Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Äldres vardag i hemmiljö i ett aktivitetsperspektiv

En litteraturstudie om betydelse av tillgänglighet och uppfattning av delaktighet

Författare: Handledare:

Annika Norrström Helena Lindstedt

Cecilia Weslien

Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Examinator:

C uppsatskurs Karin Sonnander

Ht 2010

2

Sammanfattning

Syfte: Att från ett aktivitetsperspektiv undersöka dels betydelsen av bostadens tillgänglighet

och dels äldre personers uppfattning av delaktighet.

Metod: Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i databaserna; Medline, Pubmed, Ahmed,

Cinahl, Scopus samt Google scholar. Sökning gjordes på enskilda sökord och i olika

kombinationer av orden home environment, home modification, occupational therapy, ageing,

accessibility och participation. Nio vetenskapliga artiklar studerades.

Resultat: Artiklarna var publicerade mellan 2005 och 2009. Tillgängligheten i bostaden är

viktig för ett bättre välmående och oberoende i aktivitet för äldre personer. Äldre personers

delaktighet och upplevd tillfredsställelse med delaktighet, blir lägre med nedsatt

aktivitetsförmåga. Delaktighetsbegreppet ändras med åldrandeprocessen.

Slutsats: Interventioner med syfte att öka tillgängligheten i hemmiljön kan vara viktiga för

äldre personers välmående. Interventionerna bör föregås av en noggrann bedömning av vad

som är viktigt för den enskilda personen då äldre personers uppfattning av delaktighet är

individuell och förändras över tid. Ytterligare kunskap i detta ämne behövs, speciellt studier

med deltagare i mycket hög ålder och sämre hälsa.

Nyckelord: Äldre, arbetsterapi, tillgänglighet, delaktighet och dagliga livets aktiviteter

3

Summery

Purpose: From an activity-perspective examine the meaning of housing accessibility and

older persons´ perception of participation.

Method: Systematic literature review of articles searched in the databases, Medline, Pubmed,

Ahmed, Cinahl, Scopus and Google Scholar. Search on individual keywords, and in various

combinations of the words home environment, home modification, occupational therapy,

aging, accessibility and participation. Nine scientific articles were examined.

Results: The articles were published between 2005 and 2009. Housing accessibility is

important for a better well-being and independence in daily activities of elderly persons.

Older persons´ participation and perceived satisfaction with participation, become lower with

reduced ability to perform daily activities.

Conclusion: Interventions designed to increase accessibility in the home environment may be

important for older persons´ well-being. Interventions should be preceded by careful

assessment of what is important for the individual as older persons´ perception of

participation are individual and change over time.

Further knowledge on this subject is needed, particularly studies with participants in very old

age and poor health.

Keywords: Aged, occupational therapy, accessibility, participation and activities of daily

living

4

Innehållsförteckning

Bakgrund ................................................................................................................................... 5

Åldrandet i Sverige och västvärlden ...................................................................................... 5

Äldre personer och hälsa utifrån ett aktivitetsperspektiv ....................................................... 6

Person ................................................................................................................................. 7

Meningsfulla aktiviteter ..................................................................................................... 7

Miljö ................................................................................................................................... 8

Problemformulering ............................................................................................................... 9

Syfte ..................................................................................................................................... 10

Frågeställningar .................................................................................................................... 10

Metod ....................................................................................................................................... 10

Design .................................................................................................................................. 10

Urval .................................................................................................................................... 10

Datainsamlingsmetod .......................................................................................................... 10

Tillvägagångssätt och analys ............................................................................................... 12

Resultat .................................................................................................................................... 12

Betydelse av bostadens tillgänglighet för äldre personers vardagsaktiviteter ..................... 14

Äldre personers uppfattning av sin delaktighet i vardagens aktiviteter i bostaden ............. 15

Diskussion ............................................................................................................................... 16

Resultatdiskussion .............................................................................................................. 17

Metoddiskussion ................................................................................................................. 18

Implementering av resultat ................................................................................................. 19

Slutsats ............................................................................................................................... 20

Referenser ............................................................................................................................... 21

Bilagor ..................................................................................................................................... 25

Bilaga 1 .............................................................................................................................. 25

Bilaga 2 .............................................................................................................................. 27

Bilaga 3 .............................................................................................................................. 30

5

BAKGRUND

I Sverige förväntas den äldre befolkningen att öka de närmaste åren. Det kommer därför att

ställas högre krav på samhället och dess resurser. Framgångsrik rehabilitering för äldre i deras

närmiljö som är ekonomisk, kommer att ställa högre krav på vårdgivarnas kunskaper att

erbjuda rehabilitering som det finns evidens för. Ett klientcentrerat arbetssätt inom vården är

på stark frammarsch och för att kunna arbeta framgångsrikt med detta arbetssätt behövs

kunskap om vad som påverkar äldres aktivitetsutförande, tillgänglighet och egna

uppfattningar om delaktighet. Under 2000-talet har arbetsterapeutiska studier (1, 2) gjorts

kring äldres boendemiljö. En sammanfattning av studier om bostadens tillgänglighet och

personers uppfattning av delaktighet leder förhoppningsvis till ny kunskap och inspiration vid

bedömningar och planering av interventioner inom professionen.

Åldrandet i Sverige och västvärlden

Av Sveriges befolkning är 17 procent, ca 1,6 miljoner människor, 65 år eller äldre. År 2030

beräknas 20 procent av befolkningen vara ålderspensionärer (3). Ökningen av antalet äldre

personer ser ungefär likadan ut i övriga västvärlden (4).

Tack vare den medicinska utvecklingen lever vi längre trots sjukdomar, enligt Socialstyrelsen

(3). Samtidigt som äldre personers förmåga att klara vardagsaktiviteter har förbättrats

beskriver allt fler äldre att de har hälsoproblem och besvär av olika slag. Vidare uttrycks i

Socialstyrelsens rapport (3) att hälsan kan upplevas som bra eller dålig hos en människa

oavsett om han/hon har några sjukdomar. Hälsa är något som upplevs subjektivt och påverkas

av vilka krav vi ställer på vår egen hälsa eller vilka referensramar man har. Äldre personer har

i allmänhet lägre krav på vad man anser sig vara ”god hälsa”. Människor som blir äldre och

får fler sjukdomar och funktionsnedsättningar uppfattar dock oftast sin egen hälsa som dålig

(3).

Attityder om åldrande i dagens samhälle kan påverka vår föreställning om att det är en period

i livet där ledsamheter och livströtthet är en naturlig del. Det synsättet kan påverka äldres

behov av professionella insatser för att bota eller lindra psykisk ohälsa. Risk för psykisk

ohälsa ökar med stigande ålder, men även p g a av sociala och psykologiska faktorer såsom

försämrad funktionsförmåga, förlust av livspartner och social identitet. För äldre personer som

är ensamstående eller har ett dåligt socialt nätverk, är det vanligare med psykisk ohälsa (3).

Allt fler äldre, med komplicerade behov av vård, bor kvar hemma och därmed ökar också

behovet av hemtjänst och kommunal hemsjukvård (5).

6

Enligt en rapport från Äldrecentrum (6) har forskning visat att majoriteten av äldre personer

vill och önskar bo kvar i sina hem när de åldras. Samma rapport (6) visar att under lång tid har

den så kallade kvarboendeprincipen varit viktig för den svenska äldrepolitiken. Den innebär

att samhället ska göra det möjligt för äldre personer att så länge de själva önskar, kunna bo

kvar i sin egen bostad. Samtidigt har andelen personer som bor i särskilda boenden minskat.

