Livsmedelsproduktionenvid nedfall av

radioaktiva ämnen

Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen

ISBN XXXXXXXXX

����������

����

Radioaktivt nedfall

Vad händer med maten? Kan jag använda mjölken?Kan jag undvika föroreningarna? Blir problemen långvariga?Vad vet forskarna? Vad gör myndigheterna?

Den här skriften försöker ge svar på några av de frågor som kan bli aktuella om Sverigedrabbas av ett radioaktivt nedfall. Tjernobylolyckan 1986 visade på behovet av en god beredskap isamhället mot nedfall av radioaktiva ämnen. Skriften vänder sig i första hand till alla som på olikasätt berörs av beredskapsfrågorna och ger en bred orientering – av intresse även för allmänhet ochmedia – om radioaktivt nedfall med fokus på hur livsmedelsproduktionen kan drabbas.

Avsikten är att på ett lättbegripligt sätt informera om strålning och radioaktivt nedfall, omnedfallets konsekvenser och om de motåtgärder som kan vidtas inom växtodling, husdjursskötsel,rennäring, livsmedelsindustri och hushåll. Skriften behandlar även gränsvärden för det radioaktivainnehållet i livsmedel och erfarenheter rörande informationsproblem och olika reaktioner på detverkliga eller upplevda hotet.

Skriften är framtagen med medverkande från FOI NBC-skydd, Försvarshögskolan, Jordbruks-verket, Livsmedelsverket, Strålskyddsinstitutet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Skriften kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping.

Adresser för ytterligare information:

Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI NBC-skydd, 901 82 Umeåtel. 090-106600e-post registrator@foi.se,hemsida www.foi.se

Statens strålskyddsinstitut

SSI, 171 16 Stockholmtel. 08-7297100,e-post ssi@ssi.se,hemsida www.ssi.se

Jordbruksverket

551 82 Jönköpingtel. 036-155000e-post jordbruksverket@sjv.se,hemsida www.sjv.se

Sveriges lantbruksuniversitet

SLU, 750 07 Uppsalatel. 018-671000,SLU, 230 53 Alnarptel. 040-415000,e-post registrator@slu.se,hemsida www.slu.se

Livsmedelsverket

Box 622, 751 26 Uppsalatel . 018-175500,e-post livsmedelsverket@slv.se,hemsida www.slv.se

Förord

Nedfall av radioaktiva ämnen är en av de påfrestningar för vilka Sverigesregering och riksdag anser att det bör finnas en särskilt hög beredskapsambition.Tjernobylolyckan 1986 visade att det är särskilt viktigt att det finns en god be-redskap inom jordbruket, rennäringen och livsmedelsproduktionen. Beredska-pen syftar till att begränsa de hälsofarliga konsekvenserna av radioaktivt nedfallför konsumenterna samt ekonomiska och andra konsekvenser för näringen.

Den här skriften vänder sig i första hand till alla som deltar i arbetet med attskapa och upprätthålla denna beredskap och till alla aktörer vid ett inträffat ned-fall av radioaktiva ämnen. Det kan till exempel vara personer vid myndigheter,livsmedelsföretag, näringslivets organisationer eller forskningsinstitutioner. Per-soner inom jordbruks- och livsmedelssektorn måste samarbeta med strålskydds-experter både vid en eventuell kärnenergiolycka och i beredskapsplaneringen.En gemensam kunskapsgrund underlättar samarbetet och ger en samstämmigsyn på konsekvenser och val av motåtgärder.

Skriften är också användbar för allmänhet och media. Som konsumenterblir vi berörda av ett nedfall. Dessutom är intresset stort för de problem som kanfölja med användning av kärnkraft.

Skriften har arbetats fram under ledning av Försvarets forskningsanstalt(FOA1 ) i samarbete med Försvarshögskolan, Jordbruksverket, Lantbruksuniver-sitetet, Livsmedelsverket och Strålskyddsinstitutet. Den är en del i projektet ”Livs-medelsproduktion vid nedfall av radioaktiva ämnen”, som FOA drivit 1997-2000 tillsammans med de nämnda myndigheterna på uppdrag av Jordbruks-verket.

När det gäller stråldoser och dess effekter är skriften begränsad till den be-strålning som konsumenter kan utsättas för genom föda och den bestrålningfrån marken som jordbrukare kan utsättas för i sin yrkesverksamhet.

Skriften behandlar effekter av joniserande strålning med fokus på radioak-tivt nedfall efter en kärnenergiolycka. Den som vill ha fördjupad informationfinner litteraturhänvisningar i slutet av skriften. Där finns också postadresser, e-postadresser och webbadresser till de medverkande myndigheterna. Den somvill veta mer om andra effekter, som uppkommer vid användning av kärnvapen,hänvisas till skriften ”FOA orienterar om kärnvapen”, nr 15, 1990.

För att senare kunna ge ut en reviderad upplaga, önskar Jordbruksverketerhålla synpunkter på skriften senast 1 juli 2003.

1 Fr.o.m. 1 jan. 2001 har FOA:s roll övertagits av det nybildade Totalförsvaretsforskningsinstitut (FOI).

För ytterligare information om och för att ge synpunkter på skriften kontakta JanPreuthun, Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, telefon 036-155951, e-post:jan.preuthun@sjv.se

Ytterligare exemplar av denna skrift kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönkö-ping

Redaktörer: Kurt Persson, FOI och Jan Preuthun, Jordbruksverket

Redaktionskommitté: Ronny Bergman (FOI), Kurt Persson (FOI), Jan Preuthun, (Jordbruks-verket) och Kettil Svensson (Livsmedelsverket)

Medverkande experter: Inger Andersson (SLU), Ann Enander (FHS), Robert Finck (SSI),Karl Johan Johanson (SLU), Torbjörn Nylén (FOI), Klas Rosén (SLU), Björn Sandström (FOI)och Thomas Ulvsand (FOI)

Teckningar och diagram: Per Thornéus, Pictoform

Layout: Lars Broman, FOI Tryck: Edita Västra Aros AB

Ett varmt tack till Åke Eriksson, Enok Haak och Hans Lönsjö, tidigare medarbetare vid SLU iUppsala, för värdefulla synpunkter under arbetet med denna skrift. Ett varmt tack också tillStig Andersson, SLU, Alnarp för omslagsbild och andra fotografier i skriften samt till RinghalsKärnkraftverk och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för hjälp med viktigaillustrationer.

5

Del I Tjernobylolyckan – en väckarklocka

Många av de som blev engagerade i Sverige när Tjernobylolyckan inträffat hade då inte den beredskapoch kunskap som fordrades för att möta det enorma informationsbehovet och för att snabbt ocheffektivt vidta motåtgärder.Många lärdomar drogs av Tjernobylolyckan (kap. 1). Ansvarsrollerna i arbetet vid en inträffad olyckahar förtydligats och beredskapen förbättrats (kap. 2). Medvetenheten om informationens betydelse ären helt annan (kap. 3). Man inser också att radioaktiva ämnen i livsmedel kan bli ett betydandeproblem i Sverige även vid utländska olyckor (kap. 4).

Den havererade reaktorn i Tjernobyl. Foto: Chernobylinterniform.

6

• En god beredskap behövs(kap. 2).

• Informationen får tidigt storbetydelse (kap. 3).

• Sverige kan drabbas även omolyckan sker långt borta(kap. 4).

• Cancer - den allvarligastekonsekvensen (kap. 5-6).

• Den första tiden dominerasriskbilden av radioaktiv jodoch därefter av radioaktivtcesium och eventuellt även

strontium (kap. 7).• Långvariga problem kan

uppstå för jordbruk, rennä-ring, jakt och insjöfiske (kap.9).

• Nedfallets konsekvensermåste kunna bedömas medhänsyn till aktuell tidpunktunder året för olika grödorm.m. (kap. 8-11).

• Gränsvärden, dvs. högstaacceptabla halter i salufördalivsmedel, måste vara förbe-

redda (kap. 12).• Det finns motåtgärder (kap.

13-16).• En förvarningstid bör ut-

nyttjas för att minska kon-sekvenserna (kap. 17).

• Nedfallssituationen måstekunna klarläggas så snabbtsom möjligt och handlings-strategier vara förberedda(kap. 17).

Vi kan drabbas även omolyckan sker långt borta

Tidigare olyckor visade att detradioaktiva nedfallet kan drabbaområdet nära den havererade re-aktorn. Det var dock först ge-nom Tjernobylolyckan år 1986som vi allmänt insåg att Sverigei större omfattning kan få ned-fall även från en reaktor som lig-ger långt borta. Nedfallet kandrabba alla delar av landet. Engod beredskap behövs därföröverallt.

Förvarningens betydelse

Inte förrän Sverige drabbadesblev vi medvetna om Tjer-nobylolyckan. Vi fick ingenmöjlighet att i förväg anpassaoss till ett förväntat nedfall. Omdet hade funnits ett förvarnings-skede, dvs. att vi en tid före ned-fallet fått kännedom om utsläp-pet, hade denna tid kunnat ut-nyttjas för att minska sårbarhe-ten - i jordbruket t.ex. genomatt inte låta djuren vara ute påbete.Det har byggts upp ett systemmed internationella och bilate-rala avtal om informations-utbyte inklusive tidig varning.

Förhoppningsvis får vi därför iframtiden besked om eventuellaproblem, t.ex. med elförsörj-ningen, som skulle kunna ledatill ett haveri och ett utsläpp avradioaktiva ämnen.

Behov av information

Joniserande strålning från ra-dioaktiva ämnen kan inte upp-fattas av något av våra fem sin-nen - den syns inte, hörs inte,känns inte, smakar inte och luk-tar inte. Medborgarna är därförhänvisade till myndigheter, me-dier m.fl., som mäter och ana-lyserar nedfallet samt förmed-lar information.Hanteringen i Sverige avTjernobylolyckan beskrivs oftatill stor del som en infor-mationskris. Informations-behovet var närmast omättligtbland allmänheten. Bristen påkunskap var stor inte bara hosallmänheten utan också hosmyndigheter och media. Bud-skapen var därför många gångerotydliga, obegripliga och mot-stridiga. Svåra tolknings-situationer uppstod.

Snabb kartläggning avnedfallssituationen

När en ”restriktion” har införts,t.ex. en rekommendation omatt mjölkkor inte bör hållas påbete utan istället vara installade,så uppstår frågan om när restrik-tionen kan hävas (t.ex. när fri-klassning av bete kan ske).För att häva en restriktion krävsmätresultat som visar att ned-fallet i ett visst geografiskt om-råde inte är så omfattande ochinte av en sådan karaktär attfortsatta restriktioner kan behö-vas. När det gäller livsmedelmåste man dessutom ha känne-dom om graden av överföringav radioaktiva ämnen i närings-kedjorna, t.ex. från betesgräs tillmjölk.Efter Tjernobylolyckan har där-för mätberedskapen förbättrats,så att man så snabbt som möj-ligt ska få veta mängden av olikaradioaktiva ämnen i nedfallet.Även möjligheterna att ta pro-ver och analysera dem har för-bättrats, främst beträffandegräsprover och mjölkprover,och att dra slutsatser om över-föringen av radioaktiva ämneni näringskedjor. Kan man slippa

1 Lärdomar av Tjernobylolyckan

7

Figur 1.1 Hur radioaktivaämnen från Tjernobylspreds med vindarna tillSkandinavien och andradelar av Europa. Simu-lering med dataprog-rammet MATCH avutsläppet från Tjernobyl förtiden 28 april - 4 maj1986. Källa: SMHI.

Datum860428

Datum860429

Datum860501

Datum860502

Datum860504

Datum860430

Datum860503

DepositionCs-137 kBq/m2

8

Figur 1.2 Årlig ekonomisk ersättning till jordbruk och rennäring efterTjernobylolyckan (95/96 omfattar 18 månader p g a av ändring avbudgetårsperiod). Källa: Jordbruksverket.

86/87 88/89 90/91 92/93 94/95 1997 1999

300

250

350

200

150

100

0

50

år

milj kr

”onödiga” restriktioner så min-skar kostnaderna till följd avolyckan.

Motåtgärder finns atttillgripa

Ett stort antal slaktrenar kasse-rades efter Tjernobylolyckan ef-tersom de innehöll för mycketradioaktivt cesium. Under1986/87 kasserades 73 300 re-nar (78 % av de slaktade). Deföljande åren kasserades årligenmellan 15 000 och 30 000 re-nar. Fr.o.m. 1994/95 kasseradesmindre än 5 % och sedan 1997är andelen kasserade renar näs-tan försumbar.Andelen kasserade renar mins-kade främst för att cesium-halterna i renens bete minskatoch för att förebyggande åtgär-der vidtagits, t.ex. tidigarelägg-ning av slakten och sanerings-utfodring. Att kassera slaktrenarär en ”sista utväg”. Motåtgärderska vidtas så att produkternakan användas som livsmedel.Tjernobylolyckan har gjort be-folkningen i de drabbade län-derna mer medveten om vilka

motåtgärder som kan tillgripas,gett erfarenheter av att användadem i praktiken och initierat envidareutveckling av åtgärderna.

Långvarigt problem förjordbruket och rennäringen

De långlivade radioaktiva äm-nena gör att markbeläggningenavklingar långsamt. Detta med-för att man under mycket långtid måste vidta åtgärder för attåtminstone begränsa upptagetoch överföringen av radioaktivaämnen i näringskedjorna.Fortfarande år 2001 betalar sta-ten via Jordbruksverket årligenca 10 milj. kr i ersättning förkonsekvenserna inom ren-näringen av Tjernobylolyckan.T.o.m. år 1998 har totalt 745miljoner kronor betalats tilljordbruk och rennäring varav321 miljoner kronor under detförsta året (fig. 1.2). Att proble-men blev långvariga har ocksålärt oss att det är viktigt attmotåtgärderna om möjligt ut-formas på bästa sätt från bör-jan. Exempelvis måste den eko-nomiska kompensationen till

drabbade jordbrukare m.fl. förintäktsbortfall och merkostna-der utformas så att den inteminskar incitamenten att vidtalämpliga motåtgärder.

Behov av beredskap

Vid en utvärdering av myndig-heternas agerande i sambandmed Tjernobylolyckan påpeka-des att grunden för en effektivberedskap måste vara:• ett väl fungerande förvar-

nings- och alarmerings-system och

• en beredskapsorganisation,som snabbt och effektivt kanvidta de åtgärder som be-hövs.

Det konstaterades att i dessabåda avseenden fungerade densvenska beredskapen inte i sam-band med Tjernobylolyckan.Sedan dess har förvarnings- ochalarmeringssystemet liksomberedskapsorganisationen för-bättrats. Insikten har ökat omatt det är viktigt att på bästa sättkunna hantera en situation medett nedfall.

9

2 Roller och beredskap

Bordet med namnskyltar.(Kan fås från Robert Finck.)

Oförändradansvarsfördelning

Vid en kärnenergiolycka bedö-mer Kärnkraftinspektionenutsläppets omfattning och inne-håll. Utgående från väder-situationen beräknar SMHI detförväntade spridnings- ochnedfallsområdet för radioaktivaämnen. Strålskyddsinstitutetklarlägger nedfallssituationengenom att beräkna prognoseröver strålningsnivåer, mätamängden radioaktiva ämnen iluften och på marken och be-döma riskerna med nedfallet påkort och lång sikt.Dessa myndigheter svarar däri-genom för väsentliga delar avbeslutsunderlaget, men Jord-bruksverket och Livsmedelsver-ket förblir de expertmyndig-heter och sektorsmyndighetersom de normalt är - Jordbruks-verket inom jordbrukets ochrennäringens områden samtLivsmedelsverket inom livs-medelsområdet. Den ansvars-

Figur 2.1 Samordning mellan de centrala myndigheterna sker bl.a. genomdet myndighetsråd som är knutet till Strålskyddsinstitutets bered-skapsorganisation. Foto: SSI.

Om vi efter en kärnenergiolycka återigen drabbas av ett nedfallav radioaktiva ämnen måste vi kunna:

• klarlägga nedfallet (ämnen, mängd och drabbade områden),

• förutse konsekvenserna,

• vidta åtgärder för att begränsa konsekvenserna,

• kontrollera förekomsten av radioaktiva ämnen i närings-kedjornas olika delar samt

• informera både konsumenter och de som är engagerade iproduktionen av livsmedel.

Beredda på detoförutsebara

Sedan Tjernobylolyckan harriksdag och regering skärpt sinakrav på strålskyddsberedskapen.Myndigheterna har förbättratberedskapen bl.a. som en följdav riksdagens beslut med anled-ning av:• Utredningen om kärnkraft-

beredskapen och prop.1991/92:41 om samhälletsåtgärder mot allvarligaolyckor samt

• Hot- och riskutredningenoch prop. 1996/97:11 omberedskapen mot svåra på-frestningar på samhället ifred. Utredningen hade bl.a.ett delbetänkande med dendrastiska titeln ”Radioaktivaämnen slår ut jordbruk iSkåne” (SOU 1995:22).

Det planeras nu inte bara medtanke på sådant som redan harhänt och sådant som vi kan för-utse kan hända utan vi ska ocksåkunna hantera sådana situatio-ner som vi inte kan förutse. Detär enligt prop. 1996/97:11 intemöjligt att i förväg förutse allade händelser som kan innebäraen s. k. svår påfrestning på vårtsamhälle.

Detta medför att vi ska ha engod generell beredskap mendessutom anger regeringen ettantal konkreta exempel på svårapåfrestningar som det bör fin-nas en särskilt hög beredskaps-ambition för. Ett av dessa är”Nedfall av radioaktiva ämnen”.Till detta kräver EU att allamedlemsstater ska säkerställa attlämpliga interventionsplanerutarbetas för radiologiska nödsi-tuationer och att sådana planermed jämna mellanrum provas ilämplig utsträckning.

Myndighetsrådet i beredskapscentralen

Jordbruksverket

Livsmedelssverket

Kärnkraftinspektionen

Räddningsverket

Socialstyrelsen SMHI

FOI

RPSFörsvarsmakten

ÖCB

10

fördelning samt de lednings-organisationer och metodersom tillämpas i samhället un-der normala förhållanden skanämligen så långt som möjligtockså tillämpas i en krissitua-tion för att undvika oklarheterom ansvarsförhållanden.Länsstyrelsen har ett områdes-ansvar och får stöd från centralamyndigheter - bl.a. Jordbruks-verket, som inom sitt verksam-hetsområde i första hand gerrekommendationer och i andrahand vid behov meddelar före-skrifter om åtgärder för attminska föroreningen av jord-bruksprodukter m.m. Före-skrifter kan behövas för attmöjliggöra åtgärder, som inteannars skulle vara tillåtna, t.ex.användning av vissa foder-tillsatser. Föreskrifter kan ocksåkomma att behövas för att för-hindra olämpliga åtgärder ochför att lämpliga åtgärder ska bligenomförda.Livsmedelsverket verkar för attbegränsa individdosen vid intagav föda. Verket ger ut föreskrif-ter om maximivärden, s.k.gränsvärden, för radioaktivaämnen i saluförda livsmedel(kap. 12) samt ger kostråd ochutfärdar rekommendationer omhantering av livsmedel.Myndigheterna kan bara med-dela föreskrifter i den utsträck-ning bemyndiganden erhållitsav regeringen. Vissa bemyndi-ganden finns enligt djurskydds-lagen, lagen om foder, miljö-balken, livsmedelslagen och till-hörande förordningar samt en-ligt myndigheternas instruktio-ner.Regeringen kan komma attlämna ytterligare bemyndigan-den. Bl.a. torde Jordbruksverketfå i uppdrag att administrera ett

system för ekonomisk ersätt-ning (kap. 11).Statliga myndigheter ansvararför mätningar som syftar till attkartlägga nedfallets omfattningoch till att få underlag för be-slut om konsekvensbegränsandeåtgärder. Livsmedelsindustrinoch handeln ansvarar förproduktkontrollen, dvs. att ak-tiviteten i saluförda livsmedelunderstiger gällande gräns-värden. Livsmedelsverket ansva-rar för tillsynen exempelvis ge-nom stickprovsundersökningari handeln och genom import-kontroll. Efter Tjernobyl-olyckan bedrev Livsmedelsver-ket ett omfattande provtag-nings- och mätprogram avse-ende livsmedel i samarbete medbl.a. kommunernas miljö- ochhälsoskyddsnämnder i de drab-bade länen.

Mätberedskap

Kunskap om nedfallet är nöd-vändig för alla som kan behövavidta åtgärder. Resultaten avmätningar av nedfallet är engemensam utgångspunkt för attbedöma konsekvenserna för ochbehovet av åtgärder inom olikasektorer (t.ex. jordbruket).Genomförandet av mätningarengagerar främst kommuner,länsstyrelser och den nationellastrålskyddsberedskapen somorganiseras av Strålskydds-institutet. Genom avtal medFörsvarsmakten, Totalförsvaretsforskningsinstitut, universite-tens radiofysikavdelningar (6st.), Studsvik Nuclear AB ochkärnkraftverken har Strål-skyddsinstitutet organiserat ensamordnad mätberedskap i lan-det. Beredskapen säkerställs ge-nom utbildning, forskning, öv-ning och anskaffning av utrust-ning.

Figur 2.2 Förberedda referenspunkter (* ) i Skåne län för kommunernas mät-ningar av strålningsnivån. Källa: SOU 1995:22, s. 38.

★

★ ★

★★

★ ★ ★★

★

★

★ ★ ★

★

★★ ★

★★

★

★★

★

★

★

★

★

★ ★

★★★★★

★

★

★★

★ ★★ ★

★★

★★★ ★

★★

★★★★

★★★

★

★ ★

★ ★ ★★ ★

★★ ★

★ ★

★★

★★★★

★★

★

★

★

★

★★★

★

★

11

Fast mätutrustning övervakarkontinuerligt strålnivån på ett40-tal platser i landet och ”slårlarm” vid förhöjda värden. I tvåtill fyra fasta mätpunkter i varjekommun genomförs mätningarvar sjunde månad (kap. 7).Därigenom får man kunskapom den naturliga bakgrunds-strålningen och hur den varie-rar under året. Det blir då möj-ligt att efter ett nedfall kunnaobservera även relativt småökningar.

Kunskap

Mätresultaten visar den upp-komna situationen. Sedan gäl-ler det att kunna förutse konse-kvenserna för t.ex. jordbruketoch livsmedelsindustrin samtatt vid behov kunna vidta åtgär-der för att begränsa konsekven-serna.För detta behövs kunskap somforskningen kan generera omexempelvis:• direktdeponering av olika

radioaktiva ämnen på beteoch andra grödor samt själv-rening (avtvättning genomregn, borttransport medvind m.m.) av radioaktivaämnen på växter under denförsta tiden efter nedfall(kap. 7),

• rotupptag i olika grödor påolika jordarter m.m. (kap.10),

• kostens sammansättning(kap. 8),

• överföringen av radioaktivaämnen i näringskedjor (kap.9-10),

• effekten av olika nedfalls-tidpunkter under året (kap.10) samt om

• olika motåtgärders effektoch kostnad (kap. 13-16).

Den kunskap som byggs uppinom kärnenergiberedskapenkan naturligtvis också utnyttjasom kärnvapen kommer till an-vändning vid ett krig.

Informationsförberedelser

Kunskapen är också en förut-sättning för att kunna infor-mera bl.a. konsumenter. Kravetpå information blir förmodli-gen stort även om just Sverigeinte skulle komma att drabbasså mycket av ett nedfall (kap.3).Det är viktigt att snabbt kunnainformera media och följaktli-gen att även kunna organiseraexempelvis upplysningscentra-ler. Det är en fördel om myn-digheterna har förberett ”svarenpå de hundra vanligaste frå-gorna”. Man bör även ha en godförmåga att kunna formuleramotiven för olika åtgärder ochför de förändringar av gräns-värden som kan bli aktuella.

Beredskapsorganisation

En förutsättning för att myn-digheter och andra ska kunnaagera och vidta konsekvens-begränsande åtgärder är natur-ligtvis även att man har en för-måga att vidta beredskaps-höjande åtgärder, dvs. attsnabbt kunna anpassa organisa-tionen och dess insatser till denuppkomna situationen.Oklarheter får inte råda om roll-fördelningen mellan olika aktö-rer och om målen för verksam-heten - inte heller om juridiskaaspekter (skadestånd m.m.) vidanvändning av olika åtgärder.Att på bästa sätt anpassa valetav åtgärder till den aktuella si-tuationen kommer att vara såkrävande att något utrymme

inte finns för sådana oklarheter.

Handlingsstrategier ochövningar

Har vi kunskapen har vi ocksåfått förutsättningar att förutsede problem som kan upp-komma efter ett nedfall och attange handlingsstrategier. Till-lämpningen övas i samarbetemellan bl.a. sektorsansvarigamyndigheter (t.ex. Jordbruks-verket och Livsmedelsverket),områdesansvariga myndigheter(t.ex. länsstyrelser), näringsliv(t.ex. jordbrukets och livsme-delsindustrins organisationer)och olika länder.Eftersom ett nedfall av radioak-tiva ämnen inte ”respekterar”nationsgränserna är det väsent-ligt att försöka finna gemen-samma handlingsstrategier intebara t.ex. mellan sektors-ansvariga och områdesansvarigamyndigheter utan också medvåra grannländer. Man bör åt-minstone kunna motivera skill-naderna i de olika länderna föratt undvika något som uppfat-tas som s.k. dubbla budskap.Genom övningar blir varje ak-tör mera medveten om ned-fallets konsekvenser, den rollvederbörande har och vilkenkunskap som kan behövas föratt kunna hantera situationen.Dessutom förbättras förmåganatt kunna hantera osäkerheteroch att trots osäkerheternakunna fatta de nödvändiga be-sluten.

12

Information i samband medsvåra påfrestningar påsamhället

Information har stor betydelsevid olyckor och andra svåra på-frestningar på samhället. Ana-lyser av händelser som drabbatSverige under senare år, såsomförlisningen av m/s Estonia,giftutsläppen i samband medtunnelbygget genom Hallands-åsen eller branden vid Makedo-niska föreningen i Göteborg,har gång på gång lyft framinformationens betydelse förhanterande av situationen. Etttillförlitligt och effektivt infor-mationsflöde mellan och inommyndigheter är nödvändigt föratt olika aktörer ska kunna sam-verka och koordinera beslut ochageranden. Förutsättningarnaför drabbade människor attklara en svår påfrestning ökarom de får information som hjäl-

per dem att tolka situationenoch värdera egna handlings-möjligheter.Myndigheter kan ibland tvekaatt lämna ut information där-för att man befarar att den kanväcka oro. Forskning har dockvisat att rädslan för att skapapanik är i regel orealistisk. Detär oftare upplevd brist på infor-mation som är det mest oro-ande. Att medvetet dölja upp-gifter kan dessutom bli förö-dande för förtroendet.Varje kris- eller hotsituation äri någon mån unik. Att exakt för-utsäga hur människor kommeratt reagera och vilken typ av in-formation som kommer att ef-terfrågas är därför omöjligt. Ensituation med nedfall av radio-aktiva ämnen kan dock sägasställa särskilt stora krav på godinformation. För det första ärkunskapen om strålning och

dess effekter bristfällig hosmånga. För det andra skiljer siginformationsbehoven hos olikagrupper, vilket kan vara svårt attklargöra och tillgodose. Entredje aspekt är att vissa bud-skap som behöver förmedlas isamband med ett radioaktivtnedfall kan vara svåra att enty-digt förklara och motivera.

Information i samband medTjernobylolyckan

Hanteringen av Tjernobyl-olyckan i Sverige har beskrivitssom till stor del en infor-mationskris. Det faktum att denenskilde inte kunde bedöma el-ler hantera hotet medförde attmedborgarna var hänvisade tilllandets expertmyndigheter, sak-kunniga och medier. Myndig-heter ställdes således inför ensvårbemästrad informations-uppgift. Ett problem var helt

Figur 3.1 Demonstrationer utanför Livsmedelsverket inför styrelsemöte då beslut om gränsvärde för livsmedel skulletas. Foto: Livsmedelsverket.

3 Behov av information

13

enkelt att svara upp emot detenorma behovet av informationfrån olika håll, samtidigt somden egna osäkerheten hos olikamyndigheter var stor. Andraproblem var svårigheterna attformulera tydliga budskap samtatt anpassa informationen tilllokala förhållanden.Informationsproblematiken isamband med Tjernobyl-olyckan har analyserats i ett fler-

Figur 3.2 De fem sinnenas oförmåga att registrera joniserande strålning.

att bilda sig en uppfattning omatt något har inträffat, hur all-varligt det är, var hotet finns ochhur länge det kvarstår. Det finnsingen tydlig tidpunkt när män-niskor själva kan konstatera attdet värsta är över. Alla dessa fak-torer bidrar till att skapa en si-tuation präglad av osäkerhetsom är särskilt svår att struktu-rera och därmed även att han-tera.

med riskkällan. Det har t.ex.betydelse om risken upplevssom frivillig eller inte, kontrol-lerbar eller inte och vilken typav konsekvenser som en inträf-fad händelse kan tänkas leda till.Riskupplevelsen förstärks omrisken uppfattas som ofrivillig,svår att kontrollera och medkonsekvenser som kan sträckasig långt fram i tiden.Att förklara riskerna kan varasvårt. Ett sätt kan vara att jäm-föra strålningsrisker med riskersom är mer kända. Man bördock vara försiktig vid val avreferensrisker, eftersom experteroch lekmän kan uppfatta dessapå olika sätt. Risker som an-vänds som jämförelser bör där-för också vara av teknisk naturoch ofrivilliga, t.ex. bekämp-ningsmedelsrester i livsmedeleller luftföroreningar.

Skilda behov hos olikagrupper

Informationsbehoven skiljer sigmellan olika grupper. Konsu-menter har vissa frågor medanlantbrukare och livsmedels-producenter har andra frågoroch behov. Inom dessa grupperkan det dessutom förekommabetydande variationer i hurmänniskor uppfattat situatio-nen, vilka informationskällor delitar på och hur villiga de är attvidta olika åtgärder.Myndigheter anlägger lätt ettmakroperspektiv och ser tillhelheten, medan den enskildamänniskan ser situationen uti-från sin personliga synvinkel.Detta innebär att man kan hahelt olika uppfattningar omvilka problem som är de vikti-gaste.När det gäller information prio-riteras i regel att komma ut med

tal rapporter. Sedan dess haräven kriskommunikation i bre-dare bemärkelse uppmärksam-mats och utvecklats i olika ar-beten. Tillsammans bildar dessarapporter och utredningar envärdefull referensbas för hante-rande av informationsfrågor isamband med olika typer av på-frestningar på samhället. Kris-information ska bland annatvara begriplig, relevant, entydigoch målgruppsanpassad för attvara effektiv.

Information omstrålningsrisker

Joniserande strålning kan inteuppfattas med något av våra sin-nen (fig. 3.2). Den enskildamänniskan är beroende av attfå tillgång till mätresultat ochandra typer av information för

Informationsuppgiften försvå-ras av att kunskapen omstrålningens egenskaper i all-mänhet är låg, samtidigt somdet kan finnas felaktiga före-ställningar om riskerna förknip-pade med strålning. Felaktigauttalanden i media av själv-utnämnda experter kan bidratill att underblåsa missförstån-den. Det är svårt för den en-skilde att veta vilka uppgifterhan eller hon kan lita på.Samtidigt som det kan finnasmissuppfattningar om riskernaär det även generellt så att ex-perter och lekmän tenderar attuppfatta risker på olika sätt.Experter använder sig oftast avtekniska beskrivningar av risker.Riskuppfattningen hos en lek-man påverkas däremot även avandra aspekter förknippade

Luktar inte!

Smakar inte!

Syns inte!

Känns inte!strålning

Hörs inte!

14

snabba och korrekta upplys-ningar. Det har dock visat sigviktigt att skapa tvåvägskom-munikation så att det även finnsett informationsflöde in tillmyndigheter och berörda orga-nisationer. Kunskap om hurmänniskor ser på situationenoch vilka behov de har behövsför att kunna utforma och an-passa budskapen. Efter Tjerno-bylolyckan lämnade lantbruks-nämnder och lokala föreningarinom Lantbrukarnas riksför-bund viktig information om

lantbrukarnas olika behov tillmyndigheterna.

Komplexa budskap

Det faktum att olika grupperhar skilda behov i en krissitua-tion kan skapa problem iutformandet av informationen.I samband med händelsernakring tunnelbygget i Hallands-åsen uppstod till exempel ettproblem för Båstad kommunatt ge saklig riskinformation tillde egna drabbade medborgarna,

men samtidigt undvika att an-dra inom och utom landet pågrund av en omotiverad rädslaskulle avvisa produkter frånområdet. På liknande sätt kanbehovet av att motivera lantbru-kare till att vidta kraftfulla åt-gärder för att bibehålla mjöl-kens kvalitet komma i konfliktmed information avsedd attlugna oroliga konsumenter. In-formation som utformas medolika syften kan lätt uppfattassom dubbla budskap.En annan källa till problem kanvara val av utgångspunkt föråtgärder. Vissa rekommendatio-ner baseras på bedömning avrisken för den enskilde, denpersonliga risken, medan andraåtgärder vidtas med hänsyn tillden kollektiva risken för en helgrupp eller för befolkningen.För den enskilde kan det varasvårt att förstå varför exempel-vis halten av radioaktiva ämneni förorenad mjölk inte bör mins-kas genom spädning med annanmjölk. Förståelsen för behov avolika åtgärder minskar ocksåom myndigheter kommer mednya föreskrifter eller gräns-värden utan att ge tillräckligförklaring till varför detta sker.

Effekter av information

I samband med Tjernobyl-olyckan gjordes vissa försök attförbättra allmänhetens kunska-per om effekterna av en kärn-energiolycka. I november 1986distribuerades en broschyr medtiteln ”Efter Tjernobyl” tillsamtliga svenska hushåll. Bro-schyren skulle ge en saklig be-skrivning av orsakerna till ochverkningarna av det radioaktivanedfallet i Sverige.En utvärdering av hur broschy-ren tagits emot av allmänheten

Figur 3.3 Dubbla budskap beträffande vad man kunde äta och inte äta leddetill konsumentoro och minskat myndighetsförtroende. Foto: Livsmedelsverket.

15

genomfördes. I den studie somgjordes ingick frågor avkunskapskaraktär. Av resultatenframgår att endast ett fåtalkände till i vilka enheter strål-doser mäts, medan däremotcirka hälften av de tillfrågadekände till att högsta tillåtna hal-ten av radioaktiva ämnen i livs-medel var 300 Becquerel (Bq)cesium per kilogram eller perliter livsmedel. Svaren skilde siginte nämnvärt före respektiveefter utdelning av broschyren,eller ens mellan de som angavatt de faktiskt hade läst broschy-ren och de som inte hade lästden.En kritik som framförts motförsöken att kartlägga allmän-hetens kunskaper om jonise-rande strålning i samband medTjernobyl har gällt relevansen iolika frågor som ställts. Attkunna återge fakta om begreppoch siffror utgör ett mått påkunskaper. Viktigare i samman-hanget är dock kanske att för-stå vilka föreställningar männi-

skor har om strålning och hurinformation kan påverka derasagerande.Uppföljningar hos olika grup-per efter Tjernobylolyckan ty-der på att informationen harhaft betydelse vad gäller män-niskors användning av livs-medel i radioaktivt förorenadeområden. En studie av män ochkvinnor i jägarfamiljer har ex-empelvis visat att risken för egendel skattades som högre blanddem som bodde i områden medhögre markbeläggning, samt attde också vidtagit större föränd-ringar i dagliga vanor och han-tering av livsmedel.

Informationskanaler

Det är viktigt att ta initiativ tillinformation. Människor är idagutsatta för ett flöde av informa-tion från många olika kanaler.En analys av myndighetsin-formation i lokala etermedierefter Tjernobyl visade att pro-blemet för centrala myndighe-ter var inte i första hand att få

ut information, utan snarare attdenna information fick konkur-rens från och ibland motsadesav andra aktörer. Med den ut-veckling av informations-teknologin som skett under detsenaste decenniet torde konkur-rensen vara betydligt hårdareidag.En aspekt av krisinformationsom lyfts fram alltmer i senareforskning är förtroende och till-tro till olika källor. Forskaremenar att förtroende tar lång tidatt bygga upp, men kan raserassnabbt. Information värderas iförhållande till hur man upp-fattar sändaren och sändarenssyften. Det är värt att notera attinformation inte förmedlas en-bart genom skrift eller medde-landen, utan även via hand-lingar. Handlingar från myn-digheters sida kan förmedla enattityd eller inställning som gerett tydligt budskap. Handlingarsom tolkas såsom tecken pånonchalans eller ointresse kanförsvåra kommunikationen.

