Lokal Överenskommelse DUA för Nyanlända · Web viewKristinehamn och Värmland är båda arbetsmarknader som till stor del utgörs av internationellt konkurrensutsatt och konjunkturberoende

Överenskommelse

Om fördjupad samverkan om nyanländas etableringInnehål

lDel 1. Kartläggning och analys...............................................................................................................4

Bakgrund............................................................................................................................................4

Branscher...........................................................................................................................................4

Jordbruk, skogsbruk och fiske...........................................................................................................5

Analys: Jordbruk, skogsbruk och fiske............................................................................................6

Företag inom energi och miljö...........................................................................................................6

Analys: Företag inom energi och miljö...........................................................................................7

Handel................................................................................................................................................7

Analys: Handel................................................................................................................................8

Hotell och restauranger.....................................................................................................................8

Analys: Hotell och restaurang.........................................................................................................9

Kreditinstitut och försäkringsbolag...................................................................................................9

Analys: Kreditinstitut och försäkringsbolag..................................................................................10

Företagstjänster...............................................................................................................................10

Analys: Företagstjänster...............................................................................................................11

Utbildningsväsendet........................................................................................................................11

Analys: Utbildningsväsendet........................................................................................................12

Personliga och kulturella tjänster m.m...........................................................................................13

Analys: Personliga och kulturella tjänster m.m............................................................................13

Tillverknings- och utvinningsindustrin............................................................................................14

Analys: Tillverknings- och utvinningsindustri................................................................................15

Byggindustri.....................................................................................................................................15

Analys: Byggindustri.....................................................................................................................16

Transportföretag..............................................................................................................................16

Analys: Transportföretag..............................................................................................................17

Informations- och kommunikationsföretag....................................................................................17

Analys: Informations- och kommunikationsföretag.....................................................................18

Fastighetsbolag................................................................................................................................18

Analys: Fastighetsbolag................................................................................................................18

Civila myndigheter och försvaret....................................................................................................19

Analys: Civila myndigheter och försvaret.....................................................................................19

Enheter för vård och omsorg...........................................................................................................19

Analys: Enheter för vård och omsorg...........................................................................................20

Annan/okänd bransch.....................................................................................................................20

1

Analys: Annan/okänd bransch......................................................................................................21

Sammanfattning..............................................................................................................................21

Vilka branscher som har stora eller måttliga rekryteringsbehov..................................................21

Branscher som inte har rekryteringsbehov..................................................................................21

Vilka branscher som har en stor omsättning................................................................................22

Inom vilka yrkeskategorier som behoven finns............................................................................22

1.2 Målgruppens sammansättning och behov....................................................................................24

Kartläggning målgrupp.....................................................................................................................24

Antal (ungefärligt) i etableringen, november 2017......................................................................24

Antal (ungefärligt) i JOB, UGA eller andra program efter etableringsplanen avslutats, november 2017..............................................................................................................................................25

Analys av målgruppens sammansättning och behov, november 2017.........................................26

Sammanfattning: Målgruppens sammansättning och behov.........................................................26

1.3 Gemensam analys av kartläggningarna........................................................................................27

Underlag för jobbspår......................................................................................................................27

Analys av branscher i kombination med målgruppens behov......................................................28

Sammanfattning...........................................................................................................................30

Del 2. Hur arbetet ska organiseras och bedrivas.................................................................................31

2.1 Beskriv verksamheten i samverkan...............................................................................................31

Styrkedja...........................................................................................................................................31

2.2 Arbetsprocessen kring individerna................................................................................................33

Arbetsgruppen..............................................................................................................................33

Urval till arbetsgruppens verksamhet...........................................................................................33

Modul 1 och 2..................................................................................................................................34

Insatser för att säkerställa att kvinnor och män får ändamålsenligt stöd.....................................35

Hälsofrämjande arbete inom DUA................................................................................................35

2.3 lokala spår......................................................................................................................................36

Sjukvårdbiträdesutbildningen för nyanlända.................................................................................36

Om jobbspåret..............................................................................................................................36

Förkunskapskrav för att gå jobbspåret.........................................................................................36

Industribasutbildning för nyanlända...............................................................................................37

Om jobbspåret..............................................................................................................................37


Lokalvårdspåret för nyanlända........................................................................................................38

Om jobbspåret..............................................................................................................................38


2

Anställningsstöd efter jobbspår....................................................................................................39

2.4 Sammanfattande processkarta......................................................................................................39

Del 3. Unga nyanlända mellan 16-24 år..............................................................................................40

Kartläggning av unga nyanlända.....................................................................................................40

Antalet nyanlända unga................................................................................................................40

Antal nyanlända unga i olika verksamheter..................................................................................40

Nyanlända 20-25 år inskrivna på Arbetsförmedlingen inom IM, etableringen och UGA som saknar gymnasiekompetens.........................................................................................................41

Unga nyanlända under 20 år, verksamhet och strategi..................................................................42

Verksamhet Kristinehamns kommun...........................................................................................42

Strategi för hur verksamheten kan förbättras..............................................................................42

Unga nyanlända 20-25 år verksamhet och strategi........................................................................43

Verksamhet Kristinehamns kommun...........................................................................................43

Strategi för hur verksamheten kan förbättras..............................................................................43

Underlag 1 DUAs statistik................................................................................................................44

Underlag 2........................................................................................................................................49

Underlag 3........................................................................................................................................51

3

Del 1. Kartläggning och analysBakgrundEn strukturerad och noggrann kartläggning av behov som finns på den lokala arbetsmarknaden är en förutsättning för att utveckla de jobbspår som skall iscensättas inom DUA:s fördjupade samverkan. Kartläggningen blir särskilt viktig i Kristinehamns kommun och i den arbetsmarknadsregion som kommunen ingår i. Det beror på att arbetsmarknaden i sin helhet, både i Kristinehamn och i Värmland, är strukturellt svagare än arbetsmarknaden generellt i Sverige. Effekten av detta är att man måste vara noga med att utforma insatser och utbildningar för nyanlända som verkligen matchar de behov som finns hos arbetsgivarna.

Kristinehamn och Värmland är båda arbetsmarknader som till stor del utgörs av internationellt konkurrensutsatt och konjunkturberoende industri samt skattefinansierad offentlig sektor. Inom båda dessa branscher har de senaste decennierna givit till en utveckling där arbetstagarens kompetens blivit allt viktigare för anställning. Inom industrin innebär denna utveckling en övergång från mer manuellt arbete till automatiserade driftssystem där efterfrågan på avancerad gymnasial eller eftergymnasial utbildning blir allt vanligare. Inom den offentliga sektorn, har arbetstillfällen där trösklarna på arbetsmarknaden traditionellt varit låga, långsamt rationaliserats bort eller formaliserats till gymnasiala arbeten, inte minst inom vård och omsorg men även inom den förvaltande delen av kommunerna. Denna utveckling har fått effekten att det finns betydande utmaningar i att matcha nyanlända mot den lokala arbetsmarknaden, då en stor grupp nyanlända antingen saknar formell kompetens eller har formell kompetens som inte är relevant på arbetsmarknaden. Av denna anledning måste analysen av arbetsmarknaden i Kristinehamns kommun och i Värmland ha funktionen att den både kan identifiera var det råder betydande brist på arbetskraft, men även identifiera branscher och arbetsgivare som har möjligheten att rekrytera personal som ofta saknar en konkurrensfördelaktig utbildnings- och yrkesbakgrund.

Den goda konjunkturen och de stora utmaningar som finns i den offentliga sektorn gällande pensionsavgångar och utmaningarna med den ordinära rekryteringen gör likväl att möjligheterna är större för effektiva jobbspår för nyanlända, än vad det hade varit i ett annat omvärldsklimat.

I det följande avsnittet kommer de olika branschernas behov att kartläggas och analyseras utifrån Arbetsförmedlingens lokala prognoser gällande Kristinehamn och Värmland, DUA:s statistik, Värmlandsstrategin, Kristinehamns personalenhets uppgifter angående rekryteringsbehov samt enskilda arbetsgivares uppgifter om rekryteringsbehov.

Syftet är att identifiera vilka branscher som har rekryteringsbehov på kort och på lång sikt. Detta kompletteras med specifika yrken som i dag är bristyrken i Kristinehamn och Värmland. En analys av vilka branscher som har haft en historik av att anställa personer som har utländsk bakgrund finns även medtagen i analysen.

Branscher För att det skall finnas en tydlig struktur i kartläggningen kommer branscherna som analyseras utgå ifrån den generella kategorisering som DUA använder i sitt statistiska material. Dessa generella kategoriseringar kan brytas ner till specifika yrken där utvecklingen kan difteriseras. För att undvika

4

att förbise specifika yrkeskategorier där sysselsättningsutvecklingen varit gynnsam kommer Arbetsförmedlingens prognoser samt uppgifter från enskilda arbetsgivare att få indikera om det finns en avvikelse på lokal nivå från den generella bilden som framläggs i DUA-statistiken. Denna metod har brister, men man kan med viss säkerhet ändå peka ut en tydlig riktning för inom vilka branscher och yrkeskategorier som det skulle vara gynnsamt att utveckla jobbspår. De specifika yrkestitlarna som jobbspåren skall inriktas mot, kommer av nödvändighet, att vara beroende av de arbetsgivare som väljer att delta i jobbspåren. Analysen blir på detta sätt en vägledning som skall ge möjlighet till fortsatt arbete.

Nedan följer en genomgång av varje bransch och en analys av dess bärighet för ett jobbspår.

Jordbruk, skogsbruk och fiske DUA statistik1

1. Inom denna bransch finns det relativt få anställda i Kristinehamns kommun (207 personer).2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat med 7,6 % i Kristinehamn mellan åren 2007-2013.

Denna minskning är procentuellt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre negativ utveckling med en sysselsättningsminskning på -1,4 %, vilket kan jämföras med en den generella sysselsättningsminskningen i länet på -4 %.

3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 17 personer.4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar hög. 33 % på

länsnivå och 29,4% på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % i Kristinehamn generellt: 23,3 %).

5. Branschen har i Värmland 204 anställda med utländsk bakgrund 2013, med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund med 42,6% mellan åren 2007-2013.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är liten i Kristinehamn och sysselsättningen i branschen är på väg nedåt, både generellt i länet men med en extra tydlig nedgång gällande sysselsatta i Kristinehamn. I branschen finns en gynnsam åldersstruktur där många medarbetare snart skall gå i pension. Det finns således rekryteringsbehov på sikt. Man kan även konstatera att branschen har ökat sin andel anställda med utländsk bakgrund, vilket tyder på en öppenhet inom branschen mot denna grupp.

Arbetsmarknadsprognos Värmland 2017-2018

I Arbetsförmedlingens prognos för 2017-2018 beskrivs jordbruk-, skogsbruk- och fiskebranschen som en bransch tyngd av bristande lönsamhet och hög internationell konkurrens. Effekten av detta är att det sker en tilltagande rationalisering inom verksamheterna där små enheter försvinner till förmån för större enheter med mer avancerad teknologi. Arbetsförmedlingen konstaterar att sysselsättningen, på grund av rationaliseringarna, under lång tid varit sjunkande vilket även är Arbetsförmedlingens bedömning under 2017-2018. Det skall tilläggas att denna minskning bedöms som marginell2.

Bristyrken Kristinehamn3

Om man tittar närmare på yrkeskategorier inom denna bransch kan man konstatera att företagarna som deltagit i Arbetsförmedlingens prognosarbete i Kristinehamn har pekat på att det finns ett visst

1 Underlag 12 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 243 Underlag 2

5

behov av arbetskraft inom yrkena: skogsarbetare, förare av jordbruks- och skogsmaskiner och uppfödare och skötare av lantbrukets djur.

Värmlandsstrategin

I den stora utvecklingsstrategin för Värmland pekas skogsindustrin ut som den kanske viktigaste pelaren i att utveckla Värmland. Skogsbruket är en viktig del i skogsindustrin, då de levererar råvaran som används i produktionen. Ett fungerande skogsbruk är således av yttersta vikt för Värmlands långsiktiga utveckling4.

Analys: Jordbruk, skogsbruk och fiske Branschens blygsamma storlek, den långsiktiga och kortsiktiga utvecklingen med vikande sysselsättningstal i Värmland och Kristinehamn, gör att branschen inte är prioriterad i arbetet att utveckla jobbspår.

På sikt finns det ett rekryteringsbehov då många som arbetar i branschen närmar sig pension och skogsbruket har en viktig position i Värmland för att försörja pappersindustrins behov.

Företag inom energi och miljö DUA-statistik5

1. Inom denna bransch finns det få anställda i Kristinehamns kommun (95 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat ytterst marginellt med 1 % i Kristinehamn mellan

åren 2007-2013. Denna ökning är procentuellt högre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en betydande negativ utveckling på -7,1 %, som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %.

