Livskvalitet hos personer med svårläkta bensårrkh.diva-portal.org/smash/get/diva2:608547/FULLTEXT01.pdf · 2013-02-28 · SAMMANFATTNING Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med

Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete

KURS 17, 15 hp

HT 2012

Livskvalitet hos personer med

svårläkta bensår

Upplevelsen av att leva med svårläkta bensår

Christopher Eriksson & Esther Kim Evaldsson

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med

risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att

belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit

att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur

ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod:

En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. En deduktiv

analys av materialet gjordes utifrån World Health Organisations definition av livskvalitet och

dess sex domäner. Dessa domäner är: Fysisk domän, Psykologisk domän, Grad av oberoende,

Sociala relationer, Omgivning och miljö samt Andlighet, religion och personlig tro. Resultat:

Svårläkta bensår påverkade personers livskvalitet inom samtliga domänerna utom Andlighet,

religion och personlig tro. Slutsats: Personer hade liknande upplevelser av att leva med

svårläkta bensår. De upplevde en försämrad livskvalitet där smärtan var en framträdande

upplevelse som påverkade de flesta domänerna. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie

visade på vikten av att använda ett holistiskt perspektiv vid omvårdnadssituationer.

Nyckelord: Svårläkta bensår, Patienters upplevelse, Smärta och Livskvalitet.

ABSTRACT

Background: When caring for people with chronic leg ulcer there is a risk that the attention of

the caregiver is laid towards the leg ulcer and the subjective feelings of this person are in the

background. Therefore it is of importance to illuminate peoples experience with a holistic

perspective. Previous research in the field has shown that the quality of life is affected in a

negative way and the pain has proven to be a significant factor. Purpose: To illuminate person‟s

experience of living with a chronic leg ulcer from a quality of life perspective. Method: A

review based on 10 articles with qualitative approach. The material was analyzed with a

deductive method from the World Health Organization. These domains are: physical domain,

psychological domain, level of independence, social relationships, environment and

spirituality/religion/personal beliefs. Results: Study findings showed that chronic leg ulcers

affected quality of life in all domains except within the domain Spirituality, religion and

personal beliefs Conclusion: People had similar experience when living with a chronic leg ulcer.

They experience a loss in quality of life due to the chronic leg ulcer and pain was a notable

finding that affected almost every domain. Clinical importance: The finding in this study

shows the importance of using a holistic perspective in caring-situation.

Keywords: Chronic leg ulcer, Patient‟s experience, Pain and Quality of life.

INNEHÅLL

INLEDNING ....................................................................................................... 1

BAKGRUND ....................................................................................................... 2

Venösa bensår ............................................................................................... 2

Arteriellt bensår ............................................................................................ 3

Omvårdnad och Behandling ........................................................................ 3

Tidigare forskning om hur personers livskvalitet påverkas av bensår ....... 5

Teoretisk Referensram (Livskvalitet) .......................................................... 6

PROBLEMFORMULERING ............................................................................. 8 SYFTE ................................................................................................................. 8 METOD ............................................................................................................... 9

Design ........................................................................................................... 9

Urval & Datainsamling ................................................................................ 9

Dataanalys .................................................................................................. 11

ETISKA ASPEKTER ....................................................................................... 13 RESULTAT ....................................................................................................... 14

Fysisk domän .............................................................................................. 14

Psykologisk domän .................................................................................... 15

Grad av oberoende ..................................................................................... 18

Sociala relationer ........................................................................................ 19

Omgivning och miljö ................................................................................. 20

Andlighet, religion och personlig tro ......................................................... 22

DISKUSSION ................................................................................................... 23

Metoddiskussion ......................................................................................... 23

Resultatdiskussion ...................................................................................... 25

Slutsats ........................................................................................................ 29

Klinisk betydelse ........................................................................................ 29

Förslag på vidare forskning/utveckling ..................................................... 30

REFERENSER .................................................................................................. 31

Bilaga 1

1

INLEDNING

Under tidigare verksamhetsförlagd utbildning inom primär- och geriatrisk vård har vi

stött på en patientgrupp som har svårläkta bensår. Vid omläggning av såren har dessa

patienter uttryckt både fysiskt och psykiskt lidande till vårdpersonalen. Risken för att

detta lidande inte uppmärksammades av vårdpersonalen var ofta hög då de ofta enbart

fokuserade på det fysiska bensåret. Med denna litteraturstudie vill vi få en fördjupad

kunskap och insikt om patienternas livssituation och därmed öka möjligheten att

försöka underlätta deras situation.

2

BAKGRUND

Cirka 50 000 personer i Sverige lider av svårläkta bensår. Det är främst äldre som har

bensår och i åldrarna över 65 år ökar antalet markant. Medianåldern ligger mellan 75-

80 år. Det är också vanligt att människor med tunga arbeten och arbeten där man står

mycket drabbas av venösa svårläkta bensår (Lindholm, 2012).

I en studie gjord av Nelzén, Bergqvist och Lindhagen (1991) på 382 patienter med

bensår i Skaraborg framkom det att cirka 70 % av alla fall av bensår förorsakades av

venös insufficiens, cirka 10 % berodde på arteriell insufficiens, cirka 10 % av såren

hade sitt ursprung i en kombination av både venös och arteriell insufficiens och i cirka

10 % av fallen fanns varken arteriellt eller venös insufficiens som bakomliggande

orsak. En annan studie som gjordes i Storbritannien av Morris och Sander (2007)

visade på att 1 % av befolkningen led av svårläkta bensår och att kostnaden för

sårbehandlingen var för NHS (National Health Service) 400 miljoner pund per år.

Dessutom gick cirka 50 % av distriktssjuksköterskors tid åt till att behandla de

drabbade personerna. Enligt Lindholm (2012) är notan för bensårsbehandling i Sverige

cirka 666 miljoner kronor per år. Cirka 1 % av den vuxna befolkningen kommer att ha

ett bensår under sin livstid (Regmi & Regmi, 2012).

Definition av svårläkt bensår

Ett sår kan definieras som en onormal störning i hudens normala vävnad och dess

funktion och det läker i en organiserad och tidsbestämd ordning (Lindholm, 2012).

Ett svårläkt bensår är ett sår som inte läker inom sex veckor och som är lokaliserat på

underbenet mellan knä och fotknöl, även kallad malleol (Marklund, Sülau &

Lindholm, 2000; Lindholm, 2012).

Venösa bensår

Venösa bensår är den vanligaste typen och orsakas av venös insufficiens. Venös

insufficiens innebär att klaffarnas funktion i venerna inte fungerar. Detta resulterar i

att blodet rinner tillbaka från de inre venerna till de yttre venerna som då blir

onormalt utvidgade (Rudolph, 1998; Lindholm, 2012). Vidare skriver Lindholm att

3

det som utmärker venösa bensår är att det enbart orsakas av venös dysfunktion och att

inga andra orsaker förekommer. Venöst bensår har olika bakomliggande orsaker och

den vanligaste är venös hypertoni, det vill säga högt blodtryck i benets vener. Detta

orsakas ofta av ett hinder i benets blodkärl i form av djup ventrombos (Regmi &

Regmi, 2012). Venösa bensår kännetecknas av att underbenet svullnar och huden blir

torr. Svullnad kan framkalla smärta. Ytterligare kännetecken är att såret börjar fjälla,

att det blir rött och kliar (Signäs, 2012).

Arteriellt bensår

Arteriella sår är oftast lokaliserade till tår, hälar, fotsulor, distalt på foten, fotryggen

eller underbenet och de orsakas av ateroskleros. Det innebär att artärerna i benen blir

åderförkalkade vilket medför försämrat blodflöde i hudens kapillärer, som i sin tur

leder till otillräcklig syre- och näringstillförsel till vävnaden. Försämrad arteriell

cirkulation förekommer också ofta hos personer med venösa bensår (Lindholm, 2012).

Arteriella bensår uppstår utan att benet svullnar men framkallar ofta kraftig smärta hos

de drabbade (Signäs, 2012). Om det inte är möjligt att utföra bypass operation är

amputation det enda alternativet för personer med arteriella bensår (Taylor, Belli &

Jacob, 1999). Arteriella bensår är inte lika vanligt förekommande som venösa bensår

men de är ofta mer svårläkta (Signäs, 2012).

Omvårdnad och Behandling

För vårdpersonalen är det viktigt att tänka på att det är en patient med ett sår som

behandlas och inte ett sår på en patient. Omvårdnaden bör därför ske utifrån en

helhetssyn och det är viktigt att redan vid anamnesen beröra patientens totala

livssituation. Vårdpersonalen kring patienten behöver därefter ta hänsyn till relevanta

faktorer kring individen och agera för att såret ska kunna läka eller minska symtomen

(Lindholm, 2012).

Vidare skriver Socialstyrelsen (SoS, 2005) i kompetensbeskrivningen för legitimerad

sjuksköterska att en helhetssyn innebär bland annat att sjuksköterskor ska utgå från en

humanistisk människosyn, visa omsorg och respekt för patienters autonomi, integritet

4

och värdighet, tillvarata kunskaper och erfarenheter, visa respekt och öppenhet för olika

värderingar och trosuppfattningar.

Denna helhetssyn är av vikt för att skapa en förtroendefull terapeutisk relation och

Morgan och Moffatt (2008) belyser att patienter vill bli uppmärksammade, att deras

åsikter spelar roll och att deras lidande kan underlättas genom samarbete. Ingebretsen

och Storheim (2011) tog också upp att vid behandling av sår är det viktigt att

vårdgivaren sätter realistiska mål tillsammans med patienten. Det är också mycket

viktigt att först och främst fokusera på symtomfrihet vilket innebär att såret ska vara

fritt från smärta, dålig lukt och vätska.