16

kärnkraftverk

Konsekvenserna för livsmedels-sektorn vid en reaktorolyckaberor på många saker. De vikti-gaste är det radioaktivautsläppets storlek och samman-sättning, avståndet från reak-torn, vädret samt när under åretsom haveriet inträffar.Det värsta som kan hända i enreaktor är en härdsmälta – attkylningen av uranbränslet för-loras så att hela eller delar avreaktorhärden smälter till englödande, starkt radioaktivmassa. Stora mängder radioak-tiva ämnen frigörs ur smältan.Om också reaktorinneslut-ningen blir skadad kommer deradioaktiva ämnena ut i atmos-fären.För att en härdsmälta inte skainträffa, finns flera skydds-system för kylning och regleringav neutronflödet. Systemen ärbyggda så att de fungerar obe-roende av varandra.

Kärnkraftverk i Sverigesnärområde

Beroendet av kärnenergi i f.d.Sovjetunionen och Östeuropaär mycket stort. Utan stöd frånomvärlden medger emellertidekonomin i dessa länder inte attsäkerheten höjs i befintliga an-läggningar så att den motsvararvästerländsk standard. Kärn-kraftverken i Litauen (Ignalina),i västra Ryssland nära S. Peters-burg (Sosnovy Bor) samt de tvåäldsta kärnreaktorerna på Kola-halvön har varit föremål för sär-skilt intresse - inte minst i ettnordiskt perspektiv. Trots pågå-ende säkerhetsförbättrande åt-gärder, i vilka Sverige tar aktivdel, bedöms de kvarstående ris-kerna förbli relativt betydande.

Utländska kärnkraftverk liggerpå tillräckligt stora avstånd frånSverige för att, även vid svåraolyckor, strålnivåerna i vårt landinte kommer att ge akuta ska-dor. Däremot kan upptag avradioaktiva ämnen i livsmedel,främst jod- och cesiumisotoper,bli ett betydande problem.Även vid ett mycket begränsatnedfall kan mjölken komma attinnehålla så höga halter av ra-dioaktiva ämnen att gränsvärdetöverskrids och att den blirotjänlig som livsmedel.Om nedfallet sker under betes-säsongen kan en markbelägg-

ning över 10 000 Bq/m2 med-föra behov av installning avdjur, framförallt mjölkkor. Somjämförelse kan nämnas att i deområden i Sverige som drabba-des hårdast efter Tjernobyl-olyckan var beläggningen lokaltuppemot 200 000 Bq/m2.På kortare avstånd än frånTjernobyl finns ett hundratalreaktorer. Antalet reaktorer iEuropa är drygt 200 fördeladepå knappt 90 kärnkraftan-läggningar (fig. 4.1).

Figur 4.1 Kartan visar platser med kärnkraftverk i Europa. Varje verk beståroftast av flera reaktorer. Källa: IAEA 1998.

4 Om det händer igen

17

Kärnkraftverk i Sverige

De svenska reaktorerna är nu-mera försedda med anordningaroch system som ska begränsautsläppen av radioaktiva ämnentill låga nivåer också vid mycketsvåra haverier. Genom dessa sys-tem, de s.k. haverifiltren, kaninneslutningen tryckavlastasoch utsläppet filtreras, om detvid ett svårare haveri skulle upp-

Figur 4.2 Schematisk bild av FILTRA-anläggning.Källa: Ringhals Kärnkraftverk.

• Om de utsläppsbegränsandeåtgärderna inte fungerar blirkonsekvenserna betydligtstörre. Stora mängder radio-aktiva ämnen kommer attdeponeras på marken och geupphov till stråldoser vialivsmedel. Några hundrakvadratkilometer stora om-råden skulle kunna bli be-lagda med så mycket radio-aktivt cesium att de blir oan-vändbara i tiotals år.

stå övertryck i inneslutningen.Kravet är att högst 0,1 % avhärdens radioaktiva ämnen,frånsett ädelgaser, får släppas uttill omgivningen.Statens kärnkraftinspektion(SKI) har för belysning av risk-bilden angivit utsläpp som kanvara representativa för svenskareaktortyper vid mycket svårahaverier, dels då de utsläpps-begränsande systemen fungerarsom avsett, dels för ett rimligentänkbart värsta fall.Fokuserat på livsmedelspro-duktionen visar gjorda kon-sekvensberäkningar följande:

Cesium och jodviktigast att få bortDe radioaktiva ämnen somföljer med till filtret i enFILTRA-anläggning bestårdels av stoft, mest jod och ce-sium, och dels av gasformigjod. Även radioaktiva ädel-gaser förekommer. Närångan och gaserna passerarfiltret stannar stoftpar-tiklarna i vattnet. Genom atttillsätta kemikalier till vatt-net får man den gasformigajoden att reagera och bildaen löslig förening som ävenden stannar i vattnet.

Det är mest angeläget att fåbort cesium och jod efter-som dessa ämnen utgör detfarliga marknedfallet vid enreaktorolycka. Radioaktivaädelgaser kan inte filtrerasbort men försvinner snabbti atmosfären och kan därförinte ställa till med några ska-dor.

Källa: Ringhals Kärnkraftverk.

Dieseldriven pumpför nödkylning.

Ordinarie (eldrivna) pumpar för nödkylning.

Renade gaser

Stenfilter

Venturirör

Ventil som öppnas av operatörerna.

Säkerhetsventil med sprängbleck.

Filterbassäng (skrubber)

Vattenstril för nödkylning.

Reaktortank

Reaktorinneslutning

• Om de utsläppsbegränsandeåtgärderna fungerar fullt utenligt kärnkraftindustrinsberäkningar blir konsekven-serna relativt begränsade ef-tersom nästan bara ädelgasersläpps ut. Livsmedelspro-duktionen påverkas inomnågra tiotal kilometer frånen havererad reaktor, dock iliten omfattning.

• Om åtgärderna fungerar,men endast så att 0,1-procentskravet uppfylls kan,om det regnar, mark-beläggningen av jod bli storpå korta avstånd. Om ut-släppet sker under betes-säsongen blir betesrestrik-tioner aktuella ut till någrahundra kilometer ochersättningsfoder måste gesunder resten av betes-säsongen för att mjölken skakunna användas. Bladgrön-saker måste kasseras inomvissa områden, men kom-mande års skördar påverkasinte.

18

Del II Strålning och nedfall

Radioaktiva ämnen har instabila atomkärnor som sönderfaller under avgivande av joniserande strål-ning. I kapitel 5 beskrivs vad joniserande strålning är och hur den uppkommer.Kommer de radioaktiva ämnena in i näringskedjor som slutligen når människan med mat och dryck,så har de kringgått den skyddsbarriär som finns i form av hud och kläder. Inuti kroppen kan deradioaktiva ämnena avge joniserande strålning som skadar kroppens celler. Strålningens effekter påmänniskan redovisas i kapitel 6.Vid en kärnenergiolycka kan utsläppet vara av varierande storlek och omfatta olika radioaktiva äm-nen. Dessa kan spridas i atmosfären och falla ned över jordbruksområden. Därvid kan de deponerasdirekt på grödan eller på marken, varifrån grödan senare kan ta upp dem via rötterna. Detta beskrivsnärmare i kapitel 7.

19

Radioaktivitet

Beteckningen radioaktiv angeratt ett ämne eller föremål avgerjoniserande strålning. Radioak-tiva ämnen har instabila atom-kärnor (radionuklider), somsönderfaller (de är radioaktiva)under avgivande av joniserandestrålning.Aktivitet är ett mått på strålkäl-lans styrka och anges i enhetenbecquerel (Bq), som är lika medantalet atomer som sönderfal-ler per sekund av ett visst radio-aktivt ämne. Aktiviteten angesofta i Bq per kilo, per liter, perm2 eller per m3.Begreppet aktivitet ska inte för-växlas med begreppet radioak-tivitet, som är förmågan hos ettämne att utsända joniserandestrålning. Man kan exempelvisinte tala om att släppa ut radio-aktivitet men däremot om attsläppa ut radioaktiva ämnen.Ett grundämne förekommervanligen i flera former, isotoper.En del isotoper är stabila andraradioaktiva.

Joniserande strålning

Beteckningen joniserande strål-ning gäller endast den strålningsom är så energirik att den kanslita loss elektroner (den joni-serar) i den exponerade mate-rian. På så vis kan den brytasönder ämnen, t.ex. i levandeceller hos människor, djur ochväxter.Beteckningen joniserande strål-ning ska användas och inte detfelaktiga uttrycket ”radioaktivstrålning”. Strålningen är näm-ligen inte radioaktiv. Det ärämnet från vilket strålningenkommer som är radioaktivt.

Vanligt ljus i det synliga områ-det är exempel på strålning somsaknar sådan joniserande för-måga, men vi kan registrera detgenom sinnesintrycken via ögo-nen. Värmestrålning är ocksåexempel på icke-joniserandestrålning som vi kan förnimma- det känns varmt. Till skillnadfrån förhållandena i dessa exem-pel saknar vi förmåga att upp-fatta den joniserande strål-

ningen med något av våra sin-nen. Med mätinstrument kanden dock registreras och det gåratt mäta joniserande strålningäven från mycket små mängderradioaktiva ämnen.Den joniserande strålningenkan vara av olika slag och beståav partiklar (alfastrålning ellerbetastrålning) eller, liksom lju-set, av elektromagnetisk strål-ning (gammastrålning).

5 Joniserande strålning och hur den uppkommer

Joniserande strålning Alfastrålning (α-strålning)

Heliumkärnor (två neutroner och två protoner), som utsänds vidett radioaktivt sönderfall, kallas vanligen alfapartiklar eller alfa-strålning.

Alfapartikeln når några centimeter i luften men stoppas redan avtunna skikt av fast material, t.ex. ett pappersark eller cellskiktet imänniskans överhud. Alfastrålningen har alltså mycket kort räck-vidd, men om radioaktiva ämnen som sönderfaller genom attsända ut alfapartiklar kommer in i kroppen, kan det leda till storalokala skador i den vävnad där sönderfallen sker.

Exempel på ett radioaktivt ämne med alfastrålning: Plutonium.

Betastrålning (ß-strålning)Elektroner som når något tiotal meter i luften och någon centi-meter i levande vävnad.

Strålningen stoppas av grova kläder eller t.ex. en fönsterruta. Be-tastrålning har ganska kort räckvidd men strålning från omgiv-ningen kan ändå nå in i vävnader nära kroppsytan. Om ett ämnesönderfaller i kroppen under avgivande av betastrålning kan ävendjupt liggande vävnader skadas.

Exempel på radioaktiva ämnen med betastrålning: Jod, cesiumoch strontium.

Gammastrålning (γ-strålning)Elektromagnetisk strålning med joniserande förmåga och somkan nå flera hundra meter i luft.

Den långa räckvidden och genomträngningsförmågan hosgammastrålningen gör att den kan nå in i kroppen från storaavstånd. Tjocka skikt eller skärmar, särskilt av tunga material,stoppar dock det mesta av strålningen: 5-10 cm bly, 25-50 cmbetong eller 50-100 cm vatten.

Gammastrålningen ger oftast de största stråldoserna vid enkärnkraftsolycka.

Exempel på radioaktiva ämnen med gammastrålning: Jod ochcesium.

20

Stråldos

Stråldos får i dagligt tal ofta be-teckna dos i flera olika betydel-ser. Kort kan man säga, att i denenklaste formen avser stråldosenden mängd energi som tillförtskroppen genom bestrålningen.Det rör sig då om absorberaddos. Om man även med måttetstråldos vill beakta att olikastrålslag har olika verkan t.ex. ien levande cell eller i ett organ,så avser man ekvivalent dos.Olika organ kan ha väsentligtolika känslighet för bestrål-ningen. Vill man ange ett måttpå farligheten när flera organeller hela kroppen bestrålatsmåste organens olika känslighetvägas in i en representativ dost.ex. för helkroppsbestrålning.Man talar då om effektiv dos.Miljödosekvivalent är den stor-het som man mäter med instru-ment, s.k. intensimeter (t.ex.RNI 10 eller SRV 2000). En-heten är sievert (Sv).Eftersom 1 Sv motsvarar enmycket hög dos anger inten-simetrar miljödosekvivalenten imillisievert (mSv) ellermikrosievert (µSv). 1 Sv =1 000 mSv = 1 000 000 µSv.Den stråldos man får beror påbestrålningstiden och på avstån-det från strålkällan, dvs. ju kor-tare tid man bestrålas och julängre bort man befinner sig,desto mindre stråldos får man.Den dos, dvs. den absorberadestrålningsenergi, som erhållitsper tidsenhet kallas doshastighet.Ibland förekommer benäm-ningen dosrat för samma sak.Intensimetrar mäter också dos-hastighet (miljödosekvivalent-rat) i millisievert per timme(mSv/h) eller mikrosievert pertimme (µSv/h). Den naturliga

strålningsbakgrunden är ca 0,1-0,2 µSv/h.Ofta blir man bestrålad ojämntöver kroppen, vilket för med sigatt olika organ exponeras olikamycket. En stråldos som hargivits till endast en del av krop-pen eller till enstaka organ kanomräknas till en viktad hel-kroppsdos, dvs. effektiv dos (seförklaringen ovan). Denna ärdet som i dagligt tal avses medordet ”stråldos”. Den effektivadosen ger ett mått på risken för

Figur 5.1 Aktivitet gäller avsändaren och dos avser mottagaren. Ju kortaretid desto lägre dos, ju större avstånd desto lägre dos, ju bättre skydd desto lägre dos.

Stråldosen beror av...

... avståndet till källan

... hur stor skärmningen är

... aktivitet (Bq)

... strålningens energi (våglängd)

... typ (alfa, beta, gamma)

... tiden du bestrålas

Tre grundläggande dosbegrepp:

• Absorberad dos som anger den mängd strålningsenergisom en bestrålad kropp tar upp per viktsenhet. Enheten ärgray (Gy). 1 gray motsvarar 1 joule per kg (J/kg).

• Ekvivalent dos som tar hänsyn till både mängdenstrålningsenergi och till att olika strålslag (t.ex. alfa-, beta- ochgammastrålning) har olika biologisk verkan (olika farlighet).Används bland annat när man anger gränsvärden till olikaorgan. Enheten är sievert (Sv). 1 Sv motsvarar 1 joule per kgorganvikt (J/kg).

• Effektiv dos som tar hänsyn inte bara till mängdenstrålningsenergi och strålslagets farlighet, utan också till attskilda organ i kroppen har olika strålkänslighet. Enheten ärsievert (Sv). 1 Sv motsvarar 1 joule per kg kroppsvikt (J/kg).Effektiv dos kan inte mätas med instrument.

sena skador (cancer och gene-tiska förändringar) oavsett ombestrålningen varit jämnt ellerojämnt fördelad i kroppen.Kollektivdos är medeldosen (ef-fektiv dos) i en grupp bestråladeindivider multiplicerad medantalet individer i gruppen. Nu-meriskt blir detta samma somsumman av stråldoserna till allai gruppen. Kollektivdosen gerunderlag för att beräkna anta-let förväntade sena skador igruppen.

21

Bestrålningsvägar

Bestrålas man av en radioaktivkälla utanför kroppen - exem-pelvis ett radioaktivt moln ellermarkbeläggning - är det frågaom extern bestrålning. Det är dåframförallt gammastrålningensom är av betydelse eftersomden har mycket längre räckviddän partikelstrålning. Redan hudskyddar mot alfastrålning i om-givningen. Med kläder och skorhar man ett bra skydd även motbetastrålning.Får man på något sätt i sig ra-dioaktiva ämnen - exempelvisgenom inandning (inhalations-dos) eller med förorenade livs-

Figur 5.2 Förtäring av mat som innehåller radioaktiva ämnen innebär att dessa kringgår skyddsbarriären. De radioaktivaämnena kommer dessutom in i ett system byggt för att ta upp istället för att skydda mot, och ämnena kan komma atttransporteras till eller nära väsentliga organ.

medel (förtäringsdos) - utsättsman för intern bestrålning. Detär när alfa- och betastrålandeämnen finns i kroppen som de,trots strålningens korta räck-vidd, effektivt kan avge strål-ningsenergi till de närmast om-givande vävnaderna.Då livsmedel ofta konsumeraspå andra platser än där de pro-ducerats, riskerar även stora be-folkningsgrupper utanför detområde, som direkt drabbats avdet radioaktiva nedfallet, attutsättas för intern bestrålningnär radioaktivt förorenade livs-medel ingår i födan. Eftersomen del av de radioaktiva ämnenai markbeläggningen finns kvar

Alfastrålningstoppas av huden.

Beta-strålningstoppas av tjockare kläder.

Gammastrålningen stoppas inte och går delvis igenom kläder och kropp.

Alfapartiklarna stoppas redan av ett fåtal celler.

Betapartiklarna har längre räckvidd och kan nå flera millimeter i kroppen

alfasönderfall

celler

betasönderfall

under många år riskerar livs-medlen att förorenas under långtid - i vissa fall under decennier.

Halveringstider

Fysikalisk halveringstidDen tid det tar för hälften avatomerna i det radioaktiva äm-net att sönderfalla kallas fysika-lisk halveringstid (fig. 5.3).Halveringstiden är olika långför olika ämnen. För ett ämnemed kort halveringstid avtarradioaktiviteten snabbt; för ettmed lång halveringstid gårminskningen långsamt.Skillnaderna i halveringstid förolika radioaktiva ämnen ärmycket stora, vilket medför att

22

mer av ämnet tillförs t.ex. viafödan. Ålder, kön och flera in-dividuella faktorer påverkar denbiologiska halveringstiden. Denkan därför inte anges lika exaktsom den fysikaliska.

Effektiv halveringstid ochjämviktsnivåHalten av ett radioaktivt ämnei kroppen minskas därför bådegenom den fysikaliska avkling-ningen och genom utsönd-ringen från kroppen. Densammanvägda eller effektivahalveringstiden (T

1/2, effektiv) kan

uttryckas i termer av biologisk(T

1/2,bio) och fysikalisk

(T1/2,fys

) halveringstid på följan-de sätt:1/ T

1/2, effektiv= 1/ T

1/2,bio + 1/ T

1/2,fys

Den sammantagna effekteninnebär att halten av det radio-aktiva ämnet alltid minskar tillhälften i kroppen minst likasnabbt som den kortaste av detvå halveringstiderna. Eftersomden biologiska halveringstidenoftast är mycket kortare förmånga djur än för den vuxnamänniskan är följaktligen ävenden effektiva halveringstidenkortare för dessa djur.

Även om den fysikaliskahalveringstiden är lång, så kanen kort biologisk halveringstidhos djur utnyttjas för att minskadjurets innehåll av de radioak-tiva ämnena t. ex. inför slakt.Om den biologiska halverings-tiden är mycket kortare än denfysikaliska, kommer den effek-tiva halveringstiden att bli un-gefär lika lång som den biolo-giska. För cesium-137 är denbiologiska halveringstiden förmänniska bara ca 1 % av denfysikaliska, och för många djurmindre än 1 %. För cesium-137blir den effektiva halverings-tiden i exempelvis nötkreaturdärför bara ungefär en halv tillen månad trots att den fysika-liska halveringstiden är så långsom ca 30 år.För djur, som tillräckligt längefår foder, t.ex. bete, likvärdigt ifråga om den radioaktiva för-oreningen, uppnås efter en tiden viss jämviktsnivå och enmaximal aktivitet. Då äraktivitetsintaget från det föro-renade fodret lika stort somaktivitetsminskningen genomsönderfall och utsöndring.Jämviktsnivån blir högre omfodret är mer förorenat. Akti-vitetsuppbyggnaden i djuret gårsnabbt till en början. Redan ef-ter en tidrymd motsvarande deneffektiva halveringstiden nåsungefär 2/3 av jämviktsnivån,och efter ytterligare lika lång tidär man mycket nära den övrenivån.

Ekologisk halveringstidDen radioaktiva föroreningensom hamnat i jordbruket ellernaturen omlagras med tiden.Föroreningen kan t.ex. genomregn tvättas av från växtdelarovan mark och tränga ned i jor-

radioaktiviteten hos en del äm-nen försvinner nästan omedel-bart, medan den hos andra äm-nen finns kvar länge och kanföras vidare under många år inäringskedjorna. Radioaktivtcesium med halveringstiden 30år finns kvar under decennier ifödoämnen från jordbruket,men framförallt i produkterfrån skogsmark (bl.a. i älg, rå-djur, ren, svamp, insjöfisk ochbär).

Biologisk halveringstidÄmnen som vi får i oss genommat och dryck omsätts i krop-pen och utsöndras i olika taktberoende på ämne. Man kanäven i sådana fall, där man alltsåavser haltförändringar av äm-net, ange en halveringstid. Bio-logisk halveringstid för ett ämneavser haltförändringarna ge-nom biologiska processer.Utsöndringen från kroppen el-ler ett organ sker successivt avett ämne som tagits upp genommat och dryck eller från luften.Efter en biologisk halveringstidfinns hälften av den ursprung-liga mängden kvar i kroppen el-ler organet förutsatt att inte

Figur 5.3 Halveringstid.

0 1 2 3 4 5 6

100

75

50

0

25

antal halveringstider

aktivitet i procent

T1/2

Exempel på fysikaliska halveringstider:

I-131 8 dygnSr-89 51 dygn

Cs-134 2 årSr-90 29 år

Cs-137 30 år

23

den där den sedan tas upp viarötterna eller binds till mineral-korn. Detta medför att halternai växter eller djur med tiden kanöka eller minska beroende på deekologiska processer som pågår.Den mängd av olika radioaktivaämnen som når människan vianäringskedjorna beror på hurämnena omlagras i naturen, hurde tas upp och utsöndras inäringskedjan och i vilken taktde försvinner genom det fysika-liska sönderfallet. I många fallminskar tillgängligheten förupptag i växtligheten snabbtunder den första tiden. Efternågra år sker fortsatta föränd-ringar i betydligt långsammaretakt.Man brukar ofta använda be-teckningen ekologisk halv-eringstid för att ange den tid dettar för mängden att genom så-dana processer minska till hälf-ten t.ex. i djur eller bär från ettvisst område. Det innebär attman kan vänta sig en ganskakort halveringstid den första ti-den och betydligt längre ekolo-gisk halveringstid när det gåttflera år sedan nedfallet. Dettaförutsatt att det radioaktivaämnet är tillräckligt långlivat,dvs. att det fysikaliska sönder-fallet inte hunnit minska före-komsten av radioaktiva ämnentill försumbara nivåer.Förändringarna av halten ce-sium-137 i mjölk – efter ned-fallet under 1950- och 1960-talen från kärnvapenprov i at-mosfären och senare som enföljd av olyckan i Tjernobyl år1986 – ger exempel på betydel-sen av ekologiska processer förhalterna på lång sikt. Halternai den svenska mjölken efterdessa nedfall var visserligen till-räckligt låga med god marginal

för användning som dryck ochi maten men sjönk mycket lång-samt efter de första två till treåren efter nedfallet. I en tänktsituation med betydligt krafti-gare radioaktivt nedfall kan så-ledes lång fysikalisk halverings-tid i kombination med långva-rig hög tillgänglighet i eko-systemen innebära långvarigaproblem.Inom djurhållningen kan pro-blemen dock till stor del kring-gås om ämnet liksom cesiumhar en förhållandevis kort bio-logisk halveringstid. Då kanman den sista tiden före slaktutfodra med icke förorenat fo-der, s.k. saneringsutfodring(kap. 14). Den korta biologiskahalveringstiden för t.ex. radio-aktivt cesium leder till att mäng-den av ämnet minskar kraftigt idjuret.

Vår strålmiljö

Strålning från radioaktiva ämnenär en naturlig del av vår miljö.Strålningen kommer från rym-den (s.k. kosmisk strålning), frånmarken och från oss själva. Den

Figur 5.4 Vår strålmiljö. Procentuell fördelning av den årliga stråldosen frånolika källor. Genomsnittsdosen per person och år i Sverige beräknas f.n. till4,5 mSv.

I bostaden

Inom sjukvården

Från marken

Kosmisk strålning

I kroppen

Från andra konstgjorda källor 2%Första åren efter Tjernobyl 1%

44%

11%

31%

7%

4%

kallas naturlig bakgrundsstrål-ning och den ger genomsnitts-svensken en årlig stråldos på cirka1 mSv.Som visas i figur 5.4 är dettaemellertid bara ungefär en fjär-dedel av den stråldos vi normaltfår i genomsnitt per person ochår i Sverige. Radon i bostäder sva-rar i genomsnitt för dubbelt såmycket som den naturligabakgrundsstrålningen. Härtillkommer stråldoser från använd-ningar i sjukvården och från an-dra konstgjorda strålkällor.I figuren visas också det genom-snittliga bidraget till dosen fråndet radioaktiva nedfallet iSverige de första åren efterTjernobylolyckan, dvs. dådoserna var som högst. Utan demotåtgärder som vidtogs såhade bidraget till följd avTjernobylolyckan blivit störreför många grupper.

24

Sena skador

Slumpmässiga (stokastiska) t.ex. cancer.

Sannolikheten för en skada ökar med stråldosen.

Skadans svårighetsgrad ändras inte med stråldosen.

Vid låga stråldoser, som de långt ifrån ett havererat kärnkraft-verk, antar man att risken att få cancer är 0,005 % per mSv.

Akuta skador

Icke slumpmässiga (deterministiska) t.ex. akut strålsjuka.

Uppkommer alltid om stråldosen överstiger en viss nivå.

Skadans svårighetsgrad ökar med stråldosen.

Endast i omedelbar närhet av ett havererat kärnkraftverkriskerar människor att få akuta skador.

Akuta och sena strålskador

En olycka vid ett utländsktkärnkraftverk kommer inte attleda till att akuta strålskadoruppstår på befolkningen i vårtland. Däremot skulle en allvar-lig olycka i ett svenskt kärnkraft-verk kunna ge upphov till akutaskador i omedelbar närhet tillolycksplatsen.Till akuta strålskador brukarman räkna de skador som yp-par sig kort tid efter bestrål-ningstillfället, där joniserandestrålning leder till en funktions-nedsättning i ett eller flera or-gan, som i värsta fall medför attden bestrålade avlider. I detsammanhanget är den blod-bildande röda benmärgen detenskilt mest kritiska av destrålkänsliga organen i kroppen.De skador som förorsakats avjoniserande strålning och sominte kan klassificeras som akuta,benämns som sena effekter avjoniserande strålning ellerslumpmässiga (stokastiska) ska-dor eftersom de uppträderslumpartat.Sena skador som cancer ochärftliga skador uppträder, somnamnet anger, lång tid efterbestrålningstillfället. Det kandröja något år, upp till 20-40eller mer när det gäller cancer.Risken för människan för öv-riga sena effekter, t. ex. ärftligaeffekter, anses vara mindre änför cancer.Vår kunskap om strålningsin-ducerad cancer baseras till stordel på erfarenheter från de somöverlevde atombomberna överHiroshima och Nagasaki samtfrån användning av strålninginom sjukvården.

Extern och internbestrålning

Vi blir bestrålade av det radio-aktiva nedfallet på två sätt. Delsgenom att partiklarna i nedfalletutgör en strålkälla i omgiv-ningen, som sänder ut strålningsom träffar människan (externbestrålning, praktiskt taget barai form av gammastrålning), delsgenom att vi kan andas in ra-dioaktiva partiklar eller får indem i kroppen genom mat ochdryck (intern bestrålning i formav alfa-, beta- och gammastrål-ning).Det finns inget komplett skyddmot extern bestrålning eftersomgammastrålning bara delvis kanskärmas. Ett enkelt, men långti-från fullständigt skydd mot ex-tern bestrålning, är att vistasinomhus.Då är möjligheterna större attskydda sig mot intern bestrål-ning. Man kan skydda sig motinandning av radioaktiva par-tiklar genom att användaandningsskydd med partikel-filter. Det är egentligen bara

nära platsen för en kärnkraft-olycka som inhalationsdosenkan bli så hög att det är nöd-vändigt att använda andnings-skydd.För att skydda sig mot internbestrålning från livsmedel ärdock huvudalternativet att iolika delar av livsmedelskedjan”från jord till bord” vidta åtgär-der som minskar överföringenav radioaktiva ämnen i närings-kedjorna.Mot radioaktiv jod finns ett spe-ciellt skydd. Man kan ta jod-tabletter för att förhindra attradioaktiv jod söker sig tillsköldkörteln. Jodtabletternainnehåller ett överskott av sta-bil (icke-radioaktiv) jod och närden typen av jod binds i sköld-körteln kan inte den radioaktivajoden fastna där.Radioaktiv jod samlas alltså lik-som vanlig jod i sköldkörteln.Radioaktivt cesium sprids ikroppen i likhet med kaliumoch samlas bl.a. i musklerna.Strontium, som liknar kalcium,samlas främst i skelettet bl. a.

6 Strålningens effekter på människa

25

cellomsättning, t. ex. ben-märgen, tarmen och testiklarna,är därför särskilt känsliga förstrålning. Hos människan pro-duceras exempelvis ca 100 mil-jarder nya celler varje dygn. Fos-ter växer mycket snabbt och ärgenom sin snabba celldelningockså särskilt känsliga för strål-ning.

utom vissa fosterskador - olikauttryck för akut strålsjuka somsuccessivt kan väntas upp-komma vid doser överstigande0,5 Sv. Om dosen understiger 1Sv blir aldrig de akuta skadornalivshotande. Vid stråldoser på3-4 Sv överlever ca 50 % (LD

50

~ 3-4 Sv) och över 6 Sv är över-levnad mycket osannolik efter-som de blodbildande organenslås ut. Om en strålskadadsnabbt kommer under intensiv-vård kan man räkna med att detfinns möjlighet att rädda livetäven om dosen skulle vara såhög som 6-7 Sv.Eftersom människokroppen fårmöjlighet att hinna repareraskadorna är de biologiska verk-ningarna av en dos mottagenunder en lång tidsperiod i all-mänhet mindre än om sammados fås under en kort bestrål-ningstid.

Cancerrisk

Årligen dör ca 100 000 perso-ner i Sverige. Eftersom den nor-mala cancerdödligheten i Sve-rige utgör ungefär 20 % avsamtliga dödsfall så dör ca20 000 av dessa personer i can-cer (fig. 6.2). Av dödsfallen icancer beräknas ca 1 000 orsa-kas av joniserande strålning (na-turlig strålning, radon i bostä-der, diagnostik i sjukvårdenm.m.) varav knappt hälften or-sakas av radon.Om 9 miljoner svenskar var ochen får stråldosen 10 mSv = 0,01Sv kommer några av dem att döi strålningsinducerad cancer.Eftersom risken vid låga doserberäknas till 5 % per Sv inne-bär det 0,05 x 9 000 000 x 0,01= 4 500 personer. Om den ex-tra stråldosen har getts underdet första året kommer de extra

Figur 6.1 Jod, cesium och strontium söker sig till olika delar avmänniskokroppen.

Cesium, samlas i muskel-och mjukvävnad.

Jod (kortlivad),samlas i sköldkörteln.

Strontium,samlas i skelettet.

nära den strålkänsliga ben-märgen (fig. 6.1). När de radio-aktiva ämnena hamnar i olikakroppsorgan blir partikel-strålningens korta räckvidd ennackdel som medför att strål-ningen koncentreras till det ak-tuella organet.

Kroppscellers sårbarhet

Kroppen består av celler, somvar och en är några tusendelsmillimeter stor. När joniserandestrålning träffar en cell avgesenergi. Cellen kan skadas ellerdödas. Normalt repareras deskadade cellerna eller dör. I säll-synta fall kan skadan omvandlacellen till en tumörcell (cancer-cell) eller leda till ärftliga ska-dor om skadan sker i könsceller-na.Cellen har emellertid godamöjligheter att reparera sigsjälv tack vare att arvsmassan ien kroppscell består av två upp-sättningar av DNA-molekyler.Om den ena DNA-strängen i enmolekyl skadas, lagas den medden andra som mall. Det är merovanligt att båda strängarna ska-das på samma sätt.En cell är särskilt sårbar när dendelar sig. Vävnader med snabb

Från höga stråldoser vet man attsambandet mellan cancer-sannolikhet och dos är linjärt.Eftersom våra kunskaper omeffekter vid låga stråldoser fort-farande är osäkra antar man attdet även vid mycket låga doserfinns ett linjärt samband mellaneffekt och dos. Risken att dö istrålningsinducerad cancer avlåga doser, av den storlek somskulle kunna uppstå i Sverigevid en utländsk kärnkraft-olycka, uppskattas vara 5 % perSv.Om ett stort antal celler förstörsfår organ svårt att fungera. Närstråldosen närmar sig 0,5 Svbörjar därför akuta skador upp-komma på organ. Olika organhar olika tröskelvärden förakuta skador. Det är därför vik-tigt att undvika att människorutsätts för så höga stråldoser.Bland akuta skador är det - för-

26

4 500 fallen att spridas ut överminst 50 år dvs. omkring 90extra fall per år, en ökning avantalet dödsfall med i medeltal0,09 %. Detta förutsatt att deinte dessförinnan dör av andraorsaker.Risken för cancer torde varahögst tio gånger större för fos-ter och små barn än för vuxna.Härtill kommer risker för mins-kad IQ och utvecklingsstörningpå grund av en fördröjd mentalutveckling.Från bestrålningstillfället beräk-nas det ta minst två år för leu-kemi (blodcancer) och minst tioår för övrig cancer innan can-cern kan påvisas. De flestacancerfallen väntas dock upp-träda betydligt senare och för-delas över en lång tid, fyrtio åreller längre.Den tid det tar från bestrål-ningstillfället till dess attstrålningsframkallad cancer kanpåvisas kallas latenstid. Fig. 6.3visar latenstider för strålnings-framkallad cancer hos barn.Tjernobylolyckan gav upphovtill ett oväntat stort antalsköldkörtelcancerfall i Vitryss-land (fig. 6.4) samt delar avUkraina och Ryssland. Efter ettreaktorhaveri är det de lätt-flyktiga, men relativt sett kort-livade jodisotoperna som sökersig till sköldkörteln och gerupphov till denna speciella can-cerform. Den stora riskgruppenför denna typ av cancer är barnoch ungdomar. Anledningen tilldet oväntat stora antalet fall avsköldkörtelcancer var att myn-digheterna efter olyckan intesatte in några restriktioner be-träffande konsumtion av mjölksom förorenats av radioaktivjod.

Figur 6.2 Cancerorsaker i Sverige. Källa: Cancerkommittén 1983 och SOU2001:7.

Figur 6.3 Latenstider för strålningsframkallad cancer hos barn. Källa: NewScientist 1988-01-07 (och SoS rapport 1992:4).

0 5 10 15 20 25 30 35 40år efter exponering

leukemi

alla andra cancersjukdomar

140

80

100

60

20

120

40

086 87 88 89 90 91 92 93 94 95 1996

år

antal fall

Figur 6.4 Sköldkörtelcancerfall i Vitryssland efter Tjernobylolyckan blandungdomar yngre än 18 år. Källa: IAEA-TECDOC-976 (1997).

Kostfaktorer

Tobaksrökning

Andralevnadsvanor

UV-strålning

Radon i bostäder

Joniserandestrålning

Allmännaluftföroreningar

Arbetsmiljö-faktorer

Tjernobyl

0 2000 4000 100006000 8000cancerfall/år

27

7 Nedfallets karaktär

Figur 7.1 Markbeläggningen av radioaktiva ämnen vid våtdeposition ökarmed ökad nederbörd och är avsevärt mycket högre än vid torrdeposition.

Utsläpp

Under normal drift är utsläppenfrån kärnkraftverk mycket småoch med försumbara effekter imiljön. De förorsakar därförinte några problem inom jord-bruket. Vid en olycka däremotkan delar av reaktorinnehålletspridas lång väg. Temperatur-utvecklingen tillsammans medkärnkraftverkets säkerhetssy-stem bestämmer vilka ämnen,hur mycket och hur långt äm-nena sprids vid en kärnkrafts-olycka.Vid ett lindrigt utsläpp kan mananta att den plym som bildasvid olyckan främst innehållerädelgaser och ämnen som lättförångas. Vid en mer omfat-tande olycka, härdsmälta ellerexplosion, kan mer svårflyktigaämnen och till och med bränsle-fragment släppas ut. Plymenmed de frigjorda radioaktivaämnena stiger, på grund av sinhöga temperatur, upp i atmos-fären. Ju högre temperatur, de-sto högre kan plymen stiga ochdesto längre kan den färdas medvindarna.

