LEK OCH BUS UTOMHUSUTEFÖRSKOLAN STOCK & STEN

EXTRATJÄNST GAV NY CHANSINBLICK I DET SVENSKA ARBETSLIVET

EN HALV MILJON IDÉER– NU FORTSÄTTER DET

MITT NÄSSJÖ | NUMMER 1 | 2018 | OM NÄSSJÖ KOMMUN

2 2

Mitt Nässjö ges ut av Nässjö kommun och delas kostnadsfritt ut till alla hushåll två gånger om året. Tidningen speglar och lyfter fram kommunal verksamhet, berättar om aktuella projekt och händelser. Du kan också hämta tidningen på något av våra medborgarkontor eller läsa den direkt på kommunens webbplats, nassjo.se/mittnassjo. Foto: Nässjö kommun, om inget annat anges. Tryck: Tidningen trycks i 16 000 exemplar hos Lenanders Grafiska AB. Distributionen sker via Post Nord.

Synpunkter, tankar eller tips? Kontakta kommunikationsenheten, Nässjö kommun. Kommunikationschef Elisabeth Johansson, tel 0380-51 72 49, elisabeth.johansson1@nassjo.se

MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

HÅLLBAR UTVECKLING – ett ansvar som angår oss alla

Förenta nationerna, FN, fattade 2015 beslut om Agenda 2030. 17 globala mål som syftar till att vi fram till 2030 skall uppnå socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling, världen över. 193 länder har hittills under- tecknat deklarationen.

Tar vi ner Agenda 2030 till lokal nivå handlar det om att agera och tänka på att leva sunt, motionera, ta hand om vår egen hälsa och äta ”rätt”. Detta i sin tur skapar förutsättningar för livskraftiga företag som bidrar till att utveckla sunda arbetsplatser och välstånd på den ort där de befinner sig. Det skapar också en långsiktigt hållbar ekonomi där vi inte konsumerar mer resurser än vi tillför vår kommun.

Nedan listar jag tre av de mål vi behöver jobba vidare med i Nässjö kommun:• Mål 4: God utbildning för alla. Självklart skall vi ha en skola som ger

ungdomar stimulans och vilja att utbilda sig för att senare kunna bidra till utvecklingen inom offentlig verksamhet och näringsliv.

• Mål 10: Minskad ojämlikhet. Det handlar om jämställdhet mellan könen och mellan stad och landsbygd. Det kräver att jag som individ bidrar och det jobbet börjar inom familjen. Flickor och pojkar har samma värde, ska ha samma möjligheter till skolgång och ska senare i livet ha lika lön för lika arbete.

• Mäl 12: Hållbar konsumtion och produktion. Kanske den största utmaningen. Idag förbrukar världen mer resurser än vad som tillförs. Den utvecklingen måste ändras. Inom kommunen ställer vi miljökrav vid alla upphandlingar, i möjligaste mån strävar vi efter att upphandla ekologiska produkter. Kommunens bilpark ska, i samband med att nya bilar upphandlas, bli mer än 50 procent fossilfri. Vi byter efterhand ut all belysning till LED belysning för att få bättre ljus med lägre energi- förbrukning.

I en värld som snabbt förändras gäller det att inte bara följa utvecklingen utan också försöka leda den. Nässjö kommun kan och vill vara socialt, miljö-mässigt och resursmässigt i framkant. Har vi förmåga och rätt engagemang är hållbar utveckling den kanske viktigaste framgångsfaktorn. Det finns inga enkla vägar till att skapa den attraktiva kommunen, det förutsätter att alla bidrar med sin del. Vi måste alla tänka ”smart, digitalt och hållbart” Hoppas du vill vara med och bidra på den hållbara resan. KARL G BARTOLL, kommundirektör

3

Utomhus hos Stock & Sten

Den lilla skogen fanns redan på den inhägnade gården. De investeringar som gjorts är ett litet uppvärmt hus med toaletter och torkskåp samt en ouppvärmd paviljong som skydd mot regn och blåst.

– Här finns det möjlighet för bar-nen att gå in, men den utnyttjas bara korta stunder. Barnen väljer själva att vara ute, det är deras oas. Vi märker att de hämtar energi i skogen, säger Lisa Bergström, förskollärare på Stock & Sten och utvecklingslärare för för-skolan i Nässjö kommun.

Uteförskolan startade i augusti med ett tiotal inskrivna barn mellan fyra och sex år. Den långa och kalla vin-tern gjorde att förskolan fick en minst sagt utmanande start.

– Det gick över förväntan! Det som

är jobbigast vintertid är att äta utom-hus. Våra barn har kanske lite mer genomtänkta kläder, lager på lager och alltid ett par torra vantar i tork-skåpet. I övrigt handlar det om att aktivera barnen efter vad årstiden kräver. Är man i rörelse så fryser man inte. Däremot kan vi inte ägna oss åt finmotorik mitt i vintern. Smålego kunde vi ta fram först i april. Då satt vi i bara ulltröja på filtar och byggde lego i vårsolen, berättar Lisa.

Följer årstidernaDen friska luften tros höra samman med vinterns låga sjukfrånvaro. Dess- utom innebär utevistelsen att gruppen på ett naturligt sätt följer årstiderna och dagsljuset. I skogen finns det också gott om plats för alla att vara sig själva.

– Vi känner att det påverkar lugnet i kroppen. Barnen kan och får springa av sig och vi har möjlighet att följa krop- pens behov under dagen. Vår barngrupp har rörliga perioder och mer stilla- sittande perioder under dagen. Med våra ytor kan vi anpassa oss till det, säger Lisa.

Utgår från barnens lekarI skogen finns en grillplats, men i regel hämtas lunchen från förskolan. I övrigt har man inget stort behov av att passa tider.

– Vi har en tillåtande verksamhet där vi följer barnens lekar i stället för att gå in och bryta. Vi utgår från det barnen fastnar för och skapar lekvärldar där vi kan tillföra material. Samlingar och planerade aktiviteter har vi när barn-gruppen har behovet, säger Lisa.

CARINA ENGQVIST

Är du intresserad av att veta mer om uteförskolan Stock & Sten? Kontaktaförskolechef Evelina Roos, evelina.roos@nassjo.se

De flesta förskolor är utomhus så mycket som möjligt med sina barn. Stock & Sten på Åkers förskola tar utevistelsen ett steg längre och är ute hela dagarna – året runt. Barnen älskar det och personalen har svårt att tänka sig att jobba inomhus igen.

Bilden överst: Ellen, Leon, Maximiliam, Noomi och Harry på uteavdelningen Stock & sten, Åkers förskola, har fruktstund. Bilden till höger: Lisa Bergström, förskollärare och utvecklingslärare för förskolan i Nässjö kommun, testar gungbron tillsammans med Noomi. Foto: Johan Lindqvist

MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

4

VÄLFÄRD

Det är svårt att avgöra vem som är mest nöjd. Anwar Shehim från Etiopien, som har ett jobb att gå till, en arbetsplats med kollegor och vänner som ständigt ger honom nya uppgifter och språklektioner. Eller hand- ledaren Monica Broholm, som fått hjälp med arkivet och en extra resurs som avlastar kollegorna på HR- avdelningen. Båda har fått en ny kompis och inblick i en annan kultur.