3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 1 person. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar hög. 28,3 % på

länsnivå och 24,2 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).

5. Branschen har i Värmland 68 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 25,9 % mellan 2007-2013.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen har få anställda i Kristinehamns kommun. Man kan konstatera att ytterst marginella förändringar i sysselsättning har skett mellan 2007-2013 i Kristinehamn, vilket är förvånande då utvecklingen på länsnivå är tydligt negativ. Branschen framstår på det sättet vara mer motståndskraftig sysselsättningsmässigt i Kristinehamn än i övriga länet. Denna relativa styrka visas även genom att åldersstrukturen är mer stabil. Det vill säga i Kristinehamn finns det färre anställda som närmar sig pension än i övriga Värmland. Branschen har stadigt ökat sin andel anställda med utländsk bakgrund vilket tyder på en öppenhet inom branschen för denna grupp.


Det finns ingen relevant information att hämta angående denna bransch från prognosen.

4 Värmlandsstrategin 2014–2020 Sid: 125 Underlag 1

6


I materialet konstateras att det inte finns någon direkt brist bland enskilda yrkeskategorier gällande denna bransch.

Värmlandsstrategin

I Värmlandsstrategin finns inget som pekar på att denna bransch skulle vara viktig för Värmlands utveckling.

Analys: Företag inom energi och miljö Branschen är för liten sysselsättningsmässigt både i Kristinehamn och i Värmland för att starta ett jobbspår. Det finns inget i åldersstrukturen som visar på ett rekryteringsbehov på sikt.

Handel DUA-statistik7

1. Inom denna bransch finns det ett stort antal anställda (1036 personer).2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat marginellt (-0,6 %) i Kristinehamn mellan åren

2007-2013. Denna minskning är procentuellt betydligt lägre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (-7,1 %). I länet har det varit en liten minskning (-1 %) Minskningen är procentuellt lägre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %).

3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta motsvarar 6 personer i Kristinehamn.4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar låg. 14,8 % på

länsnivå och 14 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). Branschen är sysselsättningsmässigt så betydande att antalet 55-65 åringar, trots åldersstrukturen, på länsnivå motsvarar 2156 anställda och i Kristinehamn 145 anställda.

5. Branschen har 1240 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 13,5 %.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är en av de viktigare i Kristinehamns kommun när det gäller antalet anställda. Man kan konstatera att denna bransch gått betydligt bättre sysselsättningsmässigt i jämförelse med Kristinehamns generella utveckling. Detta tyder på att branschen är motståndskraftig när det gäller konjunktursvängningar och relativt ekonomiskt stabil i Kristinehamn. Åldersstrukturen i Värmland och i Kristinehamn vittnar om att branschen har fler unga anställda än normen. Detta är en indikator på en viss rörlighet i arbetsstyrkan. Det vill säga om fler anställda är 55-65 år så har de oftast arbetat längre i branschen då majoriteten av nyanställningar görs av människor som är yngre än 55-65 år. Då branschen är stor i både Värmland och Kristinehamn gällande antalet anställda finns det, trots en låg frekvens av 55-65 åringar, relativt stora pensionsavgångar på sikt i både Kristinehamn och Värmland. Att branschen har många anställda med utländsk bakgrund visar på en öppenhet bland arbetsgivare.


I prognosen målas en positiv bild av handeln upp, med en ökad försäljning och större ekonomiska marginaler. Branschen utmanas av tilltagande e-handel som främst får genomslag utanför Karlstad 6 Underlag 27 Underlag 1

7

där utbudet är betydligt mindre. Handeln är generellt en bransch som ofta anställer människor som saknar eftergymnasial utbildning och är på detta sätt, speciellt inom detaljhandeln, en viktig aktör för att ge unga deras första jobb. I prognosen ser man en marginell tillväxt av arbetstillfällen, men man konstaterar vidare att arbetsgivarna inom handeln oftast inte har problem att rekrytera personal8. På detta sätt finns det inga stora bestående rekryteringsutmaningar för branschen vilket skulle legitimera ett jobbspår.


Den lokala statistiken visar att det råder ett överskott av arbetssökande och anställda inom handelsorienterade yrken. Butikssäljare inom dagligvaruhandel och butikssäljare inom fackhandel är två av dessa yrkeskategorier. Med detta sagt är efterfrågan på personal utifrån annonser hos Arbetsförmedlingen den högsta inom handeln och då främst riktad mot telefonförsäljning10.

Värmlandsstrategin

Handeln är ett viktigt tema i Värmlandsstrategin. Ett viktigt strategiskt mål för Värmland är att knyta regionen närmare Norge och Osloområdet genom en blomstrande gränshandel11. För Kristinehamn är denna strategi avlägsen då man är den kommun i länet som ligger geografiskt längst från norska gränsen.

Analys: HandelStorleken på branschen gällande anställda, att den klarat sig starkt sysselsättningsmässigt, att det finns en betydande rotation av anställda och en tillväxt av anställda med utländsk bakgrund talar för att ett jobbspår inriktad mot handel skulle kunna ha potential att ge en större grupp nyanlända chansen till egen försörjning. Att branschen själv klarar av att tillfredsställa sina rekryteringsbehov talar dock för att det kommer att vara svårt att attrahera företagspartners.

Hotell och restauranger DUA-statistik12

1. Inom denna bransch finns det relativt få anställda i Kristinehamns kommun (260 personer).2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat kraftfullt med 34 % i Kristinehamns mellan åren

2007-2013. Denna ökning är procentuellt mycket större än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det även varit en betydande ökning av sysselsatta i branschen (24 %). Denna ökning är procentuellt mycket högre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %).

3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta motsvarar 66 personer i Kristinehamn.4. Inom sektorn i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar låg. 9 % på länsnivå och

6,9 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 1248 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av

anställda med utländsk bakgrund på 59,1 %. Branschen har även en större andel anställda med utländsk bakgrund än den generella delen av människor med utländsk bakgrund i hela befolkningen i Värmland. Utländsk bakgrund i Värmland: 15,7 %, utländsk bakgrund inom hotell och restaurang i Värmland: 33 %

8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 14-159 Underlag 210 Underlag 311 Värmlandsstrategin 2014–2020 Sid: 1512 Underlag 1

8

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är i dag inte en av de betydande beträffande antalet anställda i Kristinehamn. Branschen är dock utan undantag den bransch som växer snabbast sysselsättningsmässigt. Åldersstrukturen i Värmland och i Kristinehamn vittnar om att branschen generellt har fler unga, vilket är en indikator på en viss rörlighet i arbetsstyrkan. Det vill säga om fler anställda är 55-65 år gamla så har de oftast jobbat länge i branschen då majoriteten av nyanställningar görs av människor som inte är 55-65 år. Det finns således inget som talar för stora pensionsavgångar, vilket gör att behovet av arbetskraft måste komma genom tillväxt inom branschens verksamheter. Den stora tillväxten av anställda med utländsk bakgrund och den stora andelen av den totala arbetsstyrkan som har utländsk bakgrund i branschen indikerar att det finns en positiv attityd mot nyanlända.


I prognosen tecknas en liknande bild som redovisats i DUA-statistiken. Det vill säga; branschen är relativt liten, det finns en betydande tillväxt både ekonomiskt men även sysselsättningsmässigt, det är en hög omsättning av anställda och det är många som får sitt första arbete i branschen. Branschen tror på en fortsatt tillväxt under 2017-2018 i Värmland13. Viktigt att belysa, är att man i denna bransch har vissa problem att rekrytera utbildad personal främst i form av kockar och servitörer.


Det råder betydande brist på kockar och kallskänkor i Kristinehamn samt viss brist gällande servitörer.

Värmlandsstrategin

Att förbättra livskvalitén för värmlänningar och besökare är en röd tråd genom strategin. För att kunna erbjuda hotellvistelser och restaurangupplevelser behövs således personal till dessa institutioner.

Analys: Hotell och restaurangTillväxten i konkreta jobb, rotationen som åldersstrukturen vittnar om samt den bevisliga positiva attityden mot målgruppen talar för att ett jobbspår inriktad mot denna bransch skulle kunna ha potential att ge en större grupp nyanlända chansen till egen försörjning.

Kreditinstitut och försäkringsbolag DUA-statistik15

1. Inom denna bransch finns det få anställda i Kristinehamns kommun (65 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat betydligt (-25,3 %) i Kristinehamns mellan åren

2007-2013. Denna minskning är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre minskning av sysselsatta än i Kristinehamn (-14 %). Minskningen är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %).

3. Den procentuella nedgången i antalet sysselsatta motsvarar 22 personer i Kristinehamn.4. Inom branschen i Värmland är andelen 55-65 åringar relativt hög och i Kristinehamn är denna

grupp särskilt stor. 22,8 % på länsnivå och 29,3 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).

13 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 1514 Underlag 215 Underlag 1

9

5. Branschen har 57 anställda med utländsk bakgrund 2013 men en generell minskning av anställda med utländsk bakgrund med - 11 %.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är liten beträffande antalet anställda i Kristinehamns kommun. Företagen i branschen har de senaste åren dragit ner betydande i personalstyrkan både i Kristinehamns kommun men även i länet. Man har en gynnsam åldersstruktur med en relativt stor grupp personer som går i pension de närmaste åren, speciellt i Kristinehamn. Men statistiken visar att man har väldigt få anställda med utländsk bakgrund och att man som en av två branscher minskat andelen anställda med utländsk bakgrund mellan åren 2007-2013.


I prognosen tydliggörs att det under 2017-2018 finns en positiv utveckling i branschen beträffande anställda, men även rent ekonomiskt. På längre sikt finns det en större osäkert då dessa företag är beroende av hur andra företag utvecklas. Detta beror på att kreditinstitut och försäkringsbolags verksamhet till stor del vänder sig till företag och privatpersoner angående deras ekonomi. Om det blir en betydande ekonomisk nedgång blir på detta sätt en minskad efterfrågan på branschens tjänster. På detta sätt följer branschens utveckling konjunktursvängningarna nära, en sviktande konjunktur ger mindre anställda och följaktligen ger en god konjunktur ett genomslag gällande anställda16.


Det råder överskott gällande banktjänstemän och dylika enligt Arbetsförmedlingens lokala analys. Detta talar för att det i nuläget inte finns ett behov av ett jobbspår mot denna bransch i Kristinehamn.

Värmlandsstrategin

Det finns inget som talar för att denna bransch skulle vara extra viktig för Värmland framöver.

Analys: Kreditinstitut och försäkringsbolag Det finns inte kapacitet i branschen regionalt eller lokalt för att legitimera ett jobbspår, speciellt då sysselsättningsutvecklingen varit svag.

FöretagstjänsterDUA-statistik18

1. Inom denna bransch finns det ett stort antal anställda i Kristinehamns kommun (967 personer).

2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat kraftfullt (24,5 %) i Kristinehamns mellan åren 2007-2013. Denna ökning är procentuellt mycket stor i jämförelse med den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en betydande tillväxt av sysselsatta (16,8 %) denna ökning är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %).

3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta motsvarar 190 personer i Kristinehamn.4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar låg. 18,8 % på


16 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 1617 Underlag 218 Underlag 1

10

5. Branschen har 1079 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 38,8 %.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är betydande i Kristinehamns kommun med många anställda. Inom branschen har det varit en betydande sysselsättningstillväxt trots att sysselsättningen generellt i kommunen minskat. Åldersstrukturen i Värmland och i Kristinehamn vittnar om att branschen har en hög andel unga, vilket är en indikator på en viss rörlighet i arbetsstyrkan. Det vill säga om fler är 55-65 år så har de som oftast jobbat länge i branschen då majoriteten av nyanställningar görs av människor som inte är 55-65 år. Det finns således inget som talar för stora pensionsavgångar vilket gör att behovet av arbetskraft måste komma genom tillväxt inom branschens verksamheter. Den stora tillväxten av personer med utländsk bakgrund och den stora andelen av den totala arbetsstyrkan som har utländsk bakgrund i branschen pekar mot att det finns en positiv attityd mot att anställa nyanlända.


I prognosen målas en positiv bild av branschen som i genomsnitt växer med 1 % årligen. Det konstateras att det kommer att finnas en tillväxt av anställda under 2017-2018, men att det egentligen inte finns ett rekryteringsproblem, det vill säga företagen har inte problem att hitta arbetskraft bland arbetskraftsreserven19.


Det råder överskott gällande lokalvårdare enligt statistiken, men viss brist gällande renhållningsarbetare och återvinnigsarbetare. Serviceyrken inom lokalvård är ett av de yrken som det annonserats mest efter hos Arbetsförmedlingen under 2017 i Kristinehamn21. På detta sätt är bilden splittrad i materialet med både överskott men även efterfrågan på lokalvårdare.

