta.nu/bT2

! 29!

Vidare har chefer under dessa möten reflekterat individuellt i en processlogg som har genomförts i Google Formulär utifrån frågorna:

• Vad är viktigast för dig och din enhet i projektet just nu? • Ge något exempel där skolutvecklingsarbetet har tagit ett steg framåt? • Hur har arbetet påverkat samverkan på och mellan olika nivåer på din enhet? • Vilka frågeställningar har du ställts inför eller uppmärksammat som ledare under

arbetets gång, som du inte såg tidigare? • Vilka tankar har du fått med dig ifrån träffen idag?

Exempel på svar från chef:

”Det känns viktigt och positivt att få bedriva skolutveckling på bred front och nyttan av det kollegiala lärande på såväl pedagog som chefsnivå.”

En resultatsammanställning med analys av enkäten är inte klar i nuläget.

! 30!

Resultat utifrån enheternas berättelser i relation till mål ett och två Förskolans och skolans resultat är hämtat ur respektive enhets avstämningsrapport där arbetet under året har beskrivits. Information har även hämtats ur inspelning från presentationer framförda av enheterna i december 2014, samt från andra möten under året. Enheternas rapporter och presentationer har först kategoriserats utifrån målområdena för att hitta likheter och skillnader och därefter sammanfattats enligt nedan. Innehåll – kollegialt lärande på enheter Det kollegiala lärandet har kopplats till enheternas fokusområden, och på några enheter även sammankopplats med matematiklyftet. Inom förskolan har respektive enhet gemensamma fokusområden. I skolan varierar det från ett gemensamt fokusområde till flera fokusområden på samma enhet vilka knyts ihop i ett övergripande fokus: motivation för lärande, skriva för livet, kommunikation. Någon enhet har övergripande fokus både utifrån organisationens möjligheter och förhållningsätt: mentorskap respektive olikheten är normen. Fokusområdena har tagits fram på lite olika sätt och här ser rektors roll olika ut när det gäller i hur hög grad rektor har styrt inom vilka områden utvecklingsarbetet ska vara. De frågor som enheter har ställt sig har sett olika ut. Det har varit forskarfrågor som riktas mot egen undervisning/verksamhet eller forskarfrågor som handlar om kunskap inom ett visst område rent generellt. Systematik Alla enheter lyfter fram det kollegiala lärandet som något positivt men att det finns en hel del att utveckla. På några enheter har man börjat utveckla en modell för kollegialt lärande, vilket beskrivs enligt bilden på s. 14. Tankar om helhetstänk, röd tråd i arbetet och systematik framhålls liksom lärandet som både individuellt och kollektivt. Systematisk reflektion har kommit igång i och med det kollegiala lärandet. Processledare har fått stöd via insatser från centrala skolutvecklare och utvecklingschef, vilka har beskrivits ovan. Samtalsstrategier t.ex. coachingmodellen GROW29 , mötesstruktur och exempel på lärande besök har varit hjälpsamt, även om allt inte har omsatts i verksamheten ännu, menar processledare. Enheterna lyfter fram att systematiken i arbetet behöver utvecklas. I detta sammanhang är det faktorer som tid, metoder och verktyg för analys och utvärdering som anges. Mer tid att mötas efterfrågas. De flesta anger att de har haft möten ca var tredje vecka under året, och någon enhet berättar att:

”för lång tid mellan möten har medfört att vi ibland fick starta från”noll””

”Om det är för långt emellan möten tappar man fart.” Andra synpunkter gällande tid har handlat om: ”Att ni processledare/förstelärare ej fått nedsatt tjänst för det ni ska hinna då jag tycker att er

frånvaro går ut över kvalitén på lektioner och arbetslagsmöten.”

”Inte hunnit omsätta det som lärts under processledarutbildningen i den egna verksamheten”.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!29 Konsten att få andra att prestera: http://korta.nu/e83!!

! 31!

Avgränsning nämns som viktigt och kan räknas in i denna kategori med systematik, dvs. att inte greppa över för stora områden utan avgränsa arbetet såväl i frågeställningar som vad som observeras i lärmiljöer. Någon enhet nämner dokumentation som en del i systematiken:

”det är svårt att få igång ett systematiskt kvalitetsarbete när vi inte har tydlig dokumentation”.

Mer om dokumentation tas upp under målområde fem. Möten på enheterna har utvecklats och beskrivs av några enheter som mer förberedda, strukturerade och fokuserade. Man upplever ett ökat engagemang i pedagogiska diskussioner, samtidigt som alla inte är lika engagerade. En enhet menar dock att möten i processgrupper har varit för styrda och att man istället vill öka ”individuell frihet under paraplyets olika ramar”. För att komma vidare i arbetet och involvera alla i projektet har utvärderingar genomförts på några enheter. Som exempel kan nämnas där all personal på enheten fick reflektera om utvecklingsarbetet utifrån ”tänkt, gjort, hänt och känt” Produkten av detta har sedan analyserats av utvecklingsgruppen och därefter delats med all personal. Analysen gjordes med verktyget: Utveckla vidare, prova helt nytt, sluta med, behålla som det är. Båda dessa verktyg har processledare övat i processledarutbildningen. Exempel finns också där föräldrar har involverats i projektet genom att de har fått frågor om hur de märker att barnen har inflytande och delaktighet i verksamheten och i sitt eget lärande. Förhållningssätt som visas i handling lyfts fram av enheterna, t.ex. ”se varandra som tillgångar”, ”olikheten är normen” osv. Pedagogerna på en enhet upptäckte att ”alla inte hade samma förhållningssätt kring barns inflytande”. Det medförde att arbetet styrdes om från ”görande” till att istället börja med var och ens tankar (som blir till ord och handlingar) för att hitta ett gemensamt förhållningsätt. Man uttrycker att

”Dilemma har varit att vi inte har haft en gemensam förståelse” Ett mer reflekterande förhållningssätt kring vad som görs i verksamheten kan också utläsas:

”Vår medvetenhet om att reflektera samt använda oss av reflektion i det dagliga arbetet har ökat.”

! 32!

Koppling mellan teori och praktik Någon enhet kopplar det kollegiala lärandet till teoribildning kring samtalsstrategier. Andra processgrupper och enheter nämner att de har läst gemensam litteratur t.ex. Forskning för klassrummet.30 Litteraturen har bildat underlag för reflektion och erfarenhetsutbyte. En enhet som har fokuserat lärande och fysisk tillgänglighet har studerat en kunskapsöversikt på området. 31 Andra exempel är kunskapsöversikten Möten för lärande32, Innovativa lärmiljöer i teori och praktik33 , Film med Per Skoglund – en inkluderande resa34 och Lyssnandets pedagogik.35 En enhet menar att:

”En utmaning till nästa år är att plocka in teori och forskning i större utsträckning än tidigare”.

IKT för att främja kollegialt lärande Utöver möten i processgrupper, studiedagar och arbetsplatsträffar har även digitala verktyg använts av alla enheter för att främja kollegialt lärande och delaktighet. Detta har skett i varierande omfattning och med varierade verktyg t.ex. google dokument, google formulär, facebook, bloggar, Skype, Meetingsphere och film. Filmer har producerats med hjälp av filmare samt av pedagoger på enheterna som har använt iPad eller på dator t.ex. med Quicktime. Meetingsphere är ett verktyg som har testats av någon enhet i syfte att låta alla komma till tals under konferenser. Den visuella kommunikationen och dokumentationen har alltså kompletterat fysiska möten. Filmerna har bidragit till lärande och utveckling kollegialt inom förvaltningen men även i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Göteborgs Universitet. Dokumentationen utgör ”förutsättningar för gemensam reflektion”, men även individuell reflektion i sin egen takt. Se vidare under målområde fem. Framgångsfaktorer som nämns är att skapa systematik i att lära av och med varandra enligt ovan. Andra faktorer rör vikten av att:

• Kontinuerligt repetera syfte och mål med utvecklingsarbetet tillsammans med all personal.

• Skapa en gemensam förståelse kring vad kollegialt lärande innebär, vilket t.ex. har gjorts genom att ställa fråga om detta i en enkät, som sedan redovisades på enhetens blogg. Se citat nedan.

• ”Få ny input och att stödja varandra..” • ”Träna på att lyssna in varandra”

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!30!Forskning!för!klassrummet!!http://korta.nu/Q83!!!!!https://www.youtube.com/watch?v=UkgllCRkVUY!!31!Lärande!och!fysisk!miljö!http://korta.nu/j73 !32!Möten!för!lärande!!http://korta.nu/P83!!33!Innovativa!lärmiljöer!i!teori!och!praktik:!http://www.diu.se/nr8R13/nr8R13.asp?artikel=s10!!!!http://www.janhylen.se/tag/oecd/!!34!http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter/perRskoglundRenRinkluderandeRresa!!35!Lyssnandets!pedagogik!http://korta.nu/T83!!

! 33!

All personal på en enhet tillfrågades ”Vad lägger du in i begreppet kollegialt lärande?” Exempel på svar är: 36

”Att lyfta erfarenheter, metoder och frågeställningar man har inom sitt yrkesutövande till en professionell nivå tillsammans.

Att genom att handleda och stötta varandra skapa gemensamma grunder och idéer för hur verksamheten ska utformas, konflikter hanteras, med mycket mera.”

Organisation Exempel på effekter är att förutsättningar för kollegialt lärande har skapats mellan avdelningar i förskolan, och i skolan har arbete över ”stadiegränser” kommit igång samtidigt som man har kvar befintliga arbetslag inom samma stadium. På andra skolor utgör arbetslag och processgrupp samma gruppering. Någon enhet har gjort om organisationen från grunden och utvecklar ett arbetssätt med mentorskap vilket i sin tur exempelvis främjar samarbete och kollegialt lärande beskriver enheten. Organisationen med mentorskap innebär på enheten att

”tre lärare och X antal fritidspedagoger (1-4 st) blir knutna till en årskurs. De tre lärarna ansvarar för olika ämnen i de båda klasserna, t.ex undervisar lärare 1, i ämnena So och No, lärare 2, i sv och bild och lärare 3, i ma och eng. Lärarna finns även som resurs för eleven i

varandras ämnen, alltså är det ofta dubbla lärare i en klass.” Några enheter nämner att man behöver utveckla samarbetet med fritidspedagogerna. Specialpedagogisk kompetens finns i de flesta utvecklingsgrupper.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!36 http://skolutvecklingtoltorp.wordpress.com

! 34!