1980 bodde 28 procent av befolkningen, som var 80 år eller äldre, i särskilt boende, år 2005

var motsvarande siffra 17 procent (6). Detta anses till stor del bero på bättre hälsa hos den

äldre befolkningen. För att bli beviljad ett särskilt boende, enligt Socialtjänstlagen (2001:453)

(SoL) (7), krävs idag ett omfattande behov av vård och omsorg (6). I regeringens nationella

plan för äldrepolitiken beskrivs bl a att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i

samhället över sin vardag. Där nämns också att äldre ska kunna åldras i trygghet och med

bibehållet oberoende (8). För att praktiskt möjliggöra att bo kvar i sitt hem trots ökade

problem med hälsan finns i Sverige stöd att få från samhället t ex genom Lagen (1992:1574)

om bostadsanpassning (9). Det innebär att personer med funktionshinder får möjlighet till ett

självständigt liv i eget boende genom att erhålla bidrag till anpassning av bostaden från

kommunen.

Enligt Baltes, Maas, Wilms, Borchelt och Little (10), tillbringar äldre personer stora delar av

sin tid i hemmet. Personer över 80 år tillbringar så mycket som 80 % av sin tid i hemmet.

Samma författare menar att de dagliga aktiviteterna utförs i hemmet eller i näromliggande

miljö (10).

Äldre personer och hälsa i ett aktivitetsperspektiv

Grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är att man fortsätter vara fysiskt, psykiskt och

socialt aktiv (11). Begreppet aktivitetsperspektiv används i föreliggande studie enligt den

arbetsterapeutiska modellen Canadian Model of Occupational Performance (CMOP)(12).

Modellen beskriver det dynamiska förhållandet mellan person, meningsfulla aktiviteter och

miljö. Några av de grundläggande värderingarna modellen bygger på är bl a att meningsfulla

aktiviteter påverkar hälsa och välmående i en positiv riktning. Vidare utgår CMOP ifrån att

varje människa är unik, har ett behov av att vara aktiv och alltid besitter någon form av

färdighet att utföra aktivitet. Utförande, organisation, val och tillfredsställelse med aktivitet

styrs av förhållandet mellan personen och dess omgivande miljö. (12)

7

Person

Enligt Townsend och Polatajko (12) består personen av fysiska, kognitiva och affektiva

funktioner och strukturer.

Funktionsnedsättning definieras enligt International Classification of Functioning, Disability

and Health (ICF) som ”problem såsom en betydande avvikelse eller förlust i kroppsfunktion

eller kroppsstruktur”(13). När en persons hälsotillstånd förändras eller om kraven i den

omgivande miljön blir för stora kan personen uppleva ett funktionshinder, enligt ICF.

Kroppens funktioner och strukturer ändras över tid. Enligt Larsson och Rundgren (14) medför

det biologiska åldrandet att kroppens celler eller vävnader, får nedsatt funktion eller dör. Detta

leder så småningom till att de kroppsliga funktionerna fungerar sämre. Kroppen blir också

mer mottaglig för sjukdomar. Nästan alla sjukdomar ökar i frekvens med ökad ålder t ex

åderförkalkning, cancer och benskörhet. Sjukdomarna leder till funktionsnedsättningar, vilka i

sin tur kan likna åldrande. Kognitiv förmåga förändras relativt lite med ökad ålder. Vid större

nedgång av kognitiv förmåga orsakas det av sjukdom. Det kan dock ta längre tid att lära sig

nya saker, reaktionsförmågan försämras. Aktiva äldre har lättare att behålla intellektuella

funktioner än inaktiva (14).

Femia, Zarit och Johansson (15) konstaterade också att ökande ålder medför ökad risk för att

hälsoproblem och funktionsnedsättningar uppstår. En följd av detta är nedsatt förmåga att

utföra dagliga aktiviteter (15). Författarna (15) konstaterade att förutom funktionsnedsättning

kunde andra faktorer såsom upplevd hälsa, social isolering och depression, påverka utförandet

av dagliga aktiviteter. Genom att undersöka dessa faktorer och utifrån resultatet stödja den

äldre, t ex genom att motivera till ökad aktivitet i dagliga aktiviteter, menar författarna att

aktivitetsgraden kan påverkas.

Meningsfulla aktiviteter

Townsend, Stanton, Law, Polatajko, Baptiste, Thompson-Franson et al (16) definierade

begreppet “occupation” enligt följande: ”Occupation refers to groups of activities and tasks of

everyday life, named, by individuals and culture. Occupation is everything people do to

occupy themselves (self-care), enjoying life (leisure) and contributing to the social and

economic fabric of their communities (productivity).” (sid 34)

Enligt Townsend och Polatajko (12) är ”occupations” aktiviteter, vilka engagerar en person

och uttrycks därför som meningsfulla aktiviteter.

Enligt ICF (13), förklaras aktivitet som en persons genomförande av en uppgift eller handling.

8

I en svensk studie om aktivitetsmönster hos äldre personer över 90 år, framkom det att

aktivitetsmönstret var varierande men ganska lågt över en dag. Bättre hälsa förknippades med

fler fysiska aktiviteter. Fysiska aktiviteter relaterade också positivt med välbefinnande (17).

Delaktighet i samhället är en rättighet för personer med funktionsnedsättning, enligt FN (18).

Begreppet delaktighet är i ICF (13) nära besläktat med aktivitet och har definierats som en

persons engagemang i en livssituation. Engagemanget innebär att ta del av, vara inkluderad

eller engagerad inom ett område i livet, vara accepterad eller ha tillgång till de resurser som

behövs. ICF:s definition har fått kritik då information saknas om hur personens subjektiva

erfarenhet ska tolkas (19). Trots problemen med definitionen menar Lund Larsson och Lexell

(20) att den ändå tillför viktiga aspekter av personens liv och kommer också därför att

användas i föreliggande studie.

Förmåga att utföra aktivitet och delaktighet är direkt kopplat till den äldre personens

upplevelse av hälsa och välbefinnande (21, 22).

Enligt Law (21) är delaktighet i vardagens livssituationer en viktig del för mänsklig

utveckling och utveckling av livserfarenhet. Genom delaktighet erhåller vi färdigheter och

kompetens, får gemenskap med andra i samhället och finner mål och mening i livet (21). Ett

aktivt liv och en känsla av delaktighet i samhället gynnar upplevelsen av hälsa. Samlad

kunskap om vad delaktighet egentligen innebär för äldre personer saknas. I föreliggande

studie vill vi därför veta mer om hur äldre personer uppfattar delaktighet i vardagens

aktiviteter.

Miljö

Townsend et al (16) definierar miljö enligt följande: ”The term environment is defined as

those contexts and situations which occur outside individuals and elicit responses from them.”

(s 44)

Miljön är omgivningen där utförandet av aktiviteter äger rum och består av kulturella,

institutionella, fysiska och sociala element. Den omgivande miljön påverkar val, organisation,

utförande av och tillfredställelse med meningsfulla aktiviteter. (16)

Townsend et al (16) menar också att den omgivande miljön kan utgöra hinder eller

möjligheter för utförandet av aktiviteter.

I ICF (13) beskrivs omgivningsfaktorer som den fysiska, sociala och attitydmässiga

omgivning i vilken människor lever och verkar. Faktorer i omgivningen kan inskränka

delaktigheten (13). I och med erkännandet av miljöns centrala roll i ICF för personer med

9

fysisk funktionsnedsättning har fokus på interventioner runt en person flyttats från personen

till den omgivande miljön. Den fysiska miljön kan skapa barriärer för delaktighet (23).

Begreppen tillgänglighet och användbarhet kan användas för att avgöra om en miljö är

lämpligt utformad för en person. Myndigheten för handikappolitisk samordning, HANDISAM

(24), använder begreppet tillgänglighet som ett samlande begrepp för både tillgänglighet och

användbarhet. Tillgänglighet innebär en miljö, en produkts eller en tjänsts egenskaper (24).

Enligt Iwarsson och Ståhl (25) kan tillgänglighet förklaras i olika dimensioner. Ett exempel är

att se på tillgänglighet till fysisk miljö, information, sociala aktiviteter eller service. Iwarsson

och Ståhl (25) visar också att en stor del av forskningen kring tillgänglighet bygger på teorier

från en ekologisk modell av Lawton. I Iwarsson och Ståhls artikel (25) nämns att Lawton

förklarar förhållandet mellan personens kompetens och kraven från miljön. Vidare beskrivs

att olika miljöer ställer olika krav på personen. Ju mindre kompetens en person har desto mer

påverkas personen av miljön (25).

