LAGBYGGARE - Volvo Group€¦ · blir han så girig att han bara räknar äggen och glömmer bort att ta hand om sin duktiga höna. Antingen räknar man äggen eller så tar man hand

EN TIDNING FÖR VOLVOKONCERNENS MEDARBETARE

5.2017

LIVET OMBORD UNDER VOLVO OCEAN RACE

RENAULT TRUCKS HITTAR NYA VÄGAR FÖR BEGAGNADE LASTBILAR

FÖRARNAS FEEDBACK SKAPADE MACK ANTHEM

LAGBYGGARE MÖT FRAMGÅNGSRIKA LEDARE FRÅN HELA VÄRLDEN

M

V O L V O G R O U P M A G A Z I N E 5 .2 0 1 7

LEDARE

Dröm stort och ha kul! IN FAVORITHISTORIA OM ledarskap är den om hönan som värper guldägg varje dag. När bonden upptäcker guldäggen blir han så girig att han bara

räknar äggen och glömmer bort att ta hand om sin duktiga höna.

Antingen räknar man äggen eller så tar man hand om hönan och ser till att hon fortsätter producera guldägg. Jag tror starkt på det senare. Den här liknelsen betyder förstås att allt börjar med omsorg om medarbetaren. Ledarskap för mig kommer inifrån och handlar om att engagera, utmana och uppmuntra omgivningen till att prestera ännu bättre. Jag använder ofta uttrycket ”Dröm stort och ha kul”. Det är ett bra motto som uppmuntrar mig att aldrig vara rädd för förändring utan istället se förändring som en möjlighet.

Fordonsindustrin utvecklas i snabb takt och vi siktar på att ta en ledande position. Därför tycker jag det är så viktigt att vi diskuterar ledarskap inom koncernen. Mitt och ledningens uppdrag är att se till att underlätta för våra chefer att vara ledare, så att de i sin tur kan inspirera och engagera sina team och medarbetare. Så bygger vi kulturen och ser till att bli branschledande. Till vår hjälp har vi våra gemensamma värderingar där framgång för kunden kommer först.

SOM CHEF ELLER medarbetare inom Volvokoncernen uppmuntras du att ta initiativ och beslut för att driva affären framåt. Vi behöver alla ha mod att ta risker, våga misslyckas och lära av det

för att lyckas bättre nästa gång. Det innebär att vi behöver gå mot ett mer värdebaserat ledarskap i motsats till ett ledarskap som är alltför hårt styrt av regler, processer och riktlinjer. Självklart behöver vi regler som säkerställer att vi agerar etiskt och korrekt som globalt bolag och där är vår uppförandekod kompassen som ska hjälpa oss att styra rätt. Du kan läsa mer om den viktiga uppförandekoden, Code of Conduct, i detta nummer av Volvo Group Magazine.

När jag är ute och träffar kunder runt om i världen får jag ibland kommentarer om vår företagskultur och att vi som bolag är trevliga och personliga i vårt sätt att agera. Det gör mig stolt och glad. Långvariga relationer byggs av tillit och en öppen och ärlig dialog.

MARTIN LUNDSTEDT VD OCH KONCERNCHEF, AB VOLVO

VOLVO GROUP MAGAZINE riktar sig till alla medarbetare inom Volvokoncernen. Den ges ut fem gånger per år på svenska, engelska, tyska, franska, brasiliansk portugisiska, polska, ryska, japanska, nederländska, koreanska, thailändska, kinesiska och spanska. UPPLAGA ca 75 000 exemplar ADRESS Volvo Group Magazine, AB Volvo, Avd. AA13400, VLH6B, 405 08 Göteborg, Sverige TELEFON +46 (0)31 66 00 00 E-POST [email protected] ANSVARIG UTGIVARE Markus Lindberg CHEFREDAKTÖR Ann-Mari Robinson REDAKTÖRER Lotta Bävman, Carita Vikstedt, Tobias Wilhelm och Åsa Alström. Ett koncernövergripande redaktionsnätverk bidrar också med innehåll. SPRÅKLIG MARKNADSGRANSKNING Ann-Mari Robinson REDAKTIONELL PRODUKTION Spoon (projektteam: Maria Sköld, Linda Swanberg, Nic Townsend, Pernilla Stenborg, Ken Niss, Sofia Hammarin) TRYCK LSC Communications ADRESSÄNDRING Kontakta din lokala HR-avdelning. Om du är pensionär, vänligen kontakta HR Services, [email protected] eller tel. 031-66 44 44 ÖVERSÄTTNING Lionbridge

2

mailto:[email protected]


I VARJE NUMMER 4 START 68 INBLICK 72 QUIZ

När vågornagår höga

Mot nyahorisonter

Ny syn på äldrelastbilar

Så ser framtiden ut för Volvo Penta

42

48

56

64

Dee Caffari delar med sig av sina upplevelser som skeppare för ett av teamen i Volvo Ocean Race.

Med nylanserade Anthem tar Mack Trucks klivet in i segmenten för fjärr- och regionaltransporter.

För att öka andrahandsvärdet på begagnade lastbilar konverterar Renault Trucks äldre modeller för nya marknader.

Volvo Penta har blivit en innovationsledare i sin industri – nu gäller det att behålla den positionen.

Det goda ledarskapet

8

I det här numret av Volvo Group Magazine tittar vi närmare på ledarskap. Vad betyder det för våra medarbetare?

42

8

48

56 64

5.2017


3

start J O R D E N R U N T M E D V O L V O K O N C E R N E N


Ny uppförandekod främjar säkra och sunda affärer

En sammanfattning av Volvokoncernens

Vi respekterar varandra

Vi gör affärer på ett ansvarsfullt och lagenligt sätt

Vi skiljer mellan privata intressen och företagets intressen

Vi skyddar företagets information och tillgångar

Vi kommunicerar öppet och ansvarsfullt

Viktiga områden

A

Code of ConductVolvo Group

VOLVOKONCERNEN HAR lanserat en ny uppförandekod som drar upp riktlinjerna för hur koncernen ska bedriva sin verksamhet ur ett etiskt och juridiskt perspektiv. Koden ska hjälpa till att skapa tillit, främja prestationer och bidra till framgång för kunden.

– Att skapa tillit hos kunderna, i samhället och hos medarbetarna är en av de viktigaste hörnstenarna i Volvokoncernens strävan efter kom-

Sofia Frändberg, EVP Group Legal & Compliance, var en av medlemmarna i det tvärfunktionella teamet som utvecklade den nya uppförandekoden.

mersiell framgång. Genom att följa uppförandekoden säkerställer vi att alla affärer går rätt till, oavsett var vi bedriver vår verksamhet, säger Sofia Frändberg, Executive Vice President Group Legal & Compliance.

Uppförandekoden omfattar fem huvudområden som beskrivs grundligt. Det handlar om att respektera varandra, bedriva affärer på ett rättvist och lagligt sätt, skilja på egna intressen och företagets, skydda företagets information och tillgångar och kommunicera öppet och ansvarsfullt. Uppförandekoden visar vad Volvokoncernen står för och vad som förväntas av alla medlemmar i Volvofamiljen. Den kan också fungera som en vägledning för den som behöver hjälp eller har ett problem.

VOLVOKONCERNENS uppförandekod har tagits fram av ett tvärfunktionellt och multinationellt team under ledning av Corporate Compliance och slutresultatet är ett dokument som riktar sig till hela koncernen. Det här tillvägagångssättet ska säkerställa att uppförandekoden återspeglar koncernens globala verksamhet och att den är relevant för medarbetare i hela världen.

ÅSE HALLENCREUTZ

uppförandekod finns som bilaga till den här tidningen. Hela dokumentet, och annat relevant utbildningsmaterial, finns på Violin.

FO

TO

: P

ON

TU

S J

OH

AN

SS

ON

4

74 %

Index för prestation (PEI)

+2 % över 2016 års index –10 % under högpresterande-normen*

75 %

Index för medarbetar-engagemang (EEI)


73 %

Index för ledarskapseffektivitet (LEI)


NYLIGEN bjöd Uptime Center i Greens-boro, USA, in alla medarbetare i Greens-boro till att sitta med och se hur det går till när samtal tas emot från kunderna.

– Det är lättare att visa vad vi gör än att förklara det, säger Tyletha Hubbard, Quality and Training Manager.

Uptime Center i Greensboro tar emot samtal för både Volvo Action Service och

Mack OneCall. De har nära kontakt med kunderna och har en viktig roll i Volvo-koncernens löfte om tillgänglighet.

– Vi som arbetar inom administratio-nen har nästan aldrig direktkontakt med kunderna, så det är bra att bli påmind om varför vi faktiskt är här, säger Andrea Tetto, Vice President Market Intelligence and Planning.

Ett nytt sätt att låta fler möta kunderna

Volvokoncernens miljöpris till havsforskare

VGAS-resultaten fortsätter att förbättras

Många medarbetare tog tillfället i akt att lära sig mer om kundernas behov. Här visar Senior EMS Coordinator Anthony Falcon hur det går till vid samtalen för Fredrik Högberg, SVP Retail Development.

PROFESSOR RASHID SUMAILA , en av världens mest innovativa forskare kring världshavens framtid, får Volvo Environment Prize 2017. Han integrerar sociala och ekonomiska dimensioner med ekologi, lagstiftning, fiskerivetenskap och traditionell kunskap för att skapa nya vägar mot ett hållbart fiske. I sitt arbete har han ifrågasatt det nuvarande sättet att bedriva havsförvaltning och presenterat nya spännande infallsvinklar för vår relation till den marina biosfären.

Rashid Sumaila är professor vid University of British Columbia i Kanada

FO

TO

: V

OLV

O G

RO

UP

NO

RT

H A

ME

RIC

A

I ÅRETS Volvo Group Attitude Survey (VGAS) ökade indexet för medarbetarengagemang (EEI), indexet för prestation (PEI) och indexet för ledarskapseffektivitet (LEI) jämfört med föregående år. Även värdeindexen ökade jämfört med 2016.

– Koncernledningen är mycket nöjd med att den positiva utvecklingen från 2016 har fortsatt och att medarbetarengagemanget till och med har ökat mer i år, vilket är en tydlig fingervisning om att vi är på rätt väg, säger Kerstin Renard, EVP Group Human Resources.

*Visar prestationen hos de översta 25 procenten av företagen i IBM Kenexas globala databas.


5

start J O R D E N R U N T M E D V O L V O K O N C E R N E N


FO

TO

: R

EN

AU

LT T

RU

CK

S

FO

TO

: V

OLV

O F

INA

NC

IAL

SE

RV

ICE

S

Stanna, Titta, Vinka-symboler syns nu i vägkorsningar i Safety Town, en miniatyrstad i Greensboro, USA, där barn i snart 40 års tid har utbildats i trafiksäkerhet.

Barn lär sig Stanna, Titta, Vinka VOLVOKONCERNENS KAMPANJ Stanna, Titta, Vinka fortsätter att spridas över världen. I Ageo i Japan har 150 mellanstadieelever deltagit i en utbildning arrangerad av UD Trucks.

I Greensboro, USA, har Safety Town-programmet placerat ut symboler för Stanna, Titta, Vinka i vägkorsningar i sin miniatyrstad.

Dessutom använder polisen i Greensboro kampanjen som en del av utbildningen i trafiksäkerhet för barn.

– Barn är de allra mest sårbara trafikanterna. Utbildningen Stanna, Titta, Vinka är ett sätt för oss att öka deras säkerhet, säger Allison Long, VP Communication för VFS.

När den miljonte lastbilen var färdigbyggd på GTO-fabriken i Blainville i Frankrike, firade stolta medarbetare tillsammans. Själva jubileumsfordonet var en Renault Trucks D som överlämnades till den brittiska kunden Pace Logistics den 10 oktober.

HALL Å ...

... Eva Bennis, Director Sustainability, Group Trucks Purchasing (GTP)

Du och en kollega från Group Trucks Purchasing besökte nyligen underleverantörer i Sydafrika. Varför gjorde ni det?

– Jag och Tomas Ekberg, som är Director Supplier Quality Assurance SQA, gjorde resan som en del i vårt arbete med att ständigt säkra, utveckla och förbättra leverantörskedjan. Det gör vi i flera led för att veta hur det fungerar både hos våra leverantörer och hos deras underleverantörer. I det här fallet handlar det om hur vi får tag i platina till våra katalysatorer.

Vad fick ni för intryck under resan? – Vi träffade ledningarna hos vår

leverantör Johnson Matthey och hos två av deras underleverantörer, gruvbolagen Lonmin och Anglo Platinum. Men framförallt besökte vi området Marikana, där Lonmins gruvor finns, för att möta arbetare och fackliga representanter och se skolor, sjukhus och andra projekt som drivs av företaget. Det var en uppföljning av en tidigare resa 2012. Det har gjorts framsteg sedan dess, även om vi tycker att det borde ha hänt mer. Fortfarande återstår mycket, både vad gäller arbetsvillkor och levnadsförhållanden, och vi fortsätter ha en dialog om det.

Varför är det här så viktigt? – Vi tror på det här sättet att jobba, med

dialog och uppföljningar. På så vis blir det tydligt för leverantörerna att det här är viktigt för oss. Som en stor inköpare kan vi vara med och påverka, det är ett ansvar vi vill och måste ta för att bidra till ökat välstånd med våra transportlösningar.

6

ETT PAR TIMMAR innan intervjun hörde hon av sig, vänligt och försynt, och berät-tade att hennes anställning inte hade blivit förlängd. Hon hade precis fått veta och det kanske skulle bli svårt att ta bild på arbets-platsen nu. Vi ville kanske ändra oss?

Redaktören i mig såg till att kontakta informationsansvarig för att bekräfta uppgifterna, förvarna reportern som skulle göra intervjun att situationen såg annor-lunda ut och säkerställa att vi ändå kunde ta bilder i fabriksmiljö. Jonglerandet kändes viktigt, jag ville inte släppa storyn

En story som gör mig stolt som känns som en av de viktigaste i detta nummer av Volvo Group Magazine. Du kan läsa berättelsen om Kidists livsresa och det fantastiska initiativet Jobbsprång-et på sidan 68.

Jag är stolt över att jobba för en kon-cern som på olika sätt bidrar till utbild-ning, praktik och anställning och som sätter mångfald och inkludering högt på agendan. Nu håller jag tummarna för att det löser sig med jobb och framtid för denna modiga tjej i hennes nya hemland Sverige.

ANN-MARI ROBINSON, CHEFREDAKTÖR

Historia och framtid visas upp PÅ VOLVOKONCERNENS nya huvudkontor i Lundby, Göteborg, finns nu en interaktiv utställningshall som dokumenterar företagets historia och utveckling. Viktiga innovationer, produkter, milstolpar och värderingar sammanfattas i text, bild, videofilmer och montrar.

– Vår nya utställningshall är ännu ett viktigt steg för Volvokoncernen och

en del av vår målsättning att samman-länka hela koncernen här på Campus Lundby, sa koncernchef Martin Lund-stedt vid invigningen av Volvo Group Expo.

Den nya utställningshallen är öppen för både gäster och medarbetare. Den kan användas vid event för kunder och partners och ger en perfekt introduk-tion till Volvokoncernen.

Volvokoncernens nya utställningshall – Volvo Group Expo – finns i lobbyn till huvudkontoret i Lundby i Göteborg. Besökare bjuds på en interaktiv introduktion till företaget, dess värderingar och långa historia.

Melker Jernberg Kina Wileke

MELKER JERNBERG är ny vd för Volvo Construction Equipment och medlem av koncernledningen. Han ersätter Martin Weissburg som blir Senior Advisor till Martin Lundstedt. Melker Jernberg tillträ-der den 1 januari 2018.

Samma dag tillträder Kina Wileke tjäns-ten som Executive Vice President Group Communication & Sustainability Affairs. Hon ersätter Henry Sténson som fortsätter som Senior Advisor till koncernledningen. Kina Wileke har varit Senior Vice Presi-dent Brand Communication & Marketing på Volvo Penta. Dessförinnan hade Kina rollen som Senior Vice President External Corporate Communication i Volvokon-cernen.