Skolutveckling genom nätverk Förstelärare, som nu finns på alla Mölndals skolenheter från ht-2014, är ett av de nätverk som kommer att användas i det Systematiska skolutvecklingsarbetet. Alla förstelärare möts regelbundet i lärgrupper med deltagare från olika enheter för att bidra till en ökad likvärdighet i kommunen. Arbetet samordnas av Stöd och Utvecklingsenheten och riktning och styrning på insatser processas i en referensgrupp med deltagande från bl.a. ledningsgrupp och chefsgrupp. Flera nätverk har startats och ytterligare ett, som möts kontinuerligt och bidrar i det systematiska kvalitetsarbetet samt främjar likvärdighet, är Specialpedagogiskt forum. Centrala skolutvecklare driver processen tillsammans med specialpedagoger/speciallärare från alla enheter. En eller två chefer är med under dessa lärtillfällen. Arbetet tar avstamp i centralt angivna målområden. Nätverken har startat arbete inom olika områden, vilket skulle kunna liknas vid att man går in i olika dörrar, men möts på den gemensamma arenan för skolutveckling där det primärt handlar om att stärka ledning och stimulans för alla barn/elever. Arbetet inom specialpedagogiskt forum bidrar till att stödja och främja specialpedagogens roll i systematisk skolutveckling på respektive enhet. Detta understryks även i Elevhälsoplanen, vilken fastställdes i april 2014: (se bilaga 2).

”Specialpedagogen/specialläraren!arbetar!övergripande,!!ser!helheten!i!verksamheten!och!har!stor!del!i!förändringsarbete!och!skolutveckling.!!Specialpedagogens/speciallärarens!arbete!ska!främst!vara!hälsofrämjande!och!

förebyggande!och!ske!på!individI,!gruppI!och!skolorganisationsnivå”! Digitala verktyg används i båda nätverket i syfte att främja lärande och ett vetenskapligt förhållningssätt. Båda nätverken har startat webbsidor för att synliggöra arbetet inom skolförvaltningen och för att lära av varandra. -Förstelärarnätverket37

-Specialpedagogiskt forum i Mölndal38

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!37!http://forstelararemolndal.weebly.com/!!38!http://specforummolndal.weebly.com/!!

! 35!

Olika roller i förändringsarbetet Inom projektet har processledarrollen fokuserats. Processledaren ses som en av nycklarna till framgång i förändringsarbetet, liksom ledningen i övrigt. Alla ”äger” dock skolutvecklingen och den egna motivationen och drivkraften är avgörande. Utöver processledarrollen har den centrala skolutvecklarens roll respektive forskarens roll diskuterats och dokumenterats: Skolutvecklare och forskare ger varje enhet kontinuerligt stöd i den lokala processen av förändringsarbetet / utvecklingsarbetet. Detta sker i varje enhets utvecklingsgrupp tillsammans med respektive chef. Skolutvecklare och forskare har dessutom mötts kontinuerligt enligt ovan beskrivna organisation. Under ett seminarium den 16 september hade vi fokus på forskarens roll. Här följer några tankar om detta: · Problematisera och bidra till att hantera fokusområden (avgränsa) · Stödja metodutveckling utifrån lokala behov · Stödja processen att skapa egna forskarfrågor · Bidra till analys av insamlad data, distansera, reflektera Föreläsningar efterfrågades av pedagoger och svaren landade i ytterligare frågor, t.ex. ”Vilka effekter eftersträvas?” Förutom stöd i utvecklingsgruppen diskuterades också om forskare kan besöka enheternas processgrupper som involverar all personal. I nuläget är det ett par forskare som gör detta. Utöver detta kontinuerliga stöd görs bl.a. en omfattande forskningsbaserad utvärdering av IKT som stöd i utveckling av lärsituationer och undervisning. Forskare framhåller att deras roll är att stödja verksamhetsutvecklingen på olika nivåer. De centrala skolutvecklarnas roll utvärderas med hjälp av en enkät i google formulär och är inte sammanställd och analyserad ännu.

! 36!

Sammanfattning Sammanfattningsvis har flera beslut (kommunikationsstrategi, Elevhälsoplan, nätverksuppstarter), centrala insatser, kollegialt lärande på olika nivåer i organisationen samt enheters förutsättningar och genomförande av kollegialt lärande, bidragit till systematisk skolutveckling enligt målområde ett och två. Vidare har specialpedagogens/speciallärarens roll i skolutveckling lyfts fram i och med Elevhälsoplanen (se bilaga 2) och arbetet som bedrivs i nätverket specialpedagogiskt forum.

! 37!

Genomförande och resultat i relation till mål tre?

Utveckla arbetsformer och arbetssätt samt pedagogisk digital kompetens som möter alla barn/elevers olikheter i lärande utifrån en universell design, där olika pedagogers

kompetenser bidrar till utveckling genom att sätta ord på vad, hur och varför t.ex. digitala lärverktyg används för att främja lärande och gemenskap.

Delmål:

Utveckla förhållningssätt och varierade arbetsformer/arbetssätt i barn/elevgrupp för att söka och utveckla kunskap, skapa och synliggöra lärande, väcka intresse och motivation samt

utveckla samtalsstrategier och formativ bedömning.

Nedan ges exempel på genomförande i enlighet med ovanstående målområde.

Resultat utifrån enheternas berättelser i relation till mål tre Film och bilder har använts för att observera aktiviteter i lärmiljö, pedagogrollen och förhållningssätt i syfte att utveckla arbetsformer/arbetssätt, bemötande och former för inflytande. Enheterna lyfter också fram organisation och strukturer som en förutsättning för att möta barn- och elevers olikheter i lärande:

”Vi arbetar med tvärgrupper över husen utifrån barnens intressen”

”Eftersom barngrupperna är så stora har vi valt att inte har några tvärgrupper mellan avdelningarna då det blir för många relationer för barnen.” .. förutom ”den grupp som de

blivande skolbarnen träffas i ….” Mentorskap (se s. 33) anses bidra till större möjligheter att variera graden av stöd och stimulans till elever:

”Då vi ofta är två lärare i en klass finns möjligheten att ge elever särskilt stöd, dels för de

elever som ”av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen”, dels för de elever som behöver ”stimulans för att utveckla hela sin förmåga” (Lgr 11)”

”Genom mentorskapet är lärare och fritidspedagoger varandras resurser i klassrummet. Det gynnar eleven.!” 39

Resultatet visar att enheter strävar efter helhetstänk och en ”röd tråd” i arbetet genom hela skolgången:

”Dela upp vad man arbetar med i alla årskurser. Få en struktur med språkarbetet.”

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!39 http://skolutvecklingtoltorp.wordpress.com

! 38!

Formativa och inkluderande arbetssätt utvecklas med hjälp av film, bild, ljudinspelning och sociala medier På en enhet har Skriva för livet varit ett övergripande fokus. Man har arbetat med genrepedagogik och kombinerat detta med att eleverna producerar sa e-böcker vilka publiceras på en blogg.40 Enhetens pedagoger framhåller att arbetssättet stödjer elever som har svårt att komma igång att skriva t.ex. genom att:

• Elevernas multimediala böcker synliggörs och skapandeprocessen utvecklas genom att de tar del av kamraternas exempel på innehåll och form. ! ”Bra!sätt!att!få!med!alla!elever.!”

• Pedagog och elever formar gemensamma texter i olika genrer, vilka kan användas som utgångspunkt i det egna skrivandet. Lusten att skriva främjas.

• Eleverna utvecklar sin förmåga att ge varandra respons på arbeten • Ordförrådet utvecklas exempelvis i samband med samtal om texterna • Elever som upplever svårigheter att skriva text ges möjlighet till muntligt berättande

och därigenom stärks lust att lära/producera • Tal till text funktion har prövats genom att aktivera diktering på iPad. • Alla elever är en del i en aktivitet och ett gemensamt sammanhang vilket bidrar till att

främja delaktighet. Man ser att elevernas skriftspråk har utvecklats, mycket tack vare det formativa arbetssättet där eleverna tillsammans har givit varandra konstruktiv kritik på texter.

• Enheten framhåller forskning41 som visar elevers engagemang ökar när arbetet har autentiska mottagare. Eleverna är positiva till publicering.

• I arbetet med att utveckla skriv- och läsförmåga är eleverna lärresurser för varandra.

”Eleverna!har!dragit!lärdom!av!den!formativa!processen”

När deras roman är klar kommer de att vara stolta över att det blev en så bra historia. På detta sätt kan alla elever vara delaktiga!”

På någon enhet har filmer producerats för att illustrera delaktighet och demokratiska arbetssätt såväl bland personal som elever. Se arbetsgång på s. 44. Man uttrycker att Lärande och inflytande går in i ”allt som görs”. Enheten strävar efter att utveckla:

!”något!som!går!att!applicera!på!allt!man!gör!i!verksamheten”.!

På samma enhet berättar man att digitala lärverktyg har använts för att på olika sätt dokumentera och synliggöra processen både i utvecklingsgruppen och arbetslagen: Protokoll, veckobrev, foton med före- och efterbilder, ljudfiler med intervjuer, film, Skolstil/talsyntes för att höra vad man skrivit, lärlogg och blogg i Unikum.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!40 http://brattas.elevbocker.se 41 http://www.skolporten.se/forskning/intervju/stort-mervarde-nar-eleverna-far-riktiga-mottagare-till-sina-texter/!!

! 39!

I en av processgrupperna har IKT särskilt fokuserats. Pedagogerna har satt upp ”egna personliga mål” för att utveckla undervisningen där digitala lärverktyg är en naturlig del av undervisningen. Gruppen har strävat efter att öka tillgängligheten. Detta har gjorts på varierade sätt:

• Sociala medier har använts för att främja kontakt mellan pedagog och elev. Exempelvis har lärare varit tillgängliga vissa tider via Skype. Det har hittills gått trögt med arbetet, men pedagog uttrycker att elever tar kontakt med varandra och funderar vidare på vad som krävs för att etablera kontakt pedagog och elever.

• Pedagoger och elever har skapat instruktionsfilmer som har publicerats på en matematikblogg. 42 Förväntade effekter är att filmerna ger elever möjlighet att repetera och lyssna i sin egen takt på genomgångar mer oberoende av tid och rum. De får möjlighet att kommunicera sitt lärande och visa sina kunskaper på varierade sätt. Eleverna blir lärresurser för varandra genom att de kan lyssna på varandras förklaringar. Genom filmerna har pedagoger lärt om elevernas sätt att resonera och lära och utifrån det kunnat anpassa undervisningen. Filmerna blir också ett bra underlag för bedömning av exempelvis resonemangsförmåga som annars kan vara svår att fånga, menar pedagog. Nya möjligheter för bedömning med hjälp av IKT framhålls samt att arbetssätten syftar till att främja elevernas motivation.

