ÅLAND 2030FÖR FULLA SEGEL

DE N KORTA V E R SION E Nw w w. n atu r. a x

D E F E M F A R L E D E R N A M O T H Å L L B A R H E T

Här redogör vi för den vision vi har om det hållbara sam-hället Åland år 2051 som är en specificering av utveck-lings- och hållbarhetsagendans vision ”alla kan blomstra

i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”.

Visionen är femdelad genom det vi kallar de fem farle-derna, inom vilka vi ska navigera på vår gemensamma hållbarhetsresa. Vi ruttplanerar genom att sätta strate-giska målsättningar för vart vi ska ha kommit till år 2030; de fem farlederna på sjökortet visar hur vi behöver na-vigera för att inte gå på grund. Vi ger också en lotsning till hela det åländska samhället med olika åtgärdsförslag

för att nå målsättningarna.

Av erfarenhet vet vi att åländska vatten kan vara svå-ra att navigera i, så vi placerar ut hjälpmedel som fyrar och bojar för att visa vägen. De olika farkosterna repre-senterar alla olika organisationer, offentliga organ och individer som tar sig framåt i farleden. Med hjälp av vår unika självstyrelse, kommunala självbestämmanderätt och åländska laganda kan nå framgång på vår hållbar-

hetsresa.

Med glada hälsningar, Medlemmarna i Ålands Natur & Miljö

Full fart framåt

Foto: Marcus Boman

4

På Åland utsätter vi naturen för flera på-frestningar. En ohållbar markanvändning såsom ny infrastruktur och bebyggelse tillsammans med intensifierade jord- och skogsbruksmetoder hotar ekosystemet. Skogsbeten och kulturmarker såsom hagmarker, ängar samt strand- och lövängar har dessutom minskat i rask takt, vilket undanträngt de arter som varit beroende av dem.

Vidare utarmas åkerjordarnas kvalitet av ett för ensidigt jordbruk och återbeskog-ningen av avverkade ekonomiskogar är delvis bristfällig. Den sammantagna effekten är att man i minskande grad utnyttjar den stora potentialen till kol-bindning, som det åländska småskaliga jord- och skogsbruket ger möjlighet till. Eftersom flera viktiga biotoper och arter saknar lagstadgade skydd och hänsyn i samhällsplanering riskeras även omistliga naturvärden.

För att främja de åländska ekosystemen behöver vi gå från att utsätta natur-resurserna för påfrestningar till att nytt-ja dem med omsorg för olika mänskliga behov. Det finns en stor kraft i det åländ-ska samhället för att göra denna omställ-ning. Det mosaikartade fastighetsägandet ger möjligheter för privata aktörer att omsorgsfullt vårda sina skogsskiften, träindustrin verkar alltmer för ett hållbart skogsuttag, efterfrågan på produkter från åländska naturbeten ökar, närdemokratin fostrar en diskussion om sund markan-vändning och naturvård, och självstyret möjliggör en hållbar regionalplanering.

Status: Vi överanvänder idag jordens resurser till en sådan grad att Overshoot Day, dagen då vi förbrukade jordens resurser, flyttar sig allt tidigare på året. Vi gör också systematiska intrång i ekosystem. Som resultat minskar den biologiska mångfalden och de resurser som är nödvändiga för människans existens.

1. Vi slår vakt om naturens resurser och möjligheter

Så säger agendan: ”Mål 4: För att främja de åländska ekosystemen, bevaras och nyttjas ekosystem hållbart år 2030.”

De åländska sjöförhållandena ger därmed stora förutsättningar

för att vi kan navigera i denna trånga farled.

2018 2030 2051

Gynna åländskt natur-beteskött vid upp-handling och inköp.

Näringspolitik för bevarande och skötsel av naturbetes-områden (t.ex. inom LBU-program).

Ökad användning av varierande växtföljd ochinsatser för jordhälsa.

Alla offentliga ny- och ombygg-nationer ska ske med i huvud-sak åländskt trä.

FSC-certifiera mer skog.

Informationsspridning och utbildning i hållbar skogsvård.

System för frivilligt skydd av privat mark med ett särskilt fokus på strandskydd.

Fler vetenskaplig-biologiska inventeringaröver hela Åland.

Förstärk naturskyddet.

Vi har tre gånger större arealer av betes- och slåttermarker än vid 2018.

