13
TIDNING FRÅN FÖRENINGEN SÖRMLANDSLEDEN Nr 1 2018 HÄNT PÅ leden

leden - sl.test.holmerwd.sesl.test.holmerwd.se/media/2108/hpl-1-2018.pdf · men det blev annat liv i luckan när ambu-lansbesättningen fick klart för sig vad som hänt. Vår grupp

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • TIDNING FRÅN FÖRENINGE

    N SÖRMLANDSLEDEN Nr 1

    2018 HÄNT PÅ leden

  • Föreningen Sörmlandsleden Box 45 613 21 Oxelösund, 0155-355 64 [email protected]

    Sävö, etapp 53:2 Foto: Karin Reibring

    3

    Södermanland är ett vackert landskap med cirka 800 sjöar av olika storlek, drygt 200.000 hektar skog, ängar, hagar, ett stort antal slott och herrgårdar samt vandringsleden Sörmlandsleden. En särskilt vacker del av leden är etapp 41 och 42 med Gruvslingan, Kummelbergsslingan och Simonsberget vid Koppartorp i Tunabergs socken.

    Vandrare kan parkera nedanför Tuna-bergs röda gamla träkyrka från 1600-talet. Passa på att besöka kyrkan med dess fina interiör, titta särskilt på höger sida om kyrkgången där väggen är nästan svart av de gruvarbetare, som arbetade i gruvorna runt Koppartorp och som kanske vilade sig under gudstjänstbesöken. Man anar att det var ett tungt och smutsigt arbe-te som dessa arbetare hade. Vandra vidare på etapp 42 och efter cirka hundra meter kommer man till gruvmuseet, som också är värt ett besök. Öppet under juli vissa dagar, övrig tid kan visning beställas.

    Om man nu händelsevis glömt kaffekor-gen hemma är räddningen nära i Tuna-bergs hembygdsgård där kaffe serveras vissa tider. Hembygdsgården ligger cirka 200 meter efter gruvmuseet och kan re-kommenderas.

    Fortsätt därefter till Kummelberget och Simonsberget. Från Simonsberget har vandraren en strålande utsikt över åkrar och ängar nedanför berget. Simonsberget är ett eldorado för klättrare men inte helt ofarligt.Vi var en grupp vandrare som fikade på ber-get då det kom två personer varav den ena stödde sig på den andra samt hade ban-

    dage runt huvudet. Killen med banda-get hade under sin klättring ramlat 5-6 meter och var nu på väg ner till bergets fot för att möta lar-mad ambulans. En ur vår grupp hjälpte de två ner till ber-gets fot och det är inte helt lätt att ta sig ner den stigen. Ambulansen kom efter en stund men raljerade lite över den skadade killen, men det blev annat liv i luckan när ambu-lansbesättningen fick klart för sig vad som hänt. Vår grupp hämtade killarnas packning. Efter denna incident hade vår grupp tappat geisten att fortsätta, så vi gick tillbaka till parkeringen vid kyrkan.

    Denna kombination av natur och kultur finns det på många avsnitt av Sörm-landsleden. Jag tror att detta är en stor framgångsfaktor för Sörmlandsleden. Sörm-landsleden har idag knappt 5.000 medlem-mar, vilket ger stark ekonomi för att kunna sköta leden på ett bra sätt samt genomföra de satsningar som årsmötet vill ha utförda.

    Rolf ZetterströmKassör

    HÄNT PÅ LEDEN, nr 1 2018 Ansvarig utgivare Håkan LindqvistRedaktion Göran Andersson, Karin Reibring, Peter Swärd

    4 Nationalpark strax utanför tullarna

    7 Skolan vandrar samma vecka varje år

    8 Åk tåg till Sörmlandsleden

    10 Etappansvariga i vild terräng

    12 Följ med till tropiska regnskogen

    16 En långvandrare berättar

    18 Eriksgatan - om du vill vandra vidare

    20 Högsta punkten i Stockholms län

    22 Gnesta och Nykvarn knyts ihop

    23 Holmsjöskogen - nytt naturreservat

    INNEHÅLL

    Omslagsbild Tyresta nationalpark Foto Hans ÖstlinTryck Österbergs tryckeri Nyköping 2018

    LEDAREN

    Vad gör Sörmlandsleden så attraktiv?

    Vy från Simonsberget.

  • 4 5

    Etapp 3 på Sörmlandsleden går delvis genom Tyresta nationalparks orörda skogar. Här möter du skolklasser, ut-ländska turister och enstaka männi-skor som flytt storstaden för att vara sig själva en stund i naturen.

    Tyresta nationalpark instiftades 1993 och ligger sydost om Stockholm. Ett bra sätt att se denna variationsrika urskog är att van-dra Sörmlandsleden som ringlar sig fram bland de 300 år gamla jättefurorna, genom sprickdalslandskapet med hällar som slipats av inlandsisen och över hällmarker täckta av mossa och lavar.

    Etappen är lätt till medelsvår och har en hel del branta upp- och nedstigningar. Du går också över en hel del rötter. Magnus Tha-gesson, Enskede, är etappansvarig och allt började med promenader med hunden.

    - Jag gick ofta sträckan och en dag slog det mig att när jag ändå går där kunde jag väl lika gärna göra lite nytta. Och det slum-pade sig så att man sökte en etappansvarig just hit.

    Från början målade Magnus själv de orange markeringarna och tog försiktigt

    Tyresta nationalpark - strax utanför tullarnabort en del grenar som var i vägen. Men Ty-resta nationalpark ville själva göra detta och idag är det de som ombesörjer markeringar, sköter om spänger och sågar upp träd som fallit över stigen.