En enhet kopplar samman ledarskap i klassrummet43 och formativ bedömning. Skolan vill kvalitetssäkra kunskapsöverföring mellan lärare inför utvecklingssamtal, och i detta arbete används videologgar och Unikum. Exempelvis har videologgar spelats in med Quicktime för att visa exempel på hur lektioner kan ledas i uppstarten. Detta kommer att följas upp i syfte att bygga en kollektiv kunskapsbas. Fler enheter pekar på vikten av samsyn kring bedömning och hur Unikum som lärplattform kan skapa en större tydlighet mot såväl elever som vårdnadshavare samt stärka likvärdigheten inom och mellan skolor. Någon enhet nämner att skolan har en IKT grupp som ansvarar för utveckla användandet av digitala verktyg och Unikum. Vilka olika yrkeskompetenser ingår i en sådan grupp? Exempel på lärdomar kring IKT som lyfts fram av pedagoger:

• Arbete med IKT kan i början ta mer tid för att sedan bli ett tidseffektivt arbetssätt som höjer kvalitén.

• Det är angeläget att hitta olika former för backup av arbeten ifall verktyg går sönder. • Ett bra sätt att lära är genom att ”se och göra”. • Viktigt att pedagoger vågar visa exempel med IKT och att känna att det man gör

duger, dvs. självförtroendet är en viktigt faktor i utveckling av arbetsformer och arbetssätt med digitala verktyg (”dela-kultur”).

• Viktigt att chefer visar exempel på hur de arbetar med IKT.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!42 http://matematik.almasskolan.se!!43 http://korta.nu/383

! 40!

Skoldatateket Skoldatateket och filmare har tagit fram ett par filmer där elever visar hur program för att läsa talböcker/ talböcker med text fungerar samt hur talsyntes fungerar. Filmerna läggs på Skoldatatekets webbsida.44 För att främja pedagogiskt- och socialt tillgängliga lärmiljöer där IKT ger ett mervärde har ett samarbete mellan Stöd- och utvecklingsenheten och Modersmålsenheten etablerats under året. Skoldatateket och Modersmålsenheten har hållit några gemensamma seminarier under året och ett omfattande material gällande IKT och flerspråkighet har tagits fram. Seminariet har även spridits till andra kommuner via Skoldatatekskonferens för västra Sverige i oktober 2014. I början av året genomfördes en enkät som riktades till IKT-handledare på respektive enhet. Syftet var bl.a. att undersöka i vad mån IKT handledare har samarbete med specialpedagoger och speciallärare och hur det samarbetet ser ut på enheter. En uppföljning bör göras i detta avseende. Ett gemensamt teachmeet där specialpedagogik är i fokus står fortfarande på önskelistan. Däremot har en Skolutvecklingsmässa genomförts för all personal, vilket beskrivs nedan under mål fem. Mässan hade många exempel på seminarier med inkluderande perspektiv. Digitala lärmiljöer och coaching Ett lärande exempel har filmats kring en elev med mycket hög frånvaro. Man har använt digitala lärmiljöer tillsammans med coachande samtal. Filmen är inte publik i nuläget.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!44 http://skoldatatekmolndal.weebly.com

! 41!

Genomförande och resultat i relation till mål fyra?

Utveckla former för barn- och elevinflytande

Resultat utifrån enheternas berättelser i relation till mål fyra, barn- och elevinflytande Flera enheter har fokuserat att lyssna in barn och elevers tankar. Detta har gjorts på olika sätt, med intervjuer som filmats och med enkäter. Man har även påbörjat att använda arbetssättet PhotoVoice samt ett nytt innovativt sätt för att främja delaktighet och inflytande har prövats med appen LoopMe. Inom förskolan har enheter använt sig av iPad för att filma barn. Dessa filmer har sedan legat till grund för samtal bland annat om vad inflytande betyder. Någon enhet spelade in situationer ute på gården där delaktighet och inflytande synliggjordes, vilket man sedan reflekterade kring. På några skolor och förskolor har barn och elever involverats i arbetet med att dokumentera. Exempelvis har två enheter påbörjat arbeten som liknar arbetssättet PhotoVoice: Barn har själva tagit bilder med iPad. Sedan har de berättat om bilderna för pedagoger och kompisar. Pedagoger berättar:

”Utifrån bilderna ställer pedagogerna utmanande frågor som leder till reflektion och vidare utmaning.”

”Tillsammans med barnen skapar vi ny kunskap som utgår ifrån

barnens intressen, en ny bild av vår verksamhet växer fram.”

”Jag hör pedagoger som synliggör för varandra att det de gör med barnen ger dem inflytande nu…"

På en enhet upptäckte man att barns inflytande mest fanns i den fria leken och nästan inget i den styrda leken. Detta ville man förändra. Barn har filmats och intervjuats om vad de önskar i utemiljön och de har fått rösta fram de två mest önskade alternativen. Effekter som pedagoger beskriver är t.ex. -Barns inflytande har ökat i styrda aktiviteter. -Barnen har olika ”projekt” som de arbetar med och berättar om för sina kamrater. -Barnen får möjlighet att påverka sina val av aktiviteter.

! 42!

En skolenhet använde iPad och filmade intervjuer med elever angående hur de ser på delaktighet45. Detta följdes upp genom att de fick se och lyssna på sig själva. I samband med detta fick eleverna ta del av varandras tankar och de fick reflektera kring vad de själva hade sagt och vad kamraterna hade sagt. Efter denna process fick eleverna en genomgång tillsammans med filmaren kring varför man publicerar varvid detta diskuterades. Exempel på vad som diskuterades var att andra får se vad man tycker, och kan lära sig av det. Eleverna var delaktiga i beslut om publicering. PUL lag och etiska överväganden när elever filmas har diskuterats. Man har lyssnat på elevernas tankar, diskuterat nyttan med att höra elevperspektivet och funderat över hur materialet kan tas tillvara. Man har inte bara lärt av filmat material utan även genom att planera intervjuerna/filmerna så har lärande om elevinflytande främjats. Vidare har man fått upp ögonen för hur eleverna kan göras delaktiga i det vardagliga arbetet och börjat få in vanan att hela tiden ta in elevernas tankar. Elever uttrycker att de inte känner sig delaktiga trots att pedagogerna upplever att de är det. Detta är något som man vill forska vidare kring och man ställer sig frågan:

”Hur gör vi det tydligare för eleverna när de är delaktiga och har inflytande?”

”Vi borde lyssna mer på eleverna.” Elevers tankar och åsikter tas tillvara i formativa och inkluderande arbetssätt. En skolenhet uttrycker:

”Elevernas åsikter tas till vara när de kommenterar varandras böcker. Elever som har arbetat med genrepedagogik och e-bibliotek har fått uttrycka sig kring skolans arbetssätt. Exempel på elevkommentarer kan höras i en film som finns på projektets webbsida. 46 En enhet har genomfört en enkät riktad till elever i åk 4. Enkäten handlade om elevernas syn på organisationen med mentorskap. Exempel på elevsvar:

"Det känns som om man får lärare som alla tycker att just sina ämnen är de roligaste

och då blir lektionerna roligare" Genom att elever har skapat instruktionsfilmer i matematik så har lärare bättre kunnat sätta sig in i hur elever tänker och resonerar. Detta har blivit underlag för såväl planering av undervisning och bedömning. På så sätt har eleverna haft inflytande över undervisningen. Om eleverna är medvetna om det eller har märkt av det ändrade förhållningssättet hos lärarna har inte utvärderat ännu, berättar en enhet.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!45Elever om delaktighet http://korta.nu/0V2 46!http://www.skolutvecklingmolndal.net/brattaringsskolan.html!!

! 43!

På en enhet har några elever filmats och givit sin syn på elevdemokrati och inom vilka områden som de anser att deras röster tas tillvara: Exempel: Skolgårdens utformning, val av arbetssätt t.ex. på bildlektioner, placering i klassrum, maten i bamba (”men det händer inte något med maten”). De skulle vilja bestämma om schemat. Appen Loop Me ha prövats på någon enhet i projektet och på andra enheter. Syftet är att lyssna in barns tankar och känslor i olika lärsituationer. Appen kan ge möjlighet att mäta det omätbara och även fånga in känslan i lärandet. Man kan likna det vid att chatta men att denna chatt kan systematiseras.

! 44!

Genomförande och resultat i relation till mål fem?

Sprida lärande exempel och bidra till kunskapsutveckling både internt och externt utifrån ovanstående mål

Delmål: Att dokumentera och bidra till kunskapsutveckling i text, ljud och bild/film, hur det kan se ut

när arbetssätt, t.ex. med stöd av digitala lärverktyg, stödjer en likvärdig och tillgänglig lärmiljö där barn/elever är delaktiga i lärandet och gemenskapen.

Nedan ges exempel på centrala insatser och genomförande på enheter som visar på arbete inom målområde fem.

Spridning av lärdomar genom film, bild och text i sociala medier För att sprida lärdomar och utveckla det kollegiala lärandet har vi bland annat använt film vilket genererar flera olika värden som beskrivs i analysen. Medel har varit avsatta för filmare som bl.a. har varit involverad i arbetet kring dokumentation, kommunikationsstrategi och uppbyggnad av webbsidan. Det arbetet har genomförts tillsammans med processamordnaren och utvecklas i samverkan med projektteamet. Många filmer har publicerats och andra har använts för internt bruk för att reflektera och analysera processer. Filmerna har främst varit intervjuer med pedagoger, chefer, barn/elever, forskare, skolutvecklare och utvecklingschef vilka har uttalat sig t.ex. om innehåll och process i projektet samt om delaktighet och dess innebörd. Se ovan under mål fyra.

Filmaren har utvecklat en arbetsgång tillsammans med enheterna Inför ett filmtillfälle görs förberedelser och den som ska bli filmad är med och bestämmer och påverkar både genomförande och produkt. En råkopia skapas av filmaren som sedan bearbetas i dialog med de medverkande. Detta gör att de medverkande får möjlighet att utveckla sina tankar utifrån det som redan är filmat. Filmerna publiceras på Mölndals Skolarenas YouTube kanal, som också har använts för intern delning av filmer. Film som verktyg är lätt att sprida och kan delas vidare av andra i sociala medier, vilka är interaktiva och kan kommenteras av andra och spridas vidare. När filmer delas via Mölndals Skolarnas YouTube kanal så innebär det att all personal kan se filmerna i flödet av Skolförvaltningens interna nyheter. Det innebär att de även sprids till andra enheter som inte är med i projektet.