Alla åkrars mullhalt klassas som hög.

Den hållbara skogsavverkning-en har ökat med 30 % sedan 2018 samtidigt som åter-beskogningen är livskraftig.

Alla livsmiljöer och livsformer som är av särskilt värde för den biologiska mångfalden är bevarade.

Vi använder våra naturresurser mångsidigt och med omsorg. Frodiga natur- och kulturlandskap uppfyller en mångfald av mänskliga behov. Skogen är livskraftig och den hållbara avverk-ningen gynnar åländskt träbyggande. Svamp- och bärplockning, betesdjur, träindustrin och skyddade områden lyfter den åländska säregenheten.Ensidigt jordbruk har

försämrat jordhälsan. En effekt är att mindre koldioxid binds i jordarna.

Åländskt byggande består till stor del av utsläppsintensiva betong och stål.

Vissa avverkningsmoment skadar naturen på ett oavsikt-ligt sätt. Återbeskogningen är på sina håll bristfällig. Det moderna skogs-bruket har minskat mängden död ved, som är kritisk för flera arter.

Enbart 1,8 % av den åländska naturen är fredad vilket är lågt jämfört med internationella mål. Flera viktiga biotoper och arter saknar lagstadgade skydd. Bristande hänsyn till naturaspekter vid exploate-ring, speciellt vid kustzoner.

Farled 1.

Identifiera och inrätta landskapsvårdsområden

Sammanhängande kultur-marksområden har idag svagt skydd i lagstiftning. Arealen av kulturmarker har minskat drastiskt. De gamla betes- och slåttermarkerna växer igen vilket leder till att arter som varit beroende av dem undan-trängs.

6

Åland är en utsläppsintensiv region inter-nationellt sett. Drygt 2/3 av den åländska energimixen kommer från fossila bräns-len. Av den åländska elmixen kommer 70 – 80 % från Sverige vars elmix inte är fullständigt klimatneutral. Vad gäller den åländska bilparken är den internationellt sett stor i förhållande till befolkningen, gammal och till största del fossilbaserad. Den åländska kollektivtrafiken är vidare underutvecklad. Slår vi ut den åländska energianvändningen per person ligger den på 43 MWh, vilket är högt internationellt. Det är ohållbart att gemene ålänning per capita släpper ut 8,6 ton CO2 – ekvivalen-ter årligen.

För att minska utsläppen behöver Åland gå från användande av fossila energikällor till förnybar energi. Den åländska ener-giomställningen är lyckligtvis i startgro-parna. Åland som testområde för smarta energinät, vindkraftsbolagens intresse att expandera, bilförsäljarnas benägenhet att sälja miljöanpassade fordon, bygg-branschens utvecklade miljöstandarder och landskapsregeringens intentioner om utökad kollektivtrafik samt ambitioner om tonnageförnyelse i skärgårdstrafiken utgör goda grogrunder för energiomställningen.

Så säger agendan: ”Mål 6. År 2030 har väsentliga framsteg gjorts gällande andelen användning av energi från förnyelsebara källor.”

Denna farled ska alltså inte behöva alltför många fyrar för

att ta oss dit vi vil l.

2. Vi driver samhället på naturens förnybara krafter

Status: Vi överutnyttjar fossila bränslen ur berggrunden som aldrig förr. Energiförbrukningen står för knappt en femtedel av växthusgasutsläppen globalt och ökar. Konsekvenserna ser vi redan idag i form av mins-kande istäcken, förändrade havsströmmar, häftigare naturkatastrofer, och nya migrationsströmmar.

2018 2030 2051

El- och biogasdrift stöds av infrastruktur, digitali-sering och många olika finansieringsformer.

Stöd för miljösmarta fordonspooler.

Planera för och understöd cyklismen genom t.ex. avdrag i beskattningen.

Milljöanpassat tonnage till skärgårdstrafiken.

Beteendeinterventioner för minskad energianvändning.

Utökad och smidig kollektiv-trafik.

Stödformer för (lokal-producerad) förnyelsebar energi.

Fjärrvärmenätet moderniseras och byggs ut.

Restprodukter från samhället används till energiändamål.

Vi säljer enbart utsläpps-neutrala transportfordon.

Ökad energieffektivisering med 30 % jämfört med 2018.