    Men Magnus ser till att standarden hålls uppe genom många vandringar på etappen och genom en kontinuerlig kontakt med nationalparken där han tipsar ifall något be-höver göras åt dåliga markeringar eller hin-der i terrängen.

    Magnus uppmanar alla stockholmare att ta bussen ut till etappen. Det går bussar både till Tyresta by och till Albysjön, så man behöver inte ha bil och man behöver inte vandra tillbaka dit man startade.

    - Vi har väldigt många vandrare här, speci-ellt i nationalparken. Bland annat många utländska turister som har upptäckt att de kan besöka den svenska vildmarken bara en liten bit ifrån miljonstaden, berättar Magnus och fortsätter:

    - De ringer och har alla möjliga frågor; var får jag tälta, var är bra att bada? Och så vi-dare.

    Även många skolklasser går på etappen och med det stora antalet vandrare lär

    Fakta om Tyresta nationalparkTyresta nationalpark och naturreservat är med en areal av 1.964 hektar ett av de största orörda skogspartierna i Sverige utanför fjällvärlden.

    Branden 1999 kommer för lång tid att prägla en stor del av det skyddade området. Idag liknar brandområdet ett stort plockepinn av omkullfallna träd och området kan ses med en kort avstickare från etapp 3.

    Naturum Nationalparkernas hus ligger i Tyresta by, som är huvudentré till Tyresta na-tionalpark. Byggnaden har utformats som en Sverigekarta och här kan du få information om vad som finns att uppleva i både Tyresta och andra nationalparker.

    I Tyresta by finns ett café och en lanthandel.Mer information finner du på www.tyresta.se

    stigen knappast växa igen. I nationalparken får man bara tälta och göra upp eld på an-visade platser. Längs Sörmlandsleden är det vid skärmskyddet vid Årsjön.

    - Egentligen är det fint överallt, men Årsjön är en pärla som också är bra för bad om temperaturen är den rätta, man hittar alltid en liten udde där man kan vara ifred, säger Magnus och tipsar sedan om en personlig favorit:

    - Om man har tur med vädret och solen lyser: Gör en avstickare till Gammeldam-men lite väster om Årsjöns norra del, här får vattnet en fantastisk blågrön färg under de klara sommardagarna.

    Ja, vad väntar du på? Ta en titt i SL:s tidta-bell och styr sedan färden mot etapp 3 och Tyresta nationalpark!

    Text och foto: Hans Östlin

    Brandområdet.

    Det går bussar både till Tyresta by och till Albysjön, så man behöver inte ha bil och man behöver inte vandra tillbaka dit man startade.

  • 7 6

    Samma dagar, samma vecka varje år. För Snättringeskolan i Huddinge är det tradition sedan över 20 år att vandra till Lida friluftsgård.

    Snättringeskolan har cirka 550 elever i års-kurs F-6. Varje år i vecka 40, tisdag och torsdag, vandrar elever i årskurs 1- 5 och personal från Bergudden i Vårsta till Lida friluftsgård.

    - Vi vill ha vackra höstfärger, säger idrotts-läraren Eva-Lena Ahlström Hermansson, som var med och startade vandringarna 1996.

    Vandringarna är så omtyckta att föräldrar hör av sig vid skolstart och frågar vilken dag deras barn ska gå, så att de kan ta ledigt från jobbet och följa med. Många elever frågar redan på våren när det är dags att vandra igen.

    Det är en hel del jobb med logistiken, men att alltid vandra samma sträcka gör plane-ringen smidig. All skolpersonal deltar.

    - Vi promenerar till Stuvsta station. Däri-från tar vi pendeltåg mot Tumba. I Tumba byter vi till buss och kliver av vid Bergudden, berättar Eva-Lena.

    - Vi kontaktar SL i förväg. Ibland kan de sätta in extra bussar, ibland ledbussar, så att alla får plats.

    Eleverna, de yngsta startar först, vandrar etapp 7 till Lida friluftsgård. På vägen finns

    frågor om allemansrätten uppsatta. En mat-säckspaus görs under vandringen.

    Väl framme vid Lida står några från sko-lan och grillar. Eleverna får vila och leka fritt innan det är dags att kliva på abonnerad buss till Tullinge, sedan pendeltåg tillbaka till Stuvsta.

    - Det är billigare om bussen bara kör oss till Tullinge, därför gör vi så, säger Eva-Lena.

    250 elever åt gången är ganska mycket. Hur gör ni för att inte tappa bort någon?

    - Ganska många föräldrar brukar vilja följa med. Klasslärarna delar upp de yngre bar-nen. Varje förälder har sedan sina namngiv-na elever att ansvara för. Att vi går samma sträcka varje år gör också säkerheten större.

    När den nya läroplanen infördes, LGR 11, började eleverna i årskurs 6 att vandra till Lida redan i augusti och sover även en natt i tält. Denna förändring gjordes dels för att det läggs större vikt vid friluftsmomentet i den nya läroplanen, dels för att de kan behö-va lite mer utmaning efter att ha gått samma sträcka sedan årkurs 1. Dessutom minskar trycket på bussarna.

    Eleverna bär sin egen packning; liggun-derlag, sovsäck och lunch till första dagen. Tält, trangiakök, mat m.m. körs dit i en liten skåpbil.

    - Det blir en annan upplevelse att gå med ryggsäck, sovsäck och mat, säger Eva-Lena. Det är även en härlig start på ett nytt läsår!

    Framme vid Lida friluftsgård. Många föräldrar tar ledigt från jobbet och följer med.

    Snättringeskolan vandrar till Lida varje år

    UR GÄSTBÖCKERNAVi har badat och grillat. Våran pappa var här när han var liten. Vi har plockat blåbär och g jort hemg jord blåbärssoppa.

    It’s really magic forest.