”En jättestor chans”Sedan två år tillbaka erbjuder Nässjö kommun personer som står långt ifrån arbetsmarknaden extratjänster via kommunens arbetsmarknadsenhet (AME) i samarbete med arbetsförmedlingen. Kriterierna för en extratjänst är att den ska vara utöver ordinarie verksamhet, personen får inte ersätta befintlig personal. Dessutom måste det finnas en handledare. Tjänsterna inleds med praktik under en till tre månader. Under perioden sker uppföljning av praktik-samordnare, som hjälper till med problem som uppstår.

– Språkförbistringar och kulturskillnader kan göra att vi kan behöva gå in och hjälpa till på olika sätt. Det dyker upp saker som vi får lösa längs vägen, säger Anki Wenström, praktiksamordnare på AME.

Om allt fungerar för båda parter kan det resultera i en extratjänst. Arbetsförmedlingen tar beslut om ett år och under det året får AME-deltagaren regelbunden upp- följning och stöd för att göra en individuell planering. Nästa steg kan vara antingen studier, arbete på den regul-jära arbetsmarknaden eller om så behövs ett år till inom kommunal verksamhet, där man kan få max två år.

I Anwars fall fungerar allting utmärkt och i dagarna fick han klartecken att stanna på HR-avdelningen ytter-ligare ett år.

– Det här är en jättestor chans för mig. Att lära sig språ-ket i skolan är inte samma sak som att träna på en arbets-plats. Här är jag tvungen att prata, beskriva och förstå.

Alla på avdelningen hjälper mig på olika sätt och de be- tyder jättemycket för min integration, säger Anwar.

Han hade varit i Sverige sedan 2013. Efter SFI-utbild-ningen gjorde han praktik och gick kurser inom industri. Han gick också kurser inom administration innan han började söka jobb via arbetsförmedlingen.

– I mitt hemland har jag arbetat som ekonom. Här sökte jag jobb på företag i olika branscher och var på flera intervjuer. Jag vill klara mig själv, jobba och tjäna pengar men jag har inte lyckats få något jobb, berättar Anwar.

Till slut fick han kontakt med Anki Wenström på AME, som kartlade hans bakgrund och matchade honom med HR-avdelningens och pensionshandläggare Monica Bro-holms önskemål att få hjälp av en extratjänst med arkivet.

– Jag är så tacksam att jag har fått den här chansen. Jag är nöjd. Här får jag utvecklas, jag lär mig hur arbetslivet funge-rar i Sverige och jag får en referens, vilket kommer bli viktigt för mig när jag ska söka arbete i framtiden, säger Anwar.

Värdefull extraresurs Det eftersatta arkivet har kompletterats med en rad andra arbetsuppgifter. I dag jobbar Anwar med löner, kvittohante-ring, posthantering och hjälper sina kollegor med adminis-trativa uppgifter. En dag i veckan avlöser han, tillsammans med en kollega, kommunhusets receptionist vid förmid-dagsfikat. På arbetsplatsträffarna presenterar han utförda

En ny chans genom extratjänst

Ett eftersatt arkiv och en pensionshandläggare som såg möjligheterna blev nyckeln in i det nya hemlandet. Anwar Shehim är en av cirka 60 personer som genom arbetsmarknadsenhetens resurstjänst får chans att ta sig in på arbetsmarknaden.

”Här får jag utvecklas, jag lär mig hur arbetslivet fungerar i Sverige

och jag får en referens

MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

5

jobb och gör jämförelser med arbetssätt i Etiopien. I sommar får han hjälpa till med den administrativa processen kring kommunens feriepraktikanter.

– Vi har fått en riktig pärla, Anwar är verkligen en extra resurs och har blivit en del av vår avdelning, konstaterar Monica.

I egenskap av handledare är hon den person som Anwar ska vända sig till i olika frågor.

– Jag fick en handledarutbildning under en dag. I mitt fall är uppdraget väldigt enkelt. Anwar är så duktig. Alla i arbetslaget hjälps åt och vår chef är bra på att se till att han får nya utmaningar.

Värdet av ett sammanhang Samtliga förvaltningar i Nässjö kommun tar emot extra- tjänster och bidrar till att människor kommer in i ar-betslivet – på skolor, äldreboenden, vårdenheter och

administrativa avdelningar. Under hela anställnings- perioden har den anställde kontakt med AME.

– Just nu jobbar vi med flertalet utrikesfödda men extratjänsterna finns till för alla som står långt från arbets-marknaden. Många har hög utbildning men får börja om från början, säger Anki Wenström.

Hon betonar att AME har ett gott samarbete med både arbetsförmedlingen och Nässjö Lärcenter, vilket har stor betydelse för resultatet.

– Det är helt fantastiskt att se så många människor växa. Att få en tillhörighet, att finnas med i ett sammanhang är så värdefullt för utvecklingen. Vi har flera exempel där extratjänsten lett vidare till studier eller ett reguljärt jobb, berättar Anki.

CARINA ENGQVIST

Anwar Shehim från Etiopien ser extratjänsten på kommunens HR-avdelning som en möjlighet att lära sig språket. I dag jobbar Anwar med löner, kvittohantering, posthantering och hjälper sina kollegor med administrativa uppgifter. Foto: Johan Lindqvist

Monica Broholm

MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

6 6 MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

VÄLFÄRD

Sedan starten 2016 har 90 medarbe-tare i den kommunala organisationen utbildats till språk- och kulturstödjare. Två av dem är undersköterskorna Barbro Lindstedt och Åsa Barklid på Ingsbergsgården. I flera omgångar har de tagit emot elever från kommunens satsning på ”Vårdnära serviceutbild-ning” där människor med låg utbild-ning kombinerar språkinlärning med möjligheten att lära sig ett yrke.

”Trygga i oss själva”Utbildningen till kultur- och språk-stödjare är tre dagar lång och omfat-tar värdegrundsarbete och kunskap om språkutveckling- och inlärnings-process.

– Det bästa var delen om hur vi fungerar som människor, varför vi är som vi är, och gör som vi gör. För att kunna hjälpa otrygga nyanlända måste vi vara trygga i oss själva. Jag önskar att alla medarbetare skulle få gå den här kursen, säger Barbro.

Känns bra att hjälpaEn praktikomgång omfattar tre perio-der, två till fyra veckor långa.

– I början har många inget själv- förtroende alls. Men de växer för varje gång de kommer hit och när de till slut vågar skämta vet man att man lyckats, säger Barbro.

Varje relation är unik, men enligt Åsa och Barbro, handlar det genomgående om att gå försiktigt fram.

– För någon som är uppvuxen med att familjen sköter de gamla i hemmet kan det vara svårt att förstå varför ett demensboende ens existerar, säger Åsa Barklid, och tillägger att det dy-ker upp stora och små frågor längs vägen.

– Ingenting är självklart. Men vi tar det i små steg och det är fantastiskt att se människor utvecklas. Många har suttit fast i en utvecklingsfas under lång tid. Det känns verkligen jättebra att kunna hjälpa en annan människa att komma vidare, säger Åsa.