På nya jobb

FO

TO

: V

OLV

OK

ON

CE

RN

EN


7

RÖSTER

Vad kännetecknar bra ledarskap?

Diana Niu SVP HUMAN RESOURCES, VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT,

GÖTEBORG

– För mig handlar ledarskap om att ha ett genuint intresse för och tillit till människor. Jag tycker om att arbeta med chefer som har förmåga att observera och uppskatta positiva beteenden som pågår omkring dem. Jag respekterar chefer som vill och vågar ge konstruktiv feedback om beteenden behöver förändras eller förbättras. Det ger mig positiv energi!

FO

TO

: C

ICC

I JO

NS

ON

V O L V O G R O U P M A G A Z I N E 5 . 2 0 1 7 8

Carlo Gagliardo C R ED I T A N A LYS T V FS , G R EEN S B O R O, U S A

– Ett bra ledarskap kännetecknas av förmågan att vara en facilitator. I en förän-derlig affärsvärld kan facilitatorer använda sin arbetslivserfarenhet och människo-kännedom för att skapa levande arbets-miljöer som främjar idéer och tillväxt. På så sätt bidrar man till innovation och skapar en grogrund för att fostra framtida företagsledare.

Philippe Gorjux D I R EC TO R C O M M E RC I A L , R E N A U LT T R U C KS , LYON, FR A N KRI KE

– Det viktigaste är tillit. Engagerade människor som anförtros en uppgift arbetar med större driv. Vi rör oss i rätt riktning när det gäller våra värderingar. För bara ett år sedan arbetade vi mycket mer åtskilda från varandra. Idag har vi större frihet att arbeta tvärfunktionellt.

Sandra Schönefeld-Parks G LO B A L B R A N D M A N AG E R VO LVO T R U C KS , G ÖT E B O R G

– Bra ledarskap handlar om att lyssna ak-tivt och tillsammans med teamet utarbeta en vision och ett mål som är inspirerande och engagerande. En blivande chef som gick en utbildning hos mig uttryckte det så här: ”En ledare fungerar som spindeln i nätet och behöver vara enormt bra på att kommunicera. Annars misslyckas man.”

Raquel Sluzala M O N TÖ R PÅ F H M O N T E R I N G S LI N E N , G TO EU R O PE & B R A Z I L M A N U FAC T U R I N G , C U R I T I B A , B R A S I L I E N

– En bra chef påminner oss hela tiden om Volvokoncernens värderingar och har en förmåga att lyssna på och visa förståelse för alla i teamet. Det gör att vi känner oss betydelsefulla för verksam-heten och mer angelägna att nå resultat.

Yoshio Nakamura FÖ R M A N PÅ M O N T E R I N G S L I N EN , U DTO, AG EO, JAPAN

– Bra ledarskap handlar om att vinna tea-mets förtroende. Det är viktigt för mig att skapa en kultur där medarbetarna vågar ta risker och får stöd för sina initiativ. Jag värdesätter en öppen tvåvägskommuni-kation som ökar engagemanget i teamet.

Jan Hjelmgren SV P POW ERT R A IN ENG INEER ING GT T, G ÖT E B O R G

– Det är enormt viktigt att vara öppen, att prioritera bland förväntningar, att involve-ra teamet i beslutsprocessen och att vara ärlig och erkänna misstag. Bra ledarskap handlar också om att våga förändra saker och inte vara alltför fast i tidigare beslut.

Nathalie Yzern TEAM LE ADER, GTO EURO PE & BR A ZIL MANUFACT U RING , BOURG, FR ANKRIKE

– Öppenhet. Att man är lyhörd för medarbetarnas behov och önskemål och gör allt för att lösa vardagliga problem och frågor på arbetsplatsen. Att hela tiden sträva efter att uppnå högsta kvalitet genom säkra och ergonomiska arbetsmetoder.

FO

TO

: N

ICO

LAS

DA

RT

IAIL

H


- -

9

LEADERSHIP

”Alla spelar en viktig roll”

TEXT ANN-MARI ROBINSON FOTO CICCI JONSON

Ledarskap är något som koncernchefen Martin Lundstedt tar på största allvar. Det är nyckeln till nöjda kunder,

konkurrenskraft och god arbetsmiljö. Men gott ledarskap måste också få vara kul, det omfattar hjärta, hjärna

och ibland till och med en kullerbytta.


10

V O L V O G R O U P M A G A Z I N E 5 .2 0 1 7 11


LEDARSK AP

”Ledarskap för mig kommer inifrån och är baserat på tillit, värderingar,

hederlighet och integritet.” MARTIN LUNDSTEDT, VD OCH KONCERNCHEF

När koncernens 350 högsta chefer träffades i juni stod ledarskap på agendan. Varför är ledarskap viktigt att diskutera?

– Företagskulturen och hur vi leder vår globala verksamhet är avgörande för vår konkurrenskraft. Vi vill att kunder ska vilja göra affärer med oss, att investerare ser oss som intressanta och att våra anställda ska trivas och utvecklas inom koncernen. Därför är ledarskap, hur vi agerar och uppträder och tar oss an uppgifter, jätteviktigt. Inte minst i takt med den snabba teknikutvecklingen som innebär nya sätt att samarbeta, både internt och externt. Att utveckla lösningar tillsammans med kunder och i partnerskap med leverantörer kräver att vi agerar snabbare och tvärfunktionellt, och ibland utanför de traditionella mönster vi är vana vid. Ledarskap handlar också om vår roll i samhället och hur vi uppfattas av omvärlden.

Vilka ledaregenskaper skulle du vilja se mer av inom Volvokoncernen?

– Först och främst vill jag poängtera hur oerhört engagerade chefer och medarbetare vi har, det är en stor tillgång och något jag noterar varje gång jag besöker våra verksamheter runt om i världen. Min önskan är att vi vågar agera mer och snabbare, att vi tar ansvar för vår del men också har förståelse för vad nästa led i kedjan blir och att vi alltid sätter kunden i främsta ledet.

Hur då? – Vi har idag en mängd detaljerade processer

och riktlinjer som styr hur vi agerar. Ibland blir det svårt att greppa vad som gäller och det kan också leda till osäkerhet och rädsla för att göra fel. Det är självklart viktigt med uppförandekoder, att vi agerar etiskt och följer lagar, men vi behöver förflytta oss mot ett värdebaserat ledarskap istället för ett regelstyrt, så att vi tänker och agerar själva utifrån våra värderingar

för att uppnå bästa möjliga värde för kunden och affären. Lita på dig själv, våga testa, hantera riskerna och kör!

Är ledarskap en del av koncernens strategi? – Ja, i allra högsta grad. Vi siktar högt när vi

säger att vårt uppdrag är att bidra till välfärd genom våra transportlösningar och att vi ska vara världens mest eftertraktade och framgångsrika leverantör av transportlösningar. Det krävs

3 STEG MOT EN LÖSNING

Martin Lundstedt beskriver sin filosofi för problemlösning.

Om du står inför en uppgift eller ett problem finns det tre steg för att nå fram till en lösning:

Försök först lösa det själv inom din egen grupp eller avdelning.

Om det inte räcker är nästa steg att samarbeta tvärfunktionellt med andra team och avdelningar.

Om det fortfarande inte går att lösa eskalerar du ärendet upp till nästa nivå.

”Det viktiga är att agera. Vi har inte tid att vänta med att lösa ett problem – och framför allt – våra kunder har inte tid att vänta”, säger Martin Lundstedt.

12

mod, tillit, passion och förändring för att vi ska kunna leva upp till vår fulla potential som kon-cern. Vi har kommit långt på vår förändringsresa mot en mer decentraliserad organisation med tydligare ansvar och mandat långt ut i verksam-heten, men vi har fortfarande en del kvar att fokusera på innan vi är branschledare. Där är kvalitet och service två viktiga områden.

Är ledarskap enbart en fråga för koncernens cirka 10 000 chefer?

– Nej, samtliga medarbetare spelar en viktig roll. Vi har alla ett personligt ledarskap som de-finieras i vad vi gör och som påverkar beteendet och inställningen hos andra. Våra fem värde-ringar – Framgång för kunden, Tillit, Passion, Förändring och Prestation – är våra gemensam-ma spelregler.

Vad innebär bra ledarskap för dig? – Ledarskap för mig kommer inifrån och är

baserat på tillit, värderingar, hederlighet och in-tegritet. Det handlar om att ta personligt ansvar

för mina beslut och att sträva efter att ingjuta kraft i människor så att de kan engagera sitt eget medvetande och inspirera sina team. Det handlar om både hjärna och hjärta, att vara här och nu, känna att det är på riktigt och att det är viktigt.

På Leadership Summit gjorde du en spontan kullerbytta på golvet och du kunde namnen på nästan alla 350 deltagare. Hur lyckas du vara så personlig?

– Jag tror på att vara spontan, rak och ärlig och jag är inte rädd för att visa känslor. Jag fick frågan strax innan konferensen om jag var ner-vös. Visst kan jag känna mig spänd inför en så viktig sammankomst en gång om året då jag vill kraftsamla organisationen och beskriva var vi be-finner oss och vart vi är på väg. Jag har självklart en viktig roll som koncernchef men det har alla andra också, jag ser det som att vi är en familj där vi genomför saker tillsammans mot ett ge-mensamt mål. Då behöver man inte vara nervös eller rädd för att bjuda på sig själv. Vi ska sikta högt, få saker och ting gjorda och ha roligt.

Martin Lundstedt vill se ett värdebaserat ledarskap istället för ett regelstyrt, så att alla kan tänka och agera utifrån det. ”Lita på din instinkt, våga testa, hantera riskerna, kör – och ha kul!”


13

ENGAGER ADE MEDARBETARE

Gjuteriet i Skövde befinner sig mitt i ett stort teknikskifte när den gamla råsandsugnen från 1969 ska ersättas med en helt ny process. Anläggningen byggs ut och medarbetarna är med och utvecklar nya arbetsmetoder.

De pekar ut riktningen När gjuteriet G1 i GTO:s Skövdefabrik stod inför ett stort teknikskifte spelade medarbetarna en huvudroll i förändringen. Det är i hög grad de som bestämmer hur Framtidens fabrik ska vara utformad. TEXT MARIA SKÖLD FOTO PONTUS JOHANSSON



Mariann Ulkner B U S I N ESS C O N T RO L L E R FU N K T I O N G J U TN I NG

– Jag vill att ledare lyssnar. Bra ledare är coachande men inte kontrollerande, de förväntar sig resultat, men bryr sig inte om exakt hur det uppnås. Men det som är bra ledarskap för en person behöver ju inte vara det för en annan.

– Och det ändras förstås över tid. När jag började här 1986 ville jag framför allt ha en chef som talade om vad jag skulle göra och som be-kräftade mig, hela tiden. Nu när jag är äldre har jag andra krav, jag vill ha mer utrymme. Och så förstår jag mer

och mer hur viktigt det är att lyssna på folk för att få dem med sig.

VAD ÄR BRA LEDARSKAP FÖR DIG?

MILJÖN I GJUTERIET är nästan lite magisk. Det glöder och gnistrar när metall smälts ned och hälls i sandformar för att gjutas till cylinderhuvu-den, cylinderblock och

svänghjul. En så dramatisk process kräver ett rigoröst

säkerhetstänkande. Den som jobbar med runt 1 400 grader varma ugnar och smält järn måste ha full koll både på sin egen roll och på helheten. Det har skapat en särskild gjutaranda, som de

anställda är väldigt stolta över. För att jobba här krävs både stort yrkeskunnande och en stark lagkänsla.

– Det finns en enorm kunskap hos medarbe-tarna, alla är experter på sitt eget jobb. Dessutom är de engagerade och vill vara med och utveckla verksamheten, säger gjuterichefen Tomas Medin.

För honom var det därför självklart att medar-betarna måste spela en huvudroll när verksam-heten nu ska förändras. Den gamla råsandslinjen från 1969 ska ersättas med en helt ny process, som också innebär att anläggningen byggs ut.

– Det är som en stor hjärttransplantation. Vi byter inte bara utrustning utan befinner oss mitt i ett tekniksprång. Det är ett verkligt paradigm-skifte och därför bestämde vi oss för att göra något annorlunda, säger Tomas Medin.

RESULTATET BLEV TIO arbetsgrupper där med-arbetare utvecklar olika delar av det nya arbets-sättet, som kommit att kallas Foundry Flow – Framtidens fabrik. Sandra Boström, som arbetar på Line 4, ingår i gruppen som tittar på hur den nya fabriken ska vara utformad år 2021.

– Det är jättehäftigt att få vara med från bör-jan! Vi är ungefär tio personer i gruppen, fem är operatörer från olika avdelningar och en är första linjens ledare. Det senaste året har vi nästan jobbat heltid med detta. Vi tittar på hur opera-tören ska få bästa möjliga förutsättningar – allt från hur lokalen ska vara utformad till hur vi ska få ett bra flöde och hur vi kommunicerar, säger Sandra Boström.

För att alla medarbetare ska få chansen att bidra ordnade hennes grupp också en workshop för kollegerna, kring den utmaning som fabri-ken står inför. Det har gett många bra idéer och livliga diskussioner.

De allra flesta uppskattar att få vara med och utforma den nya verksamheten. Men processen är inte smärtfri. I framtiden kommer det inte att

”Det är som en stor hjärttransplantation. Vi byter inte bara utrustning utan befinner oss mitt i ett tekniksprång.” TOMAS MEDIN , FU N K T I O NS C H E F G J U TN I NG



16

behövas lika många medarbetare i vissa delar av verksamheten och många får nya arbetsuppgif-ter.

– Det är viktigt att vara transparent, att alla har samma information och kan påverka hur vi gör det här. Jag tror att alla förstår att om vi ska ha en framtid måste vi hela tiden jobba för att bli bättre, säger Tomas Medin.

Han får medhåll av Mariann Ulkner, som är

Zoran Sahlström, Lars-Erik Tengman, Tomas Medin och Selma Klipic planerar dagen under morgonmötet.

Tomas Medin ordnar återkommande möten med medarbetarna för att diskutera framtida utmaningar.

Sandra Boström, Mariann Ulkner och Tomas Medin tycker det är viktigt att alla är med och skapar den nya arbetsplatsen.

GTO POWERTRAIN PRODUCTION I SKÖVDE

Ort: Skövde Grundad: 1868 Tillverkning: motorer, här finns två gjuterier och fyra anläggningar för bearbetning och montering. Leds av: Lennart Richardsson, tf platschef Antal anställda: 2 800, varav 320 inom gjutning.


17




Tomas Medin FUNK TIONSCHEF GJUTNING

– Vi brukar ju säga att vi som medarbetare har fyra uppgifter: att utföra det egna arbetet, att utveckla arbetet, att utveckla sig själv och att utveckla det egna laget. Som ledare måste vi se medarbetarnas utvecklingsmöjligheter. Vi behöver vänja oss vid att det är bra att folk rör på sig, några vill utbilda sig vidare, andra testar nya arbetsuppgifter. Ibland tror jag att vi försöker standardisera lite för mycket, men då blir det här inget spännande ställe att jobba på. Vi måste möta människor på deras egna villkor om vi ska ha någon nytta av mångfalden här.

– Min syn på ledarskap har ändrats väldigt mycket över

Tomas Medin började i Volvokoncernen 1985 och har jobbat i Skövde sedan 2007.

tid. När jag fick mitt första chefsjobb var jag 24 år och det höll på att gå åt helsike. Jag trodde att jag skulle förändra världen själv. Efter att facket och medarbetarna sagt att de ville slänga ut mig förklarade min chef att det här går inte. Men jag samlade ihop gruppen och frågade vad jag gjorde för fel och vi fick så småningom en bra diskussion. Sedan började vi mäta hur medarbetarna trivdes och det blev bättre.

– Första gången jag började fundera på vad en bra ledare är var under min militärtjänst. Jag hade ett väldigt lågmält befäl, men vi respekterade honom och gjorde alltid som han sa. Han byggde upp ett förtroende och vi fick ta ansvar. Hans gormande kollega var det däremot ingen som lyssnade på. Sedan dess har jag funderat mycket på vad som är bra ledarskap, jag tycker att det är jättespännande frågor och det finns hela tiden så mycket nytt att lära.