Transport i atmosfären

De radioaktiva ämnen somsläppts ut kommer att transpor-teras med vinden och faller ef-ter hand till marken. På grundav sin tyngd faller stora partik-lar snabbt mot marken och gerupphov till ett lokalt nedfall inärområdet av reaktorn. Efter-som detta nedfall sker tidigt ef-ter utsläppet, kommer det attinnehålla många kortlivadeämnen, vilket ger upphov tillkraftig gamma- och betastrål-ning i nedfallsområdet.

rör växter och mark eller attpartiklar på grund av sin tyngdfaller mot marken. Torr-depositionens effektivitet min-skar med minskande partikel-storlek och är endast en bråk-del av våtdepositionens på storaavstånd från olycksplatsen.Torrdepositionens effektivitetför små partiklar beror även påhur den yta som det radioak-tiva molnet möter är beskaffad.Så är till exempel torrdepo-sitionen av små partiklar lägreöver hav än över skog och od-lade fält.Radioaktiva ämnen som sitter påsmå partiklar förs till markenfrämst vid nederbörd då luftensföroreningar tvättas ut. Dennatyp av nedfall kallas våtdepo-sition. Om den radioaktivaplymen passerar ett område medkraftig nederbörd kan nedfalletbli väldigt koncentrerat. Utbred-ningen av sådana områden medhög beläggning kan vara frånnågra hektar till hela land-områden. Exempel på detta äromgivningarna kring Gävle ochområden i norska fjällen som

Torrdeposition Våtdeposition, ökad nederbörd

Små partiklar sjunker mycketsakta ned mot marken och kandärför hålla sig svävande underlång tid. Under den tid det tarför denna del av den radioak-tiva plymen att nå marken sön-derfaller de mest kortlivadeämnena. Om olyckan inträffarpå stort avstånd från Sverigekommer exempelvis de flestakortlivade jodisotoperna att hasönderfallit innan de når ossvarför främst jod-131 blir avintresse. De minsta partiklarnakan föras runt jorden innan deslutligen når marken. Ett varvrunt jorden tar ca 2-3 veckor.Sammantaget innebär detta attvi även kan drabbas av nedfallfrån mycket avlägsna kraftverk.Vindriktningen växlar på olikahöjd. Detta medför att plymenkan dela sig och spridas i olikariktningar.

Deposition

Den radioaktiva plymen nårmarken via torr- och våt-deposition (fig. 7.1). Torr-deposition uppstår antingen avatt den radioaktiva plymen be-

28

fick ta emot höga koncentratio-ner av radioaktiva ämnen efterTjernobylolyckan 1986.

Upptag i växter

Vid nedfallet kan växternasovanjordiska delar infånga de-lar av nedfallet (fig. 7.2). Hurstor del av nedfallet som pådetta sätt direktdeponeras påväxten beror av växtens formoch ytstruktur. Exempel på väx-ter som fångar in en stor del avnedfallet är lavar, mossor ochandra växter vars ovanjordiskadelar har stor yta.Betydelsen av direktdeponeringberor även på växtens utveck-lingsstadium vid nedfallet. Omutvecklingsstadiet är sådant attväxternas blad täcker större de-len av marken (t. ex. fullgångenvallgröda) kommer en stor delav nedfallet att fångas upp ochkvarhållas av vegetationen.Detta gäller särskilt vid torr-deposition. Vid våtdepositionfångas en del av nedfallet in avvegetationen samtidigt somregnvattnet tvättar bladytornaoch överför nedfallet till mar-ken.Effektivast fångas nedfallet inom det torrdeponeras och omgrödan täcker en stor del avmarken. Halten av radioaktivaämnen beror även på grödansförhållande mellan yta ochmassa samt nedfallets storlek.En gröda med stor yta i förhål-lande till massa får den högstahalten, eftersom relativt stor delav växtmassan bidrar till attfånga upp radioaktiva ämnen.Om nedfallet kommer förevegetationssäsongen får väx-terna sitt radioaktiva innehållgenom upptag via rötterna.Aktivitetskoncentrationen blir

Figur 7.2 En del av nedfallet direktdeponeras på växternas ovanjordiskadelar.

lägre än vid direkt deposition påovanjordiska växtdelar. Medtanke på att överföringen tillväxten via rötterna tar längre tidhar de kortlivade ämnena, somt.ex. radioaktiva jodisotoper, tillstor del hunnit sönderfalla.Upptag via rötterna är därförfrämst av betydelse för delånglivade isotoperna av radio-aktivt cesium och strontium.

Växterna självsaneras

Efter det att nedfallet upphörtöverförs delar av den direkt-deponerade delen av nedfallet

till marken via vinderosion el-ler genom uttvättning medregnvatten. Detta leder till atthalterna i växten minskar. Hal-ten i växten kan även minska pågrund av att växtens massa ökar(fig. 7.3). Om nedfallet kom-mer under tillväxtperiodensamverkar dessa två fenomen.När växten växer tar den ocksåupp radioaktiva ämnen från jor-den men den halt detta leder tillär till att börja med mycket lägreän den mängd som sitter på väx-ten (kap. 10).

Figur 7.3 Efter det att nedfallet upphört överförs en del av de radioaktivaämnena till marken. Halten minskar även på grund av utspädning när grödanväxer.

Vinderosion Uttvättning med regnUtspädning

genom tillväxt

29

man få i sig de kortlivade ra-dioaktiva ämnena via vegeta-bilierna i maten. Som indikerasi figur 7.4 har däremot jod-131och de radioaktiva isotoperna avcesium och strontium relativtstor betydelse i mjölk och köttbåde på kort och längre sikt.Jod-131 utsöndras snabbt imjölken hos betande djur. Iso-topen har emellertid en kort fy-sikalisk halveringstid. Åtgärderinom husdjursskötseln är aktu-ella bara i akutskedet och dennärmaste månaden efter ett ra-dioaktivt utsläpp.Cesium-134 och cesium-137ackumuleras främst i kött, menutsöndras även i mjölk. Åtgär-der är inte högprioriterade deallra första dagarna efter ett ned-fall. Närmaste tiden därefteroch på längre sikt är däremotåtgärder aktuella såväl för mjölkoch kött som spannmål.Strontium-89 och strontium-90 i djurprodukter kan vara ettproblem i akutskedet och pålängre sikt både i mjölk ochspannmål. Beläggning på betekan ge effekter i mjölk från be-tande kor efter några få dagar.På längre sikt kan utsöndring avstrontium i mjölken ske fråndepåer i kornas benvävnad.

Möjligheter för motåtgärder närdet gäller radioaktivt strontiumär begränsade.

Osäkerhet före nedfallet

Den första osäkerhet som manställs inför vid ett hotande ned-fall från en utländsk olycka ärhuruvida utsläppet av radioak-tiva ämnen kommer att nåSverige och i vilken utsträck-ning landet kommer att förore-nas av radioaktivt nedfall.Denna osäkerhet leder till svå-righeter i beslut om åtgärdert.ex. installning av mjölkkor -ett beslut som förmodligen be-rör stora geografiska områden.Vidare finns osäkerheter omutsläppets innehåll av radioak-tiva ämnen. Vid så allvarligaolyckor att mer än ädelgasersläpps ut, kan man dock räknamed att jod-131, ett av de merlättflyktiga ämnena i reaktorn,kommer att vara av relativt storbetydelse.Sannolikheten för att den radio-aktiva plymen ska nå Sverigekan beräknas via meterologiskaprognoser. SMHI har tillsam-mans med Strålskyddsinstitutetutvecklat en prognosmodellsom förutsäger var nedfalletkommer att hamna. Modellen

Cs-134 och Cs-137 i mjölk och kött

(Sr-89 och Sr-90 i mjölk)

I-131 i mjölk

dagar veckor månader år

Strålning via födan

Strålning från om-givningen

Dos till personal och befolkning från radioaktiv markbeläggning

Cs-137 (och Cs-134) i spannmål, mjölk och kött

(Sr-90 i spannmål och mjölk)

Olika ämnen i nedfallet

Olika radioaktiva ämnen utgörhot under olika faser efter ettnedfall. Ett stort antal kortli-vade isotoper av radioaktivaämnen kan bidra till strålningenfrån markbeläggningen. Detviktigaste ämnet att beakta ilivsmedelsproduktionen underde första dagarna är radioaktivjod. Under första dygnet efterutsläppet dominerar isotopernamed nummer 132, 133 och 135medan jod-131 utgör detstörsta problemet under restenav första veckan och upp tillnågon månad efter utsläppet.Därefter kommer cesium-isotoperna 134 och 137 att varade som ger anledning till åtgär-der och efter ca 1 år dominerarcesium-137.Även andra radioaktiva ämnensåsom strontium-90 kan ge dosvia livsmedel men krävermycket hög temperatur i här-den för att frisättas. Under ut-släppet från Tjernobyl frigjor-des endast en mindre andel avdetta ämne som har hög smält-punkt.Om man undviker att direktefter nedfallet äta sallad ochblad eller frukter från växtersom drabbats av nedfall, slipper

Figur 7.4 Doser genom extern bestrålning från radioaktiva ämnen i omgivningen och från användningen av radioaktivtförorenade livsmedel minskar med tiden, men vi utsätts för exponeringen från några långlivade radioaktiva ämnenflera år efter nedfallet.

30

aktiva ämnena kan hamna. Medutgångspunkt från denna kansedan rekommendationer omexempelvis stallning av kor ut-färdas.En annan osäkerhet är underhur lång tid utsläppet kommeratt pågå. Detta påverkar givet-vis prognoserna eftersom väder-situationen sällan är stabil.

Den nationellamätberedskapen

Inledningsvis rekommende-ras generella och omfattandeåtgärder eftersom det intefinns underlag för optime-ring av åtgärder.

Efterhand som kunskapenom bestrålningssituationenökar kan åtgärderna begrän-sas och situationsanpassas.

När nedfallet påbörjats gällerdet att snabbt identifieranedfallsområdet och nedfalletsinnehåll av radioaktiva ämnen.Det radioaktiva nedfallet efterett reaktorhaveri skiljer sig i fleraavseenden från den radioaktivaförorening av omgivningen somkan uppstå efter en kärnvapen-insats. De problem som är rela-terade till livsmedelsproduk-tionen är emellertid i huvudsakdesamma, liksom tillämpadmätstrategi och mätmetoder.

Mätningarna av förekomsten avradioaktiva ämnen i luften ochpå marken syftar till att klar-lägga nedfallets omfattning ochinnehåll för att därigenom fåunderlag för att uppskatta do-ser och vidta åtgärder. Strål-skyddsinstitutet bedömer beho-vet av mätningar samt samlarin, sammanställer, bearbetaroch utvärderar resultat frånmätningarna men det är en radcentrala, regionala och lokalaorgan som genomför mätninga-rna.Strålskyddsinstitutet har skrivitkontrakt med ett antalforskningsinstitutioner medkvalificerade mätresurser. Dessas.k. kontraktslaboratorier kom-mer att utnyttjas för mätningefter luftinsamling och för attkonstatera eventuell mark-beläggning av olika radioaktivaämnen genom mätning direkt ifält och genom mätning påvegetationsprover. Genom ettavtal med Försvarsmakten harman engagerat frivilligrörelser iprovtagning av betesgräs ochtransport av prover till kon-traktslaboratorierna.Förekomsten av radioaktivaämnen i luften i olika delar avSverige mäts framförallt avStrålskyddsinstitutets 37 mät-stationer och Totalförsvarets

används rutinmässigt för attgöra förhandsprognoser föreventuella olyckor i svenska ochett antal utländska kärnkraft-verk. Prognoserna beskriver denradioaktiva plymens färdvägoch depositionsmönstret utgå-ende från den aktuella väder-prognosen. Ett stort antalspridningsprognoser förhands-beräknas rutinmässigt varjedygn.Även om modellen till viss delkan förutsäga var det kommeratt regna och områden medhögre nedfall därmed kan iden-tifieras kan det vara svårt attförutsäga om och när det kom-mer att bli särskilt kraftig de-position. Jämför med hur svårtdet är att via väderprognoserförutsäga lokala regnskurar.De reaktorer som omger Sverigeligger på sådant avstånd attberedskapsorganisationen haråtminstone några timmar på sigatt vidta åtgärder innan det ra-dioaktiva molnet når landet.Om det olycksdrabbade kärn-kraftverket informerar i tid hin-ner Strålskyddsinstitutet ochKärnkraftinspektionen i samrådmed SMHI bestämma vilken avde förhandsberäknade progno-serna som bäst beskriver utsläppoch spridning. Denna prognosger en grov bild av var de radio-

Tabell 7.1 Radioaktiva ämnen av större betydelse för livsmedelsproduktionen. Källa: NKS, EKO-3.4 Rapport 1997.

Sr-89Strontium

Sr-90

Strålning

Liknar

Kritiskt organ

Fysikalisk halveringstid

Biologisk halveringstid för människa

beta

kalcium

skelettet

51 dygn 29 år

ca 50 år

Cs-134Cesium

Cs-137

beta och gamma

kalium

mjukvävnad

2 år 30 år

ca 90 dygn

I-131Jod

beta och gamma

naturligt jod

sköldkörteln

8 dygn

ca 140 dygn

31

forskningsinstituts (FOI) 5luftfilterstationer. De förra re-gistrerar kontinuerligt gamma-strålningen i luften men intevilka de radioaktiva ämnena är.Mätresultaten kan avläsas cen-tralt vid institutet. På proverinsamlade vid FOI:s luftfilter-stationer kan man mäta vid be-tydligt lägre nivåer än vidgammamätstationerna. Detfordras dock längre insamlings-tider och att filtren sänds tillFOI för analys.Med kännedom om aktiviteteni luft får Strålskyddsinstitutetunderlag för bedömning avdosen vid inandning och följ-aktligen om behovet av utrym-ning och andra skyddsåtgärder.Man får också en första indika-tion om vilken förekomst avradioaktiva ämnen som kan för-väntas i mjölken.Samtliga kommuner och läns-styrelser har instrument förmätning av gammastrålning .Mätningar av doshastighet ochdos görs i två till fyra förutbe-stämda mätpunkter i varje kom-mun. Genom att man redanunder normala förhållandengenomför mätningar var sjundemånad i de förutbestämda mät-punkterna är bakgrunds-strålningen under olika delar avåret känd. Det blir då möjligtatt vid en olycka kunna konsta-tera även en svag radioaktivmarkbeläggning.Vid dessa s.k. kommun-mätningar mäts doshastigheten.Den ger bara information om

den totala ökningen av strål-ningsnivån men inte om vilkaradioaktiva ämnen som finns inedfallet. Kommunmätninga-rna måste kompletteras medgammaspektrometriska mät-ningar med hjälp av halv-ledardetektorer som kan regist-rera enskilda ämnen. Gamma-strålning är nämligen karakte-ristisk för det radioaktiva ämnefrån vilket det utsänds. Hög-upplösande gammaspektro-metri som genomförs avkontraktslaboratorierna ger där-för upplysning om vilka radio-aktiva ämnen som deponeratsoch hur dessa bidrar till dosen.Inte heller dessa mätinstrumentger emellertid någon informa-tion om ämnena finns på mar-ken eller växterna.

Successivt ökad kunskapom markbeläggningen

Kommunernas mätningar avdoshastighet från mark-beläggningen påbörjas redanvid larmet om en möjlig olycka.Med dessa kommunmätningarär det möjligt att påvisa en läg-sta beläggningsnivå motsva-rande 20-30 % ökning av dennaturliga bakgrundsnivån.Inom ett dygn ska en förstasammanställning av mätdatafinnas. Efter några dygn bör detvara möjligt för Strålskydds-institutet att efter komplette-rande mätningar presentera engrov karta över markbelägg-ningen för de viktigaste radio-aktiva ämnena. Därigenom blir

det möjligt för Strålskydds-institutet att göra en grov av-gränsning av nedfallsområdet.Jordbruksverket kan sedaneventuellt friklassa, dvs. hävarekommendationer om betes-restriktioner, i områden somsäkert ligger utanför nedfall-sområdet. Därvid måste mandock vara restriktiv inte baradärför att kartan är grov utanockså på grund av risken för”öar” dvs. små områden därregnskurar lokalt gett ovanligtstort nedfall.Kommunmätningarna ger somnämnts inte information omvilka radioaktiva ämnen somfinns i nedfallet utan bildenmåste kompletteras medgammaspektrometriska mät-ningar. Under de första dagarnaefter en olycka hinner gam-maspektrometri bara utföras påett litet antal platser i landet ef-tersom antalet mätutrustningarvid kontraktslaboratorierna ärbegränsat. Med ledning av upp-mätta data får kvalificerade giss-ningar göras om hur stor mark-beläggningen av olika radioak-tiva ämnen är i områden somännu inte hunnit mätas. Manfår då en möjlighet att för olikaradioaktiva ämnen grovt räknaom doshastighet (µSv/h) till be-läggning (kBq/m2).Kommunernas mätningar fort-sätter och ytterligare mät-resurser tillkommer. Det blirmöjligt att upptäcka vissa ”öar”i nedfallsområdet. För att inteförorena mätutrustning och

Inom ett dygn: Första sammanställning av mätdata Doshastighet i µSv/h

(miljödosekvivalent)

Efter några dygn: Grov karta över markbeläggningen Beläggning i kBq/m2

Efter närmare en månad: Noggrannare karta över markbeläggningen Beläggning i kBq/m2

32

flygplanen (vilket skulle avse-värt försvåra tolkningen av mät-data) utnyttjar man först efter4-5 dagar möjligheten att frånspecialutrustade flygplan göramätningar av förekomsten avolika ämnen.Detta är en kraftfull resurs förkartering av beläggningen. Debeläggningskartor som fram-ställdes efter Tjernobylolyckanvar baserade på flygmätningar.Efter upp emot en månad bördet vara möjligt att presenteraen noggrannare karta övermarkbeläggningen. Nog-grannheten hos kartan ökar omnedfallsområdet är mindre ef-tersom man då kan ha tätaremellan flygstråken.I Hot- och riskutredningensdelbetänkande ”Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skåne”(SOU 1995:22) finns exempelpå de kartbilder över dos-hastigheten som kan fås efter ettdygn (s. 78) samt de belägg-ningskartor som kan fås efter tredygn (s. 96) och efter en må-nad (s. 100).

Provtagning och mätningpå betesgräs, vallgrödoroch mjölk

Inte heller gammaspektromet-riska mätningar på marken el-ler mätningar från flygplan kandirekt särskilja radioaktiva äm-nen på gräs från radioaktivaämnen som ligger på marken.Förekomsten i gräs måste där-för uppskattas, vilket gör attkartan blir grov som underlagför friklassning.

Särskilt den första tiden efternedfallet är osäkerheten storom:• markbeläggningens totala

aktivitet och dess fördel-ning på olika ämnen,

• hur stor del av den totaladepositionen som finns ibetesgräset samt

• överföringen från betesgrästill ko och från ko tillmjölk.

På grund av osäkerheten kom-mer betesrestriktionerna att blimer omfattande än de skulle be-höva vara vid en bättre kunskapom markbeläggningen och omöverföringen till mjölk. Förjordbrukaren kan detta leda tillökade kostnader, minskade in-komster och svårigheter att fåtillräckligt med foder. Det ärdärför väsentligt att snarast fåett mätunderlag som visar attbetesrestriktioner kan begränsasutan att aktiviteten i mjölkenöverstiger gränsvärdet.Strålskyddsinstitutet bygger isamarbete med Lantbruksuni-versitetet och Svensk Mjölk uppen rikstäckande beredskaps-organisation för provtagningoch mätning av aktiviteten ibetesgräs, vallgrödor och mjölk.Organisationen ingår i den na-tionella mätberedskapen. År2000 och 2001testades organi-sationen i Skåne län, Gävle-borgs län och Västerbottens län.Fortsatt utbyggnad i resten avlandet planeras. I organisatio-nen medverkar de frivilligaförsvarsorganisationerna (Riks-förbundet Sveriges Lottakårer,

Svenska Blå Stjärnan, SverigesKvinnliga Bilkårers Riksför-bund, eventuellt också Hem-värnet) samt av Strålskydds-institutet kontrakterade labora-torier. Syftet med organisatio-nens arbete är att Strålskydds-institutet snabbt ska få en upp-fattning om strålningssitua-tionen vid ett nedfall av radio-aktiva ämnen och kunna ge rådtill Jordbruksverket främst ombetesrestriktioner och fri-klassning.Ur mejeriföreningarnas leve-rantörsregister väljs var 25:e le-verantör ut för att ingå i ettberedskapsregister. Dessa totaltungefär 400 mjölkkogårdar geren god geografisk täckning ochrepresenterar väl de områdendär mjölkproduktion bedrivs.Vid ett radioaktivt nedfall väljsprovgårdar ur beredskaps-registret. Vilka gårdar som väljsberor på nedfallsområdets ut-bredning och nedfallets inten-sitet.Vid provgårdarna tas prov avbetesgräs enligt en standardise-rad metod och med särskild ut-rustning. Proverna transporte-ras till ett kontraktslabo-ratorium för aktivitetsmät-ningar. Provtagning och prov-transport utförs av de nämndafrivilligorganisationerna.I aktuellt nedfallsområde utsesdessutom ett mindre antal går-dar till s.k. försöksgårdar, vidvilka prov tas inte bara av betes-gräs utan också av mjölk frånbetande kor. Efter analysernakan sambandet mellan aktivi-

Bra

mätunderlag

Tidigare

friklassningLägre

kostnader⇒ ⇒

33

teten i betesgräs och mjölk be-räknas. Detta samband antasgälla även för omgivandeprovgårdar där endast betesgräsprovtagits.Strålskyddsinstitutet har ävenett kontinuerligt mätprogramför mejerimjölk. Under nor-mala förhållanden mäts ce-sium-137 varannan månad iprov från för närvarande 13mejerier. Från 9 av dessa mjölk-prover tas en mindre mängdsom samlas separat till ett års-prov för respektive mejeri.Strontium-90-analyser görs påårsproverna. I en nedfalls-

situation utökas nämnda prov-tagnings- och mätfrekvenser.Direkt förorenade bladgrön-saker är utöver mjölk de endalivsmedel som på kort sikt kange dosbidrag av betydelse. Ettprovtagningsprogram för blad-grönsaker, som skulle ge ettmeningsfullt underlag för åtgär-der eller dosuppskattningar, be-döms inte vara berättigat medhänsyn till kostnader och möj-lig dosreduktion. Inte heller fö-religger på nationell nivå någotspeciellt provtagnings- och mät-program för slaktdjur, där pro-blemen är mer långsiktiga.

Figur 7.5 Provtagning av betesgräs. Foto: Stig Andersson.

Övrig mätverksamhet

Den nationella mätberedskapenomfattar inte mätprogram försaluförda livsmedel. En sådanproduktkontroll ansvarar nä-ringen och livsmedelsföretagensjälva för.Mätningar kan göras i prognos-syfte. Exempelvis kan hel-kroppsmätningar göras på detlevande djuret inför slakt medhjälp av ett bärbart mätinstru-ment. I Sverige har metodenframgångsrikt använts när detgäller renar. Provslakt, dvs. slaktav enstaka djur med mätningarpå köttprov, kan ge en viss väg-ledning vid bedömning av fö-rekomsten av radioaktiva äm-nen hos en grupp djur. Andraprognosmetoder, t.ex. mät-ning på blodprov från det le-vande djuret, har prövats underexperimentella förhållanden.

34

Del III Nedfallets konsekvenser

Mjölk som kasserats efter Tjernobylolyckan, sprids på åkrarna kring Salsta Gård norr om Uppsala. 20 ton mjölk perhektar sprids ut. Copyright Pressens Bild Stockholm 1986-06-05. Foto Rolf Hamilton code 006.

Konsekvenserna för livsmedelsproduktionen av ett radioaktivt nedfall kan bli mycket varierande be-roende på var och när nedfallet äger rum. I Sverige utnyttjas åkerarealen till två tredjedelar för foder-produktion. Bara en fjärdedel används för grödor avsedda direkt för humankonsumtion. Den övervä-gande delen av jordbruksproduktionen bedrivs i de södra delarna av landet. Beroende på hur långtnorrut en gröda odlas kan tidpunkterna för sådd och skörd variera med drygt en månad. Dennanödvändiga bakgrund för analys av nedfallets konsekvenser presenteras närmare i kapitel 8.Det allt överskuggande problemet på kort sikt orsakas av radioaktiv jod som redan ett dygn efter nedfalletkan finnas i mjölken. På längre sikt blir radioaktivt cesium och eventuellt även strontium det störstaproblemet. Näringskedjor och överföringen i dessa av radioaktiva ämnen presenteras i kapitel 9.Överföringen av radioaktiva ämnen via näringskedjor till människan behandlas ytterligare i kapitel10. En rad orsaksfaktorer beskrivs där såsom grödornas utvecklingsstadium vid nedfallet, mark-beskaffenhet, bearbetning av jorden, betesförhållanden och djurslag.Konsekvenserna av en kärnenergiolycka består inte bara i att människan utsätts för joniserande strål-ning. Det blir dessutom ekonomiska, psykologiska och sociala konsekvenser. De senare är svårare attförutsäga men är inte av mindre betydelse. Dessa frågor diskuteras i kapitel 11.

35

Figur 8.1 Åkerarealens användning 1999. Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2000.

Konsekvenserna av ett nedfallav radioaktiva ämnen blir olikai olika delar av landet beroendepå skillnader i jordbrukspro-duktionens omfattning och in-riktning. Konskvenserna varie-rar också med årstiden beroendepå om nedfallet sker underodlingssäsongen och betespe-rioden och i så fall när undersäsongen. Problemen blir spe-ciellt långvariga om nedfalletdrabbar rennäringen eftersomrenen har en speciell diet.Vilka livsmedelsgrupper somkan vara av betydelse för hurhög stråldos människan får frånlivsmedlen framgår av redovis-ningen av konsumtionen avolika livsmedel per person ochår. Betydelsen för försörjningenbelyses genom andelen i dentotala energitillförseln.

Arealens användning

Av Sveriges totala yta på 41 mil-joner hektar (inkl. fjällområdet,exkl. större sjöar och vattendrag,1 hektar = 10 000 m2) är ca 3,0miljoner hektar åkermark (inkl.slåttervall och betesvall) och ca0,6 miljoner hektar betesmark.Åkermarkens och betesmar-kens procentuella fördelning påolika användningsområden vi-sas i figur 8.1 och figur 8.2.Den andel som utnyttjas förodling respektive bete är i ge-nomsnitt i landet ca 90 % föråkermarken och ca 80 % förbetesmarken. Andelen varierardock och är för betesmarken 85% i södra och mellersta Sverige,medan den är endast 45 % inorra Sverige.Bara en fjärdedel av åkermarken

används för grödor avsedda di-rekt för humankonsumtion.Två tredjedelar av åkermarkenutnyttjas för foderproduktion(vall, fodersäd m.m.).0,5 % av åkermarken användsför energiskog och lika mycketför trädgårdsväxter. Ungefärhälften av trädgårdsodlingenfinns i Skåne. Trädgårdsod-lingen bedrivs dels som frilands-odling, dels som växthusodling.

8 Sveriges jordbruk och rennäring. Konsumtion avlivsmedel

Av arealen för frilandsodling (idet närmaste lika många ha somför trädgårdsodling) utnyttjasungefär hälften för köksväxteroch något mindre för frukt ochbär.Av den producerade brödsädenutnyttjas ca 30 % inom landetför livsmedelsändamål medanlika mycket exporteras och ca40 % används inom jordbruketsom foder, eget utsäde m.m.

Figur 8.2 Betesmarkens användning 1989 (OBS årtalet). Källa:Jordbruksstatistisk årsbok 2000.

8%

8%

20%

Nötkreatur 64%

Får, getter

Hästar

Outnyttjad

31% 12%

11%

4%

36%

Vall och grönfoder

FodersädTräda, obrukad

Brödsäd

Oljeväxter

Baljväxter, övriga växter 3%Sockerbetor 2%

Potatis 1%

36

Figur 8.3 Arealens regionala fördelning för olika slag av grödor, 1999.Bearbetning av data från Statistiska meddelanden JO 10 SM 0001.

Figur 8.4 Procentuell andel av totalskörden 1999 fördelad på olika regioner.Bearbetning av data från Statistiska meddelanden JO 16 SM 0001.

Figur 8.5 Djurantalets regionala fördelning 1999. Bearbetning av data frånStatistiska meddelanden JO 20 SM 0001.

NorrlandSvealandÖvriga Götaland

Skåne

0% 20 40 60 80 100%

Sockerbetor

Potatis förstärkelse

Brödsäd

Matpotatis

Oljeväxter

Fodersäd

Vall,grönfoder

NorrlandSvealandÖvriga Götaland

Skåne

0% 20 40 60 80 100%

Sockerbetor

Brödsäd

Fodersäd

Oljeväxter

NorrlandSvealandÖvriga Götaland

Skåne

0% 20 40 60 80 100%

Svin

Höns

Nötboskaptotalt

Mjölkkor

Får

Husdjursskötselnsomfattning

Antalet husdjur den 10 juni1999 uppgick till ca 1,7 miljo-ner nötkreatur (varav 448 000mjölkkor), 437 000 får, 2,1miljoner svin, och 5,6 miljonerhöns, 2,2 miljoner kycklingar avvärpras och 5,8 miljoner slakt-kycklingar.

Jordbruksproduktionensregionala fördelning

Den övervägande delen av jord-bruksproduktionen (växtodlingoch husdjursskötsel) bedrivs ide södra delarna av landet - delsär arealen mera koncentreraddit, dels är avkastningen perhektar större där. De största ef-fekterna av ett radioaktivt ned-fall på livsmedel från jordbru-ket uppkommer därför om ned-fallet är lokaliserat till de södradelarna av landet (jämför fig8.3, 8.4 och 8.5).

Jordbrukets intäkter

Enligt sektorskalkyler för jord-bruket uppgick år 1999 jord-brukets totala intäkter m.m. tilldrygt 30 miljarder kr. De vege-tabiliska produkterna svaradeför knappt 20 %, varav spann-mål för ungefär en tredjedel.Animalieprodukterna svaradeför något mindre än 60 %, va-rav mjölken för drygt hälften.Direktutbetalningarna, bl.a.djurbidrag, utgjorde knappt25 % av intäkterna.

För bete utnyttjas förutombetesmarken även 0,2 miljonerhektar av åkermarken (betes-vall). Av slåttervallen beräknasdessutom 45 % eller ca 0,3 mil-joner hektar utnyttjas för beteefter första skörden.

37

Ekologisk odling ochdjurhållning

År 1999 utgick miljöstöd förekologisk odling till ca 11 % avden totala åkerarealen i Sverige.De regionala skillnaderna ärstora. I Jämtlands län fick hela44 % av arealen miljöstöd förekologisk odling, medan mot-svarande siffra för Skåne län var4 %. 70 % av den ekologisktodlade arealen utgjordes av valloch 22 % av spannmål.Enligt uppställda mål föreslåsden ekologiska odlingen år2005 ha ökat till minst 20 %.Den ekologiska djurhållningenhar fortfarande begränsad om-fattning och omfattar t.ex. baranågra procent av antalet mjölk-kor. Andelen föreslås öka till 10% år 2005. De ekologiska pro-duktionsformerna kan ställasinför speciella problem beträf-fande val av motåtgärder efterett radioaktivt nedfall.

Odlingssäsong

Tidpunkten för vårbrukets bör-jan beror i hög grad på längdenav den föregående vintern ochpå temperatur- och nederbörds-förhållanden. Inom ett begrän-

Götalands södra slättbygder

Svealandsslättbygder

Nedre Norrland

19/8 (12/8-24/8)20/9 (11/9-27/9)14/4 (25/3-1/5)21/4 (3/4-9/5)6/5 (19/4-26/5)

11/8 (5/8-18/8)15/9 (8/9-23/9)7/5 (27/4-18/5)8/5 (25/4-19/5)20/5 (11-29/5)

––24/5 (3/5-5/6)22/5 (2/5-3/6)25/5 (14/5-2/6)

10/6 (30/5-3/7)18/8 (5/8-9/9)27/8 (17/8-22/9)4/9 (19/8-1/10)22/9 (12/9-29/9)

24/6 (15/6-5/7)4/9 (21/8-20/9)29/8 (16/8-11/9)12/9 (14/8-3/10)21/9 (9/9-26/9)

4/7 (1/7-14/7)17/9 (3/9-6/10)––17/9 (7/9-22/9)

Sådd höstraps, höstrybshöstvetevårvete, kornhavrepotatis

Skörd slåttervall (första skörd)kornhöstvetevårvetepotatis

Tabell 8.1 Tidpunkt för sådd och skörd - Mediantidpunkter och variationsvidder åren 1977-1991. Källa:Jordbruksverket.

sat område kan därför variationenmellan olika år uppgå till mer änen månad. Härtill kommer deklimatbetingade skillnaderna mel-lan olika delar av landet.På motsvarande sätt påverkastidpunkterna för vall- ochspannmålsskörden av växtperio-dens längd och av hur gynn-samma betingelserna varit tidi-gare under säsongen. Underogynnsamma år med hög ne-derbörd och låg genomsnitts-temperatur under växtperiodenkan särskilt spannmålsskördenbli avsevärt förskjuten och ut-dragen i tiden. Den första vall-skörden för ensilage- och/ellerhöberedning sker efter en rela-tivt kort och intensiv vegetativutveckling. Den andra skördenär i genomsnitt hälften så storsom den första.Även för arbeten i växtodlingenmellan sådd och skörd förekom-mer avsevärda variationer mel-lan enskilda år med avseende påden optimala tidpunkten för enviss insats. Detta kan gälla olikabekämpningsåtgärder, kväve-gödsling m.fl. arbeten.Beroende på hur långt norruten gröda odlas kan tidpunkte-rna för sådd och skörd variera

med drygt en månad, somframgår av tabell 8.1 medmediantidpunkter (den tid-punkt då hälften av arealen äravklarad) och variationsvidder(den senare inom parentes) åren1977 - 1991 för vissa produk-tionsområden och grödor.

Betesperiod och krav påbetesgång för mjölkkor

Betesperiodens ungefärliga bör-jan och slut för mjölkkor berorframförallt av hur långt norrutjordbruksföretaget är beläget,(tab. 8.2). Beroende på aktuellaväderförhållanden är variations-vidden ±10 dagar för både bete-speriodens början och slut medundantag att den bara är ±5dagar för betesperiodens börjani de sistnämnda två gruppernaav län.Nötkreatur som är äldre än sexmånader och som hålls förmjölkproduktion ska enligtdjurskyddsbestämmelserna hål-las på bete sommartid. Betespe-rioden ska vara sammanhäng-ande och infalla under 1 maj -1 oktober. Betesperioden skavara minst 2-4 månader bero-ende på var i landet djuren be-

38

Figur 8.6 Antal renar 1998 fördelade på olika län. Källa: Svensk rennäring,1999.

53849

41088

Norrbotten 132213

Västerbotten

Jämtland

Figur 8.7 Variation under året 1998 för renbetets innehåll av lav.Källa: Svensk rennäring, 1999.

100

80

60

40

20

0jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

procent

lavrika beten

lavfattiga beten

finner sig. Mjölkkor ska underett dygn minst hållas på beteunder tiden mellan två mjölk-ningstillfällen.Vid extrem väderlek kan djurenhållas inne hela dygnet för attskydda djur eller betesmark. Påliknande sätt bör kravet på be-tesgång kunna omprövas ocksåi andra extrema situationer, t.ex.vid radioaktivt nedfall.

Rennäringen

Renen, renskötseln och naturenär ett centralt gemensamt in-tresse i det samiska samhälletfastän endast en liten andel avsamerna arbetar inom ren-skötseln. I renskötseln finns enlevande koppling till mångakulturyttringar.Renskötselns omfattning fram-går av figur 8.6. Renskötsel fö-rekommer på 40 % av Sverigesyta. Svensk renskötsel bygger påatt renarna strövar, drivs ellertransporteras mellan olika be-tesmarker. Betesmarkerna harskilda egenskaper som gör demvärdefulla för renskötseln vidolika tider på året. Ett betes-område kan sällan ersätta ettannat. Variationer i betestill-gång och väderlek gör att demarker som kan betas även skif-tar från år till år.Renen har en mindre förmågaatt tillgodogöra sig fiberriktmaterial än nötkreatur och får.Renen strövar omkring på storaytor medan den betar. På det sät-tet maximerar den möjlighetenatt hitta lättsmält föda i vegeta-tionen jämfört med om denskulle beta rent på en mindre yta.Sammansättningen av renensdiet varierar under året. Renensförmåga att tillgodogöra sig lavär unik. För renen har laven en

Tabell 8.2 Betesperiodens början och slut för mjölkkor. Källa: Jordbruksverket.

Blekinge och Skåne län samt södra delarna av Kalmar och Hallands län

Jönköpings, Kronobergs, Gotlands och Västra Götalands län samt norra delarna av Kalmar och Hallands län

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län

Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län

Västerbottens och Norrbottens län

Län

5 maj - 15 sep

10 maj - 15 sep

15 maj - 1 sep

20 maj - 1 sep

10 juni - 15 aug

Betesperiod för mjölkkor

39

Figur 8.8 Direktkonsumtion av livsmedel i Sverige 1999, kg per person ochår. Källa: Jordbruksverkets rapport 2000:13 ”Konsumtion av livsmedel 1996- 1999”.

