Lösningar för en farlig omgivning

8/8/2019 Lsningar fr en farlig omgivning

1/29

SCIENTOLOGIGr vrlden till en bttre plats

Scientologi, grundad och utvecklad av L. Ron Hubbard, r en tillmpadreligis filosofi som erbjuder en exakt vg genom vilken var och en kantervinna sanningen och enkelheten om sitt andliga jag.

Scientologin bestr av speciella axiom som definierar de underliggandeorsakerna och principerna fr tillvaron och en oerhrd mngd observationerinom de humanistiska vetenskaperna en filosofisk kunskapssamling sombokstavligen r tillmplig p livet i dess helhet.

Denna omfngsrika kunskapsmngd resulterade i tv tillmpningar av

mnet: fr det frsta, en teknologi fr mnniskan att n hgre tillstnd av andligmedvetenhet och uppn den frihet som mnga stora filosofiska lror skt; ochfr det andra, ett stort antal grundlggande principer som mnniskor kananvnda fr att frbttra sina liv. Genom den andra tillmpningen erbjuderfaktiskt Scientologin inte ngonting mindre n praktiska metoder fr attfrbttra alla aspekter av tillvaron hjlpmedel fr att skapa nya stt att leva.Och hrifrn kommer det mne du just str i begrepp att studera.

Det material som sammanstllts frn L. Ron Hubbards skrifter, och sompresenteras hr, utgr bara ett av de verktyg man kan finna i Scientologi

handboken - en innehllsrik vgledning som innehller talrika tillmpningar avScientologi vilka kan anvndas fr att frbttra mnga andra omrden av livet.I detta hfte har redaktrerna utkat informationen med en kort introduktion,

praktiska vningar och exempel p framgngsrik tillmpning.Det finns kurser fr att frbttra din frstelse, och mer material fr att

bredda dina kunskaper, i nrmaste Scientologi-kyrka eller -mission. Listorfinns p www.scientology.org.

I Scientologinbeskrivs mnga nya freteelser om mnniskan och livet, och drfkanske du stter p termer i det hr hftet som du inte r frtrogen med. Dessafrklaras frsta gngen de frekommer och i ordfrklaringarna i slutet av hftet

Scientologi r till fr att anvndas. Det r en praktisk filosofi, ngonting mangr. Nr du anvnder dessa data, kan du frndra tillstnd.

Miljontals mnniskor har tillmpat den hr kunskapen, mnniskor som villgra ngonting t de tillstnd de ser runt omkring sig. De vet att livet kanfrbttras. Och de vet att Scientologi fungerar.

Det kommer du ocks att veta nr du tillmpar det du lser p fljande sidorfr att hjlpa dig sjlv och andra.

CHURCH OF SCIENTOLOGY INTERNATIONAL


2/29

V i lever i en farofylld vrld, en farlig omgivning. Titta p nyheterna p TV eller ls dagstidningen och du r utsatt fr en daglig diet avrn, vldtkt, kravaller, mord, eldsvdor, jordbvningar, versvmn-ingar och hungersnd.

Finner du att du besvras av vad som hnder runt omkring dig?Knner du dig hjlpls, ur stnd att kontrollera dessa hndelser? r du ibland till och med rdd?

I det hr hftet granskar L. Ron Hubbard noggrant det hr fenomenet med en farlig omgivning, och tillhandahller metoder

som inte bara kommer att hjlpa dig att komma ver din rdsla,utan gr det mjligt fr dig att hjlpa andra. Nr den tillmpas ibred skala, fr denna information till stnd ett enormt lugnandeinflytande och mjliggr fr folk att leva lyckligare liv. Nr denanvnds p individuell basis av dig kommer den att frbttralivet fr din familj, dina vnner och bekanta.

2


3/29

DEN FARLIGA OMGIVNINGEN

farlig omgivning. Det omfattar yrken som krver en farlig omgivning fr sin

nga mnniskor r inte bara vertygade om attomgivningen r farlig, utan ocks att den stndigt blir alltf arligare. Fr mnga r det en strre utmaning n de klarar av.

Saken r emellertid den att omgivningen fsatt verkamycket farligare n den faktiskt r.

En hel del mnniskor r professionellaskapareav en

existens som till exempel politikern, polisen, tidningsreportern, begravningsentreprenren med flera. Dessa mnniskor sljer en farlig omgivning. Det rderas huvudsakliga inkomstklla. De anser att om de inte sljer idn om en

farlig omgivning till folk s riskerar de att bli ruinerade. S det ligger i derasintresse att gra omgivningen lngt mer farlig n vad den r.

Omgivningen r farlig nog som den r.

En gng i tiden framlades idn att vissa samhllen inte gick framt pgrund av att de saknade tillrckligt med utmaning i omgivningen. En av demsom befrmjade den hr idn var den engelska historikern och filosofenArnold Toynbee (18891975) som tyckte att omrden som Mexiko inte lyckades

av den anledningen. Toynbees id fddes emellertid i ett elfenbenstorn. Hansatt i bibliotek och lste bcker, men gick aldrig ut och pratade med ngramexikanare.

S Toynbee hvdade med stora, slutgiltiga utropstecken, fljt av ettorkneligt antal akademiska titlar: Sklet till att mexikanen inte lyckas r atthan inte har nog med utmaningar i omgivningen. Sklet till att Sydamerikainte r ngon framtstrvande industrimakt r otillrckligt med utmaningar iomgivningen. Sklet till att afrikanen inte har kommit lngre i sin civilisering

r att hans omgivning inte erbjuder tillrckliga utmaningar.

3


4/29

Vad visste Toynbee om det? Han spenderade all sin tid lngst in biblioteket, lste bcker som skrivits av mn som spenderat allasinadagar pbibliotek! Det r inte s man lr sig ngonting om livet.

P Filippinerna, fr att ge ett exempel till, kommer en framfusig, energivit man och rder igoroterna en stam som bor i den norra bergsregionen pFilippinerna. Han sger: Om ni bara hugger ut en vg frn byn ner till flodoch sedan tar en oxkrra och gr ner till floden p morgonen, fyller evattentank och tar upp den till byn, d behver era kvinnor inte g den lngvgen ner till floden. Ni br stta igng med detta allmnnyttiga arbetsprojemed en gng!