    We are really enjoying our trip and the silence and loneliness in the woods. Our backpacks are too heavy. The signs along the trail are easily to spot – even for beginners. And it is very nice to find the shelter and a ”bathroom” after a long march. Thank you for everything!

    After a heavy day of walking we were really happy to find the sign saying ”Soon there will be a shelter”. That pushed us not to pitch the tent right there but to keep walking.

    Väldigt fint städat!

    Låt detta ställe vara rent från sopor! Har idag städat från diverse sopor.

    En underbar plats, en lisa för själen!

    Vi hade med oss pannkakssmet och stekte supergoda pannkakor på lagg + stekpanna. Rekommenderas!

    Bra märkning och ordning. Bättre än Hiltonhotell!

    Blev väckta av en flock vildsvin. Som tur var blev de rädda när vi började spela musik, men mycket sömn blev det inte denna natt.

    Vildsvinsspa!

  • 9 8

    Ta tåget och följ spåret - det går som på rälsSörmlandsleden var Sveriges första låglandsled. En omedelbar framgång och snart ett friluftsbegrepp, som skul-le kopieras över hela landet, men en grundläggande detalj tycks de flesta kopiatörer än idag ha svårt att förstå: Hur når vandrare enklast ut på leden?

    Svaret är lika självklart som enkelt. Man lå-ter vandringsleden starta där folk bor och det finns goda allmänna kommunikationer. Det senare är viktigt för oss som gärna vandrar lite längre och vet att privatbilen garanterat står på fel ställe när vandringen är över. Bussar i all ära, men tåget är över-lägset, eftersom det effektivt tar oss långa sträckor och därmed inte låser friluftslivet till vad som råkar finnas i vår absoluta närmiljö.

    Sörmlandsleden startar från eller passe-rar helt nära 23 tågstationer. Det innebär att även vandrare från Linköping, Uppsala eller Örebro kan arrangera en helgtur på Sörmlandsleden utan att restiden knäcker upplevelsen.

    Ibland startar Sörmlandsleden direkt vid stationen eller så leder orangea S-dekaler vidare. I enstaka fall behöver du även åka buss i tio minuter.

    Gunnar AnderssonFörfattare till ”Vandra Sörmlandsleden”

    Etapp 1/Björkhagen: Direkt från Stock-holms tunnelbana. Etapp 5/Handen: Spiralgångbanan till etappstart vid perrongen söderuts ände.Etapp 5:1/Nynäsgård: Följ S-dekaler till hållplats Kvarnängen eller ta bussen dit. Etapp 5:2/Ösmo: Fortsätt på Körunda- och Strandvägen till Sörmlandsledens rundslinga kring sjön Muskan.

    Etapp 5:2/Segersäng: Snubblande stationsnära. Etapp 5:3/Hemfosa: Följ S-dekaler på Hemfosavägen.Etapp 6:1/Huddinge: Följ S-dekaler längs Kommunal-/Dahlbergsvägen, Storängsleden, Helgedals- och Mariedals-vägen.

    Etapp 9/Östertälje: Sörmlandsleden passerar på Norbergs väg intill stationen.Etapp 9/Södertälje Central: Sörm-landsleden korsar perrongerna. Etapp 11/Järna: S-dekaler till Rönnvä-gen och Sörmlandsleden. Etapp 12:1/Mölnbo: Följ S-dekaler till etappstart. Etapp 13:1/Gnesta: Välj utgång mot Frösjön.Etapp 13:2/Nykvarn: Starta direkt från stationen. Etapp 15:1/Läggesta: Starta direkt från stationen. Etapp 22:1/Hälleforsnäs: Starta direkt från stationen. Etapp 23:1/Flen: Korsa järnvägen väs-ter om stationen och följ S-dekalerna på Norra Järnvägs- och Drottninggatan till Hammarvallen.Etapp 24:1/Eskilstuna: Buss från sta-tionen via Fristadstorget till hållplats Vil-sta motionscenter.Etapp 26/Katrineholm: Buss till håll-plats Laggarhult. Vidare på gatorna Hökåsen söder och Barrskogen nordost följt av stig i samma riktning.Etapp 27:1/Katrineholm: Buss till håll-plats Svartbäcksvägen. Därefter följer du Vasa-, Djulökvarns- och Kanotvägen.Etapp 32:2, 33:1, 34/Kolmården: Tio minuter med buss till etappstarterna.Etapp 45/Nyköping: Fortsätt söder på Järnvägsgatan. Etapp 46/Nyköping: Buss till hållplats Op-peby torg. Därefter norr på Smålandsvä-gen till gångväg mot väster.Etapp 55:1/Vagn-härad: Fortsätt väs-ter på Stationsvägen till gångbron över Trosaån.

    Privatbilen står garanterat på fel ställe när vandringen är över.

    Kliv av vid dessa stationer

    Tips: Fly&Walk ArlandaSedan länge finns konceptet Fly&Walk, som innebär att det går att börja vandra direkt vid Skavsta flygplats (etapp 46:1). Men långti-från alla utländska vandrare landar på Skav-sta.

    Från Arlanda är det inte lika enkelt att börja vandra, men här är ett alternativ att tipsa om: Ta pendeltåg från Arlanda till Handen. Däri-från är det fyra dagsetapper till Nynäshamn, etapperna 5, 5:3, 5:2 och 5:1. Skärmskydd finns längs 5, 5:3 och 5:2.

    Från Nynäshamn tar man pendeltåg till-baka till Stockholm eller Arlanda.