Vid behandling av bensår är det viktigt att identifiera de underliggande faktorerna för

att säkra en effektiv återhämtning och förhindra komplikationer (Regmi & Regmi,

2012). Vidare skriver Regmi och Regmi att om inte bensårets etiologi och sårets

svårighetsgrad identifieras kan det leda till veckor eller månader av misskötsel vilket

resulterar i förlängd sårläkning, ökade finansiella kostnader och försämrad livskvalité.

Enligt Lindholm (2012) bör en smärtbedömning göras då smärta orsakar både lidande

och en sämre läkning av såret. Även Solowiej (2010) tar upp att smärtan har en negativ

effekt på sårläkningen och Given (2010) uppger att det finns två olika sätt att hantera

smärta, icke farmakologisk - och farmakologisk behandling. Även undernäring kan

fördröja läkningsprocessen (Medlin, 2012).

Förutom smärtbehandling och en god nutritionsstatus är det enligt Lindholm (2012)

viktigt att behandla ödemet eftersom det hämmar eller försvårar sårläkningen och

kompressionsbehandling anses vara avgörande vid läkning av venösa bensår (Hopkins,

Worboys, Bull & Farrelly, 2011). Den vanligaste formen av kompressionsbehandling

är lindning med bandage (Lindholm, 2012). Behandlingen ger ett yttre tryck och

underlättar det venösa återflödet i benet, vilket i sin tur minskar ödemet beskriver

(Regmi & Regmi, 2012).

Läckage eller produktion av sårvätskan är en effekt av inflammation på den skadade

vävnaden och den kan leda till obehag, smärta och dålig lukt vilket i sin tur påverkar

personers dagliga liv. Hantering av kraftig vätskemängd från såret är utmanande och

5

kräver upprepade bandagebyten. Detta blir både kostsamt och tidskrävande (Menon,

2012).

Tidigare forskning om hur personers livskvalitet påverkas av bensår

Ett flertal tidigare reviewer visade att personer påverkades fysiskt, psykologiskt och

socialt av att leva med svårläkta bensår vilket hade en signifikant påverkan på deras

livskvalitet (Herber, Schnepp & Rieger 2007; Persoon et al., 2004). Faktorer som

påverkade personers livskvalitet anses vara smärta, immobilitet och sömnstörningar

(Herber, Schnepp & Rieger 2007; Persoon et al., 2004). Smärtan beskrevs som en av de

faktorer som påverkade livskvaliteten genom att den bland annat förhindrade eller

omöjliggjorde de drabbade att utföra normal fysisk aktivitet (Wilson, 2004). Lukt och

läckage var också väldigt påfrestande och hade en stor psykologisk påverkan (Herber et

al., 2007; Briggs & Flemming, 2007). Social isolering var också en vanlig följd av att

ha ett bensår (Herber et al., 2007).

6

Teoretisk Referensram (Livskvalitet)

Definitionen av livskvalitet lyder enligt World Health Organisation (WHO, 1998);

individuals' perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in

which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns”. It is a broad

ranging concept incorporating in a complex way the persons' physical health, psychological

state, level of independence, social relationships, personal beliefs and their relationships to

salient features of the environment. (WHO, 1998, s. 11).

Begreppet livskvalitet omfattar flera olika aspekter inom sex olika domäner (World

Health Organization Quality of Life assessment [WHOQOL], 1995). Dessa domäner är

den fysiska domänen, psykologiska domänen, nivå av oberoende, sociala relationer,

omgivning och miljö samt andliga värden, religion och personlig tro (ibid.). Under

dessa domäner finns det flera aspekter och de återfinns i ”User Manual” (WHO, 1998).

Den fysiska domänen innefattar aspekterna smärta och obehag, energi och trötthet samt

sömn och vila. Den psykologiska domänen handlar bland annat om aspekterna positiva

känslor, självförtroende och negativa känslor. Domänen grad av oberoende innehåller

bland annat aspekterna mobilitet, aktivitet i det dagliga livet, beroende av medicin eller

behandling. Domänen sociala relationer innefattar personliga relationer, socialt stöd

och sexuell aktivitet. Domänen omgivning och miljö omfattar bland annat aspekterna

fysisk säkerhet och trygghet, hemmiljö och transport. Den sista domänen behandlar

andlighet, religion och personlig tro.

Totalt finns det 24 aspekter och samtliga redovisas i tabell 1. Dessa aspekter förklaras

ingående under respektive domän i resultatdelen.

7

Tabell 1. Livskvalitetens domäner och aspekter enligt WHO.

Fysisk domän Psykologisk

domän

Grad av

oberoende

Sociala

relationer

Omgivning och miljö Andlighet,

religion och

personlig tro

Smärta och

obehag

Energi och

trötthet

Sömn och vila

Positiva känslor

Kognitiv förmåga

(tänkande

inlärning, minne

och koncentration)

Självförtroende

Kroppsuppfattning

och utseende

Negativa känslor

Mobilitet

Aktivitet i det

dagliga livet

Beroende av

medicin eller

behandling

Arbetsförmåga

Personliga

relationer

Socialt stöd

Sexuell aktivitet

Fysisk säkerhet och

trygghet

Hemmiljö

Finansiella resurser

Vård och omsorg:

kvalité och tillgänglighet

Möjlighet till nya

färdigheter och ny

kunskap

Deltagande i och

möjlighet till

fritidsaktiviteter

Fysisk omgivning

Transport

Andlighet,

religion och

personlig tro

(WHO, 1998, s. 19; författarnas översättning)

8

PROBLEMFORMULERING

Svårläkta bensår har funnits i alla tider och många människor drabbas. I Sverige lider

50 000 personer av svårläkta bensår. Den främsta förekommande orsaken till bensår är

venös insufficiens vilket bland annat kan orsaka ödem, dålig lukt och smärta hos de

drabbade. Arteriella bensår är inte lika vanliga som de venösa men orsakar ofta svår

smärta. Gemensamt för bensåren är att de påverkar individers dagliga liv och

livssituation. Författarna av den här studien har uppmärksammat en patientgrupp med

svårläkta bensår under den verksamhetsförlagda utbildningen. Många patienter

berättade hur såret försämrade deras livskvalitet. Vid omvårdnad upplevde de att

vårdpersonalen ofta var mer fokuserad på den fysiska omvårdnaden och

uppmärksammade därför inte alltid den drabbades inre upplevelse.

För att som sjuksköterska kunna ge en god omvårdnad med en helhetssyn är det viktigt

att studera och förstå individers upplevelse av hur livskvaliteten påverkas vid svårläkta

bensår.

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers

upplevelse av att leva med svårläkta bensår.

9

METOD

Design

Denna studie är en litteraturöversikt. Designen lämpar sig för forskare som vill studera

fenomen inom en viss grupp och handlar om att skapa en översikt av det aktuella

kunskapsläget (Friberg, 2012). Vidare skriver Friberg att i en litteraturöversikt kan

artiklar som använder en kvalitativ- eller kvantitativ ansats användas. Eftersom studiens

syfte är att beskriva patienters upplevelser är det lämpligt att använda artiklar med

kvalitativ ansats (ibid.).

Urval & Datainsamling

I den här studien har 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valts ut.

Inklusionskriterier; artiklar med kvalitativ ansats från hela världen, på engelska,

svenska eller norska, publicerade mellan åren 1999 och 2012.

Artiklarna var även begränsade till ”Peer-Reviewed” och tillgängligt ”Abstract”.

Sökorden var: ” leg ulcer*”, “lived experience*”, “qualitative, experience*”,

“chronic*” och ”daily life”.

Exklusionskriterier; artiklar med kvantitativ ansats och artiklar som enbart fokuserar

på diabetessår och specifik påverkan av en behandling av bensår.

Kombinationer av sökorden redovisas i sökmatriser (tabell 2).

10

Tabell 2 - Sökmatris

(* efter artikel nummer innebär att artikeln är en dubblett som hittats i en tidigare sökning.)

Datainsamlingen ägde rum mellan den 12 och 23 november år 2012.

Till en början utforskades utbudet av relevant forskning inom området och en

övergripande sökning gjordes (Friberg, 2012).

Vid utsökningen av artiklar användes EBSCO för att kunna göra sökningar i flera

databaser samtidigt. Dessa databaser var; CINAHL with full text, MEDLINE, AMED

och Academic Search Elite. Den booleska söktekniken användes med AND och * för

att kunna kombinera ord och få med alla böjningsformer av ett ord (Friberg, 2012) och

vid översättning av sökord från svenska till engelska användes Swedish MeSH. Efter

sökningen lästes först rubrikerna på de funna artiklarna för att få en kortfattad förståelse

av innehållet och om det kunde vara relevant för studiens syfte. Därefter lästes abstract

Databas & Datum Sökord Antal

träffar

Lästa

abstracts

Utvalda för

genomläsning

Utvalda

artiklar

Cinahl, MEDLINE,

AMED & Academic

Search Elite

19-11-12

Leg ulcer* AND

Lived experience*

7 5 3 4,7

Cinahl, MEDLINE,

AMED & Academic

Search Elite

19-11-12

Leg ulcer* AND

Qualitative

82 16 5 1,3,6,7*,9

Cinahl, MEDLINE,

AMED & Academic

Search Elite

19-11-12

Leg ulcer* AND

Experience* AND

Chronic*

98 21 10 2,3*,4*,5,7

*, 8

Cinahl, MEDLINE,

AMED & Academic

Search Elite

19-11-12

Leg ulcer* AND

Daily life

6 4 3 9*,10

11

för att avgöra om de skulle bli utvalda för genomläsning. Totalt lästes 46 abstracts och

21 artiklar lästes igenom i sin helhet.