Och han r fullstndigtupprrdver att dessa mnniskor inte stter igngmed projektet genast. Han gr sin vg och tnker: Aha! Detta folk har innog med utmaningar i sin omgivning. Det finns inget som fr dem averkligen bjuda till. Ingen ambition. Inte som vi i Vsterlandet. Vi hautmaningar i vr omgivning.

Hade den hr mannen utmaningar i sin omgivning? Hans mamma skedadin flingor i hans mun och hans pappa stod fr alla utgifter under hanuniversitetstid. Hans vg hade asfalterats i alla riktningar med maskiner ofordon. Hans omgivning var redan vermannad, s naturligtvis kunde hakosta p sig att vara framfusig.

Men hur ser den faktiska omgivningen ut fr en igorot, som sitter dr vlgerelden och lyssnar p den hr mannen som sger t honom att han mshugga ut en vg ner till floden? Den hr igoroten har en liten pojke, som halskar vldigt mycket, men han vet att den hr lilla pojken bara har en litechans att leva tills han blir sju r, p grund av sjukdomar och dlig mat. Ha

vet att nr regnet kommer, d kommer det inte bara att vara behagligt lregn; det kommer att spola bort vartenda fr ur marken och sl krarna i bitamen om han lyckas rdda ngonting av det, s kanske han kan leva ngramnader till. Han vet att allt han bara behver gra r att g under fel trd o

4


5/29

bli biten av en orm, och det skulle vara slutet fr honom. Han vet med andraord redan att han inte kan leva, s varfr frska?

Omgivningens utmaning r med andra ord fullstndigt vervldigande fr

mnga mnniskor.Men, betyder det hr att det inte finns ngon utmaning i omgivningen i de

mer civiliserade delarna av vrlden? Inte alls. Betnk situationen av en ungkonstnr frn Terre Haute, Indiana, som flyttar till New York. Den flyktigeobservatren skulle kanske sga att han flyttade fr att det inte fanns ngonutmaning i hans omgivning i Terre Haute. terigen nej, utmaningen var fr stor.

Sklet till att den hr killen bestmde sig fr att bli konstnr verhuvudtagetvar att han inte stod ut med tanken p att arbeta nere p foderlagret tillsammansmed samma kille som kldde upp honom nr han gick i lekskolan, kldde upphonom nr han gick i grundskolan och kldde upp honom nr han gick pgymnasiet. Tanken p att behva arbeta tillsammans med den hr killenvarenda dag var helt enkelt alltfr mycket till utmaning fr honom. S hanblev konstnr, men ingen i Terre Haute kpte tavlor och ingen trodde p vadhan gjorde. Han hade ingen framtid dr; han stod infr stndig svlt, han varofrmgen att bidra till sitt samhlle. Det var en mycket fientlig omgivning.

S han flyttar till en mer vnligt sinnad omgivning, Greenwich Village. Hansvlter hellre ihjl i all tysthet i Greenwich Village n att bli hotad till ddsborta i Terre Haute i Indiana.

Vi kommer allts till den slutsatsen att om en individ vare sig han r vit,svart, rd eller gul inte har lyckats bli herre ver sitt eget de, d mste hanbefinna sig i en omgivning som han finner vervldigande, och hans metoderfr att handskas med denna omgivning mste vara otillrckliga fr att hanskall kunna verleva. Hans tillvaro r lika apatisk eller olycklig som hansomgivning frefaller honom vara vervldigande.

Varfr gr d folk sig s mycket besvr fr att faktiskt gra s attomgivningen verkar farligare n den redan r?

5


6/29

K PMNNENI KAOS

Det finns de som skulle kunna kallas kpmnnen i kaos. Det r folk somvill ha en omgivning som frefaller mycket, mycket orovckande. Det r folksom vinner ngon slags frdel, tycker de, om omgivningen fs att se merhotfull ut.

Ett uppenbart exempel kan ses i tidningen. Det finns inget sdant som bratidningsnyheter. Tidningskillarna hller upp omgivningen mitt framfr nsanp folk och sger: Titta! Det r farligt! Titta! Det r vervldigande! Titta! Detr hotfullt! Inte nog med att de enbart terger de mest hotfulla bitarna avnyheterna, de skapar dessutom sensation kring det och gr det vrre n detr. Vad mer behvs som bevis p deras avsikt? Det hr r kpmnnen i kaos.Att trna efter goda nyheter r dumdristigt i ett samhlle dr kpmnnen i

kaos hrskar.

Kpmannen i kaos har massor av trupper bland kapitalintressenterna.

Och tro inte att det r en tillfllighet att det nuvarande rttssystemet tar enfarlig brottsling, kastar honom i fngelse, gr honom mer antisocial ochfarligare och sedan slpper ls honom i samhllet igen. Ju fler brott, desto flerpoliser behvs det.

Ider som den hr terfinns i samhllet i mycket stor utstrckning. Det rinte bara nyhetsreportern eller politikern; enskilda individer hr och varhller p med sdant hr.

Det finns mnga mnniskor som tillbringar hela sitt liv med att varaprofessionella kpmn i kaos; de oroar helt enkelt ihjl folk i sin omgivning.Andelen av dem som gr det hr kan vara s hg som 1 av 4. En hemmafru tillexempel, som verkar som en kpman i kaos inom sin intressesfr, tnker

6


7/29

shr om sin make: Om jag bara kan f Henry att bekymra sig tillrckligtmycket, kommer han att gra vad jag sger t honom. Hon handlar enligtidn att det r bst att sprida frvirring och upprrdhet. Men till detta hrocks: Jag undrar varfr Henry inte kommer ngon vart. Det r naturligtvisfr att hon gr Henry sjuk.

Sanningen r emellertid fljande: Omgivningen r aldrig ngonsin s farligsom den fs att se ut. Det r istllet s att det finns oerhrt mnga mnniskoroch fantastiska mngder pengar som tillverkar en farlig omgivning. Faktum ratt det p 1960-talet avsattes en oerhrt stor summa av Frenta staternasnationalinkomst fr krnvapenkrig. Men om de inte hade utvecklat hotet sskulle det inte ha varit ngot hot. Pengarna som finansierade skrcken var fulltsysselsatt med att understdja skrcken.