    Fler säljer vandringspaketStiftsgården Stjärnholm, mellan Nyköping och Oxelösund, har börjat sälja vandrings-paket. Priset varierar beroende på vilken typ av logi man väljer. I samtliga alternativ ingår matsäck, middag och frukost.

    www.stjarnholm.se

    Även Rocklösa gård, norr om Stjärnhov, bör-jar med vandringspaket. Vandrarna skjutsas till startpunkten.

    www.rocklosa.se

    Trosa Stadshotell erbjuder sedan flera år gourmetvandringar. Även här skjutsas man ut för att sedan vandra tillbaka till Trosa.

    www.trosastadshotell.se

    Tältutställning vid RudanTältutställning blir det vid Rudans gård sön-dagen 27 maj klockan 10-15.30. Alla, med eller utan tält, är välkomna.

    Vill du ställa ut ditt tält? Anmäl i förväg till [email protected] Du får gärna visa även ”sovsystem” och ryggsäckar.

    Åk till Handens pendeltågsstation. Rudans gård ligger där etapperna 4 och 5 möts.

    http://mailto:[email protected]

  • 11 10

    Tuff terräng. Ingen civilisation. Skog, skog, skog.Pelle Moqvist och

    Krister Andersson ansvarar för etapp 30 – en sträcka vild-mark i det dramatis-ka gränslandet mel-lan Sörmland och Östergötland.

    Vi möts en regndim-mig aprildag vid Vikit-telns skärmskydd på etapp 30. Bilvägen mot Skogsby är till stor del isgata och vi vågar oss inte upp till Skogs-bytornet – Sörmlands högsta punkt.

    Pelle Moqvist och Krister Andersson hör till veteranerna med 28 år som etappansva-riga. Båda bor i Katrineholm. Det började med att Pelle, som varit bygglärare på gym-nasiet, i skolan byggt dass åt Sörmlandsle-den. Så småningom fick han frågan om han kunde tänka sig att svara för skötseln av etapp 30, mellan Djupviksvägen och Åbo. Han hade inte vandrat på Sörmlandsleden, men sa ja ändå.

    - Jag är ändå alltid ute i skogen. Då kunde jag lika gärna göra detta, tyckte Pelle och fick med sin kompis Krister.

    - Det är inte särskilt betungande, säger Krister.

    Båda är fågelskådare och även etapple-darjobbet ger tillfälle att se och höra fåglar.

    De beskriver sin etapp som mycket va-riationsrik, delvis svår terräng och utan

    hus. Vildmark med andra ord. Så här beskrivs den i gui-deboken ”Vandra Sörmlandsleden”: ”En bitvis ganska krävande etapp med stark vild-markskaraktär… Här kommer du förmodligen att vandra ensam och garanterat inte se ett enda hus.” ”Ing-et för nybörjare.”

    Södra delen av etappen hör till Kol-mården. Här är det störst höjdskillna-der. Andra änden börjar mellan Än-debol och Björkvik.

    Krister och Pel-le har hunnit få väl inarbetade rutiner. Tre gånger per år sköter de om sin etapp.

    - Först åker vi ut på våren för att ta reda på behoven, till exempel vad som behöver målas.

    - På försommaren målar vi.

    Sörmlandsleden rekommenderar:

    Vandra inte utan karta

    Fågelskådarna Pelle Moqvist och Krister Andersson är ofta ute i skogen.

    Pannkakslagg hänger på väggen till skärmskyddet vid sjön Vikitteln.

    - Strax före höstens älgjakt klipper vi sly. På vissa ställen klipper vi bort ljung, som växer i massor över stigen, berättar Krister.

    De har ett system så att båda arbetar sam-tidigt men på varsitt håll. Tack vare gott om småvägar kan bilen flyttas med vartefter. Två fikapauser brukar det bli på den 13 ki-lometer långa etappen, vid Övre Ålsjön och Båtsmanskärret.

    Ibland har de medhjälpare. När Pelle var bygglärare fick elever vara med och bära virke och bygga spång.

    Mycket har hänt under åren. En sommar hoppade en halvtam räv in i skärmskyddet när människor låg och sov. En gång blev Pel-le uppringd av en man som fått 14 stick av bålgetingar på dasset. Krister ryckte ut och tog bort boet. Ett annat år hörde en dam av sig efter att ha blivit getingstucken i ändan

    inne på dasset.- Vi har träffat många trevliga vandrare un-

    der åren. Även markägarna har varit bra att ha att göra med.

    - Vi har en väldigt fin sträcka. Det är nog det som gör att vi fortfarande håller på.

    Text och foto: Karin Reibring

    Krister bläddrar i gästboken.

    Naturen på etapp 30 är minst sagt dramatisk.

    ”Take a walk on the wild side” - de sköter en av Sörmlandsledens vildaste etapper

  • 13 12

    Följ med in i den tropiska regnskogen

    Naturvandring på Borneo är mer till-rättalagd än i Sveriges nationalparker. Önskemålen är annorlunda än i Sverige, där vi oftast värdesätter naturen i obe-arbetat skick. Det skriver Göran Andersson och Ste-

    fan Rosengren som vandrat i Malaysia.

    Att vandra är det mest ursprungliga och energisnåla sättet för människan att ta sig fram, det har vi gjort sedan vi började för-flytta oss på den afrikanska savannen, och så gör vi fortfarande när det gäller kortare sträckor.

    Att vandra på andra håll i världen kan se annorlunda ut och vi ska ta en titt på hur det ser ut i Malaysia, både på fastlandet och på Borneo. Vi börjar i Taman Negara, som betyder nationalpark och även är namnet på en av världens äldsta ursprungliga tro-piska regnskogar. Den tros vara cirka 130

    miljoner år gammal. Taman Negara ligger nordost om Kuala Lumpur, längs Tembeling River och dess bifloder. På ena sidan floden går bilväg, där finns olika typer av boende, hotell, homestays och liknande samt affärer och restauranger.