Innan dataanalysen påbörjades kvalitetsgranskades alla vetenskapliga artiklar enligt

SBU‟s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –

patientupplevelser (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering [SBU], 2012).

Där kunde artiklarna bedömas om de hade hög, medel eller låg studiekvalité. Artiklar

som får 0-8 poäng får betyget låg, 9-14 poäng får betyget medel och 15-20 poäng får

betyget hög (SBU, 2012). Efter bedömning togs beslut om vilka artiklar som skulle

användas i analysen (Bilaga 1). Utvalda artiklar i denna litteraturstudie hade betygsatts

till runt 14 poäng varav den med lägst poäng hade 12. Poängen redovisas i Bilaga 1.

Dataanalys

Först lästes samtliga artiklar av båda författarna flera gånger för att få förståelse för

innehåll och sammanhang i artiklarna. Enligt Friberg (2012) behövs detta göras för att

förstå helheten och för att allt väsentligt ska uppfattas. För att inget viktigt skulle missas

diskuterades artiklarna så att en gemensam uppfattning skapades. I anknytning till

läsningen fördes artiklarna in i litteraturmatrisen som redovisas i Bilaga 1.

Sedan analyserades studiernas resultat utifrån WHO‟s definition av livskvalitet och

dess 6 domäner och aspekter som redovisas i Tabell 2 (WHO, 1998). Eftersom studien

baserades på en deduktiv metod uteslöts fynd (data) som inte kunde kategoriseras under

dessa domäner och aspekter.

Under analysen granskades en domän i taget av båda författarna. Data som kunde

kategoriseras under domänens aspekter markerades med markeringspenna.

Till exempel bearbetades först den fysiska domänen. Där identifierades fynd som

kunde kategoriseras och som sedan sammanställdes i löpande text. För att få en översikt

av resultatet skapades Tabell 3.

12

Tabell 3, utdrag av resultatet ifrån samtliga artiklar.

Art.

Nr.

Författare, årtal Fysiskdomän Psykologisk

domän

Grad av

oberoend

e

Sociala

relationer

Omgivning

& miljö

Andlighet

, religion

&

personlig

tro

1. Brown, 2005 Obehag relaterat till

kompressions-

behandling

Rädsla för att

ramla

Nedsatt

mobilitet

pga.

rädsla för

smärta

Förtroende för

och värderade

relationen högt

till

sjuksköterskan

Möjlighet att

delta

påverkades

negativt

2. Byrne & Kelly,

2010

Sömnstörning som

orsakades av smärta

och klåda

Börda att leva med

smärta

Social

begränsning

3. Douglas, 2001 Smärta vid rengöring

och omläggning

Negativ självbild Nedsatt

mobilitet

Social isolering

4. Ebbeskog &

Ekman, 2001

Orkade bara hålla

kontakten med

vänner och familj via

telefon

Förändrad

kroppsuppfattning

Svårt att

utföra

personlig

hygien

Minskad social

kontakt relaterat

till immobilitet

Simhallar

undveks

5. Haram & Nåden,

2003

Smärta vid rengöring

och omläggning

Maktlöshet Svårt att

hitta skor

som

passade

Stöd och hjälp

från familj

6. Hareendran et al.,

2005

Ökad smärta vid

kompressionsbehand

ling

Pinsamt Svårt att

hitta skor

som

passade

Isolering

relaterat till

rädsla för lukt

Promenader

& trädgårds-

arbete

undveks

7. Hopkins, 2004 Ökad smärta vid

kompressions-

behandling

Rädsla över att

andra kunde känna

lukten och se

läckage

Plats för glädje

och skratt i

relationen

8 Hyde et al., 2008 Ökad smärta som

tecken på infektion

Minskad känsla av

kvinnlighet

Nedsatt

mobilitet

Social isolering

9. Jones et al., 2008 Dålig lukt påverkade

sömnen

Känsla av

maktlöshet över

läckage

Minskad social

kontakt relaterat

till rädsla för

läckage

Anpassa

hemmiljön

för att inte

smutsa ner

10. Rich &

McLachlan, 2003

Upplevde obehag

relaterat till sekret

Rädsla för att stöta

i benen

Nedsatt

mobilitet

relaterat

till smärta

Social isolering Transport-

svårigheter

13

ETISKA ASPEKTER

I denna litteraturöversiktstudie har artiklar använts som är etiskt granskade och har

blivit godkända av etiska kommittén. Inget fusk eller ohederlighet får förekomma

inom vetenskapligt arbete.

Enligt Forsberg och Wengström (2008) är det inte etiskt att bara presentera artiklar

som gynnar forskarens egen tes. I denna studie har målet varit högsta möjliga

neutralitet, det vill säga att inte förvränga eller ta in personliga värderingar för att

gynna studiens syfte. Det är dock inte möjligt att helt eliminera att tolkningen av

artiklarnas innehåll inte färgas av de personliga värderingarna något som Olsson och

Sörensen (2011) också tar upp där de menar att tolkningen ofta styrs av forskarens

tidigare erfarenheter och kunskaper.

Litteraturstudiens resultat baserades på 10 vetenskapliga artiklar varav nio på

engelska och en på norska, vilket ökar risken för feltolkningar vid översättning av

dess innehåll. Ordböcker och lexikon på internet har använts som hjälpmedel vid

översättningen för att i möjligaste mån minimera denna risk.

14

RESULTAT

Resultatet grundades på 10 studier som undersökte personers upplevelser av att leva

med bensår och denna studie visade att livskvaliteten påverkades negativt i de flesta

domäner utifrån WHO‟s mätinstrument för livskvalitet.

Fysisk domän

Den fysiska domänen innefattade smärta och obehag, energi och trötthet och sömn och

vila. Smärta och obehag gick igenom de fysiska besvär som personer upplevde och till

vilken grad den bedrövade och inskränkte på livet. Energi och trötthet undersökte

energin och uthålligheten som en person hade för att utföra nödvändiga uppgifter i det

dagliga livet och andra aktiviteter. Sömn och vila undersökte hur mycket sömn, vila

och andra problem inom området som påverkade en persons livskvalitet (WHO, 1998).

I samtliga artiklar som ingick i resultatdelen i den här studien togs smärta upp och

många personer med bensår upplevde smärta och uttryckte att den var det värsta

symtomet (Brown, 2005; Byrne & Kelly, 2010; Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman,

2001; Haram & Nåden, 2003; Hareendran et al., 2005; Hopkins, 2004; Hyde, Ward,

Horsfall & Winder, 1999; Jones, Robinson, Wally & Carlisle, 2008; Rich &

McLachlan, 2003). I en artikel uttryckte två personer hur de upplevde smärtan och de

sa:”Well for me it´s the pits, all I have to say is it´s the worst thing that could happen to

anybody” (Byrne & Kelly, 2010, s. 48),”Oh severe ache of a pain, as if you were

jamming it with a knife all the time you know and feel it back up the calf of the leg”

(Byrne & Kelly, 2010, s. 48).

Det återkommande symtomen upplevdes som en evigt pågående plåga och en person

utryckte sig på föjlande sätt: ”It´s a sort of a going-on-and-on pain...always comes back,

no matter what you try” (Douglas, 200, s. 357). Vid rengöring och omläggning av såret

upplevdes också smärta (Douglas, 2001; Haram & Nåden, 2003; Hyde et al., 1999). En

ökad smärta vid kompressionsbehandling upplevdes på grund av att förbandet satt för

hårt eller för löst (Brown, 200; Hareendran et al., 2003; Hopkins, 2004). Vid vissa

tillfällen när smärtans intensitet ökade upplevdes det som ett tecken på infektion i

bensåret (Hyde et al., 1999).

15

Förutom smärtan upplevde flera personer obehag av förbandet och

kompressionsbehandlingen eftersom förbandet var klumpig och lindad i flera lager

(Brown, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001). Även sekretet från bensåret fick dem att

uppleva denna obehags känsla (Rich & McLachlan, 2003).

Många personer led av sömnstörning på grund av smärta (Byrne & Kelly, 2010;

Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Haram & Nåden, 2003; Hareendran et al.,

2003; Hopkins, 2004; Hyde et al., 1999). Dålig lukt från bensåret var en annan faktor

som störde sömnen och en person uttryckte sig på följande sätt: ”I used to wake up at

night and I could smell it”. (Jones et al., s. 56). Även klåda orsakade sömnstörning

(Byrne & Kelly, 2010; Hareendran et al., 2003). På grund av sömnbrist orkade

personen endast hålla kontakt med sina närmaste vänner och deras barn och via telefon

(Ebbeskog & Ekman, 2001).

Psykologisk domän

Psykologiska domänen innefattade områden som positiva känslor, kognitiv förmåga,

självförtroende, kroppsuppfattning och utseende samt negativa känslor.

Området positiva känslor undersökte hur starkt en person upplevde positiva känslor i ett

sammanhang, balans, frid, lycka, hopp, glädje och njutning.

Kognitiv förmåga tog upp en persons syn på sitt eget tänkande, lärande, minne,

koncentration och möjlighet att ta beslut. Självförtroende utforskade personers

självuppfattning och innefattade allt från positiva tankar till negativa tankar om sig

själv. Kroppsuppfattning och utseende behandlade personers syn på den egna kroppen

och utseende. Negativa känslor handlade om hur en person behärskade negativa

känslor som missmod, skuld, sorgsenhet, förtvivelse, nervositet, oro och brist på nöjen i

livet (WHO, 1998).