Fr dem som fr sina inkomster, anslag eller allmnhetens intresse utifrnmngden oroligheter som finns r det inte till ngon frdel att skapa en fredligomgivning.

Ett lugnande inflytande

Allting som har en tendens att dmpa oro eller stadkomma en lugnomgivning motarbetas av de kapitalintressenter som vill skapa en oroligomgivning.

Till den grad Scientologin gr framsteg i ett omrde, blir omgivningenlugnare och lugnare. Inte mindre ventyrlig, men lugnare. Med andra ord, detpotentiellt fientliga, ouppneliga och otkomliga hotet i omgivningenminskar. Ngon som knner till lite mer om sig sjlv, andra och livet, och somfr ett bttre grepp om hur saker och ting frhller sig, har faktiskt mindreproblem i sin omgivning. Fastn det kanske bara minskar en aning s minskar det.

7


8/29

Tidningar kan ha ennedslende effekt p en person.

Eftersom de till strstadelen frmedlar dliganyheter, ger de enallmnt dyster bild avvrlden.

Man kan bra medsig dliga nyheter och f en negativt frvriden uppfattningom sin omgivning,vilken i verkligheten faktiskt kan varaganska lugn.

8


9/29

Till och med ngon som hrt vldigt lite om Scientologi har mindre oro isin omgivning. En individ som blir mindre hotad av sin omgivning, tenderaratt frbttras. Han blir mindre apatisk. Han tror att han kan gra mer t livet.Han kan strcka sig ut lite lngre, och drfr kan han utva ett lugnandeinflytande p sin omedelbara omgivning.

Efterhand som detta gick vidare framt skulle man stadkomma fler ochfler individer som skulle kunna bringa mer och mer lugn till omgivningeneller handskas med saker och ting bttre och bttre. Och det r bara de sakersom man inte hanterar som r kaotiska. Det skulle resultera i en situation drhotet frn omgivningen skulle d ut. Den vervldigande, vermktigaomgivningen skulle bli tamare och tamare. Folk skulle bli mindre och mindrerdda. Man skulle f allt fler mjligheter att handskas med de faktiska problemsom finns, i stllet fr att folk hittar p problem fr att de ska kunna tjna litepengar p det. Det skulle bli ett annorlunda samhlle.

Kpmannen i kaos tycker emellertid inte om lugnande inflytande. Hankommer att bekmpa vad som helst som minskar oroligheter i omgivningen.

Till exempel, en fru har sin make fullstndigt under kontroll. Hon hllerhonom oroad morgon, middag och kvll.

Om maken nu brjar engagera sig i ngon aktivitet som bringar mer lugni omgivningen, kommer hustrun att stlla till med liv i bygget. Om han rmindre orolig, r han mindre under hennes kontroll. Hon kommernaturligtvis drfr att bekmpa det som gr hennes make lugnare.

nd ger all oro och allt kaos vika infr sanningen. Det r lgner sombringar oroligheter i universum. Infrande av sanning i ett samhlle skulle ftill stnd en lugnare omgivning med mindre oroligheter och fljaktligen kaninte kpmnnen i kaos lura det samhllet lika mycket.

9


10/29

METODER FR ATT MINSKA HOTET

Folk letar efter en mindre hotande omgivning, eller tminstone efter estt att bttre kunna uthrda i den omgivning de lever.

Begreppet den farliga omgivningen kommer att bli mjligt att frst individen oberoende hur otympligt det lggs fram fr honom. Enbarfrestllningen att han uppfattar omgivningen som farlig och vervldigan

och att han inte riktigt vet var det farliga eller vervldigande kommer ifrr en enorm kunskap.

Att rygga tillbaka frn en hotande omgivning som kan vervldiga hononr som helst, ofrmgen att g framt mot bttre frmga att uthrda ellmed en styrka att hantera den hotande omgivningen detta r hans liv.

En individs mentala hlsa, hans niv av sinnesfriskhet, hans aktivitetsnivoch hans ambitionsniv styrs avhansuppfattning om omgivningens farlighet.

Det finnsverkligt farliga omrden i omgivningen, men det finns venomrden som fs attverkafarligare n vad de i verkligheten r.

Drfr kan en person, om han hjlps framt in i dessa sektorer av siomgivning och fr mjlighet att inspektera dem, sjlv uppfatta atomgivningen inte r s farlig som den fs att verka. Och med en kad skerhp sin frmga att hantera tminstonedessa sektorer av sin omgivning,kommer hans hlsa, vlmende, sinnesfriskhet och aktivitetsniv ocks aka.

Det finns ett antal enkla procedurer som kan hjlpa en person att kaherravldet ver sin omgivning. Huvudfrgan fr alla dessa tekniker Vilken del av omgivningen r inte hotfull? Om man kan f honom asrskilja och komma underfund med att det finns delar av omgivningen sointer hotande, d kommer han att gra ansenliga framsteg.

Vilka frvntningar har individen p den hr nivn? Det kan vara s lsom att han inte kommer att vara s rdd nr drrklockan ringer. Det lte

10


11/29

som en pytteliten frbttring, men det kommer i alla fall att vara ganskaverkligt fr honom.

Han kanske bara vill hantera det s, att nr han vaknar p morgnarna harhan inte en ngestknsla att ngot fruktansvrt kommer att hnda om hankliver ur sngen och han kanske inte ens frvntar sig att den knslan ska

frsvinna helt, men han hoppas att den kommer att frsvagas.

Dessa skulle utgra verkliga framsteg fr honom, och han skulle blimycket glad ver dem. Det lustiga r att de framsteg han faktiskt kommer attuppleva, i de flesta fall kommer att vara mycket strre n han frvntar sig.

Hr fljer de procedurer du kan anvnda fr att stadkomma detta.

1. Finn ngonting som inte utgr ett hot.

Nr en person blir alltfr upprrd eller frvirrad kan man f honom attse sig omkring i sin omgivning och finna ngonting som inte r ett hot mothonom. Fortstt med detta tills personen r mycket glad eller lttad och haren insikt om sig sjlv, omgivningen eller livet i allmnhet.