Webbsidan Webbsidan utgör en samlingsplats för erfarenheter som både medverkande enheter, andra enheter i Skolförvaltningen och externa kan ta del av och reflektera kring. Den fungerar som ett kollektivt minne som man kan gå tillbaka till, vilket är viktigt i utvecklingsprocessen. För att skapa en överblick av övergripande insatser skapades en tidslinje med verktyget timetoast.com, vilken bäddades in på webbsidans startsida. 47 Flera bilder har tagits fram för att visualisera utvecklingsarbetet t.ex paraplyet.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!47!http://www.skolutvecklingmolndal.net!!

! 45!

Resultat utifrån enheternas berättelser i relation till mål fem För att knyta ihop erfarenheter och resultat under året så har varje enhet skrivit en rapport. Detta har gjorts utifrån ett gemensamt frågedokument som är publicerat på webbsidan.48 Tankar och lärdomar ifrån enheternas rapporter finns med i denna redogörelse vilken också bidrar till det kollektiva lärandet och bildar en gemensam plattform av kunskap för det fortsatta arbetet.

Kontinuerlig dokumentation har genomförts under året. Flera enheter har använt Google dokument för intern dokumentation med minnesanteckningar från möten. Någon enhet har använt en Facebookgrupp, vilket ses som”ett levande konferensbord”. Andra sätt att dokumentera har varit i form av en ”dokumentationsvägg i konferensrummet”, och på någon enhet har varje processledare fört dagbok över arbetet. Dessa anteckningar har använts under möten i lärgrupperna osv.

Digitala verktyg har främjat det kollegiala lärandet vilket beskrivs under målområde ett. Några enheter har planerat och genomfört filminspelningar där både personal och elever intervjuas, se exempel under avsnittet om elevinflytande.

Några enheter har arbetat med tidslinjer för att dokumentera arbetet. Det har skett både analogt och digitalt t.ex. med googles ritverktyg eller timetoast.com. Man konstaterade under arbetet att det finns olika nivåer på dokumentationen såsom: skolnivå, klassrumsnivå/gruppnivå, individnivå, samt att dokumentationen inte får stanna vid handling utan att det viktiga är lärandet. (Gjort- Lärt).

På en av enheterna dokumenterades vilka fördelar och dilemman man såg med sin tidslinje som skapats med timetoast.com:

Fördelar: -Förbättra målen -Man ser en progression -Minns vad man gjort -Se vad man ha gjort för att hålla tråden -Bra att kunna visa vad som är gjort -Visualiserar och stödjer den gemensamma förståelsen för utvecklingsarbetet Dilemman: -Glömmer att lägga in i tidslinjen. -Det får inte bli ett kalendarium. Film har använts på olika sätt. Någon enhet filmade i barnens lärmiljöer för att sedan kunna reflektera kring hur barnen utvecklar trygghet, självkänsla, nyfikenhet, lust och vilja i situationerna. Andra enheter har filmat för att fånga barns åsikter om delaktighet, för att observera intresse och lek samt för att studera pedagogers förhållningssätt i lärsituationer osv. Flera exempel ges under genomförande och analys av målområde tre och fyra.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!48 http://www.skolutvecklingmolndal.net/seminariegrupp--tvaumlrgrupper.html

! 46!

Spridning av lärdomar genom skolutvecklingsmässa Det finns mycket kompetens samlad bland våra pedagoger och ledare i vår Lärande organisation i Mölndal. Den 27 oktober fick all personal möjlighet att mötas och att lära med och av varandra vilket gav personalen möjlighet att lyssna på många seminarier som hade ett tydligt inkluderande perspektiv. Dessa seminarier genomfördes av personal inom Mölndal. (Mera möjligheter – Mölndalspedagoger delar49) Några gäster var också inbjudna, t.ex Catrin Tufvesson som talade om tillgängliga lärmiljöer50. Specialpedagogiska skolmyndighetens värderingsverktyg av tillgängliga lärmiljöer har införskaffats och delats ut i nätverket specialpedagogiskt forum. Materialet ska även delas ut och presenteras i chefsgruppen. Vidare hölls ett seminarium om detta projekt som också filmades och har publicerat på webbsidan för projektet. Hör exempelvis Berner Lindström berätta om arbetet.51

Spridning av lärdomar genom möten inom och mellan enheter samt utanför kommunen Genom att vi arbetar med lärgrupper och kollegialt lärande i alla våra led i projektet, vilket har beskrivits ovan, så sprids lärandet både inom och mellan enheter samt inom och mellan olika nivåer i organisationen. Utöver detta har information om arbetet spridits till alla chefer i Skolförvaltningen och förvaltningsledning via olika möten. Projektledare har också spridit erfarenheter och lärdomar t.ex. för rådgivarna i SPSM Västsverige, på en av SPSM anordnad internationell konferens i Borås 9-10 september. Där möttes såväl internationella representanter samt några kommuner (bl.a. Borås). Mölndal var också i samverkan med Per Skoglund engagerade i SPSM:s skolledarkonferens den 8 oktober. I samverkan med Skolverket och SPSM var projektledare med vid uppstart av ett nätverk i norra Sverige (Umeå 17-18 november). Skolutvecklare bidrog med att sprida information om arbetet under SPSM:s internkonferens i november i Örebro. Vi har kontakter med Skolverket: Eva Mintén och Ragnar Åsbrink vilka följer utvecklingsarbetet. Arbetet har bedrivits i samverkan med professor Berner Lindström och forskare vid Göteborgs Universitet vilka i sin tur sprider lärdomar om arbetet.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!49 http://meramojligheter14.weebly.com 50!Tillgängliga!lärmiljöer!!http://www.skolutvecklingmolndal.net/verktyg.html!!51Professor Berner Lindström berättar om projektet: http://korta.nu/AU2!!

! 47!

4 Analys och tolkning Tillvägagångssätt Förskolans och skolans resultat är hämtat ur respektive enhets avstämningsrapport där arbetet under året beskrivs. Information har även hämtats ur inspelning från presentationer framförda av enheterna i december 2014, samt från andra möten under året. För att skapa en överblick över innehållet i enheternas rapporter användes verktyget wordle.net. All text som handlade om genomförande och effekter i respektive rapport klistrades in i webbresursen. De ord som framträdde som grafiskt störst visade de ord som hade använts mest i rapporten. Detta gav en första bild av vad enheten hade fokuserat i utvecklingsarbetet. Därefter kategoriserades enheternas texter under respektive målområde i ett excelldokument, kompletteringar gjordes inom varje område efter genomlyssning av inspelningar. Detta gjordes för att få en helhetsbild av varje målområde vilket sammanfattades. Nästa steg var att sammanföra och utkristallisera kategorier inom varje målområde genom olika citat. I analysarbetet har likheter och skillnader noterats vilket beskrivs nedan. Förutom de ovan beskrivna praktiska analysverktygen har också några teoretiska analysverktyg använts för att försöka förklara och förstå verkligheten/arbetet i projektet. Dessa bygger på forskning om verksamhets-/skolutveckling. Vidare utgår analysen ifrån ett relationellt perspektiv på specialpedagogik. Vilket beskrivs nedan under målområde tre. Det finns mer att analysera och arbeta vidare med där fler kan nyansera arbetet ytterligare. Rapporten bör därför ses som underlag för vidare analys och kompletteras med ytterligare synpunkter från projektledare, centrala skolutvecklare, chefer och personalen på enheterna samt externa aktörer.

Likheter och skillnader i förändringsarbetet Likheter -En gemensam riktning genom olika faser mot en kollektiv arbetsorganisation Genomförandet syftar till att åstadkomma systematisk skolutveckling. Två projekt blev ett vilket utvidgade målområdena. Förändringsarbetet har pågått under ett år och får ses i ljuset av att alla förändringar tar tid och genomgår fyra faser.52 1. Gemensamt är att enheterna är i initieringsfas som handlar om att utveckla gemensam förståelse av enheternas respektive fokusområde samt projektets övergripande syfte, vilket kan ta ett till två år. Det innebär att enheterna har gjort lägesbedömningar (nuläge), ringat in utmaningar och ställt sig frågor och börjat formulera mål osv. Initieringsfasen är en del i förändringsarbetet/utvecklingsarbetet vilket har givits uttryck för:

”Dilemma har varit att vi inte har haft en gemensam förståelse”

”Det är viktigt att lägga en solid grund, utvärdera var och ens förförståelse…”.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!52!Blossing, U. (2008). Kompetens för samspelande skolor.!

! 48!

Alla förändringar – vilka har haft olika fokus på enheterna och har handlat om att utveckla undervisningen med digitala lärverktyg, utveckla förhållningssätt, undersöka delaktighetsbegrepp osv - behöver landa i ett organiserat lärande för att alla ska sträva i en gemensam riktning, istället för spridda öar av utveckling. Kollegialt lärande har utvecklats inom projektet. Det innebär att människors tankar, känslor och frågor tas om hand och utmanas. Det kollegiala lärandet är cirkulärt vilket illustrerades med bilden på s. 17. Syftet med den illustrationen var att främja förståelse för kollegialt lärande. I forskning (Timperley 53) påpekas att lärare som engagerar sig i cykler av effektivt professionellt lärande tar större ansvar för samtliga elevers lärande. Med andra ord är arbetet, som bedrivs inom projektet, en viktig del i arbetet med att främja inkludering med optimala förutsättningar för alla barn och elever. Den gemensamma riktningen främjas i projektet av strategier som kollegialt lärande som omfattar all personal, och pedagogisk dokumentation med t.ex. film. Strategierna bryggar över ”mellanrummet” mellan å ena sidan planer och mål och å andra sidan det som händer i verkligheten i lärsituationer med barnen/eleverna, genom att det som händer i lärsituationer synliggörs och kan relateras till de mål man strävar efter. Det innebär att det syns/märks när man strävar åt samma håll. Som professionell hamnar man mer i rampljuset och i denna process är det viktigt att det finns trygghet och tillit i den lärgrupp inom vilken man verkar. 2. Nästa fas kallas ibland för ”implementeringsfasen” och handlar om att hålla fokus och att arbeta enträget för att omsätta enhetens förändringsidéer i den pedagogiska vardagen. Inom projektet har inte denna term använts pga. att det låter som ”top down” när projektet eftersträvar att utgå ifrån lokala behov. I forskning beskrivs fasen som en konfliktfylld fas och viss oro har märkts av inom projektet. Under seminarier och möten med processledare och utvecklingsgrupper diskuterades och konstaterades att detta är en normal utveckling. Samtidigt fick man se på sig sin egen roll och processgruppens utifrån analysverktyget Förändringens fyra rum, vilket beskrivits på webbsidan. 54 3. Inom projektet utvecklas tankar som blir till ord, ord som blir till handling (förhållningssätt) och handling som blir till vanor. Siktet är inställt på att komma dithän, till vanor. ”så här gör vi…” Denna tredje fas kallas i forskning institutionaliseringsfasen. Barn/elever har involverats i förändringsarbetet på några enheter så här långt. Deras berättelser om förändringar kan ses som ett kriterium på utveckling och att något har blivit ”en vana” i den pedagogiska vardagen. 4. Spridningsfasen innebär att pedagoger, chefer, skolutvecklare m.fl. sprider lärdomar på olika sätt internt och externt. Man är inte färdig i denna fas, för i och med att man presenterar lärdomar och får frågor så utvecklas arbetet vidare. Spridningsfasen i projektet har pågått parallellt med initieringsfasen och arbetet har kontinuerligt utmanats med frågor. Frågorna är väsentliga i utvecklingsarbetet då de driver utvecklingen framåt.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!53 Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling 54!http://www.skolutvecklingmolndal.net/fjaumlrdeRtraumlffenR3RseptemberR2014.html!!