18

Sandra Boström O P E R ATÖ R LI N E 4 , PROJEK T D ELTAGA R E

– Jag vill framför allt ha tydlighet, som ger utrymme för egna initiativ. Här har vi ett ganska bra ledarskap, tycker jag. På en så här stor fabrik är det lätt att bara bli en i mängden, men ledarna ser individen och fång-ar upp vars och ens potential.

– Jobbet med Framtidens fabrik har hjälpt oss att utvecklas, både som individer och som team. Nu pra-tar vi mycket om hur vi i personalen ska lägga upp vårt arbete. De flesta är taggade och tycker att det ska bli kul, många kommer och frågar hur

det går. Men några är också rädda för det nya, de undrar ”passar jag in här” och ”hur kommer det att bli?”. Det är viktigt att prata om det också.


business controller inom Funktion Gjutning. I synnerhet i tider av omställning tycker hon att det är viktigt att medarbetarna ges chansen att vara involverade.

– Alla behöver ha inblick i vad som händer, för att kunna se om de vill vara med och vad de kan bidra med, säger hon.

STARTPUNKTEN FÖR FÖRÄNDRINGSARBETET var en workshop i april. Syftet var att inspire-ra till nytänkande. Tomas Medin inledde med att likna medarbetarna vid Barbapappa, den populära fransk-amerikanska seriefiguren som kan forma sig till vad som helst. Därefter fick deltagarna i grupper fundera över vilka framti-dens medarbetare kommer att vara.

– Min grupp skulle utgå från en påhittad karaktär som hette Jens och var en 17-årig prak-tikant. Vilka behov har han? Hur tas han emot första dagen han kommer? Vilket intryck får han av arbetsplatsen? Det var väldigt nyttigt och kreativt att tänka så, säger Mariann Ulkner.

Tomas Medin vill gärna initiera den typen av samtal. Det är en ledares uppgift att omvandla Volvokoncernens många policies och strategier till något konkret, så att varje medarbetare för-står sin roll och sitt bidrag till helheten.

– Nyckeln är att prata mycket, människor är ju inte telepatiska. Det gäller att skapa tid och möjligheter för människor att diskutera, säger Tomas Medin.

SJÄLV SER HAN till att ha samtal med alla medarbetare inom gjuterifunktionen under året, det brukar bli möten med cirka 50 personer åt gången där han pratar om framtiden så som han uppfattar den. Vad är på gång inom Volvokon-cernen? Och vad händer i omvärlden, exempel-vis när det gäller elektromobilitet, ekonomisk utveckling och klimatfrågan? Det finns många viktiga frågor som påverkar koncernen, Skövde-

fabriken och gjuterifunktionen och som behöver diskuteras.

Sandra Boström tycker att samtalen blivit annorlunda genom arbetet med Framtidens fabrik. Det har blivit lättare att se helheten och fundera över olika tänkbara scenarier.

– Att prata så mycket om hur vi arbetar idag och hur framtiden ska se ut har verkligen påverkat oss. Vi har fått jättebra diskussioner på arbetsplatsen om hur vi ska uppdatera gjutar-andan, säger Sandra Boström.

”Att prata så mycket om hur vi arbetar idag och hur framtiden ska se ut har verkligen påverkat oss.” SANDR A BOSTRÖM , PROJEK T D ELTAGA R E


19


MÅNGFALD GER MERVÄRDE

PETER MICHAEL SANDRA ROLAND DIMCHO ALBRINK BRUCHMANN RUDOLPH REINHARD DIMOV T YSKL AND T YSKL AND T YSKL AND SCHWEIZ BULGARIEN

ANA-MARIA SHAMIM KATRIN PAUL CORNOIU BINGEL RODENHAUSEN KOWALSKI

FO

TO

: K

AR

ST

EN

TH

OR

MA

EH

LEN

RUMÄNIEN MAL AWI T YSKL AND K A Z AKSTAN

20

FRÅN SITT KONTOR nära Frankfurt sköter VFS Central Europe alla VFS-tjänster i Tyskland, Schweiz och Österrike. Teamet

består av personer från Bulgarien, Ryssland, Kazakstan, Kina, Malawi, Schweiz och Tyskland. Högst ansvarig är Ana-Maria Cornoiu som själv kommer från Rumänien.

– Vi har byggt upp ett mångfacetterat team vilket skapar dynamik och ökar produktiviteten. Våra olika bakgrunder är en styrka och bidrar med unika perspektiv och idéer. Dessutom gör de oss mer lyhörda för kundernas behov, säger hon.

Men det innebär också utmaningar, inte minst när det gäller att hantera olika förväntningar och arbetssätt som bottnar i kulturella skillnader.

– Inom vissa kulturer värdesätts frihet och självständigt arbete, andra känner sig obekväma med för mycket frihet och vill ha tydliga riktlin-jer för sitt jobb. En del människor är vana vid miljöer där man inte uttrycker sina åsikter öppet om man är ny på jobbet eller har en underordnad roll, medan andra är vana att säga vad de tycker i alla situationer, förklarar Ana-Maria Cornoiu.

FÖR ATT KUNNA möta olika behov och förvänt-ningar behöver man skapa en öppen och inklu-derande miljö där alla medarbetare vågar dela med sig av sina idéer och känner att de kan bidra till verksamheten. Medarbetarna ger feedback på ledningen och företaget i den årliga VGAS-un-dersökningen och varje månad hålls teammöten där alla uppmanas tycka till och dela med sig av idéer. Dessutom äter teamkollegerna ofta mid-dag tillsammans för att fira avslutade projekt och andra milstolpar. Vid dessa tillfällen väljer man gärna mat utifrån medarbetarnas nationaliteter.

Ana-Maria Cornoiu betonar de positiva sidorna: – Det finns saker som skiljer oss åt, men vi

delar också många värderingar. Den viktigaste är en ömsesidig respekt och tillit. Vi är oerhört motiverade och dedikerade vårt arbete och vi vill skapa förbättring tillsammans.

NIC TOWNSEND

Globalt samarbete

HEIDRUN MARKET T YSKL AND

UDO PITZER T YSKL AND

LEONID BOCK UKR AINA

HELMUT MARENHOLZ T YSKL AND

En gång i månaden samlas teamet på VFS Central Europe för en ”mångfaldsfika” med kakor och mat från olika länder eller regioner i Tyskland. ”Vår fikastund är helig, den är ett bra tillfälle att vårda teamkänslan,” säger Ana-Maria Cornoiu.

På bilden saknas Xiaoyao Qi, Kina och Waldemar Stuerz, Tyskland.


21


KOMMUNIK ATION

Tidigare i år gick ledningsgruppen för Platform Development på Volvo Bussar en utbildning i kommunikativt ledarskap. Under workshopen fick alla deltagare ge en personlig presentation kopplad till den utmaning som gruppen står inför. Anders Noaksson, Vice President, använde ett par VRglasögon i sin presentation. Mattias Royson hade bett sina barn att måla deras bild av framtiden.

22


Budskap som ger resultat Kommunikation är grunden i allt ledarskap. Men för att skapa engagemang och tillit krävs mycket mer än bara fakta och en snygg PowerPoint-presentation. Volvokoncernens utbildningar hjälper ledare att skapa en dialog som ger resultat. TEXT LINDA SWANBERG FOTO JONAS TOBIN

IETT KONFERENSRUM I Volvo Bussars lokaler i Arendal i Göteborg har ledningsgruppen för Platform Development samlats för en workshop. Alla deltagare har fått i uppgift att ta med sig ett föremål och dela med sig av en personlig presentation kopplad till

den utmaning gruppen står inför. VR-glasögon, en barnteckning, ett hjärta, ett flygplan och en mobiltelefon är några av de saker som deltagar

na visar upp för varandra. Och även om orden och sakerna skiljer sig åt, har de alla samma budskap: ”Framtiden är redan här med befintlig teknologi och vi är alla en del av den.”

Workshopen är andra delen i CFR (Communicating for Results) för ledningsgrupper. Utbildningen har som mål att hjälpa ledningsgrupper att nå bättre resultat i kommunikationen med sina medarbetare. Under träffarna får gruppen möjlighet att reflektera över hur deras kommu

23

KOMMUNIK ATION

nikation fungerar och den ger också ett ramverk med checklistor som är enkla att använda i det dagliga arbetet.

Workshopen är en av två varianter av CFR som erbjuds för chefer inom Volvokoncernen.

Den här dagen hålls workshopen av den externa utbildaren Sue Dewhurst och Kennie Kjellström, Director Communicative Leadership Volvo Group. Kennie Kjellström har länge jobbat med kommunikativt ledarskap inom Volvokon-cernen och har varit med och utvecklat konceptet för Comunicating for Results som bygger på forskning och intervjuer med chefer.

– CFR är lika mycket ett förhållningssätt till kommunikation som en utbildning. Det handlar om att utveckla sina kommunikativa egenskaper och att ta sig tid att förbereda sin kommunika-tion, säger han.

FÖR LEDNINGSGRUPPEN FRÅN Volvo Bussar är det här andra workshopen. Några dagar tidigare träffades de i Polen för att formulera en gemen-sam bild av vilket budskap de vill förmedla och vad det ska leda till. Anders Noaksson, Vice Pre-sident Platform Development på Volvo Bussar, tycker att de redan kommit en bra bit på väg.

– När vi började hade vi en ganska stor och spretig bild av vad vi ville kommunicera. Efter-hand lyckades vi smalna av det och tillsammans landade vi i det budskap vi delade med oss av här idag. Vår uppgift som ledare är att skapa en framtidstro, att få medarbetarna att se Volvo Bussar som en attraktiv arbetsplats där man kan

Rubens Villela, Maria Lindroth, Catarina Wass, Erika Asp och Elisabeth Johansson ger Sandra Sjöholm en applåd efter hennes presentation där hon använde en bild av ett flygplan för att beskriva framtiden.

Anders Noaksson är Vice President Platform Development på Volvo Bussar. ”Vad vill jag att medarbetarna ska veta och känna och vad vill jag att de ska göra? Genom att ställa dessa frågor blir det lättare att skapa ett budskap som människor kommer ihåg”, säger han.


24

försöka ha samma perspektiv.”


A N D E R S N OA KS S O N , V I C E P R ES I D E N T P L AT F O R M D E V E LO P M EN T PÅ VO LVO B U S S A R

”Det är viktigt att ta några steg tillbaka och försöka tänka sig in i medarbetarnas situation och

VAD ÄR CFR? CFR (Communicating for Results) är ett utbildningsprogram i kommunikativt ledarskap som Volvo Group University tillhandahåller. CFR-utbildning kan också ledas av interna utbildare.

Målet är att hjälpa chefer lyckas bättre med sin kommunikation.

Utbildningen bygger på ett forskningsprojekt om kommunikativt ledarskap som Volvokoncernen har deltagit i och behov som definierats av ledare.

Chefer är välkomna att ansöka till utbildningen i Navigator.

I slutet av 2017 hade drygt 400 chefer deltagit i utbildningen.

FYRA VIKTIGA OMRÅDEN

CFR omfattar fyra viktiga områden av kommunikativt ledarskap.

1 Kopplingen mellan kommunikation och prestation –

skillnaden mellan att skicka ut information och att kommunicera för resultat.

2 Förberedelse och uppföljning – ett enkelt, praktiskt ramverk för

förberedelser och kontroll av resultaten av kommunikationen.

3 Använda hjärna, hjärta och händer – att kommunicera på ett

sätt som skapar engagemang och tillit, och inte bara presentera fakta.

4 Dialog och tillit – använd samtal för att skapa förståelse och

dagliga rutiner som i sin tur skapar långsiktig tillit.

”CFR for Management Teams” är en workshop som anordnas av Communication Development, Volvo Group Communication. Den täcker in samma fyra områden som CFRutbildningen, men lägger mer fokus på ledningsgruppen än på den enskilda chefen.

utvecklas och bidra. Vi vill att det ska vara tydligt för alla var vi befinner oss, vilka utmaningar och möjligheter vi har, säger Anders Noaksson.

För att lyckas med det är kommunikation en viktig nyckel. Som ledningsgrupp är det viktigt att ha ett gemensamt budskap, men också fundera på vad man vill uppnå med det man kommunicerar till sina medarbetare. Oavsett om det är vid ett enskilt samtal, ett mindre gruppmöte eller stort avdelningsmöte.

– Vi ledare har ofta lite mer information än de flesta medarbetare, något som är lätt att glömma. Det är viktigt att ta några steg tillbaka och försöka tänka sig in i medarbetarnas situation och försöka ha samma perspektiv. Det har varit en av många bra insikter under den här workshopen, säger Anders Noaksson.

OCH HAN ÄR inte ensam om att ha fått nya insikter. Alla i gruppen tycker att de har fått praktiska verktyg att använda sig av och en ökad förståelse för hur viktigt det är med förberedelser.

Erika Asp är ansvarig för Project Office och relativt ny i ledningsgruppen. Hon har tidigare jobbat på Ericsson och har gått flera andra kurser i kommunikation.

– Det kan låta väldigt enkelt men det svåra är att ge sig tid att tänka igenom alla steg. Det är verkligen bra att få ett ramverk som fungerar både i små och stora sammanhang, säger hon.

25

Varför är det viktigt att vara duktig på att kommunicera i ditt jobb?

– Kommunikation är en viktig del av min vardag, oavsett om det handlar om dialog med en person, möten med teamet eller kommunikation med kunderna. Vi är ofta bra på teknik, budget och tidsplanering, men glöm-mer ibland hur viktig kommunikationen är för ett projekt. Kommunikation är nyckeln till att skapa förtroende och uppnå resultat.

Vad är det viktigaste du tar med dig från CFR-utbildningen?

– Jag har gått kommunikationsutbildningar tidigare, men det här var en vändpunkt. Jag förstod verkligen hur viktigt det är att inte bara presentera information – jag måste också göra den till min. För att lyckas måste du vara väl förberedd och veta vad du vill uppnå. Varför ska människor bry sig om vad du vill säga? Vad vill du att de kommer ihåg? Dessutom ska du uppmana människor att ställa frågor. Kommunikation handlar inte om att presen-tera information, utan om dialog och samsyn.

Kan du berätta om ett tillfälle när du har haft nytta av det du lärt dig?

– Har du hört ordspråket ”Man kan leda en häst till vattnet, men inte tvinga den att dricka”? För en tid sedan hade jag en sådan situation på jobbet. Teamet hade valt att fokusera på LEAN som ett av tre viktiga områden för 2017. Jag läste boken This is LEAN och sa till teamet att de gär-na fick låna den och läsa mer. Men ingen gjorde det.

– Jag insåg snart att vi alla behövde ha samma syn på hur LEAN ska definieras för att lyckas. Därför bad jag än en gång mina medarbetare att läsa boken. Den här gång-en förberedde jag mitt budskap och höll ett tal om allt jag lärt mig och varför de borde läsa boken. Sedan dess har den varit utlånad. Min slutsats? En bra kommunikatör leder hästen till vattnet, en fantastisk kommunikatör ser till att hästen är törstig först.

LINDA SWANBERG

GRUPPCHEF PÅ GTT I LYON, FRANKRIKE, OCH DELTAGARE I CFR-UTBILDNINGEN TIDIGARE I ÅR

FRÅGOR TILL VALERIE DELACHAT 3


KOMMUNIK ATION

26


Utbildning som skapar engagemang

Valerie Delachat är gruppchef på GTT i Lyon i Frankrike. ”Under CFRutbildningen fick jag många aha-upplevelser och jag förbereder kommunikation på ett helt annat sätt idag,” säger hon.

FO

TO

: N

ICO

LAS

DA

RT

IAIL

H

På Volvo Group Trucks Operations (GTO) ska alla chefer genomgå CFR-utbildningen. Målet är att ge medarbetarna en större inblick i verksamheten och skapa ökat engagemang.

KOMMUNIKATION BLIR ALLT viktigare för att motivera medarbetare. I produktionen där

medarbetarna inte har en egen dator spelar cheferna en otroligt viktig roll.