Det är känt att den fysiska miljön kan skapa hinder för delaktighet samt att personens

funktioner är avgörande för hur stor påverkan miljön har på vardagens aktiviteter. Utifrån vår

kunskap om ämnet saknas en översikt av modern forskning om betydelsen av bostadens

tillgänglighet för äldre personers vardagsaktiviteter.

Problemformulering

Vid ökad ålder ökar risken för funktionsnedsättningar och därmed också risken för nedsatt

aktivitetsutförande. Den omgivande miljön har en stor betydelse samt vilken aktivitet som ska

utföras. Subjektiva upplevelser och tidigare erfarenheter är av betydelse för att utföra

aktivitet. Det krävs idag omfattande behov av vård och omsorg för att bli beviljad ett särskilt

boende, enligt SoL (7), i Sverige. För att samhället ska kunna erbjuda ett tryggt åldrande samt

ett aktivt liv med inflytande i samhället och över sin vardag behövs kunskap. Kunskap i att

förstå äldre personers egna erfarenheter om hur de kan känna delaktighet i vardagens

aktiviteter samt vilken betydelse bostadens tillgänglighet har. Därför är det viktigt att

undersöka vad litteraturen beskriver inom detta ämnes område.

Vi har valt att inrikta oss på äldre personer, över 60 år, med fysiska funktionsnedsättningar

och deras dagliga aktiviteter som t ex personlig hygien och hushållsgöromål. Endast

tillgänglighet till den fysiska miljön i hemmet eller i hemmets direkta närhet kommer att

beröras.

10

Syfte

Att från ett aktivitetsperspektiv undersöka dels betydelsen av bostadens tillgänglighet och dels

äldre personers uppfattning av delaktighet genom en litteraturstudie.

Frågeställningar

Vilken betydelse har bostadens tillgänglighet för äldre personers vardagsaktiviteter?

Hur uppfattar äldre personer sin delaktighet i vardagens aktiviteter i bostaden?

METOD

Design

En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (26) användes för att besvara

frågeställningarna.

Urval

Inklusionskriterier var kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar publicerade i

engelskspråkiga, vetenskapliga tidskrifter år 2000 och efterföljande år. Deltagarna i dessa

studier var 60 år eller äldre och bodde i ordinärt boende. Studier som använde etablerade

formulär och mätinstrument och där reabiliteten och validiteten var diskuterad var också ett

inklusionskriterium samt att etiska överväganden hade genomförts.

Studier som innehöll personer med grava syn- och hörselnedsättningar, kognitiva

funktionsnedsättningar eller en demensdiagnos exkluderades från studien.

Datainsamlingsmetod

Sökning utfördes under perioden 4 - 11 maj år 2010 i databaserna Medline, Pubmed, Ahmed,

Cinahl, Scopus samt Google scholar. Sökning gjordes på enskilda sökord och i olika

kombinationer av orden home enviroment, home modification, occupational therapy, ageing,

accessibility och participation. Sökorden kombinerades med hjälp av booleska operatorerna

OR, AND (se tabell 1).

11

Tabell 1. Sammanställning av litteratursökning med de olika sökorden i olika kombinationer och med hjälp av

booleska operatorerna.

Sökord Pubmed Ahmed Cinahl Scopus Google scholar Manuell

sökning

home enviroment OR home

modification OR Occupational

therapy

40 069 8 191 19 889 2 461 772

ageing 230 590 1 995 22 001 47 385 27 072

accessibility OR participation 142 870 4 615 57 686 242 567 100 000

home enviroment OR home

modification OR Occupational

therapy AND ageing AND

accessibility OR participation

44 4 53 3 2

2

Litteratursökningen resulterade i 108 studietitlar; 33 abstrakt utsågs att läsas (se figur 1), 16

artiklar lästes i full text och 9 artiklar inkluderades slutligen i översikten för granskning (se

figur 1).

Figur1. Flödesschema för urval av artiklar enligt inklusions- och exklusionskriterier

Titlar funna efter litteratur-

sökning, n=108 Exkluderade enligt

inklusions/exklusions

kriterium, n= 52

Lästa abstracts, n= 33

Annat språk än engelska,

n=2

Exkluderades p.g.a. äldre

litteratur än år 2000,

n= 21

Exkluderades. Ej relevant

för frågeställningen, n=16

Artiklar lästa i full text,

n=16

Dubbletter, n=1

Exkluderades. Ej relevant

för frågeställningen, n= 3

Antal lästa artiklar som

resultatet baseras på, n=9

Exkluderade enligt

inklusions/exklusions

kriterium, n=3

Exkluderades p g a dålig

vetenskaplig kvalitet, n=1

12

Tillvägagångssätt och analys

Vid tiden vid artikelsökning granskade författarna (AN, CW) artiklarnas titlar. En första

gallring av artiklar genomfördes enligt inklusions- och exklusionskriterier samt relevans för

frågeställning av båda författarna tillsammans. Abstrakt till de artiklar som kvarstod efter

första urgallringen lästes av båda författarna. En andra urgallring genomfördes tillsammans i

syftet att finna artiklar som hade relevans till studiens frågeställning. Författarna (AN, CW)

läste var och en för sig de 16 artiklar som ansågs ha relevans till frågeställningen i sin helhet.

Artiklarna granskades av författarna enskilt och med hjälp av granskningsmall enligt Forsberg

och Wengström (26) beroende på om det var en kvalitativ eller kvantitativ studiedesign (se

bilaga 1 och 2). En ytterligare urgallring av artiklar genomfördes tillsammans. Författarna

(AN, CW) kvalitetsbedömde de nio artiklar som resultatet baseras på och utgick utifrån

studiedesignens bevisvärde enligt SBU. Studier med högt bevisvärde anses RCT-studier vara.

Lågt bevisvärde har observationsstudier och andra studier har mycket lågt bevisvärde enligt

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU (27). Brister och styrkor i studiernas

kvalitet granskades i förhållande till syfte, frågeställningar, urval, mätinstrument, analys och

tolkning. Underlaget gav vägledning för bedömning av de enskilda studiernas kvalitet.

Bedömningen gjordes godtyckligt av författarna (AN, CW) enligt SBU:s förklaringar och

baserades inte på en specifik poäng (28). Studiernas vetenskapliga kvalitet graderades i hög,

låg, eller mycket låg enligt SBU (27).

Resultatet från studierna lästes sedan flera gånger av författarna var och en för sig, för att

identifiera centrala meningar som svarade på aktuella frågeställningar. Författarna jämförde

och bearbetade likheter och skillnader i de olika fynden i studierna tillsammans, tills dess att

koncensus nåddes. Informationen i artiklarna har bearbetats och analyserats efter varje

frågeställning i studien, kvalitativa och kvantitativa studier var för sig (se bilaga 3).

RESULTAT

Resultatet baseras på nio inkluderade artiklar (tabell 2). Fyra av artiklarna har kvalitativ

design med Grounded Theory-metod. Fyra av de fem kvantitativa artiklarna, har tvärsnitt

studie som design. En artikel har en kvasi-experimentell design.

De utvalda artiklarna publicerades mellan 2005 och 2009.

Artiklarna 1, 2, 3, 4, 5 och 8 (tabell 2), är studier som baserades på samma deltagarunderlag,

från en stor europeisk studie; ENABLE-AGE. De nio inkluderade studierna baserades på

13

deltagare från Sverige, Tyskland, Storbritannien, Ungern, Lettland, USA och Kanada. I

studierna användes intervju, frågeformulär och observation som datainsamlingsmetoder.

Artiklarna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 svarade på studiens första frågeställning. Artiklarna 1, 2, 3,

6 och 8 svarade på frågeställning två (tabell 2).

Tabell 2. Valda artiklar i kronologisk ordning.