En person kan ven anvnda den hr tekniken direkt p sig sjlv. Tillexempel: en individ kan vara p sitt kontor och knna sig hemskt oroad ver

ngonting. Han kanske sitter vid sitt skrivbord med papper som vxer p hg.Allt ser ut att vara i en enda stor frvirring, och han knner sig fullstndigtvervldigad. Han borde kunna titta p pappersarken p sitt skrivbord (kllantill hotet) och hitta ngonting med dem som inte r ett hot. Nr man gr ensdan upptckt uppvgs hotet.

2. Ls inte tidningen

Det hr r vldigt enkelt. Sg till personen:Ls inte tidningen p tv veckor och se om du inte mr bttre.

11


12/29

Om han inte lser tidningen p tv veckor kommer han naturligtvis att mbttre.

Sg drefter till honom:Ls nu tidningen i en vecka och i slutet p

veckan kommer du att upptcka att du mr smre. Bestm dig sedan fr omdu ska bry dig om vad som str i tidningen.

Det hr kan man fresl att en person gr som ett enstaka experiment. Dr inte ens ett dyrt experiment det r faktiskt billigare attintekpa tidningenn att kpa den.

Det hr r en enkel tgrd, men en mycket effektiv sdan, som mrkbakan frndra en persons syn p livet.

3. Ta en promenad

Ett annat stt att f en person att titta p sin omgivning och upptcka atden inte r s hotfull, r en teknik som kallas frTa en promenad.Om enperson mr dligt, f honom d att ta en promenad och titta p saker medahan gr det.

Vad man strvar efter hr r helt enkelt att f individen att titta p

omgivningen och upptcka att det finns lite mer trygghet i den. Man vill henkelt att personen tar sig en titt fr att ta reda p om omgivningen r shotfull som den verkar.

Ta en promenad och titta p saker r det mildaste rd man mjligen kage ngon och det stadkommer nstan skert resultat om personen gr deDet r ganska effektivt.

4. Finn ngonting som inte r fientligt mot dig

Det finns folk som tycker att alla i deras omgivning r fientliga mot dem

Fr en sdan person finns det en annan teknik som kommer att minskahans rdsla.

Man kan stlla en av flera frgor beroende p situationen. Exempel pdessa lyder:

Finn ngonting som folk sger och gr hromkring som inte r fientligtmot dig.

12


13/29

Finns det en person p fretaget som inte r aktivt fientlig mot dig?

Har det sagts ngonting idag som inte var direkt och omedelbartfientligt mot dig?

Frga personen en av ovanstende frgor (eller en liknande frga med enordalydelse som passar bttre till personens situation). Frga honom tillexempel:Finns det en person p fretaget som inte r aktivt fientlig motdig?

Fortstt med det hr tills personen knner sig bttre, r gladare och har ftten insikt om sig sjlv, omgivningen eller livet i allmnhet.

5. Att hantera en frlust

En kille som just frlorat sin flickvn, eller en kvinna som just frlorat sinman, knner den fruktansvrda sorgen och frlusten, och det verfrs pallting. Allting i omgivningen pminner faktiskt honom eller henne om denfrlorade krleken. Fr en tid kommer det att vara omjligt fr honom att sesig omkring utan att bli pmind om den hr personen.

Nr ens uppmrksamhet har varit mycket starkt fixerad p en individ, rdet ibland nstan strt omjligt att inte associera allting med den personen.Tricket r att finna ngot som inte pminner personen om den som han ellerhon har frlorat. Man kanske mste leta en bra stund.

Det r s hr man terhmtar sig frn en krleksaffr. Situationen r isjlva verket mycket enkel: Individen har identifierat allt i omgivningen medsin oro. Genom att rikta personens uppmrksamhet mot saker i omgivningen

som inte har den hr anknytningen och f honom att upptcka saker som inteaktivt pminner honom om det, fr man endifferentieringdr det tidigarefanns enidentifiering. Och dr det finns differentiering, kan intelligens ochomdme terkomma.

Gr fljande:

Tala om fr personen att du ska hjlpa honom. Sg till honom eller henne:Finn ngonting som inte pminner dig om ________ (namnet p personensom han eller hon har frlorat).

13


14/29

Upprepa kommandot och f personen att finna ngonting annat som intpminner honom eller henne om personen tills han eller hon har en insikt ocknner sig bttre angende situationen.

Den hr enkla proceduren kan hjlpa en person att terhmta sig frn sifrlorade krlek och brja leva igen.

6. Att ordna upp sitt liv

Genom att f en individ att planera ett liv dr han skulle kunna leva i lugoch ro och utan hot, blir det liv han lever mindre hotfullt.

Lt oss till exempel ta den stackars killen som sitter fast i ekorrhjulet: Ha

mste behlla sitt jobb, fast det inte r tillrckligt bra betalt och det finns ingmjlighet fr honom att g vidare, fr han knner det som om han inte rstnd att skaffa ett annat eller inte kommer att verleva om han frlorar deDen hr mannen sitter i svrigheter som han sjlv har skapat, och han finneomgivningen vldigt fientlig.

F honom att planera ett liv som inte skulle vara s hotfullt, oavsett hufantasifull eller ouppnelig hans plan verkar, och han kommer att fortst jobba p sitt arbete betydligt gladare och mycket lugnare.

7. Att gra sig av med saker som gr en upprrd

Det finns en annan tgrd som bestr av att helt enkelt f personen att sluupp med saker eller umgs med folk som gr honom upprrd.

Man skulle kunna sga:Gr dig av med ngra av de saker i ditt liv somgr dig upprrd.

Vem gr dig upprrd? S lt bli att prata med dem p ett tag.Vilka aktiviteter fr dig att knna dig smre? Gr inte dem p ett tag.

Vilka saker i omgivningen r egentligen inte ett hot mot dig? Har dungra sdana? Fint. Ha samrre med dem. Fst mer uppmrksamhet p dem.

Det hr kommer att gagna personen mer n man kan frestlla sig.

14


15/29

Ett brutetkrleksfrhllandekan resultera i att personen befinner sigi en sinnesstmningdr allting iomgivningen pminner om frlusten.

Men en person kan fhjlp att terhmtasig. Om man kan finna ngonting iomgivningen som inte pminner om den frlorade krleken

kan personensuppmrksamhet

lossna vilket fr henneatt knna sig bttre.