Vår elförsörjning och upp-värmning drivs av enbart förnyelsebara energikällor och vi exporterar el på årsbasis.

Vår elförsörjning och uppvärmning består av enbart lokala förnyelsebara energikällor och på årsbasis expor-terar vi åländsk grön energi. Energi-användningen har minskat markant genom energieffektiviseringar och el har blivit en viktigare energibärare. Vår fordonsflotta drivs med mestadels för-nyelsebara bränslen och vi satsar på människan och godset i alla typer av transporter. På det sättet har vi blivit klimatneutrala.

Den åländska bilparken är stor, gammal och fossil-baserad. Det finns fler regist-rerade fordon än invånare.Det är anmärkningsvärt internationellt.

Vi konsumerar en hel del energi på Åland internationellt sett, och 2/3 av energimixen är fossil (äv. trafik inkluderas). Landskapsfärjorna drivs fortfa-rande på diesel som bränsle.

Den totala energianvändning-en, med sjöfarten inräknad, är på Åland 43 MWh / person / år.

Av den åländska elmixen kommer 70–80 % från Sverige och vindkraften står för enbart ca 20 %. Den svenska mixen är ännu inte fullständigt klimat-neutral. Vad gäller uppvärm-ningen finns fortfarande en hel del oljepannor kvar.

Farled 2.

Möjliggör distansarbete.

8

Tyvärr syns inga tecken på att vattenkvali-teten i de åländska sjöarna och vattendra-gen blir bättre utan utvecklingen går åt fel håll. Jordbruket, fordonstrafiken, fiskod-lingarna, skogsbruket, industrier, livsmed-elsindustrin, kryssnings- och fritidsbåt-strafiken samt hushållens avlopp står för de stora läckagen av näringsämnen och andra skadliga ämnen. Den genomsnittli-ga vattenanvändningen per privatperson och dag är 165 liter; om även industrier och andra verksamheter räknas med är siffran 240 liter per person och dag. Detta innebär ett överutnyttjande av våra vat-tenresurser och är problematiskt vid torra perioder.

För att vårt gemensamma vatten ska hålla god kvalitet behöver vi gå från storska-liga mänskliga utsläpp till ett effektivare utnyttjande av naturresurserna inom alla system. Vi behöver också fasa ut de farliga ämnen som inte borde ha varit i krets-loppen från första början. Vi bör gå mot en smart vattendragsplanering samt mark- och vattenanvändning.

Det finns lyckligtvis ett stort intresse på Åland att göra denna omställning. Åland arbetar med en VA-plan och en hållbar dricksvattenförsörjning, fritidsbåtshamnar miljöanpassas, föreningslivet uppmärk-sammar utmaningarna, Östersjöfonden lyfter goda exempel och självstyrelsen har en stor potential att stimulera inno-vationskraft inom kretsloppsanpassning. Nya metoder och tekniker håller även på att utvecklas för att minska vattenförbruk-ningen och förbättra omhändertagandet av hushållens avfalls- och avloppsvatten.

Så säger agendan: ”Mål 3. År 2030 är allt åländskt vatten, dricksvatten, grundvatten, sjöar, kust- och havsområden av god kvalitet.”

Men för att vi inte ska stöta på en grynna i vår tredje farled behöver vi vara vaksamma i vår

navigering.

3. Allt vatten har god kvalitet

Status: Världens vatten lider av stora problem genom männ-iskans utsläpp av ämnen från berggrunden, skadliga ämnen från samhällets produktion samt genom ut-tömmande av havets resurser. Övergödningen i Öst-ersjön och sötvattentäkter skapar problem som alg-blomning, syrefria bottnar och skadade ekosystem.

2018 2030 2051

Insatser för minskad bruksvattenkonsumtion såsom teknik för multipel återanvändning.

Ökad användning av dagvatten.

Fler och större mottagnings-stationer för svart- och gråvatten.

Fiskodlingar som förorenar havsvattnet läggs ner.

Obligatoriska fosfor- och kvä-vefällor i anslutning till åkrar och intensifierad rådgivning inom jordbrukssektorn.

Effektiva tömningssystem utvecklas för transport av hus-hållens avloppsvatten.

Ett kluster för hållbar vatten- och fiskevård inrättas, för-slagsvis på Guttorp.