Större förståelseEtt par av eleverna på Ingsbergs- gården har blivit vikarier, någon har fått en extratjänst. Vissa passar i vår-den, andra är mer lämpade för service- yrken. Oavsett var personen hamnar innebär tiden med språk- och kultur-stödjaren att personen kommit ett steg närmare en anställning. Under tiden får både personal och boende ett extra tillskott på avdelningen. Ett par extra händer. Men också en större förståelse.

– För bara några år sedan hade vi 99 procent svenska namn på den här arbetsplatsen. I dag finns en förståelse

och en tolerans för andra bakgrun-der och kulturer, vilket är nödvändigt för framtidens arbetskraftsförsörjning. Den här gruppen kommer att bli en stor resurs för oss i framtiden, säger Marie Sparr, enhetschef på Ingsbergs-gården.

CARINA ENGQVIST

Hjälper nyanlända in i arbetslivet Arbete är bästa vägen till integration. Men att möta arbetsliveti ett främmande land, med ett nytt språk och en obekant kultur är allt annat än enkelt. Nässjö kommuns språk- och kulturstödjare är vardagshjältar som ser till att nyanlända får ett bra mottagande på arbetsplatsen.

Undersköterskorna Barbro Lindstedt och Åsa Barklid är två av 90 språk- och kulturstödjare i Nässjö kommun. Foto: Johan Lindqvist

7MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

ATTRAKTIVITET

Utvecklingen av Nässjö pågår ständigt och det byggs som aldrig förr. Sammanlagt har cirka 30 tomter sålts under det senaste året till personer och familjer som vill bygga nytt. Det finns även planer för framtida byggen och möj-ligheter för nya köpare att få bygga sina drömhus.

Under 2017 såldes många tomter i kommunen. I det nya bostadsområdet Alsberg intill Åker har 11 av 18 tomter blivit sålda. I bostadsområdet Ledet finns det bara ett fåtal tomter kvar till försäljning. Vissa områden är näst intill helt slutsålda, som exempelvis Gambri-nus sjösida där allt är sålt eller Folkets Park där bara en villatomt finns kvar att köpa. Även i Forserum är det stor efterfrågan på tomter vilket har lett till att alla lediga tomter sålts.

Förverkliga villadrömmenEnligt Jan Petersén, mark och explo-ateringsingenjör på Nässjö kommun, finns det många fördelar med att köpa tomt.

– Det är lite av en trend att folk vill förverkliga den egna villadrömmen hellre än att köpa ett gruppbyggt hus, säger han.

Stor efterfråganEn fördel med att köpa tomt och bygga ett hus är dessutom att det är låga underhålls- och driftskostnader. Tomtpriserna är förhållandevis pris-värda i Nässjö kommun, de ligger på mellan 150 000–500 000 kronor, be- roende på tomtens läge.

Trenden att bygga fortsätter och efter-

som efterfrågan är stor i Forserum ska 15 nya villatomter förberedas och säljas under 2018.

– Vi får många förfrågningar på tom-ter i Forserum, en hel del Jönköpings-bor har hört av sig liksom många som bor i Forserum som vill ha ett enklare boende, säger Petersén.

I Nässjö kommer två större projekt skapa flera möjligheter till bostäder. Både i stadsdelarna Åkershäll och södra Handskeryd beräknas nya bo-stadsområden vara klara under 2020.

AMANDA FRIBERG

Rekordmånga tomter sålda

Många vill bygga nytt och tomtpriserna är prisvärda i Nässjö kommun.

Nässjö kommun är bäst i länet på energisnåla fastigheter. Rankningen, som tagits fram av Indoor Energy och Ömangruppen, bygger på hur mycket energi kommunernas egna fastigheter gjorde av med per invånare under 2015. Dess- utom kom kommunen på 15:e plats i hela landet.

Tekniska servicekontoret har lagt ner mycket tid och kraft på att få ner energiförbrukningen i de kommunala fastig-heterna. Det är flera åtgärder som har vidtagits de senaste åren. Bland annat har man bytt ut ventilations- och fläkt-

anläggningar för att göra dem mer energieffektiva. Man har dessutom i vissa fall installerat helt nya anläggningar och även reducerat vattenförbrukningen i fastigheterna. Det är den typen av insatser och åtgärder som lett till att kommunens energiförbrukning minskat.

I Sverige går cirka 40 procent av energianvändningen till att värma och kyla fastigheter. Den genomsnittliga energianvändningen i svenska fastigheter är 13,2 MWh per invånare. Vid årets sammanställning blev Nässjö kommun bäst i länet och kom på en hedrande 15:e plats nationellt med ett energiindex på endast 8,7 MWh.

AMANDA FRIBERG

Bäst i länet på energisnåla fastigheter

8 MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

Unik utbildning i hållbar renoveringTrots att de flesta byggprojekt i vårt land handlar om ombyggnad och renovering av befintliga hus finns det bara en enda svensk utbildning med fokus på hållbar renovering. ”Hållbar ombyggnad och renovering” drivs av Nässjö Lärcenter och har sedan 2011 utbildat över 80 personer. De senaste åren har många av studenterna varit nysvenskar.

När gymnasiets byggprogram i början av 2000-talet tog bort kursen Ombygg-nad såg tre herrar, däribland gymna-sieläraren Lars Svensson, behov av att öka kunskapen om renovering av nyare byggnader. De tre drog upp riktlinjer-na för utbildningen, som sedan starten 2011 utbildat cirka 80 personer. 70 av dem jobbar i dag i branschen.

– Många av studenterna har fått anställning i byggföretag eller på hus-fabriker. En del har startat egna före-tag eller studerat vidare. Ett par tjejer har blivit målare, andra har gått vidare inom VVS eller golvläggning, berättar Lars Svensson, som numera är utbild-ningsledare för utbildningen.

Han ser stora fördelar med den nära kopplingen till branschen samt det kon-taktnät som byggs upp under den prak-tik som är en stor del av utbildningen. De senaste åren har ungefär hälften

av studenterna haft utländsk här-komst. Två av dem är Said Anatour och Wajeh Hamad, som arbetat som snickare respektive elektriker i sitt hemland Syrien. De uppfyller därmed intagningskravet om kunskap i bran-schen. Men för dem räckte erfaren-heten inte för att få ett jobb i Sverige. De är båda mycket tacksamma att de kom i kontakt med Nässjö Lärcenter och fick möjlighet att gå utbildningen.

– Det var en jättebra utbildning.

Lärarna, praktiken och den kunskap vi fått om den svenska byggbran-schen. Allt var bra, säger Said och Wajeh, som efter examen i februari fick möjlighet att jobba på Kultur- gatan i Bodafors.

Renoverats under vårenHär har de under våren renoverat både utvändigt och invändigt. Bland annat i Gröna huset, som i sommar öppnar bokhandel och Bed & Break- fast, i Magasinet där utställningen Trä Art 2018 kommer att visas, samt i familjen Lehmans ståtliga bostad Villa Svea, där boxmakaren Norio Tanno från Japan kommer att vara verksam under några sommarveckor.

Stolta visar Said och Wajeh upp sitt arbete och det går inte ta miste på glädjen att få vara en del i utveck-

”Många av studenterna har fått anställning i byggföretag eller

på husfabriker

KOMPETENS

Delar av familjen Lehmans bostad Villa Svea har reno-verats och under några sommarveck-or är boxmakaren Norio Tanno från Japan verksam i huset. Foto: Johan Lindqvist

Wajeh Hamad och Said Anatour är nöjda med utbildningen som gav dem kunskap om den svenska byggbranschen.

9MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

lingen av det växande besöksmålet i Bodafors.

– Eftersom vi bor här i Bodafors har det varit jättebra för oss. Nu söker vi jobb, säger Said, som har goda för-hoppningar om att få en anställning.

Kulturgatan i BodaforsTack vare utbildningen känner de sig förberedda. De har sett många olika sorters arbetsplatser och byggprojekt och har fått både kontakter och in-blick i den svenska arbetsmarknaden.

Stiftelsen bakom Kulturgatan i Boda- fors är bara ett exempel. Listan på fast-ighetsägare som måste se om sina hus är i det närmaste oändlig. Kommuner, bostadsbolag, företag och privatper-soner. Alla fastigheter, oavsett byggår, kräver förr eller senare renovering.

– Vi ser tyvärr alltför många betydligt yngre byggnader med svaga arbeten. Det gör mig bekymrad. Vi har byggt om relativt nya fastigheter med svaga fukt-spärrar och dåliga tekniska lösningar. Det finns ett enormt behov av den här utbildningen, säger Ruben Albertsson, som undervisar i några av kurserna.

Renovera från grund till takDärför är det olyckligt att Myndig- heten för Yrkeshögskolan i år valde att inte bevilja ansökan från Nässjö Lärcenter. Som det ser ut nu blir det ingen ny antagning i höst. Men visio-nerna, drömmarna och planerna finns kvar. Liksom kunskapen, konceptet, erfarenheterna och kontaktnätet i branschen. Nässjö Lärcenter har bland annat fört dialog om ett samarbete med KTH, Kungliga tekniska hög- skolan, och har också långt fram- skridna planer på att starta en tvilling-

utbildning tillsammans med Botkyrka- byggen i Fittja.

– Vi drömmer om att införskaffa ett eget hus som vi kan gå igenom och renovera från grund till tak. Det skulle också vara spännande att göra insatser och hitta engagemang på mindre orter. Det finns en sådan potential i små samhällen, säger Ruben.

Lyckligtvis finns det ingenting som hindrar att Nässjö Lärcenter söker, och får utbildningen beviljad nästa gång.

CARINA ENGQVIST

HÅLLBAR OMBYGGNAD OCH RENOVERING

Utbildningens upplägg görs i nära samarbete med Sveriges Byggindustrier, Installa- törernas utbildningscentrum och lokala byggföretag. Utbildningen genomförs genom byggprojekt och praktik, sk. lärande i arbete (LIA). Teorigenomgångar varvas med praktiskt arbete i olika renoverings- och ombyggnadsprojekt. Ämnen som tas upp är bland annat energieffektivitet, installationsteknik, ekonomi, arbets- miljö, bemötande och projektering.

Efter utbildningen kan du arbeta som bygghantverkare eller installatör med specialist-kunskap inom hållbar ombyggnad och renovering; installation, bygghantverk, projek-tering, miljöfrågor eller kvalitetsarbete i ombyggnads- och renoveringsprojekt.

Ruben Albertsson undervisar i några av kurserna som ingår i utbildningen Hållbar utveckling och renovering. Foto: Johan Lindqvist

10 MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

EN HALV MILJON IDÉER

I projektet En halv miljon idéer får åtta landsbygdsområden i Nässjö kommun 500 000 kronor vardera till lokal utveckling. Halvvägs in i projektet har respektive plats prioriterat investeringar för halva budgeten. Nu startar andra omgången, med nya medel och en ny demokratisk process. Må bästa förslag vinna.

Det har gått några år sedan föregångaren till en halv miljon idéer startades upp. I det projektet fick kommunens större kransorter en miljon kronor vardera till utveckling och ökad attraktivitet. De lokala prioriteringarna gjordes i huvudsak tillsammans med föreningslivet. Inför mot- svarande utvecklingsarbete i de mindre orterna på lands-bygden eftersträvades ett effektivare arbetssätt med ännu bredare delaktighet. Svaret blev arbetssättet Medborgar-budget, där invånarnas egna förslag röstas fram. Alla för-slag beaktas och röstningen sker på riktigt med valsedlar, valurnor och ibland har det till och med drivits valkampan-jer för vissa förslag.

– Tanken med projektet är dels att ta fram fysiska investeringar, men också att stärka demokratin genom att bjuda in medborgarna att påverka sitt om- råde. Långsiktigt är förhoppningen att stärka relationen till kommunen och att lägga grunden för en fortsatt dialog, säger projektledare Jennifer Cronborn.

Lönar sig att påverkaI första omgången av En halv miljon idéer lämnade ett 100-tal personer in idéer och 30 procent av alla boende i berörda områden deltog i röstningen. Ungefär hälften av dem har deltagit vid fysiska träffar.

– Alla får och kan vara med och bestämma, även de som inte vill eller hinner gå på möten, säger Jennifer och berättar att arbetssättet gjort att man också nått många barn, ungdomar och unga vuxna.

– Det är en stor vinst att man tidigt i livet ser att det lönar sig att påverka.

Hon betonar att varje plats har sin egen historia samt unika förutsättningar och framtidsplaner.

– Genom projektet kan alla utvecklas utifrån sina egna behov. Jag är förundrad över den fyndighet och påhittig- het som finns i alla områden. Här finns dessutom en stor vana att göra det mesta själva. Den lokala handlingskraf-ten ska inte missbrukas, men engagemanget kan också bi-dra till att investerade medel kan växlas upp och generera ännu mer, konstaterar Jennifer.

I Äng äskade samhällsföreningen medel från Allmänna Arvsfonden för att kunna göra en större kick- och skate-

bana, som under högtidliga former kommer att invigas i sommar. Barnen på orten har själva bestämt vilka be-tonghinder som ska köpas in.

– En halv miljon idéer var en förutsättning för att få den medfinansiering som Allmänna Arvsfonden krävde, säger Nina Beckman, ordförande i Ängs samhällsfören-ing, som upplever att många är glada att kommunen sat-sar i kransorterna.

– Projektet har väckt ett stort intresse och engagemang i alla åldrar. Många har varit nyfikna och tycker att det är jättekul att vi själva får bestämma. Redan nu pratas det mycket om vilka idéer som ska läggas fram till nästa omgång, berättar Nina.

Andra omgången startadUnder våren startade andra omgången med en ny för-slagsprocess. Projektet pågår till och med 2020 och då ska de sista investeringarna vara genomförda. Utvärde-ringen har visat att medborgarna önskar ännu mer insyn i den process som sker på Nässjö kommun. Nu tillsätts därför en referensgrupp med representanter från de be-rörda orterna.

CARINA ENGQVIST

Jennifer Cronborn

SÅ GÅR DET TILL

• Nässjö kommun utlyser medel till lokal utveckling. • Invånare i respektive ort uppmanas att lämna in idéer

(på fysisk idékväll eller via hemsidan). På en interaktiv karta kan den som har en idé pricka in sitt förslag och göra en kort beskrivning.

• Nässjö kommun går igenom samtliga förslag, säker- hetsställer att investeringen är till för en bred mål-grupp, att den stärker attraktiviteten samt att den inte strider mot lagar och regler.