Värmlandsstrategin


Analys: Företagstjänster Tillväxten i konkreta arbetstillfällen, antalet annonser hos Arbetsförmedlingen, rotationen som åldersstrukturen vittnar om samt den bevisliga positiva attityden mot målgruppen talar för att ett jobbspår inriktad mot denna bransch skulle kunna ha potential att ge en större grupp nyanlända chansen till egen försörjning.

UtbildningsväsendetDUA-statistik22

1. Inom denna sektor finns det ett stort antal anställda i Kristinehamns kommun (949 personer).2. Antalet sysselsatta i sektorn har minskat tydligt med -7,3 % i Kristinehamns mellan åren

2007-2013. Denna minskning är något större procentuellt i jämförelse med den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det även varit en betydande minskning av sysselsatta (-7,5 %). Denna nedgång är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %).

3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta motsvarar 74 personer i Kristinehamn.

19 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 12-1320 Underlag 221 Underlag 322 Underlag 1

11

4. Inom sektorn i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar hög. 27 % på länsnivå och 26,2 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).

5. Sektorn har 990 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 8,4 %.

Sammanfattning av DUA-statistik: Sektorn är betydande i Kristinehamns kommun med många anställda. Sysselsättningen i sektorn är på väg nedåt generellt i länet med en tydlig nedgång i Kristinehamn. Man bör här nämna att nedgångar gällande anställda i utbildningsväsendet alltid följer elevkullar och befolkningsutveckling. Av denna anledning bör statistiken gällande tillväxten av anställda från DUA tolkas i ljuset av under vilken mätperiod statistiken är hämtad från. I Kristinehamns fall har befolkningen och antalet barn efter 2013 ökat kraftigt på grund ut av inflödet av nyanlända. Detta bör tas i beaktande i analysen av sektorns potential för ett jobbspår. Det finns en gynnsam åldersstruktur i sektorn där många medarbetare snart skall gå i pension och på sikt finns av denna anledning ett rekryteringsbehov. Man kan även konstatera att sektorn har stadigt ökat sin andel anställda med utländsk bakgrund, vilket tyder på en öppenhet inom sektorn för denna grupp.


Den offentliga sektorn är inte direkt konjunkturkänslig, utan följer istället lagstadgade behov hos befolkningen. Detta gäller i ännu högre grad utbildningsväsendet där elevunderlag är den styrande variabeln. I prognosen är det tydligt att det i dag finns ett stort behov av att hitta utbildad arbetskraft för att hantera den tillväxt som är ett faktum efter att många nyanlända kommit. Vidare finns det stora pensionsavgångar på sikt. Prognosen pekar på den problematik som finns för arbetsgivarna att hitta utbildad arbetskraft23. En rad bristyrken kan identifieras inom utbildningsväsendet i form av förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare samt lärare i yrkesämnen.


Lärare (åk 4-6) är ett av de yrken som det annonserats mest efter hos Arbetsförmedlingen under 201725.

Värmlandsstrategin

Ett av de viktigaste målen för värmlandstrategin är att höja utbildningsnivån i länet och att säkerställa att fler elever klarar av gymnasiet. Detta mål är direkt kopplat till att ha kompetenta lärare i alla verksamheter som främjar en god inlärning och ger elever studielust26. På detta sätt är utbildningsväsendet en prioriterad sektor i Värmland.

Analys: Utbildningsväsendet Storleken på sektorn i Kristinehamn, åldersstrukturen med många framtida pensionsavgångar, antalet annonser hos Arbetsförmedlingen samt antal anställda med utländsk bakgrund i sektorn talar för behovet av ett jobbspår.

Att sektorn är beroende av elevkullar är en faktor som talar för att det just nu är ett extra gott tillfälle.

23 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 23-2424 Underlag 225 Underlag 326 Värmlandsstrategin 2014–2020 Sid: 28-31

12

Personliga och kulturella tjänster m.mDUA-statistik27

1. Inom denna bransch finns det relativt få anställda i Kristinehamns kommun (369 personer).2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat betydande med hela -41,8 % i Kristinehamn

mellan åren 2007-2013. Denna minskning är betydligt större procentuellt i jämförelse med den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det däremot varit en mindre minskning av sysselsatta (-3,8 %) denna minskning är procentuellt lägre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %).

3. Den procentuella nedgången i antalet sysselsatta motsvarar 265 personer i Kristinehamn.4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar relativt låg. På

länsnivå 23,3 % och 22,3 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).

5. Branschen har 521 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 med en ökning av anställda med utländsk bakgrund på 21,7 %.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är inte en av de viktigare i Kristinehamn när det gäller antalet anställda. Branschen klarar sig sysselsättningsmässigt i jämförelse med andra branscher i länet relativt väl. I Kristinehamn är sysselsättningsminskningen betydligt högre än i länet vilket är problematiskt. Åldersstrukturen visar inte på särskilt ung eller gammal personalstyrka. Det vill säga ingen betydande rörlighet och inga stora framtida pensionsavgångar. Det finns en viss tillväxt av personal med utländsk bakgrund, men inget som talar för att branschen skulle vara extra bra på att ta emot nyanlända.


I prognosen gör man bedömningen att antalet arbetstillfällen i denna bransch kommer att öka under 2017-2018 i Värmland. Det finns inget direkt behov av matchningsinsatser då arbetsgivarna uttrycker att de hittar den personal de söker28.


I den lokala analysen visas att det finns överskott på frisörer i Kristinehamn.

Värmlandsstrategin

Kulturella tjänster pekas ut som en nyckel för att utveckla Värmland och höja livskvaliteten i länet, vilket skall locka nya grupper av människor att bosätta sig i Värmland. Av denna anledning är denna bransch prioriterad i utvecklingsarbetet i länet30.

Analys: Personliga och kulturella tjänster m.mBranschen är för liten i Kristinehamn och sysselsättningstillväxt är svag vilket gör att ett jobbspår är ofördelaktigt. Arbetsmarknaden i branschen är inte fördelaktig när det gäller personer med utländsk bakgrund och den har inte den gynnsamma åldersstrukturen som skulle kunna legitimera ett jobbspår. På länsnivå finns det bättre utsikter men bedömningen är att denna bransch inte är prioriterad.

27 Underlag 128 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 1329 Underlag 230 Värmlandsstrategin 2014–2020 Sid: 13

13

Tillverknings- och utvinningsindustrinDUA-statistik31

1. Branschen är den näst största när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (1692 personer).

2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat med 23 % i Kristinehamn mellan åren 2007-2013. Denna nedgång är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en betydande negativ utveckling -22,1 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %.

3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 504 personer.4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar på en normal nivå.

22,7 % på länsnivå och 23,5 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).

5. Branschen har 1394 anställda med utländsk bakgrund 2013 men med en generell minskning av anställda med utländsk bakgrund på -25,8 % mellan åren 2007-2013.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är en av de viktigaste i Kristinehamn när det gäller sysselsättningen. Branschen är i DUA-statistiken sysselsättningsmässigt på väg ned, både i länet och i Kristinehamn, med betydande minskning av anställda. Åldersstrukturen visar inte på en personalstyrka bestående av många unga eller äldre. Men själva storleken på branschen innebär att man ändå kan räkna med ett framtida rekryteringsbehov på grund av pensionsavgångar. Det finns ingen tillväxt av personal med utländsk bakgrund, utan istället en starkare minskning av denna grupp i jämförelse med infödda svenskar. Man bör dock nämna att antalet anställda med utländsk bakgrund är hög generellt i branschen.


Prognosen pekar på en liknande utveckling som DUA-statistiken. Det vill säga en långsiktig minskning av personalen, men en bransch som fortsatt utgör navet gällande anställda i Värmland. Branschen är väldigt konjunkturkänslig och drivs av en tilltagande effektivisering. Under denna högkonjunktur kan inte Arbetsförmedlingen se ett stort rekryteringsutrymme, men man påpekar på att storleken på branschen gör att det alltid behövs ny arbetskraft. Vidare finns det en viss brist i en del specifika yrkeskategorier som exempelvis svetsare, maskinställare och maskinoperatörer samt lackerare och industrimålare. Det finns utöver dessa yrkesgrupper en brist på ingenjörer32.


De ovan nämnda yrkeskategorierna är bristyrken även i Kristinehamn och man saknar utöver dessa yrken även personal inom industrielektronik.

Lokala industriföretag har även inom ramen för Match2Job uttryckt ett behov av att hitta personal snabbt för att utnyttja högkonjunkturen. Denna personal behöver enligt dessa lokala företag endast någon form av industribakgrund då det är svårt att hitta kompetent personal som har den direkta kompetens som företagen behöver.

Värmlandsstrategin

I strategin pekas speciellt skogsindustrin ut som en nyckel för Värmlands utveckling. Man ser försörjningen av kvalitativ arbetskraft som en nyckel för att kunna fortsätta utveckla näringsgrenen.

31 Underlag 132 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 17-2133 Underlag 2

14

Man vill se ett närmare samarbete mellan utbildningsaktörer och företag, så att man kan utbilda relevant arbetskraft. Nyanlända skall därför uppmuntras att utbildas sig mot denna sektor34.

Analys: Tillverknings- och utvinningsindustriDet finns en kapacitet branschmässigt att skapa ett jobbspår, sysselsättningstillväxten är svag men branschen är betydande i Kristinehamn. Man bör vara bekymrad när det gäller sysselsättningsutvecklingen bland personer med utländsk bakgrund och den inte allt för gynnsamma åldersstrukturen. Signalerna från det lokala näringslivet samt tyngden branschen har i Värmland gör att bedömningen är att det finns möjligheter att utveckla ett jobbspår.

ByggindustriDUA-statistik35

1. Denna bransch är medelstor när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (610 personer).2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat med 6,6 % i Kristinehamn mellan åren 2007-2013.

Denna ökning är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en stabil utveckling med -4,1 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %.

3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 38 personer.4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar låg. 18,8 % på


5. Branschen har 433 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 men med en ökning av anställda med utländsk bakgrund på 14,5 % mellan åren 2007-2013.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är en medelstor i Kristinehamn. Branschen har en måttlig sysselsättningstillväxt under 2007-2013 i länet men i Kristinehamn finns det en gynnsam utveckling gällande anställda. Åldersstrukturen visar på att många unga finns i branschen vilket vittnar om betydande rörlighet. Logiken ger därför att det inte finns en stort framtida pensionsavgångsutmaning. Det finns tillväxt av personal med utländsk bakgrund. Man bör nämna att antalet anställda med utländsk bakgrund är normal i jämförelse med andra branscher.


Byggsektorn har under en längre tid växt i Värmland. Detta beror på flera aspekter där ROT-avdraget och det ökade behov av bostäder som främst visat sig i Karlstad och Hammarö under det senaste decenniet är drivande krafter. Under 2017-2018 kommer branschen fortsätta att gå bra på grund av det expansiva byggandet som i dag sker i Sverige och i Värmland. Inom branschen har man länge haft svårt att rekrytera viss kompetens vilket kommer att intensifieras under prognosåren. Vidare behöver man anställa fler för att kunna genomföra det ökande byggandet. Slutsatsen är att det finns behov av ny personal under prognostiden36.


I Kristinehamn råder det brist inom närmast alla yrken som undersökts inom byggbranschen. Dessa yrkesgrupper är anläggningsmaskinförare, byggnads- och ventilationsplåtslagare, målare, kyl- och värmepumpstekniker, VVS-montörer, golvläggare, anläggningsarbetare, betongarbetare, murare,

34 Värmlandsstrategin 2014–2020 Sid: 24-2735 Underlag 136 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 21-2237 Underlag 2

15

träarbetare och snickare och ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning. Det finns således underlag för ett jobbspår.

Värmlandsstrategin


Analys: ByggindustriDet finns en viss kapacitet storleksmässigt, sysselsättningstillväxten är stark i Kristinehamn och bristen på kompetent arbetskraft betydande. Det finns således incitament för att starta ett jobbspår inriktat mot branschen.

TransportföretagDUA-statistik38

1. Denna bransch är medelstor när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (580 personer).2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat med 0,5 % i Kristinehamn mellan åren 2007-2013.

Denna ökning är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en stabil utveckling (-4,7 %) som kan jämföras med en generell minskning av sysselsättningen i länet med -4 %.

3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 3 personer.4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar hög. 24,2 % på


5. Branschen har 472 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 14,5 % mellan åren 2007-2013.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är medelstor i Kristinehamn. Sektorn är relativt stark i länet och i Kristinehamn finns det en gynnsam utveckling gällande anställda. Åldersstrukturen visar på att många äldre finns i branschen, vilket vittnar om betydande pensionsavgångar framöver. Det finns tillväxt av personal med utländsk bakgrund. Man bör nämna att antalet anställda med utländsk bakgrund är normal i jämförelse med andra branscher.