15


16/29

K ONFRONTMan kan tryggt anta att det alltid finnsngontingi en situation som

personen kan konfrontera med vilket vi menar att st ansikte mot ansiktmed utan att rygga tillbaka eller undvika.

Det hr r en princip som utgr grunden till en lsning fr mnga som vervldigade av sin omgivning.

Exempel: En socialarbetare besker fru Lind i hennes bostad. Fru Lind hen massa problem och berttar om dem fr socialarbetaren: hennes man r fuhela tiden och kommer aldrig hem med lnen och alla mbler r trasiga ocbarnen har inga klder och det r omjligt att hlla huset rent och s vidare

Socialarbetaren kan verkligen komma ngonvart om han kan finnngonting som kan konfronteras av personen som han frsker hjlpa och personen att verkligen gra det. Fastn det hr lter vldigt enkelt ocintetsgande har det en fantastisk funktion.

Folk som arbetar inom socialtjnsten misslyckas vanligtvis med att heenkelt bedma problemen som finns i situationen och att sedan grngonting t de problem som detkangras ngonting t, och som ngonkankonfrontera att gra ngonting t. Man fr drfr som ett slutresultat esocialarbetare som misslyckas p grund av att han inte ger ngon ngontisom de kan gra.

Den vlmenande socialarbetaren sger: Vad ni ska gra fru Lind, r astda hela huset, skrubba det frn golv till tak vi har nr allt kommeomkring gett er rengringsmedel. Och tvtta era barn och kl dem i de fin

klderna som vi har skickat till er. Jag kommer att tala med er make angenhans drickande.

ven om fru Lindskullestda hela huset och stta p barnen de renaklderna, har hon och socialarbetaren vitt skilda sikter. Socialarbetaren h just sagt ngonting till fru Lind som hon av erfarenhetvet inte kan gras.Ingenkan tala med hennes make om hans drickande. Hon tror inte ens att entotalattack frn hela armn kan gra ngonting t herr Linds drickandeIngenting som socialarbetaren sger hdanefter kommer att ha ngon sohelst effekt p fru Lind.

16


17/29

Antag andra sidan att socialarbetaren noggrant lyssnade till fru Lind ochsedan tillmpade principen om att ge henne ngonting som hon faktisktkunde konfrontera att hantera. Han kanske lade mrke till att fru Lind underderas konversation tmde och stllde fram ett askfat t honom. S han sgertill henne: Om jag vore som ni skulle jag ta itu med en liten bit i taget, ochskulle f huset stdat. Varfr inte ta och hlla askfaten tmda? Hon kansketill och med blir arg p honom, men nr socialarbetaren gr kommer fru Lindatt g runt och tmma askfat.

Att finna ngonting som personen kan konfrontera att hantera rndvndigt fr att f henne eller honom att samtycka till att hantera det. Denfrsta nivn av hjlp r: Det kan gras ngot t det, och den andra nivninnefattar bestndsdelen:som du kan gra.Att ge en person ngot som hankan konfrontera och faktiskt f gjort brjar ge honom idn att situationen kanhanteras. Innan man vet ordet av kan fru Lind brja f uppfattningen att hontill och med kan gra ngot fr att f sin man att sluta dricka.

Den hr principen att ge en person ngonting han kan konfrontera att grar fantastiskt anvndbar inom mnga omrden.

Folk vet oftast inte hur de ska komma vidare i livet. Devetatt de inte kangra ngra frbttringar i livet, att det r omjligt att verhuvudtaget bli bttre.Men med hjlp av detta datum, kan man, ven till en hel grupp, ltt visa attdetr mjligt att bli bttre. Det skulle gras p fljande stt:

Brja med att ge fljande rd till personen du vill hjlpa:Skriv p ettpapper ner en kort lista ver de problem som du har i livet.

Nr personen har gjort det, frga:Vilket av dessa problem r lttast frdig att konfrontera? Skriv nu ner det.

Sg drefter till honom:Skriv ner vad du med absolut skerhet vetskulle kunna gras t den sista saken du skrev ner.

Och sg slutligen:Ser du vad du har skrivit ner sist p den hr sidan? Grdet!

17


18/29

B R D S K A N D E

En person kanbefinna sig i ensituation som

tycks varavervldigande fr honom, shan gr ingenting t det.

Men han fr hjlp genom att finna ngontingifrga om dessaomstndigheter som han kankonfrontera atthantera.

Om han kanhantera en aspektav situationen, dkan hans syn psaken frbttrasmarkant, och hankommer att vara istnd att hanteradet fullstndigt.

18


19/29

Att anvnda den hr principen kan vara till enorm hjlp fr mnniskor isocialarbete, nr man leder grupper, i undervisning och p frelsningar och pmnga andra omrden.

Tala inte med folk om problem som de vet att de inte kan gra ngonting toch frvnta dig att de ska bli entusiastiska ver att stadkomma ngonting.

Varken problemet som pekas ut eller den freslagna lsningen fr, fr denperson man vnder sig till, vara mer n vad personen kan konfrontera. Det lttasteman kan f ver till ngon r en id, men idn fr den person som frvntas utfradet fr inte bryta mot vad som fr honom r mjligt att konfrontera.

Frloppet lyder: Vad r situationen? Vilken del av den situationen r mjlig

att konfrontera? Och vilken del av den situationen kommer ngon att grangonting t?

De flesta mnniskor slutar upp med att ge rd p grund av att rden de geraldrig fljs. Men om man fljde reglerna som tas upp hr skulle man kunna blien mycket framgngsrik rdgivare.

Eftersom det man ber folk att gra r mjligt fr dem att konfrontera, kommerde att vara i stnd att hantera sina problem och lyckas med det. De kommer som

ett resultat att vara i stnd att se och konfrontera mer av sina svrigheter, ochovanstende frlopp kan upprepas. En ny granskning av den allmnnasituationen kommer att visa att de har en frbttrad id om vad som r mjligt attkonfrontera bland sina problem.