• Idéerna kostnadsberäknas och presenteras i ett informationsblad som skickas till alla i de berörda områdena.

• Röstningen pågår under 20 dagar (på fysiskt röstming-el eller via hemsidan). Alla invånare, oavsett ålder, har rösträtt och får tre röster vardera.

• De förslag som får flest röster genomförs under nästkommande år.

ATTRAKTIVITET

11

En ny klätterställning var ett av de vinnande förslagen när man valde att utveckla lek- platsen i Äng. Här leker Gideon (till vänster), Tuva och Dante. Foto: Johan Lindqvist

Vinnande förslag från omgång 1 (kommer att genomförs under 2018)

ORMARYD • Belyst promenadslinga • Trädäck

SOLBERGA • Ny hinderbana på lekplats• Omklädningsrum vid badplats

ÄNG • Utveckling av lekplatsen • Kick- och skatebana

FLISBY • Utegym• Utomhusscen• Webbplattform• Hjärtstartare • Bredbandsanslutning

GRIMSTORP • Belyst promenadslinga

FREDRIKSDAL • Lekplats med hinderbana

STENSJÖN • Utegym • Samlingslokal i Rödja

SANDSJÖBYGDEN • BMX-, skate- och inlinesbana

i glasfiber

I Solberga har en ny hinderbana kompletterat lek-platsen som finns i området.Foto: Johan Lindqvist

12 MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

Förskolebarn i Nässjö kommun ska utsättas för så lite skadliga ämnen som möjligt. Det med-vetna arbetet på förskolan omfattar allt från att plastbanta i leksaksbacken till att välja schyssta ytskikt vid renovering.

2016 tog Nässjö kommun inrikt-ningsbeslutet att minska barns expo-nering av skadliga ämnen. Sedan dess har samtliga medarbetare på kommu-nens förskolor fått lära sig mer om vanliga kemikalier och aktuell lag-stiftning men också fått konkreta tips om hur man undviker farliga ämnen.

Stora utrensningarPedagogerna har tagit fram en hand-lingsplan för respektive förskola, vilket lett till stora utrensningar av exempelvis plastleksaker och äldre sovmadrasser samt en större med- vetenhet vid nyinköp.

– Arbetet har fått stort genom-slag och mötts av både kreativitet och entusiasm och omfattar nu även kök- och städper-sonal, säger biträ-dande barn- och utbildningschef Leif Landberg.

Miljömärkt materialParallellt sker samma process på fast-ighetssidan, där tekniska serviceför-valtningen nu väljer uteslutande bra miljöval till alla ytskikt i samband med renovering och nyproduktion.

– Vi har valt att bara använda grön-

markerade material som klarar högsta kraven i miljömärk- ningssystemet Bast- ta, säger Simon Carlsson, byggchef på tekniska service-enheten.

– Att använda bra material innebär i regel inte högre kostnader, det hand-lar mer om ett nytt tänk. Eftersom vi vet att barn i ung ålder är känsliga för upptag av kemikalier känns det här arbetet både viktigt och naturligt, säger Simon.

Använder ädelträ När det byggs nya trädetaljer utom-hus används ädelträ i stället för im-pregnerat virke. Inomhus används numera enbart färg och golvmattor som uppfyller de högsta kraven enligt Bastasystemet. Hittills har Handske-ryds Östra förskola, Målens förskola, Annebergs förskola och Runneryds Norra renoverats enligt de nya rikt-linjerna.

– Vi kommer kanske aldrig bli helt giftfria, men det finns många enkla sätt att bli mer kemikalieklok på, av-slutar Leif Landberg.

CARINA ENGQVIST

Vill du också bli mer kemikalieklok?

På naturskyddsforeningen.se finns smarta tips. På bastaonline.se kan du söka på byggmaterial.

Kemikalieklokförskola

Leif Landberg

Simon Carlsson

KOMPETENS

Stöd och hjälp mot spelmissbrukNu finns det samma möjlighet att få hjälp med ett spelmissbruk som med ett alkohol- eller drog-missbruk. På Nässjö kommuns rådgivningsbyrå kan både spelmiss-brukare, missbrukare av alkohol och droger och anhöriga få stöd och hjälp.

Har du själv tankar kring att du spelar för mycket eller att någon i din närhet skulle kunna vara drabbad kan du ta kontakt med Nässjö kommuns rådgivningsbyrå. All kontakt är kostnadsfri.

Den finns på Höglandssjukhuset, Skansgatan 9, eller via telefon 072-452 95 22.

Märkning av kemiska produkterUnder hösten 2017 deltog Nässjö kommuns miljöenhet i kemikalie- inspektionens projekt med syfte att säkerställa att kemiska produk-ter i butik har rätt märkning, så kallad CLP-märkning.

Från den 1 juni 2017 ska alla kemiska produkter som säljs vara klassificerade, förpackade och märkta enligt reglerna i CLP-för-ordningen. Produkter med märk-ning enligt äldre regler får inte längre finnas till försäljning.

Nässjö kommuns tillsyn visade att 70 procent av de granskade bu-tikerna hade produkter som inte var korrekt märkta. De kemiska produkter som undersöktes var bland annat rengöringsprodukter, bilvårdsprodukter och färger.

CLP-förordningen innehåller regler för farlighetsklassificering, märk-ning och förpackning av kemiska produkter. CLP-märkningen känner man lätt igen på varningssymbolen som har vit bakgrund med röd ram.

13MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

– Det är en enorm resurs. På de flesta naturskolor är besöken avgiftsbelagda. Här betalar kommunens skolor bara resan hit, säger naturskolans pedagog Jenny Carlsson.

Hon är utbildad humanekolog och anställd i det treåriga samverkanspro-jekt som drivs av Emåns ekomuseum, Nässjö kommun och Naturskydds- föreningen och finansieras med Lona- bidrag från Länsstyrelsen. Syftet med naturskolan är att väcka nyfikenhet och intresse för naturen, hållbarhets-frågor och naturvetenskapliga ämnen. Undervisningen anpassas utifrån ålder, önskemål och valt tema och verkar falla alla åldersgrupper i smaken – från fyraåringen till gymnasieleven.

– Under vintern och våren har vi job-bat mycket med vattnets kretslopp. Genom ”Detektiven H2O” löser vi vattnets mysterium, gör experiment och formulerar hypoteser. Vi pratar också om vattenfotavtryck och re-flekterar över hur mycket vatten som krävs för att odla olika grödor, exem-plifierar Jenny.

Undervisning utomhusAll undervisning sker utomhus, på naturens villkor och utan special-byggda uteklassrum. De använder en platt sten som skrivbord och arbets-bänk, sitter på sittunderlag och håller värmen runt en öppen eld.

– Vi rör på oss mycket, säger Jenny

och tillägger att de använder flera digitala verktyg som ett naturligt in-slag i undervisningen. Till exempel de äldre elevernas egna mobiltelefoner.

Naturverkstad inomhusUnder året ska muséet, med ekono-miskt stöd från Astrid Lindgrens Hembygd, bygga om en befintlig lokal till naturverkstad.

– Naturverkstaden blir ett komple- ment främst under vintern, då vi kan gå in och fortsätta undervisningen inomhus. Det skapar också större möjligheter att ta mot barn och unga med funktionshinder, säger Jenny.