    På andra sidan floden ligger den tropiska

    regnskogen med bitvis ordnade stigar. Där går man på plankgångar runt i de närmaste omgivningarna. Man kan ta båt längre upp längs floden. Där är det lättorienterat och man vandrar på vanliga väl upptrampade stigar. Detta gäller till exempel för vandring till vattenfallet Lata Berkoh. Det närbelägna berget Bukit Teresek ståtar med plankgång och trappor nästan hela vägen och utsikt över dalen med moln och regn-skog.

    Vi tar oss över till själva Borneo och nationalpar-ken Bako, strax norr om den stora staden Kuching, huvudstad i området Sarawak med runt en halv miljon invånare.

    Till Bako åker man båt cirka en timme, bilväg finns inte. Landstigning sker på den långgrunda tidvattensandstranden. Här är gott om stigar att utforska - inte mindre än 17 stycken som är färgkodade efter olika längd.

    Nära högkvarteret och längs stranden går

    man på cement eller plankgångar, men ute i regnskogen är det vildmark som gäller.

    Här är ett av de bättre ställena på hela Bor-neo att skåda näsapor. Parken är en smula eftersatt när det gäller de trappor och andra underlättande anordningar, men om man inte litar på räcken och ser upp är det inga

    större problem. Med bra skor klarar man sig förbi bartrampade röt-

    ter hala av regnskogsfukt och leriga områden.

    Vi vandrade Lintang trail - en slinga på knappt sex

    kilometer genom regnskog och upp i Kerangan, den torr-

    rare höglandskogen med kann-växter och utsikt över havet.

    Stigarna har små skyltar som visar hur långt man gått och tavlor som visar var man är. De kan se lite överväxta ut, men man ska komma ihåg att på en säsong hinner mossa etablera sig på snart sagt vilket underlag som helst. Vi såg mossa växa på ett grönt blad som förmodligen inte var mer än ett år – växtkraften är enorm.

    Foto: Stefan Rosengren

    ”Vilda orangutanger visade sig.”

    Orangutang.

    Nationalparken Mulu på Borneo är mycket välordnad. Den finns med på Unescos lista över världsarv.

  • 15 14

    Nya aktiva på ledenPatrik Andersson, etapp 27.Jaris Janis, etapp 36:1.Charlotte Karnehov, etapp 36:1.Hanna och Fredrik Lagerlund, etapp 36:3.Marie och Tommy Berglund, etapp 37:2.Hedvig Tuxen-Meyer, etapp 35.Peter Gustavsson, etapp 35.Jocke Gårdman, etapp 58.

    Regionansvariga sökesVi behöver fyra regionansvariga.* Region 3. Omfattar etapperna 6-8 från Paradiset fram till kommungrän-sen mot Södertälje.* Region 10. Etapperna 33-36. Om-råde Kolmården/Nävsjön/Nävekvarn.* Region 12. Etapperna 37-43 i områ-det Tunaberg.* Region 14. Etapperna 49-54. Nynäs/Tystberga.

    Ta med skräpetLämna aldrig sopor eller annat skräp vid skärmskydden. Där finns ingen sophämtning, utan detta drabbar den etappansvarige, som redan lägger ner många oavlönade timmar på att sköta leden.

    Fortsättning från föregående sida

    Den absolut mest välordnade nationalpar-ken är Mulu mitt på Borneo. Den finns med på Unescos lista över världsarv. Dit kan man bara flyga över väglöst land och ändlösa ol-jepalmplantager.

    Här börjar man vandra direkt från högkvar-teret på plankgångar som är breda nog för rullstolar och mycket välhållna. De sopas regelbundet från nedfallande löv och har i allmänhet räcken där så behövs. Här finns fågeltorn och en botanisk slinga, som är väl

    skyltad med informationstavlor om den tro-piska regnskogens ekologi. Från dessa kan man uppleva både djur och växter.

    Till vattenfallet går en välhållen stig liksom till flera platser nedanför bergen. Till mer avlägsna attraktioner, såsom bergsbestig-ningarna och vägen till kalkformationerna the Pinnacles, går också vanliga stigar, men vandringen och klättringen dit hör till Bor-neos mest krävande.

    Sist men inte minst måste vi säga något om Danum Valley, välkänt men avlägset. Där bor man dyrt och lyxigt på Borneo Rainforest Lodge eller billigare på Danum Valley Field Center där forskarna håller till. Vi vandrade på egen hand i det sistnämnda området på de stigar man kunde gå utan guide. Här var det gott om iglar och inga plankgångar eller andra bekvämligheter längs stigarna men det fanns gott om djur och fågel. Vilda oran-gutanger visade sig och en hel armada av näshornsfåglar och i skymningen insekter och senare kom hjortar fram och betade i mörkret.

    Näsapa i nationalparken Bako på Borneo.

    ”Med bra skor klarar man sig förbi bartrampade rötter hala av regnskogsfukt.”

    Stort träd - liten människa.

    Sammanfattningsvis kan man säga att na-turvandring på Borneo är mer tillrättalagd än i Sveriges nationalparker. Turisttillström-ningen är förmodligen betydligt större och önskemålen annorlunda än i Sverige där vi oftast värdesätter naturen i obearbetat skick. Att få information längs vandrings-lederna kändes både lyxigt och ibland irri-terande i den meningen att känslan av vild natur lite grann försvann.

    Men som helhet är det en fantastisk upple-velse att kunna ta del av denna synnerligen rika natur på egna ben och egentligen bara behöva vara observant på iglar och möjligen mygg.

    Göran AnderssonStefan Rosengren

  • 17 16

    Du vet väl om......att du får diplom om du vandrat Sörm-

    landsledens alla huvudetapper, nr 1-62. Diplomet delas ut på årsmötet. Du anmä-ler dig till kansliet när du är klar.