Artikel

nummer

Författare, årtal och titel Studie design Svar på

frågeställning

1 och 2

Bevisvärde

enligt SBU

1 Green S, Sixsmith J, Dahlin Ivanoff S & Sixsmith

A (2005)

Influence of occupation and home environment

on the wellbeing of European elders.

Kvalitativ

Grounded

Theory

1 + 2 Mycket

lågt

2 Haak M, Dahlin Ivanoff S, Fänge A, Sixsmith J &

Iwarsson S (2007)

Home as the locus and Origin for Participation:

Experiences Among very Old Swedish people.

Kvalitativ

Grounded

Theory

2 Mycket

lågt

3 Haak M, Fänge A, Iwarsson S & Dahlin Ivanoff S

(2007)

Home as a signification of independence and

autonomy: Experiences among very old

Swedish people.

Kvalitativ

Grounded

theory

1 + 2 Mycket

lågt

4 Nygren C, Oswald F, Iwarsson S, Fänge A,

Sixsmith J, Schilling O, Sixsmith A, Széman Z,

Tomsone S & Wahl H-W (2007)

Relationships between Objective and Percieved

Housing in Very old Age.

Kvantitativ

Tvärsnittstudie

1

Lågt

5 Oswald F, Wahl H-W, Schilling O, Nygren C,

Fänge A, Sixsmith A, Sixsmith J, Széman Z,

Tomsone S & Iwarsson S (2007)

Relationships between Housing and Healthy

Aging in very Old Age.

Kvantitativ

Tvärsnittstudie

1

Lågt

6 Levasseut M, Desrosiers J & St-Cyr Tribble D

(2008)

Do quality of life, participation and

environment of older adults differ according to

level of activity?

Kvantitativ

Tvärsnittstudie

1 + 2

Lågt

7 Werngren-Elgström M, Carlsson G & Iwarsson S

(2008)

Changes in person-environmental fit and ADL

dependence among older Swedish adults. A 10-

years follow up.

Kvantitativ

Tvärsnittstudie

1 Lågt

8 Fänge A & Dahlin Ivanoff S. (2009)

The home is the hub of health in very old age:

Findings from the Enable –Age Project

Kvalitativ

Grounded

Theory

1 + 2 Mycket

lågt

9 Stark S, Landsbaum A, Palmer J L, Sommerville E

K & Morris J C (2009)

Client-centred home modifications improve

daily active performance of older adults.

Kvantitativ

Kvasi -

experimentell

1 Lågt

14

Betydelse av bostadens tillgänglighet för äldre personers vardagsaktiviteter

Artiklar med kvantitativ metod

Tillgängligheten i bostaden var viktig för gruppen äldre personer. Miljö uppfattades

huvudsakligen vara något som underlättade vid utförande av dagliga aktiviteter och sociala

roller, medan hinder i miljön kunde härledas till den fysiska miljön, inte den sociala.

Samband mellan miljöhinder, funktionsnedsättning och vardagsaktiviteter

Upplevd användbarhet av hemmet och förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL-

förmågan) påverkas mer av omfattningen av fysiska miljöhinder än antalet fysiska

miljöhinder. Med omfattningen av fysiska miljöhinder menas här en kombination av en

persons funktionsnedsättning och antalet miljöhinder. En longitudinell studie (7, tabell 2)

visade att sambandet mellan omfattningen av fysiska miljöhinder och ADL-förmåga blev

starkare med ökad ålder hos deltagarna. Däremot konstaterades inget samband mellan antal

miljöhinder och förmåga att utföra vardagsaktiviteter. Detta bekräftades också i en studie (6,

tabell 2) då grupper med olika grad av aktivitetsförmåga jämfördes med varandra. Personer

med olika grad av aktivitetsnedsättning upplevde lika många hinder i hemmiljön, men hindren

påverkade personer med allvarligt nedsatt aktivitetsförmåga mest.

Ett tydligt mönster i fem europeiska länder (Sverige, Ungern, Tyskland, Lettland och

Storbritannien) kunde urskiljas angående tillgänglighet och utförandet av dagliga aktiviteter.

Personer som bodde i mer tillgängliga hem, uppfattade sina hem mer användbara i relation till

utförandet av dagliga aktiviteter och dessa personer kände sig också mer självständiga i

aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Förbättrad aktivitetsförmåga efter avlägsnande av miljöhinder

Äldre personer förbättrade sin funktionsförmåga och förmåga att utföra dagliga aktiviteter

efter en bostadsanpassning, vilket i detta sammanhang innebar att identifierade miljöhinder

avlägsnades eller att hjälpmedel ordinerades. Deltagarna observerades först i aktivitet vid

hindren innan beslut om intervention togs. Effekten av bostadsanpassningen kvarstod två år

efter interventionen.

15

Artiklar med kvalitativ metod

Tillgängligheten upplevdes viktig för gruppen äldre personer.

Olika aspekter av vikten av tillgänglighet för gruppen äldre personer

Tillgänglighet kan förebygga isolering och inaktivitet, då det kan underlätta att ta sig till

bibliotek, mataffärer och vårdcentral. Tillgängligheten var viktig för ett bättre välmående och

oberoende i aktivitet. Var man bor ansågs viktigt eller att ha ett funktionellt hem som var

anpassat t ex med en förhöjd toalettstol eller ett välplanerat kök. Funktionella hem innebar att

energi kunde sparas och dagliga aktiviteter blev därmed enklare att utföra. Personer i

tillgängliga hem uppfattade sina hem som mer användbara i relation till rutiner och dagliga

aktiviteter.

Personer med god hälsa betonade vikten av att kunna komma in/ut ur bostaden för att delta i

aktiviteter utanför hemmet medan personer med nedsatt hälsa betonade vikten av

tillgänglighet i hemmet, för att kunna vara aktiv och utföra vardagsaktiviteter, som t ex att ha

en duschplats.

Äldre personers uppfattning av sin delaktighet i vardagens aktiviteter i bostaden

Artiklar med kvantitativ metod

Samband mellan delaktighet och aktivitetsförmåga

Det konstaterades att delaktigheten försämrades signifikant mellan grupperna i studien (6,

tabell 2), där personer delades in i tre grupper beroende på aktivitetsförmåga. Personer med

allvarligt nedsatt aktivitetsförmåga påverkades mest men personer med mindre nedsatt

aktivitetsförmåga upplevde också en signifikant lägre delaktighet jämfört med gruppen utan

nedsatt aktivitetsförmåga. Gruppen med allvarligt nedsatt aktivitetsförmåga upplevde också

lägst tillfredsställelse med delaktighet.

Artiklar med kvalitativ metod

Förändrad delaktighet – Bevarad delaktighet

Delaktighetsbegreppet förändrades genom åldrandeprocessen; aktiviteterna i hemmiljön blev

mindre utmanande och mera passiva, från utövare till åskådare.

När personer fick något berättat för sig eller observerade saker som hände utanför av hemmet

kunde det bidra till en känsla av delaktighet. Exempel på detta var att få besök av en granne

som berättade om sina barnbarn och följa utvecklingen eller att titta ut genom ett fönster

vilket skapade en känsla av att vara en del i samhället.

16

I takt med att den fysiska hälsan försämrades använde äldre personer olika strategier för att

kunna fortsätta vara delaktiga i olika aktiviteter. Det kunde innebära att aktiviteten utfördes på

annat sätt eller utfördes med lägre kvalitet. Personer kunde också byta aktiviteter med

varandra efter förmåga. En annan strategi var att utsätta sig för svåra aktiviteter för tränings

skull. När aktiviteter inte längre kunde utföras självständigt var det viktigt att själv kunna få ta

beslut när, hur, var och vilka aktiviteter som skulle utföras. Egna beslut förstärkte identiteten

och gav en känsla av frihet.

Social delaktighet- Att göra nytta

Social delaktighet, som besök av släkt och vänner värderades högt.