0 20 40 60 80 100 120 140 160kg

Socker, sirap

Ägg

Andra livsmedel

Fisk, skaldjur

Potatis, potatis-produkter

Kött, köttråvaror

Bröd, spannmåls-produkter

Köksväxter, frukt,bär

Matfett

Ost

Mjölkprodukter *

Malt, läskedrycker *

Starköl, vin, sprit *

* Liter per person och år

mycket hög smältbarhet och etthögt energiinnehåll. Om lav-tillgången är god dominerasvinterbetet av lav och sommar-betet av gräs m.m. Under sen-sommaren och hösten blir ocksåsvamp ett viktigt inslag i dieten.Figur 8.7 visar exempel på diet-ens sammansättning vid olikatillgång på lav i markerna.

Konsumtion av livsmedel

Sett till direktkonsumtion iSverige uttryckt som kg per per-son och år är mjölkprodukterdet mest betydelsefulla livs-medlet med en konsumtion pånästan 160 kg per person ochår (fig. 8.8). Vid ett radioaktivtnedfall är produktionen avmjölkprodukter något som in-ledningsvis kan drabbas myckethårt på grund av framför allthög förekomst av jod-131 i så-dana produkter.Om man däremot ser till ener-gitillförseln från olika livsme-delsgrupper är inte mjölkpro-dukterna lika betydande liksominte heller konsumtionen avmalt och läskedrycker ellerköksväxter, frukt och bär.Sett till energitillförseln är kon-sumtionen störst av bröd ochspannmålsprodukter. Därefterkommer mjölkprodukter inkl.ost och mjölkpulver, kött ochköttvaror, matfett, köksväxterinkl. frukt och bär, andra livs-medel och slutligen svarar övrigalivsmedelsgrupper för ca 20 %(fig. 8.9).Under en kortare period är envarierad konsumtion av livs-medel från olika livsmedels-grupper av mindre betydelse änatt energitillförseln överhuvud-taget kan tillfredsställas frånlivsmedelsintag.

Figur 8.9 Livsmedelsgruppers andel i den totala energitillförseln 1999. Källa:Jordbruksverkets rapport 2000:13 ”Konsumtion av livsmedel 1996 - 1999”.

Bröd, spanmåls-produkter

Kött, köttvaror

Matfett

Köksväxter, frukt, bär

Andra livsmedelPotatis, potatisprodukter

Socker, sirap

Malt, läskedrycker

Starköl, vin, sprit 3%

Fisk, skaldjur 2%

Ägg 2%

Mjölkprodukter, ost, mjölkpulver

27%

13%

11%

10%

9%

9%5%4%

4%

40

Radioaktiva ämnen kan överfö-ras via livsmedel till människan.I människans mag-tarmkanalabsorberas praktiskt taget alltcesium och ungefär en tredje-del av det strontium som intasmed livsmedlen.Växtprodukter och djur-produkter från jordbruk ellernaturliga ekosystem utgör vik-tiga led i de näringskedjor somleder fram till livsmedel. De vik-tigaste vägarna för intag av ra-dioaktiva ämnen är via mjölk,kött, spannmålsprodukter,grönsaker, renkött, svamp, bär,vilt och fisk.Detta kapitel behandlar överfö-ring av radioaktiva ämnen frånjordbruks- och trädgårdspro-dukter, vatten, renkött samtprodukter från skog, insjöar ochvattendrag. Livsmedel från jord-bruksproduktionen är viktigastför folkhushållet. Produkterfrån skog och sjö är av margi-nell betydelse för befolkningensom helhet men kan ha stor so-cial, ekonomisk eller försörj-ningsmässig betydelse för vissagrupper.

Kretslopp

Radioaktiva ämnen följersamma vägar som likartade sta-bila ämnen, eftersom de biolo-giska processerna inte skiljer påett radioaktivt och ett stabiltämne. Exempelvis vandrar ra-dioaktiv jod på precis sammasätt som stabil jod.Grundämnen som tillhörsamma grupp i periodiska sy-stemet har likartade kemiskaegenskaper och uppträder lik-artat i biologiska processer. Ce-sium har ungefär samma egen-

skaper och spridningsvägar somkalium. Strontium har ungefärsamma egenskaper som kal-cium. Därför kommer de väx-ter och djur som tar upp kaliumoch kalcium att också ta uppcesium och strontium.Den odlade marken är ett sy-stem där biomassan tillväxeroch bryts ner och där flödet avnäring cirkulerar på olika sätt.Under det år som nedfallet skerär grödornas utvecklingssta-dium avgörande för flödet av ra-dioaktiva ämnen i olika närings-kedjor.Näringsämnena cirkulerar iolika kretslopp inom jordbru-ket. De radioaktiva ämnena föl-jer de naturliga kretsloppen ijordbruksmiljön. Dessa krets-lopp följer i princip tre vägar:• Den största delen av närings-

ämnena finns i den orga-niska substans som kvar-lämnas på åkern i form avskörderester. Dessa återgårtill åkermarken för att ingå iett nytt kretslopp.

• Den näst största delen avnäringsämnena finns i skör-dad biomassa som användstill djurfoder på djurgårdar.Merparten av denna går vianaturgödsel tillbaka till mar-ken.

• Den minsta delen av nä-ringsämnena finns i skördadväxtbiomassa som användstill livsmedel för direkt hu-man konsumtion som vege-tabilieprodukter eller somdjurfoder för animalipro-duktionen. En mycket litendel av dessa näringsämnenåtergår till jordbruket somrötslam.

Transporten av näring via

näringskedjor följer till stor deldessa kretslopp eller flöden avbiomassa. Radioaktiva ämnen,som efter nedfall förorenarmark och grödor, kommer in ioch följer näringskedjorna framtill livsmedel och människa.Den del av det radioaktiva ned-fallet som förorenar marken föl-jer även här de naturliganäringsämnena. Radioaktivaämnen kan på naturlig väg ut-spädas med mineralämnen imarken eller som t. ex. cesiumbindas hårt (fixeras) i ler-mineraler.

Upptag och omsättning idjurkroppen

Jod-131 i foder är i löslig formoch absorberas snabbt och näs-tan fullständigt från de främredelarna av mag-tarmkanalen tillblodet. Jod upptas i djurkrop-pen även genom inandning.Vissa organ och vävnader, somsköldkörtel, spottkörtlar, mjölk-körtlar, placenta och tarm-slemhinna har benägenhet attuppta och ansamla jod. Vidjämviktstillstånd finns ca 50 %av kroppens totala innehåll avjod-131 i sköldkörteln och res-ten fördelas i övriga organ ochvävnader.Radioaktiv jod utsöndrassnabbt i mjölken hos t.ex. be-tande kor. Den snabba utsön-dringen av jod i mjölk och deomedelbara risker som finns förmänniskan vid konsumtion avsådan mjölk gör att ämnetmåste ägnas speciell uppmärk-samhet omedelbart efter ett ra-dioaktivt utsläpp.Cesium-134 och cesium-137 ikonsumerat foder absorberas idjurens mag-tarmkanal, företrä-

9 Överföring av radioaktiva ämnen till livsmedel

41

desvis i tunntarmen. Absorp-tionsgraden kan röra sig om ca50-80 % och ibland mer. Medblodet förs ämnet snabbt ut idjurkroppen där det sedan cir-kulerar.Vid jämviktstillstånd beräknas85 % av kroppens totala inne-håll av cesium-137 finnas imuskulaturen, 5 % i ben-vävnaden och resten i andra or-gan eller vävnader.Lakterande djur utsöndrar endel av det absorberade cesiumeti mjölken, värpande hönsutsöndrar cesium i äggen ochalla djurslag ackumulerar ce-sium i sina muskler. Mjölk, äggoch kött är därför potentiellacesiumkällor i människans kost.

Strontium-90 i fodret absorbe-ras främst i tunntarmen.Absorptionsgraden varierarmellan 5-25 % hos vuxna idiss-lare, medan absorptionen kanvara 100 % hos unga mjölkut-fodrade djur. Strontium-90 an-samlas företrädesvis i ben-vävnaden - ca 95 % av kroppensinnehåll återfinns där.Mjölk och i viss mån kött ärpotentiella strontiumkällor imänniskans kost. Strontium-90

är framförallt ett problem vidnedfall från kärnvapenexplo-sioner. Det utgör inte lika stortproblem efter kärnkrafts-olyckor, eftersom ämnet pågrund av sin svårflyktighet intekommer ut i lika stor mängdsom t.ex. jod och cesium.

Jordbruks- ochträdgårdsprodukter

De första dagarna efter ett ned-fall kan man som en mycketgrov uppskattning räkna medatt på en gräsbevuxen yta (slåt-tervall, betesmark m.fl.) finnsen tredjedel av nedfallet kvar idet vegetativa täcket (”gräset”).Exemplen i detta kapitel är baraavsedda att ge en ungefärlig upp-fattning om konsekvenserna ochinte för att utnyttjas vid beräk-ningar inför eventuella beslut.Vid enbart torrdeposition (kap.7) kan man utgå från att nästanallt nedfall fastnar i gräset omdet är tjockt. Gräset fungerarsom ett filter för de små partik-lar som de radioaktiva ämnenasitter på. Med tiden, och såsnart det regnar, kommer emel-lertid de radioaktiva ämnena attföras ner till marken. Efterhandkommer gräset genom vind och

regn att innehålla allt mindre avnedfallet.Senare bör förekomsten av ra-dioaktiva ämnen bestämmasgenom provtagning och mät-ning på betesgräs för att under-söka behovet av betesrestriktio-ner. Mätningar på mjölk gerdessutom ett situationsanpassatunderlag för bedömning avöverföringen av radioaktivaämnen från betesgräs till mjölk.Ett sådant provtagnings- ochmätprogram beskrivs i kapitel 7.

MjölkNäringskedjan foder - ko - mjölk- människa intar en särställningpå grund av att de radioaktivaämnena transporteras mycketsnabbt i denna näringskedjasamtidigt som mjölk och mjölk-produkter är viktiga baslivsme-del (fig. 8.8 och fig. 9.1).Efter ett nedfall under betespe-rioden finns både de kortlivadeoch de långlivade radioaktivaämnena på betesgräset och denår därmed snabbt mjölken.Det tar sedan bara någon tillnågra dagar innan den produ-cerade mjölken når konsument-ledet i butikerna. Jod-131 är ettkortlivat ämne som inom ett

Figur 9.1 Näringskedjan betesgräs - ko - mjölk - människa. En tredjedel av nedfallet antas här finnas i betesgräset.Stråldosen avser effektiv helkroppsdos. Med cesium och jod avses cesium-137 resp. jod-131.

Markdeposition: Cesium 10000 Bq/m2

Jod 5000 Bq/m2

Betesgräs: Cesium 3300 Bq/m2

Jod 1600 Bq/m2Mjölk: Cesium 1000 Bq/l

Jod 500 Bq/lStråldos per liter mjölk:Cesium 0,015 mSv, Jod* 0,007 mSv

* Stråldos för barn 1–2 år, är 0,07 mSv.

42

KöttI näringskedjan foder - nötkrea-tur - kött - människa är trans-porten av radioaktiva ämnenrelativt snabb. Radioaktivt ce-sium och strontium är de vikti-gaste ämnena i denna närings-

I jämförelse med nötkreaturbetar får ofta på mindre närings-rika - och vanligen ogödslade -marker där betesgräset uppvisarett större upptag av radioaktivt

Figur 9.2 Överföring av cesium-137 i näringskedjan betesgräs-nötkreatur-kött-människa. Stråldosen avser effektivhelkroppsdos. Beräkningarna utgår från ett dagligt intag av 10 kg torrsubstans betesgräs per djur och dag ochöverföringsfaktor enligt IAEA.

Figur 9.3 Överföring av cesium-137 i näringskedjan betesgräs-lamm-kött-människa. Stråldosen avser effektivhelkroppsdos. Beräkningarna utgår från ett dagligt intag av 1 kg torrsubstans betesgräs per djur och dag ochöverföringsfaktor enligt IAEA.

Låt oss i ett räkneexempel (se figur 9.1) utgå från att markdepositionen av cesium-137 är 10 000 Bq per m2. Omungefär en tredjedel av nedfallet fångas upp av betesgräset kommer detta att innehålla ca 3 300 Bq per m2. Vid 1 kg gräsper m2 (färskvikt) innebär detta att halten i gräset blir 3 300 Bq per kg färskvikt eller fyra gånger så mycket per kgtorrvikt dvs. 13 200 Bq. Betar korna 10 kg gräs (torrvikt) per dag kommer de att inta 132 000 Bq per dag.

Om förhållandet är 0,008 mellan halten av cesium-137 i mjölk och det totala intaget av cesium-137 (överförings-faktorn F

m = 0,008, se i slutet av kapitlet) så kommer halten i mjölken att bli 1 056 Bq per kg, dvs. något högre än det

av EG planerade gränsvärdet 1 000 Bq per kg som ska tillämpas den första tiden efter en framtida olycka. Efter multip-likation med konstanten 1,4 x 10-5 fås stråldosen i mSv. En liter mjölk skulle därför ge 0,015 mSv.

par dygn efter ett nedfall åter-finns i mjölken. Radioaktivtcesium och strontium är lång-livade ämnen vilka också snabbtkommer in i näringskedjan.

Markdeposition: Cesium 9000 Bq/m2

Betesgräs: Cesium 500 Bq/m2 Nötkött: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg kött

Markdeposition: Cesium 27000 Bq/m2

Betesgräs: Cesium 500 Bq/m2 Lammkött: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg kött

cesium. Vi kan därför vänta osshögre halter av cesium-137 hosfår och lamm än hos nötkrea-tur. Betydelsen av markensegenskaper och näringsstatusbeskrivs i kapitel 10. Överföringav cesium-137 i näringskedjanbetesgräs-lamm-kött-människaillustreras i figur 9.3.Överföringen av cesium-137 inäringskedjan foder-gris-kött-människa illustreras i figur 9.4.

kedja. Radioaktiv jod har enkort fysikalisk halveringstid ochhar därmed inte lika stor bety-delse som i näringskedjan viamjölk. Överföring av cesium-137 i näringskedjan betesgräs-nötkreatur-kött-människa illus-treras i figur 9.2.

43

SpannmålGenom näringskedjan spann-mål - bröd - människa, illustre-rad i figur 9.5, tar transportenav radioaktiva ämnen längre tidän genom kedjan till mjölk. Ra-dioaktivt cesium och strontiumär de viktigaste ämnena. Ned-

Figur 9.6 Näringskedjan grönsaker-människa vid skörd de första dagarna efter ett nedfall. Rotfrukter innehållerbetydligt lägre halter av radioaktiva ämnen än bladgrönsaker. Stråldosen från olika typer av grönsaker varierar därförstarkt.

fall strax före skörd ger relativtstor överföring till spannmåls-kärna. Vid nedfall tidigare un-der den vegetativa perioden blirhalterna lägre, bl.a. på grund avutspädning genom växtens till-växt. Åren efter nedfallet, när

rotupptag dominerar blir hal-terna väsentligt lägre. Foder-spannmålen går via djuren ge-nom näringskedjan spannmål -gris/fjäderfä/nötkreatur-kött/ägg/mjölk-människa.

Figur 9.4 Överföring av cesium-137 i näringskedjan foder-gris-kött-människa. Stråldosen avser effektiv helkroppsdos.Beräkningarna utgår från ett intag av foderblandning på 2,5-2,8 kg per djur och dag och överföringsfaktor enligtIAEA.

Figur 9.5 Överföring av cesium-137 i näringskedjan spannmål (kärna)-bröd-människa. Stråldosen avser effektiv helkroppsdos.

GrönsakerMarkdeposition i trädgårdsland Stråldos

Markdeposition: Cesium 16000 Bq/m2

Spannmål: Cesium 1600 Bq/kg Bröd: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg bröd

Markdeposition: Cesium 40000 Bq/m2

Foderblandning: Cesium 2000 Bq/kg Griskött: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg kött

44

Vatten

Transporten av radioaktiva äm-nen via mark och grundvatteni kedjan dricksvatten - människatar mycket lång tid. Direkt föro-renade vattentäkter, åar ochsjöar kan ge snabbare överföring

Figur 9.7 Näringskedjan dricksvatten - människa. Vattnet renas genom att radioaktiva ämnen binds till markpartiklaroch hålls kvar av de biologiska systemen, vilket gör att vattnet som når konsumenten kan betraktas som rent.

Figur 9.8 Överföringen av cesium-137 i näringskedjan lav – ren – människa. Stråldosen avser effektiv helkroppsdos.

GrönsakerNäringskedjan grönsaker - män-niska är kort och transporten avradioaktiva ämnen genom denär snabb. Odlade grönsaker påfriland med stor bladyta kan fångaupp stora delar av ett nedfall. Skör-das och säljs dessa grönsaker färskanår de konsumenterna snabbt. Pro-dukter där inte ovanjordiska växt-delar, såsom potatis och morötter,används som föda drabbas betyd-ligt mindre av den direkta föroren-ingen som uppfångas av bladytorna(fig. 9.6).

DricksvattenVattentäkt Stråldos

Markdeposition: Cesium 1250 Bq/m2

Lav: Cesium 1250 Bq/kg Renkött: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg kött

men är vattendjupet stort ökarförutsättningarna för en kraftigutspädning. Ytliga vattentäkter,bl.a. grunda dammar eller åar,som utnyttjas som råvatten vidbevattning eller för dricksvattenåt djur bör dock ej användasden första tiden innan nedfalletsinnehåll av radioaktiva ämnenär känt.Hälften av Sveriges konsumen-ter försörjs via vatten frångrundvattentäkter. Nedfalletfrån kärnvapenproven i atmos-fären har visat att under en tids-rymd av några decennier är till-skotten från radioaktivt cesiumoch strontium till befolkningengenom intag av dricksvattenmycket små (på grund av lågahalter) i jämförelse med dos-bidragen från totaldieten. Dettagäller både vatten från grund-

eller ytvattentäkter som be-handlats vid vattenverk ochhushållsvatten från djupborradebrunnar (fig. 9.7).

Renkött

En effektiv transportväg föröverföringen av radioaktivt ce-sium är näringskedjan lav-ren-människa. Detta beror på enkombination av faktorer. Ren-ens föda under senhösten ochvintern består till stor del av lavsom på ett mycket effektivt sättfångar upp och kvarhåller luft-föroreningar t. ex. radioaktivtnedfall.Erfarenheterna i Norge efterTjernobylolyckan visar att vidnuvarande betestryck kan föl-jande tumregel användas förstaåret efter ett nedfall av cesium-137: En deponering av X Bq per

45

Figur 9.9 Hur halten cesium-137 varierar i renkött under säsongen och pålång tid. I exemplet sker nedfallet under våren och är 6 000 Bq/m2.Nollpunkten på tidsaxeln är 1 januari året efter nedfall. Källa: Torbjörn Nylén,FOI och Birgitta Åhman, SLU.

6000

4000

2000

5000

3000

1000

00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

tid efter nedfall (år)

Cs-137 i renkött (Bq/kg)

m2 ger en förorening av lavar(t. ex. renlav) med X Bq per kgtorr lav. Om renar betar av dettalavtäcke under vintern kan ak-tiviteten beräknas bli X Bq perkg muskulatur (fig. 9.8).Halterna av cesium-137 i renaruppvisar en mycket markantårstidsvariation (fig. 9.9). Un-der första senvintern i mars-april efter ett nedfall uppnås entopp i cesium-137-halterna irenens muskulatur. När sedanvåren kommer och renarnaövergår till en diet bestående avgräs, örter, löv och skott av bus-kar minskar cesium-137-haltenmycket snabbt. Under densnabbaste fasen av nedgångenkan halten halveras på en vecka.I augusti har som regel ett mi-nimum av cesium-137-haltenuppnåtts, som även om de-poneringen är så hög som40 000 Bq per m2 kan liggaunder 1 500 Bq per kg. Underhösten sker sedan en mer ellermindre snabb uppgång av ce-sium-137-halterna. Den vikti-gaste orsaken till denna upp-gång är intag av lav och svampsom i nedfallsdrabbade områ-den har höga halter av cesium-137.Förutom den markanta årstids-variationen kan man observeraatt cesium-137-halterna mins-kar med tiden (fig. 9.9). Erfa-renheter från Tjernobylned-fal-let visar att den effektiva ekolo-giska halveringstiden för ce-sium-137 i renkött vid den nor-mala slakttidpunkten är relativtlång, omkring fyra år. I de om-råden av Sverige som drabbadesvärst av nedfallet efter Tjerno-bylolyckan kommer problemenmed cesium-137 i renar attkvarstå till långt in på 2000-ta-let. Det effektiva upptaget via

lav leder till att även en relativtlåg nivå av nedfall av cesium-137 kan orsaka betydande pro-blem för rennäringen.

Produkter från skogen

Ett radioaktivt nedfall över engammal barrskog kommer tillstor del att uppfångas i trädenskronor. De radioaktiva ämnenakommer sedan att omfördelasoch efter ett år återfinns detmesta av cesium-137 i mark-skiktets övre delar, framförallt iden organiska delen av jorden.I levande och döda delar av trä-den kommer ca 10 till 15 % avden totala mängden av cesium-137 att återfinnas.Jämfört med de cesium-137-halter som efter något år finns iolika livsmedelsprodukter frånjordbruket är halterna höga iskogens produkter. En älg sommånaderna före älgjakten betatnästan helt och hållet på åker-mark med deponeringen ca40 000 Bq cesium-137 per m2

kan ha några tiotal Bq per kgmedan en älg som betat i nor-

mal skogsmark med samma de-ponering i medeltal har 750 Bqper kg och i extrema fall över2 000 Bq per kg.Det förefaller även som omskogsekosystemet har denlängsta effektiva ekologiskahalveringstiden för cesium-137av alla aktuella ekosystem iSverige. Orsaken till detta ärkomplex men helt klart är attmarkens näringsstatus inverkar,liksom frånvaron av lerminerali skogsjorden. Dessutom före-faller svampmycelet spela enstörre roll i upptaget av cesium-137 i skogsmarken jämfört medi åkerjorden.

BärExempelvis kan blåbär ochlingon ha halter omkring 300Bq cesium-137 per kg torrvikt(omkring 75 Bq per kg färsk-vikt) om deponeringen är 10000 Bq per m2. Det är först vidett kraftigt nedfall som det finnsrisk för att blåbär och lingon skainnehålla oacceptabla mängderradioaktiva ämnen. Däremotkan hjortron som normalt växer

46

RådjursköttRådjur uppvisar som regel nå-got högre halter av cesium-137än älgar. Halten i rådjurskött

Produkter från insjöar ochvattendrag

Näringskedjan plankton -fisk -människa kan vara speciellt vik-tig för vissa befolkningsgruppersom använder vilt och insjöfisksom baskost. Dessutom finnsekonomiska och sociala aspek-

Figur 9.10 Bär, svamp och vilt måste alltid beaktas efter ett nedfall eftersom de kan överföra cesium-137 till människa.

kg i sin muskulatur vid jakten.Analyser utförda efter Tjerno-bylnedfallet har visat att cesium-137 i älgmuskulatur troligenkommer att följa det fysikaliskasönderfallet, dvs. halveras på ca30 år. Säsongsvariationer berorav älgens födoval (fig. 9.11).Svamp och näckrosor har högahalter och kan höja halternamedan örter på grund av lågahalter verkar i motsatt riktning.

Figur 9.11 Förväntade variationer under året av älgköttets innehåll av cesium-137 i norra Sverige under ett normalår (grön) och ett svampår (röd) vidmarkbeläggningen 1 000 Bq/m2. Svamp antas utgöra 2 % av älgens födaunder mitten av juli till mitten av september. Källa: Torbjörn Nylén, FOI.

20

10

25

15

5

00 60 120 180 360240 300

kalenderdag

Cs-137 (Bq/kg)

normalt år

svampår

Vilt, svamp och bär Mat Stråldos

på magra marker i vissa områ-den ha högre halter.

SvampSvamp är med hänsyn till upp-taget av cesium-137 en hetero-gen grupp. Vid exempelvis endeposition på 10 000 Bq ce-sium-137 per m2 kan haltenvara 2 000 Bq per kg torrviktför kantarell och Karl Johanmen 40 000 till 80 000 försandsopp och rynkad tofsskiv-ling. Detta innebär att svamppotentiellt kan vara den pro-dukt som orsakar den störstaöverföringen av cesium-137från skogen till människan.För de som äter svamp, t.ex.kantarell, någon gång per år blirstråldosen via svamp relativt li-ten. Det finns dock de som ätermycket stora mängder svampoch de kan få ett högt intag avcesium-137. Rådjur, men ävenandra idisslare, konsumerarmycket svamp vilket gör att detuppträder kraftiga årstidsvaria-tioner i cesium-137-halter hosdessa.

ÄlgköttDen tredje vägen för cesium-137 att från skogen nå männis-kan är via vilt. Vid en mark-deposition av 10 000 Bq per m2

har älgen i medeltal 200 Bq per

har en mycket markerad årstids-variation som helt och hålletkan tillskrivas rådjurets intag avsvamp med höga cesium-137-halter (fig. 9.12). I rådjursvom-mar kan man finna 20 till 30% av födoinnehållet i form avsvamp.

47

Figur 9.12 Årstidsvariation för cesium-137 hos rådjur i Gävle kommunenligt undersökningar vid SLU. Källa: Gunnel Karlén, SLU.

ter på problemet med höga hal-ter av radioaktivt cesium i fisk,exempelvis i form av minskadturism och minskat sportfiske iområden med höga halter.Detta senare problem visade sigtydligt efter Tjernobylolyckan.Halterna av cesium-137 i fiskblir högre i insjöar än i hav.Detta beror främst på att vatt-net i sjöar har lägre salthalt ochdärmed lägre kaliuminnehåll.Halten i insjöfisk är högre i sjöarmed lång vattenomsättningstidän i de med en kortare omsätt-ningstid.Andra faktorer som påverkarhalten på längre sikt i sjövattenoch därmed i fisk är:• Vattnets innehåll av partik-

lar och deras sedimenta-tionshastighet (kan kopplastill vattenkemin, t.ex. hu-mushalt och hårdhet).

• Sjöarnas djupförhållanden somstyr möjligheten för radioaktivapartiklar att virvla upp från bot-ten till den del av sjövattnet därplankton lever.

• Intransport av radioaktivtcesium från omgivande våt-marker.

10000

8000

6000

4000

2000

0jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Cs-137 (Bq/kg)

1992

1993

Figur 9.13 Förändringar i medelhalt av cesium-137 i gädda, medelstor abborreoch mört (Päijänne, Finland) samt öring (Nordiska sjöar) sedan 1986. Datafrån NKS/EKO-2.

4000

2000

5000

3000

1000

086 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 1997

år

Cs-137 (Bq/kg)

gädda

abborreöring

mört

Överföringsfaktorer

Graden av överföring av radio-aktiva ämnen från ett led till ettannat led i näringskedjorna ut-trycks genom överförings-faktorer. De gäller för djur vidjämviktstillstånd, dvs. vid jäm-vikt mellan djurens upptag ochutsöndring av det radioaktivaämnet, vilket innebär att detinte sker vare sig någon ökadansättning eller ökad utsönd-ring.Det finns olika sätt att angeöverföringsfaktorer:1. Förhållandet mellan haltenav ett radioaktivt ämne i ett ledi näringskedjan (t.ex. mjölk)och halten av samma ämne inärmast föregående led (t.ex.betesgräs).Uttrycket används ofta när detgäller djur på bete och när beteutgör det enda förorenadefodermedlet.

Den totala överföringen fråndeposition till exempelvis gäddakan variera med en faktor 50mellan olika sjöar och vid en-skilda tidpunkter kan variatio-nen vara ännu större.I figur 9.13 visas variationenoch förändringen med tiden avhalten cesium-137 i några van-liga fiskarter. Samverkande fak-torer i miljön kan ibland gehöga ibland låga halter av ce-sium-137 beroende på bl.a.

olika överföringsgrad från om-givande mark eller olika vatten-omsättning (fig. 9.14).

48

Figur 9.14 Förändringar i medelhalt av cesium-137 i gädda från nordiskasjöar med olika känslighet för cesium-137 (alla värden är normerade till30 000 Bq/m2. Data från NKS/EKO-2.

14000

8000

10000

6000

2000

12000

4000

086 87 88 89 90 91 92 93 94 95 1996

år

Cs-137 (Bq/kg)

Låg överföring från land

Hög överföring från land, lång vattenomsätt-ningstid

Medelhög överföring från land, grund sjö

vikt. Som en uppskattning kanman i ett generellt fall utgå frånen daglig beteskonsumtion på10-12 kg torrsubstans och enmjölkproduktion på 25 kg.

3. Förhållandet mellan haltenav ett radioaktivt ämne i slut-ledet och halten av sammaämne i det första ledet i närings-kedjan.Det kan t.ex. gälla överföringenfrån mark till växtprodukter el-ler kött, med beteckningarnaTF

g respektive T

ag. Markens

innehåll av radioaktiva ämnenanges numera oftast som Bq/m2. Tidigare användes ofta en-heten Bq/kg jord, vilket ställdekrav på kännedom om jordensdensitet.Generellt kan sägas att ju fler ledav näringskedjan som inklude-ras i överföringsfaktorn, destoosäkrare blir den.

2. Förhållandet mellan haltenav ett radioaktivt ämne i djur-produkten (t.ex. mjölk ellerkött) och djurets dagliga intagav samma ämne.För överföringsfaktorer enligtdenna definition används be-teckningen F

m (foder till mjölk)

respektive Ff (foder till kött).

Uttrycket är lämpligt att an-vända under kontrolleradeutfodringsbetingelser, dvs. när

den dagliga konsumtionen avfoder liksom halten av det ra-dioaktiva ämnet i fodret ärkända. Så kan vara fallet när detgäller stallutfodrade djur.För kor som går på bete skulleen ungefärlig beteskonsumtionkunna beräknas med hjälp avuppgifter om konsumerademängder av övriga fodermedeloch näringsbehovet vid aktuellmjölkavkastning och levande

Från foder till mjölk:

Djurets dagliga aktivitetsintag (Bq/dag)

Aktivitetskoncentration i mjölk (Bq/l)

Från foder till kött:Aktivitetskoncentration i kött (Bq/kg)

Djurets dagliga aktivitetsintag (Bq/dag)

Fm = Enhet: dag/l

Enhet: dag/kg

Överföringsfaktorer

Ff =

Från mark till växtprodukter:

Markdeposition (Bq/m2)

Aktivitetskoncentration i växt (Bq/kg torrvikt)

Från mark till kött (via foder):Aktivitetskoncentration i kött (Bq/kg)

Markdeposition (Bq/m2)

Enhet: m2/kgtorrvikt

Enhet: m2/kg

TFg =

Tag

=

49

Mjölk

Andelen av det dagliga intaget för ko och get av jod-131, cesium-137 respektive strontium-90, somutsöndras i den totala dagsvolymen mjölk:

Komjölk ca 30 % jod-131, ca 10 % cesium-137 och ca 5 % strontium-90

Getmjölk ca 50 % jod-131, ca 20 % cesium-137 och ca 5 % strontium-90

Nötkött och renkött

Nötkött Halten av cesium-137 i nötkött (Bq/kg) är ca 5-7 gånger högre än halten imjölk om köttdjuren och mjölkkorna betar på samma område och betetutgör det enda eller huvudsakliga fodret.

Renkött Under vinterbete blir halten av cesium-137 i kött (Bq/kg) ungefär densammasom halten i den lav som betas (Bq/kg torr lav). Halten i lav halveras på cafyra år.

I kött är halterna av jod-131 och strontium-90 försumbara jämfört med halten av cesium-137.

Övriga produkter

Fr.o.m. något år efter nedfallet och vid en deposition av 1 000 Bq/m2 blir halterna av cesium-137 (om

depositionen t.ex. fördubblas så fördubblas också halterna)i:

Potatis 0,2-20 Bq/kg torrvikt.

Blåbär och lingon ca 5 Bq/kg våtvikt.

Hjortron ca 10 Bq/kg våtvikt.

Matsvamp 10-150 Bq/kg våtvikt. Varierar kraftigt mellan individer och arter.

Älgkött ca 20 Bq/kg.

Rådjur 100-200 Bq/kg på hösten då den är högst. Varierar under året.

Insjöfisk 100-500 Bq/kg. Varierar kraftigt mellan arter samt i och mellan sjöar. Tid-punkten då maximivärdet uppnås kan dröja upp till flera år för vissa arter.

Några tumregler

Tumreglerna är bara avsedda att ge en uppfattning om storleksordningen av föroreningen i livs-medel och därigenom indikera om motåtgärder kan bli aktuella. För att avgöra omfattningen avolika motåtgärder krävs noggrannare beräkningar anpassade till den aktuella situationen.

50

Jordbruksmiljön är komplex.Den påverkas av klimat, mark-förhållanden, växtodling ochdjurhållning och påverkas ocksåav produktionsinriktning ochtillämpade produktionsme-toder.Växtproduktionen genomlöperolika faser under året i takt medgrödornas utveckling, från vin-tervila över vårens och somma-rens vegetativa utveckling ochtill grödornas mognad ochskörd under hösten. Överfö-ringen av radioaktiva ämnen tilllivsmedel påverkas av om skör-dade jordbruksprodukter an-vänds direkt som livsmedel el-ler som fodermedel. I det senarefallet överförs ämnena via hus-djuren.Förekomsten av radioaktivaämnen i jordbruksprodukterpåverkas t.ex. av:• Årstiden för nedfall.• Grödan och dess utveck-

lingsstadium.• Markens egenskaper och

näringsstatus.• Djurslag, djurets ålder och

fysiska aktivitet.• Utfodring, betesbeteende

och eventuell jordkon-sumtion.

Inom växtodlingen

Nedfallsåret kontraföljande årOm nedfallet sker under denvegetativa perioden blir det storskillnad mellan överföringen tillväxterna under det första året(innevarande odlingssäsong) ochunder de kommande åren. Un-der första året fångas och kvar-hålls nedfallet direkt från luften

eller regnet på växtligheten. Un-der följande år tas de radioaktivaämnena främst upp via rötterna(fig. 10.1 och fig. 10.2).Betesmarker har ofta en tätvegetationsmatta som kan fångaupp ett radioaktivt nedfall -både direkt via bladytor och viarötter.Karakteristiskt för beten ochoplöjda vallar är den stora ned-gången av cesiumhalten de för-

Figur 10.1 Det första året dominerar direktdepositionen, därefter dominerarrotupptaget. Källa: Klas Rosén, SLU.

Figur 10.2 Cesiumhalt i betesvegetation i förhållande till depositionen påmarken i ett fjällområde i Jämtlands län under åtta år efter Tjernobylolyckan.Källa: Klas Rosén, SLU.

0 1 2 tid (år)

TFg (halt i växt i förhållande till vad som hamnar på marken)

Ytförorening

Rotupptag

10 Faktorer som påverkar överföring av radioaktivaämnen inom jordbruket

0,12

0,08

0,04

0,10

0,06

0,02

086 87 88 89 90 91 92 93 94

år

TFg (Bq per kg torrvikt / Bq per m2)

sta åren.Den årliga minskningen för ce-sium-137 i betet avtar succes-sivt. Den ekologiska halverings-tiden är de första åren ca 4 årför betesgräs men ökar sedanbetydligt och närmar sig värdenför spannmål och andra grödori öppen växtodling. I spannmålantas den ekologiska halverings-tiden vara uppåt 20 år.Vid undersökningar av betes-

51

Figur 10.3 Cesiumhalt i betesvegetationen i ett fjällbetesområde i nordvästraJämtland vid provtagning i augusti varje år under perioden 1990-1997.Medelvärde för 8 provtagningsställen fördelade över det ca 10 km2 storabetesområdet. Källa: Inger Andersson, Hans Lönsjö och Klas Rosén, SLU.