I prognosen beskrivs en bransch som har haft en lång tid av svåra utmaningar bestående av en konjunkturkänslighet men även en tilltagande internationell konkurrens. Under denna högkonjunktur har man haft en stabil tillväxt där allt fler företag växer och man räknar med att nyrekrytering kommer att ske under 2017-2018. Man har i branschen inte haft problem att rekrytera tidigare men i dag har man större utmaningar när man söker busschaufförer och lastbilschaufförer39.


I Kristinehamn finns det en stor brist gällande lokförare och bussförare. Lastbilschaufförer och trafikledare saknas till viss del. Detta innebär att det finns ett behov av dessa yrkeskategorier.

Värmlandsstrategin38 Underlag 139 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 15-1640 Underlag 2

16

I strategin utgör kollektivtrafiken och hållbara transporter ett viktigt tema. Att ha en bättre fungerande kollektivtrafik som knyter ihop Värmland är beroende av tåg och busschaufförer. På detta sätt är denna bransch prioriterad i strategin41.

Analys: TransportföretagDet finns en viss kapacitet storleksmässigt för ett jobbspår, sysselsättningstillväxten är stabil i Kristinehamn och det finns brist inom en rad yrkeskategorier. Enligt DUA-statistiken kommer många att gå i pension i branschen de närmaste åren. Utifrån detta är det legitimt att utforma ett jobbspår mot denna bransch.

Informations- och kommunikationsföretag DUA-statistik42

1. Inom denna bransch finns det få anställda i Kristinehamns kommun (145 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat med -4,7 % i Kristinehamn mellan åren 2007-

2013. Denna nedgång är procentuellt lite mindre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mer positiv trend med en tillväxt av sysselsatta med 2,1 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %.

3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 7 personer. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar mycket låg. 17,1 %

på länsnivå och 15,5 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).

5. Branschen har 233 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund med 42 % mellan åren 2007-2013.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är marginell i Kristinehamns kommun. I länet finns en tillväxt men i Kristinehamn finns inga tecken på en stark arbetsmarknad. Det finns många unga i branschen som vittnar om stor rörlighet men även få pensionsavgångar. Vad som står ut i statistiken är att sektorn är bra på att ta emot människor med utländsk bakgrund.


Branschen är liten i Värmland men växer stadigt och har behov av att rekrytera mer personal. Det finns problem att hitta rätt kompetens bland arbetssökande inom ett flertal yrkeskategorier.Det gäller exempelvis systemanalytiker och IT-arkitekter, mjukvaru- och systemutvecklare samt systemtestare och testledare43.


I Kristinehamn finns inte samma behov som tecknas gällande Värmland. Istället finns det ett visst överskott på främst nätverk- och systemtekniker. Branschen har således inget rekryteringsbehov lokalt.

Värmlandsstrategin

Det finns inget som talar för att denna bransch skulle vara extra viktig för Värmland framöver. 41 Värmlandsstrategin 2014–2020 Sid: 2742 Underlag 143 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 16-1744 Underlag 2

17

Analys: Informations- och kommunikationsföretag Det finns inte kapacitet i branschen rent storleksmässigt för ett jobbspår. Sysselsättningstillväxten är begränsad i Kristinehamn vilket även det talar emot ett jobbspår.

Fastighetsbolag DUA-statistik45

1. Inom denna bransch finns det få anställda i Kristinehamns kommun (145 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat betydligt med 31 % i Kristinehamn mellan åren 2007-

2013. Denna ökning är procentuellt mycket högre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en positiv trend med en tillväxt av sysselsatta på 19,8 % som kan jämföras med en generell nedgång i sysselsättningen i länet på -4 %.

3. Den procentuella ökningen av antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 36 personer. 4. Inom branschen i Värmland är andelen 55-65 åringar hög (29,2 %) men relativt låg på

kommunnivå, 22,2 % (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).5. Branschen har få anställda med utländsk bakgrund, 138 anställda 2013, men med en kraftig

ökning av anställda med utländsk bakgrund på 76,9 % mellan åren 2007-2013.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är marginell i Kristinehamns kommun. I länet och i Kristinehamn finns en tillväxt i gällande arbetstillfällen. Det finns många äldre i branschen på länsnivå vilket vittnar om stora pensionsavgångar på sikt, detta gäller dock inte Kristinehamn. Sektorn har de senaste åren ökat andelen anställda med utländsk bakgrund kraftigt, vilket visar en öppenhet mot denna grupp.


Det finns inga säkra utsagor om denna bransch i materialet, men man kan utgå från att det ökande byggande och de höja fastighetspriserna har ett fördelaktigt utfall i branschen.


Det finns inget tydligt behov av denna arbetskraft i Kristinehamn.

Värmlandsstrategin


Analys: Fastighetsbolag Det finns inte kapacitet storleksmässigt och det finns ingen tydlig efterfrågan på personal som skulle kunna legitimera ett jobbspår i Kristinehamn.

Civila myndigheter och försvaret DUA-statistik47

1. Denna sektor är medelstor när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (558 personer).

45 Underlag 146 Underlag 247 Underlag 1

18

2. Antalet sysselsatta i sektorn har minskat betydligt med -8,1 % i Kristinehamn mellan åren 2007-2013. Denna nedgång är procentuellt högre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre negativ trend med en minskning av sysselsatta med -1,9 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %.

3. Den procentuella minskningen av antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 49 personer. 4. Inom sektorn i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar hög. 29,4 % på länsnivå

och 34,1 % kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).5. Sektorn har 496 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 och en ökning av

anställda med utländsk bakgrund på 14 % mellan åren 2007-2013.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är medelstor i Kristinehamns kommun. I länet och i Kristinehamn finns ingen tillväxt av personal. Det finns många äldre i sektorn som vittnar om stora pensionsavgångar både i länet och i Kristinehamn. Sektorn har de senaste åren ökat andelen anställda med utländsk bakgrund vilket visar en öppenhet mot denna grupp.


Det finns inga säkra utsagor om denna bransch i materialet och tillväxten i denna bransch är oftast liten och beroende av långsamma politiska processer både regionalt och nationellt.


Finns ingen direkt brist att utläsa i materialet.

Värmlandsstrategin


Analys: Civila myndigheter och försvaret Sektorn är relativt stor i Kristinehamn men det saknas en tydlig tillväxt av anställda för att bilden skall vara endast positiv. De många pensionsavgångarna på sikt kan legitimera ett jobbspår, men i dagens läge bör andra branscher prioriteras.

Enheter för vård och omsorg DUA-statistik49

1. Denna sektor är en av de största gällande anställda i Kristinehamns kommun (1932 personer).

2. Antalet sysselsatta i sektorn har minskat med -5,3 % i Kristinehamn mellan åren 2007-2013. Denna minskning är procentuellt lägre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre negativ trend med en minskning av sysselsatta med -2,4 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %.

3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 107 personer. 4. Inom sektorn i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar hög. 26,2 % på länsnivå

och 28,2 % kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).5. Sektorn har 2548 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 och en ökning av

anställda med utländsk bakgrund på 22,1 % mellan åren 2007-2013.

48 Underlag 249 Underlag 1

19

Sammanfattning av DUA-statistik: Sektorn är en av de största i Kristinehamns kommun. I länet och i Kristinehamn finns ingen tillväxt på arbetsmarknaden. Det finns många äldre i sektorn som vittnar om stora pensionsavgångar både i länet och i Kristinehamn. Sektorn har de senaste åren ökat andelen anställda med utländsk bakgrund vilket visar en öppenhet mot denna grupp.


I prognosen fastställs att det under 2017-2018 fortsatt finns stora behov av att rekrytera inom sektorn. Detta beror på att befolkningen i Värmland blir allt äldre och att befolkning växt betydligt med inflödet av nyanlända. Det är idag mycket svårt att rekrytera sjuksköterskor och specialskutsköterskor samt undersköterskor inom hemtjänst och gruppboenden50.


På lokal nivå visar analysen att det finns brist inom egentligen alla vårdyrken i kommunen. Utöver detta är yrket undersköterska ett av de yrken som det annonseras mest efter hos Arbetsförmedlingen52.

Kristinehamns kommuns socialtjänst har givit signaler inom projektet Matsch2Job att man är i stort behov av vårdpersonal då man inom en femårsperiod kommer att ha mellan 200 till 300 pensionsavgångar.

Värmlandsstrategin

Värmland har en åldrande befolkning som kommer att behöva allt mer sjukvård. Av denna anledning måste fler utbildas och arbeta inom sjukvården om det strategiska målet att ge livskvalitet åt alla skall uppnås53. Det är även av denna anledning man upprättat vårdcollege som jobbar aktivt med att utbilda fler inom vården.

Analys: Enheter för vård och omsorg Det finns kapacitet storleksmässigt att starta ett jobbspår och många kommer att gå i pension de närmaste åren av de som är anställda i Kristinehamns kommun. Arbetsgivarna har i dag svårt att rekrytera personal vilket i kombination med det ovan nämnda gör det legitimt att utveckla ett jobbspår i Kristinehamn.

Annan/okänd branschDUA-statistik54

1. Denna bransch är en av de minsta när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (106 personer).

2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat kraftigt med -17,2 % i Kristinehamn mellan åren 2007-2013. Denna minskning är procentuellt sämre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre negativ trend med en minskning av sysselsatta med -0,7 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %.

3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 22 personer.

50 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 sid: 22-2451 Underlag 252 Underlag 353 Värmlandsstrategin 2014–2020 Sid: 1154 Underlag 1

20

4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen 55-65 åringar hög. 25,6 % på länsnivå och 36,8 % kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %).

5. Branschen har 322 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 och en tillväxt av anställda med utländsk bakgrund på 21 % mellan åren 2007-2013.

Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är liten i Kristinehamns kommun. I länet och i Kristinehamn finns ingen tillväxt gällande arbetstillfällen. Det finns många äldre i sektorn som vittnar om stora pensionsavgångar både i länet och i Kristinehamn. Branschen har de senaste åren ökat andelen anställda med utländsk bakgrund vilket visar en öppenhet mot denna grupp.


Saknas beskrivning av yrkesgrupperna från DUA



Värmlandsstrategin


Analys: Annan/okänd branschDet finns ingen kapacitet storleksmässigt att legitimera ett jobbspår i Kristinehamn

SammanfattningI denna sammanfattning kommer de branscher och sektorer som är möjliga att i dagens läge utforma jobbspår mot pekas ut som ett underlag för det jobbspår som utvecklats och som skall utvecklas.

Vilka branscher som har stora eller måttliga rekryteringsbehov Handel Hotell och restauranger Utbildningsväsendet Tillverknings- och utvinningsindustri Enheter för vård och omsorg: Byggindustri Transportföretag Företagstjänster

Branscher som inte har rekryteringsbehov Jordbruk. skogsbruk och fiske Företag inom energi och miljö Kreditinstitut och försäkringsbolag Informations- och kommunikationsföretag Civila myndigheter och försvaret Annan/okänd bransch Fastighetsbolag Personliga och kulturella tjänster m.m.

55 Underlag 2

21

Vilka branscher som har en stor omsättningBranscher som har få anställda som är 55-65 år anses som branscher med stor omsättning.

Handel Hotell och restauranger Byggindustri Företagstjänster

Inom vilka yrkeskategorier som behoven finnsFörgymnasiala yrken

Telefonförsäljning Servitörer. Serviceyrken inom lokalvård Återvinnigs arbetare Renhållningsarbetare

Gymnasiala yrken

Undersköterska/vårdbiträde Kockar och kallskänkor Svetsare Maskinställare Maskinoperatörer Lackerare och industrimålare Industrielektronik Anläggningsmaskinförare Anläggningsarbetare Byggnads- och ventilationsplåtslagare Målare, Kyl- och värmepumpstekniker VVS-montörer Golvläggare Betongarbetare Murare Träarbetare Snickare Busschaufförer Lastbilschaufförer skogsarbetare, förare av jordbruks- och skogsmaskiner Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur.

Eftergymnasiala yrken

Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare Lärare i yrkesämnen. Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning Sjuksköterskor Specialskutsköterskor

22

IT-arkitekter mjukvaru- och systemutvecklare systemtestare och testledare Socionomer Lokförare

Behov i branscherna nu och om några år

Se analyserna av de enskilda branscherna ovan.

Vilka regionala/lokala arbetsgivare med rekryteringsbehov ni samarbetar med i dag och vilka ni behöver utveckla ert samarbete med

I dag samarbetar vi med socialförvaltningen på Kristinehamns kommun och industriföretagen:

Albin Componenta, Nordic paper, Lyckes produktion, Scana Björneborg, Bahrat forge kilsta, Rz gruppen, Bodycote, Partnertehc, Metso, Hedbergs mekaniska, Karlstad metallegering och Plast teknik.

Vilka rekryteringsbehov som kommunen har i sina olika verksamheter.

Kommunen ser brist på lärare, undersköterskor/vårdbiträden och socionomer.