Skadliga bottenfärger, bekämpningsmedel och andra ämnen förbjuds.

Flera marina reservat behövs för att undvika intensiv industritrålning.

Vi nyttjar 50 % mindre sötvatten än vid 2018.

Näringsläckage och läckage av andra skadliga ämnen till sötvattentäkter och Östersjön har upphört.

Inga fler vattenorganismer till-kommer i de röda listningarna över hotade arter och trenden blir sakta positiv.

Vi hushåller med vårt vatten och an-vänder rent vatten nästan enbart som dryck och för hygien. Skadligt närings-läckage och föroreningar till söt- och havsvatten har upphört från åländska aktiviteter. När det åländska dagvatt-net når hav eller sjö har det runnit långsamt och genomgått en naturlig rening. På så sätt blir populationerna med vattenlevande organismer rikliga och varierade. Vattnet är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen.

Vi förbrukar ca 165 l vatten/dygn/person, där hygien och toalettspolning står för mer-parten av användningen. Det är mycket internationellt sett.

Icke-fungerande kretslopp av kväve och fosfor som behövs för vår lokala matproduktion bidrar till övergödning, alg-blomning och syrefria bottnar.

I synnerhet jordbrukets och fiskodlingarnas näringsläckage är betydande, men fritidsbå-tar och internationella kryss-ningsfartyg släpper också ut avloppsvatten direkt i haven trots lagstiftning. För de internationella kryssningsfar-tygen träder lagstiftning ikraft först 2022 om att inte dumpa avloppsvatten i Östersjön. Hushållens direkta utsläpp sker i okänd omfattning.

Skadliga ämnen sprids i haven som påverkar ekosystemen, såsom mikroplaster, kemika-lier och avfall. Ämnena har effekter också på kustnära livsområden och fågellivet.Vidare sker ett lokalt överfiske i Östersjön som påverkar Öst-ersjöns ekosystem negativt.

Farled 3.

10

Åland är ett av de mest välbärgade områ-dena i världen, vilket hör ihop med en hög materiell levnadsstandard. Skuldsättning-en har ökat och vittnar om en allt ökande privatkonsumtion, vilket innebär en belast-ning på våra naturresurser. Det riskerar även att utsätta människor i utvecklings-länder för tvivelaktiga levnadsvillkor. Det vi äger har vidare låg användningsgrad vilket bidrar till en överanvändning av jordens resurser. De åländska avfallsmängderna ökar samtidigt fortfarande varje år. Vidare har få åländska företag gjort övergripande hållbarhetsanalyser i sina värdekedjor. Det finns därmed stor anledning att anta att den åländska livsstilen bidrar till en rad olika hållbarhetsutmaningar.

För att nå en hållbar konsumtion på Åland behöver vi gå från dagens överkonsumtion till en varsam konsumtion som tryggar våra verkliga behov. Vi ställer därför om vårt ekonomiska system så att tjänstesek-torn expanderar och det åländska mång-syssleriet får en nytändning. Den åländska initiativtagarförmågan som byggt upp vårt samhälle tillför en stor kraft i denna omställning. Näringslivet intresserar sig allt mer för att marknadsföra hållbara produkter, den tredje sektorn stimulerar medvetna livsstilar, AXgan-trenden är på uppgående (köpa åländskt producerade produkter) och den politiska makten in-tresserar sig allt mer för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi.

Så säger agendan: ”Mål 7. År 2030 sker således enbart hållbar konsumtion.”

Men då seglatsen på denna farled kommer att innebära en hel del sjögång måste vi med stadig hand hålla i rodret och vara mål-

medvetna.

4. Vi lever i välstånd med kvalitet

Status: Våra konsumtionsmönster utarmar inte bara natur-resurserna, utan ger upphov till uppemot 60 % av alla växthusgasutsläpp. Produktionen bidrar i sin tur inte sällan till odrägliga arbetsvillkor i u-länder. Samtidigt ökar sopbergen. Men en ökande materiell levnads-standard tycks inte öka lyckan proportionerligt.

2018 2030 2051

Premiera sparande framom konsumtions-krediter.

Informationsinsatser som stöder individer att anta en hållbar och hälsosam livsstil.

Vi upphandlar och handlar miljömärkt, ekologiskt och alltid åländskt då sådana alternativ finns (AXgan).