! 49!

Gemensamt är vidare att alla enheter har haft ambitionen att involvera all personal. Man har uttryckt att det inte är enkelt att få alla delaktiga, dvs. att både ta del av och bidra i processen. Bedömningen är att det är angeläget att ge utrymme för egen drivkraft, det egna lärandet, för att främja motivation. Gemensamt är att digitala verktyg har använts i det kollegiala lärandet och i pedagogisk dokumentation vilket troligen förstärker lärandet både i planeringsfas, genomförande och slutprodukt som blir underlag för fortsatt reflektion såväl tillsammans som enskilt i sin egen takt. Detta bör främja att ”alla ska med”. Tid anges som en kritiskt faktor. Det handlar om att -Avståndet mellan möten påverkar kvalitén. Det bör vara täta möten för att bättre minnas processen och hålla kontinuitet i arbetet. -Antal olika typer av möten påverkar kvalitén, dvs. andra ”möten som krockar” eller ”andra saker behöver göras på planeringen”. Hur mycket mötestid har personalen? Hur många grupperingar ingår man i? Under året har det framkommit att begreppet projekt kan ses om något vid sidan av, som man gör om man hinner osv. Hur förhåller man sig fortsatt till detta? Bedömningen är att det behövs en översyn av antal nätverk och möten som pedagoger ingår i. Variation - skillnader Forskarfrågor som processgrupper har ställt sig riktar ljuset mot egen verksamhet och/eller bortom egen verksamhet med generella frågeställningar om forskning. Den här analysen kan bara konstatera att det finns exempel på detta. En intressant frågeställning är hur den fortsatta utvecklingen i processgrupper ser ut mot bakgrund av detta faktum. Enheterna arbetar på lite olika sätt och några skillnader har iakttagits, dock utan värdering utan just bara som reflektion för fortsatt lärande: Skillnader gäller t.ex:

• Hur all personal har involverats. • Vilka yrkes- och ämneskompetenser som finns representerade i utvecklingsgruppen • Hur många av processledarna på enheten som ingår i utvecklingsgruppen • Hur många som innehar ”utvecklingspedagog uppdraget” • Hur fokusområde för utveckling har tagits fram, hur konkreta de är och om de

omfattar all personal eller delar av personalen. • Hur organisationen ser ut • Hur man har arbetat med elevinflytande • Hur stark koppling arbetet har till vardagsarbetet med barnen/eleverna • Vilken litteratur som har använts och om litteratur har använts i det kollegiala lärandet

Enheterna söker flera olika vägar för att involvera all personal på enheten både genom fysiska möten som arbetsplatsträffar och med hjälp av digitala verktyg och analoga verktyg med postitlappar där alla har fått komma till tals. Några enheter har utvärderat det kollegiala lärandet med en digital enkät där personalen har fått sätta ord på betydelsen. Resultatet har publicerats på enhetens blogg. Andra har använt verktyg som processutbildningen har gått igenom, t.ex. ”tänkt. gjort, hänt, känt” för att utvärdera projektet osv.

! 50!

Olika litteratur används utifrån de behov som finns på respektive enhet. Ytterligare har processgrupper efterfrågat relevant forskning inom sina respektive fokusområden. Forskarna framhåller att man bör inta ett kritiskt förhållningsätt till forskning och se vad som kan vara relevant i den egna praktiken. De menar också att ett vanligt tillvägagångssätt är att försöka hitta svar i forskningen på det man redan gör. Istället poängteras att fokus bör ligga på att beforska den egna praktiken och skapa beprövad erfarenhet. Organisationen och dess möjligheter att främja inkludering: En enhet har fokuserat utveckling av mentorskap där man arbetar med tre lärare på två klasser vilket innebär att man oftare kan vara två lärare i samma klass, samtidigt. Arbetssättet ligger i linje med ”Teamteaching” som beskrivs i skriften Raising Achievement for all Learners – Quality in Inclusive Education (RA4AL). 55 Frågor att ställa sig är t.ex.

• Vilka möjligheter skapar ”teamteaching för att utveckla en lärande organisation? • Vilka möjligheter skapar ”teamteaching” för att utveckla undervisningen och ge

förutsättningar för att möta alla barn/elever?

Läs mer om mentorskap på s. 55.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!55!http://korta.nu/S73!!

! 51!

Analys och tolkning i relation till mål ett och två?

Systematisk skolutveckling genom en kollektiv arbetsorganisation där förändringsarbetet görs till allas angelägenhet.

Belysa och utveckla samverkan på och mellan olika nivåer i organisationen, mellan pedagoger med olika kompetenser samt med externa aktörer. Exempelvis att stärka

specialpedagogens/speciallärarens roll i skolutveckling. Jämförelsepunkt ”idealtyp” ”När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling/kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete.” Skolverket 56 Mer kan läsas i t.ex. Skolverkets skrift: Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.

Nedan punktas några exempel på vad som enligt forskning är angeläget i utveckling av lärandegemenskaper/kollegialt lärande kopplat till utvecklingsarbetet/förändringsarbetet. • Kollaborativa strukturer och kultur är under utveckling.

• Delade värden och visioner utvecklas genom det kollegiala lärandet som stöds av digitala verktyg

• Delat ledarskap och beslutande: Detta ger en chef uttryck för genom att lyfta fram att processledare avlastar och driver processer. Det agila ledarskapet tillsammans med det kollegiala lärandet gynnar sannolikt skolutvecklingen.

• Kollektivt ansvarstagande: Projektet eftersträvar all personals delaktighet.

• Professionella reflekterande dialoger: Detta har främjats t.ex. genom insatser inom processledarutbildningen och i det kollegiala lärandet.

• Sökande av ny kunskap: Vägen går via både teori och praktik. En modell för att visualisera detta finns i kapitel 5.

• Undersökande av egen praktik: Systematik eftersträvas och håller på att byggas upp. Aktionslärande besök är ett utvecklingsområde.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!56!Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling: http://korta.nu/skolv!!

! 52!

En fördjupande analys bör göras av varje enhet i förhållande till jämförelsepunkt/idealtypen och ovanstående punkter. Sammanfattning En sammanfattande analys av detta målområde är att projektet tydligare bör koppla mål- och resultatarbete med den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn och elever. Det är här det kollegiala lärandet kommer in för att utvidga det professionella handlandet som grundar sig i tankar. Syftet med kollegialt/kollektivt lärande är exempelvis att göra organisationen mer ”tight” för att främja en gemensam riktning mot tillgängliga och likvärdiga lärmiljöer. Nästa steg kan vara att aktionslärande får större utrymme än hittills, vilket kan fördjupa analys och utvärdering av undervisning/verksamhet. Förändring i strukturer som organisation och planer kan omfatta mycket arbete men inte alltid nå barnen/eleverna. Det intressanta blir alltså vad som händer i mötet mellan formella strukturer (organisation, planer, utvärderingar osv.) och vardagspraktiken.

Samarbetskulturen som vi bygger är en avgörande grundförutsättning för inkludering, dvs. att öka de professionellas förmåga att möta barn och elevers olikheter i lärandet, genom att ”formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete”. Ett år har gått och vi har kommunicerat och samarbetat och lärt väldigt mycket av och med varandra. Vi har också lärt en hel del OM varandra: ”Att lära om varandra både som personer och om våra kompetenser är grunden för samarbete

och skapar nödvändig trygghet, i processgrupperna.” (Gunilla A-B)

Detta utvecklingssteg utgör en viktig framgångsfaktor i arbetet. Arbetet inom specialpedagogiskt forum bidrar till att stödja och främja specialpedagogens roll i systematisk skolutveckling på respektive enhet. Detta understryks även i Elevhälsoplanen, vilken fastställdes i april 2014: (se bilaga 2). Utvecklingen kan också gynnas ytterligare genom den planering som ligger framöver. Den innebär att skapa regelbundna nätverksnav där samordnare ifrån respektive nätverk kommer att mötas. Denna nya tvärgrupp bör också möta förvaltningsledningen regelbundet, ca 2 gånger per termin. Effekter som eftersträvas är att främja kommunikation, samarbete och lärande på och mellan olika nivåer i organisationen vilket leder till ökad likvärdighet mellan enheter. Det var ett identifierat område för utveckling enligt SIS –ansökan 2014. Om nätverksnav genomförs kan det vara ett exempel på hur kunskapsproduktion kanaliseras i den övergripande organisationen. Under året har modeller utvecklats, vilka har effektiviserat samverkan såväl genom fysiska möten som med digitala verktyg, mellan olika kompetenser inom och mellan skolor men också i samverkan med externa aktörer som Göteborgs Universitet och SPSM.

! 53!

Exempel på frågor vi ställer oss om nästa steg: • Hur kan vi bredda och fördjupa centrala insatser? • Hur ser det pedagogiska ledarskapet ut, visioner, kontakt med vardagsarbetet osv.? • Hur kan kollegialt lärande utvecklas med aktionslärande och /eller andra metoder? • Hur kan vi utveckla både praktiska och teoretiska analysmodeller? • Vilka olika roller har en processledare – vad görs rent konkret? • Vilka roller behövs i skolutveckling och hur kan dessa fördelas? • Hur används specialpedagogisk kompetens inom skolutveckling? (Läs mer om detta

under analysen till målområde tre.) • I projektet har man lyft fram att samverkan behöver stärkas mellan fritidshem och

skola: Hur kan denna samverkan utvecklas för att främja en likvärdig utbildning för alla elever?