– Även om våra chefer får höga betyg i de mätningar som görs, finns det en förbättringspotential när det gäller att göra den interna kommunikationen mer levande och anpassad till våra medarbetares behov, säger Viktoria Häggblom, ansvarig för strategisk internkommunikation på GTO.

Målet är att 2 500 chefer inom GTO senast under 2018 ska ha gått kursen CFR (Communicating for Results). Utbildningarna hålls av GTO:s kommunikationschefer på de olika sajterna.

– Det ger oss möjligheten att få en gemensam plattform och språk. Det är också viktigt att utbildningarna, precis som kommunikationen, anpassas till de lokala förutsättningarna och de utmaningar som varje sajt har, säger Viktoria Häggblom.

Först ut med att utbilda alla chefer var fabriken i Kaluga i Ryssland. Fabriken har genomgått stora förändringar de senaste åren och många i personalstyrkan är nyanställda. För att nå affärsmålen är kommunikation helt avgörande.

– Vi är beroende av engagerade medarbetare som tar ansvar. För att få deras förtroende och engagemang måste våra ledare vara extremt tydliga med vilka mål vi har och varför, hur vi kan nå dem och vad som förväntas av varje enskild medarbetare i en värld som snabbt förändras, säger Larisa Tarasova, kommunikationsansvarig i Kalugafabriken och ansvarig för CFR-utbildningen där.

UTBILDNINGARNA I KALUGA startade i februari och cirka 40 chefer har deltagit – med mycket goda resultat. Enligt Larisa Tarasova tycker cheferna att ramverket är enkelt att arbeta med och de känner sig nu mer självsäkra när de kommunicerar.

– De talar till hjärtan och känslor och anstränger sig för att göra sina historier värda att minnas. Vi har också introducerat ett forum där chefer delar med sig av sina mest lyckade exempel. Principen ”stjäl med stolthet” fungerar bra, säger hon.

Kommunikationsutbildningar har också hållits i USA, Brasilien, Sverige, Belgien och Frankrike.

LINDA SWANBERG

Viktoria Häggblom Larisa Tarasova

27


KOMMUNIK ATION

FO

TO

: O

LLE

ME

LKE

RH

ED

Världsledande forskning visar positiva effekter Volvokoncernen är en föregångare inom kommunikativt ledarskap. Forskning visar på många positiva effekter för både organisationen och enskilda medarbetare.

CATRIN JOHANSSON ÄR professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitet i

Sundsvall. Hon har sedan slutet av 1990-talet forskat kring kommunikativt ledarskap och vilken betydelse det har för organisationer och enskilda medarbetare. Ett forskningsprojekt där Volvokoncernen deltog visar att kommunikativa ledare är bättre på att motivera medarbetare, lösa problem och konflikter och att nå resultat. De bjuder in till dialog, involverar medarbetare i beslutsfattande och uppfattas som öppna och närvarande.

Forskningsresultaten visar också att kommunikativt ledarskap bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna,

Visste du att …

… studier visar att chefer kommunicerar mellan 70 och 90 procent av sin arbetstid. De skriver mejl, pratar i telefon, har enskilda samtal och större möten. Genom sin kommunikation skapar de engagemang, effektiva organisationer och leder förändring i samtalen med medarbetarna.

”Det gör att det är väldigt svårt att vara en bra ledare om du inte kan kommunicera, kommunikationen är grunden för att du som ledare ska kunna göra ett bra jobb”, säger Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet.

effektivare organisering och ökat genomförande av förändringar.

– En kommunikativ ledare är medveten om kommunikationens betydelse, kan anpassa sitt budskap till målgruppen och både ger och söker feedback. Kommunikation handlar inte om att överföra ett budskap, det är mycket mer än så, säger Catrin Johansson.

HON ÄR ÖVERTYGAD om att företag och organisationer har mycket att vinna på att utbilda sina ledare i de här frågorna.

– Kommunikativt ledarskap är en förmåga som man kan utveckla. Men det är också viktigt att man som ledare får rätt förutsättningar.

Stora grupper, ett snabbt tempo och många förändringar samtidigt, kan göra det svårt och komplext. För att lyckas är det jätteviktigt att man inom organisationen har en gemensam förståelse för att kommunikation är viktigt, säger Catrin Johansson.

UTVECKLINGEN AV KOMMUNIKATIVT ledarskap har kommit längst i skandinaviska företag, och forskningen vid Mittuniversitetet är världsledande. Enligt Catrin Johansson är Volvokoncernen en föregångare inom kommunikativt ledarskap.

– Volvokoncernen har jobbat med de här frågorna länge och det finns en stor kunskap om vad kommunikation kan bidra med när det gäller att skapa resultat och driva ett företag framåt.

Catrin Johansson och hennes kollegor jobbar nu med ett nytt forskningsprojekt där de kommer att följa ett antal chefer inom Volvokoncernen och industrikoncernen Sandvik. Målet är att ta reda på vilka långtidseffekter ett kommunikativt ledarskap har för en organisation. Projektet ska vara klart 2020, delresultat kommer att presenteras efterhand.

LINDA SWANBERG

Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet.

28

FO

TO

: JO

NA

S T

OB

IN


4 Välj ut en särskilt viktig punkt. Vilken punkt vill du att människor

ska komma ihåg? Betona den, använd ett exempel eller en bild, och ta upp den både i början och slutet av kommunikationen.

1 Du får inte automatiskt resultat bara för att du

kommunicerar. Ett lyckat resultat kan inte mätas i antalet presentationer du ger eller mejl du skickar – vem vet om mottagarna lyssnade, förstod eller gjorde något med dem?

2 Sätt upp kommunikationsmål. Vad ska hända till följd av din

kommunikation? Fråga dig: Vad är affärsmålet? Vad behöver människor veta för att uppnå det målet? Hur vill du att de ska känna? Vad behöver de göra?

5 Lyssna uppmärksamt. Kommunikation handlar om att

förstå varandra, inte bara om att bli förstådd. Skriv en post-it-lapp som påminner dig om att lyssna och ta bort distraktioner som mobiltelefoner.

3 Gör budskapet till ditt eget. Om du ska kommunicera andra

människors budskap bör du förbereda dig genom att lyfta fram punkter som du tycker är intressanta eller relevanta för ditt team. Använd ”jag” och ”vi” när du kommunicerar.

6 Be om feedback. Ett citat av George Bernard Shaw lyder:

”Det enskilt största problemet i kommunikation är illusionen att den ägt rum”. Kontrollera att du uppfyller dina mål. Be om anonym feedback genom att låta en kollega samla in åsikter eller diskutera i grupp.

6 TIPS PÅ HUR MAN

KOMMUNICERAR FÖR ATT NÅ RESULTAT

Sue Dewhurst är professionell utbildare och coach i internkommunikation. Här delar hon med sig av sina bästa tips.

29


ögonblick B I L D E R F R Å N V O L V O K O N C E R N E N

Kl. 07:12 GTX EVP-möte, VLH Lundby HANDELSHINDER står på agendan denna tidiga morgon på GTX månadsmöte. Här avhandlas ämnen som är av gemensamt intresse för de tre lastbilsdivisionerna för inköp, produktutveckling och produktion. GTX ska fungera som ett stöd och uppmuntra till tvärfunktionellt samarbete.

– Vi har ett gemensamt ansvar att leverera produkter och tjänster av världsklass för alla våra varumärken, säger Lars Stenqvist, EVP GTT.

– Och det kan vi bara uppnå genom att arbeta tvärfunktionellt, tillägger Jan Ohlsson, EVP GTO.

– Genom att lära känna kunderna bättre kan vi lättare lösa deras problem. GTX är ett viktigt forum som hjälper oss att förverkliga våra ambitioner, säger Andrea Fuder, EVP GTP.

30

Andrea Fuder, Martin Ranäng, Charlotte Hakegård, Lars Stenqvist och Jan Ohlsson lyssnar på en presentation av Katarina Colliander. Samordnare för mötet är Monica Brändström och Sven Anders Svensson.

FO

TO

: B

OD

IL B

ER

GS

TR

ÖM


LEDARSK AP I VERKSAMHETEN

Sofia Hugosson DEPARTMENT MANAGER AND QUALIT Y ALERT LE ADER, VOLVO CE, BR A ÅS (S IDAN 34)

TEAM LEADERS

Hur är det att vara ledare inom Volvokoncernen? Följ med Sofia Hugosson i Braås och Vaishali Pandya

i Bangalore en alldeles vanlig dag på jobbet.


Vaishali Pandya TE AM LE ADER PÅ GTO DISTRIBUTION CENTER I BANGALORE, INDIEN (S IDAN 36)


33


DET HÄR HAR inte varit Sofia Hugos-sons bästa vecka på jobbet. I sin roll som kvalitetslarmledare har hon haft ovanligt många avvikelser att hantera och det har blivit mycket

spring mellan extrainsatta möten. Men hon är också avdelningschef och som sådan är hon stolt över gruppens prestationer.

– Du hörde ju på mötet vilken koll alla har? Vissa dagar har vi jättemycket att göra och då är alla superfokuserade. Jag är väldigt imponerad av det, säger hon.

Sofia Hugosson leder gruppen Kvalitets-teknik och revision på Volvo CE:s anläggning i småländska Braås. Det är ett sammansvetsat gäng som tacklar kvalitetsfrågor kopplade till komponenter från underleverantörer. När någon avvikelse rapporteras är det gruppen som ska identifiera problemet, lösa det och se till att det inte händer igen.

DET ÄR ETT oförutsägbart jobb, där ärenden dyker upp plötsligt och kräver snabba beslut. Un-der pulsmöten och andra avstämningar rappor-terar alla koncentrerat om status och åtgärder. Men mellan varven blir det också en hel del skämt och smågnabb.

– Det är viktigt med en trygg och öppen stäm-ning i gruppen, att alla kan vara sig själva. Då klarar vi även de stressiga dagarna, säger Sofia Hugosson.

Att värna den goda stämningen ser hon som en av sina viktigaste uppgifter. På väggen sitter

trivselreglerna uppklistrade, där punkt ett är ”Ha kul och tyck om varandra”.

En vanlig arbetsdag för Sofia Hugosson börjar vid sju med det dagliga styrningsmötet. Sedan följer en rad avstämningar fram till halv tio, även om hon också hinner med en snabb fika med teamet.

Volvo Group Magazine kommer på besök en tisdag, som ofta är en lite mindre inrutad dag. Den här dagen har Sofia Hugosson bokat in ett utvecklingssamtal med en medarbetare, för att gå igenom hans personliga utvecklingsplan (PBP). Hon samlar också skyddsombud och kvalitetstekniker för att göra en riskanalys av ar-betsmiljön i rummet för ankommande gods. De ska identifiera potentiella risker och ta fram en åtgärdsplan för att förebygga incidenter. Dessut-om hinner hon sticka emellan med några extra möten för att hantera oväntade avvikelser.

– Den stora utmaningen är att tiden aldrig räcker till. Nu har jag varit chef i ett drygt år och det är en av de saker jag måste lära mig att hantera. Men som tur är finns det bra mentorer i organisationen som jag kan prata med.

Hon har också nytta av olika utbildningar hon gått, bland annat när hon tidigare var internkon-sult och VPS-coach.

– Även internkonsultutbildningen handlade ofta om ledarskap, det var nog då jag började tycka att det är intressant. Många i Volvokon-cernen som inte är chefer sysslar ju ändå väldigt mycket med ledarskap.

MARIA SKÖLD

”Det är viktigt med en öppen atmosfär”

SOFIA HUGOSSON, AVDELNINGSCHEFPÅ VOLVO CE I BRAÅS

SOFIA HUGOSSON

Arbetar på: Volvo CE:s fabrik i Braås – där den ramstyrda dumpern föddes. Gör: Kvalitetslarm-ledare och chef för Kvalitetsteknik och revision, just nu med 16 medarbetare. Bakgrund: Började i Volvokoncernen 2011 och har bland annat arbetat med VPS, Volvo Production System.


34

-


FO

TO

: LI

NA

ALR

IKS

SO

N

35

”Jag började på fabriken i Braås 2011 och har haft olika roller. Sedan april 2016 är jag chef för Kvalitetsteknik och revision.Även om jag inte hörde till just det teamet förut så känner ju alla varandra här, så det är lite speciellt att plötsligt bli chef.”

”Ofta är det på tisdagar som jag följer upp saker. Den här dagen kollar jag på ett nytt fyllnadsmaterial som vi bestämt oss för att använda.”

”Vi fikar tillsammans varje morgon vid nio. Det är viktigt att göra trevliga saker tillsam mans också.”

”Nära samarbete mellan olika team är viktigt. Här inspekterar jag en maskin tillsammans med Lars Rudbeck från Reparation & Ombyggnad.”


Vaishali Pandya utanför GTO Distribution Center i Bangalore.

”Tillsammans med anläggningschefen Ayaz Sikander och Manjunatha Kumar, VPS & Quality Manager, tillbringar jag mycket tid i distributionscentret för att se till att arbetsmiljön är säker.”

”Under arbetsdagen går jag runt i anläggningen för att se till att alla delar finns på rätt plats, så att söktiden blir så kort som möjligt.”

”Naresh Surugali och jag klistrar plocketiketter på Klass 1-ordrar, som ska skickas iväg omedelbart för att möta kundernas krav.”

FO

TO

: JO

NA

S G

RA

TZ

ER

36 V O L V O G R O U P M A G A Z I N E 5 . 2 0 1 7

VAISHALI PANDYAS arbetsdag är stressig men rolig. Som team leader på GTO Distribution Center i indiska Bangalore måste hon både fatta snabba beslut och ha koll på

mer långsiktiga frågor. Dagen börjar med en gemensam frukost på

arbetsplatsen, men snart stiger tempot. Klockan åtta har Vaishali Pandya dagens första möte. Till-sammans med underhållschefen och kvalitets-chefen analyserar hon resultatet från gårdagen. Hur väl lyckades de leverera det som beställts, uppstod kvalitetsproblem eller förseningar? Vaishali Pandya antecknar saker hon behöver följa upp.

Fem över åtta samlas sedan hela teamet – sju fastanställda och två timanställda – för att gå igenom läget inför dagen. Sedan börjar alla gå igenom ordrar och plocka reservdelar.

– Vi delar in beställningarna i tre klasser, där de i Klass 1 och 2 måste levereras samma dag. Ordrar i Klass 3 handlar om att fylla på lager och hanteras inom tre dagar, förklarar Vaishali Pandya.

Alla jobbar fokuserat för att få beställningarna klara på utsatt tid. Vaishali rör sig genom lokalen med en checklista i handen för att hålla koll.

– Allt måste ligga på rätt plats, så att vi kan jobba effektivt och säkert veta vad vi har i lager. Jag håller också utkik efter skadade delar och

pratar med alla för att se att de har vad de behö-ver för att leverera i tid.

Som team leader måste Vaishali Pandya både ha fokus på dagens leveranser och jobba systematiskt med övergripande frågor kring punktlighet, kvalitet och processer. Det förut-sätter också gott samarbete med verksamhet som outsourcats, bland annat prismärkning och packning.

– Grunden är god planering. Det är en ledares ansvar att teamet rör sig i rätt riktning och ger bästa möjliga service till kunderna, säger hon.

FÖR ATT LYCKAS med det krävs goda relationer på arbetsplatsen, att alla förstår sin roll och är beredda att både ge och få feedback. Och det är något Volvokoncernen är bra på, tycker Vaishali Pandya. Hon anställdes i maj 2017 och säger att hon omedelbart lade märke till den vänliga och respektfulla atmosfären.

– Det som först gjorde att jag ville jobba i Volvokoncernen var produkterna, som är kända för sin höga kvalitet. Men nu är jag faktiskt ännu mer imponerad av företagskulturen, säger hon.

Vaishali Pandya har tidigare haft chefsjobb i andra bolag, men hon är den första kvinnliga team leadern i ett av Volvokoncernens distribu-tionscenter i Indien.

