Lednings- och verkanssystemutveckling

sedan 1990-talet – vad har vi lärt oss?

Göran Kihlström FHT

Lednings- och verkanssystemutveckling sedan 90-talet – vad har vi lärt oss

•  Kort sammanfattning av 90-talet

•  Översiktliga projektbeskrivningar och uppnådda resultat inom områdena:

- Ledningssystem

- Sambandssystem

- Spanings/Verkanssystem

- Logistik

- Strategier, design etc

•  Jämförelser mellan viktigare uppnådda resultat

•  Vad har vi lärt oss

0940-0950 Kort sammanfattning av 90-talet Göran K

0950-1000 Översiktliga projektbeskrivningar Göran K

1000-1015 Strategier, design etc Per Johannisson (Ers)

1015-1030 Battlefield management system Ola Winberg

1030-1045 Link 16 Kristin Strömberg

1045-1055 Vad har vi lärt oss

Kort sammanfattning av 90-talet Systembyggnad/systemintegration Fram till mitten på 80-talet byggdes de flesta systemen som relativt slutna dvs det var svårt att kommunicera mellan systemen.

(Undantag FV StriL, M delvis, och inom Flygplan och Fartyg)

Under 80-talet påbörjades ett omfattande arbete med: •  Funktionskedje- och gränsytedokument •  Regelverk för informationsutbyte mellan vapen- och

”plattformsystem”, stridslednings- och taktiska lednings- system. Exempel: •  Integration Flygsystem-flygbassystem-stridledningssystem •  Integration ytattack-ledningssystem vid modernisering av marinens

lednings- och sambandssystem, Enda •  Ledning indirekt eld vid införande SKER, TR8000,TS9000 •  Ledning av luftvärn vid införande LV-måds, TR8000. TS 9000, Rbs 90,

Rbs70 mod, Rbs 23,

Kort sammanfattning av 90-talet Digitalisering och internetteknik slog igenom

För tester och verifiering byggdes ett antal fasta anläggningar

PC-StriL (för StriL 60)

TCL i Uppsala (för StriC)

VUM i Enköping (för armén och KA)

Sysim (Saab)

Exempel Verifiering FV 2000

Ledningssystem •  ATLE– TS 9000– Taktiskt IP-nät--SWERAP

•  SLB lednsyst II internationella insatser

•  LedsystT--NBF

•  BMS Battlefield Management Systems (Ola Winberg)

•  Referensmiljö för ledningssystem

Sambandssystem •  Link 11 (marinen)

•  TARAS—Link 16 (flygvapnet) (Kristin Strömberg)

•  Komnät Mobil inkl Rakel

•  GTRS och ny KV-radio

TS9000/TR8000 Yttäckande system med taktiskt IP-nät

12

1  komp 2  komp 3  komp Ra  180 Ra  180 Ra  180

AVSTÅND  A-­‐B          50  mil

RADIOUTRUSTNING  Samtliga  fordon  Ra  1512+Ra  180

A B

Förslag  Cll  testnät  FFT  med  Ra  1512  (Fas  3A)

Spl

Ra  1512  Data

Blå server WAN/LAN

Blå  client IP  RAP

Ra  1512  Tal

TAB UtvC  Enköping

Ra  1512  Tal  TOC

C3I Development Centre Enköping

TTP-Lab

Technical POC-Lab

IT soldier

Berga

Mech units JAS sim FHQ BGHQ

Test & Integration Vision Lab

OHQ

Sensor nets Communications

Training area

17

I en stor hall i en gammal fläktfabrik i Enköping står sandfärgade tält uppställda sida vid sida med gröna containrar i olika storlekar. Personal rör sig med snabba steg genom anläggningen och från en av containrarna brummar kylanläggningen som håller utrustning och lokaler vid rätt temperatur. Här håller Försvarsmaktens blivande stabsplatser för bataljon och brigadnivå på att ta sin fysiska form.