Personer upplevde inte smärtan enbart fysiskt, utan smärtan påverkade också dem

psykologiskt. De upplevde att det var en börda att leva med kronisk smärta (Byrne &

Kylle, 2010). Vidare beskrev personer att smärtan påverkade deras välmående och att

de kände sig deprimerade och hade en oförklarlig ilska (Byrne & Kylle, 2010). I en

16

artikel uttrycktes till och med suicidtankar relaterat till smärtan och den personen sa: ”I

was often going to take an overdose with the pain so bad” (Byrne & Kylle, 2010, s. 48).

Smärtan gav också upphov till känslor av förtvivlan och hopplöshet (Byrne & Kylle,

2010; Ebbeskog & Ekman, 2001).

Andra negativa känslor som personer upplevde till följd av att ha ett bensår var

skuldkänslor, depression, nedstämdhet och besvikelse (Byrne & Kelly, 2010; Douglas,

2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Haram & Nåden, 2003; Hareendran et al., 2005).

I samband med att bensåret inte läkte uppstod, i likhet med smärtan, en känsla av

förtvivlan (Ebbeskog & Ekman, 2001; Haram & Nåden, 2003) och en uttryckte sig på

följande sätt: ”Nei, det er bare det at jeg gruer hvis jeg ikke blir kvitt såret, for det

hemmer meg jo så veldig…” (Haram & Nåden, 2003, s. 19). Många har också en

negativ syn på sårläkningen och en person utryckte: ”The ulcer heals, always breaks

down again … and so it goes on and on …” (Douglas, 2001, s. 358). Utöver den

negativa synen på sårläkningen fanns det också en viss oro över att benet kan behöva

amputeras (Ebbeskog & Ekman, 2001).”I hope it is healed by spring but I know a

person who had a leg amputated” (Ebbeskog & Ekman, 2001, s. 240). Det fanns dock

andra som upplevde sårläkningsprocessen annorlunda och hade en känsla av hopp, vilja

och förväntan om att det skulle bli bra (Byrne & Kelly, 2010; Douglas, 2001; Ebbeskog

& Ekman, 2001; Hopkins, 2004; Hyde et al., 1999).

Lukt och läckage påverkade dem negativt och det upplevdes som väldigt bedrövande

och skamfullt (Byrne & Kylle, 2010). Det påverkade också kvinnorna genom att den

minskade deras känsla av kvinnlighet (Hyde et al., 1999). Utöver detta så uppstod andra

känslor som skam och förfäran när de kände sin egen lukt och såg sitt läckage

(Douglas, 2001; Hopkins, 2004; Jones et al., 2008). Vidare upplevdes det att visa sitt

bandage offentligt var väldigt pinsamt och innebar att flera personer ville dölja det

(Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendra et al., 2005; Hyde et al., 2003) och i följande

citat sa en kvinna:

”Well at one time you would never see me in slacks, but [during] the past 5-6 years I got so

embarrassed with the leaking of my legs when I went out, I got to taking to slacks and you

can‟t get me out of them now, day or night … I wear them everywhere because i don‟t like my

17

bandaging showing. It‟s very embarrassing, I think, although you see other people don‟t

worry. But to me it‟s very embarrassing.” (Hyde et al., 1999, s. 194).

Utöver de negativa känslorna som lukt och läckage orsakade fanns det också en rädsla

över att andra kunde känna lukten och se läckage (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hopkins,

2004; Jones et al., 2008; Rich & McLaxhian, 2003). Det var en person som till och med

var rädd för att sitta bredvid familjemedlemmar på grund av den motbjudande lukten

(Byrne & Kylle, 2010). En annan rädsla som personer upplevde var rädslan för att stöta

i benen eller ramla och orsaka nya bensår (Brown, 2005; Hyde et al., 1999;Rich &

McLachlan, 2003).

Förändrad kroppsuppfattning var ett problem som många personer drabbades av vilket

resulterade i en förlust av självkänsla (Byrne & Kylle, 2010; Douglas, 2001; Ebbeskog

& Ekman, 2001; Hareendra et al., 2005). Utöver förlusten av självkänsla fick de också

en negativ självbild i samband med att de inte kunde upprätthålla den personliga

hygienen (Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001) och en person sa: ” It‟s just so

disgusting… I feel so dirty … don‟t want anyone to see these awful bandages”

(Douglas, 2001, s. 358).

Känsla av maktlöshet var något som flera personer upplevde (Ebbeskog & Ekman,

2005; Haram & Nåden, 2003; Hopkins, 2004; Jones et al., 2008). Känslan av

maktlöshet uppstod bland annat när personer har gjort allt de kunnat göra för att

förhindra läckage och trots detta läckte det igenom bandaget (Jones et al., 2008) och

den utdragna läkningsprocessen resulterade också i denna känsla (Haram & Nåden,

2003). En viss oro uppstod också när de förlorade kontrollen över bensåret vilket

resulterade i en känsla av att vara kontrollerad av kroppen (Ebbeskog & Ekman, 2005).

Douglas (2001) beskrev också att i samband med att en person tappade kontrollen över

sitt bensår blev hen deprimerad, rädd, fick en negativ kroppsbild och förlorade

självförtroende. Personer upplevde också att de vara fängslade på grund av bandaget

(Ebbeskog & Ekman, 2005)

Trots att många upplevde att livssituationen påverkades negativt på grund av det

svårläkta bensåret framkom det att många upplevde relationen till sjuksköterskan som

positiv och att den gjorde patienterna bekväma vid omvårdnaden (Brown, 2005;

18

Hopkins, 2004). Glädje uttrycktes i samband med smärtfrihet och en person säger:

”The times when I‟ve been completely out of it, I think I have been I haven” (Ebbeskog

& Ekman, 2005, s. 239).

Grad av oberoende

Grad av oberoende innefattade mobilitet, aktivitet i det dagliga livet, beroende av

medicin eller behandling och arbetsförmåga. Mobilitet utforskade personers syn på den

egna förmågan att ta sig från en plats till en annan, till exempel att röra sig i hemmet, att

röra sig på eller till arbetsplatsen. En persons orörlighet behövde inte nödvändigtvis

leda till att mobiliteten påverkades, till exempel kan en rullstol vara lösningen i vissa

fall. Aktiviteter i det dagliga livet utforskade personers förmåga att utföra dagliga

aktiviteter. Det inkluderade också självvård och att de tog hand om sig själv och att de

förvaltade sin egendom. Beroende av läkemedel och medicinsk hjälp handlade om

personers beroende av läkemedel och alternativa mediciner för att stödja sitt egna

fysiska och psykologiska välbefinnande. Mediciner kan påverkade personers

livskvalitet både positivt och negativt. Arbetsförmåga utforskade hur mycket energi en

person använde efter utfört arbete (WHO, 1998).

Flera personer upplevde nedsatt mobilitet på grund av sitt bensår (Brown, 2005;

Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Haram & Nåden, 2003; Hareendran et al.,

2003; Hopkins, 2004; Hyde et al., 1999; Jones et al., 2008; Rich & McLachlan, 2003).

Smärta var en av orsakerna till nedsatt mobilitet (Brown, 2005; Ebbeskog & Ekman,

2001; Hareendran et al., 2003; Rich & McLachlan, 2003) och den påverkade genom att

den begränsade längd på deras promenader (Ebbeskog & Ekman, 2001). Rädslan för

smärta att kunde uppkomma resulterade också i nedsatta mobiliteten och en person

uttryckte:

”I‟m so scared to go out, in case, you know, my legs, even in the garden. When I think of the

pain I suffered, I just want to cry. (Tears well up in his eyes). I couldn‟t bear it to come back

again. The worst thing I know there‟s no cure and they can come back at any time. It‟s not like a

broken arm, its healed and that‟s the end of it. I‟m scared to get the pain back, so I won‟t risk it.

(Brown, 2005, s. 987).

Kompressionsbehandlingen upplevdes vara en ytterligare orsak till nedsatt mobilitet.

Den var lindad i flera lager och blev klumpig vilket medförde svårigheter att utföra

19

fysiska aktiviteter (Brown, 2005). De lindade benen ledde också till svårigheter med att

utföra personlig hygien (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran et al., 2003).

I och med att benen lindades i flera lager blev det dessutom svårt att hitta skor som

passade (Ebbeskog & Ekman, 2001; Haram & Nåden, 2003; Hareendran et al., 2003;

Hyde et al., 1999;). Eftersom det var svårt att hitta skor som passade användes löst

sittandes skor och en person tog upp att det inte gick att köra bil på grund av att de löst

sittande skorna fastnade i pedalen (Ebbeskog & Ekman, 2001). Vid regn kunde de inte

heller gå ut då de riskerade att blöta ner bandaget vilket minskade möjligheten till

promenader och en person sa: ”I can only wear one old pair of shoes, and when it rains

I cannot go out because I get wet feet” (Ebbeskog & Ekman, 2001, s. 239).

När smärtan blev outhärdlig tog en del personer smärtstillande läkemedel (Ebbeskog &

Ekman, 2001; Haram & Nåden, 2003), dock upplevde andra att det var obekvämt att ta

smärtlindrande läkemedel och en kvinnlig patient uttryckte sig på följande sätt: ”He

[the doctor] told me to take Panadeine but they´re too strong I think, and unless it´s

really bad….[If] I can´t get sleep, I´ll get up and get a couple of Panaldols.” (Hyde et

al., 1999).

Behovet av smärtstillande läkemedel varierade från person till person och att

upprätthålla en effektiv smärtkontroll var svårt och smärtstillande läkemedel ansågs

vara otillräckligt för vissa personer (Douglas, 2001).