MARIA SKÖLD

”Jag är imponerad av koncernens kultur”

VAISHALI PANDYA, TEAM LEADER PÅ GTO DISTRIBUTION CENTER I BANGALORE I INDIEN

VAISHALI PANDYA

Arbetar på: GTO Distribution Center, som distribuerar reservdelar till Volvo Trucks, Volvo Bussar, Volvo CE, Volvo Penta och SDLG. Gör: Team leader Bakgrund: Började i Volvokoncernen i maj 2017. Har tidigare haft chefsposter inom ett av Indiens ledande detaljhan-delsbolag.


37

PROJEK TLEDARSK AP

IMÅNGA BRANSCHER LIGGER små startup-företag, trots mycket mer begränsade resurser, ofta steget före stora bolag när det gäller nya innova-tioner. Med dagens snabba tekniska förändringar handlar framgång ofta om hastighet och det kan innebära en

fördel att vara en liten organisation utan strikta hierarkier eller byråkrati.

GTT har öppnat för mer flexibilitet i produkt-utvecklingen och redan sett resultat. Förra året fick ett team med ingenjörer och designers från GTT Powertrain Engineering i Lyon ett eget arbetsområde på Crealab Open Space hos Volvo Group University för att kunna undersöka potentialen hos additiv tillverkning för motor-produktion.

Åtta månader senare hade teamet med hjälp av 3D-skrivare utvecklat en konceptmotor med 200 färre delar och 120 kg lägre vikt – en vikt-minskning på hela 25 procent.

För att öka tempot och innovationkraften testar GTT nya metoder för produktutveckling. Ett framgångsrikt projekt kring additiv tillverkning visar tydligt hur stora vinsterna kan bli med det arbetssättet.

Projektledaren Damien Lemasson säger att framgången beror på tre saker: en tydlig målsätt-ning, en bra arbetsmiljö och en arbetskultur där alla i teamet fått möjlighet att använda hela sin talang för att skapa, utforska och utveckla.

– Ledningen ville att vi skulle arbeta själv-ständigt och med eget ansvar. Vi hade en tydlig

TEXT NIC TOWNSEND FOTO NICOLAS DARTIAILH

MOTORER FRÅN 3D-SKRIVARE

Projektet startade i januari 2016 med ett team av ingenjörer och designers från GTT Powertrain Engineering i Lyon, som skulle utvärdera potentialen hos additiv tillverkning för motortillverkningen. I teamet fanns också studenter från ENI i Saint Etienne, INSA i Lyon och externa experter. Teamet lyckades konstruera en konceptmotor med hjälp av 3D-printing. Eftersom varje del kunde optimeras blev resultatet en motor med 200 färre delar och 120 kilo lägre vikt än vanligt – det betyder en viktminskning på 25 procent. Några av de viktigaste komponenterna tillverkades med hjälp av 3D-skrivare och hållbarhetstestades. Projektet betecknas som en stor framgång.

FRAMGÅNGSRIK INNOVATION


38

Damien Lemasson jobbar som senior projektledare inom Powertrain Engineering. Han tror att människor känner sig stoltare över sitt arbete om de får ta ansvar och jobba mer självständigt.


ROMAIN RIVIERE SIMULERINGSINGENJÖR

ANTHONY PONCET SYSTEMINTREGRATÖR

FRANCK MACIA MOTORKONSTRUKTÖR

LIONEL SIMON MOTORKONSTRUKTÖR

YOANN BRANCHE SIMULERINGSINGENJÖR

REGIS PIERRELLE INITIATIVTAGARE OCH SPONSOR TILL PROJEKTET

PROJEKTLEDARSK AP


uppgift, men hur vi skulle göra var upp till oss. Medarbetarna hade stor frihet att undersöka, testa nya saker och fatta egna beslut. Ibland kan det leda till en återvändsgränd, men det lär vi oss också av, säger Damien Lemasson.

TEAMET BESTOD AV 14 personer, inklusive universitetsstudenter och experter utifrån, men alla arbetade tillsammans i det gemensamma arbetsområdet på Crealab, en bit bort från GTT:s vanliga lokaler. Det stärkte gruppgemenskapen

och känslan av att ha ett gemensamt syfte. Studenterna bidrog med nya idéer genom alla frågor de ställde till sina mer erfarna ingenjörskolleger.

Med friheten följde också behov av god kontroll över det dagliga arbetet, med bibehållet fokus på målet.

– Om någon har en idé får de testa den. Men om du ser att den inte leder någonstans måste du som projektledare ingripa och styra in projektet på rätt spår igen, säger Damien Lemasson.

Utifrån sina erfarenheter är han övertygad om

40


DAMIEN LEMASSON PROJEKTLEDARE

ROMAIN BOUBET MOTORARKITEKT

YANNICK SAILLER FÖRBRÄNNINGSINGENJÖR

1 Förbered projektet genom att ange ramar, omfattning,

gemensamma mål och förväntade resultat.

2 Skapa rätt miljö. Teamet ska ha ett eget utrymme där alla

kan arbeta tillsammans som ett team och ha regelbundna fysiska möten.

3 Kommunicera regelbundet och dela information. Det är

viktigt att människor kan säga vad de tycker och att de upplever att andra lyssnar.

4 Ge människor ansvar och frihet att fatta egna beslut.

Om de har en idé, låt dem testa den. Även misslyckanden och återvändsgränder ger värdefulla erfarenheter.

Tips föratt arbeta i projekt

Framgångarna som GTT Powertrain Engineering-teamet hade med additiv tillverkning kommer att få stor betydelse för motortillverkningens framtid. Men det som Damien Lemasson värdesätter mest var teamets flexibilitet och öppenhet.

att det är förtroende och inflytande som skapar engagerade och motiverade team. Människor som får ta ansvar blir dessutom mer taggade att lyckas.

– Det jag gillade mest med projektet var att se människor ta ansvar utöver själva jobbeskrivningen. Vi rörde oss inte bara i vår egen sfär, utan hjälpte varandra och erbjöd råd. Det finns en teknisk sida av den här typen av projekt, men också en mänsklig – och i slutänden handlar all framgång om människor.

41

VOLVO OCEAN R ACE

EN LEDARE JORDEN RUNT

Under Volvo Ocean Race ställs ledarskap på sin spets. För Dee Caffari och de andra skepparna

gäller det att få alla i teamet att prestera på topp – även under extrema arbetsförhållanden.

TEXT LINDA SWANBERG FOTO ROBIN ARON OLSSON


-

Volvo Ocean Race kan vara väldigt tufft, särskilt i Södra Oceanen. Årets tävling innebär tre gånger mer seg ling i den här delen av världen jämfört med tidigare. ”Jag är aldrig rädd även om vissa förhållanden kan vara skrämmande. Vetskapen om att jag tillbringat mycket tid i Södra Oceanen och att jag överlevt, borde ge min besättning mycket tillförsikt”, säger Dee Caffari.


VOLVO OCEAN R ACE

DEN 10 DECEMBER lämnade de sju Volvo Ocean Race-båtarna Kapstaden i Syd-afrika för att ge sig ut på en av tävlingens tuffaste etapper. Runt jul beräknas teamen anlända till Melbourne i

Australien och där väntar ett kort stopp innan det är dags för nästa etapp.

När Volvo Group Magazine träffar Dee Caffari, skeppare på båten Turn the Tide on Plastic, är det fortfarande två månader kvar till startskottet går i Alicante i slutet av oktober.

Dee Caffari och hennes besättning har tidigt på morgonen anlänt till Cascais, Portugal, efter att i några veckor ha tävlat mot de andra båtarna i Storbritannien och Frankrike. Cascais är båtens hemmahamn och en bit från marinan har teamet ett hus där de kan vila och förbereda nästa steg.

Än så länge är det bara Dee Caffari och kapte-nen Liz Wardley som är helt klara i teamet och det är fortfarande viktiga beslut som ska fattas. Av 180 potentiella besättningsmedlemmar är det nu bara några kandidater kvar.

– Som skeppare har du vanligtvis ett år på dig att skapa ditt team, jag har inte haft den lyxen.

Vi startade i mitten av juni och än så länge har vi bara seglat 2 500 sjömil. Men de tre senaste veckorna har jag verkligen kunnat se att vi har börjat utvecklas som team, säger Dee Caffari.

Turn the Tide on Plastic är den enda båten som har ett helt blandat team, med lika många kvinnor som män ombord. Dessutom kommer majoriteten av besättningen att vara under 30 år. Och även om alla i teamet är oerhört duktiga seglare har de flesta aldrig tävlat under så tuffa förhållanden som Volvo Ocean Race.

– Många skeppare känner sig mer bekväma med att segla med personer de känner och som har mycket erfarenhet. Jag vill visa att det går att tänka annorlunda, även om det kan vara en ut-maning att sätta ihop ett team med unga seglare. Jag måste se till att rätt person hamnar på rätt plats och att alla kompletterar varandra. Vi testar nu personer i olika situationer och positioner för att få ett så bra team som möjligt.

FÖR DEE CAFFARI är det första gången i Volvo Ocean Race som skeppare. Men hon har stor erfarenhet av segling, både tillsammans med andra och på egen hand. År 2000 lämnade hon sitt jobb som gymnastiklärare i Storbritannien för att helt satsa på segling. Hon är nu den enda kvinnan som har seglat ensam non-stop runt jorden i båda riktningarna. 2014–2015 seglade hon med Team SCA, som hade en helt kvinnlig besättning, i Volvo Ocean Race.

– Det känns som om allt jag gjort tidigare är en kombination av saker som har lett fram till den här möjligheten. Tack vare min bakgrund och erfarenhet kan jag vara en person som visar vägen och samtidigt låter personer växa med sina uppgifter. Att vara skeppare i Volvo Ocean Race innebär ett enormt ansvar, men jag gillar utmaningen, säger hon.

Som skeppare är Dee Caffari ansvarig för besättningens och båtens säkerhet och det är hon som fattar de slutgiltiga besluten ombord.

”Tack vare min bakgrund och erfarenhet kan jag vara en person som visar vägen och samtidigt

låter personer växa med sina uppgifter” DEE CAFFARI , S K E P PA R E PÅ T U R N T H E T I D E O N P L AST I C

VOLVO OCEAN RACE I KORTHET

Tävlingen 2017–18 startade i Alicante i oktober. De sju båtarna kommer att nå mållinjen i Haag, Nederländerna i juni 2018. Teamen kommer att segla 45 000 sjömil runt jorden, över fyra hav, med stopp i tolv städer på sex kontinenter. Volvo Ocean Race ägs gemensamt av Volvokoncernen och Volvo Cars. För Volvokoncernen är tävlingen ett sätt att stärka varu-märket och träffa kunder och återförsäljare i en unik miljö. På In Focus på Violin finns mer information om hur Volvo-koncernens kunder och anställda upplever Volvo Ocean Race. På volvooceanrace.com kan du följa teamen och läsa mer om tävlingen.


44

I jobbet ingår också att skapa engagemang och att få alla att prestera på topp, i det här fallet varje dag i nio månader.

– Som ledare måste du lita på ditt team, delegera och få dem att ta ansvar. Mitt sätt är inte alltid det rätta, säger hon.

Volvo Ocean Race är en av världens tuffaste seglingstävlingar. Att behålla fokus och motiva-tion i nio månader och under 45 000 sjömil är en

stor utmaning. Att leva tätt ihop på små utrym-men under många gånger tuffa förhållanden som hårt väder och starka vindar, ställer också höga krav på besättningen.

– Volvo Ocean Race är en väldigt intensiv upplevelse och ett stort åtagande. Som skeppare måste du se till att alla ombord har samma mål och samma bild av vart vi ska och varför. Alla kommer att ha en dålig dag, vara trötta och frysa,

DEE CAFFARI

Skeppare på Turn the Tide on Plastic Ålder: 44 år Från: Storbritannien Tidigare erfarenhet från Volvo Ocean Race: 2014–15 Team SCA

Som skeppare är det viktigt att ligga steget före och vara beredd att ändra riktning om det blir nödvändigt. “Om någonting går fel måste du ha en plan B, men du behöver inte alltid dela den med de andra.”


45

Dee Caffari om …

... PASSION: ”För att delta i Volvo Ocean Race måste du verkligen älska segling och ha kul. Njutningen blir till prestation.”

... PRESTATION: ”Det handlar ock så om att lära av sina misstag och att hela tiden förbättra. Vi kommer att fortsätta lära runt världen. De unga seglarna är verkligen laddade för den här tävlingen och jag ska ta tillvara på deras energi och förhopp ningsvis få den att bli en fantastisk prestation.”

... TILLIT: ”I den här tävlingen lägger du bokstavligt talat ditt liv i andras händer och det kräver mycket tillit. Som ledare måste du lita på ditt team och ge ansvar och ägandeskap. Mitt sätt är inte alltid det rätta.”

Teamet ombord på Turn the Tide on Plastic i augusti 2017.

FO

TO

: JE

N E

DN

EY


-

-

VOLVO OCEAN R ACE

sakna sina vänner och sin familj. Det är därför teamet är så viktigt, det finns alltid någon där som kan ge dig energi när du behöver det.

DEE CAFFARI ÄR medveten om att hon och teamet kommer att möta svåra utmaningar längs vägen. Samtidigt har hon med sig många lärdomar från tidigare tävlingar och hon vet vad som krävs av en duktig skeppare. Att få varje enskild person i teamet att känna sig sedd och uppskattad, är en av hennes viktigaste uppgifter.

– Om du inte upplever att du bidrar till teamet så börjar du stänga av. Som skeppare måste jag se till att alla känner sig delaktiga. Ibland kan det kännas enklare att göra jobbet själv, men det är ju inte så du ska göra om du vill få personer och team att utvecklas.

En annan viktig uppgift för Dee Caffari ombord på Turn the Tide on Plastic är att få teamet att lära av sina misstag. Efter varje etapp har teamet en genomgång där de analyserar sin prestation och letar efter förbättringar.

– Allt kommer inte att bli rätt första gången och vi kommer att göra misstag. Men tävlingen

handlar om att göra saker bättre och bättre, både som enskilda personer och som team.

Förutom att segla så snabbt som möjligt, har Dee Caffaris team också ett annat uppdrag. Båten seglar under FN-flagg och sponsras av två stiftelser, Mirpuri och Ocean Family. Teamet ska under sin segling runt jorden sprida kunskap och förståelse för tillståndet i havet och göra människor medvetna om hur engångsartiklar av plast används.

– Jag känner mig väldigt privilegierad som får sprida FN:s budskap i den här kampanjen. Det är ett ämne som engagerar många och genom att ta små steg i rätt riktning tror jag att vi kan göra skillnad.

Jämfört med de andra båtarna, seglar Turn the Tide on Plastic med en ung och relativt oerfaren besättning. Men Dee Caffari är övertygad om att de kan överraska.

– Vi drivs av att få prestera och känner att vi har mycket att bevisa. För att vinna behöver du en del tur, men också fokus och ihållighet. Om du ligger i topp på många etapper, lönar det sig till slut.

46

FÖR DONGFENG RACE Team är det andra gången i Volvo Ocean Race. 2014–2015 var båten

en underdog med många oerfarna seglare, den här gången är teamet favorittippade.

– Den här tävlingen kommer att bli väldigt annorlunda. Förra gång-en hade vi inga förväntningar på oss, men vi drog många lärdomar och vi kommer att fortsätta där vi slutade förra gången, säger Charles Caudrelier.

I förra tävlingen slutade Dongfeng Race Team på tredje plats efter att ha tappat placeringar mot slutet. Den här gången kommer Charles Caudrelier att göra allt för att se till att teamet har energi och motivation kvar hela vägen in i mål.

– För att vinna måste du hela tiden bli bättre. Det är en lång tävling och

den är krävande ur ett mänskligt per-spektiv. För att behålla en stark lag-anda måste jag se till att alla känner sig motiverade och är delaktiga. Det är också viktigt att alla respekterar var-andra och att vi kan prata om person-liga problem, inte bara om segling.

Charles Caudrelier har seglat i 20 år och beskrivs som en tuff och ärlig led-are. Och även om han hellre pratar om laget än sig själv, är han väl medveten om vad som förväntas av honom.