Allt bioavfall blir recirkulerad näring och biogas.

Återvinningen och -användningen underlättas bl.a. genom ett utökat pantsystem.

Direkt farliga ämnen förbjuds så att problemavfallet minskaroch vi minskar också vårt plastberoende.

Reparationer ska bli möjliga, enklare och billigare.

Vi tillgodogör oss av digitaliseringens möjligheter.

Åland blir ett testområde för delningsekonomi.

Ett åländskt lyckoindex liknan-de HDI/GNH (ej baserat på BNP) visar att välbefinnandet har ökat markant sedan dess införande.

Återvinningen har från 2018 ökat med 30 %, återanvänd-ningen har ökat med 40 % och allt bioavfall recirkuleras.

Det vi konsumerar har en stor användnings-grad bl.a. genom fler möjligheter till hyr-, låne-, och bytestjänster.

Alla vet att lycka kommer från det mellanmänskliga. Vår ekonomi be-står till stor del av tjänstekonsum-tion, och det materiella vi handlar är åländskt, miljömärkt och ekologiskt, och tillfredsställer våra verkliga behov. Våra materiella resurser har en stor användningsgrad, och vi pratar inte längre om avfall; alla oskadliga resur-ser finns i cirkulära system där återan-vändning står i centrum.

Levnadsstandarden på Åland är hög och skuldsättningen ökar år-ligen enligt statistik, vilket vittnar om en allt ökande privat-konsumtion. Vår konsumtion skapar ett stort ekologiskt fot-avtryck vilket bidrar till spridning av ämnen ur berggrunden och från samhällets produktion på ett aldrig tidigare skådat sätt. Som en följd stöder vi bland annat låglönearbete i odrägliga förhållanden. Spårbarheten på utländska produkter och påverkansmöjligheterna är låg.

Det åländska avfallet är fort-farande betydande (i genom-snitt 445 kg/person/år, mitten i EU-statistik). Återvinningen är dessutom ofullständig. Vår kon-sumtion av plastprodukter bidrar inte bara till fossilberoende utan också nedskräpning och utsönd-ring av mikroplaster. Askan vid sopförbränning är problematisk då rester av förbränningen inte kan cirkuleras.

Låga användningsgrader är ett onödigt utnyttjande av de ekologiska och soci-ala resurserna. Vi delar på inköpta materiella resurser i liten grad. Borrmaskinen t.ex. används 12 min totalt under sin livstid.

Beteendesatsningar och styrmedel som gör det lätt att göra rätt. Varukonsumtionen har sedan

2018 minskat med 30 % med-an tjänstekonsumtionen har ökat i motsvarande grad.

Farled 4.

12

Trots att Åland tillhör den nordiska väl-färdsmodellen finns här en hel del sociala utmaningar. Det höga antalet singelhus-håll och de äldre som alltmer känner sig utanför samhället vittnar om en ökande ensamhetskänsla vilket hotar psykiskt välmående. Det ökande användandet av sociala medier har vidare enligt forskning ökat frekvensen av mobbing och utanför-skap samt stressrelaterade problem kopp-lat till ökade prestationskrav. Betydande löneskillnader existerar fortfarande mellan män och kvinnor och var tredje kvinna har utsatts för våld i nära relationer. Det finns samtidigt flertalet samhällsgrupper som står utanför arbetsmarknaden och samhället. Dessutom är missbruket av rusmedel så som alkohol, narkotika och tobaksprodukter utbredd med en sjun-kande debutålder, vilket riskerar att ska-pa ekonomisk utsatthet, kriminalitet och hälsoproblem.

För att människan ska få förutsättningar att blomstra i en värld av oändliga socia-la utmaningar behöver vi få till stånd en attitydförändring där alla respekteras, alla människor har lika värde och som ge-nomsyras av en stark gemenskapskänsla. Småskaligheten och de korta beslutsvägar-na gynnar närdemokratin och ett åländskt civilkurage, folkrörelser och kampanjer skapar alltjämt stort allmänintresse i olika aktuella frågor, samhällsstöd utdelas årli-gen till föreningar som arbetar med flerta-let sociala frågor och entreprenörsandan skapar nätverk av tillit.

Så säger agendan: ”Mål 1. I det åländska samhället skapas förutsättningar för människor att komma till sin rätt och att trivas.”