Sociala relationer

Domänen sociala relationer innefattade personliga relationer, socialt stöd och sexuell

aktivitet. Personliga relationer utforskade i vilken grad personer upplevde vänskap,

kärlek och fick den hjälp som de önskade från personliga relationer i deras liv. Socialt

stöd behandlade hur en person ansåg att åtaganden, tillåtelser och tillgängligheten för

praktisk hjälp från familj och vänner upplevdes. Sexuell aktivitet handlade om en

persons begäran och önskan om sexuellt umgänge och i vilken utsträckning förmågan

och möjligheten att uttrycka och njuta på lämpligt sätt fanns (WHO, 1998).

Många personer upplevde sociala begränsningar och social isolering relaterade till sina

bensår (Brown, 2005; Byrne & Kelly, 2010; Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001;

20

Hareendran et al., 1999; Haram & Nåden, 2003; Hopkins, 2004; Hyde et al., 1999;

Jones et al., 2008; Rich & McLachlan, 2003). Smärta, rädsla för smärta och nedsatt

mobilitet var orsaker som begränsade den sociala kontakten (Brown, 2005; Ebbeskog

& Ekman, 2001; Haram & Nåden, 2003). Även rädslan för att andra skulle upptäcka

läckage innebar ett minskat socialt liv (Douglas, 2001; Hyde et al., 1999; Jones et al.,

2008) och en del personer isolerade sig på grund av rädslan för omgivningens reaktion

på lukten från bensåret (Byrne & Kelly, 2010; Haram & Nåden, 2003; Hareendran et

al., 1999; Hopkins, 2004; Jones et al., 2008; Rich & McLachlan, 2003). I och med detta

upplevde personer att de var bundna till hemmet och en person sa: ”I can´t get out at

all. I´m housebound and it´s boring, you know” (Hyde et al., 1999, s.195). I samband

med den sociala isoleringen kände de sig ensamma och ett sätt att hantera detta var att

ringa en vän varje morgon och kväll (Hyde et al., 1999).

Vid sociala evenemang behövdes stöd och hjälp från familjen för att ta sig till platsen

och väl på plats var vissa begränsade till att sitta stilla med benet i högläge (Haram &

Nåden, 2003).

Många personer med bensår hade stort förtroende för sin sjuksköterska och värdesatte

denna relation högt (Brown, 2005). De upplevde att de hade bra relation med

sjuksköterskan och var tacksamma och trygga (Byrne & Kelly, 2010). Relationen

mellan dem upplevdes vara terapeutisk (Byrne & Kelly; Hopkins, 2004). I relationen

fanns plats för glädje och skratt och en person beskrev sin relation på följande sätt:

”…and well Mary, er, well I was going to say we are like mother and daughter in a way

[laughs] her and I. Well she says I have known you for so many years.” (Hopkins,

2004, s. 561). En del personer upplevde dock att sjuksköterskorna inte lyssnade på dem

och en sa: “I just kept telling the nurse it was too painful … but she insisted it was the

right treatment … After she left I took it all off” (Douglas, 2001, s. 357).

Omgivning och miljö

Domänen omgivning och miljö kartlade många delområden. Fysisk säkerhet och

trygghet, hemmiljö och finansiella resurser är några. Vidare innefattade domänen vård

och omsorg: kvalité och tillgänglighet, möjlighet till nya färdigheter och ny kunskap,

deltagande i och möjlighet till fritidsaktiviteter, fysisk omgivning och transport.

21

Fysisk säkerhet och trygghet utforskade en persons känsla av säkerhet och trygghet för

att inte drabbas av fysisk skada. Hemmiljön handlade främst om miljön där personen

bor och hur livskvaliteten påverkades av hemmet. Finansiella resurser granskade hur en

person såg på sina resurser och i vilken grad de täckte behoven för ett hälsosamt och

behagligt liv. Vård och omsorg: kvalité och tillgänglighet fördjupade sig i personens

syn på vården och omsorgen samt närhet och den tid det tog för att få vård. Möjlighet

till nya färdigheter och ny kunskap undersökte personers möjlighet och önskan att lära

sig nya förmågor, kunskaper och känslan av att vara i kontakt med det som sker, till

exempel genom utbildningsprogram. Deltagande i och möjlighet till fritidsaktiviteter

kartlade en persons förmåga, möjlighet och lust att delta i aktiviteter. Fysisk omgivning

tog reda på en persons syn på omgivningen och inkluderade oljud, förorening, klimat

och estetiskt. Transport utforskade en persons syn på hur tillgänglig och lätt det var att

finna och använda transporttjänster (WHO, 1998).

Möjlighet till deltagande i fritidsaktiviteter påverkades negativt till följd av att ha ett

bensår och en person uttryckte sig på följande sätt: ”They have lots of ”do´s” here,

bingo and sing-alongs and that, but its downstairs so I can´t go down but I can hear

them singing and enjoying themselves” (Brown, 2001., s. 986).

Offentliga platser såsom simhallar undveks (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran et

al., 2003) och även promenader och trädgårdssysselsättning (Hareendran et al., 2003).

En del personer med bensår upplevde transportsvårigheter och hade ibland svårt att ta

sig exempelvis till sjukhuset: “There´s no bus service here that takes you. We have to

do a seven-minute walk before we can get to a bus stop, so we have to have a taxi there

and back” (Rich & McLachlan, 2003., s. 52).

Somliga personer tvingades anpassa hemmiljön i förebyggande syfte så att den

drabbades ben inte skulle komma i kontakt med möbler och orsaka smärta, men även

för att skydda möbler (Hareendran et al., 1999; Jones, et al., 2008; Rich & McLachlan,

2003) samt sängkläder från sekretion (Jones, et al., 2008).

22

Andlighet, religion och personlig tro

Domänen andlighet, religion och personlig tro utforskade hur den personliga tron och

värderingar påverkade livskvaliteten (WHO, 1998).

Ingen av de 10 artiklar som ingick i den här studien gav några fynd som kunde hänföras

till denna domän.

23

DISKUSSION

Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers

upplevelser av att leva med svårläkta bensår. I resultatet framkom det att upplevelsen

av livskvaliteten påverkades i samtliga domäner utan Andlighet, religion och personlig

tro.

Metoddiskussion

En litteraturöversikt är en passande design för att skapa en översikt av det aktuella

kunskapsläget (Friberg, 2012). Fördelen med denna design är att data redan är insamlad

i andra studier vilket innebär att den inte stör verksamheter, t.ex. hälso- och sjukvården

(Olsson & Sörensen, 2011). En svaghet är att litteraturöversikter kan ha tillgång till

begränsad mängd relevant forskning. Det kan då bli ett selektivt urval av forskning och

risk för att enbart artiklar väljs som ger stöd åt den egna ståndpunkten. Forskningen

inom samma område kan skilja sig åt genom att forskarna drar helt olika slutsatser

(Forsberg & Wengström, 2003). I denna litteraturöversikt har urvalet av artiklar inte

varit selektivt. Dock var tillgången till relevant forskning begränsad.

Den äldsta artikeln som användes i denna studie är publicerad år 1999 men den ansågs

vara relevant och trovärdig eftersom upplevelsen av bensår inte skiljde sig åt gentemot

senare forskning som användes i studien. Detta kan leda till att resultatet i denna studie

har en större tillförlitlighet då det över tid inte har förändrats mycket. Resultatet var

baserat på 10 vetenskapliga artiklar vilket kan ses som få i relation till en systematisk

litteraturstudie, därmed har denna litteraturöversikt en lägre trovärdighet än den typen

av studie.

Enligt Polit och Beck (2010) är det viktigt att studierna i litteraturöversikten

kvalitetsgranskas för att säkra trovärdigheten för resultatet. I studien används SBU‟s

mall för kvalitetsgranskning (SBU, 2012). Det är forskarna som tolkar mallen vilket

innebär att det finns risk för att studier felbedöms. Inkluderade artiklar höll enligt denna

mall medel till hög kvalitet vilket innebar att denna litteraturöversikts har en god

trovärdighet.

Det fanns andra designer än den som användes i denna studie men det ansågs att

litteraturöversikten lämpade sig bäst åt studiens syfte. Det är en kvalitativ design och

24

det unika med kvalitativ design var att den kunde beskriva fenomen och upplevelser

(Olsson & Sörensen, 2011).

I denna studie användes 10 vetenskapliga artiklar varav sex är utförda i England, en i

Australien, en i Sverige, en i Norge och en i Irland. Denna geografiska spridning kan

ses som en svaghet och minska överförbarheten på grund av kulturella skillnader. Dock

visade det sig att upplevelsen av bensår inte var kulturellt betingat vilket i höjde

överförbarheten av denna litteraturstudie och resultatet ansågs vara överförbar till

liknande sammanhang och kontexter, till exempel vid omvårdnaden av bensår inom

primärvården.

Av artiklarna har nio använt en kvalitativ ansats och en använt en så kallad mixed

method, det vill säga både kvalitativ och kvantitativ ansats. I studien med mixed

method används resultatet från den kvalitativa delen då den besvarade syftet.

I utgångsläget hade denna studie ett annat perspektiv (livsvärldsperspektiv) men under

analysen av data blev det tydligare att perspektivet som används lutade mer åt ett

livskvalitetsperspektiv. Till följd av detta ändrades syftet i studien och samtliga artiklar

fick granskas igen. Trots det förändrade syftet bedömdes artiklarna vara relevanta. Efter

bedömningen gjordes ytterligare en databassökning för att ta reda på om det gick att

hitta fler artiklar till det nya syftet. Sökorden för denna sökning var ”leg ulcer*” &

”Quality of Life” & ”Chronic”. Då det inte resulterade i några nya artiklar redovisas de

inte i sökmatrisen. Sedan analyserades allt material utifrån den nya utarbetade mallen

enligt WHO‟s definition av livskvalitet.