• Projektet har genererat exempel på en ökad samverkan mellan ”stadier” i skolan och mellan avdelningar i förskolan. Vad ser man för vinster med detta?

! 54!

Analys och tolkning i relation till mål tre?

Utveckla arbetsformer och arbetssätt samt pedagogisk digital kompetens som möter alla barn/elevers olikheter i lärande utifrån en universell design, där olika pedagogers

kompetenser bidrar till utveckling genom att sätta ord på vad, hur och varför t.ex. digitala lärverktyg används för att främja lärande och gemenskap.

Delmål:

Utveckla förhållningssätt och varierade arbetsformer/arbetssätt i barn/elevgrupp för att söka och utveckla kunskap, skapa och synliggöra lärande, väcka intresse och motivation samt

utveckla samtalsstrategier och formativ bedömning.

Målområde tre handlar om inkludering (tillgänglighet, delaktighet, likvärdighet) från tanke till handling och hur lärmiljöer med aktiviteter organiseras exempelvis med stöd av digitala lärverktyg. Under målområde ett och två har illustrerats hur projektet har arbetat för att främja en gemensam riktning mot en kollektiv arbetsorganisation med kollegialt lärande som verktyg. Det arbetet bidrar till goda förutsättningar för arbete i riktning mot målområde tre. Lärande har till exempel kretsat kring vikten av att ta utgångspunkt i gemensamma förhållningssätt. Man har också givit exempel på hur och varför digitala verktyg främjar alla barn/elevers delaktighet vilket anges i resultatet under målområde tre.

Specialpedagogik i ett relationellt perspektiv Analysen tar utgångspunkt i hur den gemensamma synen – förhållningssättet- ser ut när det gäller hur barn och elevers svårigheter kan förstås. (Istället för svårigheter: utmaningar/ möjligheter/behov/förutsättningar). Inkludering handlar om hur vi kan se och förstå barn och elevers möjligheter ur olika perspektiv. Det kan handla om faktorer knutna till 1. individens egenskaper och historia (fysiska, psykosociala etc) eller 2. undervisningens/lärsituationers organisering eller 3. förhållanden i barn/elevens möte med lärmiljön. Dessa perspektiv är mycket olika – i det första fokuseras inre, individuella faktorer och i det andra yttre, sociala, organisatoriska och/eller samhälleliga faktorer - men gemensamt är att de har en enkelriktad förklaringsmodell (orsak-verkan). I ett relationellt perspektiv ser man perspektiven tillsammans i ömsesidig påverkan (nr 3)– dvs. ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv. Fokus är då att stärka ledning och stimulans för alla barn och elever i den ”ordinarie” undervisningen/lärmiljön. Detta kan uttryckas som ett relationellt perspektiv på specialpedagogik. Egentligen kan man säga att det handlar om en fusion mellan pedagogik och specialpedagogik vilket illustreras i bilden nedan.

! 55!

Bildkälla: Relationell specialpedagogik i teori och praktik, Jonas Aspelin

Det relationella perspektivet är förankrat i styrdokument och det anger en riktning om hur (specialpedagogisk) verksamhet bör bedrivas. Inom detta målområde är det således det relationella perspektivet som är jämförelsepunkt/idealtyp vilket exemplifieras nedan. Organisationen med mentorskap med möjligheter till dubbelbemanning i klasser är ett exempel på arbete som ger goda förutsättningar att utveckla tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Att organisera på detta sätt kan ge utrymme för varierad grad av stöd, samt större möjligheter att lära på olika sätt inom ett och samma (tema)område. Relationen pedagog-barn/elev lyfts också fram exempelvis i detta sammanhang. Relationen har stor betydelse för barn/elevers lärande.

Konkret arbete i projektet har inneburit att man synliggjort lärsituationers komplexitet i syfte att kunna möta barn/elevers olikheter i lärandet. I resultatdelen redovisades exempelvis hur lärsituationer och lärmiljöer har utforskats genom att filma och observera samt genom att intervjua både elever och pedagoger.

I resultatet beskrivs fokusområdet Skriva för livet, vilket är ett exempel på hur relationellt goda och språkutvecklande lärmiljöer främjas. Inkluderande/formativt/språkligt arbetssätt är centralt i arbetet. Eleverna får stöttning i sin språkutveckling av pedagoger och kamrater, och relationerna är en förutsättning för kunskap och lärande. För att skapa en likvärdig skola behöver vi kunna ge alla barn och elever en god utbildning utifrån språklig mångfald. Detta arbete är ett exempel på det.

! 56!

Arbetet innebär att språkliga nyckelförmågor är i fokus: tala, lyssna, läsa och skriva men även en femte språklig nyckelförmåga: interaktion. Arbetet förstärks ytterligare genom användningen av lärplattor för att skapa multimedialt med text, bild och film. Flera inkluderande aspekter på det har angivits i resultatet under målområde tre.

I resultatet nämns fokusområdet Motivation för lärande. Arbetet syftar t.ex. på att främja elevers kreativitet. I det sammanhanget kan intresse och motivation relateras till uppmärksamhet och koncentration, dvs. att intresse och motivation stödjer uppmärksamhet och koncentration vilket i sin tur främjar möjligheter att lyckas lära sig osv. Ett relationellt lärande innebär att barn/elever alltid lär något om sig själv i lärsituationer tillsammans med andra inom ett aktuellt tema/ämne. Det kan handla om både positiva och negativa erfarenheter som i sin tur påverkar motivation osv. Såväl effekter av lärande kopplade till kunskapskrav och mål samt värden av lärande kopplat till värdegrund kommer att fortsatt analyseras inom projektet.

I resultatet nämns att samsyn kring bedömning behöver utvecklas. En relevant frågeställning blir vilket perspektiv vi har kring detta. Är det en bedömning av elevens kunskaper i relation till var han/hon borde vara eller är det en bedömning av elevens kunskaper i relation till den lärmiljö där lärandet sker? I ett relationell perspektiv ser man främst på det sistnämnda.

På väg mot pedagogisk digital kompetens – vad, hur och varför ur olika perspektiv Mölndal har mycket goda förutsättningar när det gäller tillgång till digitala lärverktyg framförallt i skolan där tillgången är ett verktyg per elev eller ett verktyg per två elever. Syftet med den digitala satsningen är ytterst att skapa bättre förutsättningar för alla barn/elever att nå mål och kunskapskrav. För att få fart på utvecklingen krävs att förändringsinitiativ som t.ex. IKT - landar i en kollektiv arbetsorganisation med gemensam riktning, vilket håller på att byggas upp. Sannolikt är att det kollektiva lärandet främjas av att pedagoger med olika kompetenser samverkar mer kring hur och varför digitala lärverktyg kan skapa ett mervärde ur olika perspektiv, som kommer barn/elever tillgodo. Specialpedagogisk kompetens samt kompetens kring flerspråkighet är ett par exempel. IKT har använts relativt genomgående av deltagande enheter. Det har inte alltid varit i förgrunden under innevarande år utan fokusområden har istället utgått från andra ledstjärnor i paraplyet. IKT har använts i barn- och elevgrupper som verktyg för pedagogisk dokumentation och på någon enhet har IKT lyfts fram som fokusområde för att främja tillgänglighet i elevernas lärmiljöer. Att det inte har lyfts fram som fokusområde överallt kan enligt forskare i projektet tolkas som att digitala verkyg börjar bli en integrerad del i verksamheten.

En utveckling inom projektet kan ses i att barn och elever får möta lärsituationer där teori och praktik vävs samman och där varierade och formativa arbetssätt och arbetsformer används inom samma aktivitet vilket avser att främja alla barn och elevers tillgänglighet till lärande och gemenskap. En ”universell design” innebär att tänka in och använda barn och elevers olikheter från början vid planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Barnen/eleverna ges utrymme utrymme för egna initiativ och drivkrafter, genom att de erbjuds varierade vägar att nå gemensamma mål t.ex. med stöd av digitala verktyg, vilket resultatet ger exempel på.

! 57!

Exempel på frågeställningar i syfte att främja professionsutveckling och tillgängliga lärmiljöer är:

• Hur används resurser: t.ex specialpedagogisk kompetens? • Hur kan samverkan mellan pedagoger med olika kompetens stärkas i utveckling av

pedagogisk digital kompetens? • Fritidshemmet och skolans gemensamma uppdrag: Hur kan samverkan utvecklas för

att främja en likvärdig utbildning för alla elever? • Hur ser det gemensamma ansvaret ut (olika kompetenser, elevhälsa) för barn- elever i

behov av extra anpassningar och särskilt stöd? • Hur främjas barn och elevers kreativitet, problemlösningsförmåga och

kommunikation? • Hur främjar olika arbetssätt gruppens sociala/kommunikativa utveckling? • Hur ser stödstrukturer ut avseende tid, rum och interaktivitet?

(Vad, Var, när, hur, hur länge, varför) • Hur främjas intresse och motivation i lärsituationer? • Hur utvecklas gemensamma förhållningssätt? • Hur ser en trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö ut? • Hur synliggör och kommunicerar barn/elever sitt lärande ? • Vilka formativa/språkutvecklande/inkluderande strategier används?

! 58!

Analys och tolkning i relation till mål fyra?