Referensmiljö för ledningssystem

Spanings/Verkanssystem

•  ARCHER

•  Korvett Visby

•  Fpl 39

•  ASC 890 (Airborne  Surveillance  and  Control  systems)

•  Iris-T

•  Örnen - Taktisk UAV 03

När den obemannade luftfarkosten Örnen flyger, länkas videobilder i realtid ner till en kontrollstation på marken. Därifrån slussas de vidare till personal som har utrustning för att bearbeta bilderna. På så sätt kan man snabbt analysera den data som Örnens sensorer samlar in och sedan skapa bilder och ta fram spaningsrapporter som förbandet använder i sin planering. -

Logistik Fenix Fenix  är  eR  IT-­‐system  för  driT-­‐  och  underhållsuppföljning  av  flyg.    IT-­‐systemet  ersäRer  successivt  några  av  de  äldre  systemen  som    används  för  uppföljning  inom  Försvarsmakten.    Så  fungerar  IT-­‐systemet    Fenix  Systemet  leder  en  felrapport  från  piloten  Cll  en  avvikelserapport    som  sedan  sänder  signaler  Cll  verkstad  och  reservdelshanteringen.    Varje  flygplansindivid  kan  följas  i  detalj  och  uppföljningen  ger  även    underlag  för  beslutsfaRare.  Piloter  och  tekniker  rapporterar  direkt  i  systemet,  via  en  web-­‐klient.    Tidigare  var  deRa  arbete  Cll  stor  del  pappers-­‐  och  blankeRbaserat.  Fenix  är  baserat  på  eR  standardsystem  som  heter  Maintenix  och    är  utvecklat  av  företaget  Mxi  Technologies  i  Kanada  -­‐Maintenix  används  av  flera  stora  aktörer,  Cll  exempel  US  Navy,  Lockheed  MarCn  samt  civila  bolag  som  Air  France,  KLM,  Delta  och  Quantas.  –  System  som  ersäRs  av  Fenix  är  bland  annat:  DIDAS  Flyg  ,  VKTP,    PRIMUS  FD,    Didas  Bas  (delvis)  

0940-0950 Kort sammanfattning av 90-talet Göran K

0950-1000 Översiktliga projektbeskrivningar Göran K

1000-1015 Strategier, design etc (FM A/ FM AR) Per Johannisson

1015-1030 Battlefield management system Ola Winberg

1030-1045 Link 16 Kristin Strömberg

1045-1055 Vad har vi lärt oss

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

15-06-16

Införande  av  Länk  16  i  Sverige  

PresentaCon  vid  SESAM  heldagsseminarium  ”Ledning  och  verkan  i  cyberåldern”,  2015-­‐06-­‐09  

KrisCn  Strömberg,  Tf.  Teknisk  Direktör,  FMV  

15-06-16 42

Agenda  

•  Bakgrund  •  Struktur  •  Uppnådda  resultat  •  Erfarenheter  

42

15-06-16

Bakgrund  

•  C  KRI  BIS  (Beslut  i  Stort)  2004  –  SCpulerade  interoperabilitet  i  stället  för  naConella  särlösningar.  

–  J-­‐seriestandarden  nämndes  specifikt.  

•  Följdverkningar  av  beslutet:  –  Projekt  TARAS/Ra90  lades  ned  utan  införande.  

–  Utredning  genomfördes  om  hur  FMV  borde  arbeta  med  interoperabla  takCska  datalänkar.  

–  FMV  TDL-­‐kontor  bildades  2005.  

43

15-06-16

Struktur  

44

•  En  sammanhållande  struktur  (TDL-­‐kontoret)  för:  –  anskaffning  av  plakormsoberoende  utrustning  

–  sammanhållande  lösningar  på  gemensamma  problem  

–  stöd  Cll  plakormsprojekt  

•  RespekCve  plakorm  ansvarar  för  siR  eget  införande  av  Länk  16  

•  FM  bildar  en  planeringsenhet  för  Länk  16  –  Joint  Data  Link  OperaCons  Cell  (JDLOC)  

15-06-16

Uppnådda  resultat  

45

TDL-­‐kontoret  bildas  

2005  

Anskaffning  MIDS-­‐terminaler  

2006  

JDLOC  bildas.  Första  leverans  MIDS.  

2008  

ASC  890  deltar  i  övning  NoCo  

2009  

IOC  Länk  16  i  FM  

2010  

Libyen  –    Länk  16  i    skarp  mission  

2011   Dagligt  bruk  av  Länk  16  på  hemmaplan,  fortsaR  utveckling  samt  regelbundet  deltagande  i  internaConella  övningar  

2013–  

FOC  Länk  16  i  FM  

2012  C  KRI  BIS  2004  

Länk  16  

15-06-16

Erfarenheter  

46

•  Man  blir  inte  interoperabel  genom  aR  siRa  hemma  vid  siR  skrivbord:  –  Goda  kontakter  med  andra  länder  och  organisaConer  krävs…  

–  Man  måste  ta  den  bästa  erfarenheten  Cll  stöd  för  siR  arbete,  oberoende  om  det  är  ”utländsk  arbetskraT”….  