1.2 Målgruppens sammansättning och behovKartläggning målgrupp I detta avsnitt kommer en analys redovisas av målgruppens sammansättning och behov som tillsammans med analysen av arbetsmarknaden ligger till grund för de jobbspår som utvecklats.

Antal (ungefärligt) i etableringen, november 2017

varav utbildning Eftergymnasial 14

23

utbildning, kortare än två år

Eftergymnasial utbildning, två år eller längre

101

Forskarutbildning 0

Förgymnasial utbildning 9 (10) år

93

Förgymnasial utbildning kortare än 9 år

78

Gymnasial utbildning 75

Saknar formell grundläggande utbildning

12

varav sökt eller önskat yrke Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning

Butikssäljare 31

Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning

Restaurangbitr. 20


Omsorgsyrken 28


Övriga serviceyrken 25

Branscher och yrken som förekommer i ringa utsträckning

Antal (ungefärligt) i JOB, UGA eller andra program efter etableringsplanen avslutats, november 2017

Varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år

5

Eftergymnasial utbildning, två år eller längre

38

Forskarutbildning 0

Förgymnasial 20

24

utbildning 9 (10) år Förgymnasial

utbildning kortare än 9 år

44

Gymnasial utbildning 30 Saknar formell

grundläggande utbildning

0

Varav sökt eller önskat yrke Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning

Butikssäljare 15


Restaurangbitr. 9


Omsorgsyrken 17


Övriga serviceyrken 16

Branscher och yrken

som förekommer i ringa utsträckning

Analys av målgruppens sammansättning och behov, november 2017

Önskad bransch

Ungefärligt antal Utbildningsbehov

Annan relevant information t.ex. åldersspann eller genomsnittlig ålder

Kvinnor MänBransch 1 5 39 Saknar Män 25-50 år

25

Butikssäljare gymn.komp. 27% (män 20-24 år)Bransch 2 Restaurangbitr. 10 19 Saknar

gymn.komp. 80%Män 25-50 år (män 30-39 år)

Bransch 3 Omsorgsyrken 35 10 Saknar

gymn.komp. 46%

Kvinnor 25-50 år (kvinnor 30-39 år)

Bransch 4 Övriga serviceyrken

14 27 Saknar gymn.komp. 50%

Kvinnor 25-50 år (kvinnor 30-39 år)

Sammanfattning: Målgruppens sammansättning och behovKristinehamns kommun har en hög andel nyanlända som saknar gymnasialutbildning. I etableringen och i JOB/UGA utgör denna grupp 235 personer. Andelen nyanlända i etableringen och JOB/UGA med gymnasial bakgrund utgör 105 personer, vilket även det är en betydande grupp. De nyanlända som bär med sig en gymnasieutbildning kan vara attraktiva på svensk arbetsmarknad, men som regel är deras studier från hemlandet inte gångbara på den arbetsmarknaden utan måste kompletteras56. Dessa två grupper är generellt svårare att matcha mot arbetsmarknaden eller mot högre utbildning, än den grupp som har en utbildningsbakgrund bestående av eftergymnasial utbildning från sitt hemland57. I Kristinehamn är utgörs denna grupp nyanlända av 158 personer i etableringen och JOB/UGA.

Behovet hos de förgymnasialt och gymnasialt utbildade nyanlända visas tydligt i analysen av vilka yrkeskategorier som flest vill arbete inom, det vill säga butikssäljare, restaurangbiträde, omsorgsyrken och serviceyrken. Det finns utifrån dessa resultat ett behov av att ge gruppen utbildningsinsatser och andra insatser som kan öka chansen till arbete just inom dessa yrken och branscher. Dessa insatser bör på grund av yrkeskategoriernas natur innebära antingen korta yrkesinriktade gymnasiestudier eller riktade arbetsmarknadsutbildningar hos Arbetsförmedlingen. Insatserna kan med fördel kompletteras med förstärkt svenskundervisning då yrkesrollerna är serviceinriktade där man arbetar direkt mot och för människor (se butikssäljare, restaurangbiträde, omsorgsyrken och serviceyrken).

Sammanfattningsvis kan man slå fast att målgruppen är i behov av relevanta yrkesinriktade utbildningsinsatser mot bristyrken som inte kräver högskolestudier.

1.3 Gemensam analys av kartläggningarnaI detta avsnitt kommer analysen av arbetsmarknaden och analysen av målgruppens sammansättning sammanföras för att på ett tydligt sätt bli det underlag som ligger till grund för jobbspåren som utvecklats. Analysen är gjord i samråd mellan Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn.

Underlag för jobbspårJobbspåren i Kristinehamn måste ha en utgångspunkt i att det finns ett lokalt eller regionalt behov i aktuell bransch för att anställa. Om det inte finns ett behov är insatser som görs inom ramen för DUA, kommer insatserna bli missriktade och ineffektiva. Arbetet med de lokala jobbspåren har utifrån dessa insikter inriktat sig på de branscher som pekats ut som prioriterade i analysen av arbetsmarknaden ovan. Det vill säga:

56 Perspektiv på etableringsuppdraget, Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv. Andreas Mångs 2017. Sid 11, Integration på Svensk arbetsmarknad: Ett internationellt perspektiv. Cheung och Hellström 2017. Sid 5057 Perspektiv på etableringsuppdraget, Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv. Andreas Mångs 2017. Sid 7

26

Handel Hotell och restauranger Utbildningsväsendet Tillverknings- och utvinningsindustri Enheter för vård och omsorg Byggindustri Transportföretag Företagstjänster

För att utveckla relevanta utbildningsinsatser och andra insatser som leder till egen försörjning bör gruppen nyanländas behov och möjligheter till kompetensutveckling motsvara branschens krav på kompetens inom specifika yrkeskategorier. Alltså, det måste finnas tydliga bristyrken identifierade för att kommunen och Arbetsförmedlingen skall kunna utforma jobbspår som ger arbete. Vidare måste gruppen nyanlända ha möjligheten att på en rimlig tid tillskansa sig den kompetens som är efterfrågad. På detta sätt är en del av branscher och specifika yrkeskategorier inom branscherna mer lämpade för jobbspår än andra trots att efterfrågan finns i alla branscher ovan.

Det har funnits två övergripande förutsättningar som utöver de ovan nämnda varit ledstjärnor i arbetet. För det första finns det en insikt om att män som grupp lyckas bättre med sin etablering58. Detta beror på olika orsaker men generellt kan man säga att män i större utsträckning bär med sig en yrkeskompetens eller en längre utbildning. Detta kombineras med kulturella och genus bundna hinder som finns hos de nyanlända, men även hos de aktörer som jobbar med gruppen. För att få fler kvinnor att ta steget ut i arbetslivet har Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn försökt att utforma jobbspår där trösklarna för kvinnor bedömts som lägre.

För det andra är utbildningsbakgrunden en viktig komponent för nyanlända när det gäller chansen att nå egen försörjning59. Detta innebär att om man har en högre utbildning från sitt hemland är det högre chans att man snabbare etablerar sig i Sverige. För arbetet med jobbspåren har detta inneburit att den grupp som har kortare utbildningsbakgrund prioriterats i de tre första jobbspåren. Denna grupp är även betydande i Kristinehamn och utgör (förgymnasial/gymnasial utbildning) 340 personer.

Man bör i detta avsnitt även nämna att Kristinehamn redan i januari 2017 började arbetet med att utveckla jobbspår mot bristyrken inom ramen för EU projektet Match2Job. Detta arbete har till stor del införlivats i arbetet med DUA:s jobbspår.

Analys av branscher i kombination med målgruppens behov Handel

Många i gruppen nyanlända har utryckt att de vill jobba inom handel i form av butiksäljare. Som arbetsmarknadsanalysen visar finns det en tillväxt av arbetstillfällen i branschen men inte inom den yrkeskategori som de nyanlända efterfrågat. Istället finns det ett överskott på just denna yrkeskategori. Det finns brist på telefonförsäljare lokalt i Kristinehamn men denna yrkeskategori är svårare att utbilda mot och nyanlända har oftast, trots två år i etableringen, ett begränsat språk vilket i just detta yrke är själva kärnan i arbetsuppgifterna. I prognosen från Arbetsförmedlingen påpekas även att arbetsgivarna inte har ett direkt problem att hitta arbetskraft då det finns låga trösklar till dessa arbeten. För att få lokala företag att vilja bli en del av jobbspåren bör arbetsgivarna själva efterfråga arbetskraft. Bedömningen som gjorts av Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen

58 Etableringsreformers effekter på de nyanländas integration. Slutrapport. Andersson Joona, Wennemo Lanninger och Sundström, 2016. Sid 2159 Perspektiv på etableringsuppdraget, Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv. Andreas Mångs 2017. Sid 7

27

är att andra branscher bör prioriteras i arbetet med att utveckla jobbspår då utsikterna att locka arbetsgivare till ett samarbete bedöms som begränsat.

Hotell och restaurang

Många i gruppen nyanlända har uttryckt att de vill jobba inom hotell och restaurang och då är restaurangbiträde ett yrke som många vill jobba med. I arbetsmarknadsundersökningen finns tydliga bristyrken i form av kockar och servitriser/servitörer. Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen ser att det finns möjligheter att utveckla ett jobbspår inom denna bransch och då främst mot restaurangbiträde/servitris. Men i det gemensamma arbetet inom ramen för DUA har i detta läge andra branscher bedömts som viktigare att jobba vidare med då förutsättningarna varit mer gynnsamma. Med detta sagt så ser parterna behovet och möjligheten att på sikt utveckla ett jobbspår även mot denna bransch.

Utbildningsväsendet

Kristinehamns kommun har tidigare arbetat aktivt med att försöka få nyanlända med lärarbakgrund att genom utbildning och praktik ta arbeten i kommunen. Denna insats har visats sig mindre effektiv då läraryrket i Sverige har skilt sig betydligt mot erfarenheterna som denna grupp nyanlända haft med sig från sina hemländer. Detta har fått effekten att flertalet av deltagarna valde att hoppa av eller att inte alls fortsätta vilja arbeta som lärare i Sverige. Av denna anledning har det funnit en skepsis från kommunens sida att utveckla ett jobbspår inom denna sektor. Det stora flertalet nyanlända saknar även en bakgrund i utbildningsväsendet och kan inte under etableringstiden tillgodogöra sig denna kunskap. Effekten av detta är att endast ett fåtal kan ta del av ett sådant jobbspår. Av denna anledning har parterna valt att prioritera jobbspår mot andra branscher.

Tillverknings- och utvinningsindustri

Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun har båda fått signaler om att branschen lokalt behöver nyanställa samt att de har svårt att hitta personal. Ett antal arbetsgivare har inom ramen för Match2Job givit sitt medgivande att stötta en utbildningsinsats som kan leverera den personal de behöver. Arbetsgivarna har efterfrågat kortutbildad arbetskraft som genom kommunen och Arbetsförmedlingen kan få ett antal grundläggande utbildningsinsatser för att sedan slussas in i själva arbetet av personalen i ordinarie verksamhet. Arbetsgivarna förbehåller sig rätten att endast anställa de som har personlig lämplighet för yrket. Detta i kombination med den stora arbetsmarknad som finns regionalt för industriarbetare inom olika kategorier gör att Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun kommit överens om att ett jobbspår inom DUA skall rikta sig mot de lokala företagen och det behov som uttryckts inom Match2Job.

Enheter för vård och omsorg

Kristinehamns kommuns socialförvaltning har inom ramen för Match2Job utryckt sitt stora behov av arbetskraft inom sina verksamheter. Förvaltningen har signalerat att det är undersköterskor och vårdbiträden som man lider störst brist på och har svårast att rekrytera. Inom ramen för Match2Job har socialförvaltningen givit sitt medgivande att delta i en utbildningsinsats som kan leverera den personal de behöver. Detta i kombination med den stora arbetsmarknaden regionalt för vårdpersonal samt att omvårdnadsyrken är en yrkeskategori som många nyanlända vill jobba med gör att Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun kommit överens om att ett jobbspår inom DUA skall rikta sig mot socialförvaltningens verksamhet och deras behov.

Byggindustri

28

Det finns många nyanlända som har bakgrund inom hantverksyrken och inom byggindustrin från sina hemländer. I Sverige finns det generellt en önskan från arbetsgivare att personalen skall ha specifika gymnasieutbildningar eller validerad/licensierad kunskap för att få arbeta. Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun ser ett behov av att bygga upp ett jobbspår inom denna bransch med inriktning mot de bristyrken som pekats ut i materialet. Men i det gemensamma arbetet inom ramen för DUA har man prioriterat andra branscher då dessa bedömts som viktigare att jobba vidare med. Detta beslut har tagit utifrån en rad faktorer där målgruppen sammansättning, möjligheten att under begränsad tid utforma ett jobbspår i samarbete med arbetsgivare och arbetet med Match2Job varit viktiga komponenter. Med detta sagt, så ser parterna behovet och möjligheten att på sikt utveckla ett jobbspår även mot denna bransch.