Nedfallstidpunkt under åretNär under året nedfallet sker fårstor betydelse för konsekven-serna och valet av motåtgärder.Hänsyn måste tas till både delokala och årstidsberoende för-hållandena vid ett nedfall.Äldre vallar och gammal förnaär effektiva på att fånga upp ochkvarhålla radioaktiva ämnenfrån nedfallet. Djur som betarpå äldre vallar kan därför ta upprelativt stora mängder cesium-137 jämfört med de som betarpå nyanlagda vallar.Vallen är den kritiska inkörs-porten för överföring av radio-aktiva ämnen till djurledet.Nedfallstidpunkten undervegetationsperioden blir avgö-rande för om vallgrödan kananvändas som djurfoder ellermåste kasseras.För spannmålen kan tidpunk-ten för nedfall medföra att manfår ta ställning till om kärn-skörden kan användas sombrödsäd eller fodersäd eller omden måste kasseras. Nedfallstrax före skörd kan ge stor över-föring till spannmålskärna. Ce-siumhalten i spannmål är dockväsentligt lägre redan de förstaåren efter nedfallet. Generellt ärhalten i spannmål tio gångerlägre än i vallgrödor (fig. 10.5).Nedfallstidpunkten spelar storroll för både betande djur ochför djur som utfodras medspannmål. Om nedfallet kom-mer i början av betessäsongeneller före den första vallskördenkan problem uppstå omedelbartför mjölk- och nötköttspro-

duktionen. Vinterfodret är dåoftast slut och djurägaren kanbli tvungen att låta sina djur gåute på ett förorenat bete. Omnedfallet kommer strax förespannmålskörden kan det blistora konsekvenser även förslaktsvins- och fjäderfäpro-duktionen.

Grödans utvecklingsstadiumvid nedfalletUtveckling och tillväxt av bio-massa per markytenhet har storbetydelse för grödornas förmågaatt fånga upp och hålla kvar ra-dioaktiva ämnen.Grödornas bladrikedom ochexponerade yta i förhållande tillvikt varierar under vegetations-perioden. Uppfångningen avradioaktiva ämnen kan varieramellan 10 och 90 %. Upp-fångningen påverkas av neder-bördens intensitet och varaktig-het samt bladytans storlek ochutveckling. Uppfångningen ärtotalt sett relativt låg vidvegetationsperiodens början

och ökar sedan med tillväxtenav biomassa. Om nedfalletkommer strax före skörd av slåt-tervall kan uppfångningen blimycket hög. Ju mindre somfångas upp av växten desto merhamnar på jorden eller rot-mattan.Vid en viss tidpunkt undervegetationsperioden har grö-dorna utvecklats olika långt be-roende på var i landet de växereftersom tidpunkterna för såddoch skörd samt även skörde-periodens längd varierar mellangrödorna och mellan olika delarav landet (tab. 8.1). Grödans ut-veckling kan också variera mel-lan olika år. Det kan också fin-nas en lokal variation beroendepå jordart och läge i terrängen.

Tid fram till skördUnder nedfallsåret kommer ra-dioaktiva ämnen in i växten viadeposition och kvarhållning pågrödan men även via rotupptag.Återföring från jorden genomt.ex. regnstänk som för med sig

vegetationen i ett fjällbetes-område framkom att de genom-snittliga halterna av cesium-137i betet sjunker, succesivt (fig.10.3).

medelvärde

800

1000

600

200

1200

400

0

Cs-137 i betesvegetation (Bq/kg torrsubstans, medelvärde)

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

år

52

Första, andra respektivetredje vallskördenOm nedfallet kommer straxföre den första skörden avlägs-nas en stor del av de radioak-tiva ämnena vid skörden. Hal-ten i nytt betesgräs och vall-återväxt (andra skörden) blirdärför lägre än i den första skör-den (fig. 10.4).På väl gödslade mineraljordarkan halten i den andra vall-skörden variera mellan 5 och20 % av den första skördens.Den tredje vallskördens halt äri regel ännu lägre. På närings-fattiga sandjordar och mull-jordar får man dock räkna medhögre överföring av radioaktivaämnen än på lerjordar.Figur 10.5 visar att den första

Figur 10.5 Halten av cesium-137 i slåttervall och spannmålskärna. Kurvornabygger på medelvärden av halterna cesium-137 i vall- och spannmålsskördar1986-1994 i Gävleborgs län efter Tjernobylolyckan. Källa: Klas Rosén, SLU.

700

400

500

300

100

600

200

060 50 40 30 20 10 0

tidpunkt för nedfall (dagar innan första skörd)

Cs-137 vid skörd (Bq/kg torrvikt vid markdepositionen 1000 Bq/m2)

Första skörd vid midsommar

Andra skörd mitten av augusti

0,04

0,02

0,05

0,03

0,01

086 87 88 89 90 91 92 93 94

år

TFg (Bq per kg torrvikt / Bq per m2)

slåttervall 1:a skörd

slåttervall 2:a skördspannmålskärna

radioaktiva jordpartiklar frånmarken är en annan möjlighet.Nedtransport från bladytor påväxande gröda (fig. 10.1) samtbiomassatillväxt (fig. 7.3) mins-kar halten i gräset.Halveringstiden, som i detta fallavser den tid det tar för mäng-den radioaktiva ämnen attminska till hälften, beror pågröda och årstid och varierar

vanligen mellan 2-3 veckor igräs. Rotupptaget har betydelseredan under nedfallsåret menhar ännu större betydelse årenefter nedfallet. Normalt brukarman räkna med att ca 5-25 %av depositionen finns kvar i grö-dan fram till skörd. Som jäm-förelse kan nämnas att vidTjernobylnedfallet var det igräsvall ca 5 % av cesium-137

som var kvar vid skörd iUppsalatrakten år 1986. Haltenav radioaktiva ämnen i grödanberor främst på två saker, näm-ligen gräsets tillväxt och ut-tvättningen av ämnen från ve-getationen.Exempel på hur nedfalls-tidpunktens läge relativt tid-punkten för skörd inverkar påvallens kvarhållningsförmågages i figur 10.4 som visar förstaoch andra skörd i Mellansve-rige. Vid nedfall ett visst datumunder året kommer skördenshalt av cesium-137 att variera iolika delar av landet eftersomden tid som återstår till skördvarierar (tab. 8.1). Om t.ex. ettnedfall äger rum i mitten av juni(lika nedfall över landet förut-sätts) kommer vallskörden isödra Götaland (skörd strax ef-ter nedfall) att innehålla cirkafem gånger högre halt av ce-sium-137 än skörden i nedreNorrland (skörd 3-4 veckor se-nare).

Figur 10.4 Kvarhållning av cesium i vallskörden efter ett radioaktivt nedfalli Mellansverige vid olika deponeringstider. Gul kurva är första vallskörden(vid midsommar) och röd kurva är andra vallskörden (mitten av augusti).Nedfallstidpunkten 50 dagar före skörd motsvarar Tjernobylnedfallet. Källa:Klas Rosén, SLU.

53

Markens egenskaper:Biotillgänglighet ochväxtupptagVäxtupptaget efter första åretsnedfall domineras huvudsakli-gen av radioaktiva ämnen, somfinns i marklösningen. Stor in-verkan på upptag av dessa äm-nen har jordarnas lerhalt, mull-halt, näringsstatus, pH-värde,typ av växt, rötternas utbred-ning i markprofilen och upp-tagningsförmåga, markfuktig-het samt förekomst av svamp-mycel i marken. Mineraljordarsärskilt lerjordar kan fixera ce-sium och ger därmed ett lägreupptag i växten. Jordar med högmullhalt ger ett högre upptag avcesium till växten än lerjordarpå grund av att bindnings-styrkan till organiskt materialinte är lika stark som tillmineraljord.Växter kan ta upp cesium ge-nom blad och rötter. Upptagetgenom bladen är viktigast direktefter ett nedfall medan rot-upptaget kan fortsätta så längecesium finns tillgängligt i rot-zonen (fig. 10.1). Biotill-gängligheten kan i detta sam-manhang definieras som möj-ligheten för cesium och stron-tium att frigöras från jorden ochupptas i växter. Bladytan kan imindre utsträckning också föro-renas via regnstänk från mark-ytan. Cesiumjonen är kemisktanalog med kaliumjonen. Upp-taget och transporten av cesiumi växterna kan därför ske genomsamma mekanismer som för

Spannmål 0,00005 0,0002 0,002 0,0005 0,001 0,0005

Vall 0,005 0,01 0,1 0,01 0,02 0,01

Kulturbete 0,005 0,01 0,1 0,01 0,02 0,01

Naturbete 0,01 0,02 0,2 0,02 0,04 0,02

Potatis 0,0003 0,0012 0,012 0,001 0,002 0,001

Gröda jordar jordar jordar jordar jordar jordarLer- Sand- Mull- Ler- Sand- Mull-

Cesium-137 Strontium-90

kalium. Eftersom kalium åter-finns framförallt i växternasmest bioaktiva delar, t.ex. skott,blad och rötter, kommer ävencesiumjonerna att återfinnas idessa delar av växten.Omfattningen av cesium-upptaget styrs främst av bio-tillgängligheten och kalium-statusen i marken. Kvoten ka-lium/cesium styr växtrötternasupptag av cesium. Det finns enpreferens för kaliumjonen fram-för cesiumjonen. Även en litentillsats av kalium till markenminskar upptaget av cesium sig-nifikant. Därför är kalium-

gödsling en lämplig metod föratt reducera upptaget av ce-sium-137 till växligheten (sevidare kapitel 13). Cesium ärjämförelsevis lättillgängligt förväxternas rotupptag i mull-jordar. I mulljorden sker ocksåett större upptag av cesium änav strontium.För de fem vanligaste grödornages i tabell 10.1 en översikt avgenomsnittliga värden påöverföringsfaktorer för tre olikajordtyper året efter ett nedfall.Naturmarker är oftast närings-fattiga. Där sker en effektiv åter-användning av näring via för-

Tabell 10.1 Överföringsfaktorer TFg (m2 per kg torrvikt) året efter nedfall.

Faktorn TFg anger förhållandet mellan halten i grödan (Bq/kg torrvikt) och

markdepositionen (Bq/m2). Källa: Klas Rosén, SLU.

Figur 10.6 Migration av cesium-137 i en sandjord ett, åtta och fjorton årefter Tjernobylnedfallet om ingen jordbearbetning sker. Källa: Klas Rosén,SLU.

0 20 4010 30 50 600

10

20

30

40

50

60Aktivitet (procent)

Djup (cm)

1987

1994

2000

vallskörden har en högrecesiumhalt än den andra vall-skörden under de första åren.Sedan gäller det omvända.Detta kan bl.a. bero på skillna-der i rotdjup.

54

Den kemiska form, som ett ra-dioaktivt ämne finns i, har ävenbetydelse för djurens upptag avämnet. Radioaktivt cesium somär bundet till mineralpartiklar ijord absorberas inte i djurensmagtarmkanal i samma gradsom när det finns i jonform el-ler löslig form.Under det första året efterTjernobylolyckan var i mångafall överföringen av radioaktivtcesium från fodret (bete ochannat vallfoder) till djurpro-dukterna lägre än väntat. Dettaberodde sannolikt på att radio-aktivt cesium då förelåg som enytlig förorening och till viss delvar bundet till mineralpartiklarfrån jorden.

Inom djurhållningen.

DjurslagOlika djurslag ansamlar radio-aktiva ämnen i olika hög grad(tab. 10.2). Idisslare absorberari allmänhet mindre av intagencesiummängd än vad icke-idiss-lare gör, samtidigt som idisslar-nas utsöndring via träck i för-

Tabell 10.2 Överföringsfaktorer Fm (dag/l) för mjölk och F

f (dag/kg) för kött

och ägg enligt IAEA 1994, Teknisk rapport nr 363, tabell V. Faktorerna Fm

och Ff anger förhållandet mellan halterna i mjölk (Bq/l) respektive kött (Bq/

kg) och djurets dagliga intag (Bq/dag).

hållande till utsöndringen viaurin är relativt större.Skillnader mellan djurslagenförklaras bl.a. av skillnader ifodertyp, fodersmältning ochfodrets uppehållstid i foder-smältningskanalen. Ämnes-omsättningshastigheten per kgkroppsvikt har också betydelse.Den högre ämnesomsättnings-hastigheten hos mindre djur-slag hänger samman med derasstörre kroppsyta i förhållandetill kroppsvikt. Överförings-graden av radioaktivt cesium ärhög t.ex. hos fjäderfä, som haren hög ämnesomsättning i för-hållande till sin kroppsvikt.I experimentella studier vid Sve-riges lantbruksuniversitet efterTjernobylolyckan med samtligaviktigare livsmedelsprodu-cerande husdjursslag redovisa-des följande överföringsfaktorerF

m (dag/l) och F

f (dag/kg) för

överföringen av cesium-137från foder till olika produkter:0,0067 för komjölk, 0,24 och0,81 för lammkött (stallut-fodrade djur respektive djur påbete), 0,46 för griskött, 3,3 förslaktkycklingkött och 0,80 förägg. Se vidare tabell 14.1 somäven visar effekten av cesium-bindande preparat.

Ålder. Tillväxt.Produktionsintensitet.Överföringsfaktorn påverkas avdjurets ålder. Unga, växandeindivider ansamlar radioaktivaämnen i högre grad än äldre.Exempelvis anges för radioak-tivt cesium cirka tre gånger såhög överföringsfaktor till kötthos lamm än hos får. En högreproduktionsintensitet verkar iriktning mot en lägre ansättningav radioaktiva ämnen i djuret.

multnande växtrester. Dettamedför att cesium inte lika lättnår mineraljorden. Dessa tvåfaktorer bidrar till höga cesium-halter i växter.Med tiden omfördelas de radio-aktiva ämnena från markytantill rotzonen i marken. Detta ären långsam process som styrs avmarkens egenskaper och biolo-giska processer. Viktiga faktorerför den vertikala omfördel-ningen är förekomsten av ler-mineral och maskar.Trots att en vertikal omfördel-ning sker blir den övervägandedelen av cesiumnedfallet kvarinom den översta delen av rot-zonen under en mycket lång tid(fig.10.6). Studier har visat attfortfarande 14 år efter Tjer-nobylolyckan är mer än90 % av cesium-137 kvar i mar-kens översta 0-10 cm. Den ver-tikala omfördelningens hastig-het skiljer sig något mellan olikajordar. Den är mindre än 1 cmper år, ofta mellan 0,2 och 0,7cm per år.

Nötkreatur mjölk 0,01 0,0079 0,0028kött (köttdjur) 0,038 0,051 0,008

Får mjölk 0,49 0,058 0,056kött (lamm) 0,03 0,49 0,33

Get mjölk 0,43 0,1 0,028kött – 0,23 0,0028

Gris kött 0,0033 0,24 0,04

Fjäderfä kött 0,011 12,0 0,08ägg (äggmassa) 1,0 0,45 0,18

Jod-131

Cesium-134och

cesium-137Strontium-

90Djurslag Djurprodukt

55

blev utsöndringshastigheten avcesium-134 däremot något hö-gre hos de djur som motione-rades, dvs. den biologiskahalveringstiden för ämnet min-skade genom djurets fysiska ak-tivitet.

UtfodringEn balanserad foderstat medgod tillförsel av energi, protein,mineralämnen och vitaminerbidrar till att minska överfö-ringen av radioaktiva ämnen tilldjur. En fiberrik foderstat an-ses minska cesiumupptaget imag-tarmkanalen, bl.a. genomökad utsöndring av radioaktivaämnen med träcken.Vallfoder och bete förväntas i all-mänhet ha högre halter av radio-aktiva ämnen än andra foderme-del. Val av fodermedel inverkarsåledes på den totala överfördamängden radioaktiva ämnen viafoder till djur.Beteskonsumtionen är i hög gradberoende av betestillgång ochdjurbeläggning dvs. antal djurper arealenhet samt betetsnäringsinnehåll och smaklighet.Hur stor del av dygnet som dju-ren erbjuds bete, är givetvis ocksåavgörande för konsumtionen.Konsumerad mängd bete be-stäms i hög grad av hur mycketav övriga fodermedel somutfodras. Djurens kroppsviktoch produktionsnivå har ocksåstor betydelse, liksom deraskondition. Man brukar räknamed en beteskonsumtion förmjölkkor på 1-3 kg torrsubstansper 100 kg levande vikt. Högrevärden har visats under experi-mentella betingelser. Man kanutgå från betydligt lägre värdeni de fall betesdriften endast harkaraktären av motionsbete. Föratt djuren ska kunna ha en hög

Lamm (n=10)

Slaktsvin (n=6)

Muskel-vävnad Hjärta Lever Njure

*465

**141

292

120

249

86

530

142

* Medelvärde av prov från 7 specificerade muskler från varje lamm tagna i framlägg, käke, hals, bog, rygg, ytterlår och innanlår.

** Medelvärde av prov från framlägg.

Tabell 10.3. Cesium-137, Bq per kg, i skelettmuskulatur och i olika organfrån lamm och slaktsvin efter uppfödning med hö resp.spannmål som förorenatsav nedfallet från Tjernobyl. Källa: Inger Andersson m.fl., SLU

Ansättning i olika organ ochvävnader. Djurets fysiskaaktivitetAnsättningen av radioaktivt ce-sium i djurkroppens olika organoch vävnader har visats i fleraundersökningar. Njurarna är deorgan som i regel har den hög-sta aktivitetshalten. Detta visa-des i väl kontrollerade experi-ment vid Sveriges lantbruks-universitet med lamm somutfodrades med hö som förore-nats av nedfallet från Tjernobyl(tab. 10.3). Hjärta och leverhade lägre halt av cesium-137än såväl njure som skelett-muskulatur. Endast obetydligaskillnader i aktivitetshalt före-låg mellan olika muskler. Lik-nande resultat erhölls i experi-ment med grisar utfodrade medTjernobylförorenad spannmål(tab. 10.3). I experiment medslaktkycklingar vid Lantbruks-universitetet där djuren uppföd-des på Tjernobylförorenadspannmål hade i vissa fall detvita köttet något högre halt avcesium-137 än det bruna köt-tet. I andra studier har dockstörre skillnader mellan olikamuskelgrupper påvisats, ochman menar där att intern-stråldosen till människan kanbegränsas genom bortsorteringav vissa slaktkroppsdelar eller att

konsumenten själv väljer bortt.ex. det vita köttet på kyck-lingen.I sammanhanget kan nämnasatt i studier vid Lantbruksuni-versitetet, där mjölkkor utfodra-des med grönmassa som varförorenad med nedfall frånTjernobyl, förelåg ingen skill-nad i halten av radioaktivt ce-sium mellan morgonmjölk ochkvällsmjölk.Djurets fysiska aktivitet kan haen viss inverkan på överföringenav radioaktivt cesium. På grundav en högre blodgenomström-ning anses såväl ansättning somutsöndring av radioaktivt ce-sium vara snabbare i aktivamuskler än i inaktiva. På siktskulle därmed inaktiva muskleri ett djur få en högre cesium-koncentration än aktiva. Somnämnts har sådana skillnadervisats mellan vitt kött (inaktivamuskler) och brunt kött (aktivamuskler) hos slaktkycklingar.I en norsk studie med oral till-försel av cesium-134 till lammpåverkades inte koncentratio-nen av det radioaktiva ämnet imusklerna av daglig motion.Djuren motionerades underkontrollerade former med 8 kmvandring per dag och med enhastighet av 4,3 km per timme.När cesiumtillförseln upphörde

56

beteskonsumtion måste betes-tillgången (betesgivan) varaminst 50 % högre än betes-konsumtionen på grund av attdjuren aldrig kan utnyttja helabetesproduktionen.

BetesbeteendeDjurens sätt att beta bestämmervilken del av växten som kon-sumeras. Nötkreatur sliter avbetesgräset med tungan. De kandärvid få med en stor del, ävenden nedre delen, av växten. Ivissa fall kan också förna, rot-system och jordpartiklar svepasmed. Nötkreatur kan även betamer selektivt och välja de övredelarna av växten. Generellt kanman säga att nötkreatur betarmindre marknära än t.ex. får,som biter eller gnager av väx-

terna mycket nära markytan.

JordkonsumtionSom nämnts tidigare kan radio-aktiva ämnen vara bundna tilljordpartiklar. Jordkonsumtion(frivillig konsumtion av jord el-ler ofrivillig med jordbemängtfoder) kan därför inverka pådjurens intag av radioaktivaämnen efter ett nedfall. Radio-aktivt cesium som är bundet tilljordpartiklar har dock låg bio-tillgänglighet.Enligt litteraturen förekommerstora variationer av intaget avjord för får och nötkreatur, allt-ifrån obetydliga mängder tillmotsvarande 30 % av det dag-liga torrsubstansintaget hos fåroch 18 % hos nötkreatur. Ut-tryckt i mängd konsumerad

jord per dag skulle det kunnainnebära i storleksordningen0,4 kg respektive 2-4 kg. Dettatorde dock endast gälla undermycket extrema betesbe-tingelser. Svenska undersök-ningar med lamm på Tjer-nobylförorenat fjällbete pekadepå en obetydlig jordkon-sumtion hos djuren och att följ-aktligen intaget av cesium-137med jord var försumbart jäm-fört med det med betesväxter.Grisar som föds upp utomhusbökar i marken och får på så sätti sig en del jord, vilket i en ned-fallssituation kan medföra ettökat intag av radioaktiva äm-nen. Detsamma gäller i viss månutegående höns och kycklingar,som plockar i sig gruskorn ochliknande partiklar.

57

Psykosocialakonsekvenser

Inte bara förorenings- ochdosnivåer.Konsekvenserna av enkärnenergiolycka kan inte angesenbart i termer av förorenings-och dosnivåer, utan även i psy-kologiska och sociala konse-kvenser. Effekter som tar siguttryck i förlorade värden ochlivsstilsförändringar har fram-kommit i Sverige efter Tjerno-bylolyckan. Det kan handla omatt glädjen i jakt och fiske gåttförlorad, eller att synen på skogoch mark i den egna närmiljönförändrats.Reaktioner i form av oro ochilska kan vara direkt relateradetill strålningsrelaterad risk. An-dra konsekvenser kan vara meraindirekta. Studier har visat attkännedom om att man befin-ner sig i ett drabbat område kanbidra till negativa upplevelseroch stressreaktioner. Detta kaninte enbart tillskrivas den sub-jektiva uppfattningen av strål-dos eller förorening av livs-medel.Radiologiska konsekvenser aven kärnenergiolycka kan i nå-gon mån beräknas och studerasexperimentellt. De psykolo-giska och sociala konsekven-serna är däremot svårare att för-utsäga. Reaktionerna efterTjernobylolyckan skilde sigmellan olika länder och påver-kades i hög grad av olika myn-digheters agerande. Lärdomarfrån hur människor reagerade isamband med den olyckan kanbara tillämpas på en ny situa-tion utifrån förutsättningen att

den tolkas och uppfattas på lik-nande sätt.Mycket talar dock för att de er-farenheter och minnen sommänniskor bär med sig från denhändelsen påverkar hur de rea-gerar vid nästa tillfälle. Effek-terna i Sverige har avtagit lång-sammare än experter beräknat.Det är inte orimligt att anta attmedvetenhet om detta kan på-verka reaktioner vid en framtidaolycka.

Psykosociala aspekter börtas på allvarÅtgärder och rekommendatio-ner följs kanske inte om de inteframstår som meningsfulla förden enskilde. Samtidigt kan so-ciala hänsyn ha stor betydelseför viljan att vidta vissa åtgär-der. I samband med Tjerno-bylolyckan var exempelvis kvin-nor mer angelägna om att vidtaåtgärder för att minska dosenför sina barn än för sig själva.Social samhörighet kan ävengälla det större kollektivet. Lo-jalitet har lyfts fram som enbetydelsefull faktor för viljanhos lantbrukare att följa vissaåtgärder, särskilt bland de somhöll djur.Vissa åtgärder för att skyddaproducenter och konsumenterkan vara motiverade främst avpsykologiska skäl. Åtgärder somger möjlighet till egen handlingoch kontroll över situationenkan ha positiva psykologiskaeffekter även om den strålnings-relaterade förbättringen är liten.Inför andra åtgärder kan manbehöva väga de faktiska för-bättringarna mot det merarbete

och möjlig förlust av andra be-tydelsefulla livsvärden som kanförorsakas. Faktorer av betydelsei avvägningen är såväl männis-kors tilltro till åtgärdens effek-tivitet som dess symboliskainnebörd.Att myndigheter genomförmätningar och håller resultatentillgängliga även efter den akutafasen kan ha psykologisk bety-delse. Likaså att mätningar ge-nomförs även i mindre drab-bade områden. En studie blandlantbrukare i Gävletrakten1998 visar att diskussionen ommätningar och tillgång tillprovtagningsmöjligheter fortfa-rande har aktualitet tolv år ef-ter Tjernobylolyckan.

Konsumenter - ingen enhetliggruppReaktioner bland konsumenterkan skilja sig mellan olika grup-per. En svensk studie av vardag-liga vanor efter Tjernobyl-olyckan visade att ändrade be-teenden var vanligare blandkvinnor än bland män, samtvanligare hos föräldrar medhemmavarande barn. Minstbenägna att förändra sina vanorvar ungdomar samt män utanbarn. Det var dock en påfal-lande stor andel, mellan hälftenoch två tredjedelar, i de under-sökta grupperna som inte vid-tagit någon åtgärd överhuvud-taget.Ca en tredjedel av de som sva-rat angav oro för möjliga nega-tiva effekter av strålning efterolyckan, framförallt förknippatmed konsumtion av vissa livs-medel. Andelen oroliga var sär-

11 Psykosociala och arbetsmiljörelaterade konsekvensersamt ekonomiska frågor

58

skilt hög bland grupperna för-äldrar, kvinnor samt jordbru-kare. I studien noteras att dessagrupper kännetecknas av en sär-skilt nära relation till produk-tion och hantering av livsmedelsamt till barnafödande ochvård.Studien pekar på att konsumen-ter inte kan betraktas som enenhetlig grupp, utan som fleragrupper med skilda behov. Vi-dare kan man notera att denbetydande grupp bland konsu-menter som inte tycks vara be-redda att vidta åtgärder kan ut-göra en viktig målgrupp för rik-tad information i en situationdär sådana åtgärder bedömsvara befogade.

KöpmotståndTrots garantier om högsta till-låtna halter av radioaktiva äm-nen i saluförda livsmedel kankonsumenterna inta en skeptiskhållning. Detta visades i sam-band med Tjernobylolyckan,särskilt beträffande konsum-

Figur 11.1 Benägenhet att ändra matvanor inom familjen varierar mellanåldrar och kön.

hmm ?

smack

smack

? ??

tionsmjölk och renkött. InomÅngermanlands mejeriområdeminskade försäljningsvolymenav mjölk betydligt under hös-ten 1986. Detta föranledde ennärmare undersökning avkonsumentreaktionerna i fleraområden.I undersökningen konstateradesatt ”de livsmedel som oroatkonsumentopinionen mest varfisk, vilt och persilja”. Under-sökningsresultaten visade, nå-got oväntat, att man generelltinte var mer oroad för konsum-tion av mjölk än för konsum-tion av kött av nötboskap ochgris. Dock var oron inför kon-sumtion av mjölk större i Ång-ermanland än i Gävleområdet,som också tillhörde de högstförorenade områdena, och i lan-det i övrigt.Efter Tjernobylolyckan före-kom det på vissa håll i Sverigeatt man körde stora avståndmed bil för att köpa mjölk iområden där det radioaktivanedfallet varit mindre. En risk-

analys visar att risken med bil-körningen var större än den riskman skulle ha utsatt sig eller sinfamilj för genom konsumtionav mjölk med något högre föro-rening från det egna området.Här spelar den subjektiva upp-levelsen av risk en betydanderoll.Även om den ovan nämndaundersökningen av konsument-reaktionerna inte gav någraklara belägg för att ökad infor-mation om åtgärder skulle ledatill minskad oro för radioakti-vitet i mjölken, bör saklig in-formation och konsumentupp-lysning vara viktiga satsningarför att undvika eller minska ettobefogat köpmotstånd.

Tillämpning av lägre”gränsvärden”De gränsvärden som gäller tillföljd av Tjernobylnedfallet försaluförda livsmedel i Sverige haren god säkerhetsmarginal.Emellertid visade det sig efterolyckan att vissa livsmedels-industrier hade ambitioner attytterligare skärpa gränsvärdena,även i råvaruledet, i syfte attbehålla konsumenternas förtro-ende för produkterna.Det är möjligt att det fanns ön-skemål från konsumenthåll omdessa försiktighetsåtgärder, mendet kan inte uteslutas att desamtidigt var ett led i marknads-föringen. Att livsmedel ska vara”rena”, dvs. fria från bekämp-ningsmedel och andra rest-substanser, är numera ett starktkonsumentkrav och det är fullttänkbart att sådana krav kom-mer att ställas i framtiden ocksåbeträffande förekomst av radio-aktiva ämnen. Ett tillfälligt köp-motstånd mot vissa livsmedelkan, förutom att det ger mer

59

omedelbara ekonomiska konse-kvenser för producenter ochhandel, också innebära förlo-rade marknadsandelar för vissaprodukter.

Arbetsmiljön i jordbruket

Damm från jord eller foder -innebär det någonstrålningsrisk?Efter Tjernobylolyckan uppstodmånga frågor beträffandestrålningsriskerna i jordbruketsarbetsmiljö. Dåvarande Lant-brukshälsan AB ansåg inled-ningsvis att det fanns risk förlantbrukare att andas in radio-aktivt damm vid jordbruksarbeteoch rekommenderade därför an-vändning av andningsskydd.Strålskyddsinstitutet ansåg däre-mot att risken inte var så stor attåtgärden var motiverad.En senare studie utförd av FOAtyder på att dammbildningensom regel bör ge betydligt min-dre dosbidrag vid arbete i fältän vad som fås genom strål-ningen från markbeläggningen.Uppdamning vid markbear-betning bör följaktligen inteinnebära någon större strål-ningsrisk, såvida inte mark-beläggningen är mycket hög.Inför experimentella undersök-ningar vid Lantbruksuniversite-tet med utfodring av olikadjurslag med spannmål förore-nad med radioaktivt cesiumgjordes beräkningar av strål-ningsexponeringen vid eventu-ell inandning av foderdamm.Beräkningarna utgick från enfrån andra synpunkter högstatillåten dammkoncen-tration iluften och att ”tillåten” inha-lationsdos betraktas som jäm-förbar med tillåten intern-stråldos via födan. Vid en ex-poneringstid på 8 timmar per

dag för en djurskötare skulleenligt dessa beräkningar foder-dammet (fodret) få ha en ce-sium-137 koncentration på upptill ca 5 miljoner Bq/kg. Detpelleterade fullfodret som an-vändes i försöken innehöll ca400 Bq/kg. Detta värde låg så-ledes långt under det beräknade”tillåtna” värdet. Vid arbete idjurstallar bör normala skydds-åtgärder för normalt damm gebetryggande skydd även omdammet är förorenat av radio-aktivt cesium.

Internstråldos till lantbrukareefter Tjernobylolyckan -helkroppsmätningarI en studie genomförd avLantbrukshälsan gjordes hel-kroppsmätningar av ett tiotallantbrukare från Uppland,Gästrikland och Västmanland,varvid kroppsinnehållet av ce-sium-137 och cesium-134 mät-tes vid sex olika tidpunkter frånsommaren 1986 till hösten1990. Helkroppsvärden på igenomsnitt 0,37 - 5,17 kBq ce-sium-137 och cesium-134 re-gistrerades (fig. 11.2). Motsva-rande medelvärden i en kon-trollgrupp (inte lantbrukare) varjämförbara med lantbrukarnasingångsvärde och var relativtkonstanta, 0,40 - 0,76 kBq.Förhöjda och ökande värdenhos lantbrukarna berodde san-nolikt på intag av cesium-137via födan. Stråldostillskottetuppskattades till som mest ca 1mSv per år. Mätningar av ce-sium-137 i hö och andra grö-dor, vattentäkter, jord m.m.från de aktuella lantbruken vi-sade mycket låga värden, vilketytterligare styrker slutsatsen attde högre helkroppsvärdena hoslantbrukarna berodde på intag

av radioaktiva ämnen med fö-dan. Det fanns alltså inget be-lägg för att arbetsmiljön i lant-bruket var orsak till de ökadehelkroppsvärdena.

Externstråldos till lantbrukare- modellberäkningarI studier vid Sveriges lantbruks-universitet av tänkta konse-kvenser för två enskilda lant-bruksföretag beräknades ex-ternstråldosen till lantbrukarnai händelse av markbeläggningefter en kärnkraftsolycka (1MBq cesium-137 per m2, dvs. istorleksordningen tio gångerstörre än de högsta mark-beläggningsnivåerna i Sverigeefter Tjernobylolyckan). Vär-dena uppgick till 1,0 mSv resp.1,7 mSv per år med hänsyn tillårsarbetstid, fritid och till för-delning av arbetstiden på fält-arbete och djurskötsel i stallar.Stallbyggnadernas och bonings-husens skärmningsförmågabeaktades också.Beräkningarna utgick från tid-punkten 6 år efter nedfallet ochförutsatte att inga motåtgärderhade vidtagits på gårdarna iform av kaliumgödsling, djup-plöjning eller ändring av pro-duktionsinriktningen vad gällerväxtodling och djurproduktion.Med nämnda motåtgärder be-räknades externstråldosen tilllantbrukarna minska till 0,3mSv respektive 0,5 mSv per år.

Byggnader ger en vissavskärmningStallbyggnader för husdjur harliksom andra byggnader en vissstrålningsskärmande effekt.Strålningsnivån inne i en bygg-nad är därför lägre än den ut-anför. Förhållandet mellanstrålningsnivåerna inne och ute

60

Figur 11.2 Genomsnittligt helkroppsinnehåll, kBq, av cesium-137 och cesium-134 hos en grupp lantbrukare vid olika tillfällen under perioden juni 1986till september/december 1990 samt medelvärdet för 9 kontrollpersoner mättavid samma tillfällen. Källa: Bearbetning efter Höglund, 1991.

uttrycks med den s.k. skydds-faktorn, ett tal som är mindreän 1. Låga värden anger gottskydd och värden nära 1 angerdåligt skydd. Beräkningar avskyddsfaktorer mot gamma-strålning i vanliga typer av stall-byggnader (fig. 11.3) i de delarav landet där huvuddelen avdjurproduktionen sker, visarvärden på 0,3-0,4. Detta bety-der att dosen inomhus blir 30-

40 % av dosen utomhus. Vär-dena är jämförbara med dem fören- och tvåplans bostadshus.I experimentella studier avskärmningsförmågan hos entraktor visades att strålningenfrån en med cesium-137 belagdyta med en radie av 10 m mins-kades väsentligt av traktorn.Strålningsnivån inne i traktor-hytten var mindre än 40 % avvärdet utanför. I förarhytten i

Figur 11.3 En stallbyggnad av typ låghus ger ett visst skydd motgammastrålning vid radioaktivt nedfall. Strålningsnivån inne i ett sådantstall är 30-40 % av strålningsnivån utanför dvs skyddsfaktorn är 0,3-0,4.

4

5

3

1

6

2

0

Cs-137 + Cs-134 (kBq)

juni1986

juli1986

okt1986

apr/maj1987

nov/jan1988/89

sep/dec1990

lantbrukare (8–13 pers)

kontroll (9 pers)

Källare 3–5 %

Bostadshus i sten eller trä30–50 %

Stall , 1 plan 30–40 %

SkyddsfaktorStrålningsnivån inomhus i procent av nivån utomhus.

Traktor 40 %

en skördetröska bör minst likamycket av strålningen avskär-mas.

Ekonomiska frågor

KonsekvenserVid Tjernobylolyckan drabba-des jordbrukare av både in-komstbortfall och merkostna-der bl.a. genom att det krävdesökade arbetsinsatser. Tidpunk-ten på året för nedfallet ochnedfallets geografiska utbred-ning innebar att problemen ochdärmed kostnaderna främstdrabbade jordbrukets produk-tion av vallfoder och mjölk samtrennäringen.Den försenade betessläpp-ningen innebar i vissa fall attfoder måste inköpas och följakt-ligen ökade foderkostnaderna.Eftersom marknaden intekunde leverera foder i tillräck-liga kvantiteter och av tillräck-ligt god kvalitet minskademjölkproduktionen och där-med inkomsterna.Ett annat exempel på ekono-miska konsekvenser var attslaktkroppar av främst ren ochlamm måste kasseras på grundav för hög förekomst av radio-aktiva ämnen. Detta kundeundvikas genom att tidigare-lägga slakttidpunkten, alterna-tivt senarelägga den efter sane-ringsutfodring av djuren. Dettamedförde att inkomsternaminskade på grund av lägreslaktvikter eller att kostnadernaökade på grund av special-utfodringen och den förlängdauppfödningsperioden.En framtida olycka kan natur-ligtvis dels ske vid en annan tid-punkt under året, dels kan ned-fallet drabba andra delar av lan-det. Problemen kan därför bliväsentligt annorlunda genom

61

att t.ex. även spannmålsskördenkommer i fara.