    Har du flyttat eller bytt e-postadress?

    Hör av dig till kansliet så att du inte mis-sar något, till exempel nya inloggnings-uppgifter så småningom!

    - På andra sidan av sjön såg jag en hund utan ägare. Den strosade runt lite skyggt. Efteråt fick jag veta att det finns varg i Sörmland och insåg då att hunden med stor sannolikhet varit en varg. Det berättar här långvandraren Jenny

    Öberg, som gått hela Sörmlandsleden och fick ta emot diplom på årsmötet.

    När jag bodde i Björkhagen, år 2001, upp-täckte jag Sörmlandsledens första etapp bredvid kyrkan. Åren därefter vandrade jag lite sporadiskt etapperna 1-14, vissa flera gånger och med lite olika sällskap.

    I juni 2017 bestämde jag mig för att testa etapp 15 och några etapper längre bort, det vill säga utanför min “comfort zone”. Mers-maken blev enorm och det gick inte att sluta. En stor del av som-maren och min lediga tid på hösten gick till att fortsätta vandra olika etapper, ibland i ur och skur. I oktober hade jag min sista natt innan jag knöt ihop leden. Det kändes nästan lite

    tomt först, men jag blev snart sugen på att gå vissa etapper igen.

    Några särskilt fina plat-ser jag minns är ber-get ovanför Marvikarna, sträckan längs Bråviken, området kring Tyresta, ko-hagarna på Mörkö, tornet

    nära Stavsjö och sjöarna efter Mölnbo.

    De flesta av mina turer inkluderade övernattning. Övernatt-

    ningsställen jag särskilt minns är vindskyd-den vid Marvikarna, övernattningsstugan på etapp 24, vindskyddet vid Horssjön och det extraordinära vindskyddet vid sjön Lilla Göljen.

    Mitt sällskap under vandring-en har bestått av andra

    vandrare, kompisar, släktingar och vid nå-got enstaka tillfälle mina tonårssöner.

    Flera sträckor har jag vandrat ensam.

    I en del vindskydd har jag bott med vandrare från olika länder. Som flest var vi fem personer i vindskyddet vid sjön Björken. Jag lärde mig mycket om Tysklands politik, utbildningssystem och kultur den kvällen.

    Jag har också stött på många djur längs leden. Någonstans längs etapp 18 eller 19 gick en hund utan ägare på andra sidan av en sjö. Den strosade runt lite skyggt. Efter-åt fick jag veta att det finns varg i Sörmland och insåg då att hunden med stor sannolik-het var en varg.

    Sent en kväll såg jag flera ögonpar på en meters höjd. De smög förbi bakom mig och lät som grisar. Denna gång var det vildsvin.

    En annan kväll lät det som om någon hop-pade bomben en meter ifrån mig, precis där leden passerade en sjö. Jag blev först

    väldigt skrämd, men förstod sedan att det måste ha varit en bäver.

    Det som var både mest läskigt och mest komiskt var kossorna vid Tullgarns slott. Le-den gick genom ett skogsparti en bit före en “öppen hage”. Mitt på leden kom ett gäng kossor vandrande emot mig.

    Jag funderade på hur jag skulle bete mig när vi möttes och bestämde mig för att bara lugnt passera dem. När jag kom närmare bildade de en formation och började springa framåt. De stannade till några meter framför mig och kon i mitten, som visade sig vara

    ”Det som både var

    mest läskigt och mest komiskt var kossorna vid

    Tullgarns slott.”

    ”Det gick inte att sluta”

    en tjur, började krafsa med ena benet och såg ganska sur ut. Jag sprang då rakt upp i skogen, rundade en stor sten och fortsatte på leden, men en bit bakom djuren.

    Kommunikationerna till och från etapper-na har sett lite olika ut. Jag har använt bil, buss, SJ-tåg, pendeltåg och ibland även fått skjuts. Vid ett tillfälle missade jag sista bus-sen i Vagnhärad och fick då lift hem med en tankbil.

    Det bästa med Sörmlandsleden är att den är gratis att vandra och övernatta längs, den går genom fantastiskt fina naturreservat och den är mestadels ganska välmarkerad.

    Jenny Öberg

    Några särskilt fina platser jag minns är berget ovanför Marvikarna, sträckan längs Bråviken, området kring Tyresta, kohagarna på Mörkö, tornet nära Stavsjö och sjöarna efter Mölnbo.

    Skogsbytornet.

    Årsjön, Tyresta.

    Berget ovanför Marvikarna.

  • 19 18

    Om du är i Gnestatrakten och vill fortsätta vandra när Sörmlandsleden tagit slut är Gnestaleden och Eriksgatan ett alternativ. Längs Eriksgatan, 21 kilometer mellan Björnlunda och Aspa, duggar sevärdheterna tätt.

    Sörmlandsleden slutar vid pendeltågstatio-nen i Gnesta. För att komma till Gnestale-den följer du Västra Storgatan västerut till rondellen där vägarna 57 och 830 möts. På höger sida av vägen mot Nyköping hittar du en skylt, som talar om att härifrån är det en mil till Eriksgatan.

    Båda lederna är markerade med blå färg. Gnestaleden slutar när den möter Eriks-

    gatan några kilometer söder om Björn-lunda. Går du åt höger/norrut är du snart i Björnlunda med affär, café, mat, minigolf, choklad- och glasstillverkning med mera.

    Ett av alla historiska märken längs Eriksgatan.

    Eriksgatan - om du vill vandra vidare...

    Utsikt över Båven och Penningby.Foto: Lars Karlsson

    Här finns en hembygdsgård med ett STF-vandrarhem som har elva bäddar.