Transportföretag

Det finns många nyanlända som har bakgrund inom transportbranschen från sina hemländer. Ett hinder för att utveckla ett jobbspår mot denna bransch är att man gjort bedömningen att parterna lokalt har svårt att erbjuda insatser som skulle hjälpa nyanlända att nå ett arbete inom branschen. Vidare vet parterna genom den erfarenhet de haft från tillgången av busschaufförsutbildningen i Karlstad att ytterst få under själva etableringen har kunskap nog att slutföra denna utbildning. Med detta sagt har man i det gemensamma arbetet inom ramen för DUA bedömts att man bör i det fortsatta DUA arbetet utreda möjligheterna att på sikt utveckla ett jobbspår även mot denna bransch. Men inget jobbspår inom branschen kommer vara en del den initiala överenskommelsen.

Företagstjänster

Många i gruppen nyanlända har utryckt att de vill jobba inom enklare serviceyrken. Arbetsförmedlingen har under 2017 tagit fram statistik som visar att inom yrket lokalvård har det utlysts många tjänster. Om man kombinerar statistiken med de behov som finns hos delar av målgruppen, det vill säga gruppen som saknar formell utbildning eller har kortare utbildningsbakgrund och som söker arbeten där det inte kräver omfattande studier, så ser parterna arbetsmarknaden för lokalvårdare som en bransch där grupp nyanlända kan ha möjlighet att nå egen försörjning. Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun har kommit överens om att ett jobbspår inom DUA skall rikta sig mot lokalvård med insatser i samarbete med det lokala näringslivet.

SammanfattningKristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen har beslutat att de tre jobbspår som skall starta som ett första steg i DUA:s överenskommelse gällande nyanlända är inriktade mot: industriarbetare, sjukvårdsbiträde och lokalvårdare.

29

Del 2. Hur arbetet ska organiseras och bedrivasI detta avsnitt kommer det beskrivas hur parterna i DUA-överenskommelsen skall samverka för att lyckas med målet att långsiktigt korta etableringstiden till två år. Vidare kommer arbetsprocessen runt den nyanlände, som skall bli en del av jobbspåren, beskrivas.

Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn har tillsammans tagit fram en modell för detta uppdrag. Modellen har haft som utgångspunkt att lösa uppdraget men även att vara flexibel och begriplig för samtlig personal som skall utföra det praktiska arbetet.

2.1 Beskriv verksamheten i samverkanStyrkedja Allt arbete som utförs i DUA för nyanlända kommer utgå från en grundläggande styrkedja som syftar till att utföra, utveckla och följa upp arbetet inom DUA:s fördjupade samverkan. Styrkedjan är i grunden en kedja mellan beslutande organ och utförande organ. Syftet med denna kedja är att det skall finnas en tydlighet i de uppdrag som finns för den enskilde som arbetar i samverkan.

Styrgrupp

Styrgruppen är ytterst ansvarig för verksamheten inom DUA:s fördjupade samverkan för nyanlända. Styrgruppen skall bestå av representanter på chefsnivå från alla parter. De parter som representeras

30

är: Vuxenutbildningen i Kristinehamn, AME (arbetsmarknadsenheten) i Kristinehamn, Integrationsenheten Kristinehamn och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn.

De frågor styrgruppen är ansvariga för är:

1. Strategiska och ekonomiska beslut kopplade till den gemensamma verksamheten.2. Beslut om revideringar och förändringar av överenskommelsen. 3. Uppföljning av verksamhetens resultat och planeringsgruppens arbete.

Styrgruppen bör träffas en gång i kvartalet och vid behov.

Planeringsgruppen

Planeringsgruppen är ansvarig för att verksamheten utvecklas och att varje aktör kontinuerligt utför sina arbetsuppgifter. Planeringsgruppen skall bestå av representanter från: Vuxenutbildningen i Kristinehamn, AME (arbetsmarknadsenheten) i Kristinehamn, Integrationsenheten Kristinehamn och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn.

De frågor planeringsgruppen är ansvariga för är:

1. Att styrgruppens beslut kommuniceras och genomförs i verksamheten.2. Att föreslå revideringar och förändringar av överenskommelsen.3. Att sammanställa verksamhetens resultat och arbetsgruppens arbete.

Planeringsgruppen träffas en gång i kvartalet och vid behov.

Arbetsgrupp

Arbetsgruppen är ansvarig för att samverka runt nyanlända som är aktuella för ett jobbspår inom DUA eller annan fördjupad samverkan. Arbetsgruppen består av representanter från: Vuxenutbildningen i Kristinehamn, AME (arbetsmarknadsenheten) i Kristinehamn, Integrationsenheten Kristinehamn och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn.

De frågor arbetsgruppen är ansvariga för är:

1. Genomföra det praktiska samverkansarbetet mellan parterna.2. Insamla och dokumentera resultaten av samverkan.3. Identifiera förbättringsområden i den kontinuerliga verksamheten och vidarebefordra denna

till planeringsgruppen.

Arbetsgruppen bör träffas varje vecka inom ramen för PIS-strukturen, det vill säga tisdagar och/eller torsdagar på Infocenter.

Modell styrkedja

31

2.2 Arbetsprocessen kring individernaFör att nyanlända skall få det stöd och de insatser som under etableringen leder dem till egen försörjning genom de jobbspår eller andra gemensamma insatser som utvecklats behövs det en tydlig struktur. Parterna har kommit överens om att det måste finnas ett forum där aktörerna kan samordna arbetet, tillsammans med individen planera relevanta insatser och därigenom följa individer genom etableringen/jobbspår. Av denna anledning kommer Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen gemensamt starta en arbetsgrupp som skall ansvara för arbetet med DUA för nyanlända.

ArbetsgruppenArbetsgruppen kommer vara kärnan i samverkan mellan parterna runt individens etablering. Gruppens huvudansvar blir:

1. Att identifiera de individer bland de nyanlända som kan komma att vara aktuella för något av de jobbspår eller är i behov av fördjupad samverkan.

2. Ansvara för att samordna relevanta insatser från samverkansparterna så att den enskilde så snabbt som möjligt kan ta steget in i ett jobbspår eller annan relevant väg mot egen

32

försörjning. Målet för detta arbete skall vara en sammanhållen etableringsplanering utan uppehåll för att effektivisera etableringsprocessen.

3. Göra tydliga ställningstagande med den nyanlände om vilket jobbspår/etableringsväg de inriktar sig mot och när den nyanlände är redo att starta ett jobbspår/praktik/utbildning.

4. Följa upp individens progression under jobbspåren/insatserna och erbjuda studie-yrkesvägledning, integrationsenshandläggares stödinsatser och Infocenters praktiska arbete.

Urval till arbetsgruppens verksamhetArbetsgruppen kommer att vara beroende av att de ordinarie verksamheterna kan identifiera vilka individer som är aktuella för den fördjupade samverkan. Bedömningen om individen skall bli del av den fördjupade samverkan som görs i arbetsgruppen kommer formellt att tas av arbetsgruppen och inte av aktörer i den ordinarie verksamheten. Alla nyanlända kan, om det finns behov av fördjupad samverkan, bli föremål för arbetsgruppens arbete men primärt kommer arbetsgruppen fokusera på att guida nyanlända mot DUA:s jobbspår eller andra insatser som snabbt kan leda individen till egenförsörjning. I praktiken innebär detta att arbetsgruppen fokuserar på att jobba med individer inom modul 2 och 3 i DUA-modellen samt med individer som är i behov av övrig fördjupad samverkan.

Modul 1 i samverkansmodellen är framtagen inom ramen för Matsch2Job och heter PIS (planering i samverkan).

På sikt är det Kristinehamns kommuns och Arbetsförmedlingens ambition att det skall finnas jobbspår som kan vara aktuella för alla nyanlända i kommunen.

Urvalet är nödvändigt för att få en effektivitet i arbetsgruppens verksamhet.

Nedan listas de aktörer och de forum som får i uppdrag att identifiera vilka nyanlända som skall bli en del av arbetsgruppens arbete.

PIS (Planering i samverkan)

Denna samverkansstruktur är framtagen av Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen för att samverka runt nyanlända som just upprättat en etableringsplan. PIS består av två separata möten med den nyanlände. Det första mötet är ett gemensamt kartläggningsmöte där både kommunen och Arbetsförmedlingen deltar. Det andra mötet sker efter ca två månader in i etableringen och vid detta möte beslutar individen tillsammans med parterna hur vägen fram mot egen försörjning ser ut.

Efter möte 2 i PIS föreslår parterna att de individer som är aktuella för ett den fördjupade samverkan skall skickas till arbetsgruppen för att så fort som möjligt kunna börja ett jobbspår eller på annat sätt snabbt nå egen försörjning. De nyanlända inom PIS som inte bedöms, vid detta tillfälle, tillhöra målgruppen för den fördjupade samverkan blir en del av Arbetsförmedlingens och kommunens ordinarie verksamhet.

Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun

Arbetet i PIS måste kompletteras av de aktörer som jobbar med den stora gruppen som inte är nya i etableringen eller som tillhör JOB/UGA. Det blir således den ordinarie verksamhetens uppgift att identifiera nyanlända som är aktuella för den fördjupade samverkan och följaktligen skall vara en del av arbetsgruppens verksamhet.

33

Modul 1 och 2

Modul 1

För de individer som är nya i etableringen kommer modul 1 bestå av PIS-strukturen som redovisats ovan. För de individer som inte är nya i etableringen eller som tillhör JOB/UGA kommer modul 1 utgöras av befintlig kartläggning och planering gjord i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.

Modul 2

Modul 2 har som främsta syfte att förbereda individer för jobbspår och andra utbildningsinsatser eller jobb. Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen är överens om att språkutvecklande och arbetsmarknadsorienterande insatser måste prioriteras inom denna modul. Bakgrunden till detta är att språket är nyckeln till att tillskansa sig kunskap och erfarenheter från utbildning/praktik samt att många nyanlända saknar eller har begränsad kunskap om hur yrken ser ut i Sverige. Parterna har pekat ut följande jobbförberedande insatser som prioriterade:

Samhällsorientering: Obligatorisk introduktion till det svenska samhället.

Kristinehamnskunskap: Samhällsorienterande kurs som introducerar de lokala förutsättningarna och den lokala arbetsmarknaden.

Studiebesök hos arbetsgivare: Syftet med denna insats är att ge individerna mer kunskap om arbetsmarknaden och vad olika yrkeskategorier gör i Sverige.

Språkpraktik: Praktik där fokus ligger på att utveckla sitt muntliga språk i en verksamhet. Kan användas som komplement till SFI för att accelerera språkutvecklingen.

Yrkeskompetensbedömning: YKB är praktik där arbetssökande har möjlighet att visa upp sina kunskaper på en arbetsplats och få en bedömning av dessa. Yrkeskompetensbedömning får pågå i max 3 veckor. Syftet är att de individer som har med sig en relevant yrkesbakgrund skall bedömas på arbetsmarknaden och få en inblick i yrkesrollen som den ser ut i Sverige.

Validering: Validering (VAL) innefattar en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en arbetssökande har. Syftet är att individen genom VAL kan korta utbildningsinsatser eller genom VAL få en licensierad yrkestitel som är gångbar på svensk arbetsmarknad.

Studie- och arbetsförberedande aktivitet: Studie- och arbetsförberedande aktivitet syftar till att förbereda arbetssökande inför studier och arbetsliv. Aktiviteterna kan exempelvis vara körkortstudier inför en arbetsmarknadsutbildning som kräver körkort. Det kan även vara läxhjälp eller deltagande i studiecirkel, som komplement till SFI.

FIA gruppen (Fokus Individ Arbete)

Förberedande plats med språkträning. Arbetet utförs i form av studier, praktiska arbetsmoment och studiebesök. Syftet är att förbereda deltagarna inför studier eller arbete/praktik.

34

Modul 2 skall avslutas med ett gemensamt ställningstagande där parterna (arbetsgruppen) och individen tar beslut om vilket jobbspår/praktik/utbildning de skall slussas vidare till för att nå egen försörjning.

Insatser för att säkerställa att kvinnor och män får ändamålsenligt stödKristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen kan konstatera att på lokal nivå finns det betydande skillnader mellan män och kvinnors frekvens i olika insatser. Resultaten följer till stor del mönstren som finns på nationell nivå där män generellt tar del av fler insatser än kvinnor. Parterna är överens om att arbetet för en likvärdig etablering mellan könen måste prioriteras. Parterna bedömer att man genom en rad konkreta förändringar och insatser kan ta steg mot en mer likvärdig etablering mellan könen. Dessa förändringar och insatser består av:

1. Kompetenshöjande insatser för personalen hos kommunen och Arbetsförmedlingen. Tillexempel JGL-utbildning för personalen, föreläsningar med ett intersektionellt perspektiv osv.