Den enda svrighet man kan stta p r att folk ibland brjar g framt medalltfr stor skerhet och, likt ett barn som just lrt sig g, flyger de fram i fr hgfart. Olyckligtvis str de vanligtvis p nsan p tredje steget. De kan bliverambitisa. Man mste ta med det i berkningen och varna personen med:

Gr inget mer n det hr just nu.Om du gr det till din uppgift att (1) snabbt f en bedmning av vad personen

anser r fel; sedan (2) ta reda p vilken av dessa saker han kan konfrontera; sedan(3) ta reda p vad han ska gra t den saken som han tror att han kan gra; ochdrefter (4) f honom att gra det, och vid den tidpunkten insistera p att f densaken gjord,d kommer du att f en verenskommelse med stort varje gng.

19


20/29

DEN VERKLIGA VRLDENVrlden fr helt enkelt inte vara ett bttre stlle enligt kpmnnen i kaos. Ochs lnge som politiker gr framt p skandaler, s lnge militretablissemanget blir

fetare p krig, och media vinner p att sprida dliga nyheter, d kommer det attfortstta att finnas sdana som anvnder kaos fr att n framgng.

Men det hr r den skapade vrlden, inte den verkliga vrlden. Bakom alldenna upprrdhet och oro finns det ett lugnare klimat. Det r ett klimat drmnniskan kan leva och m bttre, en vrld dr folk gr heroiska bedrifter ochgrannar hjlper varandra och folk verkommer oerhrda odds fr att uppnngot enastende.

Skillnaden mellan en kompetent person och en inkompetent person visarsig i hans omgivning. En person r antingen effekt av sin omgivning eller r istnd att ha en effekt p sin omgivning.

Psykologin: teknologin frn det nittonde rhundradets psykologerpredikade att mnniskan mste anpassa sig till sin omgivning. Detta falskadatum hjlpte till att stta igng den mnskliga rasens degenerering.

Sanningen r den att mnniskan r lika framgngsrik som hon anpassaromgivningen till sig.

Att vara kompetent innebr frmgan att kontrollera och handskas medsaker och ting i omgivningen och kontrollera och handskas med omgivningeni sig sjlvt.

Genom att knna igen kpmnnen i kaos arbete, kan folk brja kontrollerasina omgivningar.

20


21/29

PRAKTISKA VNINGAR Hr fljer vningar som har att gra med att hantera den farligaomgivningen. Genom att gra dessa vningar kommer du att ka din frstelse av hur man kan hjlpa mnniskor att handskas med problemoch svrigheter i sina liv.

1 Se dig omkring och finn exempel p var omgivningen har gjorts farligaren den r. Gr detta tills du r sker p att omgivningen fs att sefarligare ut n den r.

2 Ta en promenad runt kvarteret och titta p saker nr du gr det. Nr duhar tagit din promenad, jmfr d hur hotfull omgivningen verkadeinnan du gjorde det och hur den verkar nu.

3 Finn en vn eller familjemedlem som knner sig vervldigad avomgivningen och hjlp dem genom att anvnda en av de sju teknikerna ihftet Metoder fr att minska hotet.

4 Hjlp en person genom att f honom att skriva ned en kort lista verproblem som han har i livet. F honom sedan att upptcka vilket avdessa problem han anser lttast att konfrontera. F honom att skriva nerdet. F honom sedan att skriva ner vad han med absolut skerhet vet atthan skulle kunna gra t den sista saken han skrev ner. F honomdrefter att gra det sista han skrev ner.

21


22/29

R ESULTAT FRN TILLMPNING

A TT HANDSKAS MED FRAMTIDEN

Ja Att mta 29 %morgondagenr en helt annansak fr de som ENKTFRGA :tillmpar B VAR DU INFR Scientologi p FRAMTIDEN ?sin omgivningn fr dem som Jainte gr det. 0 %

Icke-scientologer Scientologer

L Ron Hubbard har tillhandahllit enklatgrder som man kan vidta fr att hjlpaandra som r vervldigade av livet. Folk som anvnder dessa finner att de i sinahnder har mycket grundlggande, menhgst effektiva vapen mot den cyniskaallmngiltigheten eller hopplsa attitydenatt allting r dligt verallt och det finnsinget hopp fr mnniskan eller ngontingannat.

Den aspekt som kanske ftt mestkommentarer i den hr verksamheten att hjlpa andra att pverkas mindre aven farlig omgivning r att det faktisktkrvs vldigt lite fr att hjlpa ensmedmnniskor och ge dem lite hopp.Detta faktum terspeglas av berttelserna nedan.

E n kvinna som hade studerat L. RonHubbards upptckter om hur man hjlperngon att konfrontera och hantera en farligomgivning sade fljande om teknologinseffektivitet.

En vn kom och beskte mig kvllenefter jag hade avslutat mina studier i dessadata och hon var full av problem som honinte hade ngra lsningar p. Jag anvndemig av L. Ron Hubbards teknologi, och badhenne skriva en lista ver de saker som honhade problem med i livet, och sedan noteravilket hon tyckte var lttast att konfrontera.Drefter bad jag henne skriva ned vad honmedskerhet visste att hon kunde gra t just den saken. Effekten av dessa frgor var fantastisk. Hon blev omedelbart vldigt

glad, trots att hon varit s deprimerad nr hon kom. Fastn jag aldrig har sett den hr kvinnan gra ngra verkliga frsk atthantera ngonting i sitt liv, rusade hon ivgut fr att hantera problemet p en gng, ochtidigare hade hon bara klagat! Jag sgterigen hur man med Scientologi kankomma lngt med det lilla .

A tt alltid bli vervldigad i sitt jobb varnormalt fr en kvinna frn Omaha iNebraska, tills hon fick hjlp av en vn.

Av ren vana brukade jag samla p migmer och mer jobb men aldrig avsluta ngraav dem.Sedan brukadedet efterngra veckor sluta med att jag grt och knde migvervldigad av att vara utarbetad. Vrlden

22


23/29

sg rtt hemsk ut och mnniskorna i denverkade alla vara ganska elaka mot mig. Envn berttade fr mig hur jag skulle gra enlista ver mina problem, plocka ut det jagkunde klara av och sedan gra ngot t det.Frn och med d fick jag genom att bara taett problem i taget kontroll ver situationer,lste ett problem framgngsrikt och tog sedanitu med nsta, istllet fr att drunkna i hur hopplst allt sg ut. Vrlden sg inte shemsk ut efter det, fr nu var det jag som sattvid ratten. Det hr var de frsta Scientologidata ngon tillmpat p mig och jagharsedandess anvnt det hr i mitt liv. Jagkan nu gldjamig t mitt jobb mycket mer.