    Sevärdheterna duggar tätt längs Eriksga-tan. På den korta sträckan upp till Björnlun-da finns såväl en fornborg och ett gravfält från järnåldern som flera stensättningar från bronsåldern.

    I korsningen mellan Eriksgatan och Gnestaleden ligger två gravfält och massor av gamla stensättningar.

    Söderut passeras strax en vacker sten-valvsbro från 1700-talet.

    800 meter norr om Axala finns en fångst-grop för varg. Intill den ligger en kolerakyr-kogård med offer från den svåra epidemin på 1800-talet.

    Nära Stene finns en runristning på ett flytt-block. Texten antyder att vägen existerade redan på vikingatiden.

    Söder om Ramsås ligger en avrättnings-plats, använd senast 1858.

    Tingshögen i Aspa var tingsplats från vi-kingatiden fram till 1600-talet.

    I Aspa finns kiosk, bensin, matvaror och till-gång till WC. Det går buss till Gnesta, Björn-lunda och Nyköping.

    UR GÄSTBÖCKERNAWe made friends with the swans but couldń t catch any fish. The shelters are very good for heavy rain.

    Lyxigt att finna ro här!

    Ensam i skogen!

    Mycket har hänt sedan jag var här 2009. Då var alla vägar bommade. Nu är det p-platser överallt och vindskydden verkar väldigt populära. Stor risk att bli störd vilket jag blev.

    Ett annorlunda midsommarfirande. Vandring på Fjällmossen med en vän. Så otroligt skönt och lugnt. Balsam för själen.

    Går ofta hit året runt, paradiset på jorden.

    En underbar plats att samla kraft på.

    ”I walk slowly, but always forward.” Citat Abraham Lincoln.

    Har ingen lampa. Sjukt mörkt och man är ensam, men sjukt mysigt är det här.

    Grillat korv, kokat kaffe och suttit och tomglott in i elden. Vaknat mitt i natten av en mus som försökte komma åt frukostbrödet, men t ji fick den.

    Vi gömde en jättestor bajskorv (obs! ej vår) som låg vid eken bakom vindskyddet. Lyft ej på stenen!

    We love Sweden!

    I would appreciate more wells for water. It has not been enough.

  • 21 20

    Stockholms läns högsta punkt ligger längs Sörmlandsleden. Från det ny-byggda utsiktstornet intill etapp 5:3 syns både Globen och Kaknästornet.

    Utsiktstornet ligger mellan Handen och Ny-näshamn, närmare bestämt på etapp 5:3 i området Hanveden. Det är ungefär tolv me-ter högt och ligger 111 meter över havet. Långt bort syns Globen, vid klart väder även Kaknästornet. Kikare är bra att ha.

    Här har tidigare funnits andra torn, som bland annat använts av försvaret och för brand-övervakning.

    Haninge kommun har bekostat det nya tornet. De fem sektionerna har byggts vid Tornberga gård, en bit därifrån. Ingen bilväg går till tor-net. En helikopter har lyft upp en sektion i ta-

    get på berget. Första försöket misslyckades, helikoptern orkade inte lyfta torndelarna. Andra gången gick det bättre.

    Etapp 5:3 är 15 kilometer och går i nord-sydlig riktning från Hemfosa till Paradiset, i kommunerna Nynäshamn, Haninge och Huddinge. Anita Jonsson sköter etappen tillsammans med Eva Brandt.

    - Det är en etapp med varierad natur, lite kuperad men ändå lättvandrad. Mycket häll-mark och tallskog, men även odlingsland-

    Tornberget – Stockholms läns högsta punkt

    Hur kommer man till Tornberget? Här är ett par alternativ.* Ta SL-buss från Huddinge station till Paradisets friluftsområde, hållplats Bru-ket. Därifrån är det två kilometer att gå till Paradiset, där Sörmlandsleden börjar. Ef-ter Tornberget kan man antingen vända och gå tillbaka eller fortsätta till Hemfosa och ta pendeltåget hem.* Bil. Parkering finns vid Paradiset.

    Varje ”våningsplan” är drygt 25 kvadratmeter. Tornet är tolv meter högt.

    Globen i fjärran men mest skog, skog, skog.

    Mina steg på SörmlandsledenÖver äng och berg och efter myrMin vandring mot Rudans torp jag styrBlänkande som ögon mellan stig och spårLigger sjöarna mellan vass och snår.Jag står vid övre Rudans strandI vassen simmar några änder in mot land.En vandrare vandrar på leden mot vildmarkens landKartan han håller tryggt i sin hand.En blomma står stolt vid dikets kantEtt rådjur vilar vid bergets brant.Det börjar bli kväll, solen bakom skogen sig sänker Dess strålar i Rudans vatten blänker.Det börjar mörkna i nattens sena timmaMedan älvorna börjar dansa i kvällens första dimma.En dag vid Rudan smyger in i nattenMedan kvällens lyktor speglar sig i Rudans vatten.

    Rudan sommaren 2017Tord ”Tordan” Törnqvist

    skap. Man går igenom Österby naturreser-vat. En fin etapp, sammanfattar Anita.

    Tre lite större sjöar passeras: Vädersjön är delvis igenväxt och av typ fågelområde. Både Vedasjön och Transjön är badbara. Vid Transjön finns ett skärmskydd. Ett hett önskemål är en badbrygga vid sjön.

    - Vi har stött på Nynäshamns kommun ett par gånger, men inget har hänt, berättar Anita.

    Skärmskydd finns också vid den närbe-lägna sjön Trehörningen på etapp 5.

    Text och foto: Karin ReibringHelikopterfoto: Leif Strand

    (regionansvarig)

    - Många önskar en badbrygga vid Transjön, säger Anita Jonsson.