– Du kan inte vara ledare om du inte är beslutsam, för att kunna pressa andra måste du också pressa dig själv. Du måste peka ut en riktning och vara tydlig med vad du förväntar dig. Men du måste också kunna lyssna, även när du inte håller med, och kunna erkänna när du gör misstag.

Dongfeng Race Team har som uppgift att bidra till att etablera offshore-segling i Kina och precis som i förra tävlingen, finns det tre unga kinesiska seglare i besättningen. Charles Caudrelier ser fram emot att få fortsätta dela sina kunskaper med dem och resten av teamet.

– Vi har blivit som en familj och det är ett rent nöje att segla tillsammans. Målet är att vi ska lyckas bättre än för-ra gången och jag tror att vi kommer att gå långt.

LINDA SWANBERG

FO

TO

: M

AR

TIN

KE

RU

ZO

RE

CHARLES CAUDRELIER

Skeppare Dongfeng Race Team Ålder: 43 år Från: Frankrike Tidigare erfarenhet från Volvo Ocean Race: 2014–15 Dongfeng Race Team 2011–12 Groupama Sailing Team

Konsten att skapa ett team

Att vara skeppare i Volvo Ocean Race är ett tufft jobb. ”Det kommer att finnas dagar när du känner dig uttråkad, trött, hungrig och du har fattat fel beslut. Som ledare kan du inte visa det, då kom-mer alla att tappa motivationen,” säger Charles Caudrelier, Dongfeng Race Team.

För Charles Caudrelier, skeppare för Dongfeng Race Team, är en stark laganda det allra viktigaste. ”Mitt jobb är att välja rätt personer och få dem att jobba tillsammans.”

Fyra medlemmar i Dongfeng Race Team; Jackson Bouttell, Liu ”Black” Xue, Chen ”Horace” Jinhao och Yang ”Wolf” Jiru.

FO

TO

: Y

AN

N R

IOU


47


MACK ANTHEM

Nystartför Mack

INNOVATIV. Aerodynamisk. Framåtblickande. Kanske inte de ord som är allra vanligast för att beskriva en Macklastbil – förrän nu.

I september lanserade Mack Trucks fjärrtransportmodellen Anthem – ett viktigt steg för det 117 år gamla varumär

ket, som idag är den mest populära arbetslastbilen inom branscher som byggindustrin i USA.

Med den nya modellen stärker Mack sin ställning inom fjärr- och regionaltransportsegmenten, som står för över 70 procent av lastbilsförsäljningen i USA.

– Det här är en nystart för Mack. Vi har lanserat en ny modell som är helt olik alla andra lastbilar på marknaden. Den kommer definitivt att dra blickarna till sig och även de som inte övervägt en Mack på länge kommer att vilja ta en närmare titt på den, säger Denny Slagle, vd för Mack Trucks.

Exteriören på Anthem återspeglar Macks tuffa attityd. Fronten har fått en ny kraftfull och djärv design och interiören har tagits fram utifrån förarnas önskemål.

John Walsh, Vice President of Global Marketing and Brand Management, tycker att Macks designteam har gjort ett utmärkt jobb med det nya djärvare uttrycket, som dessutom ger bättre komfort för föraren.

– Man ser tydligt att det är en Mack som kom-

Mack Trucks har lanserat en helt ny modell för den viktiga fjärrtransportmarknaden. Teamet bakom Mack Anthem har jobbat nära kunderna under hela resans gång. Målsättningen var att leverera en toppmodern lastbil för Nordamerika och de globala exportmarknaderna.

TEXT JANICE KIZZIAH FOTO MACK TRUCKS

Denny Slagle, vd för Mack Trucks, lanserade den nya fjärrlastbilen Mack Anthem i september.

48

mer körande på vägen, även på långt håll. Den har dessutom allt som både kunder och förare vill ha i en fjärrtransportlastbil idag. Den är byggd för lönsamhet och designad av förare – för förare.

UTVECKLINGEN AV ANTHEM är det största pro-jektet inom varumärkets förnyelseprocess, som påbörjades 2011. Tre år senare lanserade Mack en ny, modern logotyp, ett enhetligt bildspråk och budskap på alla marknader och ett förnyat fokus på varumärkeslöftet att Mack Trucks är ”The American truck you can count on”.

– Vårt mål är att vara det mest populära ameri-kanska lastbilsmärket. Den tanken ligger bakom allt vi gör. För ett varumärke med så stark tradi-tion som Mack blir man bara tillfällig förvaltare, och det är vårt jobb att föra varumärket framåt och förbättra dess position, säger Govi Kannan, SVP Brand and Product.

I takt med arbetet med Anthem väcktes ny entusiasm även för vanliga arbetsuppgifter hos medarbetare som var med och utvecklade den nya lastbilen.

– Vi kallar det för Mack-andan. Många var väldigt stolta över att ha bidragit till designen eller jobbat med pilotprodukter eller prissättning. Alla har varit överens om att vi skulle bygga en ny lastbil som kunderna kan vara stolta över att äga, säger Nicole East, Director of Brand Management.

FAKTA OM MACK ANTHEM

EXTERIÖR LED-belysning med strålkastare som är 66 procent starkare Tredelad huv och stötfångare för lägre kostnader vid byte och reparation En enda spärr för huvöppning

INTERIÖR Ny sovhytt med ståhöjd på 178 cm som tillval Slitstarkare stolsklädsel Flatbottnad ratt – marknadsnyhet för tunga lastbilar Fler reglage på ratten för ökad säkerhet Digital Co-Pilot-skärm för enklare fordonshantering Branschledande förvaringsmöjligheter med robusta skåp

Govi Kannan

Nicole East

”Mack Anthem känns väldigt amerikansk, värderingar som hårt arbete, ärlighet och ödmjukhet har alltid varit centrala i det här landet och för Macks varumärke,” säger John Walsh.

Huven på Mack Anthem har har en större lutning och en bred och dominant profil. Namnet Mack har fått en framträdande placering på den stora grillen i en ram som löper över hela fronten.


49

MACK ANTHEM

Hållbarhet i fokus

IBÖRJAN AV PROCESSEN var Macks kon-struktörer och produktplanerare ute och frågade förare på rastplatser vad de gillade och inte gillade med interiören i sin hytt.

– När det gäller hytten och sovhytten till Anthem har förarna haft ett stort inflytande på slutprodukten, säger Vince Lokers, Chief Designer för Interiör inom GTT Product Design.

Förvaringen var en av de viktigaste frågorna.

Anthem är den mest aerodynamiska lastbilen i Macks historia. Designteamet har även gett den en modern och ergonomisk design invändigt, baserat på återkoppling från flera tusen lastbilsförare.

Därför erbjuder Anthem fler förvaringsmöjlig-heter än någon annan tung lastbil på marknaden idag. Förarna kan även njuta av Macks första sovhytt med ståhöjd, mer hållbara och ergo-nomiska stolar, en användarvänlig display för fordonshantering och de senaste systemen för ombordinformation och underhållning.

EXTERIÖRT VAR DET viktigt att varumärkets djärva attityd bibehölls samtidigt som designen behövde bli mer aerodynamisk och effektiv.

– Det var den tuffaste utmaningen under projektets fem år, säger Lukas Yates, Chief Designer för Anthems exteriör, även han från GTT Product Design.

– Det finns en uppsjö med lastbilar med aero-dynamisk, mjuk design, så vi visste att vi måste hitta ett eget uttryck, säger han.

TEXT JANICE KIZZIAH FOTO MACK TRUCKS


50


Alla delar på Mack Anthem är designade för maximal kvalitet och hållbarhet. Standarden har höjts för material på alla nivåer, ända ned till ytskiktet på bulldogornamentet på motorhuven.

Resultatet blev en ny design där man enkelt kan se på taket, huven och grillen att det rör sig om en Mack. Den nya formen ger också bättre aerodynamik och sparar upp till tre procent bränsle.

VINCE LOKERS BERÄTTAR att hela Anthem är designad med kvalitet och hållbarhet i fokus. Alla handtag är till exempel helt i metall.

– När man tar i handtagen känner man direkt hur solid designen är. Det var en viktig fråga för oss, liksom att använda hållbara kvalitetsmaterial, säger han. Kraven på alla material och ytskikt var högre än vanligt.

– Vi ville att designen skulle vara ren och tidlös, så att Anthem ska kunna åldras med värdighet och fortfarande vara bäst i klassen om tio år. Den ska stå emot tidens tand, säger Lukas Yates.

Hytten är förarens arbetsplats – och ibland även hem när han eller hon är ute på långfärder. Så här vill förarna ha hytten:

Förarnas fem favoriter

1 Förvaring. En detalj som ligger högt på förarnas önskelista. Mack Anthem har

därför fler förvaringsmöjligheter än något annat lastbilsmärke.

2 Bekväm boendeyta. Äntligen är det möjligt att både stå upp i sovhytten och att gå

mellan hytten och boendeytan.

3 Ergonomi. Stolarna är mer ergonomiska än någonsin och har fått en ny och mer hållbar

klädsel.

4 Användarvänliga displayer och underhållningssystem. Den intuitiva

instrumentpanelen ger ökad kontroll.

5 Lättare att ta sig i och ur. Detta var en viktig fråga under designprocessen och har

bland annat resulterat i en flatbottnad ratt.

En ergonomisk arbetsplats.

Lukas Yates Vince Lokers

51

MACK ANTHEM

Lovord från testförarna Flera månader innan Mack Trucks lanserade nya Anthem-serien fick flera kunder testa pilotmodeller i sin dagliga verksamhet. Smithfield Foods i USA, världens största grisuppfödare och grisköttsproducent, var en av dem. TEXT JANICE KIZZIAH FOTO KIRK PULLEN

MACK VILLE HA en kund som kunde pressa lastbilen till max. Vi jobbar med grisuppfödning, vilket är en dygnet runt-verksamhet, säger Bob Slaughter, som är vagnparksansvarig på Smith-fields grisfarmsverksamhet i Warsaw, North Carolina, USA.

Mack har byggt en Anthem-daghytt enligt Smithfields specifikationer och kamouflerat

Robbie Padgett och Bob Slaughter från Smithfield Foods i North Carolina har testat pilotmodeller av nya Anthem i sin verksamhet. Det här är en av lastbilarna som varit kamouflerade och använts i fälttesterna.


–

52

för att få upp huven. Men här kan du göra det med en hand.

Robbie Padgett, som också jobbar på Smith-field och har kört lastbil i 24 år, är nog den som suttit mest bakom ratten på Mack Anthem.

– Jag gillar att köra den. Jag har inte känt att den har krängt någonting och vi drar riktigt tunga lass. Den har en solid känsla och det pas-sar vår verksamhet, säger han.

Padgett tycker att det är enkelt att ta sig i och ur hytten, till skillnad från andra lastbilar han kört. Han uppskattar de ergonomiska stolarna och de nya rattreglagen. Men allra mest impone-rad är han av mDRIVE, Macks automatiserade manuella växellåda.

– Det var första gången jag testade den och den skötte både upp- och nedväxlingen helt perfekt. Personen bakom mDRIVE-tekniken förtjänar en eloge.

TEAMET PÅ SMITHFIELD tycker också att Anthem känns robust och tillförlitlig. Det enda underhåll de behövt göra under testperioden är oljebyten.

– Den har fungerat problemfritt. Den är en riktig arbetshäst. Om alla nya lastbilar som rullar av bandet håller samma nivå som den här har Mack fått in en fullträff.

När testningen i North Carolina var klar flyt-tades Anthem till Smithfields grisuppfödnings-enhet i Princeton, Missouri, för tester i kalla temperaturer.

Bob Slaughter Robbie Padgett

exteriören så att den nya looken inte ska komma ut. Förarna på Warsaw-enheten kör omkring tio fodertransporter om dagen till de lokala grisupp-födarna och avverkar nästan 8 500 mil mellan mars och september.

Bob Slaughter kör inte själv längre, men han blev imponerad av Anthems nya huvöppning.

– På vissa modeller måste du ta i allt du kan

”Den har en solid känsla och det passar vår verksamhet.” ROB B I E PA DG ET T, L ASTBILSFÖR ARE PÅ SMITHFIELD


53

ÅTERFÖRSÄLJARSTR ATEGI

Ny marknad för begagnade lastbilar

PÅ EN PARKERING utanför Renault Trucks center för begagnade bilar, Used Trucks Center, i franska Lyon står en Renault Premium och väntar på att få ett nytt liv som X-Road på ön Réunion. Den är en av 150 begagnade lastbilar

som byggts om för nya användningsområden eller för export.

Ombyggnaderna är en del av Renault Trucks ambitiösa och långsiktiga strategi för att höja andrahandsvärdet. Hittills har det hållits tillbaka av att den franska marknaden inte är stor nog att svälja de cirka 2 200 begagnade lastbilar som varje år lämnas in till Renault Trucks.

Renault Trucks är en av de första i fordonsindustrin som storsatsar på att bygga om begagnade lastbilar för nya marknader. Projektet är bara ett drygt ett år gammalt men har redan lett till höjt andrahands-värde och nöjda kunder. TEXT GÖRREL ESPELUND FOTO NICOLAS DARTIAILH

USED TRUCKS CENTER, LYON

Köper tillbaka 2 200 lastbilar per år som rullat mellan 36 och 48 månader på vägarna. Egen verkstad med åtta tekniker, två är specialiserade på X-Road. Gör prototyper på ombyggda lastbilar efter kundens önskemål.

Laurent Colpier ska utveckla den nya strategin för att förbättra andrahandsvärdet.


54


Sébastien Soulié, Sonia Saez och Eric Bonnard inspekterar en Renault Premium som sålts till en kund i La Réunion.

De här tre lastbilarna har byggts om till X-Roads och ska exporteras.

55



”Jag ser en snabb ökning av efterfrågan. Kunderna är nöjda och menar att detta bara är början.” SONIA SAEZ , E XPORTCHEF

– Tidigare låg vårt andrahandsvärde under konkurrenternas. Men genom att bygga om och bredda användningsområdena för våra begagnade lastbilar höjer vi värdet på dem, samtidigt som vi kan nå nya och större marknader, säger Laurent Colpier, Director Business Development Used Trucks.

Det är han som är ansvarig för att utveckla den nya strategin som lanserades i oktober 2016. Used Trucks Center i Lyon har en nyckelroll när det gäller att marknadsföra och exportera begagnade fordon, medan de flesta ombyggnader sker vid fabriken i Bourg.

I första hand är det Renault Premiumbilar, från 2012 och framåt, samt lastbilar från den nyare T-serien som nu börjat lämnas in till centret och kan bli aktuella att bygga om.

– Afrika är en viktig marknad. Jag samarbetar nära med ett nytt team i Dubai för att hitta nya kunder, säger Sonia Saez, som är exportchef vid Used Trucks Center Frankrike.

Teamet i Dubai har varit igång sedan mars 2017 och sköter begagnataffären för Afrika och Mellanöstern, för att öka varumärkesnärvaron och försäljningskapaciteten.

Alex Vosselman, Used Trucks Director International, och hans team marknadsför särskilt Premium X-Road i den här delen av världen. Det är en robustare dragbil tänkt för tuffa vägförhållanden, som är väldigt konkurrenskraftig jämfört med lågprismärken som inte anpassats för mer krävande miljöer.

Ibland har en kund väldigt specifika krav. Då får Sonia Saez leta efter exakt rätt fordon.

– Jag ser en snabb ökning av efterfrågan. Kunderna är nöjda och menar att detta bara är början, inte minst för X-Road i Afrika, säger Sonia Saez.

OMBYGGNATIONEN INNEBÄR BLAND annat att lastbilen får högre markfrigång, att motorn byts från Euro 5 till en certifierad Euro 3 och att det sätts in ett extra bränsle- och luftfilter anpassade för Afrika och Mellanöstern.

CHASSIET Chassiet har höjts och fått större hjul. Markfrigången har förbättrats, vilket är viktigt på dåliga vägar.

NY STÖTFÅNGARE Stötfångaren av plast byts ut mot en av stål.