2. Långsiktigt och uthålligt arbete med att ge kvinnor förutsättningar att ta del av insatser och jobbspår. Detta arbete skall genomsyra processen från PIS-mötena genom arbetsgruppens fördjupade samverkan till jobbspåren/praktik/utbildning.

3. Riktade arbetsmarknadsorienterande studiebesök för kvinnor i etableringen med fokus på goda exempel.

4. Kontinuerlig utvärdering av parternas verksamhet för att identifiera förbättringspotential i verksamheten. Detta skall ske genom 4R-metoden och genomförs av planeringsgruppen.

Hälsofrämjande arbete inom DUAIntegrationsenheten och Arbetsförmedlingen jobbar aktivt med att identifiera och hantera hälsorelaterad problematik. Dessa parter är aktiva deltagare i alla instanser som finns runt individens etableringsprocess. Det vill säga i PIS möten, arbetsgruppen och runt jobbspår/insatser. Deras insatser gällande hälsa kan vara allt från utredande insatser, rehabiliterande insatser och generella frågor om hälsa som motion och kost.

2.3 lokala spårSjukvårdbiträdesutbildningen för nyanlända Detta jobbspår är framtaget i nära samarbete med Kristinehamns socialförvaltning. Utgångspunkten i arbetet har varit den avsiktsförklaring som träffats under 2017 mellan kommunal och SKL om en ny standard för yrket sjukvårdsbiträde. Denna avsiktsförklaring slår fast att man för att bli sjukvårdsbiträde skall ha läst 800 gymnasiepoäng inom vård och omsorg för att kunna bära yrkestiteln. Socialförvaltningen har utryckt att de vill anställa utbildade vårdbiträden och har ambitionen att anställa de som fullföljer en sådan utbildning om de har rätt personlig lämplighet.

Om jobbspåret En ny sjukvårdbiträdesutbildning endast inriktad mot nyanlända har upprättats inom Yrkesvux i Kristinehamns där yrkeskurserna kombineras med Yrkes-SFI/SVA och APL (arbetsförlagt lärande). Yrkeskurserna och APL utgör 75 % av utbildningen och Yrkes-SFI/SVA 25 %. Speciella språkhandledare har utbildats för att ta emot de nyanlända under sin APL så att arbetsplatsen kan hantera språkutmaningen. Innan utbildningen startar går alla deltagare en förberedande orienteringskurs på

35

10 veckor där eleverna förbereds språkligt och kunskapsmässigt inför själva utbildningen. Utbildningen tillsammans med orienteringskursen är två terminer och tio veckor lång.

Antal deltagare: Max 23 Start: Orienteringskursen startade oktober 2017 men själva yrkesutbildningen startar januari 2018.

Förkunskapskrav för att gå jobbspåret SFI C-D Lågutbildad, det vill säga grundskola/gymnasieutbildning från hemlandet men inte

universitetsutbildning Del av etableringsuppdraget Saknar svensk utbildning

Industribasutbildning för nyanländaDetta jobbspår är framtaget i dialog med en rad lokala industriföretag. Företagen har tydliggjort att de har svårt att hitta personal och att de befintliga utbildningarna är för långa för att leverera denna arbetskraft snabbt. Man har av denna anledning efterfrågat en kortare grundläggande utbildning. Tanken är att rekrytera de som har de rätta personliga egenskaperna efter utbildningen för fortsatt intern kompetensutveckling. Man har tydliggjort att kunskap om industritillverkning och säkerhetsarbete i industrin är av yttersta vikt för att vara anställningsbar. Arbetsgivarna har även efterfrågat truck- och traverskort samt säkerhetsutbildningen Heta arbeten som ges av brandkåren.

Om jobbspåret En ny industribasutbildning endast inriktad mot nyanlända har upprättats inom Yrkesvux i Kristinehamns där yrkeskurserna kombineras med Yrkes-SFI/SVA och APL (arbetsförlagt lärande). Yrkeskurserna och APL utgör 75 % av utbildningen och Yrkes-SFI/SVA 25 %. Innan utbildningen startar går alla deltagare en förberedande orienteringskurs på 5 veckor där eleverna förbereds språkligt och

36

kunskapsmässigt inför själva utbildningen. Utbildningen tillsammans med orienteringskursen är en termin och fem veckor lång.

Antal deltagare: 11 Start: Orienteringskursen startade november 2017 men själva yrkesutbildningen startar januari 2018.

Förkunskapskrav för att gå jobbspåret SFI C-D Lågutbildad, det vill säga grundskola/gymnasieutbildning från hemlandet men inte

universitetsutbildning Del av etableringsuppdraget Saknar svensk utbildning

Lokalvårdspåret för nyanländaDetta jobbspår är framtaget i dialog med lokala företag inom lokalvård. Dessa företag har bekräftat att det finns ett lokalt behov av lokalvårdare och att de som slutför detta jobbspår har stor chans att få ett arbete. Företagen har tydliggjort att tillgången till körkort och personlig lämplighet är avgörande för en anställning. Av denna anledning är förberedande insatser innan själva jobbspåret som fokuserar på att ta körkort viktigt.

Om jobbspåret Arbetsförmedlingen har i östra Värmland upphandlat en ny arbetsmarknadsutbildning inriktad mot lokalvård. Denna utbildning ges i nuläget i Karlstad och Örebro men kan förläggas till andra kommuner om det finns ett tillräckligt underlag. Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun har bedömt att det finns ett lokalt underlag för att starta en lokal arbetsmarknadsutbildning med lokala arbetsgivare som partners. Det jobbspår som utvecklats består av två delar. Första delen är en språkförberedande insats där SFI och yrkesspråk kombineras, denna del bedöms ta 24 veckor. Sedan följer arbetsmarknadsutbildningen inriktad mot lokalvård som utgörs av 12 veckors utbildning som

37

innehåller 20 dagar APL och yrkessvenska utöver yrkeskurserna. Jobbspåret är således 36 veckor långt.

Antal deltagare: 10 Start: Våren 2018

Förkunskapskrav för att gå jobbspåret Språktest obligatoriskt innan jobbspåret (öppet för aktuella individer) SFI B Yrkesinriktad mot lokalvård hos Arbetsförmedlingen

Anställningsstöd efter jobbspårParterna vill öka möjligheterna för deltagarna som genomgått ett jobbspår att få fäste på arbetsmarknaden genom att erbjuda arbetsgivare och arbetstagare olika typer av subventionerade anställningsstöd. Dessa stöd utgörs av Arbetsförmedlingens nystartsjobb och instegsjobb.

2.4 Sammanfattande processkarta

38

Del 3. Unga nyanlända mellan 16-24 årKristinehamn, likt många andra kommuner i Sverige, har tagit emot en stor grupp nyanlända som är mellan 16 och 24 år. Enligt Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige så krävs att man fullföljt en gymnasieutbildning som nyanlända under 25 år om de skall ha möjligheten (likt nyanlända över 25 år) att genom anställning kunna omvandla sitt

39

tillfälliga uppehållstillstånd till ett permanent uppehållstillstånd. Vidare fastställer proposition 2016/17:133 att nyanlända unga som påbörjat studier på gymnasialnivå kan få förlängt uppehållstillstånd för att fullfölja sina studier trots att ett utvisningsbeslut tagits. Det finns således incitament för alla parter att guida nyanlända under 25 år mot gymnasiala studier.

Kartläggning av unga nyanländaI detta avsnitt kommer en kartläggning göras av alla nyanlända unga som finns i verksamheter i Kristinehamns kommun. Detta görs genom att först kartlägga själva antalet, sedan kartläggs i vilken verksamhet de finns och till sist kommer antalet individer som saknar gymnasiekompetens att kartläggas.

Antalet nyanlända unga 1. IM (språkintroduktion): 109 personer2. Inskrivna i etableringen: 63 personer3. Inskrivna i JOB: 1 person4. Inskrivna i UGA: 13 personer

Totalt: 186 nyanlända mellan 16-25 år

Antal nyanlända unga i olika verksamheter 1. Nyanlända 20-25 år inskrivna på Arbetsförmedlingen inom etableringen

Statusgrupp Status Antal

Arbete utan stöd 31 Tillfälligt arbete 1

Arbete utan stöd 41 Ombytessökande 1

Arbete utan stöd Total 2

Arbete med stöd 78 Instegsjobb 1

Arbete med stöd Total 1

Nystartsjobb 33 Nystartsjobb 1

Nystartsjobb Total 1

Öppet arbetslösa 11 Öppet arbetslös 28

Öppet arbetslösa 97 Öppet arbetslös, avbrott/återkallande av beslut 1

Öppet arbetslösa 98 Öppet arbetslös, slutförd beslutsperiod 2

Öppet arbetslösa Total 31

Program 54 Arbetspraktik 1

Program 80 Förberedande insatser 7

Program 81 Arbetsmarknadsutbildning 3

Program 83 Förberedande utbildning 10

Program Total 21

Övrigt 14 Arbetssökande med förhinder 7

Övrigt Total 7

Total 63

2. Nyanlända 20-25 år inskrivna på SFIAntal: 42 personer etablering, 0 personer i JOB och 1 person tillhörande UGA

3. Nyanlända 20-25 år inskrivna på GRUNDVUXAntal: 7 personer etableringen

4. Nyanlända 16-20 år inskrivna på IMAntal: 109 personer

40

Nyanlända 20-25 år inskrivna på Arbetsförmedlingen inom IM, etableringen och UGA som saknar gymnasiekompetens

Etableringen

Statusgrupp 20-24 år saknar gymn.utb. 171109 Status Antal

Arbete utan stöd 41 Ombytessökande 2

Arbete utan stöd Total 2

Arbete med stöd 78 Instegsjobb 1

Arbete med stöd Total 1

Nystartsjobb 33 Nystartsjobb 1

Nystartsjobb Total 1

Öppet arbetslösa 11 Öppet arbetslös 11

Öppet arbetslösa 97 Öppet arbetslös, avbrott/återkallande av beslut 1

Öppet arbetslösa 98 Öppet arbetslös, slutförd beslutsperiod 1

Öppet arbetslösa Total 13

Program 54 Arbetspraktik 1

Program 80 Förberedande insatser 7

Program 81 Arbetsmarknadsutbildning 2

Program 83 Förberedande utbildning 3

Program Total 13

Övrigt 14 Arbetssökande med förhinder 3

Övrigt Total 3

Total 33

UGA

Antal: 6 personer

IM

Antal: 109

Unga nyanlända under 20 år, verksamhet och strategiVerksamhet Kristinehamns kommunI skollagen samt i Kristinehamns kommuns egen plan för IM framkommer att eleven måste påbörja utbildningen på IM-Språk senast det första kalenderhalvåret det år hen fyller 20 år. För asylsökande och för de som vistas i Sverige med tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller istället att utbildningen ska påbörjas innan eleven fyllt 18 år. Asylsökande över 18 år som påbörjat sina studier på IM-Språk i en annan kommun än i Kristinehamn har rätt att fullfölja sina studier.

I Skollagen står det vidare att en elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan för utbildningen som gällde när utbildningen inleddes. Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. I vår lokala plan framgår inte hur lång utbildningen på IM-Språk kan vara. Detta ska

41

däremot finnas i de individuella studieplanerna som ska upprättas vid start på IM-Språk. Den individuella studieplanen kan endast revideras i efterhand i samråd med elev och eventuell vårdnadshavare.

Skolverkets tolkning när det gäller ungdomar som är eller ska bli folkbokförda i landet, är att en elev inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med andra kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Det finns dock inga hinder för att studera på IM-Språk efter denna åldersgräns om den individuella studieplanen fastslagit detta. Detta bekräftas även av Skolverkets telefonsupport som förtydligar att det inte finns reglerat någon maximal ålder för att slutföra studier på IM-Språk. Det finns alltså ingen gräns för när en elev är ”för gammal” för IM-Språk. Det är således den individuella studieplanen som är det styrande dokumentet för individens studieväg.

Kontentan av det hela är att den individuella studieplanen för alla IM-Språkelever måste vara tydlig från början med hur lång tid eleverna ska studera på IM-Språk. Den behöver vara känd av både eleverna, eventuella vårdnadshavare och all berörd personal.

Vid avslut av IM (språkintroduktion)

I Kristinehamns kommun fortsätter flertalet sina studier antingen på SFI eller KOMVUX/GRUNDVUX. Ett antal elever vänder sig till Arbetsförmedlingen för att upprätta en etableringsplan och ett antal fortsätter studier på folkhögskola i Kristinehamn.

Strategi för hur verksamheten kan förbättras Parterna är överens om att det måste finnas en tydlighet mot individen om gymnasiestudiers

centrala roll som verktyg för att få förlängt eller permanent uppehållstillstånd. Eleverna måste vara insatta i sin individuella studieplan och studieplanen måste utformas så

att individerna får rätt insats utifrån det individuella behovet. Detta gäller inte minst det behov som ett antal elever har av att fortsätta sina studier på IM-Språk även efter att de fyllt 20 år.