Mycket gamla människor upplevde hemmet som en betydelsefull plats för att kunna fortsätta

hålla kontakt med vänner, släktingar eller grannar. När vänner förlorades p g a sjukdom eller

hög ålder blev familjen avgörande för fortsatta nära relationer. För få nära relationer kunde

leda till ensamhet och isolering, hemmet kunde då upplevas som ett fängelse.

Funktionella hem höjde känslan av att kunna delta i det sociala livet medan det motsatta gäller

för icke funktionella hem. Tillgängligheten in/ut ur hemmet var en viktig förutsättning för att

uppleva social delaktighet.

Personer upplevde tillfredsställelse och delaktighet genom att hjälpa andra och känna att de

kunde göra nytta. Det var viktigt att ha en uppgift, något att planera och se fram emot, vilket

kunde ge en känsla av att vara värdefull.

DISKUSSION

Syftet med studien var att undersöka dels betydelsen av bostadens tillgänglighet och dels äldre

personers uppfattning av delaktighet. Sammanfattningsvis visade resultatet att tillgängligheten

i bostaden är viktig för ett bättre välmående och oberoende i aktivitet för gruppen äldre

personer. Personer som bor i tillgängliga hem, uppfattar sitt hem som mer användbart i

relation till aktivitet och är också mer självständiga i ADL. Upplevd användbarhet av hemmet

och aktivitets förmåga påverkas av kombinationen antalet fysiska miljöhinder och en persons

funktionsnedsättning. Detta samband stärks med ökad ålder. Äldre personers delaktighet och

upplevd tillfredsställelse med delaktighet, blir lägre med minskad aktivitetsförmåga. Genom

åldrandeprocessen förändras delaktighetsbegreppet, från utövare till åskådare. Tillgänglighet

in/ut ur bostaden är en viktig förutsättning för att uppleva social delaktighet.

17

Resultatdiskussion

I en studie av Gitlin et al (1) studerades behovet av hjälpmedel och bostadsanpassning hos

äldre personer som hade fysiska, syn- eller kognitiva begränsningar. Resultatet i studien

visade att problem i bostadsmiljön hindrade utförandet av ADL. Detta stämmer väl med vårt

resultat det vill säga att personer som bor i tillgängliga hem är mer självständiga i ADL

aktiviteter. Funktionella och tillgängliga hem som var anpassade, t ex med en förhöjd

toalettstol eller ett välplanerat kök, innebar att energi kunde sparas och dagliga aktiviteter blev

därmed enklare att utföra. Både ICF (13) och CMOP (23) förtydligar att miljön kan utgöra ett

hinder eller utgöra en möjlighet för aktivitetsutförande. Vidare visar båda modellerna att

aktivitet styrs av förhållandet mellan person och omgivande miljö. Dessa teoretiska

antaganden stämmer in på vårt resultat som visar att upplevd användbarhet av hemmet och

aktivitetsförmåga påverkas av kombinationen antalet fysiska miljöhinder och en persons

funktionsnedsättning. Resultatet i vår studie visar på skillnader mellan personer med god

hälsa och personer med nedsatt hälsa. De med god hälsa betonade vikten av tillgänglighet för

att lättare ta sig in/ut ur bostaden för att lättare delta i aktiviteter utanför hemmet. De med

nedsatt hälsa betonade vikten av tillgänglighet i hemmet med t ex en duschplats för att lättare

kunna utföra personlig vård och andra vardagsaktiviteter i bostaden. Vårt resultat visar också

att delaktigheten i aktivitet försämras med nedsatt aktivitetsförmåga. En tidigare svensk studie

gjord av Hillerås et al (17) visade att de med bättre hälsa förknippades med fler fysiska

aktiviteter. Samma studie visar också att fysisk aktivitet påverkar välmående positivt. Det kan

vara en orsak till att personer med god hälsa betonar vikten av god tillgänglighet för att ta sig

in/ut ur bostaden för att kunna utföra fysiska aktiviteter såsom promenader till affär, bibliotek

eller gym då det påverkar välmående positivt. Vårt resultat visar också att god tillgänglighet

in/ut ur bostaden är viktig eftersom den påverkar möjligheten att kunna vara socialt aktiv.

Tillfredsställelse med delaktighet är också högre för dem med högre aktivitetsförmåga.

Resultatet i föreliggande litteraturöversikt visade att äldres uppfattning av delaktighet

förändras genom åldrandeprocessen, från att vara aktiv utövare till passiv åskådare. De äldre

personerna använde olika strategier för att kunna fortsätta vara delaktiga i olika aktiviteter.

Det var också viktigt att kunna få ta egna beslut om sina aktiviteter när man inte längre kunde

utföra det självständigt. Strävan att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan ha förklaringen

i det som enligt Law (21) beskriver att genom delaktighet erhåller vi färdigheter och

kompetens, får gemenskap med andra i samhället och finner mål och mening i livet. Statens

folkhälsoinstitut (11) menar också att fortsätta vara fysisk, psykiskt och socialt aktiv är

grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet.

18

Bifynd av resultat från de olika studierna utöver föreliggande frågeställningar men ändå värt

att omnämna, är att tillgängligheten inte är den enda faktorn som har betydelse för oberoende

i dagliga aktiviteter. Andra faktorer som påverkar kan t ex vara huruvida hemmet upplevs som

meningsfullt eller om personer själv upplever att de kan påverka sin boendesituation och inte

tycker att yttre påverkan är orsaken. Yttre påverkan förklaras som en psykologisk dimension.

Det kan t ex vara tro, hopp, tur eller någon annans ansvar. Att andra faktorer kan påverka

oberoende i aktivitet konstaterade även Femia, Zarit och Johansson (15) när de undersökte

aktivitetsförmåga i förhållande till funktionsnedsättning. I deras studie beskriver de att t ex

depression eller synen på hälsa kan påverka oberoende i aktivitet.

Metoddiskussion

Sökorden som användes i denna översikt var vedertagna MESH-termer. Sökningar gjordes på

enskilda ord och i olika kombinationer. Val av sökord samt de olika kombinationerna kan ha

påverkat urvalet av artiklar. Litteratursökningen genererade 108 titlar, men resultatet är

baserat på endast 9 artiklar. Många artiklar togs bort p g a inklusions- och

exklusionskriterierna. Å andra sidan bidrar de tydliga inklusions- och exklusionskriterierna till

en mer fokuserad studie. Ett kriterium var att de studier som innehöll deltagare med grav syn-

eller hörselnedsättning, kognitiva funktionsnedsättningar eller en demensdiagnos inte skulle

vara med i urvalet av artiklar. Resultaten kan därför ha kunnat se annorlunda ut om dessa

kriterier ingått i studien. Ett kriterium ändrades under arbetet med litteratursökningen. Från

början skulle deltagarna i artiklarna vara 65 år eller äldre. Då vi fann för få artiklar med

deltagare över 65 år bestämde vi oss för att ändra detta kriterium från 65 år till 60 år.

Artiklarnas kvalitet i studien har författarna (AN, CW) skattat som låg eller mycket låg, enligt

SBU (28). Författarna utgick från studiedesignens bevisvärde vilket i fyra av de nio studierna

skattades som mycket lågt och de övriga fem skattades som lågt. Vi använde oss av

granskningsmallar enligt Forsberg och Wengström (26) beroende på om det var en kvalitativ

eller kvantitativ studiedesign. Författarnas bedömning av studiekvalitet i de enskilda

artiklarna, kan diskuteras då bedömningen gjordes godtyckligt enligt SBU:s förklaringar (28).

Flera av artiklarna kommer från samma studie och bygger på samma deltagarunderlag.

Deltagarantalet i flera studier var också lågt. Detta innebär enligt författarna, att underlaget

som resultatet bygger på är begränsat.

Flertalet av de kvantitativa artiklarna i studien har använt sig av olika bedömningsinstrument.