PREMIUM X-ROAD

Lastbilar som har anpassats för ett hårt klimat och dåliga vägar. Varje lastbil är skräddarsydd. Premium X-Road har en särskild märkning.

56


UPPHÄNGNINGEN Luftfjädringen i hytten har ersatts med mekanisk dämpning. Lastbilen har dessutom fått förbättrad pneumatisk upphängning baktill och mekanisk upphängning framtill.

DIFFERENTIALSPÄRREN Vid terrängkörning underlättar det att ha differentialspärr.

MOTORN För vissa marknader i Afrika och Mellanöstern måste Euro 5-motorn bytas ut mot en certifierad Euro 3-motor. Dessutom behövs extra bränsle- och luftfilter.

VÄXELLÅDAN Den robotiserade växellådan har ett nytt läge för terrängkörning.

57



JUSTERINGSVERKSTADEN, BOURG

35 personer arbetar här, sex är specialiserade på X-Road. Den första ombyggda lastbilen blev klar 2016. 2017 ska 150 X-Road ha levererats till Sudan.

– Prototypen till X-Road har vi byggt här på verkstaden i Lyon. En av våra partners i Guinea skickade även upp sin verkstadschef som kan den afrikanska verkligheten för att bidra med kunskap. Nu har teamet i Dubai fått en order på 150 X-Road till Sudan, säger Sébastien Soulié, Director Used Trucks Frankrike.

På den europeiska marknaden finns det även ett stort intresse för dragbilar som byggs om till jämnlastbilar för att användas inom exempelvis jordbruket eller bygg- och anläggningsindustrin.

– Varje ombyggd lastbil är kundanpassad. För marknadssidan innebär detta ett helt nytt tänk. Vi diskuterar med kunden och justerar fordonet efter deras behov. För att underlätta har vi tagit fram en katalog där kunden kan kryssa i sina önskemål, säger Eric Bonnard, Marketing Director Used Trucks Frankrike.

Såvitt han och Sébastien Soulié vet är Renault Trucks de enda i branschen som bygger om begagnade lastbilar efter kundönskemål. Och det innebär ett annat sätt att tänka.

– Vilken verkstad som helst kan egentligen bygga om en lastbil. Men eftersom det är vi, tillverkaren, som gör det har vi en eftermarknadsorganisation och kan ge garanti på köpet, säger Eric Bonnard.

Numera tar de också upp frågan om andrahandsvärdet när de säljer nya lastbilar.

– Vi måste tänka framåt. Exempelvis är det mycket billigare att sätta in en differentialspärr direkt än vid ombyggnation. För den som köper en ny lastbil är det ingen större skillnad men andrahandsvärdet stiger vid återköpet så alla vinner på det, säger Sébastien Soulié.

OMBYGGNADEN AV DE begagnade lastbilarna sker i justeringsverkstaden i Bourg. Det tar en timme att köra mellan Lyon och Bourg, där GTO:s monteringsfabrik ligger. Inne på justeringsverkstaden står fyra lastbilar på rad i olika stadier av förvandling. Tidigare har tekniker här endast arbetat med påbyggnationer på nya lastbilar.

Det finns ett nära samarbete mellan Used Trucks Center i Lyon och fabriken i Bourg.

58

– Utmaningen är att lära sig se på de begagnade lastbilarna med andra ögon. Meningen är ju inte att vi ska göra nya lastbilar av de gamla utan bygga om dem. Funktionaliteten är viktigare än utseendet, säger Laurent Genillon, Manager Adapta-tion Centre.

Under första året räknar Renault Trucks med att bygga om upp till 300 fordon av Premium-serien och T-serien. För 2019 är planen 1 000 lastbilar, varav 700 ska byggas om i Bourg och resten på lokala center runt om i världen. Kun-skapen från Bourg ska så småningom rullas ut på andra verkstäder i världen med början i Dubai, som servar Mellanöstern och den afrikanska mark-naden. Designlösningarna finslipas i Frankrike.

NU SKA VI använda all den kompetens och expertis som vi byggt upp under alla år kring på-byggnationer och ombyggnationer. De som arbe-tar i justeringsverkstaden har specialistkunskap, säger Jacky Chapel, Manager Customer Adapta-tion. Han och Laurent Ribes, Design Manager, understryker att nyckeln till framgång varit ett fortlöpande samarbete mellan experter på de oli-ka avdelningarna i Lyon och Bourg. Tillsammans

tog de fram en önskelista för X-Road, sedan har Laurent Ribes designavdelning arbetat fram vad som är möjligt att göra på de olika modellerna.

– Det mesta går att bygga om, men det ska vara till en rimlig kostnad och vi använder endast komponenter och delar som redan finns inom Renault Trucks. Efter en order har vi ofta direktkontakt med kunden och min uppgift är att hitta lösningar på dennes önskemål. Vi bygger upp nya rutiner och försöker hitta effektiva arbetssätt. Målet är att dokumentera arbetsflödet så vi får en standard, men där är vi inte riktigt än, säger Laurent Ribes.

”Meningen är ju inte att vi ska göra nya lastbilar av de gamla utan bygga om dem. Funktionaliteten är viktigare än utseendet.” L AU R EN T G E N I L LO N , MANAGER ADAPTATION CENTRE

Laurent Ribes och Xavier Boulet är nöjda med samarbetet mellan deras team i Bourg och kolle gerna på Used Trucks Center i Lyon.

Laurent Genillon


-

–

59

~


Marknaderna utanför Kina och Indien utgör omkring 50 procent av den globala lastbilsmarknaden. Där har Volvokoncernen en marknadsandel på omkring 15 procent genom sina egna lastbilsmärken. Kina och Indien utgör den andra halvan av den globala lastbilsmarknaden. Det är en snabbväxande del av världen där Volvokoncernens egna lastbilsmärken har en begränsad andel av marknaden. Genom samarbetet med Dongfeng och Eicher har Volvokoncernen totalt sett en stark global närvaro och marknadsposition.

Joint venture-bolag stärker den globala marknadspositionen

GROUP TRUCKS ASIA & JVS

AFFÄRSOMRÅDET GROUP TRUCKS Asia & JVs ställdes inför en utmanande uppgift när verksamheten etablerades i mitten av 2016: att hjälpa Volvokoncernen ta vara på

tillväxtpotentialen i Asien och på utvecklingsmarknaderna.

Sedan dess har stora framsteg gjorts. Under de senaste 18 månaderna har GTA lanserat två nya UD-lastbilar för kunder utanför Japan. Det rör sig om den medeltunga lastbilen Croner och den lätta Kuzer. GTA har dessutom lett den globala återlanseringen av tunga Quester.

Samtidigt är det GTA som ansvarar för Volvo Group Trucks joint venture-bolag i Indien och Kina, VECV och DFCV, och ser till att de utvecklas och skapar tillväxt.

– Det har varit en hektisk start. Vi har kommit längre och allt har gått snabbare än förväntat. Det går också bra för våra JV-bolag, säger Håkan Karlsson, President GTA & JVs.

FÖRSÄLJNINGEN AV UD-LASTBILAR har fördubblats och orderböckerna ser bra ut, tillägger han.

– Tempot i Asien är enormt. I både Kina och Indien kommer till exempel kraven på Euro 6-motorer att träda i kraft 2020 och båda länderna inför reformer som accelererar marknaderna mot mer modern logistik. Då är det till stor hjälp att ha en organisation som jobbar specifikt med utvecklingsmarknaderna och våra joint venture-bolag, så att vi kan hänga med i de snabba svängarna.

Nästa steg för organisationen är att ta fram en

Fyrtio marknader, tre starka varumärken och ett huvudmål: lönsam tillväxt på utvecklingsmarknaderna. TEXT LINA TÖRNQUIST FOTO JONAS TOBIN

”Tempoti Asien är enormt”

Kina och Indien

50 % Joint ventures 15 %

Resten av världen

50 % Volvo

koncernen ~15 %

60

”Direkt efter etableringen av DFCV 2015 minskade den kinesiska lastbilsförsäljningen med 30 procent. Nu har marknaden gått upp igen, med hjälp av e-handelslogistik och nya regler. Under 2016 såldes en miljon fordon och 2017 förväntas försäljningen uppgå till 1,3 miljoner enheter,” säger Håkan Karlsson.

långsiktig strategisk plan som drar nytta av hela potentialen.

– Det är det vi fokuserar på nu. Men vi gör det inte själva, utan tillsammans med alla Volvo-koncernens funktioner och våra joint venture-bolag. Det fungerar bra att arbeta tvärfunktion-ellt på det här viset, säger Håkan Karlsson.

Varför finns det två organisationer som ansvarar för UD:s lastbilsprogram, både GTA och UD i Japan?

– Vi riktar in oss på olika kunder och pris-segment i Japan respektive Asien och på utvecklingsmarknaderna. Vår gemensamma strategi är att jobba som ett UD-varumärke med två produktplattformar. Dels är det tungvikta-ren Quon som byggs av UD Trucks i Japan, som är släkt med Volvos tunga lastbilar, dels är det Quester, Croner och Kuzer, som bygger på en separat plattform som utvecklats för Asien i en egen värdekedja med mer slimmade kostnads-strukturer.

– Vi har ett bra samarbete med Joachim Rosenberg och UD Japan och erbjuder Quon, Quester, Croner och Kuzer i samma UD-portfölj och återförsäljarnätverk. GTA kommer att sträva efter en ledande position på marknaderna utan-för Japan.

GTA har utvecklat fordon för utvecklingsmarkna-derna. Varför måste Volvokoncernen då investera i joint venture-bolag?

– Hälften av världens lastbilar säljs i Kina och Indien – det är två av de största marknaderna – och utvecklingen går extremt fort. Tillsammans med våra joint venture-partners har vi 15 procent av den marknaden. Utan dem har vi bara en procent.

– Det är vår uppgift att hjälpa joint venture-bolagen att bli ledande aktörer och utnyttja volymsynergierna mellan JV-bolagen och Volvokoncernen för att stärka vår konkurrens-kraft. Om vi lyckas med det har vi mycket goda möjligheter.



Medarbetare: 1 825 Huvudkontor: Singapore Marknad: Täcker in 40 länder i Asien och på utvecklingsmarknader som Thailand, Indonesien, Mellanöstern, Afrika och Latinamerika samt Indien och Kina genom joint venture-bolagen DFCV (Dongfeng) och VECV (Eicher). Varumärken: UD Trucks (Quester, Croner, Kuzer) samt Eicher och Dongfeng

-

61

SURESH GEORGE HAR ett tydligt uppdrag. Som säljchef på United Diesel i Dubai är han ofta ute på vägarna för

att träffa kunder. – Vi vill att alla potentiella kunder

ska få se lastbilarna. Genom att kom-

UD Trucks lanserade nyligen nya Croner, en medeltung lastbil för utvecklingsmarknaderna i Mellanöstern och Afrika. Den har redan gjort stor skillnad för kundernas produktivitet.

av nya Croner i maj 2017 kan de nu erbjuda sina kunder en lastbil med automatväxellåda som levererar maximal bränsle- och förareffektivitet och samtidigt är rustad för krävande vägförhållanden.

Khaled Alzeir, Operator Manager på Interplast, är en av United Diesels mest värdefulla kunder. Interplast tillverkar plastartiklar till många olika branscher och har kunder i hela landet.

– Vi kör både lokala och regionala transporter – ibland till platser långt ute på landsbygden. Vi hade redan 20

Automatisk vinnare

ma med lastbilarna till dem kan vi visa exakt vilken kvalitet och vilket värde vi kan erbjuda dem.

United Diesel är återförsäljare av UD Trucks i Förenade Arabemiraten. De har samarbetat med UD ända sedan 70-talet. Genom lanseringen

TEXT ALASTAIR MACDUFF FOTO RUTA JURKUVENAITE OCH SHAFI SAIDU

Suresh George jobbar som försäljningschef på United Diesel. Han tror att nya Croner har en stor potential på marknaden i Mellanöstern, i och med att automatväxellåda för medeltunga lastbilar introducerats.



62

INTERPLAST

Verksamhet: Plasttillverkning Grundat: 1981 Plats: Sharjah, Förenade Arabemiraten Antal lastbilar i vagnparken: 85, varav 20 UD-lastbilar

UNITED DIESEL LLC, AL ROSTAMANI GROUP

Grundat: 1973 Plats: Dubai, Förenade Arabemiraten Antal anställda: 150 Auktoriserad distributör i Förenade Arabemiraten: UD Trucks, Renault Trucks, Tata Motors, Daewoo Trucks, Dongfeng och Unicarriers Forklift

UD-lastbilar i vår vagnpark och var nöjda med både servicen och kvalite-ten. När United Diesel berättade om Croner blev vi genast intresserade, berättar Khaled Alzeir.

SURESH GEORGE TROR att lansering-en av nya Croner är viktig för markna-den i Mellanöstern.

– Historiskt sett föredrar kunder-na här lastbilar från Japan. De tittar främst på hållbarheten, bränsleeko-nomin, den totala ägandekostnaden och andrahandsvärdet. Genom att vi erbjuder allt detta i en lastbil med automatväxellåda kan vi hjälpa dem på både kort och lång sikt.

Introduktionen av automatväxel-lådan är ett spännande steg i ut-vecklingen av medeltunga lastbilar

för Mellanöstern och Afrika. Genom att körningen blir enklare hoppas man kunna attrahera fler förare i en bransch där bristen på bra förare är ett ständigt problem.

Sedan Croner lanserades på mark-naden har Interplast investerat i två lastbilar, och fler är på ingång. Hittills ser allt bra ut, menar Khaled Alzeir.

– Våra förare har varit väldigt nöjda med de nya lastbilarna. De nya hytterna känns bekväma och säkra. För oss är det viktigt med bra eftermarknadsservice, till exempel verkstadsunderhåll och reservdelar. De kommande åren är planen att fasa ut de äldre fordonen i vagnpar-ken. Vi kommer definitivt att köpa fler Croner – de är perfekta för våra transporter.

Khaled Alzeir, Operator Manager på Interplast, räknar med att företaget kommer att investera i fler Croners under de kommande åren. Den nya lastbilen erbjuder både bra förarkomfort och hög säkerhet och de får dessutom bra eftermarknadsservice av United Diesel anser han.


63

TEXT NIC TOWNSEND FOTO ROBIN ARON OLSSON

Redo för framtiden Med sina många unika innovationer har Volvo Penta länge haft en särställning i industri- och marinsegmenten. Men den snabba teknikutvecklingen gör att även Volvo Penta måste förändras för att behålla tätpositionen.

IEN LITEN, SPARSAMT möblerad verkstad i en oansenlig fabriksbyggnad strax väster om Göteborg tar en grupp ingenjörer Volvo Pentas första steg mot elektromobilitet. Just nu ser deras arbetsplats lätt kaotisk ut, men redan nästa år kommer Volvo Penta ha en modern och tekniskt avancerad verkstad

för elektromobilitet i anknytning till sitt testlabb på Campus Lundby.

Thorbjörn Lundqvist, Director New Technology, berättar att lokalen blev klar tidigare i år:

– Den ser inte mycket ut för världen nu, men den uppfyller våra krav på flexibilitet och modularitet. Här kan vi bygga upp kunskap och produktmognad genom att koppla ihop och köra alla system och komponenter som behövs i en elektrisk drivlina. När vi börjar integrera delar i kompletta system ser både vi och kunderna att det inte bara är tomt prat, utan att vi faktiskt tar den här tekniken på största allvar, säger han.

Elektrifiering, liksom automation och uppkopplad

Både Thorbjörn Lundqvist och Hanna Ljungqvist anser att det behövs ett nära samarbete mellan teknisk utveckling och affärsutveckling.


VOLVO PENTA

64

Automation Automationslösningar har redan gjort sitt intåg i marinindustrin och används där för komplex manövrering. Dynamic Positioning System, en funktion som håller båtens position med hjälp av GPS, var faktiskt den allra första automationslösningen från Volvokoncernen. Automation används också allt oftare inom industritillämpningar för gruvdrift och jordbruk för att öka säkerhet och produktivitet.