CARINA ENGQVIST

Vill du veta mer eller boka in ett besök? Kontakta Jenny Carlsson, 070-672 75 25 eller emans.ekomuseum@gmail.com

Att lära om naturen – i naturenI Sverige finns cirka 90 naturskolor. En av dem startades i augusti 2017 och ligger i Bodafors. Här erbjuds kommunens alla förskolor och skolor kostnadsfri ämnesövergripande utomhuspedagogik kopplad till läroplanen.

Genom ”Detektiven H2O” löser barnen vattnets mysterium och gör experiment.All undervisning vid Naturskolan sker utomhus.

14 MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

Just nu pågår ett arbete med Nässjö kommuns nya VA-plan. ”Nuvarande VA-plan tog ett bra grepp om avloppen samtidigt som vattenförsörj-ningen blivit mer aktuell än någonsin det senaste året. Därför har vi tänkt utveckla vattendelen i den nya pla-nen”, säger planarkitekt Erik Almqvist.

Den långsiktiga planeringen för vatten- och avloppsförsörjningen styrs av den kommunala VA-planen. Den uppda-teras vart femte år och omfattar såväl allmänna (kommunala) som enskilda anläggningar i hela kommunen. I plan-arbetet tittar man på helhetsperspekti-vet utifrån lagar och regler, befintliga anläggningar, miljöpåverkan, hälsa, ekonomi och den allmänna samhälls-utvecklingen.

– Åtgärderna syftar till att få en långsiktig och hållbar planering för vattenförsörjning och avlopp i kom-munen. Planen tydliggör bland annat

vilka insatser kommunen planerar framöver och i vilken ordning de ska utföras, berättar Erik.

Ett långsiktigt arbeteGenom åren har flera utredningar gjorts angående en reservvattentäkt för Nässjö stad, men hittills har någon slutlig lösning inte bestämts.

– Den här frågan har man utrett länge och med klimatförändringarna och torkan som vi upplevt det senaste året får frågan ännu mer fokus. Vi kommer att fortsätta det arbetet, sä-ger Erik och påminner återigen om att arbetet är långsiktigt.

– Vi löser sannolikt inte reserv- vattenfrågan fullt ut under kommande planperiod. Processer med utredning- ar, vattendomar, skyddsområden och skyddsföreskrifter tar lång tid, men planen kommer att beskriva hur ar-betet ska läggas upp de närmsta åren. Det huvudspår som utreds nu är att Storesjön norr om Bodafors kom-pletterar Spexhultasjön. På detta sätt skulle både Nässjö stad, Grimstorp och Bodafors få tillgång till reserv-vatten.

Skapar nya möjligheterÄven i utbyggnad av avloppsnätet understryker Erik vikten av god framförhållning.

– Utbyggnad av VA-nätet innebär stora investeringar för VA-kollektivet, det vill säga alla som är anslutna till kommunalt VA, och för den som ansluts och därmed blir en del av VA-kollektivet. Samtidigt kan det skapa nya möjligheter, till exempel att bygga nytt och bosätta sig permanent i ett tidigare fritidsboende. I Gisshult har kommunalt VA nyligen byggts ut och området Hansarp/Skärsboda utanför Stensjön förväntas bli klart till årsskiftet. Och där vi bygger ut kommunalt VA säkerställs miljö- och hälsoskyddsfrågorna, som i vissa tät-bebyggda områden med enskilt VA bedöms problematiska.

CARINA ENGQVIST

Nya VA-planen ställs ut för granskning kring årsskiftet då kommuninvånare får chansen att framföra synpunkter. Planen ska sedan antas av kommunfullmäktige för perioden 2019–2023.

Fokus på vatten i ny VA-plan

Idag är Spexhultasjön kommunens enda vattentäkt. Till ny VA-plan utreds Storesjön som reservvattentäkt.Foto: Johan Lindqvist

15MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

2017 beslutade riksdagen att kom-munerna runt om i landet är skyldiga att erbjuda lovskola till de ungdomar som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program på gymnasiet.

Klara grundskolanI år erbjuds lovskola i Nässjö kom-mun under sportlov, påsklov och sommarlov. Kommunens fyra hög-stadieskolor, Brinells högstadium och Norråsaskolan i Nässjö, Parkskolan i Bodafors och Rosenholmsskolan i Forserum står själva för planeringen och upplägget. Precis som all annan grundskoleverksamhet är nu även lovskolan obligatorisk om eleven, med godkännande från vårdnadshavare, har anmält intresse.

– Hela idén är att bli behörig till ett nationellt program men allas ambition är att eleverna ska klara grundskolan under ordinarie skoltid, säger Åsa Wadling, grund- skolechef för Nässjö kommun.

Se lovskolan som en förmånSå fort det uppmärksammas att en elev har svårt att uppnå ett mål gör skolan en utredning och resurser sätts in efter behov. Lovskola är därför en särskild insats för de elever som vill läsa ett nationellt program på gymnasiet men saknar behörighet.

Åsa Wadling menar att man ska se lovskolan som en förmån. Hon po-ängterar vikten av att varken elever eller vårdnadshavare väntar till slutet av terminen med att reagera. Istället menar Åsa att man ska ta tillfället i akt att under utvecklingssamtal dis-kutera med skolpersonalen om oro finns kring betyg. Tillsammans med skolan görs i sådana fall en plan för elevens skolgång, så att lovskola inte behövs.

Tackar en elev ja till erbjudandet om lovskola får han eller hon max 50 timmars extra undervisning i det eller de ämnen som eleven behöver jobba med för att bli behörig. Dessa 50 timmar är fördelade under alla tre loven. Uppnår eleven behörighet i ämnet eller ämnena efter första lovet behöver eleven inte fortsätta sin extraundervisning resterande lov.

MOLLY FRANK-LOGUE

Elever som går i årskurs åtta eller nio och som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiets nationella program ska erbjudas möjlighet att gå i lovskola. I Nässjö kommun har lovskola bedrivits sen flera år tillbaka men nu är det lagstadgat – alla kommuner har därför skyldighet att erbjuda lovskola.

Lovskola – en möjlighet för alla

Nässjö kommun erbjuder lovskola för de elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet. Upp till 50 timmars extra undervisning fördelade under tre lov, kan eleven tacka ja till.

Åsa Wadling

16 MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

Diskmaskinen, tvättmaskinen och tork- skåpet. Det är maskinerna som slukar mest energi i huset. Det vet varenda treåring på Östra förskolan i Hand-skeryd. Sedan ett drygt år tillbaka har de sällskap av en så kallad emoji på en tv-skärm i den stora lekhallen på av-delningen Kristallen. Den strategiska placeringen gör att skärmen syns även från matborden och barnen har full koll på ansiktsuttrycket.

– När kokerskan startar diskmaskinen kommer tårarna, och det är det ingen som gillar. Barnen visar stor empati för smileyfiguren och gör allt de kan för att den ska vara glad, säger förskol- lärare Catrin Stenebrand.

Utsetts till testförskolaÖstra förskolan i Handskeryd har, med sina fem avdelningar, utsetts till testförskola inom ramen för Nässjö kommuns energisparprojekt. Tanken är att barn och personal på ett enkelt sätt ska bli medvetna om hur man kan påverka sin elförbrukning. För varje lampa som släcks på förskolan glider pilen in i det gröna fältet och ansiktet

skiner upp. Ju fler lampor som tänds desto ledsnare blir ansiktsuttrycket.