AnsvarAnsvaret vid en inhemsk olyckai en kärnteknisk anläggning reg-leras av atomansvarighetslagen.För ägaren/innehavaren gällerstrikt ansvar, dvs. ersättning ut-går även om det inte kan visasatt anläggningens ägare/inneha-vare har orsakat skadan avvårdslöshet. Undantag görsdock för skada som uppstår tillföljd av krigshandling eller lik-nande handling under väpnadkonflikt, inbördeskrig eller upp-ror eller som orsakas av allvar-lig naturkatastrof av osedvanligart.Ansvaret för anläggningar iSverige är begränsat till 6 000miljoner kronor för varjeolycka. Av detta svarar ägarenför ca 3 300 miljoner kronoroch staten för resten. Ägaren/innehavaren är skyldig att ha enförsäkring för att täcka sin an-svarighet. I de vanligen före-kommande företagsförsäkring-arna på jordbrukets område har

försäkringsbolagen friskrivit sigfrån ansvar för de ekonomiskaföljderna av ett nedfall av radio-aktiva ämnen.För utländska anläggningar be-stäms ansvarighetsbeloppet en-ligt anläggningsstatens lagar.Internationella konventionerfinns.

Statligt ersättningssystemErsättningsreglerna i Sverige isamband med Tjernobyl-olyckan syftade till att ge dendrabbade full ekonomisk ersätt-ning. Detta avsåg bara primär-produktionen (jordbruk m.m.),inte senare led i livsmedels-kedjan (förädling, handel ochdistribution). De förordningaroch föreskrifter om ersättningsom tillämpats efter Tjer-nobylolyckan avser bara dennaolycka.Ett så generöst ersättnings-system som det efter Tjernobyl-olyckan kan vid en ny olyckakomma att ifrågasättas. En star-kare koppling till krav på attman vidtar motåtgärder ochlämpliga förändringar i produk-

tionsinriktningen kan bli aktu-ell.Ersättningar blir förmodligeninte aktuella för t.ex. inkomst-bortfall på grund av att nä-ringen tillämpar lägre gräns-värden för exempelvis mjölkenför att motverka konsument-reaktioner.Ersättningsnivåerna fastställs påpolitisk nivå. Jordbruksverketkommer förmodligen att få tilluppgift att tillsammans medlänsstyrelserna administreraersättningssystemet och att, isamråd med organisationer förberörda näringar, utarbetatillämpningsföreskrifter.

Europeiska unionenEnligt Romfördragets artikel100 gäller att ”om en medlems-stat har svårigheter eller allvar-ligt hotas av stora svårigheter tillföljd av osedvanliga händelserutanför dess kontroll, kan rådetgenom enhälligt beslut på för-slag av kommissionen på vissavillkor bevilja den berördamedlemsstaten ekonomiskt bi-stånd från gemenskapen”.

62

Del IV Gränsvärden och motåtgärder

Motåtgärder vidtas för att minska överföringen av radioaktiva ämnen via näringskedjor till männi-skan (kap. 13-16). Motåtgärderna införs för att föroreningen av saluförda livsmedel ska understigagällande gränsvärden (kap. 12). Motåtgärderna tillämpas så länge fördelarna (t.ex. minskad dos) över-stiger nackdelarna (t.ex. kostnader). Genom åtgärderna undviker man förhoppningsvis även att be-höva kassera jordbruksprodukter m.m.Även om allmänna principer finns för val av motåtgärder så måste ett flertal avvägningar göras medhänsyn till ett stort antal faktorer utöver de strålskyddsmässiga effekterna. Avvägningar kan exempel-vis behöva göras mellan dos (cancerfall) och kostnader, mellan mindre dos eller större handlingsfrihetosv. (kap. 17).

Stalla in betesdjur.

Plöja upp mark och så på nytt.

Utfodra med rent foder.

Slakta renar i augusti–september när de har de lägsta cesiumhalterna.

Skölja, förvälla och koka maten.

Täcka över grödor.

Gödsla och kalka.

Kalium(K) Kalk(Ca)

Utfodra med cesium-bindande preparat.

63

Gränsvärden vid enframtida olycka

EG har fastställt gränsvärdenasom ska tillämpas först efterbeslut av kommissionen. Omkommissionen får officiell in-formation om en kärnenergi-olycka eller annan radiologisknödsituation, vilken bekräftaratt i förordningarna angivnagränsvärden (tab. 12.1) kankomma att överskridas eller haröverskridits, ska kommissionenomgående, om omständighe-terna så kräver, anta en förord-ning som gör dessa gränsvärdentillämpliga. Giltighetstiden skavara så kort som möjligt ochinte längre än tre månader.Inom en månad ska kommis-sionen förelägga rådet ett för-slag till ny förordning som an-passar gränsvärdena till den ak-tuella händelsen.Genom utformningen av tabell12.1 ingår i gruppen övriga livs-medel ett flertal väsentliga bas-livsmedel såsom kött och kött-

Tabell 12.1 Gränsvärden för saluförda livsmedel vid en framtida olycka (Bq/kg livsmedel). Källa: Europeiska rådetsförordningar 3954/87 och 2218/89 samt EG-kommissionens förordning 944/89.

Nuvarande gränsvärden

Efter Tjernobylolyckan 1986satte Strålskyddsinstitutet sommål att den extra stråldos, somindividen fick från livsmedel, intebör överstiga 1 mSv per år. Dockkunde man under vissa omstän-digheter tillåta upp till 5 mSvunder det första året efterolyckan. För att kunna nå dettamål införde Livsmedelsverketgränsvärdet 300 Bq/kg för ce-sium-137 för alla saluförda livs-medel. Detta gränsvärde komemellertid att uppfattas som en”riskgräns” även för andra livs-medel än de i allmänna handeln,exempelvis vilt, bär, svamp ochfisk.Avsikten med gränsvärden förradioaktiva ämnen i livsmedel äratt hålla nere stråldosen från livs-medel. Intaget av radioaktivaämnen ska minimeras så långtdet är möjligt med hänsyn tagentill ekonomiska och sociala fak-torer. För vissa utsatta grupperhar systemet med gränsvärden

produkter, spannmål, grönsakeroch rotfrukter samt frukt ochbär. Värdena för koncentreradeeller torkade produkter ska be-räknas på grundval av denrekonstituerade produkten fär-dig för förtäring.Utgående från dessa gräns-värden för radioaktivt cesium ilivsmedel har kommissionen iförordning 770/90 angettgränsvärden för cesiumisotoperi djurfoder. Gränsvärdet harsatts till 1 250 Bq/kg för fodertill grisar, 2 500 Bq/kg för fo-der till fjäderfä, lamm och kal-var samt 5 000 Bq/kg för fodertill övriga djurslag.Förutom att gränsvärdena gäl-ler inom EU så är det enligt rå-dets förordning inte heller til-låtet att till andra länder expor-tera djurfoder och livsmedelmed en koncentration av radio-aktiva ämnen som överskriderde gränsvärden som gäller inomEU.

12 Gränsvärden för livsmedel

Alfastrålande isotoper av plutonium och transplutonium

Strontiumisotoper

Jodisotoper

Alla andra med mer än 10 dagars halveringstid(ej kol-14, tritium och kalium-40)

Barnmat = Livsmedel avsedda för spädbarn under de första fyra till sex levnadsmånaderna vilka saluhålls i detaljhandeln i förpackningar som är tydligt märkta ”barnmat”.

Mindre viktiga livsmedel = Enligt lista i kommissionens förordning 944/89, bl.a. kryddor och vitaminer.

plutonium-239och

americium-241

strontium-90

jod-131

cesium-134och

cesium-137

1

75

150

400

20

125

500

1000

20

125

500

1000

80

750

2000

1250

800

7500

20000

12500

Barn-matRadioaktiva ämnen Exempel

Mejeri-produkter

Flytandelivsmedel

Övrigalivsmedel

Mindreviktiga

livsmedel

64

ytterligare kompletterats medkostråd.År 1987 ändrades gränsvärdettill 1 500 Bq/kg för vissa livs-medel som genomsnitts-svensken bedömts äta mycketlitet av. Dessa livsmedel är köttoch köttprodukter av vilt ochren, vilda bär, svamp, insjöfisksamt nötter (tab. 12.2).Denna höjning till 1500 Bq/kgför en del livsmedel ledde emel-lertid till många protester frånskilda håll, vilket krävde ett stortinformationsarbete för framförallt Livsmedelsverket.Skälet till denna höjning var attde matkorgsundersökningarsom genomfördes i landet efterolyckan visade att genomsnitts-svensken bara fick i sig högst ca30 Bq radioaktivt cesium perdag från livsmedel saluförda ihandeln, vilket motsvarar enstråldos mellan 0,1 och 0,2 mSvper år. Således fanns då ett stortutrymme kvar till det mål somsatts på högst 1 mSv radioak-tivt cesium.Kostråd gavs också ut, riktadetill de som jagar, fiskar ochplockar bär och till samer somäter mycket renkött för att de

inte skulle utsättas för alltförhöga stråldoser via kosten.Särskilda regler infördes till enbörjan även i fråga om kontrollav livsmedel som importeradesfrån de forna östländerna. Dessabestämmelser är numera upp-hävda.När det gäller import tillämparSverige idag liksom andra med-lemsstater EG:s gränsvärden förimport från tredje land. Enligtrådets förordning 737/90 ochkommissionens förordning1609/2000 är gränsvärdet 370Bq/kg för barnmat, mjölk ochmjölkprodukter samt 600 Bq/kg för andra livsmedel, bl.a. köttoch köttprodukter (summan avcesium-134 och -137).Några andra gemensammagränsvärden finns inte inomEU. Emellertid tillämpar fleraav EU:s stater gränsvärdena förimport från tredje land somnationella. Norge använderockså dessa gränsvärden mentillämpar för renkött och insjö-fisk ett gränsvärde på 3 000Bq/kg.Strålskyddsinstitutet anser fort-farande att stråldosen från ra-dioaktivt cesium i livsmedel bör

Tabell 12.2 Gränsvärden i Sverige för cesium-137 i saluförda livsmedel efterTjernobylolyckan. Källa: Livsmedelsverkets föreskrift SLVFS 1987:4.

understiga 1 mSv per år. Dettamotsvarar idag ungefär 75 000Bq räknat på cesium-137. En-ligt den senaste s.k. matkorg-sundersökningen 1994 fickgenomsnittssvensken årligen274 Bq från livsmedel köpta ihandeln, men inom Västerbott-ens inland erhölls i genomsnitt815 Bq. Till grund för dennamatkorgsundersökning liggerJordbruksverkets konsumtions-statistik.För personer boende inom detefter Tjernobylolyckan nedfalls-drabbade området och som tillstor del lever på egen jakt ellerfiske och plockar bär eller somäter mycket renkött (t.ex.samer) kunde en betydligt hö-gre stråldos fås från sådana livs-medel, men dock sällan idagöver 1 mSv per år. Idag kan tillexempel en person konsumeraså mycket som 50 kg renköttunder ett år (ca 150 g dagligen)med cesiumhalten 1500 Bq/kg(samma som gränsvärdet) utanatt dosen för den skull överskri-der 1 mSv per år.Frågan om utspädning av livs-medel för att på det sättetkomma under ett gränsvärdeaktualiserades bl.a. efter Tjerno-bylolyckan när det gällde mjölk.I princip är Livsmedelsverketemot utspädning.Vissa mejerier tog egna intiativpå grund av rädsla för att kon-sumenterna inte skulle accep-tera mjölken och tillät inte le-verans av mjölk med betydligtlägre nivåer än gränsvärdet.Mjölken kasserades. För attkunna kontrollera detta måstedet finnas kännedom i ett tidigtskede om vilken gård som haroacceptabla halter av radioak-tiva ämnen i mjölken. Det finnsidag större möjligheter att iden-

kött och andra ätliga delar av tamboskap samt bered-ningar därav

spannmålsprodukter

frukt, utom nötter

köksväxter, utom svamp

mejeriprodukter

barnmat

havsfisk

300 Bq/kg för baslivsmedel

kött m.m. från ren och vilt som älg, rådjur m.fl.

vilda bär

svamp

insjöfisk

nötter

1500 Bq/kg för övriga livsmedel

65

tifiera sådana gårdar/besätt-ningar genom kontroll av hal-ten radioaktiva ämnen i mjöl-ken i tankbilens olika fack. Be-sättningarna blir allt större ochmjölkleveransen från en besätt-ning fyller ofta ett helt tankfack.Var i kedjan kontrollen utförs,från ingående mjölk till utgå-ende mjölk eller mjölkprodukt,ansvarar mejeriet för.

Ny olycka - nya gräns-värden - konsekvenser

Vilka åtgärder som blir aktuellavid ett nedfall av radioaktivaämnen beror naturligtvis på varnedfallet sker, dess karaktär ochomfattning.Om ett nedfall sker i ett landutanför EU, dvs. i tredje land,berörs inte handeln av våra egna

produkter, t.ex. kött, spannmåloch grönsaker och kan såledessäljas fritt inom EU. För impor-terade produkter från det be-rörda området tillämpas däre-mot EG:s gränsvärden för im-port från tredje land.Om det blir en radioaktiv mark-beläggning inom EU och detfinns en risk för att de förbe-redda gränsvärdena vid en nyolycka kommer att överskridaskommer sannolikt dessa gräns-värden att börja tillämpas gan-ska omgående. När kommissio-nen mottar information om enkärnenergiolycka eller annanradiologisk nödsituation skanämligen de förberedda gräns-värdena börja gälla i hela EU.Sverige har möjlighet att begärarevideringar eller tillägg till de

gränsvärden som kommissio-nen snabbt ska sätta i tillämp-ning och att påverka de situa-tionsanpassade gränsvärdensom kommissionen inom enmånad ska förelägga rådet.Ett problem är de skillnadersom finns mellan nuvarandesvenska gränsvärden och degränsvärden som vid en fram-tida olycka kommer att gälla iEU. För vissa livsmedel får vihögre gränsvärden, t.ex. barn-mat och mjölkprodukter, ochför andra lägre, t.ex. renkött.Hur ska man förklara detta förkonsumenter, som uppfattarändringen som att något heltplötsligt är mindre farligt, ellerfarligare?

66

• Minska sårbarheten (Inför ett eventuellt nedfall).

• Ge aktiviteten tid att minska:

- Ge direktdeponerat nedfall tid att överföras till markenvia vinderosion och nederbörd.

-Utnyttja den fysikaliska halveringstiden (t.ex. lagrafoder innehållande jod-131).

• Minska växternas rotupptag:

- Plöjning.

- Gödsling.

- Odla grödor som överför radioaktiva ämnen i mindre grad.

• Undvik de radioaktiva ämnena:

- Avlägsna förorenad gröda eller ett ytskikt av marken.

- Ta marker ur drift.

• Upphör att producera livsmedelsråvaror. Välj istället:

- Energigrödor.

- Ingen produktion.

13 Motåtgärder inom växtodling

Överföringen av radioaktivaämnen till livsmedel och däri-genom till konsumenter samtfaktorer som påverkar överfö-ringen inom växtodling ochdjurhållning har beskrivits ikap. 9-10. Motåtgärder för attminska denna överföring be-handlas i kap. 13 för växtodlingoch i kap. 14 för djurhållningoch rennäring.Bete och vallodling ingår i ka-pitlet om djurhållning eftersomvallodling i regel bedrivs av densom har djur. Djurägare dispo-nerar normalt betesmark ochbedriver vallodling för att säkradjurens foderförsörjning ochäven på grund av beteskravet.Vallodling för avsalu förekom-mer bara i ringa omfattning.

Allmänt

Åtgärder kan vidtas:• under ett förvarningsskede

när ett utsläpp förväntas ochvid utländska olyckor fram-förallt mellan utsläpp ochnedfall och

• efter ett nedfall både inne-varande odlingssäsong ochkommande år.

Åtgärder före ett nedfall vidtasför att minska sårbarheten ochdärmed de följder som kan be-faras. Efter ett nedfall vidtasåtgärder för att minska konse-kvenserna av nedfallet - an-tingen genom att flytta de ra-dioaktiva ämnena eller minskaöverföringen till grödor.Vilka åtgärder som är lämpligaefter ett nedfall, beror i hög gradpå när under året som nedfalletsker. Åtgärderna blir också be-roende av nedfallets omfattning

och sammansättning. Vid ettnedfall under odlingssäsongenberor valet av åtgärder även avvilket utvecklingsstadium grö-dorna nått.Inom växtodlingen har manmindre möjlighet än inom djur-hållningen att den första tidenefter nedfallet avvakta med åt-gärder tills man har en fullstän-digare kännedom om nedfalletskaraktär (förekomst och mäng-der av olika radioaktiva ämnenpå olika platser). Inom djur-hållningen kan man avbrytabetessäsongen, dvs. låta djurvara installade en tid, och senareutnyttja den del av säsongensom då återstår. Odlings-säsongen måste däremot ha singång så när som att det vid etttidigt nedfall under odlings-säsongen kan vara möjligt attstarta om växtodlingen.Om nedfallet kommer:• en tid före odlingssäsongen

kan man ha tid på sig attanpassa sig till den upp-komna situationen och fattabeslut om motåtgärder. Så ärockså fallet när man efterden första odlingssäsongenska besluta om odlingen in-för nästa säsong.

• strax innan odlingssäsongenfinns det fortfarande möjlig-het att påverka jordbruketsinriktning såsom val av grö-dor och markbearbetning.Under denna period blir detinte bara fråga om snabbabeslut utan även om beslutsom kan få avgörande inver-kan på årets produktionsre-sultat.

• tidigt under odlingssäsongenmåste man snabbt ta ställ-ning till om t.ex. senarelägg

67

ning av skörden leder till enacceptabel förekomst avradioaktiva ämnen i grödaneller om den ska kasserasföljt av plöjning, gödslingoch nysådd. Valet av åtgärdunderlättas om en snabbprognos för nuklidhaltensutveckling blir tillgänglig.

• sent under odlingssäsongenmåste man besluta omgrödorna ska användas somlivsmedel, fodermedel ellerkasseras.

Duger inte produkterna somlivsmedel kan produkterna:• skördas för att användas som

foder (t.ex. brödspannmålsom foderspannmål) ellerbiobränsle,

• kasseras genom att grödanslås av och transporteras bortfrån åkern eller får ligga kvarpå åkern för att senare plö-jas ner.

Inför och under nästa odlings-säsong kan åtgärder behöva vid-tas för att produkterna ska dugasom livsmedel (avsnitt 13.4).Om tillräckliga åtgärder intekan vidtas kan produktionsin-riktningen:• ändras, t.ex. till odling av

industrigrödor eller energi-grödor

• upphöra, eventuellt tempo-rärt genom att lägga arealeri träda.

Inför ett eventuellt nedfallunder odlingssäsongen

Efter ett larm om att ett utsläpphar skett eller kan komma attske men före ett eventuellt ned-fall kan man planera och vidtavissa motåtgärder. Man haremellertid mycket kort tid tillförfogande, från några timmarupp till några dagar (kap. 7).Om nedfallet kommer under

odlingssäsongen kan vissa akutamotåtgärder behöva vidtas föratt rädda grödorna.Med tanke på installningen avdjur kan det vara väsentligt attta till vara växande fodergrödor.I de områden som förväntas fåett omfattande nedfall börjordbrukaren få rekommenda-tioner om att om möjligt ge-nomföra en snabb skörd av valloch andra grödor. Tidig skördav någorlunda mogen stråsädgör att spannmålen kan använ-das till foder. Förutom tidsbris-ten kan emellertid tillgången påarbetskraft, maskinutrustningoch lagringsutrymmen be-gränsa möjligheterna att skörda

snabbt.När man ger sådana rekom-mendationer bör man tala omvad som händer om rekommen-dationerna inte genomförs.Detta för att jordbrukaren skakunna välja det alternativ somär bäst för just det jordbruksfö-retaget.I den mån det finns vattentätttäckmaterial kan man täcka småarealer och skördade produktersom förvaras utomhus. Det kanvara realistiskt för t.ex. grönsa-ker, frukter, örter samt högareller stackar av exempelvis po-tatis, sockerbetor, hö och halm.Man bör tänka på att man fåren koncentration av radioaktiva

Figur 13.1 Nedplöjning av ett förorenat ytskikt begränsar de radioaktivaämnenas växttillgänglighet genom inblandning i en större jordvolym ochcesiumfixering i mineraljord.

68

Figur 13.2 Effekt av kaliumgödsling under flera år med olika givor av kaliumför en korngröda. Källa: Klas Rosén, SLU.

80

100

60

20

40

0

Cs-137 (Bq/kg kornkärna)

1987 1988 1989 1990 1991

0

Kaliumgödslingkg/ha/år

100

200

ämnen där avrinningen sker.Det kan kräva saneringsåtgärderi ett senare skede.Dessutom kan man behövaskjuta upp planerade arbetensom jordbearbetning och såddtills närmare besked kan läm-nas om nedfallets omfattning.

Efter ett nedfall underodlingssäsongen

Plöjning och gödsling behand-las även i nästa avsnitt om mot-åtgärder kommande odlings-säsonger.Tidpunkten när nedfallet skerunder innevarande odlings-säsong är avgörande för vilkamotåtgärder som kan vidtas. Envalsituation kan bli att antingenavbryta och börja om eller attfortsätta växtodlingen.

Slå av och kassera grödanEn handlingsstrategi beträf-fande stråsäd och nysådd vall äratt slå av den växande grödanså tidigt som möjligt efter ettnedfall - innan det uppfångaderadioaktiva materialet har över-förts till jorden. Den avslagnagrödan avlägsnas och depone-ras/komposteras sedan utanförfältet och därmed har en del avnedfallet på fältet avlägsnats.Alternativt kan man låta denavslagna grödan ligga kvar ochmultna på fältet. I detta fall blirockså hela nedfallet kvar i mar-ken men kommer inte alls isamma omfattning att återfin-nas i nästa skörd.

Plöja upp förorenad markoch så in på nyttEn annan motåtgärd är att plöjaned det förorenade ytskiktetoch så in en gröda på nytt.Detta begränsar de radioaktivaämnenas växttillgänglighet ge-

nom inblandning i en störrejordvolym och innebär för ra-dioaktivt cesium även en ökadfixering till mineralpartiklardvs. det radioaktiva cesiumetblir mindre tillgängligt för väx-terna. Även vid måttligt nedfallkan en snabb nedplöjning avgrödan vara den bästa lösningenredan första året.En väsentlig nackdel med entidigt genomförd plöjning är attdet förhindrar möjligheten attsenare avlägsna den förorenadegrödan eller jorden. Det kandärför vara anledning att av-vakta med plöjning till mankunnat bedöma om det kan bliaktuellt att avlägsna grödan el-ler ett ytskikt av jorden.I vissa fall som exempelvis omnedfallet kommer på redanplöjd mark eller i såskiktet kanharvning ge en viss reduktionav upptaget. Harvning efterdeponering men före sådd kanminska överföringen av radio-aktiva ämnen till växterna på deflesta jordar.

KaliumgödslaEftersom cesium har ungefär

samma egenskaper och sprid-ningsvägar som kalium kangödsling med kalium ha effektpå överföringen av radioaktivtcesium till växande grödor re-dan under första året efter ettnedfall (fig. 132). Effekterna avdenna motåtgärd beror på jord-art samt på näringsstatus av ka-lium och kalcium i marken. Enkombination av kaliumgödslingoch plöjning ger en bra effekt.Kaliumgödsling bör göras isåskiktet för att få den bästa ef-fekten.

Förändra skördemetoderOm nedfallet kommer tidigt påvåren kan man minska cesium-137-halten med 70-90 % i vall-foder genom att skörda vallenmed hög stubb, 12-15 cm (kap.14).

Skörda senareOm det är skördetid vid ned-fallet kan halten i grödan min-skas genom att skörda senare.Detta beror på att de radioak-tiva ämnena späds ut genomden tillväxt som sker ochavklingar fysikaliskt med tiden.

69

Vidare kan en del tvättas ut vianederbörd (kap. 7). Dennamotåtgärd är särskilt viktig förvall och spannmål.

Lagra skördade grödorGenom att låta tiden verka kanhalterna av radioaktiva ämnenminskas i skördade grödor.Denna metod kan användas föratt minska halterna främst avämnen med kort fysikalisk halv-eringstid som exempelvis jod-131. Detta gäller framföralltvinterfoder.

Efterföljandeodlingssäsonger

Föroreningen av foder och livs-medel under åren efter ett ned-fall beror till allra största delenpå rotupptag från marken.Förorening av växtdelar medradioaktiva ämnen i jord harsom regel liten betydelse. Stor-leken på rotupptaget beror påmarkens egenskaper (kap. 10).Jordarnas beskaffenhet varierarlokalt, och den enskilde jord-brukaren har ofta flera jordtyperinom sin brukningsdel.

PlöjaÖverföringen av radioaktivaämnen till grödan minskar ge-nom att jorden bearbetas. Jor-den kan bearbetas på flera olikasätt: harvning, normal plöjning,djupplöjning eller fräsning.Eftersom normal plöjning är enstandardmetod inom växt-odlingen är den också lätt attinföra som motåtgärd. Vid nor-mal plöjning med ett plogdjuppå ca 25 cm omblandas och ut-späds de radioaktiva ämnena ihela matjordsskiktet. Dettaminskar väsentligt grödornasupptag jämfört med vid en yt-ligare placering av nedfallet.

Förutom effekten på rotupptagvia utspädning binds radioak-tivt cesium i mineraljorden.Denna process minskar till-gängligheten för rotupptag.Plöjning av mark halverar van-ligen rotupptaget inom ca 2–5år. Upprepad plöjning medförytterligare minskning av uppta-get. Metoden kan i gynnsammafall minska upptaget till en tion-del.Vid djupplöjning används spe-ciella så kallade nyodlings-plogar, vilka kan plöja till ca 40cm djup. Eftersom antaletnyodlingsplogar i Sverige är li-tet blir denna metod svårare attinföra som motåtgärd.Vid treskikts djupplöjning medspecialplog flyttas de översta 5cm av den förorenade markentill ca 50 cm djup. Metoden ärendast användbar i finkornigahomogena jordar.En annan metod att bearbetajorden är att använda jordfräs.Denna metod ger en effektivhomogenisering av nedfallet ijorden.

Gödsla och kalkaGödsling med fullgödselmedeloch särskilt med kaligödsel-medel minskar främst överfö-ringen av cesium via växternasrotupptag. Kaliumgödsling harolika effekt vid olika typer avjordar. Generellt kan sägas atteffekten är störst på kalium-fattiga mulljordar och sand-jordar där grödorna annarsskulle få relativt höga cesium-halter. En reduktion av uppta-get med 50-70 % är möjlig viden giva av 100-200 kg kaliumper hektar på dessa jordar (fig.13.2).Markens näringsinnehåll kanockså höjas genom odling av

gröngödslingsgrödor som plöjsner i åkern.Gödsling kan ske med zeoliter.En zeolit är ett lermineral somlätt binder cesium. Denna me-tod är effektiv om zeoliten in-blandas i jorden.Kalkning och gödsling med fos-for minskar upptaget av radio-aktivt strontium.

Ta bort ett ytskiktAtt sanera jordbruksareal ge-nom att ta bort jord från åker-mark kan vara en effektiv me-tod att bli av med radioaktivaämnen. Metoden har visat sigge en minskning av cesium ochstrontium på upp till 75-80 %om den utförs på rätt sätt. Detär speciellt viktigt att inte delarav den borttagna jorden fallerner på den ”rena” jorden.Metoden kan vara svår att till-lämpa i praktiken eftersom detblir stora mängder jord sommåste deponeras. Exempelviskommer ett 5 cm djupt jord-lager på arealen 1 ha (10 000m2) att ha volymen 500 m3 ochvikten ca 700 ton. Metodentorde därför lämpa sig för träd-gårdsodlingen och i mindreomfattning för jordbruket.

Ta marker ur driftDe naturbetesmarker och mar-ginella jordar som utnyttjas tilllivsmedelsproduktion är oftastnäringsfattiga. Dessa jordar be-arbetas eller plöjs normalt inte.Som en strategi efter nedfall kandessa marker tas ur drift.

Ändra produktionsinrikt-ningenÄndrad markanvändning kankomma i fråga vid omfattandenedfall av radioaktiva ämnen.Ändrad produktionsinriktning

70

kan innebära ändrat val av grö-dor, odling av energigrödor,odling av skog, träda på korteller lång sikt eller att övergemarken.Val av grödor innebär att manändrar sort eller gröda. Man kanvälja sorter med lägre upptag avradioaktiva ämnen men dessasorter ger ibland lägre avkast-ning. Man kan välja grödor varsföroreningsgrad kan nedbringasi förädlingsledet. Exempelviskan man övergå till spannmåls-

odling istället för vallodling.Upptaget av radioaktivt cesiumi spannmålskärnan är ca en ti-ondel av upptaget i gräs.Att lägga större arealer än nor-malt i träda kan vara en för-dröjande åtgärd. En del av denträdade och avställda odlings-arealen kan användas till energi-grödor, t.ex. energiskog ellerenergigräs. Odling av energi-grödor och skog på radioaktivtförorenad jordbruksmark inne-bär en förändring på mycket

lång sikt.Att överge jordbruksareal ochstoppa all jordbruksproduktionär den mest drastiska åtgärdensom kan vara aktuell vid mycketstora nedfall. För vissa mark-typer kan detta vara en restrik-tion att införa redan vid mått-liga nedfall. Detta gäller exem-pelvis för mulljordar eftersomcesium där är jämförelsevis lät-tillgängligt för rotupptag.

71

Minska förekomsten av radioaktiva ämnen idjuren genom att:

• begränsa mängden radioaktiva ämnen i foder

• begränsa djurens intag av radioaktiva ämnen

• begränsa absorptionen av radioaktiva ämnen i djurensmag-tarmkanal

• saneringsutfodra, ändra slakttidpunkten.

• ändra produktionsinriktningen

14 Motåtgärder inom husdjursskötsel (inkl. bete ochvallodling) och rennäring

Inom mjölkproduktionenkrävs omedelbara åtgärder

Mjölk och mjölkprodukter ären väsentlig del av kosten (kap.8). De ekonomiska konsekven-serna blir stora om mjölken intekan användas för human kon-sumtion. Att kassera t.ex. Skå-nes mjölkproduktion under endag innebär ett inkomstbortfallpå ca 3,5 miljoner kronor i jord-brukarledet.Efter en kärnenergiolycka är dethuvudsakliga problemet på kortsikt att begränsa överföringen avradioaktiv jod till mjölken. Jodtransporteras nämligen mycketsnabbt i näringskedjan bete-ko-mjölk-människa. Redan ett dygnefter nedfallet kan det finnas ra-dioaktiv jod i mjölken om kornavistas ute på bete (kap. 9).Att stalla in utegående djur,framförallt mjölkkor, är därförden viktigaste åtgärden underett förvarningsskede (inför ettväntat nedfall) som sker underbetessäsongen (avsnitt 17.5).Andra åtgärder är att ta in fo-der och påskynda eventuellskörd av foder.

Problemet med jod är emeller-tid av övergående natur efter-som den radioaktiva jodens fy-sikaliska halveringstid är så kortsom åtta dagar. Efter tre veckoråterstår mindre än 10 % ochefter två månader mindre än 1% av den ursprungliga mäng-den radioaktiv jod (fig. 5.3). Pålängre sikt blir radioaktivt ce-sium det största problemet pågrund av den för cesium-137långa fysikaliska halveringstidenpå 30 år. Cesium har liknandeegenskaper som kalium ochsamlas därför främst i kött menutsöndras även i mjölk (kap. 9).Blir det ändå nödvändigt attkassera mjölk kan den liksomstallgödseln få gå tillbaka tilljorden även om detta innebärett kretslopp av de långlivaderadioaktiva ämnena. Stora de-lar av det radioaktiva intaget hosdjuren går ut med avföringenoch deltar i detta kretslopp.

Begränsa mängdenradioaktiva ämnen i beteoch vallfoder

Skörd av vallfoder med högstubbAtt skörda vallfoder med högrestubbhöjd än normalt kan ivissa fall vara ett sätt att minskaaktivitetshalten i fodret och där-med också i djurprodukterna.Detta visades i en experimen-tell studie vid Lantbruksuniver-sitetet med färsk grönmassa tillmjölkkor. Studien utfördes ijuni-juli 1986, alltså 2-3 måna-der efter Tjernobylolyckan (fig.14.1).Den grönmassa som skördadesmed låg (= normal) stubbhöjdom 5 cm hade under en 4-veckorsperiod en halt av ce-sium-137 på i genomsnitt 6650Bq per kg torrsubstans, medangrönmassan som skördades medhög stubbhöjd (15 cm) hade enbetydligt lägre halt, i genom-snitt 385 Bq per kg torrsub-stans. Resultaten visade den ver-tikala fördelningen av cesium-137 på eller i foderväxternaunder aktuell period. Möjligenkan en viss jordinblandning vidskörd med låg stubbhöjd ha bi-dragit till den högre halten avcesium-137. Vid utfodring avde båda grönmasseslagen tillmjölkkor registrerades en ge-nomsnittlig halt av cesium-137i mjölken under försöks-veckorna 2-4 på 85 Bq respek-tive18 Bq per kg. Liknande ef-fekter av skördemetoden påvi-sades i grönmassa och i mjölkäven när det gällde jod-131.

72

Begränsa djurens intag avförorenat bete ochvallfoder

Hålla djuren inne och utfodramed rent foderRadioaktiv jod tas snabbt uppav betande kor både genom in-andning och genom betesintagoch utsöndras i mjölken. Ge-nom att ta in korna från betet,helst innan det radioaktiva ned-fallet sker, och utfodra med fo-der som inte är förorenat be-gränsas djurens intag av radio-aktiv jod och därmed ocksåmjölkens halt. Utfodring medrent foder är också det effek-tivaste sättet att begränsa dju-rens intag av andra radioaktivaämnen.Utfodring med foder som inteär förorenat förutsätter docktillgång till lämpligt foder i formav eget eller inköpt foder frånrena områden. Efter Tjerno-

Putsning av betenEfter ett nedfall på vintern ellertidigt på våren kan det varalämpligt med putsning av be-tesmarker och vallar, dvs. attman med betesputsare, slåtter-kross eller liknande redskap slårav och tar bort tidigare års förna(förra årets växtlighet) och rator(obetade fläckar).Det finns ofta torrt gräs frånföregående år som blivit föro-renat och, som fallet var efterTjernobylolyckan, har relativthög halt av radioaktiva ämnen.Denna förna blir inte utspäddgenom grästillväxt. Vid tidigbetessläppning på våren äterbetesdjuren delvis av förnan,vilket medför hög överföring avradioaktiva ämnen till djur-produkter. För att minska ellerundvika risken för detta börförnan slås av eller tas bortinnan beten och vallar börjarväxa.

PlöjningKonventionell plöjning innebäratt det ytligt deponerade radio-aktiva materialet fördelas mereller mindre jämnt i matjordentill ett djup av omkring 25 cm.Åtgärden kan därför övervägasvid vallproduktion, eftersomrotdjupet för gräs är betydligtmindre än plogdjupet. Förde-larna måste dock vägas mot denegativa effekter, som uppkom-mer av att bryta en etableradbetesvall.Även vid måttligt nedfall kan ensnabb nedplöjning av vallen ochnysådd vara den bästa lösningenredan första året. Året därefterkan halten av radioaktiva äm-nen i gräset bli väsentligt lägre,oftast lägre än 10 % av den påoplöjd slåttervall. En nackdelmed att omedelbart plöja upp

Figur 14.1 Halten av cesium-137 i grönmassa och i mjölk under perioden17 juni 1986 och fyra respektive sju veckor framåt. Grönmassan skördadesdagligen under dessa fyra veckor med slaghack med låg, respektive hög stubbhöjdoch utfodrades individuellt till 10 mjölkkor på vardera utfodringsbehandlingen.Under de följande tre veckorna utfodrades med vallfoder som inte var förorenatmed radioaktivt cesium. Källa: Jan Bertilsson, Inger Andersson och Karl JohanJohanson, SLU.

vallarna är skördeförlusten.Dessutom vet man inte om fo-der istället kan köpas eftersomman ännu inte vet hur vall-skörden kommer att utvecklasi andra delar av landet, som ärmindre drabbade.Vid oförändrad växtföljd mins-kas den totala överföringen avradioaktiva ämnen allt eftersomvallarna successivt plöjs och nyavallar sås in.

KaliumgödslingKaliumgödsling i ett tidigtskede kan delvis minska över-föringen av radioaktiva ämnentill växande vegetation.Redan det första året kankaliumgödsling minska överfö-ringen av cesium väsentligt äveni vallen. En kombination avkaliumgödsling, plöjning ochnysådd ger bra effekt. Kalium-gödsling bör göras i överstamatjordslagret för att ge denbästa effekten. Gödslingen har,som framgår av figur 14.2, god

effekt både på kort och långsikt.