Uppkopplad teknik Uppkopplad teknik används i olika utsträck-ning inom olika industrier. I det industriella offroad-segmentet används redan uppkopplade tjänster för att spåra fordon och vagnparker i realtid, för att optimera tillgänglighet och produk-tivitet. Liknande möjligheter finns för kommer-siella marina tillämpningar. Fritidsbåtägare, som vant sig vid att vara ständigt uppkopplade genom olika konsumentprodukter, förväntar sig detsamma även i båten, framförallt om det kan underlätta ägandet och öka säkerheten.


VOLVO PENTA

”Vi ser samma trender i våra industrier som resten av Volvokoncernen – elektrifiering, automation och uppkopplad teknik.” HANNA LJUNGQVIST, V ICE PRESIDENT NEW BUSINESS, VOLVO PENTA

teknik, håller på att förändra förutsättningarna i många industrier. Det gäller även Volvo Pentas viktigaste segment.

– Volvokoncernen började tidigt arbeta med elektromobilitet och den tekniken kan vi dra nytta av nu, säger Thorbjörn Lundqvist.

VOLVO PENTA skiljer sig dock från andra bolag inom Volvokoncernen. Man tillverkar inte for-don, utan levererar delsystem till andra tillverkare som i sin tur förser kunderna med lösningar inom olika segment och tillämpningar.

– Det är enormt komplext eftersom vi har en så varierad kundbas som omfattar allt från offroadtillämpningar för gruvindustrin till stationära elkraftverk, fartyg för sjötransporter och fritids

båtar. Volvokoncernens teknik är en fantastisk plattform, men vi kan inte ta den rakt av och sälja den till alla kunder. Vi måste först ta reda på hur vi kan använda tekniken för att skapa värde för våra kunder, säger Hanna Ljungqvist, Vice President New Business.

Teknikutvecklare och affärsutvecklare måste ha ett nära samarbete och säkerställa att alla nya lösningar som utvecklas uppfyller ett specifikt marknadsbehov. För att stärka samarbetet har Volvo Penta skapat två helt nya funktioner: New Technology Development och New Business Development.

– En av våra främsta styrkor har alltid varit att vi känner våra kunder så väl och vet var vi ska lägga fokus när vi utvecklar konkurrenskraftiga dieselprodukter. Men nu rör vi oss på okänd mark och måste utveckla verksamheten och tekniken parallellt i samråd med kunderna. Våra två nya funktioner kommer att underlätta övergången och säkerställa att vi utvecklar ny teknik, nya affärsmodeller och nya tjänster som framtidssäkrar Volvo Pentas ställning som världsledande inom hållbara drivsystem, säger Hanna Ljungqvist.

66

Elektrifiering Inom Volvo Pentas två viktigaste segment – industriella och marina tillämpningar – sker en snabb utveckling mot elmotorer och hybridmotorer. Den största drivkraften är behovet av att minska utsläppen och låga (eller inga) koldioxidutsläpp blir en allt viktigare faktor för konkurrenskraft i många industrier. I takt med att elkraften blir billigare och batteritekniken förbättras blir det snart en affärsfördel att välja eldrift för många offroad-tillämpningar. På den marina sidan finns kraven på rena kollektivtrafiklösningar som även inkluderar färjor. Många fritidsbåtägare efterfrågar också den moderna och bekväma eldriften. Parallellt med de elektrifierade drivlinorna behöver man utveckla laddningsinfrastrukturen på driftplatsen. Den är det största hindret för elektrifieringens utbredning tillsammans med batteristorlek och batterikostnad.

”Vi står i startgroparna och ser samtidigt ett skifte på marknaden. Volvokoncernen började tidigt arbeta med elektromobilitet och den tekniken kan vi dra nytta av nu,” säger Thorbjörn Lundqvist om Volvo Pentas nya verkstad för elektromobilitet.


inblick I V Å R O M V Ä R L D

FRÅGOR TILL KIDIST SIGED TSEGAW KVALITETSINGENJÖR PÅ GTO:S HYTTFABRIK I UMEÅ

T ROTS BÅDE KVALIFIKATIONER och erfarenhet har många nyanlända i Sverige svårt att hitta jobb. Genom programmet

Jobbsprånget har Kidist Siged Tsegaw, som kom hit från Etiopien förra året, fått värdefull erfarenhet från GTO:s hyttfabrik i Umeå.

Vad har varit den svåraste utmaningen sedan du kom hit till Sverige?

– Att börja ett nytt liv och hitta ett jobb utan att ha några kontakter har varit väldigt svårt. Jag har lärt känna andra etiopier i Sverige som har hjälpt mig, men det har varit tufft – först i Stockholm och sedan efter flytten till Umeå. Jag sökte jobb varje dag, från morgon till kväll. Dagtid gick jag runt och delade ut mitt CV på olika arbetsplatser och på kvällen sökte jag jobb på nätet. Men under en lång period hände ingenting.

Hur kom det sig att du började jobba på Volvo? – Jag såg en annons om Jobbsprånget och

tyckte att det lät bra eftersom jag har en civil-ingenjörsexamen. Jag gjorde tester och ansökte till cirka tio företag innan Volvokoncernen erbjöd mig en fyra månaders praktik på hyttfabriken i Umeå.

Hur har det varit att jobba i Volvokoncernen? – Jag fick ett mycket varmt välkomnande första

dagen och alla har varit jättetrevliga. De som job-bar här är verkligen kunniga och delar gärna med sig av sin kunskap, så jag har lärt mig mycket. I somras fick jag representera Volvokoncernen tillsammans med vd Martin Lundstedt på ett semi-narium under Almedalsveckan. Där pratade jag om hur svårt det har varit för mig att hitta jobb i Sve-rige och hur Jobbsprånget har hjälpt mig. Martin var väldigt trevlig och positiv och blev rörd av min historia. Det var en stor ära att få träffa honom.

Vad är ditt intryck av den svenska kulturen? – Jag har fått uppleva många svenska traditio-

ner sedan jag kom hit, till exempel midsommar, andra nationella högtider och fika. Jag har också fått upp ögonen för ishockey och i september gick jag på min första match. Kulturen är väldigt annor-lunda. Folk är oerhört privata och respekterar varandras gränser. I min kultur har vi inga problem med att kliva in i någons personliga sfär och inleda ett samtal. Jag trodde jag skulle ha svårt för kylan och mörkret, men jag har faktiskt anpassat mig rätt bra.

Vilka förhoppningar har du för framtiden? – Jag skulle vilja fortsätta som ingenjör inom

Volvokoncernen om det är möjligt. Så småningom vill jag bli projektledare – det tror jag skulle passa mig. Jag har varit här i sju månader, varav fyra månaders praktik följt av tre månaders anställning, och den erfarenheten har visat mig att jag kan bli något här. Just nu vill jag stanna i Umeå, men i framtiden skulle jag vilja jobba i Göteborg och se resten av företaget.

NIC TOWNSEND

JOBBSPRÅNGET

Jobbsprånget är ett fyramånaders praktikprogram som ska hjälpa nyanlända akademiker att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och riktar sig till ingenjörer, arkitekter, naturvetare och ekonomer. Syftet med programmet är att ge deltagarna möjlighet att visa vad de kan. För arbetsgivare innebär programmet en möjlighet att hitta nya talanger inom områden där det råder brist på kompetens.


68

Sedan hon kom till Sverige från Etiopien har Kidist Siged Tsegaw fått många nya vänner inom Volvokoncernen, bland annat Martin Lundstedt. Honom träffade hon i somras när de talade på ett seminarium tillsammans.

FO

TO

: E

RIK

AB

EL


69

inblick I V Å R O M V Ä R L D


I Volvo Trucks initiativ Iron Women ingår praktik, teori och träning i simulatorer. ”Vi har också en kurs som heter Transformar som handlar om att ändra förarattityder,” säger Ana Caballero, en av deltagarna på utbildningen.

Utbildar sig till lastbilsförare Förra året donerade Volvokoncernen tio miljoner kronor till lokala projekt runt om i världen. Ana Caballero är en av 100 kvinnor i Peru som fått chansen att utbilda sig till lastbilsförare tack vare ett av projekten.

FO

TO

: F

ER

NA

ND

A C

AB

RE

RA

Som julklapp gör Volvokoncernen årligen en

JULDONATION

donation å alla medarbetares vägnar till projekt som skapar ett delat värde. Iron Women är ett av 14 lokala projekt som möjliggjorts genom donationen 2016. Projekten, som handlar om allt från trafiksäkerhet och förarutbildning till

JUNI SATTE SIG DE FÖRSTA deltagarna i Volvo Trucks program Iron Women i skolbänken. Initiativet, som

genomförs i samarbete med transport-och kommunikationsdepartementet (MTC) och ANATEC (en ideell, civil organisation som arbetar med förarutbild

ning), har som mål att utbilda 100 kvinnor till lastbilsförare.

Idag finns det bara ett fåtal kvinnliga lastbilsförare i Peru. Marcus Hörberg, Managing Director Volvo Peru, menar att det finns många potentiella vinster med projektet.

utbildnings- och barnhemsbidrag, väljs ut av en kommitté bestående av representanter från AB Volvos styrelse, medlemmar i koncernledningen samt koncernchef Martin Lundstedt. Årets julklapp 2017 kommer också att gå till lokala projekt. Du kan läsa mer om projekten på Violin.

– Iron Women kommer att öka mångfalden inom den peruanska transportindustrin. För våra kunder innebär det inte bara en möjlighet att lättare rekrytera professionella och ansvarsfulla förare, utan också en möjlighet att öka lönsamheten tack vare minskade kostnader för krockskador och förbättrad bränsleförbrukning och tillgänglighet, säger han.

En av deltagarna i den första gruppen var Ana Caballero, som tidigare har jobbat för en kollektivtrafikoperatör. Där var arbetsdagarna långa – ofta från sex på morgonen till elva på kvällen. När hon fick barn kände hon att hon ville göra något annat.

– Jag blev så glad när jag fick inbjudan till Iron Women. Programmet har redan betytt mycket för mig. Utbildningen har varit väldigt bra och jag vill lära mig så mycket som det bara är möjligt av Volvo Trucks, säger Ana Caballero.

GENOM UTBILDNINGSPROGRAMMET får eleverna lära sig allt de behöver för att köra lastbil och få ett AIIIB, en licens som ger tillåtelse att köra fordon som väger mer än tolv ton. När Ana Caballero fått sin licens vill hon jobba som lastbilsförare, men på sikt vill hon driva eget.

– Just nu handlar det om att jag ska lära mig allt och sedan jobba hårt. Det här programmet ger mig flera möjligheter som jag av ekonomiska skäl inte haft tidigare. Det är jag oerhört tacksam för, säger hon.

LINDA SWANBERG

I

70

Tips som förbättrar din mentala förmåga på jobbet Forskningen visar att när vi har jobbat med samma sak i 25 minuter har vår hjärnkapacitet sjunkit till 70 procent. Efter 50 minuter har den sjunkit till 50 procent. Om vi tar bättre hand om vår mentala hälsa kan vi lättare behålla skärpa och fokus.

Ta regelbundna pauser Korta regelbundna pauser är oerhört viktiga för att hålla energinivån uppe och ladda om hjärnan. Stanna upp och låt tankarna vandra iväg en stund, även om det bara handlar om en minut. Allra bäst är att ta en paus var 25–30:e minut. Även om det inte alltid är praktiskt möjligt är det ändå viktigt att du tar dig tid till en kort rast när du kan. Du märker snart att det förbättrar koncentrationen och energinivån.

Ta vara på rasterna effektivt

När du tar rast är det viktigt att tänka på något helt annat. Bästa sättet att göra det är att göra en mindfulnessövning. Den vanligaste innebär att man kontrollerar andningen och fokuserar på sinnena. När du gör dessa övningar låter du hjärnan vila, trycker på ”omstart” och kan sedan känna dig pigg och alert igen. Några övningsförslag hittar du i appen My Mental Energy Pro (se till höger).

Fokusera på en sak i taget

När vi gör flera saker samtidigt tror vi ofta att vi är effektiva, men det är bara en illusion. I själva verket kan vi inte göra mer än en sak i taget. Det vi egentligen gör är att snabbt och ofta växla fokus mellan olika uppgifter. När vi gör det tappar vi energi och koncentration. Det finns studier som visar att vår IQ-nivå sjunker med omkring tio steg när vi försöker göra flera saker samtidigt. Så fokusera istället på en sak i taget och gå inte vidare till nästa uppgift förrän den första är slutförd.

Fråga dig själv hur du mår

Det är inte alltid så enkelt att veta när hjärnan är fullmatad och effektiviteten minskar. Därför är det lätt att tro att man är produktiv när man försöker göra flera saker samtidigt och skippar rasterna. Genom att göra en självskattning kan du analysera hur du mår och presterar mentalt och förebygga stress och trötthet.

MY MENTAL ENERGY PRO APP

För att hjälpa medarbetarna att ta bättre hand om sin mentala hälsa har Volvokoncernen lanserat appen My Mental Energy Pro. I den finns 50 tankeövningar på 2–12 minuter. Den innehåller även en självskattning som mäter koncentrationen och stressnivån och föreslår övningar utifrån resultatet. Appen hittar du i Navigator.

Andra resurser för Volvokoncernens medarbetare

I Wellbeing Toolbox på Violin ingår tolv verktyg, bland annat två självutvärderingar som kan hjälpa dig att diagnostisera och förebygga försämrad mental förmåga. Verktygslådan hittar du under Employee Center.

På Violin har du via Skype tillgång till två mindfulness-klasser i veckan på 20 minuter. De är gratis och till för alla Volvokoncernens medarbetare.

En intern studie som undersöker den mentala hälsan och stressnivån och ger förslag på hur problem kan hanteras ska bli klar under 2018.


71

Hur mycket kan duom Volvo Trucks?

Den första Volvolastbilen rullade av bandet på fabriken i Lundby 1928. Idag hittar man Volvolastbilar i över 140 länder världen över. Testa dina kunskaper om

Volvokoncernens första lastbilsmärke och tävla om ett fint lektält.

5

1 2 43 Volvo FH är en serie med tunga lastbilar. Vad står FH för? A. Future Haulage B. Fast and Heavy C. Forward control,

High entry

Hur stor andel av Volvos lastbilar väger 16 ton eller mer? A. 95 procent B. 80 procent C. 70 procent

Vilket är Volvo Trucks varumärkeslöfte? A. Driving progress B. Made by people C: The future of

transportation

Manövrering med låg hastighet är en av de stora utmaningarna för lastbilsförarna. Vilken hastighet kan du köra i med I‑Shift med krypväxlar? A. 2 km/h B. 1,3 km/h C. 0,5 km/h

6 Volvo Trucks byggde världens snabbaste lastbil 2016. Vilken topphastighet hade Iron Knight? A. 254 km/h B. 302 km/h C. 276 km/h

Laplander, Viking och Titan är alla namn på olika Volvolastbilar. Vilket årtionde introducerades dessa modeller? A. 50-talet B. 60-talet C. 70-talet

Fler merchandiseprodukter från Volvo Trucks finns på merchandise.volvogroup.com/volvotrucks

Tävla om ett lektält till barnen! Tre lyckliga vinnare får varsitt lektält i unik Volvo Trucks-design. Tältet är enkelt att sätta upp och kan användas både ute och inne.

Skicka in svaret till [email protected] senast den 31 januari 2018. Skriv ”Quiz” i ämnesraden. Kom ihåg att ange namn och adress.

Vinnarna i quizet i Volvo Group Magazine nr 3 2017 var David Wallgren, Sverige, Seltzer Wess, USA, Joji George, Indien, Ray Dueck, Kanada, Peo Valingsten, Sverige, Carol Holmes, USA, Filip Audenaert, Belgien, Gabriel Guillen, Peru, Amir Reza Soleimani, Australien och Alberto Romero, Spanien. Rätt svar i nr 3 var: 1A, 2B, 3C, 4A, 5C och 6B.


Documents

LAGBYGGARE - Volvo Group€¦ · blir han så girig att han bara räknar äggen och glömmer bort att ta hand om sin duktiga höna. Antingen räknar man äggen eller så tar man hand