– Allting mäts i realtid och därför kan vi se direkt hur våra val påverkar förbrukningen, säger Catrin.

Förskollärnas uppdragAtt arbeta för en hållbar framtid och att hjälpa barnen att förstå hur man kan bidra till en bättre framtid är en del av förskollärarnas uppdrag.

– Det står i läroplanen att vi ska ar-beta för en hållbar utveckling. Dess-utom tror vi att det är viktigt att man redan som liten får grundläggande vanor. Skärmarna är ett pedagogiskt verktyg som på ett tydligt sätt visar

att vi genom våra val kan påverka en-ergiförbrukningen, säger Catrin och tillägger att skärmarna också blivit en ingång till både samtal och konkreta insatser för en hållbar utveckling.

– Det har blivit naturligt för oss att prata mycket kring miljöfrågor och arbeta med hållbarhet på andra sätt. Tillsammans med barnen funderar vi på hur vi kan minska vår vatten-förbrukning, vi källsorterar, går till återvinningsstationen, plockar skräp i naturen och använder mycket åter-vunnet material i vårt skapade. Vi har fått en högre medvetenhet och på- minner varandra.

CARINA ENGQVIST

När det förbrukas lite el visas ett glatt ansiktsuttryck på skärmen, när det går åt mycket ström storgråter figuren. Tack vare det pe-dagogiska mätverktyget har hållbar utveckling blivit en naturlig del av vardagen på förskolan.

Sparar el med emoji

25 procent lägre förbrukning Sedan den stora analysen av kommunens fastigheter 2008 har Nässjö kommun in-vesterat 30 miljoner kronor i energisparande åtgärder. I en tredjedel av fastighets-beståndet har nya ventilationsaggregat och styrutrustningar installerats. Vindar har tilläggsisolerats, fastighetstekniker har utbildats, värmesystem har justerats och inomhustemperaturer har optimerats. Sammantaget har investeringarna, pre-cis som väntat, genererat en energibesparing på 25 procent i berörda fastigheter. ”Dessutom har kunskapen, via våra tekniker, förts över till fler fastigheter, vilket bidragit till lägre förbrukning och pengar över att göra ventilationsutbyten utanför projektet. Driftpengar som vi tidigare ”eldade upp” kan nu användas till nya energi- besparande åtgärder”, konstaterar drifttekniker Per Ragnar.

Catrin Stenebrand

En emoji visar barnen på Handskeryds östra förskola hur mycket el som används för stunden. Foto: Johan Lindqvist

17

Fixar-Affe är en kostnadsfri service till äldre och funktionshindrade som har svårt att utföra vissa sysslor i hemmet själva eller utan hjälp. När Fixar-Affe kommer har han med sig egna verktyg och en stege. Material som kan behövas ska finnas på plats i din bostad.

Exempel på vad Affe kan fixa åt dig är:• byte av batterier, glödlampor eller lysrör, • sätta upp eller ta ner inredning, som gardiner och tavlor,• flytta mindre möbler och fästa sladdar,• köra skräp till återvinningsstationen,• halksäkra mattor, lufta element, smörja dörrar och lås med mera,• finnas i lägenheten som trygghet om du inte vill vara ensam vid

exempelvis bad eller dusch.

Du kan boka tid med Fixar-Affe på 070-279 68 45, eller via medborgarkontoret på 0380-51 80 00.

Säkra ditt hem!

Skippa fultvätten!Gör ett aktivt miljöval och tvätta bilen i en anläggning som har ut-rustning för uppsamling och rening av tvättvattnet istället för att tvätta bilen på garageuppfarten.

Sommartid kan det vara lockande att tvätta av sin smutsiga bil på garageuppfar-ten. Men att skippa fultvätten är ett sätt att värna om vår gemensamma miljö. Det är vi skyldiga att göra enligt lag.

Varför ska man inte tvätta bilen på gatan eller på garageuppfarten? När du tvättar bilen hemma rinner vattnet helt orenat via dagvattensystemet, oftast direkt ut till närmaste naturliga vatten. Tvättvattnet innehåller en mängd miljöskadliga ämnen som bly, kadmium, krom, oljerester och bilvårdskemikalier. Vill du ha det i din badsjö eller ditt dricksvatten?

Häckar och träd utmed våra gator, cykel- och gångbanor växer och måste regelbundet beskäras. Speciellt viktigt är det i gatukorsningar där skymd sikt kan orsaka olycksfall. Cykel- och gångbanor måste också vara framkomliga och därför är det viktigt att man har koll på sina häckar och träd.

Enligt plan- och bygglagen ska tomthörn vid gatukorsningar vara utformade så att trafikanter lätt kan se över buskage och planteringar. Det är du som fastig-hetsägare som är ansvarig för detta.

Växtligheten får inte hänga ned så att trafikmärken skyms eller så att trafiken hindras. Den fria höjden för gångbana ska vara minst 3,0 meter och för körbana minst 4,6 meter.

Har du frågor eller har uppmärksammat korsningar där sikten är skymd kan du vända dig till samhallsplaneringskontoret@nassjo.se

Våra tips för en bättre miljö• Tvätta bilen på en biltvätts-

anläggning, där det finns rening av vattnet.

• Om du trots allt spolar av bilen hemma någon enstaka gång, ska det göras på en gräsmatta eller grusad yta där vattnet kan filtre-ra. Välj en plats långt bort ifrån dagvattenbrunnar, vattendrag och dricksvattenbrunnar. Använd inte tvätt- och avfettningsmedel.

• Vaxa bilen. Då är den lättare att hålla ren och du kan använda mindre mängd och snällare tvätt-medel.

Se upp med skymd sikt!

För dig som har hörntomt gäller att växt-ligheten inom den så kallade sikttriangeln inte ska vara högre än 80 centimeter över gatuplanet. Detta gäller tio meter åt vardera hållet från gatukorsningen.

MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

Alf Karlsson, eller ”Fixar-Affe” som han kallas, hjälper äldre och funktionshindra-de med sysslor i hemmet.

18

FRÅGOR OCH SVAR OM VALET 2018

Söndagen den 9 september är det dags att välja representanter till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. På lokal nivå är det kommunens valnämnd i samarbete med Länsstyrelsen som organiserar valet och ser till att du som är röstberättigad har möjlighet att avlägga din röst. Vi syns vid valurnan i höst!

Får jag rösta?Du har rösträtt till riksdagvalet om du:• senast valdagen fyller 18 år• är svensk medborgare• är, eller en gång varit, folk-

bokförd i Sverige.

Du har rösträtt till kommun- och landstingsfullmäktige om du:• senast valdagen fyller 18 år• är folkbokförd i kommunen• är svensk medborgare, med-

borgare i annat EU-land, Island eller Norge. Är du medborgare i ett annat land måste du ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen.

Vad ska jag ha med mig föratt få rösta?Du behöver din legitimation och ditt röstkort som du ska ha fått senast den 22 augusti. Om du inte har en legiti-mation så kan du ta med dig någon som kan legitimera sig och som kan intyga att du är du. Detta gäller både vid röstning på valdagen och vid för-tidsröstning.