–  Man  måste  lära  sig  de  processer  och  regelverk  som  gäller  för  de  system  man  arbetar  med,  det  finns  inga  undantag  för  eR  land  som  Sverige….  

15-06-16

Erfarenheter  

47

•  The  devil  is  in  the  details:  –  En  standard  är  inte  en  standard….  –  När  man  arbetar  med  meddelandestandarder  så  krävs  detaljerad  

kravställning  ned  Cll  minsta  del  för  aR  säkra  interoperabilitet….  

–  Kontroll  på  versioner,  varianter,  ediConer,  ändringar  etc.  är  nödvändigt…..interoperabilitet  är  inte  staCskt….  

•  ER  äkta  system-­‐av-­‐system:  –  Teknisk  samfunkCon  är  nyckeln  Cll  eR  system  som  Länk  16….  

–  En  plakorm  som  opCmerar  sin  egen  implementaCon  kan  sänka  systemet  som  helhet….  

–  Grundläggande  övergripande  kravställning  är  av  högsta  vikt….  

15-06-16

Erfarenheter  

48

•  Ensam  är  inte  allCd  stark….  –  Avvägningar  måste  allCd  göras  mellan  nyRan  av  interoperabilitet  

och  möjligheten  aR  utveckla  eR  tekniskt  mer  avancerat  naConellt  system….  

•  Det  är  inte  allCd  tekniken  som  är  svårast….  –  Regler,  processer,  kryptohantering,  säkerhetsavtal….  –  Avsaknad  av  takCskt  tänk  och  grundläggande  utbildning  försvårar  

införandet  av  eR  komplext  tekniskt  system  –  Länk  16  är  inte  ”JAR  –  Just  Another  Radio”…..  

Vad har vi lärt oss

•  Utmanande att bygga system som uppfyller alla krav på ackreditering, certifiering etc Ex. Sirius, LedsystT, IP-telefoni i FTN

•  Viktigt att inte släppa kopplingen mellan utvecklings- projekt och linjeorganisationerna Ex. LedsystT som delvis levde ett eget liv med få deltagare från FMV (stort antal konsulter förutom industrin). FM och FMV linjeorg mycket litet engagerade)

•  Internationaliseringen och NATO anpassningen Ex. Mycket stora insatser för att på kort tid leverera lednsyst, Ofta som ad-hoc där man tog det som för tillfället fanns SLB, SWERAP,SWECCIS etc Natoanpassning övergången RAS 90 till Link 16. •  Tänk efter noga innan kompetenser/förmågor avvecklas Ex. Nedmonteringen av KV kompetens ställde till med problem för II där det krävs allt från KV till satellit.

Vad har vi lärt oss?? Övergången från ”stuprör” till system krävde •  Gränsytedefinitioner, standardiserade gränsytor •  Regelverk för informationsutbyte •  Teknisk arkitektur (förebild US JTA)

För att ensa den spretiga IT verksamheten behövdes •  HIT •  DIT

Perparbete och FoT var viktiga för visionsarbetet

Rak och öppen samverkan användare, beställare och leverantör är en förutsättning för lyckat slutresultat

De formella delarna i upphandlingarna ökade successivt

Etableringen av försök- och testanläggningar ett måste Moduluppbyggnad av program- och maskinvara en positiv utveckling

Att bygga ledningssystem för internationella insatser

Mobiltele- och Internet/IP hade/har mycket stor inverkan på ledningssystemonrådet

Att uppnå av FM krävd IT-säkerhet mycket svårt vilket fällde flera projekt

Inom sambandsområdet var vår samverkan med Norge och USA av mycket stor betydelse för våra projekt

Successiv uppföljning av programvaruintensiva system nödvändig

Krav på outnyttjade minnesutrymmen vid beställning var mycket viktigt m h t ökade krav under utvecklingen och för framtida mod

 Standardisering  •  Leverantörsunika  lösningar  •  ”Svensk  profil  standard”  •  InternaMonell  standard  •  Nato/EPa  standard  •  Öppna  standards  och  

gränsytor  

abc  

NATO UNCLASSIFIED 53

C4ISR – architecture : NSV-1a Communication services IOPs

NATO UNCLASSIFIED 54

C4ISR – architecture : NSV-1b Information Systems IOPs