I studien har artiklar på främmande språk använts, både engelska och norska. Vid

översättning av artiklarna lades stor vikt vid att noggrant översätta texterna med hjälp

av lexikon. Det finns ändå en viss risk för att översättningen blivit feltolkad vilket i så

fall medför att resultatets innebörd från artiklarna är missvisande i denna studies

resultat.

25

En svaghet med att använda en deduktiv metod med en färdig referensram som

kategoriserar resultatet är att fynd som inte passar mallen exkluderas. Det kan också

vara en fördel att redan i förväg veta vad som ska sökas efter.

En annan svaghet kan vara att fynd kan kategoriserar och passar in under flera

domäner. Detta medförde i denna studie att det blev återupprepningar i resultatet.

Resultatdiskussion

Resultaten av denna studie, att leva med svårläkta bensår, visade på att personers

livskvalitet påverkades både fysiskt, socialt och psykiskt. Det var först och främst

faktorer som smärta, läckage och kompressionsbehandling som försämrade individers

livskvalitet. De flesta personer med bensår upplevde smärta vilket också var det

dominande symtomet som påverkade det dagliga livet på olika sätt.

Kompressionsbehandling var ytterligare en faktor som försvårade personers rörlighet.

Följden blev begränsade sociala relationer vilket i sin tur resulterade i negativ

påverkade den psykiska domänen negativt.

WHO (1998) beskriver att upplevelsen av smärta och dess intensitet kan begränsa

personers liv och andra aktiviteter. Det visade sig att smärtan störde personers nattsömn

vilket resulterade i begränsad energi hos personer med bensår. Detta ledde i sin tur till

svårigheter med att utföra exempelvis dagliga sysslor eller att vara fysiskt aktiva.

Herber et al. (2007) beskriver också hur smärta som gav sömnstörningar reducerade

den fysiska aktiviteten. Vidare försvårade det även dagliga aktiviteter såsom

påklädning och personlig hygien (Blomqvist och Edberg, 2002).

Upplevelsen av smärta uttrycktes på många olika sätt av olika personer. Berntzen,

Danielsen och Almås (2011) beskriver att den är en personlig upplevelse och samma

smärtstimulus kan ge varierande smärtupplevelse från person till person, även graden

av smärta kan skilja sig åt från en situation till en annan. Upplevelsen av smärta är

synnerligen subjektiv vilket innebär att det endast är den som själv upplever den som

vet dess intensitet och duration. Upplevelsen av egen smärta kan möjligtvis beskrivas

för andra men oftast blir det otillräckligt eftersom upplevelsen är större än vad som kan

uttryckas med ord. Smärtan är därför svårkontrollerad av andra personer. Om den som

försöker hjälpa till inte förstår smärtupplevelsen finns det risk för att känslan av

26

ensamheten, av att vara övergiven och hjälplös förstärks hos personen med smärta

(ibid).

Herber et al. (2007) menar att smärta underskattas av vårdpersonal trots att det var den

vanligaste orsaken till funktionell begränsning. Lindholms (2012) förklaring till varför

smärtan inte uppmärksammats långt tidigare var att vårdpersonal inte alltid förstod att

venösa bensår var smärtsamma. Hawthorn och Redmond (1999) tar upp att en god

smärtbedömning är nyckeln för kontroll av symtom. Trots detta underutnyttjas

smärtskattningsinstrument av vårdpersonalen. Given (2010) menar att en av de

viktigaste aspekterna vid smärthantering är att utveckla en öppen och förtroendefull

relation mellan vårdpersonal och vårdtagare. Vårdpersonalen bör lägga tid på personer

med svårläkta bensår och lyssna på deras berättelser som kan vara relaterade till

smärtan (ibid).

Det framkom i resultatet i denna studie att flera personer med bensår inte använde

smärtstillande mediciner trots att det uttrycktes att smärta var den värsta tänkbara

symtomen för majoriteten. Många personer som drabbades av sjukdomen kände sig

obekväma med medicinering. I studiens resultat framkom inte personers kunskap om

smärtstillande mediciner samt hur mycket information som getts av vårdpersonalen.

Enligt Socialstyrelsen (2005) krävs det att sjuksköterskor informerar och undervisar

patienter och försäkrar sig om att patienten har förstått given information. Statens

beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2006) tar upp att det är viktigt att

sjuksköterskan informerar patienten om hur smärtstillande mediciner verkar.

Den fysiska utmattningen, på grund av sömnstörningar, försvårade deltagandet i

fritidsaktiviteter samtidigt som den skapade social isolering. Personer med bensår

orkade ofta inte träffa exempelvis sina vänner och delta i sociala aktiviteter, vilket fick

till följd att de blev bundna hemma. Att titta på TV eller lyssna på radio var de främsta

inomhusaktiviteterna och flera personer deltog i begränsad utsträckning i aktiviteterna

på grund av bensåren (Wong, Lee och Thompson, 2005). Chamanga (2011) menar att

sjuksköterskor har en viktig roll när det gäller att bedöma och förbättra personers

livskvalitet.

27

Läckage från bensåret samt kompressionsbehandlingen var ytterligare faktorer som

påverkade personers deltagande i det sociala livet negativt med försämrad livskvalitet

som följd. Herber et al. (2007) tog upp att personer med bensår upplevde att de var

fångade av sina bandage. Bandaget var antingen var för klumpigt, för varmt eller för

hårt lindat. I Yarwood- Ross och Haigh (2012) studie framkom att

kompressionsbehandling var den mest effektiva metoden för svårläkta bensår och att

det vid kompressionsbehandling är viktigt att sjuksköterskan och vårdtagaren är

överens för att kunna förbättra sårläkningsprocessen (ibid). Behandlingen bör

individuellt anpassad enligt (Lindholm, 2012), och bör anpassas göras av vårdpersonal

som har kompetens. Felaktig användning av kompressionsbandage kan förvärra eller

hämma sårläkningen (Todd, 2011).

Förutom de många negativa upplevelserna av att leva med bensår framkom också

positiva upplevelser. Många personer upplevde relationen mellan sjuksköterska och

dem själva som positiv. I Morgan & Moffatt (2008) studie beskrivs att en god relation

med sjuksköterskan innebär ömsesidig respekt, uppmärksamhet samt att varje individ

är unik. Williams (2010) menar att det är viktigt att sjuksköterskor har en god förståelse

för personers erfarenheter och kännedom om de faktorer som påverkar individer som

lever med ett bensår för att kunna ge omvårdnad med god kvalitet. SoS (2005) lyfter

också fram vilket av att sjuksköterskan har förmåga att uppmärksamma och möta

patienters sjukdomsupplevelse.

Smärta, läckage och kompressionsbehandling påverkade inte bara personers fysiska

hälsa utan också den psykiska hälsan. I studien framkom att personer som levde med

svårläkta bensår fick negativ upplevelser av egen kropp vilket ledde till en försämrad

självkänsla. Detta förklaras av Wiklund (2003) som menar att vid sjukdom eller skada

förändras kroppen från det normala vilket påverkade den personliga identiteten och

självuppfattningen.

I resultatet framkom det att personer upplevde rädsla, ilska och depression. I en studie

av Phillips, Stanton, Provan & Lew (1994) togs dessa känslor upp och de visade sig ha

en negativ emotionell effekt på personers liv. Läckage från bensåret påverkade

personers självkänsla vilket ledde till att personerna upplevde maktlöshet och förlorade

28

kontrollen över den egna kroppen. Parker (2012) kom fram till liknande resultat, att

läckage påverkade personer med bensår och gav dem en känsla av maktlöshet och att

de inte hade kontroll över sin egen kropp. Personer som har en kronisk sjukdom eller

funktionsnedsättning upplever ofta en viss maktlöshet (Kurz, Saint- Louis, Burke &

Stineman, 2008).

Andlighet, religion och personlig tro var en livskvalitetsfaktor som togs upp i WHO´s

var detta ett perspektiv som inte kom fram i någon av de studier som inkluderats i

denna studie. OĆonnell och Skevington (2010) anser att andliga och religiösa

övertygelser samt personlig tro har stor inverkan på människors hälsa och stor

betydelse för att klara av svåra sjukdomar. Människor fann ofta mening med livet och

en inre frid genom andlighet och religiös och personlig tro. Andliga och religiösa

övertygelser och personlig tro är starkt förknippade med den psykologiska domänen

och relaterade till hopp, inre fred och optimism. Andlig livskvalitet är ofta skild från

fysisk livskvalitet och uppmärksammas därför oftast inte, eller är lågprioriterad av

vårdpersonalen (ibid). Möjligen kan detta vara orsaken till att denna aspekt inte

framkom i de artiklarna som ingick i denna studie.

29

Slutsats

Resultatet av denna litteraturstudie visade på att personer hade liknande upplevelser av

att leva med svårläkta bensår. Studien visade att livskvalitet försämrades både fysiskt,

socialt och psykiskt. En faktor som hade en central roll och påverkade livskvaliteten

negativt i flera domäner var smärta. Den fysiska upplevelsen av kronisk smärta blev en

börda att leva med. Smärtan begränsade personers mobilitet vilket i sin tur minskade

den sociala kontakten.

Trots att de flesta upplevde att smärtan var den faktor som påverkade livskvaliteten

mest tog många inte smärtstillande mediciner för att lindra smärtan.

Deras relation till sjuksköterskan spelade en stor roll vid omvårdnaden och de kände sig

trygga samt att där fanns utrymme för skratt och glädje.

Klinisk betydelse

Resultatet i denna litteraturöversikt visade på vikten av ett holistiskt synsätt i

omvårdnadssituationer. Resultatet visade också på hur enskilda symtom påverkade

livskvaliteten för personer på flera olika plan. Författarna anser att resultatet i denna

studie därför är överförbar till andra grupper än personer med bensår.