Åland är utmaningarna til l trots väl rustat inför seglatsen på den

femte och sista farleden.

5. Vi bjuder in alla till samhällsbygget

Status: Tillgången till grundläggande samhällssystem så som utbildning, hälsovård och räddningsverksamhet sak-nas i flera världsdelar. Konsekvenserna är bland annat fattigdom, svält och slavliknande arbetsförhållanden. Med en växande befolkning blir det allt svårare att tillgodose alla olika behov.

2018 2030 2051

Aktiv byagemenskap och föreningsverksamhet som engagerar.

Fler generationsboenden och samhället ger pensionärer arbete för sociala ändamål.

Föräldrapenningen likställs lönen och utbetalningstiden förlängs.

Utbildningsinsatser för håll-bart ledarskap i samhället.

Genomsyn av utbildnings-väsendet utifrån behovs-anpassning.

Underlätta mångsyssleri genom bla kortare och flexiblare arbetstider.

Inrätta ett attraktivt praktiksystem.

Det förebyggande arbetet utökas.

Upplysningsverksamheten behöver utvidgas bla genom resursförstärkning av polisen.

Ingen ska behöva känna sig ensam utan känner snarare stark tillhörighet till samhället.

Sysselsättningsgraden är fortsatt hög och skillnaderna mellan samhällsgrupper har försvunnit.

Missbruket av rusmedel inklusive spel har minskat avsevärt.

Vi har nått en hög grad av gemenskap där vi alla respekterar och hjälper var-andra. Alla har samma förutsättningar för att leva hälsosamma och trygga liv samt har samma möjligheter att delta i samhället. Det lägger grunden för att alla kan blomstra och känna en meningsfull tillvaro.

Ett stort hot mot den psykiska hälsan är den ökande känslan av ensamhet. Åland har en stor andel singelhushåll och ca 10 % av de äldre rapporteras lida av ensamhet eller depression. Också ungdomars livsvanor och närvaro på sociala medier bidrar till känslan av utsatthet och ensamhet.

Utbildningsnivån ligger mitt i raden internationellt (ca 40 % har gymna-sial utbildning) och arbetslösheten är låg (ca 4 %). Trots en hög syssel-sättning på 80 % finns en stor variation mel-lan samhällsgrupper. På Åland är dessutom 4,1 % ekonomiskt utsatta.

Spelberoende och använd-ningen av rusmedel på Åland förekommer allt lägre ner i åldersgrupperna. Det skapar bla våld och annan krimina-litet samt ekonomisk utsatt-het.

Aktiv ungdomsverksamhet och god tillgång till samlingslokaler.

Det finns inga löneskillnader mellan kvinnor och män för likvärdigt arbete.Av de med en årsinkomst på

över 40 000 € är en stor majori-tet män, medan kvinnor oftast ligger i de lägre inkomstklasser-na. Uttaget av föräldrapenning-en är ojämställt.

Farled 5.

Stimulera åretrunt-arbetsplatser i glesbygd.

14

I ett hållbart samhälle har vi hittat naturglädjen i oss själva, i varandra och i den natur vi är en del av. Människor mår bra och har kraften att leva efter sina värderingar och ta hand om sin värld. Tillsammans har vi skapat det bärkraftiga samhället.

Ålands Natur & Miljös vision

Programmet är framtaget av Advisory Board (rådgivande styrelse) 2017-2018 på uppdrag av

styrelsen och med stöd av ca 20 sakkunniga hållbarhetsexperter.

Advisory Board bestod av Sofie Dahlsten (ordförande), Gunnar Westling (viceordförande), Simon Holmström (sekreterare), Danne Sundman, Annette Larson, Soile Wartiainen, Paula Linderbäck, Inkeri Ahonen, Nils-Erik Eklund, Johan Mörn, Johanna Hagström och Jonas Holmström. Advisory Board presenterade programmet för vårmötet 2018 och styrelsen fastställde programmet i juni 2018 efter en öppen

synpunktsprocess.

16

Å l a n d s N a t u r o c h M i l j ö A l a n d s _ n a t u r _ o c h _ m i l j o

S I M O N S G R Ä N D , 2 2 1 0 0 M A R I E H A M N0 1 8 1 7 2 3 0 , w w w . n a t u r . a x

Gra

fisk

pro

du

kti

on

: W

inte

r