E n kvinna i Kalifornien kunde intetolerera att se ngon annan lida utan att

gra ngonting t det, och anvnde L. RonHubbards teknologi fr att hjlpa andra iprvande situationer. Hon hade mngaframgngar med dessa enkla lsningar.

Jag hjlpte en man och hans fru som jagmtte p bussen en dag. Frun grt av ngonanledning. Jag fick henne att titta p desaker iomgivningen som inte var fientligt mot henne.Hon lyste upp och brjade utarbeta hur hon

skulle lsa sina problem. En annan gnghjlpte jag en man, som varit vldigt upprrdoch hysterisk i sin omgivning, att flytta till ettnytt stlle och att ta dagliga promenader. Hanblev mycket frnuftigare och brjade strckasig ut och hjlpa andra frn sin position somlrare. Jag har ocks med hjlp av enkla processer hjlpt mina egna familjemedlemmar igenom en tid nr de var upprivna ver min

farmors dd. Det bringade frvnansvrt nogstabilitet och lugn till och med under den prvande tiden. Den hr teknologin r enkelatt anvnda och gr helt enkelt livet lttareochmycket behagligare fr andra.

I nnan en kvinna p Hawaii lste ngontingom L. Ron Hubbards teknologi, tycktehon att vrlden var full av mnniskorsom man inte kunde lita p. Hr fljervad som hnde nr hon lrde sig densanna kllan till en farlig omgivning:

Jag insg att jag hade tittat p alltingutifrn ngon annans synpunkt. Genom attndra min synpunkt upptckte jag en heltannorlunda vrld. Det var inte alls denvrld jag tidigare hade blivit lrd allt om!Det hr frndrade s mnga saker fr mig jag brjade faktiskt leva.

Jag var i stnd att observera bttre,bara genom att titta p vad som verkligen fanns dr. Omgivningen var inte s farliglngre, inte alls s skrmmande. Jag hadevldigt tidigt i livet ftt lra mig att manmste vara tyst och gra som man blevtillsagd och varavldigt frsiktig fr mankan inte lita p ngon. Nr jag faktiskttittade upptckte jag att det fanns massor med mnniskor runt omkring mig som var goda. Detta ppnade upp min kommunikation fr jag kunde sga: Det r inte sant titta p det hr, det dr och det hr.

Jag anvnde dessa Scientologi-data i ettradioprogram. Folk ringde in och stllde

23


24/29

frgor. Jag fick en kille att inse att han faktisktkunde lyckas i livet bara genom attiaktta att andra runt omkring honomverlevde och att han hade matats med falsk information. Han lyckas nu i livet.Hans vrld frndrades, liksom min, frndystert gr till en plats full av klara frger och gldje.

En kvinna frn Tyskland hade fljandeatt sga om att hjlpa sin granne:

Igr var det onsdag, den frsta onsdageni mnaden, d som alltid under de senastetrettio ren, kom min granne till mig fr attdiskutera alla sina bekymmer ver en koppkaffe. Under de r d vra barn fortfarandegick i skolan, brukade det vara konkreta problem att diskutera och ibland roande

saker. Sedan dog hennes man och barn i entragisk trafikolycka. Efter det fanns detaldrig ngra andra mnen. Men jag kundeinte bara negligera henne, eller hur? Nr jag kom till slutet av onsdagskvllen, var jag helt slut. En annan kvinna hade precisvisat mig sttet att hjlpa ngon som r upprrd. Jag beslt mig att jag skulle tahenne med p en tur i parken imorgon. Ochdet gjorde jag. Jag brt igenom hennes protester om det med vnlig bestmdhet. Jagvisade henne alla mina favoritplatser ochupptckte mnga nya saker fr mig sjlv,och jag visade dessa fr henne ocks.

Det r vackert hr ute, sade mingranne, och jag sg henne le fr frsta gngen p mnga r.

I bland kan trycket frn arbetslivet resasig till en punkt av nra frestende totaltvervldigande. En kvalitetskontrollmanager frn ett fretag i Kalifornien blevhjlpt av sin chef till att terf sitt lugnoch komma tillbaka till sitt jobb medfrnyad styrka.

En dag var jag totalt upprrd och grt p mitt jobb beroende p, inte vet jag. Jagkunde inte stta mitt finger p vad som var fel. Allt jag visste var att jag var upprrd. Jag hade inte rd att vara p det hr sttet,och det kunde inte andra heller som var beroende av mig. Min chef sade till mig att jag skulle ta en promenad och titta p saker medan jag gick. Jag gick ut och promenerade i femton minuter. Jag brjade knnamig riktigt bra och efter ett tag s fanns det

inte en gnutta kvar av upprrdheten. Nr jag brjade g, visste jag inte ens vad jagvar upprrd ver. nd, medan jag gick,insg jag att jag hade undvikit att hanteraen sida av en sak som jag var tvungen attgra den dagen. Jag kom upp med lsningen p hela problemet.

Jag vnde om, gick tillbaka och hanterade hela situationen fullstndigt.

E n affrskonsulent med mnga rs erfarenhet har haft kontinuerlig framgngmed att rdda folk frn farliga omgivningar.

Det r ganska vanligt att folk somkommer till mig fr rd, lever i vad de anser

24


25/29

vara en farlig omgivning. Genom att ltadet ena lilla problemet eller situationen efter den andra hopa sig, ohanterad, s har desnart verkligen en hotande scen. Nr deanlitar mig s har de ofta en kvvande rrai sina hnder, och ingen synbar vg ut.

Men dr finns s klart en vg ut. Gng p gng har jag haft otrolig framgng medatt anvnda L. Ron Hubbards teknik med att finnaen sak som personen kan konfronteraoch gra ngot t, och verkligen f honomeller henne att hanteraden. Den lttnadsom blir, frnyat hopp och terupplivat syftekan verkligen vara fantastiskt. Att f ngottillbaka i spelet p detta stt r en belnande upplevelse.

E n skollrare frn Arizona fann ettmedel, som var mycket mer effektivt nbara sympati, fr att hjlpa en kollega frnsviterna efter en frlorad krlek.