  • 23 22

    ANNONS

    Gnesta och Nykvarn knyts ihopDen nya etappen mellan Ny-kvarn och Gnesta är något som båda kommunerna vär-desätter högt och ser oerhör-da möjligheter med.

    Med invigningen av den 17 km långa anslutningsleden 13:2, som sträcker sig från Nykvarns järnvägsstation till huvudledens etapp 13 vid Djupsjön för att se-dan möta anslutning 13:1 med sina 13 km till Gnesta – står nu Nykvarn inte längre vid sidan om Sörmlandsleden - utan är med sin fantastiska natur, lättvandrade och om-växlande etapp och goda kommunikation – äntligen en del av leden!

    Efter invigningen den 30 september 2017 har arbetet fortsatt med att marknadsföra leden som en del av båda kommunernas många pärlor. Arbetet får nu ytterligare en injektion genom samarbetet mellan Gnesta och Nykvarn, genom Gnesta kommuns nä-ringslivsamordnare, Ylva Johannesson, och Nykvarns kommuns näringslivskoordinator, Paula Nolander.

    - Vi ser så många möjligheter med att ut-veckla vår del av leden tillsammans, säger Ylva.

    Paula instämmer och framhåller ”...den po-tential som finns att skapa produkter, före-

    tag och andra värden genom att vara en del av leden är något vi måste fortsätta arbeta med”.

    Besöksnäringen får i och med detta möj-lighet att ta hand om och erbjuda komplette-rande upplevelser i form av fika, mat, boende med mera.

    - Att Sörmlandsleden är en av Sveriges längsta vandringsleder (med sina hundra mil och sina varierande hundra etapper) och att eldsjälar som Peter Swärd och Kjell An-dersson samt så mycket annan ideell kraft har sett till att Nykvarn blivit en del av detta, skall vi förvalta och utveckla på bästa möj-liga vis, säger Paula.

    - Vi vill bidra till att ännu fler personer hittar leden och väljer att vandra vår etapp, säger Ylva och fortsätter:

    - Att ta pendeln till Gnesta för att därifrån påbörja en tvådagarsvandring på Sörm-landsleden till Läggesta och numera även Nykvarn, är en viktig del av vad vi kan erbju-da våra besökare som outdoorupplevelse. Viktigt i sammanhanget är att både Gnesta, Läggesta och Nykvarn erbjuder smidiga an-slutningar med kollektivtrafik.

    Ylva JohannessonPaula Nolander

    Ett nytt naturreservat, Holmsjöskogen, har bildats norr om sjön Klämmingen, längs etapp 13.

    Nya naturreservatet Holmsjöskogen omfat-tar bland annat de två sjöarna Holmsjön och Axsjön i norra Gnesta kommun. Det är 117 hektar stort.

    Naturvärdena i Holmsjöskogen utgörs främst av äldre tallskog, där den äldsta sko-gen ligger norr om Holmsjön med en medel-ålder på cirka 200 år, men med enstaka träd som är närmare 300 år! Detta är en utmärkt miljö för tjäder, vilken vi vid några tillfällen avnjutit en tidig vårmorgon på en bra spel-plats.

    Ett annat värde som kan noteras är

    att Sörmlandsledens etapp 13 pas-serar genom Holmsjöskogen, där de båda klarvattensjöarna utgör omtyckta utflyktsmål. Här finns många fina naturliga rastplatser där besökarna kan känna riktig vildmarkskänsla. På etapp 12 och 13 har ju vargarna sitt revir och på 13 kan vi påstå att lodjuret bor. Över oss svävar ofta havs-örnarna.

    På www.lansstyrelsen.se/sodermanland finns mycket mera information att ta del av.

    Välkomna ut på vår etapp 13 och känn på vildmarken! Lätt att nå från Gnesta (13 km) på 13:1 eller från Nykvarn (17 km) på nya etappen 13:2.

    Peter Swärd/Kerstin Sixhöj

    Nytt naturreservat norr om Klämmingen

    Foto: Peter Swärd

  • Sörmlandsleden fortsätter att växaEtt mycket välbesökt års-möte hölls i Södertälje den 4 februari. Sörm-landsleden ökade sitt medlemsantal med tolv procent under 2017.

    Vid årets slut hade För-eningen Sörmlandsleden 4.835 medlemmar. För att ge lite perspektiv på ut-vecklingen kan nämnas att 2.000-strecket passerades sommaren 2011.

    Årsmötet hölls liksom i fjol på Hagabergs folkhögskola.

    Av årets tio långvandrare fanns åtta på plats. De fick ta emot diplom och berätta vilka etapper de gillar bäst och hur de tyck-er att Sörmlandsleden skulle kunna bli ännu bättre.

    Långvandrare kallas den som gått alla huvudetapper, nr 1-62. Man behöver inte ha gått etapperna med kolon i namnet – i allmänhet avstickare och rundslingor. Den som avverkat alla huvudetapper kan anmäla sig till kansliet.

    Så här ser styrelsen ut 2018: Håkan Lind-

    qvist (ordförande), Elisabeth Nilsson (vice ordförande), Rolf Zetterström (kassör), Kris-tina Linde Jensen (sekreterare), Per-Ola Fredriksson, Kari Talltjärn, Hans Ericson och Per-Olow Andersson.

    Suppleanter: Titti Hadders Lindahl, Stefan Strandh, Annette Garcia och Birgitta Lundh.

    Långvandrarna som fick diplom. Från vänster Gunnel Skönliden, Kerstin Urberg, Torbjörn Persson, Agneta Andersson, Jan-Åke Ramström, Jenny Öberg, Stefan Rahm och Magnus Salomonsson.

    _GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack_GoBack