10000

8000

6000

4000

2000

0

100

80

60

40

20

01 2 3 4 5 6 7

Cs-137 (Bq/kg torrsubstans grönmassa) Cs-137 (Bq/kg mjölk)

vecka

mjölk vid låg stubbhöjd

mjölk vid hög stubbhöjd

grönmassa, låg stubbhöjd

grönmassa, hög stubbhöjd

73

Figur 14.2 Försök med årlig kaliumgödsling i maj månad till en vall påsandjord i Trödje, Gävleborgs län efter Tjernobylolyckan. Försöket visar haltenav cesium-137 i vall från 1:a skörd under 5 år. Källa: Klas Rosén, SLU.

800

600

400

200

0

Bq/kg torrsubstans i gräs

* Två givor vid skilda tillfällen

1987 1988 1989 1990 1991

0 kg K/ha

100 kg K/ha

100+100 kg K/ha*

200 kg K/ha

växt på försommaren har hal-terna i betet minskat till någraprocent av ursprunglig halt. Påmineraljordar kan installningenav djuren då ha spelat ut sin roll.På mulljordar och på närings-fattiga, ogödslade mineraljordarmed starkt utbildad grässvål kandjuren behöva hållas inne enlängre tid.

Inte utnyttja naturbetenDet kan vara lämpligt att inteutnyttja naturbeten beroendepå att cesiumöverföringen tillvegetationen under flera år ef-ter nedfallet i regel är myckethögre på naturbeten än på åker-beten. Orsaken är att natur-beten oftast finns på sämremark, som inte kan bearbetaseller plöjas, som utarmats påmineralnäring genom avbet-ning och som medfört låg gräs-produktion under många år. Dehar dessutom ofta tät grässvåloch rotmatta som kvarhållerradioaktiva ämnen i växt-tillgänglig form.

Utnyttja mindre förorenadeområdenI en mer extensiv djurproduk-tion, där betesdriften domine-rar, kan man utnyttja de minstförorenade betesarealerna för attbegränsa djurens intag av radio-aktiva ämnen.Flyttning av djur till mindreförorenade områden är en an-nan tänkbar åtgärd. Detta hartillämpats i Sverige efter Tjer-nobylolyckan när det gäller re-nar samt i Storbritannien ochNorge när det gäller får. Förandra typer av djurbesättningarskulle åtgärden vara förenadmed stora problem, särskilt omdet är fråga om stora besätt-ningar med mjölkkor och ettstort antal besättningar som skaflyttas. Transportkapacitet, möj-ligheter till inhysning, foder-försörjning, utfodring och sköt-sel är begränsande faktorer.Smittspridningsrisker vid tran-sport och vid inhysning på nyaplatser, där djur från olika be-sättningar samlas, ska heller inteunderskattas.

Begränsa absorptionen avradioaktiva ämnen idjurens mag-tarmkanal

Cesiumbindande preparatMed cesiumbindare menas äm-nen som binder det cesium somfinns i jonform och gör det otill-gängligt för t.ex. absorption imag-tarmkanalen. Löst bundnajoner som natrium, kalium, kal-cium, magnesium eller ammo-nium- och vätejoner i sådanaämnen kan byta plats med ce-sium som finns i jonform i mag-tarmvätskan. Cesiumjonernafixeras då i hårdare bindningaroch utsöndras med träcken.Cesiumbindande preparatpåskyndar däremot inte utsönd-

bylnedfallet organiserades iSverige handel med hö som intevar radioaktivt förorenat. Ensådan handel förutsätter godatransportmöjligheter. Det ärockså viktigt att handeln är se-riös, dvs. att varan är av fullgodkvalitet och att priset är rimligt.Om inte tillräckliga mängder avicke förorenat foder finns till-gängliga, kan andra utfodrings-strategier tillämpas. Exempel påsådana är de utfodringsrekom-mendationer som utarbetadesav Lantbruksstyrelsen 1986 förmjölk- respektive nötkötts-produktionen med alternativalösningar beroende på olika för-utsättningar på gårdarna.Efter att installning rekommen-derats kan ett område inte ”fri-klassas”, dvs. rekommenderasför betessläppning igen, innanman genom mätningar fått klartför sig att alltför stora mängderradioaktiva ämnen inte överförstill mjölken. Halten av cesium-137 i betet minskar genombetets tillväxt och för jod-131också på grund av fysikalisktsönderfall. Efter 4-6 veckors till-

74

ringen av radioaktivt cesiumsom är upplagrat i kroppen.Cesiumbindande preparat tillhusdjur bör uppfylla följandekrav:• ha hög bindningsförmåga

(jonbytarkapacitet)• inte vara giftigt för djuret• inte ge några restsubstanser

i djurprodukten (livsmedlet)• inte väsentligt påverka

tillgängligheten av nyttigamineralämnen (Ca, P, Mg)eller näringsämnen

• vara lätt att framställa ochlätt att utfodra, dvs. varaanvändbart för praktisktbruk

• vara ofarligt att hantera• ha överkomligt pris• vara lättillgängligt på mark-

naden i en nedfallssituation

Lermineraler somcesiumbindareLermineraler (eller leror inne-hållande olika lermineraler)som bentonit och zeolit har an-vänts som cesiumbindande till-sats i fodret till olika djurslagbåde i experimentella studieroch i praktiken. Tillsatser i fod-ret i storleksordningen 0,5-2 gper kg kroppsvikt rekommen-deras. Bentonit till mjölkkorkan ge upp till 80 % reduktionav halten av radioaktivt cesiumi mjölk.I experimentella studier vidLantbruksuniversitetet medlamm användes 10 % inbland-ning av bentonit i kraftfodret,varvid halten av cesium-137 iköttet blev 86 % lägre än hoskontrolldjuren som inte utfo-drades med bentonit. Med 5 %inblandning i fullfodret tillvärphöns, slaktkycklingar ochslaktsvin blev halten av cesium-137 i ägg respektive kött 12 %,

32 % och 65 % lägre än i res-pektive kontrollgrupp (tab.14.1).Lermineraler lämpar sig företrä-desvis vid stallutfodring av djur.Fördelarna med lermineraler äratt de är ogiftiga, de bildar intenågra restsubstanser i djur-produkterna, de är lätta att for-mulera, t.ex. i samband medpelletering av kraftfodret ochde är relativt lättillgängliga påmarknaden eftersom preparatenanvänds normalt i många indu-striella processer. Dessutom ärkilopriset måttligt.Nackdelarna med preparaten ärbl.a. att det krävs relativt högdaglig tillförsel till djuren, vil-ket kan inverka negativt på öv-rig foderkonsumtion. En vissrisk för störd mineralämnes-balans kan föreligga hos mjölk-kor vid långvarig användning.Låg smaklighet och ökat behovav dricksvatten vid hög tillför-sel har också framförts sommöjliga negativa effekter.

Berlinerblått somcesiumbindareBerlinerblått är en gemensambeteckning på olika komplexajärnhexacyanoferrat-föreningar.Liksom lermineraler verkar desom jonbytare med förmåga attbinda cesium som föreligger ijonform i mag-tarmkanalen.Berlinerblått används i vissa in-dustriella processer. Den form avämnet som är tillåten att användasom fodertillsats utgörs av am-monium-järnhexacyanoferrat,även kallat Giesesalt.Rekommenderade mängderberlinerblått till mjölkkor är ca3 g per dag (motsvarar 6 mg perkg kroppsvikt) och till får 1-2 gper dag (motsvarar 10-40 mg perkg kroppsvikt). Nämnda mäng-der till mjölkkor uppges minskacesiumhalten i mjölken med upptill 90 %. I norska försök har enlägre dosering (0,8 mg per kg)minskat cesiumhalten i mjölkoch kött med ca 50 %.Preparatet kan ges inblandat ikraftfodret (ca 1 g per kg), somingrediens i saltslicksten med2,5 % inblandning eller i form

Tabell 14.1 Effekten av utfodring med bentonit på halten av cesium-137 idjurprodukter. Överföringsfaktorer för cesium-137 från foder till djurprodukt.Källa: Inger Andersson m fl., SLU.

Djurslag,djurprodukt

Fodermedel innehållande cesium-137

Cesium-137Bq/kg

Utfodr. utan resp. med bentonit

Överför-ingsfaktor, dag per kg

Lamm, hö utan 460 0,24kött med 65 0,03

Slaktsvin, spannmål utan 141 0,46kött med 49 0,14

Slaktkycklingar, spannmål utan 155 3,30kött med 105 2,44

Värphöns, spannmål utan 181 4,04kött med 161 3,59

Värphöns, spannmål utan 33 0,80ägg med 29 0,65

75

av vomtablett med 15–20 %inblandning. Tabletterna somappliceras i vommen, hamnar inätmagen och blir i de flesta fallliggande där tills de har smälts,vilket tar en tid av ca 6-8 veckor.Användning av vomtabletterpassar bäst till mindre djur somfår och getter.Berlinerblått kan också ges tillövriga djurslag såsom höns,slaktkycklingar och slaktsvin.Det uppges också kunna använ-das till människor, exempel pådetta finns från Goiânia-hän-delsen i Brasilien.Fördelen med berlinerblått äratt det har stor cesiumbindandeförmåga. Doseringen kan där-med hållas på en låg nivå.Berlinerblått bryts sannoliktinte ned under passagen avmag-tarmkanalen och ansesdärmed inte bilda några giftigaämnen.En nackdel med preparatet ärblåfärgningen av foder och djuroch även av den personal somhanterar varan. I Sverige har detvarit ett visst motstånd blandlantbrukarna att använda ber-linerblått till djuren, just pågrund av problem med avfärg-ning. Priset på berlinerblått är be-tydligt högre än på motsvaranderekommenderad mängd bento-nit. En annan nackdel medberlinerblått är att tillgäng-ligheten på marknaden av dennakommersiella produkt kan varabegränsad i en nedfallssituation.

Ökad fiberhalt i fodret för attminska absorptionen avcesiumÖkad fiberhalt i fodret ansesbidra till att absorptionen avradioaktivt cesium minskar imag-tarmkanalen. Resultat frånäldre studier pekar på fördelen

med en stor andel grovfoder idetta sammanhang.

Alginater för att minskaabsorptionen av strontiumAlginater, som härrör från algero.d., kan genom sin viskösaform minska absorptionen avradioaktivt strontium i djurenstarmkanal. Utfodring med Ca-alginat (5 % av fodertorrsub-stansen) till getter har minskatöverföringen av radioaktivtstrontium till mjölken med 50%. Såväl alginat-fraktionen somkalciumet kan dock ha bidragittill effekten.Alginatpreparat anses inte varasärskilt smakliga för djuren i dekvantiteter som fordras - upp till7 % av fodergivan. Praktiskasvårigheter finns med tillverk-ningen varför användning avpreparatet inte kan räknas somen allmän åtgärd.

Påskynda utsöndringen avradioaktiva ämnen

Möjligheterna att påskyndautsöndringen är begränsade.Ut-fodring med t.ex. det cesium-bindande preparatet bentonithar inte medfört någon minsk-ning av den biologiska halve-ringstiden för radioaktivt ce-sium i lamm utöver den somhar fåtts vid utfodring med en-bart cesiumfritt hö. Liknanderesultat rapporteras beträffandeanvändning av berlinerblått.Som nämndes i kapitel 10 visa-des i ett norskt försök att dag-lig motion av lamm påskyn-dade utsöndringsprocessen förradioaktivt cesium något meden halveringstid i lammkött på21 dagar jämfört med 24 dagarhos lamm utan motion.

Andra åtgärder

För djur som utfodrats medförorenat foder kan man efterett nedfall behöva upphöra mednormalslakt och livdjurslev-eranser tills situationen i stortkunnat bedömas.

SaneringsutfodraRadioaktivt cesium har en för-hållandevis kort biologisk halv-eringstid i djurkroppen (kap. 5).Saneringsutfodring med ickeförorenat foder den sista tidenföre slakt kan därför tillämpasför att minska halten av radio-aktivt cesium.Att den biologiska halverings-tiden för cesium-137 är kort harbl.a. visats i den nämnda stu-dien (sid. 71) där mjölkkor ef-ter Tjernobylnedfallet utfodra-des med förorenad grönmassaunder fyra veckor och däreftergavs rent ensilage från föregå-ende år. Halten av cesium-137i mjölken minskade snabbt frånca 90 Bq till ca 10 Bq per kgmed en beräknad biologiskhalveringstid på 7 dagar (fig.14.1).I andra försök vid Sverigeslantbruksuniversitet med lammrespektive ungnöt (tjurar) harutfodring med cesiumfritt fodermedfört en minskning av ce-sium-137-halten i köttet medberäknade halveringstider på ibåda fallen 13 dagar. Från an-dra studier med lamm rappor-teras halveringstider på 14-20dagar.På liknande sätt har i försök vidLantbruksuniversitetet medslaktkycklingar (fig. 14.3) res-pektive slaktsvin utfodring medcesiumfritt foder en tid föreslakt visat sig var mycket effek-tivt för att sänka cesium-137-halten i köttet med halverings-

76

tider på 6 respektive 25 dagar.Utfodring av kycklingar medcesiumfritt foder under 5 dagarrespektive av grisar under 35 da-gar före slakt var här för övrigtlika effektivt som utfodring medcesiumbindande preparat underhela uppfödningstiden.Om det beträffande renar visarsig att halterna av radioaktivtcesium har stigit över gällandegränsvärde kan man samla ihoprenarna och utfodra dem med

Sammansättningen av renensdiet varierar under året (kap. 8)och följaktligen också djuretshalt av radioaktivt cesium. Mankan försöka slakta renarna närde har de lägsta halterna av ra-dioaktivt cesium, dvs. i augusti-september. Problemet är attdriva dem tillsammans och vissaår kan det fortfarande vara gan-ska varmt vid denna tidpunktpå året vilket orsakar hygieniskaproblem med slakten. Renarnahar ännu inte uppnått full slakt-vikt vid denna tidpunkt, vilketinnebär att samerna får mindrebetalt för varje ren.Att välja lämplig slaktperiod ärkostnadseffektivt. Man kansatsa relativt stora kostnader påinsamling av renarna men ändåfå ett positivt ekonomiskt resul-tat.

Figur 14.4 Aktivitetsmätning av levande djur ger prognoser inför slakt. Foto:Håkan Hopstadius, Östersundsposten.

100

125

75

25

150

50

0

Cs-137 i kycklingkött (Bq/kg)

I II III IV V VIförsöksbehandling

Figur 14.3 Halten av cesium-137 ibröstkött hos slaktkycklingar vid slaktefter 40 dagars uppfödning. Försöketvisar dels effekten av inblandning av5% bentonit i fodret, dels effekten avutfodring med okontaminerat foderunder olika antal dagar före slakten.Det kontaminerade fullfodretinnehöll 400 Bq cesium-137/kg,härrörande från spannmål somförorenats av Tjernobylnedfallet.Försöksbehandlingarna innebar:I, kontaminerat foder med tillsats avbentonit under hela uppfödnings-perioden.II, kontaminerat foder utan tillsatsav bentonit under hela uppföd-ningsperioden.III - VI, kontaminerat foder utanbentonit, men med utfodring av rentfoder under 5, 10, 15 resp. 20 dagarföre slakten.Källa: Inger Andersson mfl., SLU.

cesiumfritt foder, eventuelltmed någon cesiumbindare in-blandad i fodret. Med lämpligtfoder kan den biologiska hal-veringstiden för cesium-137nedbringas till ca 16 dagar, vil-ket innebär att man under enmånads utfodring kan minskahalterna exempelvis från 6 000till 1 500 Bq per kg.

Välja slakttidpunkt för renmed hänsyn till säsongs-variationer i renens dietI motsats till vad fallet är inomhusdjursskötseln behöver åtgär-der inom rennäringen inte sät-tas in direkt efter ett nedfall -det finns exempelvis ingen möj-lighet att stalla in renar. Manhar alltså en viss tid på sig attbestämma sig för vilka åtgärdersom ska vidtas.

77

Aktivitetsmätning av levandedjur i prognossyfteFör att avgöra om slakt kan skeutan att det är troligt att köttetmåste kasseras kan man genom-föra helkroppsmätning av djurföre slakt (fig. 14.4).I prognossyfte kan också slaktoch aktivitetsmätning av en-staka djur i en djurflock ge enviss vägledning om aktuella vär-den.

Ändra produktionsinrikt-ningenPå längre sikt kan det bli nöd-vändigt att ändra produktions-inriktningen t.ex. genom att:• övergå från mjölkproduk-

tion till nötkötts- och svin-produktion, där transportenav radioaktiva ämnen i ked-jan mark-växt-djurproduktär något mindre,

• övergå från vallodling tillspannmålsodling eftersomspannmålsgrödor normalttar upp mindre radioaktivtcesium än vallar.

78

För att gränsvärden inte skaöverskridas kan åtgärdervidtas:

• i första hand i jordbruks-ledet, om detta är ekono-miskt försvarbart,

• i andra hand i livsme-delsindustrin om dettaaccepteras av konsu-menterna.

Behov och möjligheter

Betydelsen av tiden ”från jordtill bord”För jod-131 är den fysikaliskahalveringstiden så pass kort somåtta dagar. Radioaktiv jod blirdärför knappast något problemom tiden mellan produktionoch konsumtion av ett livs-medel (”från jord till bord”) ärlängre än några veckor.För strontium-90 och cesium-137, med fysikaliska halverings-tider på 29-30 år, kvarstår pro-blemet med radioaktiva ämneni livsmedlen även om produk-ten skulle behöva mer än ett årfrån produktion till konsum-tion. Denna tid är alltid kortjämfört med halveringstiden förde nämnda radioaktiva ämnena.För vegetabilieprodukter är ti-den ”från jord till bord” relativtlång. Skörden sker årligen un-der en kort tid. Eftersom kon-sumtionen är fördelad på helaåret måste lagring ske. Spann-målen börjar exempelvis inteutnyttjas för konsumtion förrännågra månader efter skörden.Radioaktiv jod blir därför ingetproblem. Ett undantag är dockbladgrönsaker där konsumtio-nen av de inhemska produk-

terna anpassats till odlings-säsongen.Viss lagring förekommer ävenav animalieprodukter för attjämna ut variationer i produk-tion och konsumtion och pågrund av skillnader i produk-tions- och konsumtionsnivå.Vissa produkter som ost lagrasdessutom som ett led i produk-tionsprocessen.Eftersom jordbrukets animalie-produktion sker någorlundakontinuerligt under året så nårdessa produkter dock i allmän-het konsumenten snabbare änvad som är fallet för vegetabilie-produkter. Särskilt gäller dettakonsumtionsmjölk som kan nåkonsumenten redan två dygnefter att mjölken lämnat jord-bruket. Radioaktiv jod i mjölkblir därför inledningsvis detstörsta problemet. Man bördock vara observant så att intekött och köttprodukter från nötär så förorenade och når kon-sumenten så snabbt att även denradioaktiva joden fortfarandekan vara ett problem.

Metoder att avlägsnaradioaktiva ämnenEn metod att avlägsna radioak-tiva ämnen avsedd att användasi livsmedelsindustrin bör upp-fylla kraven att vara effektiv,knappast påverka smak ochnäringsinnehåll inkl. vitamineroch nödvändiga mineralämnen.Den bör också vara relativt en-kel att genomföra även i storskala, inkl. hanteringen av even-tuellt avfall, samt vara ekono-miskt försvarbar när man jäm-för kostnad och nytta. Att ex-empelvis lägga ned stor möda

på att utarbeta reningsmetoderför livsmedel med litet årligtintag lönar sig inte.Traditionell bearbetning ochvidareberedning och tillagningav livsmedel kan ge en väsent-lig minskning av förekomstenav radioaktiva ämnen. Före-komsten kan minskas ytterli-gare om mer sofistikerade me-toder tas i anspråk.De traditionella metoderna kangrupperas efter mekanismen förfrigöring av radioaktiva ämnen:• Metoder som rengör ytskik-

tet, t.ex. borstning, sköljningoch tvättning.

• Metoder där delar med mestföroreningar avlägsnas, t.ex.skal, yttre blad och ben.

• Metoder för att minska för-oreningen inuti produkten,t.ex. förvällning, marinering,filtrering och ystning (ost-tillverkning), varvid kok-vattnet, köttsaften, vasslenetc. hälls bort.

Härtill kommer för att utnyttjaden korta fysikaliska halverings-tiden för radioaktiv jod:• Producera lagringsbara pro-

dukter, dvs. produkter medlängre hållbarhet.

Avlägsnandet av radioaktivaämnen bör hellre ske i livsmed-elsindustrin än i hushållen ef-tersom i industrin kan proces-sen styras samt kvalitet ochnärings-innehåll kontrolleras.Dessutom torde detaljister varaovilliga att köpa produkter medalltför mycket radioaktiva äm-nen då man måste utgå från attslutlig rening ska ske i hus-hållen. I vissa fall kan det lönasig att utnyttja radioaktivt föro-renade jordbruksprodukter somdjurfoder för att slippa kostna-

15 Motåtgärder i livsmedelsindustrin

79

Små möjligheter att ställa omproduktionenIndustrins möjligheter att av-lägsna radioaktiva föroreningarbegränsas av att en hög specia-lisering och en hög utnyttjan-degrad gör det näst intill omöj-ligt att ställa om produktionen.Exempelvis är flertalet mejeriermycket specialiserade och vissautnyttjas till fullo (treskift).Även vissa torkanläggningar förtillverkning av torrmjölk är ihög grad specialiserade medmycket hög utnyttjandegrad(treskift). För andra tork-anläggningar är det ett säsongs-beroende eftersom de helt stårstilla halva året. Ett annat pro-blem kan vara att transporteraförorenad mjölk till annatlämpligt mejeri/torkanlägg-ning.I teorin finns det visserligengoda möjligheter att avlägsnajod, cesium och strontium frånmjölk genom att framställa an-dra mejeriprodukter men ipraktiken är det svårt att ställaom en mycket specialiserad ochofta till fullo utnyttjad produk-tionskapacitet.Vid vissa mejerier sker tillverk-ning av både konsumtions-mjölk, yoghurt, torrmjölk,smör och ost. För dessa anlägg-ningar går det i vissa fall någotlättare att ställa om till produk-tion av produkter med längrehållbarhet så att mängden ra-dioaktiv jod hinner minska till-räckligt innan produkten behö-ver konsumeras. Mejeripro-dukter med lång hållbarhet ärtorrmjölk, ost och smör. Dess-utom har H-mjölk, som har

pastöriserats vid 137-140°C föratt förlänga hållbarheten till 3-4 månader, och i vissa fall ävenyoghurt relativt lång hållbarhet.Reningsprocesser kan skapastora avfallsmängder som, omde inte kan tas tillvara som livs-medel eller användas på annatsätt, måste hanteras på lämpligtsätt utan att skada miljön. Föro-rening av använd utrustning iindustrin är ytterligare ett pro-blem som man inte kan bortsefrån.

Inom vissa branscher kanimport ersätta inhemskproduktionMed dagens världsomfattandehandel på ett flertal områdent.ex. livsmedelsområdet, skertransporter och flöden av råva-ror, förädlade livsmedel m.m.snabbt mellan länder. Handelnmed livsmedel, åtminstoneinom EU, är både omfattandeoch effektiv. Hållbarheten avförpackade livsmedel är förhål-landevis lång, vilket medger attlivsmedel kan transporterasutan att kvaliteten försämras.Med dessa möjligheter att förain livsmedel snabbt långvägaifrån kan något större försörj-ningsproblem knappast upp-komma. Konsumenten tordedessutom acceptera vissa bristeri tillgången på livsmedel ocheventuellt även livsmedels-restriktioner framför att konsu-mera produkter som varit allt-för förorenade av radioaktivaämnen. För att inte få sina an-läggningar förorenade väljer in-dustrin förmodligen hellre attutnyttja importerade råvaror änatt utgå från alltför förorenadeinhemska som måste renas frånradioaktiva ämnen.För mejeriindustrin är ett så-

dant byte från inhemsk till im-porterad råvara förmodligeninte genomförbart eftersom denbegränsade hållbarheten med-fört att förädlingen av mjölk-råvaran i princip sker närajordbrukaren och att en världs-marknad för mjölkråvara intefinns. Undantaget skulle kunnavara att importera mjölkpulver.Mejeriindustrin kan därförkomma att ställas inför alterna-tiven att upphöra med produk-tionen eller rena produkterna.Gäller det radioaktiv jod avvak-tar man förmodligen densnabba aktivitetsminskningensom följer av den korta fysika-liska halveringstiden. Gäller detradioaktivt cesium eller stron-tium kan starka ekonomiskaskäl tala för att rena produk-terna förutsatt att konsumentenaccepterar detta.

Livsmedelsindustrins syn påberedskapEn enkätundersökning utfördesår 2000 bland 51 livsmedels-industriföretag i Sverige angå-ende deras beredskap inför ra-dioaktivt nedfall. Av de sva-rande (drygt 85 % av de tillfrå-gade) angav hälften att de hadenågon form av beredskap, somtroligen kunde inkludera situa-tioner med radioaktiv förore-ning. I princip angavs tre olikaformer av beredskapsplanering:• kontroll eller provtagning av

råvaror och produkter• generella kris- och bered-

skapsplaner, olika kvalitets-säkringsprogram samtåterkallningsberedskap

• möjligheter att byta inköps-områden för råvaror

De som uppgav att de inte hadenågon beredskap mot radioak-

der för reningsprocessen ellerför att slippa att kassera jord-bruksprodukter.

80

Vassle-pulver18,5

Smör0,15

Kärnmjölk-pulver11,3

Kvarg pH=4,7 (även löpe tillsatt) 0,45

Skummjölk-pulver

11

90% Avsaltat vasslepulver

<0,4

Kärnmjölk1,01

90% Avsaltad vassle (kat- och anjon bytare)

<0,02

Ultra WPC 35

1,17

Skummjölk1,03

Grädde (48% fett)

0,5

Hårdost (typ cheddar)

0,5

Pastöriserad helmjölk1

Separerad vassle1,08

Filtrering WPC 55

1,56

Pulver10,7

Pulver7,8

Kvarg-vassle0,92

Helmjölks-pulver8,55

tiv förorening angav som orsakt.ex.:• att de litade på direktiv från

myndigheterna i en krissi-tuation

• att området ”radioaktiv föro-rening” inte ansågs priorite-rat

• att man över huvudtaget intehade funderat på dessa pro-blem

På frågan om hur man skulleställa sig till gränsvärden för ra-dioaktiva ämnen vid en even-tuell framtida olycka svarade enfjärdedel av företagen att de,delvis med erfarenhet frånTjernobylolyckan, troligenskulle införa en egen skärpning.Något företag hade redan införtskärpt gränsvärde för sina pro-dukter p.g.a. krav från export-kunder. En tredjedel av de sva-rande skulle inte införa skärptagränsvärden och övriga svarade”vet ej” (fig. 15.1).

Avlägsnande av radioaktivaämnen

MjölkNär det gäller mjölk är det hu-vudsakligen cesium och stron-tium som utgör de största pro-

Figur 15.1 Procentuell fördelning avinkomna svar från 44 av 51tillfrågade livsmedelsföretag i Sverigeom de i en situation med radioaktivtnedfall skulle skärpa gällandegränsvärden för radioaktivt innehålli råvaror och produkter.Källa: Inger Andersson ochMadeleine Magnusson, SLU.

40

50

30

10

20

0

Andel företag (procent)

Ja Nej Vet ej

Figur 15.2 Radioaktivt cesium i mejeriprodukter i förhållande till halten cesium i helmjölk (Bq per kg). Källa: L. G.Wilson, R. C. Bottomley, P.M. Sutton & C. H. Sisk. 1988. Transfer of radioactive contamination from milk tocommercial dairy products. J. Soc. Dairy Technol. 41 (1):10-13.

blemen på sikt men under denallra första tiden dominerar pro-blemet med jod. Genom till-verkning av produkter medlängre hållbarhet kan man somnämnts på sikt bli av med jod.Cesium återfinns i mjölkensvattenfas medan strontium till80 % är bundet till kasein. Omhelmjölkens innehåll av cesiumsätts till 1,00 är halten relativtsett bara 0,15 i smör medan denär 0,50 i grädde respektive ost(fig. 15.2). För strontium ärmotsvarande värden 0,21 ismör, 0,43 i grädde och 8 % iost.Demineralisering (avsaltning)minskar ytterligare innehållet avcesium, speciellt i produktersom vassle och vasslepulver.Även för strontium får man denstörsta minskningen då demi-neraliserat vasslepulver fram-ställs. Innehållet av strontiumblir då 0,07 jämfört med hel-mjölkens relativa innehåll 1,00.Demineralisering utförs med

81

40

50

30

10

20

0

Andel företag (procent)

Ja Nej Vet ej

hjälp av membrantekniker (par-tiell demineralisering) eller medhjälp av jonbytare eller elektro-dialys.

SpannmålEftersom spannmålen i regelinte börjar utnyttjas för kon-sumtion förrän några månaderefter skörden är det inte haltenav jod-131 utan främst av ce-sium-137 och strontium-90som är av intresse.Vid direktdeponering, dvs. närgrödans delar ovan jord har ut-satts för nedfallet, uppfångasolika radioaktiva ämnen pågrödorna i ungefär samma ut-sträckning men överföringentill kärnan är mycket olika.Detta medför stora skillnader - sär-skilt om nedfallet har ägt rum föreaxgång. Cesium återfinns i störreutsträckning i kärnan än strontium,som företrädesvis stannar på skaloch andra yttre delar.Vid förmalning går 80-90 % avmängden strontium till klifrak-tionen, som huvudsakligen an-vänds som foder. Bara 10-20 % gårtill mjölet. Förmalningen fungeraralltså som en mycket gynnsam pro-cess för att ta bort strontiumisoto-per.Cesium är jämnare fördelat mellanskal och kärna, särskilt efter rotupp-tag eller efter direktdeponering vidnedfall tidigt under växtperioden.Kli- och mjölfraktionerna får där-för ungefär lika delar av kärnanscesiumförorening vid förmalning.Om skörden sker redan inom

några veckor efter nedfall sitterdet mesta av den radioaktivaföroreningen fortfarande gan-ska ytligt. Sannolikt blircesiumhalten då mindre i mjö-let än i kliet.Fodersäden går däremot till allrastörsta delen direkt till djurenvid utfodring utan någon frak-tionering. Även en del brödsädanvänds som foder.

Övriga livsmedelMed hjälp av mer sofistikerademetoder, t.ex. filtrering genomen kolonnbädd med berliner-blått bundet till denna, kaninnehållet av cesium minskastill 10-20 % i rått kött, förvälldagrönsaker och skummad mjölk.Liknande behandling av sköljdavete- och havrekärnor minskarcesiuminnehållet till hälften.Selektiv minskning av stron-tiuminnehåll i mjölk och grön-saker är svårt att uppnå pågrund av dess bindning till ka-sein respektive större växt-strukturer och större olösta frak-tioner. Andra bra selektiva bin-dare utöver de naturliga saknas.

Livsmedelsindustrins syn pådekontamineringI den ovan nämnda enkät-undersökningen bland livs-medelsindustrierna intog desvarande en viss skeptisk håll-ning till dekontaminering avlivsmedel (fig. 15.3). Dock an-gav ca 30 % att de kunde tänkasig att i en olyckssituation an-

Figur 15.3 Procentuell fördelning avinkomna svar från 44 av 51tillfrågade livsmedelsföretag i Sverigeom de skulle kunna tänka sig att i ensituation med radioaktivt nedfalltillämpa någon form av dekonta-minering av råvaror och produkterför att minska innehållet avradioaktiva ämnen.Källa: Inger Andersson ochMadeleine Magnusson, SLU.

vända olika dekontamine-ringsmetoder, även om sådanabetraktades som något av en”sista utväg”. Någon framhöllmöjligheten att vidta åtgärdertidigare i produktionskedjan,t.ex. genom att sanerings-utfodra husdjuren. En del avdem som svarade nej på fråganansåg att dekontaminering avlivsmedel inte var förenligt medbegreppen etik och kvalitet. Påfrågan om man ansåg att dekon-tamineringsmetoder borde ut-vecklas för industriell tillämp-ning svarade 27 % av företagen”ja”, medan 23 % svarade ”nej”och 50 % ”vet ej”.

82

Egenodlare m.fl. kanbehöva rena sina produkter

Även om det i dagens samhälleknappast blir aktuellt att renalivsmedel i industriledet så ärförhållandet annorlunda förhushållsledet. Egenodlare ochpersoner som i hög grad leverpå självhushåll (jakt, fiske m.m.)kan finna det meningsfullt attförsöka ta vara på maten på ettbättre sätt genom att avlägsnaradioaktiva ämnen.Även konsumenter, som i han-deln köper livsmedel med vär-den under fastställda gräns-värden, kan vid tillagningenvilja sänka nivåerna ytterligareom detta är möjligt. De kom-mer att efterfråga rekommenda-tioner om hur de kan göra nå-got praktiskt för att förbättra sinegen situation. Hushållen bör

därför få kostråd och råd omhur de kan minska förekomstenav radioaktiva ämnen i egen-odlade produkter och produk-ter från jakt, fiske, svamp-plockning m.m.

Hushållspraxis

Hushållspraxis varierar med densom tillreder livsmedel. Vi harexempelvis olika uppfattningom när en grönsak eller rotfruktär lagom kokt och lagom salt,om den ska kokas i en liten el-ler stor mängd vatten.En del personer tillagar obe-handlat kött och fisk genomstekning eller grillning, ochtäpper på så vis till porerna iköttet, medan kokvännerna gi-vetvis vill ta vara på buljongentill såsen, vilket är olämpligtfrån cesium-137-synpunkt ef-

tersom cesium kokas ur tillbuljongen.Det är svårt att frångå matlagnings-vanor och preferenser. Råd ochanvisningar, som myndigheter ut-färdar, verkställs och tolkas därförförmodligen olika i olika hushåll.Detta medför att den uppskattadegenomsnittliga minskningen kom-mer att vara behäftad med mycketstora osäkerheter.

Behandling av livsmedel

Kött och köttprodukterStrontium återfinns i skelettet.När det gäller benfritt kött ärdet därför nästan uteslutandecesium-137 det handlar om.Ett flertal traditionella metoderlämpar sig utmärkt väl även föratt bli av med cesium-137 i köttäven om dessa metoder kan varanågot tidsödande:• Sur marinering minskar

cesiuminnehållet i kött med80-90 %.

• Kokning minskar innehålletmed ungefär 50-70 % i nöt-kött och med 45-70 % i viltav älg, rådjur och ren.

• Endast lakesaltning av köttfrån ren och lamm minskarinnehållet med 30 % menlakesaltning följt av vatten-dragning och kokning min-skar innehållet i renkött med70-85 %.

Angivna effekter är under för-utsättning att man inte använ-der kokspadet. Vid användningav dessa metoder förloras docklika stora andelar av innehålletav vattenlösliga näringsämnensåsom kalium och vitamin B

6

som av innehållet av cesium.Stekning av kött har däremotliten inverkan på cesium-innehållet.

16 Motåtgärder i hushållen

Minskning av cesiuminnehållet

Kött:

• stekning, grillning och torrsaltning (0-30 %)

• lakesaltning (30 %)

• kokning (45-70 %)

• sur marinering (80-90 %)

(rökning eller torkning har ingen effekt på innehållet avradioaktivt cesium)

Fisk:

• kokning (15-30 %)

• lakesaltning, vattendragning och kokning (70-80 %)

Bladgrönsaker:

• beroende på åtgärd såsom t.ex. sköljning, kokning eller för-vällning (10-90 %)

Svamp:

• förvällning (70-80 %)

83

FiskInnehållet av cesium-137 mins-kar med 20-30 % vid kokningav fisk i bitar och med 15-20 %vid kokning av hel fisk.Lakesaltning av fjällfisk följt avvattendragning och kokning le-der till att cesiuminnehålletminskar med så mycket som 70-80 %, oavsett om saltningenpågått i en vecka eller i fyraveckor. Tyvärr förloras även idetta fall lika stora andelar avinnehållet av vattenlösliga nä-ringsämnen såsom kalium och

vitamin B6 som av innehållet av

cesium.

GrönsakerFör bladgrönsaker kan innehål-let av cesium-137 minskas med10-90 % genom åtgärder somatt ta bort yttre blad, sköljning,förvällning och kokning. För-vällning eller frysning följt avkokning minskar innehållet avcesium till hälften i morötteroch ärter. Vattenlösliga närings-ämnen, t.ex. vitamin C och B-

vitaminer, förstörs i motsva-rande grad.Vid förvällning blir minsk-ningen av strontiuminnehållet5% för morötter och 35% förärter.

SvampFörvällning av svamp, bådefärsk och torkad, i rikligt medvatten leder till en minskningmed ca 70-80 % av det ur-sprungliga cesiuminnehållet isvampköttet.