De kvalitativa artiklarnas studier har undersökt uppfattningen om förhållandet gällande olika

begrepp hos deltagarna. Begrepp och relation som undersökts har inte varit likvärdiga i de

19

artiklar som författarna (AN, CW) valt ut i denna litteraturstudie. Detta resulterar i att

artiklarnas studier inte går att jämföra med varandra för att bedöma samstämmigheten mellan

dem, vilket påverkar den sammanlagda evidensstyrkan av resultatet enligt SBU (28).

Kunskap om ämnet och dess frågeställningar kan anses som viktig för all hälso- och

sjukvårdspersonal. Det är därför oförlåtligt att inte göra en sammanfattning av

kunskapsområdet och göra det tillgängligt för andra. Författarna (AN, CW) har noterat att få

studier finns som behandlar personer med deltagare över 65 år eller äldre. Det kan ha en

naturlig orsak till att det finns få studier med deltagare i mycket hög ålder. Eftersom risken att

drabbas av sjukdom och funktionshinder ökar vid hög ålder (14), kan det innebära att

tilltänkta deltagare tackar nej. De flesta deltagarna i de inkluderade studierna hade god hälsa

och god förmåga att utföra aktiviteter. Det vore intressant med fler studier med äldre personer

i mycket hög ålder och sämre hälsa då det kan skilja sig åt vad som upplevs vara viktigt för

tillgänglighet och hur delaktighet uppfattas, jämfört med yngre äldre personer med bättre

hälsa.

Implementering av resultatet

Resultatet i denna litteraturstudie anser författarna (AN, CW) vara viktigt för yrkesverksam

hälso- och sjukvårdspersonal då antalet ålderspensionärer förväntas öka eftersom vi lever

längre (1) och vi ofta väljer att bo kvar hemma trots ökat behov av hemtjänst och kommunal

hemsjukvård (3). Resultatet är betydelsefullt för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård

för att skapa evidensbaserade interventioner för gruppen äldre personer som bor i ordinärt

boende. Resultatet ger yrkesverksamma ökad förståelse om miljöns betydelse för aktivitet och

äldres uppfattning om delaktighet. Användning av miljöfaktorer som intervention för äldre

personer kräver att vi tar reda på vad personerna själva upplever och vad som är viktigt för

dem i deras livssituation. Vilka aktiviteter är meningsfulla och vilka aktiviteter upplever de

delaktighet i? Vad är det som är hindrande och möjliggörande i deras miljö? Det kräver ett

klientcentrerat arbetssätt, enligt Townsend et al (16) och Kielhofner (29).

Detta är särskilt viktigt när de ekonomiska resurserna är begränsade och krav ställs att hälso-

och sjukvårdspersonal ska använda sig av evidensbaserade interventioner. I handlednings-

situationer för annan hälso- och sjukvårdspersonal och i kontakten med de äldre och deras

anhöriga är det viktigt att kunna berätta och delge vad interventionen baseras på. Detta är

också något som bekräftas av Hagedorn (30) och Holm (31).

20

Slutsats

Interventioner med syfte att öka tillgängligheten i hemmiljön kan vara viktiga för äldre

personers välmående. Interventionerna bör föregås av en noggrann bedömning av vad som är

viktigt för den enskilda personen då äldre personers uppfattning av delaktighet är individuell

och förändras över tid. Det behövs fler studier med deltagare i mycket hög ålder och sämre

hälsa då det kan skilja sig åt vad som upplevs vara viktigt för tillgänglighet och hur

delaktighet uppfattas, jämfört med yngre äldre personer med bättre hälsa.

21

REFERENSER

1. Gitlin L N, Mann W, Tomit M, Marcus S M. Factors associated with home

Environmental problems among community-living older people. Disability and

Rehabilitation. 2001;23(17):777-787.

2. Tanner B, Tilse L, de Jounge D. Restoring and sustaining home: The impact of home

modifications on the meaning of home for older people. Journal of Housing for the

Elderly. 2008;22(3):195-215.

3. Lennartsson C, Heimerson I. Äldres hälsa. I: Danielsson, M, Redaktör. Folkhälsorapport

2009. Västerås: Socialstyrelsen; 2009. s. 145-180.

4. Iwarsson S, Wahl H-W, Nygren C, Oswald F, Sixsmith J, Szeman Z et al.

Importance of the home environment for healthy aging; conceptual and methodological

background for the European ENABLE-AGE project. Gerontologist. 2007;47(1):78-84.

5. Socialstyrelsen. Vård och Omsorg om äldre, Lägesrapport 2007.

Socialstyrelsen (2008 feb, 2010 feb 12). Tillgänglig från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8863/2008-131-

6_20081316pdf

6. Äldrecentrum. Kvarboende eller flyttning på äldre dagar – en kunskapsöversikt.

Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2006:9 ISSN 1401-5129. 2006.

7. Riksdagen. Svensk författningssamling. Socialtjänstlagen. Lag 2001:453 (2001, 2010

feb 10). Tillgänglig från:

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453

8. Regeringen 2006. Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. Regeringens

Proposition (2005 juni 15, 2010 feb 12). Tillgänglig från: http://www.regeringen.se

22

9. Riksdagen. Svensk författningssamling. Lagen om bidrag för bostadsanpassning. Lag

(1992: 1574) om bostadsanpassningsbidrag mm. (2000, 2010 feb 10). Tillgänglig från:

http://www.riksdagen.se/webnav/index.aspx?nid=3911&bet=1992:1574

10. Baltes MM, Maas I, Wilms HU, Borchelt M, Little TD. Everyday competence in

old and very old age. I: Theoretical considerations and empirical findings. Baltes. P. B &

Mayer. K.U. The Berlin Aging study. Cambridge, UK: Cambridge University press; 1999.

s. 384.

11. Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa. En utmaning för Europa. Kortversion.

Rapportnr: S 2007:02. Husqvarna: NRS Tryckeri AB; 2007.

12. Townsend E A, Polatajko H J. Menneskelig aktivitet II: En ergoterapeutisk

vision om sundheid, trivsel og retferdighed muliggjort gennem betydningsfulde

aktiviteter. Köpenhamn: Munksgaard Danmark; 2008.

13. Socialstyrelsen. Svensk version av International Classification of

Functioning, Disability and Health (ICF) (2003, 2010 feb 10). Tillgänglig från:

http:/www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10546/2003-4-

1_200342.pdf

14. Larsson M, Rundgren A. Geriatriska sjukdomar. Andra upplagan. Lund: Rahms; 2003.

15 Femia E, Zarit S, Johansson B. The disablement process in very late life: A study of the

oldest-old in Sweden. Journal of Gerontology: psychological sciences. 2001;56B:12-23.

16. Townsend E, Stanton S, Law M, Polatajko H, Baptiste S, Thompson-Franson T,

Kramer C, Swedlove F, Brintnell S, Campanile L.

Enabling occupation: an occupational therapy perspective. Revised edition. Ottawa:

CAOT Publications ACE; 2002.

17. Hillerås P, Jorm A, Herlitz A, Winblad B. Activity patterns in very old people: a survey

of cognitively intact subjects aged 90 years or older. Age and Ageing. 1999;28:147-152.

23

18. Förenta Nationerna, FN. FN:s konvention om rättigheter för personer med

funktionsnedsättning. Ds 2008:23 (2008, 2010 okt 10).

Tillgänglig från: http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/19/18/511a2b36.pdf

19. Hemmingsson H, Jonsson H. An occupational perspective on the concept of participation

In the International Classification of Functioning, Disability and Health – some

critical remarks. American Journal of Occupational Therapy. 2005;59(5):569-576.

20. Lund Larsson M, Lexell J. Delaktighet och omgivningsfaktorer i ICF. Möjligheter

och utmaningar vid användning inom rehabilitering. Läkartidningen. 2009;13:932-935.

21. Law M. Participation in the occupations of everyday life. American Journal of

Occupational Therapy. 2002;56(6):640-649.

22. Kendig H, Browning J, Young A E. Impact of illness and disability on the

wellbeing of older people. Disability and Rehabilitation. 2000;22(1/2):15-22.