En morgon kom en lrare och sgotroligt sorgsen ut. Det behvdes inte mnga

frgor fr att frst varfr: Hans flickvnhade lmnat honom. Det verkade omjligtmen vid lunchtid s hade hans depression frdjupats. Jag ryste vid tanken om hur hans klass mste ha varit den morgonen.

Ngra av vra vnner frskte trstahonom, skmta honom ur det, och andraliknande vlmenande men ineffektiva

lsningar som de troligen lrt sig p ngon psykologikurs.

Jag tog vnnen avsides, fick honom ut fr att ta en promenad runt skolomrdet och fick honom att finna saker i omgivningensom inte pminde honom om flickvnnen.Det tog inte lng tid frrn han kom ur sindjupa melankoli, och brjade tala om en frelsning som han behvde frbereda, ochvad han skulle gra till helgen. En fullstndig frndring. Det rddade honom och rddade en mngd studenter frn att, i flerasmrtsamma timmar, lyssna p ngon sominte verkligen var dr att lra dem.

25


26/29

OML. R ON HUBBARD

D et finns inget mera passande uttalande som exemplifierar L. RoHubbards liv n hans enkla ord: Jag tycker om att hjlpa andra och rknar som min strsta gldje i livet att se en mnniska frigra sig frn de skuggor sfrmrkar hennes dagar. Bakom dessa betydelsefulla ord finner man ett li

mnsklighetens tjnst och ett arv av visdom som gr det mjligt fr vem shelst att uppn sedan lnge omhuldade drmmar om lycka och andlig frihet.

Han fddes i Tilden i Nebraska den 13 mars 1911, och startade tidigt p sin vav upptckter, en vg som utmrktes av en hngivenhet till hans medmnniskJag ville att andra mnniskor skulle vara lyckliga, och kunde inte frst vade inte var det, skrev han om sin ungdomstid, och hri kan man sknja de tanksom lnge skulle leda hans steg. Vid nitton rs lder hade han rest mer n 40.0mil och underskt javanesiska, japanska, indiska och filippinska kulturer.

Ron tervnde till Frenta staterna 1929 och terupptog dr sin formelutbildning och studerade matematik, ingenjrsvetenskap och den vid den tidnya vetenskapen krnfysik - vilka samtliga frsg honom med mycket vikkunskaper fr hans fortsatta forskning. Fr att finansiera denna forskning, ghan sig in p en frfattarbana under det tidiga 1930-talet, och blev snart en avmest lsta frfattarna inom den populra sknlitteraturen. Han frlorade doaldrigsitt ursprungliga ml ur sikte, utan fortsattemedsin huvudsakliga forsknigenom omfattande resor och expeditioner.

Vid USAs intrde i andra vrldskriget gick han med i Frenta staternas flosom ljtnant och tjnstgjorde som beflhavare p ubtsjagare. r 1945, deblind och frlamad av skador som han drog sig i strid, diagnosticerades han sobotligt invalidiserad. Genom att tillmpa sina teorier om sinnet var hemellertid i stnd att hjlpa inte bara sina medpatienter, utan han tervann vsin egen hlsa.

26


27/29

Efter ytterligare fem r av intensiv forskning presenterade Ron sina upptckterfr vrlden i bokenDianetik: Hur tanken pverkar kroppen.Dianetikboken varden frsta populrhandboken om det mnskliga sinnet som uttryckligen skrivitsfr gemene man. Den inledde en ny era av hopp fr mnskligheten och en nyfas i L. Ron Hubbards liv. Han upphrde emellertid inte med sin forskning, ochallteftersom den ena upptckten efter den andra noggrant kodifierades mot slutetav 1951, fddes den tillmpade religisa filosofin Scientologi.

Eftersom Scientologin frklarar allt liv, finns det ingen aspekt av mnniskans

existens som L. Ron Hubbards efterfljande arbete inte tog upp. Han vistadesomvxlande i Frenta staterna och i England, och genom sin fortsatta forskningfann han lsningar p sdana sociala problem som den sjunkande standarden inomutbildningen och det utbredda drogmissbruket.

Allt som allt omfattar L. Ron Hubbards arbeten i Scientologi och Dianetik totalt40 miljoner ord av bandinspelade frelsningar, bcker och andra skrifter.Sammantaget utgr detta det arv som han lmnade efter sig vid slutet av sitt liv,den 24 januari 1986. nd utgjorde L. Ron Hubbards bortgng inte p ngot stt

ett slut; ty med 100 miljoner exemplar av hans bcker i omloppoch med miljontalsmnniskor som dagligen tillmpar hans teknologi fr att uppn frbttring, kanman definitivt sga att vrlden fortfarande har sin strsta vn i L. Ron Hubbard. 27


28/29

ORDFRKLARINGAR

kommunikation: utbyte av ider genomrum mellan tv personer.

konfront: att man str ansikte mot ansiktemed ngon eller ngot utan att rygga tillbakaeller undvika. Konfrontering r i grundenfrmgan att obesvrat vara dr och frnimma.

process: en exakt serie av direktiv eller enserie av tgrder som vidtas fr att uppn ettnskat resultat.

Scientologi: en religis tillmpad filosofiutvecklad av L. Ron Hubbard. Det r lranom och handhavandet av anden i relation tillsig sjlv, universa och annat liv. OrdetScientologikommer frn det latinska ordetscio, vilket betyder veta, och det grekiskaordetlogos, vilket betyder ordet eller den yttreformen med vilken den inre tanken uttryckseller grs knd. Fljaktligen betyder ordetbokstavligen att veta hur man vet.

28


29/29

NEW ERA Publications International ApS NEW ERAr ett registrerat varumrke och servicemrke i bland annat Danmark och innehas av

Store Kongensgade 53, 1264 Copenhagen K, Denmark New Era Publications International ApSISBN 87-7968-201-4

2001 L. Ron Hubbard Library Tryckt av New Era Publications International ApSAlla rttigheter frbehllna.

All oauktoriserad kopiering, versttning, importeller distribution, i sin helhet eller i delar av den,

p ngot stt, inklusive elektronisk kopiering,lagring eller verfring r ett brott mot gllande lagar.Scientologi Dianetik Celebrit Centre L Ron H bbard

Documents

Lösningar för en farlig omgivning