Utveckla former för barn- och elevinflytande

Barn- och elevinflytande Jämförelsepunkt: ”Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas”

Skollagen, Kap. 4, 9 §

Resultatet visar att enheter utvecklar former för elevinflytande med hjälp av digitala verktyg som bild och film samt med hjälp av enkätverktyg. Några enheter har använt filmprodukter för att lyssna in barn/elever och reflektera kring vad som sägs. I arbetet tar någon enhet stöd i ”lyssnandets pedagogik” vilket kanske kan tolkas som en förskjutning i pedagogrollen från talande till mer lyssnande. Resultatet visar att barn/elevers åsikter har lyssnats in både när det gäller formella strukturer som t.ex. scheman, organisation och innehåll i aktiviteter/undervisning. Ytterligare exempel är utemiljö och fysisk lärmiljö inomhus osv. Systematiken i arbetet och lärandet inom och mellan enheter behöver fortsatt dokumenteras och utvecklas. Utvecklingsområden som lyfts fram är t.ex. att tydliggöra för barnen/eleverna när de har inflytande samt att som pedagog få in vanan att ta reda på elevers åsikter inom olika delar i verksamheten. Något som har uppmärksammats inom projektet är att självförtroendet stärks då man vågar uttrycka sig i film och att en process startar när man får tänka om sitt tänkande – metakognition. Att stimuleras till att våga uttrycka sig är centralt för barn/elevinflytande. PhotoVoice har introducerats under processledarutbildningen och i gemensamma seminarier. Det handlar om att fotografera, reflektera och agera. Det är en metod för att arbeta med barn och elevers delaktighet och inflytande vilket några enheter har arbetat med. Arbetssättet involverar barn/elevers tankar genom att man utgår ifrån deras bilder. Det underlättar för barnen/eleverna att reflektera då de har en bild som utgångspunkt som stödjer minnet vid berättande till bilder. Arbetet syftar till att utveckla tillgängliga lärmiljöer där barn/elever är aktiva medskapare. Det i sin tur främjar hälsa och välbefinnande vilket i sin tur kan antas främja solidaritet och motverka mobbing. Ett utvecklingssteg kan vara att vidareutveckla arbetet med PhotoVoice t.ex. genom dokumentation av intervjuer. De olika former för delaktighet och barn/elevinflytande som resultatet visar på utvecklar barn/elevers demokratiska förmågor.

! 59!

Appen LoopMe har prövats på någon enhet i projektet och på andra enheter. Syftet är att lyssna in barns tankar och känslor i olika lärsituationer. Appen kan ge möjlighet att mäta det omätbara och även fånga in känslan i lärandet. Man kan likna det vid att chatta men att denna chatt kan systematiseras så att man kan följa en elev. Elever kan loopa/chatta anonymt också om de vill. Det går även att läsa ut vad en hel grupp kände och tänkte om en lektion genom en enkel skala med smiley figurer, samt att följa inom vilka kategorier som elever har flest åsikter osv. Arbetet sker i samverkan med ett forskarteam på Chalmers under ledning av Martin Lackeus. Utprövningen har genererat tankar om förbättringar och utveckling av appen. Etiska ställningstaganden har kommit på tal, PUL osv. Det är ett innovativt sätt att arbeta med elevinflytande/systematiskt kvalitetsarbete men samtidigt behöver flera delar analyseras och utvecklas vidare. Exempel på frågor vi ställer oss om nästa steg:

• Hur kan vi få systematik i att lyssna in barn och elevers åsikter för att stärka elevinflytandet?

• Hur ser progressionen ut när det gäller barn- och elevinflytande i ett 1-16 års perspektiv?

• Hur analyserar vi och använder de produkter som tas fram i form av enkäter, bild och film?

• Hur skapar vi och förhåller oss till ett etiskt perspektiv när det gäller dokumentation av barn och elevers tankar om och förehavanden i lärmiljön?

! 60!

Analys och tolkning i relation till mål fem?

Sprida lärande exempel och bidra till kunskapsutveckling både internt och externt utifrån ovanstående mål

Delmål:

Att dokumentera och bidra till kunskapsutveckling i text, ljud och bild/film, hur det kan se ut när arbetssätt, t.ex. med stöd av digitala lärverktyg, stödjer en likvärdig och tillgänglig

lärmiljö där barn/elever är delaktiga i lärandet och gemenskapen. Resultatet visar många exempel på spridning av lärande exempel såväl intern som externt. Systematiken håller på att utvecklas inom och mellan olika nivåer i organisationen. Dokumentationen synliggör, utvecklar lärande och bidrar till kontinuitet m.m. Forskare i projektet pekar på vikten av att alla är med i det kollegiala lärandet bl.a. för att få systematik i dokumentationen. Vidare att det inte finns några färdiga lösningar utan att denna systematik och innehåll anpassas utifrån lokala behov. Som redan har nämnts så har film använts för att fånga vad som händer i lärmiljön eller så har elevers åsikter fångats in i intervjuer. Flera exempel ges under genomförande och analys av målområde tre och fyra. Ett utvecklingsområde är fortsatt att se närmare på vad som sker i lärsituationer samt att analysera hur och varför pedagogiska tillvägagångssätt främjar barn/elevers delaktighet. Aktionslärande med verktyg för observation m.m. tillsammans med former för pedagogisk dokumentation och analys är områden för utveckling av målmedvetet handlande. Film som redskap för verksamhetsutveckling Film bidrar till att främja en kollektiv arbetsorganisation genom att verksamheten blir synliggjord så att mål och resultatarbete kopplas ihop med vad som faktiskt sker i den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn och elever. Genom film har vi också kunnat sprida våra samarbetspartners tankar vilket främjar förståelse och gemensam riktning t.ex. filmen ”En inkluderande resa”57.

Pedagogisk dokumentation med digitala verktyg Film som använts i projektet har bidragit till att utveckla förhållningsätt genom att man synliggjort handling, som man reflekterar kring. Tankar blir till ord, ord blir till handling och handling blir till vanor. Reflektionen kan också gå ”baklänges” från vanor till tankar, vilket kan vara nödvändigt för att bryta traditioner. Filmprodukter som skapas är inte slutmålet, utan utgångpunkt för samtal för att fördjupa och bearbeta såväl språk- som kunskapsutveckling för att skapa sammanhang i lärandet. Produkter synliggör lärande och bidrar till att personal och barn/elever kan inspireras och lära av varandra. Genom att utnyttja de digitala kommunikativa möjligheterna kan arbetet bli mer flexibelt samt oberoende av tid och rum.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!57!http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter/perRskoglundRenRinkluderandeRresa!!

! 61!

Projektet har också visat att när man får möjlighet att lyssna på sig själv så utvecklas både tankar och språk.

Inom projektet har vi erfarit att det inte är självklart att vilja bli filmad. En viss oro kan finnas om det duger det man visar upp, likaså har etiska aspekter diskuterats. Detta har bidragit till att en arbetsgång har utvecklats enligt resultatet. Arbetsgången bidrar sannolikt till att fler vågar bli filmade och därigenom kan fler lärdomar spridas. Se s. 44. Digitala verktyg som har använts i projektet främjar personalens och barn/elevers möjlighet att skildra sin vardag, att kritiskt analysera densamma samt ger underlag för att visa på behov av resursanvändning. På väg mot systematisk skolutveckling kommer arbetet i nästa steg bl.a. att främja förståelse och utveckling av beprövad erfarenhet.

Exempel på frågor vi ställer oss om nästa steg:

• På väg att bygga upp en beprövad erfarenhet. Vad betyder detta i förskolan/skolan? Hur kan vi skapa en gemensam förståelse kring begreppet?

• Vad och hur kan vi dokumentera systematiskt på olika nivåer för att främja beprövad erfarenhet?

• Hur kan alla pedagoger utveckla sin förmåga att använda fler verktyg vid pedagogisk dokumentation?

• Vilka praktiska och teoretiska analysverktyg behöver vi i arbetet för att skapa beprövad erfarenhet och för att främja tillgängliga lärmiljöer?

• Hur väver vi ihop narrativ kunskap (berättande via film, bild och text ) med systematisk beprövad erfarenhet?

• Hur avsätts tid och resurser till övergripande dokumentation och analys fortsättningsvis?

• Vilka etiska överväganden krävs när barn/elever filmas i lärmiljön? • Hur kan barn och elever bidra ytterligare i den pedagogiska dokumentationen för att

sprida lärdomar? ! ”Kan!barnen!vara!med!och!lägga!upp!dokumentation!!! ! i!sina!lärloggar!i!unikum?”

• Vilka utvecklingsmöjligheter ser vi med den gemensamma webbsidan för att förskolor

och skolor ska kunna lära av och med varandra, samt för att sprida erfarenheter externt?

! 62!

5 Lärdomar och diskussion Här sammanfattas några övergripande lärdomar:

Förändringsarbete tar tid och går igenom olika faser vilket analysen ovan avser att visa samt att initieringsfasens förutsättningar för delaktighet och utveckling av gemensam förståelse har varit en viktig faktor. Många delar känslan av att det är nu efter ett år som det börjar på allvar. För att få fart på utvecklingen krävs att enheternas förändringsinitiativ landar i en kollektiv arbetsorganisation med gemensam riktning, vilket håller på att byggas upp. Det är här det kollegiala lärandet och pedagogisk dokumentation kommer in för att överbrygga ”gapet” mellan mål- och resultatarbete och den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn och elever. Som redan har nämnts så kan t.ex. film bidra till att skapa en kollektiv arbetsorganisation genom att verksamheten blir synliggjord så att mål och resultatarbete kopplas ihop med vad som faktiskt sker i den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn och elever. Kollektiv kunskapsproduktion har inte bara skapats i samtal (kollegialt lärande), utan även genom att skapa texter (enheternas rapporter m.m.) och skapa film osv. Detta har inneburit ett problemlösande arbete som utvecklar nya tankar och fördjupar förståelse. Skapandeprocessen är således ett viktigt verktyg i lärandet som effektiviseras genom ett formativt arbetssätt med digitala verktyg. Lärandet av, med och om varandra främjar likvärdighet, tillgängliga lärmiljöer och goda förutsättningar för alla barn/elevers delaktighet i lärande och gemenskap. Det cirkulära kollegiala lärandet och uppbyggnad av kollektiv kunskapsbas är ett fortsatt tydligt utvecklingsområde. Vidare behövs utveckling när det gäller aktionslärande/lärande besök m.m. Mångfalden av valda fokusområden utifrån lokala initiativ på de tio deltagande enheterna, berikar och leder till ett lärande av och med varandra. En utmaning är att avgränsa vad man undersöker i lärmiljöer. Att bygga strukturer kring delaktighet, kommunikation och lärande är avgörande för att stödja alla barn och elevers utveckling. Projektet visar detta genom den övergripande kommunikationsstrategin, kollegialt lärande, arbetet med IKT, med beskrivna exempel inom det relationella perspektivet på specialpedagogik osv. Alla nivåer i organisationen har varit involverade. Metoder och verktyg för elevinflytande har utvecklats samt genom detta en ökad förståelse för vikten av att systematiskt lära av barn/elever med syfte att utveckla och anpassa lärmiljöer. Visualiseringar i form av bilder som paraplyet har bidragit till gemensam förståelse för den gemensamma riktningen i utvecklingsarbetet. Fler bilder har skapats t.ex. Skolutvecklingsdiamanten (se bild nedan), som ska ses som ”en snurra” som är förankrad i kulturen. En pedagog uttryckte följande: Om det är lite gropar i kulturen så kan ”snurran” inte fungera lika bra. Det leder till fortsatt reflektion kring hur kulturen ser ut vilket påverkar förutsättningar för utveckling.