84

Avvägningar

Ett flertal avvägningsproblemhänger samman med behovet iolika skeden att identifiera för-och nackdelar med olika beslut.Med tiden ökar dessutom för-mågan till precision i bedöm-ningarna samtidigt som kostna-den eller de negativa effekternakan tillta ju längre åtgärden drö-jer. Avvägningsproblemen ärdärför i många fall förhållande-vis komplexa.Nyttan kan gälla en part medankanske kostnaden till stor deldrabbar någon annan. Nyttankan också avse värdet i en heltannan dimension än kostnaden,t.ex. lägre dos för en part motförsämrad lönsamhet för en an-nan. Figur 17.1 illustrerar någrasådana problemtyper.Förutsättningarna för att be-döma konsekvenserna av ett ra-dioaktivt utsläpp för jordbru-ket, göra avvägningar rörandeför- och nackdelar med olikaagerande och fatta beslut ärmycket olika i ett tidigt skede -då det radioaktiva molnet ännuinte nått Sverige - jämfört medsenare, när radioaktivt nedfallhar kunnat konstateras. Dess-utom bör man utgå från att för-hållandena vid en ny olycka iviktiga avseenden kommer attavvika från tidigare fall. Strate-gier för hur strålskyddet skafungera operativt måste utfor-mas efter detta.Det är många faktorer som kanbehöva beaktas för att man skakunna fatta ett balanserat be-slut. Det är också väsentligt attman vid beslutsfattandet ärmedveten om att man i realite-ten gör avvägningar. Under

stark tidspress och i en komplexsituation är det särskilt svårt atthinna få en tillräckligt åskådligbild av läget. Måste beslut fat-tas under sådana förhållandenär risken stor att en del aspek-ter utelämnas, som i efterhandframstår som väsentliga. Dettaaccentuerar problemen i akut-skedet.Efter en kärnenergiolycka måstebeslut fattas om vilka åtgärdersom ska rekommenderas ellervidtas för att minska konse-kvenserna av ett nedfall av ra-dioaktiva ämnen. En mängdavvägningar måste göras.Det kan exempelvis gälla avväg-ningar mellan:

• att handla snabbt för attminska riskerna för skadoreller att handla långsammareför att vinna tid för mer ge-nomtänkta beslut (fig. 17.2)

• att minska föroreningen ijordbruksledet eller i fö-rädlingsledet/hushållen

• mindre dos till konsumen-ter, jordbrukare och djur el-ler lägre kostnader för åtgär-der, t.ex. lägre utgifter ochmindre arbete

• mindre dos nu eller mindredos i framtiden

• kostnader nu eller cancerfalli framtiden

• kvalitet, dvs. mindre förore-nade jordbruksprodukter,eller kvantitet

Kostnad i en dimension

Kostnad i en annan

Kostnad fören part

Nytta fören annan

Beslut senare

Beslut nu

Handla snabbtför att minska skadorna

eller riskerna för skadorna

Handla långsammareför att vinna tid

för nyanserade beslut

Figur 17.1 Komplexa avvägningsproblem leder till svåra beslutssituationer.

17 Handlingsstrategier

Figur 17.2 Ett viktigt avvägningsproblem.

85

• mindre dos eller större hand-lingsfrihet

För verksamheten i jordbruketgäller det i princip att avgöra omjordbruksarbetet ska fortgå somvanligt, skjutas upp, förändraseller avbrytas. Viktiga frågorgäller strålningsriskerna för per-sonalen, föroreningen av pro-dukterna och behovet av dessaprodukter. Indirekt kommerdärigenom avgörandet att byggapå resultaten från avvägningarav ovannämnda slag.Förädlingsleden erbjuder i endel fall också möjligheter tillavsevärd minskning av förore-ningarna i den slutliga produk-ten. Dessutom kan tekniskaomställningar av processerna iprincip ge en sådan gynnsameffekt.Produkterna från mejeri- ochkvarnindustrin har normalt storbetydelse för hushållen. Därförär det av särskild vikt att kännatill hur halterna förändras un-der förädlingsprocesserna medavseende på det kortlivade äm-net jod-131 i mjölken samt delånglivade ämnena cesium-137och strontium-90 i säden.

Några begrepp

Det är viktigt att skilja på dedosgränser (effektiv dos) somgäller för den normala verksam-heten vid kärnkraftverk m.fl.kärntekniska anläggningar ochde åtgärdsnivåer som ska använ-das vid en olycka.Dosgränser för normala förhål-landen och åtgärdsnivåer vid enolycka är två olika begrepp.Åtgärdsnivåer har inget medgällande dosgränser att göra ochom en åtgärdsnivå ändå skullefå samma numeriska värde somen dosgräns är detta en ren till-fällighet.

Dosgränser vid normalverksamhetVid normal verksamhet harman kontroll över den mängdradioaktiva ämnen som frigörs.Då tillämpas dosgränser ochprincipen att alla doser ska hål-las så låga som rimligt möjligt.Dosgränserna anger den högstados som det är tillåtet att en in-divid får under något enstaka år,under en följd av år, under enfemårsperiod eller under heladen yrkesverksamma perioden.För varje verksamhet ska denfördel, som verksamheten inne-bär, vägas mot den ökning i risk,som bestrålningen orsakar.

Åtgärdsnivåer vid olyckorVid olyckor har man däremotinte längre kontroll över denmängd radioaktiva ämnen somfrigörs. Dosgränserna kan intelängre användas för att stoppaeller anpassa driften så att dosenunderstiger dosgränsen.Om ett större utsläpp har skettär frågan vilka särskilda åtgär-der man ska vidta för att minskaden strålning och följaktligendos som individen utsätts för.Man tillämpar nu åtgärdsnivåer.De anger hur stor dosvinstenska vara, dvs. hur stor dos somska kunna avstyras, för att manska rekommendera t.ex. inom-husvistelse, intag av jodtablettereller installning av mjölkkor.Varje åtgärd har sina fördelaroch sina nackdelar. Vid valet avåtgärd väger man nackdelenmed åtgärden mot den positivapåverkan som åtgärden medför.Positivt är framförallt minskadstråldos och minskad risk. Inackdelarna inbegripes bl.a. omåtgärden avbryter den invandalivsmiljön (t.ex. utrymning),begränsar människors frihet

(t.ex. inomhusvistelse), medförekonomiska uppoffringar förindivid eller samhälle, orsakarfysiska risker eller ger upphovtill psykiska lidanden såsomängslan, oro och ångest.Åtgärdsnivåer utnyttjas intebara när man ska avgöra om enåtgärd ska vidtas utan också in-för ett eventuellt beslut om atten åtgärd ska upphöra. En åt-gärd ska nämligen upphöra närvinsten, dvs. minskad dosm.m., inte längre kan ansesmotiverad i förhållande till denegativa skadeverkningarna.

Undre och övre åtgärdsnivåAtt, inför ett eventuellt beslutom att vidta eller upphöra meden åtgärd, göra dessa avväg-ningar mellan fördelar ochnackdelar är inte lätt bl.a. där-för att mänskligt lidande intekan värderas på något entydigtsätt. Man vill finna en nivå därfördelarna väger jämnt motnackdelarna. För detta måsteman ha god kännedom om denaktuella situationen. Detta harman inte innan olyckan har in-träffat.I en del fall kan man dock re-dan i förväg ange dels en undrenivå för åtgärden under vilkenen åtgärd rimligtvis inte kanvara motiverad, dels en övrenivå över vilken en åtgärd näs-tan aldrig är motiverad. Förmjölkkor har man funnit attinstallning bör övervägas ommarkbeläggningen ligger inomintervallet 10-100 kBq/m2 sam-manlagt för jod-131, cesium-134, cesium-137 och stron-tium-90.Om man inte hunnit klarläggasituationen måste man utgå frånden begränsade informationsom finns och göra en bästa

86

Åtgärder måste varaberättigade, dvs. medföramer nytta än skadaÅtgärden är berättigad om net-tovinsten med åtgärden blirpositiv. Om de negativa konse-kvenserna av en åtgärd riskeraratt bli större än den gynnsammaeffekten av att minska bestrål-ningen, är åtgärden inte berät-tigad. Det kan t.ex. gälla riskerför trafikolycksfall vid om-flyttningar för att minskastråldoserna.

Figur 17.3 Avstyrd dos, den dos som besparas genom åtgärden.

möjliga uppskattning av vilkastråldoser som kan uppkomma.Man ska då inte beräkna strål-doser med stor marginal, efter-som om dosen överskattas kandetta utlösa alltför omfattandeåtgärder, som leder till merskada än nytta.

Avstyrd dosÅtgärder blir nästan aldrig helteffektiva. När åtgärder sätts inminskar doshastigheten, dvs.stråldos per tidsenhet, men blirinte noll. När åtgärden upphörkan doshastigheten komma attöka något igen. Den minskningav den totala dosen som är enföljd av åtgärden kallas avstyrddos.Det är minskningen av den to-tala dosen som har betydelse förminskningen av skadorna (an-tal cancerfall m.m ). Totaldosenkan bli högre än åtgärdsnivånutan att åtgärden är motiverad.Detta gäller t.ex. om åtgärdeninte hinner utföras i tid. Ett så-dant fall kan exempelvis inträffaefter utsläpp av radioaktivaädelgaser i kombination med enobetydlig mängd partikel-bundna radioaktiva ämnen,som i fallet Three Mile Island(Harrisburgolyckan). Om maninte hunnit utrymma områdetföre utsläppet är det ingen idéatt utrymma senare eftersomden då avstyrda dosen blir för

låg i förhållande till olägenhe-terna med utrymningen.

Allmänna principer föråtgärder

Åtgärder ska inte vidtas istrid med gällande lagstift-ning eller internationellaöverenskommelserEftersom någon form av ”un-dantagstillstånd” inte ska råda,utan normal lagstiftning gäller,är det viktigt att denna utfor-mas så att det är möjligt att in-hämta erforderligt beslutsun-derlag och vidta lämpliga åtgär-der.Även under ett förvarnings-skede och ett akutskede gällerden normala rollfördelningenmellan de centrala myndighe-terna. Detta har uttryckts somatt det är ”statsmakternas ut-gångspunkt att den ansvarsför-delning samt de lednings-organisationer och lednings-metoder som tillämpas i sam-hället under normala förhållan-den så långt som möjligt tilläm-pas också i en krissituation föratt undvika oklarheter omansvarsförhållanden” och att”Statsmakterna har utgått frånatt det sektoriella ledningsan-svaret inte ska tas över av deområdesvis ansvariga” (Ds1998:32 s. 17-18).

Alla ansträngningar skasättas in för att förhindraallvarliga akuta hälsoeffekterAllvarliga akuta (icke slump-mässiga, deterministiska) effek-ter kan undvikas om strål-doserna till de enskilda indivi-derna hålls under en viss nivå(kap. 6). En säkerhetsmarginalmåste tillämpas för att hänsynska kunna tas till variationer istråldoser och individuella va-riationer i strålkänslighet. Detär emellertid ytterst otroligt attlivsmedel skulle kunna bli såförorenade vid en kärntekniskolycka att de skulle kunna or-saka akuta strålskador på män-niskor. Däremot kan risken försena (slumpmässiga, stokasti-ska) skador, t.ex. cancer, behövabegränsas så att den inte bliroacceptabelt hög.

0 1 2 3 4

InomhusvistelseUtrymningUtflyttningJodtabletterLivsmedels-restriktioner

Åtgärdslista

Åtgärd

Avstyrd dos

Dos utan åtgärd

Dos med åtgärd

5 6 7 8 9

87

listisk eftersom plogar för sådananvändning inte är allmänt fö-rekommande i jordbruket. Så-dana plogar måste special-tillverkas och blir dyra i inköp.Dessutom krävs tillräcklig drag-kraft.

Väsentliga faktorer attbeakta vid val av åtgärder

Några viktiga fak-torer att beakta

• Strålskyddsmässiga ef-fekter

• Legalitet

• Handlingsfrihet

• Resurser

• Reaktioner

• Tidigare policy

• Ekologiskt lantbruk

• Kostnader

• Osäkerhet

Avvägningarna måste göras medhänsyn till ett antal faktorerutöver de strålskyddsmässigaeffekterna. Redan av redovis-ningen av allmänna principerframgår att åtgärderna inte fårstrida mot gällande lagstiftningoch att begränsningar i hand-lingsfriheten bör undvikas.Dessutom måste åtgärdernanaturligtvis vara genomförbaramed de resurser som kan dis-poneras. Det kan gälla resurseri jordbruket, t.ex. plogar ochtraktorer, eller kapacitet iförädlingsledet, t.ex. för slaktoch tillverkning av ost. Ävenlagringskapacitet och möjlighe-ter att kassera grödor eller pro-dukter kan vara gränssättande.Åtgärdens genomförbarhet på-verkas också av reaktionerna hos

Man bör även undvika åtgärdersom medför ekonomiska bind-ningar. De senare kan bli lång-variga, inte bara på grund av atteffekterna av det radioaktiva ned-fallet kan bli långvariga, utanäven exempelvis om reglerna förekonomisk ersättning utformasså att t.ex. jordbrukarnas incita-ment att vidta konsekvens-begränsande åtgärder minskar.Värdet av att bibehålla hand-lingsfriheten - åtminstone underett relativt tidigt skede - övervä-ger nog i många fall. Det måstedock avvägas mot värdet av attfå igång effektiva åtgärder.

Åtgärder bör vidtas redan ijordbruksledet om detta ärekonomiskt försvarligtDet kan skapa problem ochosäkerheter om genomförandetskjuts över till senare led ilivsmedelskedjan. Man ställs dåinför frågor om hur livsmedels-industrin, handeln och hus-hållen väntas reagera. Kommerexempelvis industrin i stället attvälja att importera icke förore-nade jordbruksprodukter frånländer som inte drabbats? Dettakanske för att industrin tror attkonsumenterna annars kom-mer att vara tveksamma tilllivsmedlens kvalitet.

Åtgärderna bör i allmänhetkunna genomföras utanomfattande investeringarInvesteringstunga motåtgärderblir sannolikt orealistiska bero-ende på:• tidsbrist• svårigheter att få t.ex. jord-

brukare att investera• svårigheter att finansiera in-

vesteringenDjupplöjning är exempel på enmotåtgärd som verkar vara orea-

Åtgärder bör så långt möjligtoptimeras så att de medför såpositivt resultat som möjligtÅtgärden är optimerad när manuppnår största möjliga positivaeffekt med åtgärden sedan mantagit hänsyn till alla negativaeffekter.Vid optimeringen måste manutgå från den kunskap ombestrålningssituationen somfinns tillgänglig. Det kan i sintur innebära att valet av åtgär-der och åtgärdsnivåer måsteändras efterhand som bestrål-ningssituationen förändras ellerkunskapen om situationen ökar.Ju säkrare den avstyrda dosenkan beräknas, desto säkrare kanavvägningen göras mellan depositiva och negativa effekternaav en åtgärd.

Begränsningar ihandlingsfriheten ochbindningar för framtiden börom möjligt undvikasDet är viktigt att vara medve-ten om att ett tidigt beslut kanminska antalet möjliga åtgärdersom kan genomföras senare.Exempelvis minskar plöjningexternstrålningen från den yt-liga depositionen och minskari allmänhet upptaget av radio-aktiva ämnen i grödorna. Innanåtgärden genomförs bör docksådana positiva effekter av be-slutet ställas mot värdet av attbehålla tillräcklig handlingsfri-het för insatser längre fram i ti-den. Även om åtgärden medplöjning i allmänhet kan varaett lämpligt beslut, när det finnsbehov av att minska föro-reningsgraden eller bestrål-ningen, så är den ”irreversibel”i den mening att det inte blirmöjligt att senare avlägsna denförorenade vegetationen ellerdet förorenade markskiktet.

88

Figur 17.4 Korna bör tas in från betet så snart som möjligt efter ett larm om radioaktivt utsläpp. Foto: Stig Andersson.

met om att ett utsläpp har sketteller kan komma att ske tillsnedfallet börjar.Osäkerheten är stor - både omomfattningen av ett utsläpp ochom hur landet kan drabbas.Trots osäkerheten måste rekom-mendationer ges tidigt till jord-brukare för att dessa ska hinnavidta åtgärder för att begränsaföroreningen. ”Snabbhet ochsäkerhet” prioriteras under ettförvarningsskede medan ”efter-tänksamhet och överblick” prio-riteras efter ett nedfall.Bristen på detaljerad informa-tion hanteras genom att manråder till generella och omfat-tande åtgärder för att senarebegränsa åtgärderna efterhandsom kunskapen om be-strålningssituationen ökar. Förjordbruket gäller detta främstinstallning av mjölkkor, vilketrekommenderas i ett stort geo-grafiskt område. Andra åtgärdersom kan vara påkallade gällertäckning av foderförråd och lik-nande åtgärder för att undvikaeller lindra skador på djur och

kasserade produkter (kap. 11).En väsentlig fråga blir vem somska svara för kostnaderna host.ex. jordbrukaren.Särskilt den första månaden ef-ter nedfallet kommer besluten attpåverkas av den osäkerhet sområder - inte bara om belägg-ningsfältet utan också om trans-porten av radioaktiva ämnen inäringskedjor när nedfallet drab-bat ett visst område och vid justen viss tidpunkt under året (kap.9-10). Osäkerhet kan också rådaom effekter av olika åtgärder ochkostnaden för åtgärderna liksomom möjligheterna att skaffabättre kunskap om dessa frågor(kap. 13-16).Tidpunkten under året kan ocksåmedföra bristsituationer. Exem-pelvis kan tillgången på foder tilldjuren snabbt bli ett problem omnedfallet sker strax före eller ibörjan av betessäsongen men föreden första vallskörden.

Inför ett eventuellt nedfall

Med förvarningsskedet menashär hela tidsperioden från lar-

dem som ska genomföra elleracceptera åtgärden. Konsumen-terna och även livsmedelsindu-strin kan ha en motvilja mot attacceptera så ”höga” gränsvärdeneller att acceptera livsmedel ”be-handlade” på ett visst sätt. Bådekonsumenter och industri kanvara benägna att istället köpavaror från icke drabbade områ-den eller icke drabbade länder.Om en åtgärd accepteras av deberörda kan också påverkas avom drabbade grannländer age-rar på ett likartat sätt och omåtgärden står i överensstäm-melse med de tankegångar somtidigare präglat jordbrukspoli-tiken och kärnenergipolitiken.Ekologiskt lantbruk kan krävaspecifika åtgärder för att kunnabehålla sin filosofi och trovär-dighet hos konsumenterna.Som alltid är kostnaderna enbetydelsefull aspekt. Det kangälla merkostnader för t.ex.kaliumgödsling eller plöjning.Det kan gälla inkomstbortfallexempelvis som en följd avminskad mjölkproduktion eller

89

På längre sikt kan det finnasanledning att på ett antal stäl-len och under ett antal år följavad som händer med den radio-aktiva föroreningen i viktiganäringskedjor, för att få ett braunderlag för bedömningen avdostillskotten långt fram i tiden.

Grov kartläggning avbeläggningsområdetI ett tidigt skede måste en grovkartläggning av beläggningsom-rådet genomföras. Målsätt-ningen är att identifiera de om-råden där den radioaktiva be-läggningen är så hög att snabbaåtgärder kan vara behövliga.Denna grovkartering måste på-börjas snabbt, inom någon tim-me efter det radioaktiva ned-fallets början. Den måste upp-dateras fortlöpande så längenedfallet varar, något som kanta flera dagar. I kapitel 7 be-skrivs den nationella mätbered-skapen och strategin för att fåsnabb tillgång till informationom beläggningssituationen.Grovkarteringen bör ge tillräck-ligt underlag för att identifierariskområden ungefär ner tillkommunnivå. Avsikten är att debetesrestriktioner som införtsunder förvarningsskedet skaomfatta alla riskområden. Meddessa mätningar som underlagkan man revidera riskområdes-kartan.

Program för friklassningDe betesrestriktioner som införsunder akutskedet utgår från enförsiktighetsprincip. Det äralltså ett intresse att så snart sommöjligt friklassa de områdensom onödigtvis utsatts för betes-restriktioner.Kontrollprogrammet har somhuvudsyfte att ge underlag för

att hindra upptag av radioaktivaämnen i mjölk och köttpro-ducerande djur. De åtgärdersom i övrigt är aktuella innefat-tar höjd beredskap vad gällermätresurser och information tillberörda delar av landet om tids-förlopp och om den möjligabeläggningens omfattning.Om installning bör genomförasär det lämpligt att gå ut mycketsnabbt med ett meddelande.Kommer informationen till-räckligt tidigt kan jordbrukaresom tar in korna för mjölkningbehålla dem inne efter enmjölkning. Att ta in djuren närdessa inte förväntar sig att blimjölkade kan vara både tidskrä-vande och svårt att genomföra.Rekommendationen om in-stallning m.m. ges därför för-modligen långt innan det blirnödvändigt att ge eventuellarekommendationer om inom-husvistelse m.m. Detta kan för-sämra tilltron till myndighe-terna genom att allmänheten fåruppfattningen att myndighe-terna bryr sig mer om kor ochjordbruksproduktion än ombefolkningen. Det kan ocksåleda till en omotiverad rädslagenom att händelsen plötsligtframstår som mycket allvarlig.God information krävs för attundvika oönskade effekter.

När nedfall konstaterats

Tidigt efter ett nedfall inriktasmätverksamheten (kap. 7) påatt få fram en bild av vilka om-råden i stort som drabbats i be-tydande grad. Efterhand kom-mer problemen i de kraftigastbelagda områdena att hamna ifocus tillsammans med de låg-och medelbelagda områdenadär mer detaljerad informationbehövs för snabb friklassning.

beslut om restriktioner och fri-klassning. Det ger även infor-mation som kan tillämpas fördosuppskattningar av olika slag.Metodiken är i princip att be-stämma aktuella överförings-faktorer i kedjan markdepo-sition – bete – mjölk för ett få-tal i förväg utsedda försöks-gårdar. Man kan sedan baserafriklassningsåtgärder på resulta-ten av mätningar på betesgräsfrån ett utvalt större antal går-dar inom nedfallsområdet.För de områden som fortfa-rande har betesrestriktioner kanett mera detaljerat kontrollpro-gram vara behövligt. Om så ärfallet beror bl.a. på beläggning-ens sammansättning. Om ex-empelvis dosbidragen frånstrontium-90 och cesium-137är små kan avklingningen avjod-131 bestämma när fri-klassning är möjlig.Under rubriken ”Provtagningoch mätning på betesgräs, vall-grödor och mjölk” i kapitel 7beskrivs de aktuella formernaför provtagningsprogrammet.Några månader efter nedfalletär sannolikt behovet av gene-rella betesrestriktioner och dy-likt obetydligt. Fortsatt kontrollav mejerimjölk kan dock varaaktuellt ytterligare en tid.Successivt under denna periodinriktas mätprogrammet främstmot att ge underlag för beräk-ning av doser på längre sikt.Som ett led i detta kan det fin-nas anledning att under längretider följa några produkter - sär-skilt mjölk - vid valda gårdar ide belagda områdena, för att fåett mått på förändringen pålång sikt av förekomsten av ra-dioaktiva ämnen.

90

LitteraturFör den som vill veta mer ges här några hänvis-ningar till litteratur som lämpar sig för den bredakrets som denna skrift vänder sig till. Forsknings-rapporter och annan litteratur som vänder sig tillspecialister anges därför inte.Uppgifter om litteratur som utnyttjats som käl-lor vid tillkomsten av denna skrift finns i FOI-rapporten FOI--R--0052--SE. Livsmedelspro-duktion vid radioaktivt nedfall. Litteraturstudie.

Allmänt• Från jord till bord, Nordisk kärnsäker-

hetsforsknings rapport NKS/EKO-3.4(97)-TRI, dec. 1997.

• FOA orienterar om kärnvapen, nr 15, 1990,Försvarets forskningsanstalt.

• Kärnenergiberedskap - Beskrivning av bered-skapen mot kärntekniska olyckor, Räddnings-verket, 2001.

• Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Delbetänkande av Hot- och riskutredningen,SOU 1995:22,

• Naturlig Radioaktivitet i Svenska odlade jor-dar och grödor. Åke Eriksson och Klas Rosén.Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tid-skrift. Årg. 139, Nr 5, 2000, sid. 1-41.

• Underlag för utarbetande av myndigheternasrekommendationer till lantbrukare i händelseav en kärnenergiolycka - Efter ett larm, menföre nedfallet av radioaktiva ämnen. Klas Ro-sén. Rapport SLU-REK-79, Uppsala, 1997.

Del I Tjernobylolyckan – en väckarklocka(kap. 1-4)• Frågor och svar kring kärnkraftsolyckan i

Tjernobyl. SSI, 1999.• Informationsberedskap - Handbok, SPF 2000.• Krisinformation på Internet. Sara Morge. SPF

utbildningsserie nr 3, 1999.• Planlagd kriskommunikation. Bertil Flodin.

SPF utbildningsserie nr 2, 1999.• Professionell kommunikation. Bertil Flodin.

SPF utbildningsserie nr 1, 1999.• Regeringens proposition 1996/97:11. Bered-

skapen mot svåra påfrestningar på samhället ifred.

Del II Strålning och nedfall (kap. 5-7)• En liten faktabok om strålning. SSI, 1995.• Produkter från skog och sjö. Livsmedelsresurs

eller exponeringsproblem efter radioaktivtnedfall. Ronny Bergman. FOA rapportC40315-4.3, 1993.

• Radiak. En orientering om radioaktiv belägg-ning efter kärnvapenexplosioner. FOA rapportA 40064-4.3, 1991.

• Radiakproblem inom livsmedelssektorn. Enstudie inriktad på behoven för beslutsfattandei tidigt skede efter radioaktivt nedfall. RonnyBergman. FOA rapport FOA –R—95-00140-4-3—SE, 1995.

• Strålning och hur den påverkar oss. SSI, 1997.

Del III Nedfallets konsekvenser (kap. 8-11)• Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska central-

byrån m.fl.• Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. En samman-

fattning femton år efter olyckan. Leif Moberg.SSI Rapport 2001:7.

• Psykologiska reaktioner vid radioaktivt ned-fall från en kärnenergiolycka - ett svensktberedskapsperspektiv. Ann Enander. Försvars-högskolans ledarskapsinstitutions rapportF:13, 2000.

• Svensk rennäring, Svenska Samernas Riksför-bund m.fl., 1999.

• Tio år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Ra-diologiska konsekvenser och svensk beredskapmot framtida olyckor. Leif Moberg och B ÅkePersson. SSI information 96:01

• Vad händer med lantbrukets husdjur ikatastrofsituationer? Inger Andersson,Lorraine Steen Svendsen och Bengt Gustafs-son. Svensk Veterinärtidning, vol. 53, nr 6,2001, s. 333-339.

Del IV Gränsvärden och motåtgärder (kap.12-17)• A Guide to Countermeasures for Imple-

mentation in the Event of a Nuclear AccidentAffecting Nordic Food-Producing Areas. Kas-per G. Andersson m.fl. Nordisk kärnsä-kerhetsforsknings rapport NKS-16, aug. 2000.

• Avvägningsproblem för beslutsfattande vidradioaktivt nedfall. Ronny Bergman, JanPreuthun och Klas Rosén. FOA rapport FOA-R—99-01356-861—SE, 1999.

91

• Byggnader för animalieproduktion. Invente-ring, beskrivning och beräkning av skydds-faktorer för joniserande strålning. Effekter påstrålnivån i byggnader genom saneringsåtgärder.Inger Andersson, Thomas Ulvsand, JohanHansson och Carl-Magnus Dolby. FOA Rap-port. C 40306-4.3 . ISSN 0347-2124 1993.

• EG-kommissionens förordning (Euroatom) nr944/89 om gränsvärden för radioaktivitet imindre viktiga livsmedel efter en kärnenergi-olycka eller annan radiologisk nödsituation.

• EG-kommissionens förordning (Euroatom) nr770/90 om gränsvärden för radioaktivitet idjurfoder efter en kärnenergiolycka eller an-nan radiologisk nödsituation.

• EG-kommissionens förordning nr 1609/2000om upprättandet av en förteckning över pro-dukter som är undantagna från rådets förord-ning (EEG) nr 737/90.

• Europeiska rådets förordning nr 3954/87 omgränsvärden för radioaktivitet i livsmedel ochdjurfoder efter en kärnenergiolycka eller an-nan radiologisk nödsituation.

• Europeiska rådets förordning nr 2218/89 omändring av förordning (Euroatom) nr 3954/87 om gränsvärden för radioaktivitet i livs-medel och djurfoder efter en kärnenergiolyckaeller annan radiologisk nödsituation.

• Europeiska rådets förordning (EEG) nr 2219/89 om särskilda villkor för export av livsmedeloch djurfoder efter en kärnenergiolycka ellerannan radiologisk nödsituation.

• Europeiska rådets förordning (EEG) nr 737/90 om villkoren för import av jordbrukspro-dukter med ursprung i tredje land efterolyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl.

• Livsmedelsindustrins beredskap och eventu-ella agerande vid ett radioaktivt nedfall — En

enkätundersökning. Madeleine Magnussonoch Inger Andersson. FOA Rapport FOA-R—00-01516-861—SE, 2000 .

• Radioaktivt nedfall – sådan är livsmedels-industrins beredskap. Inger Andersson ochMadeleine Magnusson. Vår Föda, nr 5, 2000,s. 6-8.

• Reduksjon av radionuklider i matvarer.I: Radioaktivt nedfall fra Tsjernobyl-ulykken.Følger for norsk landbruk, naturmiljø og mat-forsyning, s. 129-147. Sluttrapport fra NLVFsforskningsprogram om radioaktivt nedfall1988-1991. Red. T. H. Garmo og T. B.Gunnerød. Norges landbruksvitenskapeligeforskningsråd, Trondheim/Ås, 1992.

• Safety precautions in Swedish animal hus-bandry in the event of nuclear power plantaccidents. Inger Andersson. Report 181. De-partment of Animal Nutrition and Manage-ment. Swedish University of Agricultural Sci-ences. Uppsala.

• The care of farm animals in emergencysituations. Management, slaughter, carcass de-struction, and risk of contagion. Survey ofliterature, practical experience, legislation andinformation related to emergency prepa-redness, response and mitigation. Inger An-dersson, Lorraine Steen Svendsen och BengtGustafsson. ÖCB (Överstyrelsen för civil be-redskap) Forskningsrapport. ISBN 91 70 97062-9. 1999.

• Tillagningseffekter på livsmedel innehållandecesium. S. Danfors och W. Becker. SLV-rap-port 1989:4, Statens livsmedelsverk, Uppsala.

• Överföring av Cesium-137 till jordbrukspro-dukter i Skåne och Blekinge efter enkärnenergiolycka. Enok Haak m. fl. RapportSLU-REK-82, 1998.

Livsmedelsproduktionenvid nedfall av

radioaktiva ämnen

Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen

ISBN XXXXXXXXX

����������

����

Radioaktivt nedfall

Vad händer med maten? Kan jag använda mjölken?Kan jag undvika föroreningarna? Blir problemen långvariga?Vad vet forskarna? Vad gör myndigheterna?

Den här skriften försöker ge svar på några av de frågor som kan bli aktuella om Sverigedrabbas av ett radioaktivt nedfall. Tjernobylolyckan 1986 visade på behovet av en god beredskap isamhället mot nedfall av radioaktiva ämnen. Skriften vänder sig i första hand till alla som på olikasätt berörs av beredskapsfrågorna och ger en bred orientering – av intresse även för allmänhet ochmedia – om radioaktivt nedfall med fokus på hur livsmedelsproduktionen kan drabbas.

Avsikten är att på ett lättbegripligt sätt informera om strålning och radioaktivt nedfall, omnedfallets konsekvenser och om de motåtgärder som kan vidtas inom växtodling, husdjursskötsel,rennäring, livsmedelsindustri och hushåll. Skriften behandlar även gränsvärden för det radioaktivainnehållet i livsmedel och erfarenheter rörande informationsproblem och olika reaktioner på detverkliga eller upplevda hotet.

Skriften är framtagen med medverkande från FOI NBC-skydd, Försvarshögskolan, Jordbruks-verket, Livsmedelsverket, Strålskyddsinstitutet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Skriften kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping.

Adresser för ytterligare information:

Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI NBC-skydd, 901 82 Umeåtel. 090-106600e-post registrator@foi.se,hemsida www.foi.se

Statens strålskyddsinstitut

SSI, 171 16 Stockholmtel. 08-7297100,e-post ssi@ssi.se,hemsida www.ssi.se

Jordbruksverket

551 82 Jönköpingtel. 036-155000e-post jordbruksverket@sjv.se,hemsida www.sjv.se

Sveriges lantbruksuniversitet

SLU, 750 07 Uppsalatel. 018-671000,SLU, 230 53 Alnarptel. 040-415000,e-post registrator@slu.se,hemsida www.slu.se

Livsmedelsverket

Box 622, 751 26 Uppsalatel . 018-175500,e-post livsmedelsverket@slv.se,hemsida www.slv.se

Förord

Nedfall av radioaktiva ämnen är en av de påfrestningar för vilka Sverigesregering och riksdag anser att det bör finnas en särskilt hög beredskapsambition.Tjernobylolyckan 1986 visade att det är särskilt viktigt att det finns en god be-redskap inom jordbruket, rennäringen och livsmedelsproduktionen. Beredska-pen syftar till att begränsa de hälsofarliga konsekvenserna av radioaktivt nedfallför konsumenterna samt ekonomiska och andra konsekvenser för näringen.

Den här skriften vänder sig i första hand till alla som deltar i arbetet med attskapa och upprätthålla denna beredskap och till alla aktörer vid ett inträffat ned-fall av radioaktiva ämnen. Det kan till exempel vara personer vid myndigheter,livsmedelsföretag, näringslivets organisationer eller forskningsinstitutioner. Per-soner inom jordbruks- och livsmedelssektorn måste samarbeta med strålskydds-experter både vid en eventuell kärnenergiolycka och i beredskapsplaneringen.En gemensam kunskapsgrund underlättar samarbetet och ger en samstämmigsyn på konsekvenser och val av motåtgärder.

Skriften är också användbar för allmänhet och media. Som konsumenterblir vi berörda av ett nedfall. Dessutom är intresset stort för de problem som kanfölja med användning av kärnkraft.

Skriften har arbetats fram under ledning av Försvarets forskningsanstalt(FOA1 ) i samarbete med Försvarshögskolan, Jordbruksverket, Lantbruksuniver-sitetet, Livsmedelsverket och Strålskyddsinstitutet. Den är en del i projektet ”Livs-medelsproduktion vid nedfall av radioaktiva ämnen”, som FOA drivit 1997-2000 tillsammans med de nämnda myndigheterna på uppdrag av Jordbruks-verket.

När det gäller stråldoser och dess effekter är skriften begränsad till den be-strålning som konsumenter kan utsättas för genom föda och den bestrålningfrån marken som jordbrukare kan utsättas för i sin yrkesverksamhet.

Skriften behandlar effekter av joniserande strålning med fokus på radioak-tivt nedfall efter en kärnenergiolycka. Den som vill ha fördjupad informationfinner litteraturhänvisningar i slutet av skriften. Där finns också postadresser, e-postadresser och webbadresser till de medverkande myndigheterna. Den somvill veta mer om andra effekter, som uppkommer vid användning av kärnvapen,hänvisas till skriften ”FOA orienterar om kärnvapen”, nr 15, 1990.

För att senare kunna ge ut en reviderad upplaga, önskar Jordbruksverketerhålla synpunkter på skriften senast 1 juli 2003.

1 Fr.o.m. 1 jan. 2001 har FOA:s roll övertagits av det nybildade Totalförsvaretsforskningsinstitut (FOI).

För ytterligare information om och för att ge synpunkter på skriften kontakta JanPreuthun, Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, telefon 036-155951, e-post:jan.preuthun@sjv.se

Ytterligare exemplar av denna skrift kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönkö-ping

Redaktörer: Kurt Persson, FOI och Jan Preuthun, Jordbruksverket

Redaktionskommitté: Ronny Bergman (FOI), Kurt Persson (FOI), Jan Preuthun, (Jordbruks-verket) och Kettil Svensson (Livsmedelsverket)

Medverkande experter: Inger Andersson (SLU), Ann Enander (FHS), Robert Finck (SSI),Karl Johan Johanson (SLU), Torbjörn Nylén (FOI), Klas Rosén (SLU), Björn Sandström (FOI)och Thomas Ulvsand (FOI)

Teckningar och diagram: Per Thornéus, Pictoform

Layout: Lars Broman, FOI Tryck: Edita Västra Aros AB

Ett varmt tack till Åke Eriksson, Enok Haak och Hans Lönsjö, tidigare medarbetare vid SLU iUppsala, för värdefulla synpunkter under arbetet med denna skrift. Ett varmt tack också tillStig Andersson, SLU, Alnarp för omslagsbild och andra fotografier i skriften samt till RinghalsKärnkraftverk och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för hjälp med viktigaillustrationer.