23. Schneidert M, Hurst R, Miller J, Üstün B. The role of environment in the International

Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Disability and

Rehabilitation. 2003;25(11-12):588-595.

24. HANDISAM. Myndigheten för handikappolitisk samordning. Riv hindren – Riktlinjer för

tillgänglighet (2009, 2010 feb 10). Tillgänglig från:

http://www.handisam.se/upload/Riv%20hindren%202009.pdf

25. Iwarsson S, Ståhl A. Accessibility, usability and universal design – positioning and

defintion of concepts describing person-environment relationships. Disability

and Rehabilitation. 2003;25(2):57-66.

26. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteratur studier: Värdering, analys och

presentation av omvårdnadsforskning. 2:a utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur; 2008.

27. SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering. ( 2007, 2010 feb 10)

Tillgänglig från: http://www.sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/

24

28. SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010 jun 17, 2010 dec 20)

Tillgänglig från: http://www.sbu.se/sv/publicerat/Gul/Triage

29. Kielhofner G. Conceptual foundations of occupational therapy. 3rd

. Philadelphia: F.A

Davis Company; 2004.

30. Hagedorn R, Foundations for practice in occupational therapy. 3rd

.Churchill Livingstone:

2001.

31. Holm M, Our mandate for the new millennium: Evidence - based practice. American

Journal of Occupational Therapy. 2000;54:575-585.

25

Checklista för kvantitativa artiklar Bilaga 1

Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for Evidenbased

Nursing, University of York and School of Nursing, Midwifery and Health visiting, University of

Manchester, 1998.

A. Syftet med studien?

Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja Nej

Är designen lämplig utifrån syftet?

Ja Nej

B. Undersökningsgruppen

Vilka är inklusionskriterierna?

Vilka är exklusionskriterierna?

Vilken urvalsmetod användes?

Randomiserat urval

Obundet slumpmässigt urval

Kvoturval

Klusterurval

Konsekutivt urval

Urvalet är ej beskrivet

Är undersökningsgruppen representativ?

Ja Nej

Var genomfördes undersökningen?

Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?

C. Mätmetoder

Vilka mätmetoder användes?

Var reliabiliteten beräknad?

Ja Nej

Var validiteten diskuterad?

Ja Nej

26

D. Analys

Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?

Ja Nej Om nej, vilka skillnader fanns?

Hur stort var bortfallet?

Fanns en bortfallsanalys?

Ja Nej

Var den statistiska analysen lämplig?

Ja Nej Om nej, varför inte?

Vilka var huvudresultaten?

Erhölls signifikanta skillnader?

Ja Nej Om ja, vilka variabler?

Vilka slutsatser drar författaren?

Instämmer du?

Ja Nej

E. Värdering

Kan resultaten generaliseras till annan population?

Ja Nej

Kan resultatet ha klinisk betydelse?

Ja Nej

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

Ja Nej

Motivera varför eller varför inte!

27

Checklista för kvalitativa artiklar Bilaga 2

C.Forsberg & Y. Wenström,2003.

A. Syftet med studien?

Vilken kvalitativ metod har använts

Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?

Ja Nej

B. Undersökningsgrupp

Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna?

(inklusions och exklusionskriterier ska vara beskrivna).

Ja Nej

Var genomfördes undersökningen?

Urval-finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?

Vilken urvalsmetod användes?

Strategiskt urval

Snöbollsurval

Teoretiskt urval

Ej angivet

Beskriv undersökningsgruppen(ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk

bakgrund).

Är undersökningsgruppen lämplig?

Ja Nej

C. Metod för datainsamling

Är fältarbetet tydligt beskrivet(var, av vem och i vilket sammanhang skedde

datainsamlingen)?

Ja Nej

Beskrivs metoderna för datainsamlingen tydligt(vilken typ av frågor användes etc.)?

Ange datainsamlingsmetod:

Ostrukturerade intervjuer

Halvstrukturerade intervjuer

Fokusgrupper

Observationer

28

Video/bandinspelning

Skrivna texter eller teckningar

Är data systematiskt samlade(finns intervjuguide/studieprotokoll)?

Ja Nej

D. Dataanalys

Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

Ange om:

teman är utvecklade som begrepp

det finns episodiskt presenterade citat

de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna

svaren är kodade

Är analys och tolkning av resultat diskuterade?

Ja Nej

Är resultaten trovärdiga?

Ja Nej

Är resultaten pålitliga?

Ja Nej

Finns stabilitet och överens stämmelse?(är fenomenet konsekvent beskrivet)?

Ja Nej

Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?

Ja Nej

Är de teorie och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data(finns citat av

orginaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?

Ja Nej

E. Utvärdering

Kan resultaten kopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

Ja Nej

Stöder insamlade data forskarens resultat?

Ja Nej

29

Har resultaten klinisk relevans?

Ja Nej

Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?

Ja Nej

Finns det risk för bias?

Ja Nej

Vilken slutsats drar författaren?

Håller du med om slutsatserna?

Ja Nej Om nej, varför inte?

Ska artikeln inkluderas?

Ja Nej

30

Tabell 3. Resultat sammanställning av artiklar som undersökt betydelsen av bostadens tillgänglighet samt uppfattningen av delaktighet för äldre personers vardags aktiviteter i bostaden. Bilaga 3

Nummer Författare, år, land Titel Syfte Studiedesign

och data

insamlings

metod

Deltagare Resultat

1

Green S, Sixsmith J,

Dahlin Ivanoff S &

Sixsmith A (2005)

Sverige, Storbrittanien

Influence of occupation

and home environment

on the wellbeing of

European elders

Hur hemmiljön bidrar till fortsatt

sysselsättning hemma hos äldre

europeiska invånare.

Hur sådan sysselsättning påverkar

välmående.

Kvalitativ

Grounded

Theory

Intervju

80

1) Bra hälsa: Var man bor är viktigt. Viktigt med bra

tillgänglighet ut/in från bostaden för att kunna ta sig till

grannar, affär, gym etc.

Nedsatt hälsa: Tillgängligheten inomhus är viktig för

att kunna utföra aktivitet, men även för oberoende och

personligt välmående.

2)Bra hälsa: Viktigt med god tillgänglighet in/ut från

bostaden för att kunna träffa vänner och delta i sociala

sammanhang. Detta var något som var högt värderat,

för att kunna fortsätta vara aktiv

Nedsatt hälsa: Viktigt att kunna komma ut på balkong

eller titta ut genom ett fönster, vilket gav känsla av att

vara en del i samhället.

Deltagarna kände tillfredsställelse när de kunde vara till

hjälp. Aktiviteter som fängslade och tillvaratog

personens färdigheter och möjligheter.

2

Haak M, Dahlin Ivanoff

S, Fänge A, Sixsmith J &

Iwarsson S (2007)

Sverige

Home as the locus and

Origin for

Participation:

Experiences Among

very Old Swedish

people.

Undersöka delaktighet i relation till

hemmet. Erfarenheter från gamla

ensamboende människor.

Kvalitativ

Grounded

Theory

Intervju

8

2) När människors hälsa försämras, blir hemmet den

tydliga platsen för delaktighet. Delaktighetsbegreppet

förändras genom åldrande processen; aktiviteterna i

hemmiljö blir mindre utmanande och mera passiva,

från utövare till åskådare. Två huvudkategorier:

Utförande orienterad delaktighet: Delaktighet genom

att hjälpa andra och vara användbar. Det skapade en

känsla av att vara aktiv och gav personen något att

planera och se fram emot. Viktigt att ha en uppgift, en

känsla av att vara värdefull och en del i dagliga livet.

Tillsammans orienterad delaktighet: Hemmet blir en

betydelsefull plats för att fortsätta hålla kontakt med

vänner, släktingar och grannar. När vänner förlorades

p g a sjukdom eller hög ålder blir, familjen avgörande

för fortsatta nära relationer. För få nära relationer kan

leda till ensamhet och isolering. Att dela erfarenhet

med andra, när de kom på besök kan bidra till känsla av

delaktighet. Länk till utsidan av hemmet, kunna följa

ett intresse och delta i diskussioner.