Denna studie kan även bidra till att vårdgivare får en ökad kunskap och förståelse om

hur livskvaliteten av att leva med ett bensår.

Smärta

Socialt Psykiskt

30

Förslag på vidare forskning/utveckling

Intressanta områden att forska vidare inom är personers upplevelse av smärta, deras

smärthantering och smärtbedömningen av sjuksköterskor som involverar utvärdering

av olika smärtbehandlingar och dess effekt. Sjuksköterskans roll vid behandling av

personer med bensår och hur denna kan hjälpa till att stärka deras egenkontroll, t.ex.

egenvård är också ett intressant område för vidare forskning.

I detta arbete har det identifierats en brist i resultatet under domänen andlighet, religion

och personlig tro. Det kan därmed vara av intresse att göra en ny liknande studie men i

empirisk form med kvalitativ metod för att kunna inkludera denna domän.

Det framkom inte heller hur mycket information personer fick av sjuksköterskan om

verkning och nytta av smärtstillande mediciner och om användandet av det skulle

påverka livskvaliteten vilket också är av intresse att studera vidare om.

31

REFERENSER

Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. I H. Almås.,

D.-G. Stubberud & R. Grönsether (Red.), Klinisk omvårdnad: Del 1 (2. Uppl., s. 352-

393). Stockholm: Liber.

Blomqvist, K. & Edberg, A.-K. (2002). Living with persistent pain: experiences o

folder people receiving home care. Journal of Advanced Nursing, 40(3),

297–306. Hämtad från databasen CINAHL With Full Text.

*Brown, A. (2005). Chronic leg ulcers, part 1: do they affect a patient´s social life?

British Journal of Nursing, 14(17), 894-898. Hämtad från databasen CINAHL With

Full Text.

*Brown, A. (2005). Chronic leg ulcers, part 2: do they affect a patient´s social life?

British Journal of Nursing, 14(18), 896-898. Hämtad från databasen CINAHL With

Full Text.

Briggs, M. & Flemming, K. (2007). Living with leg ulceration: A synthesis of

qualitative research. Journal of Advanced Nursing. 59 (4), 319-328. Doi:

10.1111/j.1365-2648.2007.04348.x

*Byrne, O. & Kelly, M. (2010). Living with a chronic leg ulcer. Journal Of Community

Nursing, 24(5), 46. Hämtad från databasen CINAHL With Full Text.

Chamanga, E. (2011). Improving pressure ulcer care. Journal of Community Nursing,

25(4), 16-21. Hämtad från databasen CINAHL With Full Text.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M. Suserud, B. O. & Gagerberg, I. (2008). Att

förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

*Douglas, V. (2005). Living with a chronic leg ulcer: an insight into patients´

experiences and feelings. Journal of Wound Care, 10(9), 355-360. Hämtad från

databasen CINAHL With Full Text.

32

*Ebbeskog, B. & Ekman, S-L. (2001). Elderly persons´ experiences of living with

venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom and imprisonment.

Scandinavian journal of Caring Sciences, 15, 235-243. Hämtad från databasen

CINAHL With Full Text.

Friberg, F. (2012). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur och Kultur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur och Kultur.

Given, J. (2010). Management of procedural pain in adult patients. Nursing Standard,


*Haram, R. & Nåden, D. (2009). Hvordan pasienter opplever a leve med leggsår. Vård

i Norden, 68(23), 16-21.

*Hareendran, A., Bradbury, A., Budd, J., Geroulakos, G., Hobbs, R., kenkre, J. &

Symonds, T. (2005). Measuring the impact of nenous leg ulcers on quality of life.

Journal of Wound Care, 14(2), 53-57. Hämtad från databasen CINAHL With Full Text.

Hawthorn, J. & Redmond, K. (1999). Pain: Causes and Management. Journal Of

Psychiatric and Mental Health Nursing, 6, 409-410. Hämtad från databasen CINAHL

With Full Text.

Herber, R.O., Schnepp, W. & Rieger, A. M. (2007). Health and quality of life

outcomes: A systematic review on the impact of leg ulceration on patients´quality of

life. BioMed Central, 5(44). Doi: 10.1186/1477-7525-5-44.

33

*Hopkins, A. (2004). Disrupted lives: investigating coping strategies for non-healing

leg ulcers. British Journal of Nursing, 13(9), 556-563. Hämtad från databasen CINAHL

With Full Text.

Hopkins, A., Worboys, F., Bull, R. & Farrelly, I. (2011). Compression strapping: the

development of a novel compression technique to enhance compression therapy and

healing for „hard-to-heal‟ leg ulcers. International Wound Journal, 8(5), 474-483. doi:

10.1111/j.1742-481x.2011.00819.x

*Hyde, C., Ward, B., Horsfall, J. & Winder, G. (1999). Older women´s experience of

living with chronic leg ulceration. International Journal of Nursing Practice, 5, 189-

198. Hämtad från databasen CINAHL With Full Text.

Ingebretsen, H & Storheim, E. (2011). Omvårdnad vid hudsjukdomar och hudskador. I

H. Almås., D.-G. Stubberud & R. Grönsether (Red.), Klinisk omvårdnad: Del 2 (2.

Uppl., s. 343-380). Stockholm: Liber.

*Jones, J. E., Robinson, J. & Carlisle, C. (2008). Impact of exudates and odour from

chronic venous leg ulceration. Nursing Standard, 22(5), 53-61. Hämtad från databasen


Kurz A. E., Saint-Louis, N., Burke J.P. & Stineman, M. (2008). Exploring the personal

reality of disability and recovery: a tool for empowering the rehabilitation process.

Qualitative Health Research, 18(1), 90-105. Hämtad från databasen CINAHL With

Full Text.

Lindholm, C. (2012). Sår (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Marklund, B., Sülau, T. & Lindholm, C. (2000). Prevalence of non-healed and healed

chronic leg ulcers in an elderly rural population. Scandinavian Journal Of Primary

Health Care, 18(1), 58-60. Hämtad från databasen CINAHL With Full Text.

34

Medlin, S. (2012). Nutrition for wound healing. British Journal of Nursing, 21(12), 11-


Menon, J. (2012). Managing exudate associated with nenous leg ulceration. Wound

Care, 6-16. Hämtad från databasen CINAHL With Full Text.

Morgan, P. & Moffatt, C. (2008). Non healing leg ulcers and the nurse-patient

relationship. Part 1: the patient's perspective. International Wound Journal, 5(2), 340-


Morris, P. & Sander, R. (2007). Leg Ulcers. Nursing Older People, 19 (5), 33-37.

Hämtad från databasen CINAHL With Full Text.

Nelzén, O., Bergqvist, D. & Lindhagen, A. (1991). Leg ulcer etiology--a cross sectional

population study. Journal Of Vascular Surgery, 14(4), 557-564. Hämtad från databasen


OĆonnell, K. A. & Skevington, S. M. (2010). Spiritual, religious and personal beliefs

are important and distinctive to assessing quality of life in health: a comparison of

theoretical models. British Journal Of Health Psychology, 15 (4), 729-748.

DOI:10.1348/135910709X479799.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Kvalitativa och kvantitativa perspektiv:

Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.

Parker, K. (2012). Psychosocial effects of living with a leg ulcer. Nursing Standard,


Persoon, A., Heinen, M. M., Vleuten, V. D. C. J. M., Rooij, D. M. J., Van De

Kerkhof, V. D. P. C. M. & Achterberg, V. T. (2004). Leg ulcers: a review of their

impact on daily life. Journal of Clinical Nursing. 13, 341-354. Hämtad från databasen

CINAHL with Full Text.

35

Phillips T; Stanton B; Provan A; Lew, R. (1994). A study of the impact of leg ulcers on

quality of life: financial, social, and psychologic implications. Journal Of The

American Academy Of Dermatology, 31(1), 49-53. Hämtad från databasen CINAHL

with Full Text.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence

for nursing practice. (7., [updated] ed.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer

Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Regmi, S. & Regmi, K. (2012). Art & science tissue viability supplement: Best practice

in the management of venous leg ulcers. Nursing Standard, 26 (32), 56-66. Hämtad

från databasen CINAHL with Full Text.

*Rich, A. & McLachlan, L. (2003). How living with a leg ulcer affects people´s daily

life: a nurse-led study. Journal of Wound Care, 12(2), 51-54. Hämtad från databasen


Rudolph, D. (1998). Pathophysiology and management of venous ulcers. Journal Of

Wound, Ostomy, And Continence Nursing, 25(5), 248-255. Hämtad från databasen


Signäs, G. (2012). Bensår. Stockholms Läns Landsting: Vårdguiden. Hämtad den 17

januari, 2012, från http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-

och-besvar/Bensar/

Solowiej, K. (2010). Take it easy: How the cycle of stress and pain associated with

wound care affects recovery. Nursing & Residential Care, 12(9), 443-446. Hämtad från

databasen CINAHL with Full Text.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 12 december, 2012, från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

36

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Metoder för behandling av

långvarig smärta. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Från

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/smarta_fulltext.pdf

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Mall för kvalitetsgranskning av

studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Stockholm: Statens

beredning för medicinsk utvärdering. Från

http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf.

Taylor, R. S., Belli, A. M. & Jacob, S. (1999). Distal venous arterialisation for salvage

of critically ischaemic inoperable limbs. The Planet, 354, 1962-1965. Hämtad från

databasen CINAHL With Full Text.

The World Health Organization Quality of Life assessment (WHOQOL): position

paper from the World Health Organization. (1995). Social Science & Medicine (1982),

41(10), 1403-1409.