! 63!

Bildkälla: Christer Ferm (illustration: Gunilla Almgren Bäck)

De lärdomar vi hittills har gjort säger oss att vi behöver tänka långsiktigt i helhet och system för att uppnå önskvärd förändring i både görande och lärande (individuellt och kollektivt). Centrala insatser, vilka har beskrivits i rapporten, har varit en framgångsfaktor exempelvis ett nära samarbete mellan chefer/skolutvecklare/forskare, mellan chefer och funktioner/processer som stödjer chefers pedagogiska ledarskap t.ex. processledarrollen. Om alla enheter i Skolförvaltningen ska med, hur ska insatserna då se ut? Detta är ett tydligt utvecklingsområde.

Processledarrollen kan utgöra ett stöd till chefen i utvecklingsarbetet. Rollen är inte okomplicerad då den handlar både om att utveckla egna kompetenser i samtalsstrategier och analys, möta kollegors frågor, frustration och känslor som uppkommer i förändringsarbete samt leda sina kollegor osv. En framgångsfaktor har varit att processledare har fått mötas och dryfta såväl framgångsfaktorer och dilemman som de har upplevt längs vägen. De har även utmanats i sin egen roll och fått möjlighet att sätta ljuset på sig själv och grupprocessen. Hur ser kollegor på att bli ledd av en kollega? Projektet har tydliggjort behov av att utveckla samtalsstrategier, aktionslärande, verktyg för ett undersökande arbetssätt och analys. I arbetet har det t.ex. varit framgångsrikt att använda både film, bild och textproduktion kopplat till analys och reflektion.

En balans söks mellan forskning och beprövad erfarenhet Pedagoger i processgrupperna ställer sig olika typer av forskarfrågor med sökarljuset inställt på generell forskning eller på sin egen undervisning. Kan forskning ”implementeras” eller söker vi efter forskning som bekräftar det vi gör eller finns det en annan väg osv.

! 64!

Forskarna framhåller att man bör inta ett kritiskt förhållningsätt till forskning och se vad som kan vara relevant i den egna praktiken. De menar också att ett vanligt tillvägagångssätt är att försöka hitta svar i forskningen på det man redan gör. Istället bör fokus ligga på att beforska den egna praktiken och skapa beprövad erfarenhet. I det sammanhanget är det nödvändigt med systematiskt kollektivt lärande, pedagogisk dokumentation och ett gemensamt språkbruk i syfte att bygga en gemensam kunskapsbas. Detta är ett tydligt utvecklingsområde. Inom projektet har bilden nedan utvecklats för att visa på att kunskapsproduktionen utvecklas både via teori och praktik i kollegialt lärande och tillsammans med eleverna genom att öka barn/elevinflytande. Bilden har t.ex. presenterats inom processledarutbildningen och relaterats till litteratur och lärande besök. Den avser att visa såväl individuellt som kollektivt lärande där tankar och språk utvecklas samt pedagogiska tillvägagångssätt.

Bildkälla: Christer Ferm (illustration: Gunilla Almgren Bäck)

GT = Gamla tankar GB = Gammalt beteende NT = Nya tankar NB = Nytt beteende NS = Ny språksättning I ett relationellt perspektiv är kommunikation/språk en viktig faktor. Genom språket/kommunikation utvecklas kunskap. Enheter har arbetat med språksättning – att ha ord för det som sker samt utveckla gemensam förståelse för ord som t.ex. delaktighet osv. Ett exempel är hur en av enheterna anger:

”Vi har börjat bena ut huruvida det finns skillnader mellan begreppen delaktighet och inflytande

och vilka dessa är isåfall?”

! 65!

Delaktighet kan handla om att känna sig delaktig. Film har använts som verktyg och en reflektion är att film bidrar i bekräftelsearbete där det tydliggörs att ”mina tankar duger”. Mara Westling Allodis modell för att analysera delaktighet har hittills nämnts under seminarier. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde. Hur visas delaktighet? Hur praktiseras delaktighet?

Ordet projekt gynnar sannolikt inte skolutvecklingen, utan kan uppfattas som något som ligger vid sidan av. Mer framgångsrikt är troligtvis att benämna det förändringsarbete eller utvecklingsarbete och är något som ständigt pågår. En utmaning som tas upp av enheter har varit att främja bibehållet intresse och delaktighet i utvecklingsarbetet hos all personal. Exempelvis har nämnts att det är viktigt att repetera syfte och riktning kontinuerligt i utvecklingsarbetet. Tillgängliga lärmiljöer har utvecklats både genom analys av förhållningssätt och med nya metoder och digitala verktyg för lärande. För att skapa goda förutsättningar för inkludering har både organisation, ledning, professionsutveckling och lärmiljö fokuserats på olika sätt. Även kulturen och hur den påverkar utvecklingen har i viss mån berörts. Allt har inte gått friktionsfritt utan människors tankar och frågor har slipats och utvecklats tillsammans. Genom åren har skolförvaltningen investerat i och utforskat inkluderande processer enligt SPSM:s tillgänglighetsmodell (tillgängliga lärmiljöer: fysisk, pedagogisk, social). Satsningen avser att ta ett helhetsgrepp för att skapa en tillgänglig förskola och skola för alla som involverar alla enheter. Vår nuvarande förståelse är att vi behöver en tydligare uttalad inriktning centralt i Mölndal för att kunna uppnå ökad likvärdighet, bättre effekter med skolutveckling och då kunna fokusera bättre samt samla våra krafter och resurser där de verkligen behövs. Därför håller vi på att arbeta fram en mer långsiktig handlingsplan i Skolförvaltningen.

Alla deltagande enheter vill fortsätta utvecklingsarbetet, och samtidigt är det en utmaning att få med alla enheter i Skolförvaltningen. Exempel på några utvecklingsområden:

• Hur utvecklar vi beprövad erfarenhet? • Lära av, med och om varandra - fler enheter, enhet – enhet, kommuner • Hälsofrämjande lärmiljöer - samverkan med Elevhälsans kompetenser • Samverkan nätverk • Eleven som aktivt medverkande i tillgängliga lärmiljöer • Kollegialt lärande med fokus på aktionslärande/lärande besök samt utökad

pedagogisk dokumentation och analys av pedagogiska tillvägagångssätt i lärmiljöer.

! 66!

Kontakter Projektledare Christer Ferm christer.ferm@molndal.se Projektteam Övergripande processamordning Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@molndal.se Samordning av processledarutbildning Camilla Rudevärn camilla.rudevärn@molndal.se Centrala skolutvecklare i samverkan med forskare -Gunilla Almgren Bäck -Ingela Askeroth -Anders Karlsson -Camilla Rudevärn -Kristofer Skogholm Forskare vid Göteborgs Universitet under ledning av professor Berner Lindström Förvaltningsledning med Christer Ferm, Utvecklingschef förstärkt med: Berner Lindström, professor vid Göteborgs Universitet Per Skoglund, Statsvetare, forsknings- och utvecklingssamordnare vid Specialpedagogiska Skolmyndigheten Filmare Anders Eriksson anders.eriksson@molndal.se Dokumentation i bild och text på webbsida Gunilla Almgren Bäck och Anders Eriksson Länk till webbsida: http://www.skolutvecklingmolndal.net

! 67!

Bilaga 1 Stödfrågor till kollegialt lärande med koppling till systematiskt kvalitetsarbete

Som exempel på att kollegialt lärande har använts även vid andra insatser kan nämnas de gemensamma seminariemötena då alla enheter, SUE och GU har mötts på Torrkulla. Se dokumentation på webbsidan. 58

Frågeställningar har handlat om: Hur syns kunskapsproduktion och beprövad erfarenhet ? Hur kan digitala lärverkyg få fart på kollegialt lärande? Vilken/vilka konkreta frågor vill ni ha svar på? Vilka förutsättningar har ni? Vad vet ni redan? Vad vill ni pröva i barn/elevgrupp? Vilka verktyg ska ni använda? (observation, lärande besök, intervju, digitala verktyg...) Vem ska göra vad? Hur tas elevernas åsikter tillvara? Hur dokumenterar och synliggör vi utvecklingsarbete? Ge exempel på hur lärdomarna har tagits tillvara in i barn/elevgrupp.

Elevperspektiv: Hur kan ni se och förstå de barn/elever som är framför er? Hur möter vi barn/elevers olikheter (i lärandet)? Eleven som medforskare: Hur kan det se ut? Elevinflytande? Hur syns motivation/engagemang i barn/elevgrupp? Vad tycker barn/elever om det vi gör? Hur vet vi det?

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!58!Dokumentation!av!kollegialt!lärande!under!gemensamt!seminarium!http://korta.nu/bT2!!

! 68!

Bilaga 2

Utdrag ur Elevhälsoplan

- Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor.

Fastställd av Skolförvaltningens chef 2014-04-14.

”Specialpedagog och speciallärare

Den specialpedagogiska kompetensen innehas av specialpedagoger och/eller speciallärare vilka är lärare med specialpedagogexamen/speciallärarexamen. Specialpedagogen/specialläraren arbetar övergripande, ser helheten i verksamheten och har stor del i förändringsarbete och skolutveckling. Specialpedagogens/speciallärarens arbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande och ske på individ-, grupp- och skolorganisationsnivå. Detta kan ske genom

• att visa kunskap om det specialpedagogiska områdets vetenskapliga grund, insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, samt visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik,

• självständigt och i samverkan identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete med att undanröja hinder och orsaker till svårigheter i olika lärmiljöer,

• i samverkan genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på skolorganisations- grupp- och individnivå,

• utifrån elevhälsoteamets gemensamma analys bidra till att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet,

• i samverkan med arbetslag och lärare genomföra uppföljning, utvärdering samt delta i ledningen av skolans utveckling för att kunna möta behoven hos alla elever,

• gentemot arbetslag och enskilda pedagoger/lärare/föräldrar vara en kvalificerad samtalspartner och handledare under både längre och kortare perioder.

Arbetet syftar till att skolan ska få stöd i att förebygga, förbättra och förändra arbetssätt och arbetsformer, på skolorganisations- grupp- och individnivå för att skapa goda lärmiljöer för alla elever, där stödet i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Specialpedagogen/Speciallärare ska tillsammans med lärare/arbetslag/elever och vårdnadshavare utforma och genomföra åtgärdsprogram av hög kvalitet. ”

! 69!