31

3

Haak M, Fänge A,

Iwarsson S & Dahlin

Ivanoff S (2007)

Sverige

Home as a signification

of independence and

autonomy: Experiences

among very old

Swedish people.

Undersöka vad som är oberoende i

hemmet, erfarenheter från väldigt

gamla ensamboende människor i

Sverige.

Kvalitativ

Grounded

Theory

Intervju

40

1) Kämpa för oberoende: Viktigt med ett användbart

hem för att kunna vara oberoende i aktivitet.

Välorganiserat, bostadsanpassat som t.ex. förhöjd

toalett stol och väldesignat kök som är funktionellt

anpassat.

2) Kämpa för oberoende: Tänjde sina fysiska

begränsningar eller gav upp aktiviteter eller utförde

aktiviteter med lägre kvalitet när de inte längre kunde

utföra det självständigt. Använde tekniska hjälpmedel

eller utförde aktiviteter på ett annat sätt än tidigare.

Styra dagliga livet: Viktigt att kunna ta beslut när, hur,

var och vilka aktiviteter som ska utföras. Egna beslut

gav förstärkt identitet och ökad frihets känsla trots att

någon annan utförde aktiviteten. Att vara i händerna på

andra, inte få besluta, ha kontroll, när saker ska utföras

och hur, minska friheten och mindre spontanitet.

4

Nygren C, Oswald F,

Iwarsson S, Fänge A,

Sixsmith J, Schilling O,

Sixsmith A, Széman Z,

Tomsone S & Wahl

H-W. (2007)

Sverige, Tyskland,

Storbritannien, Ungern &

Lettland

Relationships between

Objective and

Percieved Housing in

Very old Age.

Förklara relationer mellan aspekter

av objektiv och upplevd uppfattning

om boende hos fem europeiska

undersöknings grupper av väldigt

gamla vuxna, samt att undersöka

om det finns liknande mönster

mellan länderna.

Kvantitativ

Tvärsnittstudie

Observation,

Frågeformulär

1918

1)Äldre människor som bor i mer tillgängliga boenden

uppfattar sina hem som mer användbara och

meningsfulla i relation till sina rutiner och dagliga

aktiviteter. De är också mindre beroende av yttre

påverkan i relation till boendet. Mönstret var lika i alla

fem länder.

Användbarhet att utföra aktivitet i hemmet påverkas

mer av betydelsen / omfattningen av fysiska miljö-

barriärer än antalet fysiska miljöbarriärer.

Yttre påverkan = psykologisk dimension(tro/hopp, tur,

någon annans ansvar).

5

Oswald F, Wahl H-W,

Schilling O, Nygren C,

Fänge A, Sixsmith A,

Sixsmith J, Széman Z,

Tomsone S & Iwarsson S

(2007)

Sverige, Tyskland,

Storbritannien, Ungern &

Lettland

Relationships between

Housing and Healthy

Aging in very Old Age.

Undersöka relationen mellan

aspekter av objektivt och upplevt

boende och aspekter av hälsosamt

åldrande. Jämföra relationen mellan

boende och hälsosamt åldrande i

fem europeiska länder.

Kvantitativ

Tvärsnittstudie

Observation,

Frågeformulär

1918

1) Personer som bor i mer tillgängliga hem och som

uppfattar hemmet meningsfullt och användbart och som

tycker att yttre påverkan inte är ansvariga för deras

boende situation ,är mer oberoende i ADL och har ett

bättre välmående. Mönstret är lika i alla fem länder.

Yttre påverkan = psykologisk dimension (tro/ hopp,

tur, någon annans ansvar)

32

6

Levasseur M, Desrosiers

J & St-Cyr Tribble

D(2008)

Kanada

Do quality of life,

participation and

environment of older

adults differ according

to level of activity?

Baserad på ICF, undersöka om

livskvalitet, delaktighet och upplevd

kvalitet av miljö hos vuxna över 60

år skiljer sig med tanke på deras

aktivitets nivå.

Kvantitativ

Tvärsnittstudie

Frågeformulär

156

1)I allmänhet uppfattades miljön huvudsakligen vara

något som underlättade vid utförandet utav dagliga

aktiviteter och sociala roller, medan hinder i miljön

främst kunde hänföras till den fysiska miljön.

De båda grupperna med någon form av nedsatt

aktivitetsförmåga upplevde lika många hinder i den

fysiska miljön men hindren påverkade gruppen med

mest nedsatt aktivitetsförmåga

2) Graden av delaktighet påverkades av hur nedsatt

aktivitetsförmågan var vad gäller vardagliga aktiviteter

och sociala roller. Skillnaden var störst mellan de

deltagare som hade måttligt till allvarligt nedsatt

aktivitetsförmåga och de som hade lätt till måttligt

nedsatt aktivitetsförmåga. (låg aktivitetsnivå) =mindre

grad av delaktighet.

Tillfredsställelsen med delaktighet blev lägre med

större aktivitetsnedsättning. Skillnaden var signifikant

mellan gruppen utan aktivitetsnedsättning och gruppen

med måttlig till allvarlig aktivitetsnedsättning.

7

Werngren – Elgström M,

Carlsson G & Iwarsson S

(2008)

Sverige

Changes in person-

environmental fit and

ADL dependence

among older Swedish

adults. A 10-years

follow up.

Beskriva P-E problem över en 10-

års-period i termer av boende

tillgänglighet och ADL beroende

hos äldre vuxna och studera

relationen vid tre tillfällen.

Kvantitativ

Tvärsnittstudie

Intervjuer

Frågeformulär

Observation

198

1) ADL-förmåga påverkas mer av omfattningen av

fysiska miljöbarriärer än antalet fysiska miljöbarriärer.

Detta samband blir starkare med ökad ålder. Det är

kombinationen av nedsatt funktionsförmåga och

miljöbarriärer som påverkar aktivitetsnedsättningen.

8

Fänge A & Dahlin

Ivanoff S. (2009)

Sverige

The home is the hub of

health in very old age:

Findings from the

Enable –Age Project

Undersöka hälsa i relation till

hemmet. Erfarenhet hos väldigt

gamla ensamboende svenska

människor.

Kvalitativ

Grounded

Theory

Intervju

40

1) Hemmet är funktionellt: Funktionella hem stödjer

rutiner, sparar energi och gör dagliga aktiviteter enklare

medan ett icke-funktionellt hem ger negativa

konsekvenser. Ett funktionellt hem förenklar det

dagliga livet, stöttar självständighet, förebygger

isolering och inaktivitet.

2) Hemmet är funktionellt: Hemmet är en betydelsefull

plats för att fortsätta hålla kontakt med vänner,

släktingar och grannar . Funktionella hem höjer känslan

av att kunna delta i det sociala livet medan det motsatta

33

gäller för icke-funktionella hem.

Använda anpassade strategier: I takt med att

krämporna ökar pågår en kamp för att kunna fortsätta

vara delaktig; drivs av en inre kraft att bevara hälsan

och använder sig av olika strategier för att klara detta.

Strategier kan vara att utsätta sig för svåra aktiviteter,

göra aktiviteterna på annat sätt, byta aktiviteter med

någon annan eller utesluta aktiviteter helt.

9

Stark S, Landsbaum A,

Palmer J L, Sommerville

E K & Morris J C (2009)

USA

Client-centred home

modifications improve

daily active

performance of older

adults.

Beskriva ett klient - centrerat

arbetsterapi - hemanpassnings

program och undersöka

interventionens påverkan på dagliga

aktiviteter över tid.

Kvantitativ

Kvasi -

experimentell

design

Observation

Frågeformulär

Intervention

67

1) Äldre vuxna kan förbättra sin funktionsförmåga med

hemanpassning och det förbättrar utförandet av dagliga

aktiviteter. Effekten kvarstår två år efter interventionen.

Hemanpassning = hjälpmedel och/eller ombyggnad och

stora renoveringar av bostad