The World Health Organization (WHO). (1998). WHOQOL User Manual

Hämtad 4 december, 2012 från:

http://www.who.int/mental_health/evidence/who_qol_user_manual_98.pdf

Todd, M. (2011). Compression bandaging: types and skills used in practical

application. British Journal Of Nursing. Vol 20 (11), 681-688. Hämtad från databasen


Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Williams, A. M. (2010). Issues affecting concordance with leg ulcer care and quality

of life. Nursing Standard. 24(45), 51-58. Hämtad från databasen CINAHL with Full

Text.

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/smarta_fulltext.pdf

http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf

http://www.who.int/mental_health/evidence/who_qol_user_manual_98.pdf

37

Wilson, A. B. (2004). Quality of life and leg ulceration from the patient´s perspective.

British Journal of Nursing. Vol 13 (11), 17-20. Hämtad från databasen CINAHL with

Full Text.

Wong, L., Lee, D. & Thompson, D. (2005). Lower limb ulcerations in older people in

Hong Kong. Journal of Clinical Nursing, 14, 118–119. Hämtad från databasen


Yarwood- Ross, L. & Haigh, C. (2012). Managing a venous leg ulcer in the

21st century, by improving self-care. British Journal of Community Nursing, 17(10),

460-465. Hämtad från databasen CINAHL With Full Text.

38

Bilaga 1 Artikelöversikt/Litteraturmatris

Art.

Nr.

Författare,

År,

Tidsskrift.

Titel

Syfte Metod/Urval/Per

spektiv/Datainsa

mling/

Antal deltagare

(=N)/Analys.

Resultat Kvalitet

1 Brown, A.

(2005)

Part 1:

Brittish

Journal of

Nursing,

14(17), 986-

989.

Part 2:

Brittish

Journal of

Nursing,

14(18), 986-

989.

Chronic leg

ulcers, part 1 &

2: do they

affect a

patient‟s social

life?

Att undersöka om

svårläkta venösa bensår

påverkar patienters

sociala liv och om

”Knitting Needle

syndrome” existerar

Kvalitativ

studie.

Fenomenologisk

, hermeneutisk

ansats.

Semistrukturera

de intervjuer.

N= åtta.

Innehållsanalys

Tre huvudteman.

Smärta, social

avskärmning och coping.

Smärtan är ett

återkommande problem.

Bensåret leder till

avskärmning från sociala

aktiviteter.

Olika strategier framkom

för att kunna hantera de

problem som uppstår på

grund av bensåret.

Medel

12 p.

2 Byrne, O. &

Kelly, M.

(2010).

Journal of

Community

Nursing,

24(5).

Living with a

chronic leg

ulcer

Att undersöka

sambandet mellan

fysiska symtom och

psykologiska effekt för

de med venösa bensår.

Kvalitativ

fenomenologisk

ansats.

N=12.

Ostrukturerade

Intervjuer.

De fysiska smärta,

läckage, lukt och

begränsad rörlighet

påverkade individens

psykiska välbefinnande i

forma av depression,

ensamhet, ångest, nedsatt

sinnesstämning och

nedsatt självkänsla.

Medel

14 p.

3 Douglas, B.

(2001).

Journal Of

Wound Care,

10(9).

Living with a

chronic leg

ulcer: an

insight into

patienteséxper

iences and

feelings.

Att undersöka och

beskriva patienters

känslor och deras

erfarenheter av bensår.

Kvalitativ ,

Grounded

theory.

N= åtta

(sex kvinnor

och två män i

åldern 65-94 år)

Intervjuer

Kvalitativ

innehållsanalys

Fem huvudteman: Fysisk

erfarenhet,

framtidsvision,

Hälsosjukvårds personal

och patient relation,

förlorad kontroll och

sjuksköterskans

perspektiv.

Medel

14 p.

4 Ebbeskog, B.

& Ekman, S-

L. (2001).

Nordic

College Of

Caring

Sciences,

Scand J

Elderly

persons´

experiences of

living with

venous leg

ulcer: living in

a dialectal

relationship

Att belysa äldre

personers erfarenheter

att leva med venösa

bensår.

Kvalitativ metod

med

fenomenologisk,

hermeneutisk

ansats.

N= 15 (12

kvinnor och tre

män i åldern 74-

Fyra huvudteman:

emotionella

konsekvenser, förändrad

kroppsbild, leva ett

begränsat liv, uppnå

välmående i samband

med smärtsamma sår och

bandage och kamp

Hög

17 p.

39

Caring

Sci,15,235-

243.

between

freedom and

imprisonment.

89 år.)

Intervjuer.

Kvalitativ

innehållsanalys

mellan hopp och

förtvivlan avseende till en

lång läkningsprocess.

5 Haram, R. &

Nåden, D.

(2003).

Vård I

Norden,

68(23), 16-

21.

Hvordan

pasienter

opplever å leve

med leggsår

Att undersöka hur

patienter som

behandlas av

”Community health

care” upplever det att

leva med ett svårläkt

bensår

Kvalitativ

N= nio

(fem kvinnor,

fyra män över

60 år )

Intervjuer

Kvalitativ

innehållsanalys

Patienterna upplevde

fysiska, sociala och

psykiska problem i form

av bland annat nedsatt

mobilitet, smärta,

svullnad, social isolation

och depression.

Hög

16 p.

6 Hareendra,

A., et al.

(2005).

Journal Of

Wound Care,

14(2), 53-57.

Measuring the

impact of

venous leg

ulcers on

quality of life.

Att identifiera problem

hälsorelaterade till

livskvalitet för de

patienterna med


för att kunna uppmäta

behandlings

effektiviteten.

Både kvalitativ

och kvantitativ

motod.

Semistrukturera

de intervjuer och

HRQoL

frågeformulär

används.

Ålder 46-91.

N=38.

Kvalitativ

innehållsanalys.

”Skindesx Score” visar

att äldre patienter hade

sämst HRQoL likasom

dem med smärta och inte

läkande sår dock sårets

storlek och duration

påverkade inte HRQoL.

Smärta, klåda, besvikelse

av behandling, begränsat

funktion och förlust sömn

upptäcktes vid intervjuer.

Hög

15 p.

7 Hopkins, A.

(2004)

British

Journal of

Nursing,

13(9), 556-

563

Disrupted

lives:

investigating

coping

strategies for

non- healing

leg ulcers

Att undersöka den

levda erfarenheten av

att leva med ett icke-

läkande venöst bensår

Kvalitativ med

fenomenologisk,

hermeneutisk

ansats.

N= fem (fyra

män och en

kvinna)

Intervjuer och

dagböcker.

Fenomenologisk

tolkningsanalys.

Fyra huvudteman.

Splittrad biografi (livet

innan såret),

copingstrategier, sociala

implikationer och

terapeutisk relation

mellan sjuksköterska och

patient.

Hög

15 p.

8 Hyde, C.,

Ward, B.,

Horsfall, J. &

Winder, G.

(1999).

International

Journal of

Nursing

Practice, 5,

189-198.

Older women´s

experience of

living with

chronic leg

ulceration.

Att få insikt i äldre

kvinnors liv med ben

sår i fokus på deras

upplevelser.

Kvalitativ studie

med deskriptiv

ansats.

N=13 kvinnor

(ett bortfall)

mellan 70-93 år.

Intervjuer.

Två huvudteman: Att

erhålla och bibehålla

kontroll över känsliga

lemmar och livsstil

konsekvenser av kroniskt

bensår och nedsatt

rörlighet. De deltagarna

som lever med bensår

upplever omfattande

följder såsom konstant

Medel

14 p.

40

smärta, illa lukt,

pinsamhet och ensamhet.

De äldre kvinnorna är

expert på sitt bensår och

är beslutsam och

hoppfull.

9 Jones, J. E.,

Robinson, J.,

Barr, W. &

Carlisle, C.

(2008)

Nursing

Standard,

22(45), 53-61

Impact of

exudate and

odour from

chronic venous

leg ulceration.

Att undersöka

människors depression

som behandlas för


och bedömma hur

onormal sekretion från

bensåret påverkar deras

dagliga liv, övergriplig

hälsa och livskvalité.

Mixed metod.

Kvantitativa

delen

Frågeformulär

och ”Hospital

Anxiety and

Depression

Scale”.

N= 196

Kvalitativa

delen

N= 20.

De blev valda

ifrån den

kvantitativa

delen för att de

”expertkunskap”

och erfarenhet

av att leva med

venöst bensår.

Innehållsanalys

för att sedan

använda delar av

ett

fenomenologiskt

ramverk.

Tre huvudteman.

Emotionell respons till

odör, begränsade sociala

aktiviteter och hantering

av odör och läckage.

Odören och den onormala

sekretionen från bensåret

leder till påverkan av

patienters psykologiska

tillstånd och känslor av

avsky, självavsky och

lågt självförtroende.

Medel

14 p.

10 Rich, A. &

McLaxhian,

L. (2003).

Journal Of

Wound Care,

12(2), 1092-

1100.

How living

with a leg ulcer

affects people´s

daily life: a

nurse-led

study.

Att undersöka

patienters upplevelser

av att leva med ett

bensår

Kvalitativ med

fenomenologisk

ansats.

N= åtta

(fem kvinnor,

tre män i åldern

55-89år)

Semi-

strukturerade

intervjuer.

Kvalitativ

innehållsanalys

Fyra huvudteman:

Symptom, behandling

och skötsel av bensår,

uppfattning, känslor och

coping strategier samt

begränsningar orsakade

av bensåret.

Hög

15 p.

Documents

Livskvalitet hos personer med svårläkta bensårrkh.diva-portal.org/smash/get/diva2:608547/FULLTEXT01.pdf · 2013-02-28 · SAMMANFATTNING Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med