Jag vill rösta på valdagen. Var ska jag rösta då?Du kommer att få ett röstkort skickat hem till dig. Detta ska du ha fått se-

nast den 22 augusti. På röstkortet står dels vilka val du är berättigad att rösta i, dels i vilken lokal du förväntas rösta på valdagen. Vallokalen finns oftast i en förskola/skola i ditt närområde. Alla vallokaler har öppet från kl 8.00 till kl 20.00.

Jag är i fel kommun valdagen och har inte förtidsröstat. Kan jag rösta?Ja, det går bra. Du kan förtidsrösta även på valdagen. I Nässjö kommun kan man förtidsrösta på valdagen i Stadshuset. Förtidsröstningen är öp-pen kl 8.00 till 20.00.

Om jag inte fått mitt röstkort – vad gör jag då?Då vänder du dig till ditt medborgar-kontor som kan skriva ut en dubblett. Även Länsstyrelsen i Jönköpings län och Valmyndigheten kan hjälpa dig. På valdagen kan du få ett röstkort ut-skrivet i Stadshuset.

Jag är upptagen valdagen. Kan jag rösta innan valdagen?Ja, det går bra. I Nässjö kommun kan du förtidsrösta på kommunens fem medborgarkontor. Medborgarkontor- ens öppettider hittar du på webben nassjo.se/val. Förtidsröstningen är

öppen från den 22 augusti till den 8 september. På valdagen kan du för-tidsrösta i Stadshuset. Ett tips är att inte vänta med att förtidsrösta om du vet vilket parti du ska rösta på. Den sista veckan brukar det bli långa köer till förtidsröstningen så det är klokt att inte vänta till sista minuten.

Jag har svårt att ta mig till vallokalen. Kan jag få hjälp?Självklart. Du kan ta hjälp av antingen en anhörig eller vän. Bor du på landet kan även lantbrevbäraren hjälpa dig. Du kan också boka en ambulerande röstmottagare.

För att kunna budrösta måste du ha särskilt material som kan beställas hos medborgarkontoret, tel 0380-51 80 00. Förutom budet behövs även ett vittne som intygar att budröstningen har gått rätt till.

Du bokar även ambulerande röst-mottagare på medborgarkontoret. Röst- mottagarna har med sig det material du behöver.Du kan både budrösta och förtidsrösta med hjälp av ambulerande röstmot-tagare från och med den 22 augusti till och med valdagen den 9 septem-ber. Läs mer om vem som får agera bud på Valmyndighetens webbplats val.se.

MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

19

Vad ska jag rösta på?Ja, det måste du bestämma själv. Följ debatten i media och på gator och torg. Du kan också ta kontakt med partierna och be dem informera dig om vad de anser är viktiga frågor för oss som bor och verkar i Nässjö kom-mun, Jönköpings län och Sverige. Ditt partival är hemligt och omöjligt att spåra. Detta är en av grundbultar-na i det svenska valsystemet.

Jag vill rösta på en särskild kandidat. Hur gör jag då?Du kan välja att lägga din röst på ett parti eller så kan du rösta på en specifik kandidat i ett parti. Om du vill rösta enbart på ett parti väljer du partivalsedeln. På partivalsedeln är

partiets namn och logotyp förtryckt. Du kan också skriva partiets namn på en blank valsedel.

Om du vill personrösta ska du ta ditt partis namnvalsedel. På denna kan du, med en bläckpenna, kryssa för nam-net på den person som du anser borde företräda dig. Du får bara kryssa för ett namn. Det är inte ovanligt att förtro-endevalda ”kryssats in” i riksdagen/kommun- eller landstingsfullmäktige. Om du inte kryssar för någon kandi-dat på namnvallistan räknas din röst som en partiröst.

Kan jag stryka ett namn på namnvallistan?Ja, det kan du men strykningen räknas inte. Din röst blir då en röst på partiet.

Kan jag följa resultatutveck-ling under valnatten?Allt efterson valdistriken rapportera in sina resultat till Länsstyrelsen publ-iceras de på Valmyndighetens webb-sida. Här kan du följa utvecklingen i kommunen, länet och för riket.

MITT NÄSSJÖ NR 1 2018

Vill du veta mer om valet?Mer information om valet hittar du på nassjo.se eller på Valmyndighetens webb, val.se. I augusti kommer samtliga hushåll att få en broschyr som ger information om valet den 9 september.

Nässjö kommun, 571 80 Nässjö | Stadshuset, Rådhusgatan 28, Nässjö0380-51 80 00 (växel) | 0731-23 21 60 (sms) | medborgarkontoret@nassjo.se | nassjo.se

@nassjokommun finns på Facebook, Instagram och Youtube.

Ett riktigt roligt sommarlov!I sommar kan du som är 6–15 år vara med i mängder av olika aktiviteter – som dessutom är gratis!

Mer info: nassjo.se/evenemang och sök på ordet SOMMARLOV

Arrangör: Kultur- och fritidsförvaltningen i samarbete med föreningslivet

DET HÄNDER I KOMMUNEN

BAGAGELUCKELOPPISAlla lördagar mellan 30 juni och 18 augusti kl 10–14 är det bagageluckeloppis på Stor-torget i Nässjö. Har du saker du vill sälja? Kontakta Ulf Lennartsson, 0706-73 88 60.

SOMMARTEATERI sommar spelas barnteater på scenen i stadsparken i Nässjö:

• lördag 7 juli, kl 12 och 14• lördag 14 juli, kl 12 och 14• lördag 21 juli, kl 12 och 14• lördag 28 juli, kl 12 och 14.

POP I SOMMARNATTGratis musikkonserter i Nässjö stadspark varje torsdag i augusti kl 20.

HÖSTMARKNADER• 3 augusti , Malmbäck• 17 augusti, Nässjö• 8 september, Bodafors• 15 september, Forserum

VETGIRIG TISDAG I HÖSTVetgirig tisdag är tillbaka i höst. Bland andra gästar Markus Lutteman och Jonas Andersson, som föreläser om Bolivias mest ökända fängelse 2 oktober. 6 november gästar Emma Igelström.Kulturhuset Pigalle kl 18.30.

ÅNGANS DAGÅngans Dag är en dag som kretsar kring just ånga, med ångmaskin och ångvagn! Söndag 14 oktober kl 11–15, Nässjö Pinn-stolsfabrik (Fabriksgatan 5) och Nässjö Järnvägsmuseum (Brogatan 10).

KULTURHUSET PIGALLEEvenemang, både för barn och vuxna, erbjuds i Kulturhuset Pigalle.

• Babblarna, 2 september• Marie Bergman Duo, musikcafé-

serien, 12 september• Barnteater, 29 september, 27 okto-

ber och 17 november• Blueskväll Sky High & Cirkus Prütz,

6 oktober• Peter Apelgren, stand up, 13 oktober• Lennie Norman, stand up , 8 november• The Refreshments & Nisse Hellberg

Rock n Roll X-mas, 1 december• Riksteatern Shirley Valentine med

Maria Lundqvist, 5 december• Höglandskårens Julshow med Per-

nilla Fågelström och Stefan & Kim, 8 december.

Under hela året arrangeras aktiviteter och evenemang runt om i kommunen. Du hittar uppdaterad information på nassjo.se/evenemang.