Den individuella studieplanen måste följa den enskilde när man lämnar IM-Språk för KOMVUX.

Gymnasieförvaltningen måste sammanställa ett intyg som tydliggör var eleven står kunskapsmässigt när eleven tar steget till vuxenutbildningen för bättre individuell planering.

Gymnasieförvaltningen skall under slutet av elevens studietid på IM bedöma var eleven ligger kunskapsmässigt när det gäller det svenska språket så att eleven direkt kan börja inom rätt verksamhet hos vuxenutbildningen. Detta skall ske genom ett test som görs av elevens mentor.

Parterna skall jobba för att elever skall ha alternativa språkförberedande insatser i form av praktik och meningsfulla fritidsaktiviteter.

Unga nyanlända 20-25 år verksamhet och strategiVerksamhet Kristinehamns kommunUnga nyanlända mellan 20 och 25 år är i dag del av DUA:s överenskommelse gällande unga som inte studerar eller har ett arbete. Detta innebär i praktiken att gruppen uppmanas att studera och/eller söka arbete genom stöttning från kommunen och Arbetsförmedlingen. Att guida unga mot att fullfölja en gymnasieutbildning har under lång tid varit en uttalad strategi i detta arbete där tillgången till utbildningskontrakt varit ett viktigt hjälpmedel. AME (arbetsmarknadsenheten) i Kristinehamns kommun har under de senaste åren uppmärksammat ett stort inflöde av nyanlända unga i deras

42

verksamhet. Denna grupp saknar ofta den grundläggande svenskkunskap som krävs för att starta regelrätta gymnasiestudier. Detta har fått effekten att ett flertal hänvisas till SFI för att först stärka språket.

Arbetsförmedlingen har till stor del använt samma verktyg i behandlingen av unga nyanlända som med nyanlända över 25 år. Man har uppmuntrat de som saknar gymnasiebetyg att stärka sin studiebakgrund men om individen själv velat gå en annan väg så har det inte funnits möjlighet att tvinga individen in i studier. Detta har fått effekten att delar av denna grupp matchas mot arbetsmarknaden snarare än mot studier. Arbetsförmedlingen har under 2017 fått ett nytt uppdrag där studieplikt upprättas inom arbetsmarknadsprogrammen som finns inom verksamheten. Denna förändring tillsammans med förändringen av etableringsuppdraget till ett ordinarie arbetsmarknadsprogram gör att det finns goda förutsättningar att nu hänvisa alla nyanlända unga mot studier som är gymnasieförberedande eller gymnasiala.

Vuxenutbildningen har ett lagstiftat uppdrag att bedöma om en elev har möjlighet att tillskansa sig kunskapen som undervisningen strävar efter att ge. Av denna anledning görs alltid en språkbedömning av alla nyanlända elever innan studier påbörjas. En generell bedömning är att kunskaper motsvarande slutförd SFI D i svenska språket krävs för att börja GRUNDVUX. De som inte gjort detta får genomgå ett språktest och om de inte har tillräcklig svenska hänvisas de till SFI för att komplettera sitt språk. Effekten av detta är att många unga nyanlända mellan 20-25 år i dag studerar på SFI snarare än på GRUNDVUX/KOMVUX. Man har vid ett flertal tillfällen utrett om SFI-studier kan kombineras med studier på GRUNDVUX/KOMVUX-nivå men man har konstaterat att schematekniska förhållanden skiljer sig betydligt mellan SFI och GRUNDVUX/KOMVUX vilket gör detta är mycket svårt. Man har även utrett om det finns personalresurser för att starta fler kurstillfällen men detta har inte heller varit möjligt på grund av de ekonomiska resurser som finns tilldelade verksamheten.

Strategi för hur verksamheten kan förbättras Parterna är överens om att det måste finnas en tydlighet mot individen om gymnasiestudiers

centrala roll som verktyg för att få förlängt eller permanent uppehållstillstånd. Parterna är överens om att nyanlända 20-25 år som saknar gymnasieexamen skall hänvisas

till studier som antingen är gymnasieförberedande eller gymnasiala. Parterna är överens om att SYV skall hjälpa denna grupp att upprätta en individuell

studieplan. Parterna skall jobba för att elever skall ha alternativa språkförberedande insatser i form av

praktik och meningsfulla fritidsaktiviteter.

Underlag 1 DUAs statistikBranscher Antal sysselsatta branscher

KristinehamnJordbruk. skogsbruk och fiske 207Företag inom energi och miljö 95Handel 1036Hotell och restauranger 260Kreditinstitut och försäkringsbolag 65Företagstjänster 967Utbildningsväsendet 949Personliga och kulturella tjänster m.m 369

43

Tillverknings- och utvinningsindustri 1692Byggindustri 610Transportföretag 580Informations- och kommunikationsföretag

142

Fastighetsbolag 151Civila myndigheter och försvaret 558Enheter för vård och omsorg 1932Annan/okänd bransch 106

Branscher Förändring i sysselsatta branscher Kristinehamn 2007-2013 i procent

Jordbruk. skogsbruk och fiske - 7,6%Företag inom energi och miljö 1%Handel -0,6%Hotell och restauranger 34%Kreditinstitut och försäkringsbolag -25,3%Företagstjänster 24,5%Utbildningsväsendet -7,3%Personliga och kulturella tjänster m.m -41,8%Tillverknings- och utvinningsindustri -23%Byggindustri 6,6%Transportföretag 0,5%Informations- och kommunikationsföretag

-4,7%

Fastighetsbolag 31%Civila myndigheter och försvaret -8,1%Enheter för vård och omsorg -5,3%Annan/okänd bransch -17,2%

Medel Kristinehamn: -7,1

Branscher Förändring i sysselsatta branscher Kristinehamn 2007-2013 i absoluta tal

Jordbruk. skogsbruk och fiske -17Företag inom energi och miljö 1Handel -6Hotell och restauranger 66Kreditinstitut och försäkringsbolag -22Företagstjänster 190Utbildningsväsendet -74Personliga och kulturella tjänster m.m -265Tillverknings- och utvinningsindustri -504

44

Byggindustri 38Transportföretag 3Informations- och kommunikationsföretag

-7

Fastighetsbolag 36Civila myndigheter och försvaret -49Enheter för vård och omsorg -107Annan/okänd bransch -22

Branscher Anställda i Branscher 55-65 år Kristinehamn

Jordbruk. skogsbruk och fiske 29,4% Antal: 61Företag inom energi och miljö 24,2 % Antal: 23Handel 14 % Antal: 145Hotell och restauranger 6,9 % Antal: 18Kreditinstitut och försäkringsbolag 29,3 % Antal: 19Företagstjänster 19,2 % Antal: 186Utbildningsväsendet 26,2 % Antal: 248Personliga och kulturella tjänster m.m 22,3 % Antal: 82Tillverknings- och utvinningsindustri 23,5 % Antal: 397Byggindustri 17,4 % Antal: 106Transportföretag 29,1 % Antal: 148Informations- och kommunikationsföretag

15,5 % Antal: 22

Fastighetsbolag 22,5 % Antal: 34Civila myndigheter och försvaret 34,1 % Antal: 190Enheter för vård och omsorg 28,2 % Antal: 545Annan/okänd bransch 36,8 % Antal: 39

Branscher Anställda i Branscher 55-65 år Värmland

Jordbruk. skogsbruk och fiske 33 % Antal: 944 Företag inom energi och miljö 28,3 % Antal: 342 Handel 14,8 % Antal: 2156 Hotell och restauranger 9 % Antal: 345 Kreditinstitut och försäkringsbolag 22,8 % Antal: 263 Företagstjänster 18,8 % Antal: 1914 Utbildningsväsendet 27 % Antal: 3258 Personliga och kulturella tjänster m.m 23,3 % Antal: 1174 Tillverknings- och utvinningsindustri 22,7 % Antal: 4169 Byggindustri 18,8 % Antal: 1540 Transportföretag 24,2 % Antal: 1231Informations- och kommunikationsföretag

17,1 % Antal: 506

45

Fastighetsbolag 29,2 % Antal: 544 Civila myndigheter och försvaret 29,4 % Antal: 2042 Enheter för vård och omsorg 26,2 % Antal: 5624 Annan/okänd bransch 25,6 % Antal: 394

Medel i Värmland: 22,5 %

Branscher Antal med UB i Bransch Värmland 2013

Jordbruk. skogsbruk och fiske 204Företag inom energi och miljö 68Handel 1240Hotell och restauranger 1248Kreditinstitut och försäkringsbolag 57Företagstjänster 1079Utbildningsväsendet 990Personliga och kulturella tjänster m.m 521Tillverknings- och utvinningsindustri 1394Byggindustri 433Transportföretag 472Informations- och kommunikationsföretag 233Fastighetsbolag 138Civila myndigheter och försvaret 496Enheter för vård och omsorg 2548Annan/okänd bransch 322

BranscherAndelen UB av totala arbetsstyrkan Branscher Värmland

Jordbruk. skogsbruk och fiske 7,0 %Företag inom energi och miljö 5,6 %Handel 8,5 %Hotell och restauranger 32,9 %Kreditinstitut och försäkringsbolag 4,9 %Företagstjänster 10,6 %Utbildningsväsendet 8,1 %Personliga och kulturella tjänster m.m 10.4 %Tillverknings- och utvinningsindustri 7,6 %Byggindustri 5,3 %Transportföretag 9,3 %Informations- och kommunikationsföretag 7,9 %Fastighetsbolag 7,4 %Civila myndigheter och försvaret 7,2 %Enheter för vård och omsorg 11,9 %

46

Annan/okänd bransch 20,9 %UB= Utländskbakgrund(grön över medel i totalen/röd under medel)9,5 arbetslöshet Värmland 2013

BranscherAndelen UB av totala arbetsstyrkan Branscher Värmland

Jordbruk. skogsbruk och fiske 7,0 %Företag inom energi och miljö 5,6 %Handel 8,5 %Hotell och restauranger 32,9 %Kreditinstitut och försäkringsbolag 4,9 %Företagstjänster 10,6 %Utbildningsväsendet 8,1 %Personliga och kulturella tjänster m.m 10.4 %Tillverknings- och utvinningsindustri 7,6 %Byggindustri 5,3 %Transportföretag 9,3 %Informations- och kommunikationsföretag 7,9 %Fastighetsbolag 7,4 %Civila myndigheter och försvaret 7,2 %Enheter för vård och omsorg 11,9 %Annan/okänd bransch 20,9 %

UB= Utländskbakgrund(grön över medel i totalen/röd under medel)16 % Utländskbakgrund 2013 i Värmland

BranscherJordbruk. skogsbruk och fiske Förändring i sysselsatta branscher

Värmland 2007-2013 i procentHandel -1,4 %Hotell och restauranger -7,1 %Kreditinstitut och försäkringsbolag -1 %Företagstjänster 24,1 %Utbildningsväsendet -14 %Personliga och kulturella tjänster m.m 16,8 %Tillverknings- och utvinningsindustri -7,5 %Byggindustri -3,7 %Transportföretag -22,1 %Informations- och kommunikationsföretag 4,1 %Fastighetsbolag -4,7 %

47

Civila myndigheter och försvaret 2,1 %Enheter för vård och omsorg 19,8 %Annan/okänd bransch -1,9 %

-2,4%-0,7%

medel: 4 %

Branscher Förändring av UB bland sysselsatta bruncher Värmland 2007-2013 i procent

Jordbruk. skogsbruk och fiske 42,6 %Företag inom energi och miljö 25,9 %Handel 13,5 %Hotell och restauranger 59,1 %Kreditinstitut och försäkringsbolag -11 %Företagstjänster 38,8 %Utbildningsväsendet 8,4 %Personliga och kulturella tjänster m.m 21,7 %Tillverknings- och utvinningsindustri -25,8 %Byggindustri 14,5 %Transportföretag 14,5 %Informations- och kommunikationsföretag 42 %Fastighetsbolag 76,9 %Civila myndigheter och försvaret 14 %Enheter för vård och omsorg 22,1 %Annan/okänd bransch 21 %

medel: 23,3 %

Underlag 2

Yrkesområde SSYK Prognosyrke 1781 Kristinehamn Administration, ekonomi och juridik 2142 Medicinska sekreterare och vårdadministratörer Balans

Bygg och anläggning 7111Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning Mer påtaglig brist

Bygg och anläggning 7112 Träarbetare och snickare Mer påtaglig bristBygg och anläggning 7113 Murare Mer påtaglig bristBygg och anläggning 7114 Betongarbetare Viss bristBygg och anläggning 7122 Anläggningsarbetare Viss bristBygg och anläggning 7125 Golvläggare Mer påtaglig bristBygg och anläggning 7126 VVS-montörer Mer påtaglig bristBygg och anläggning 7131 Kyl- och värmepumpstekniker BalansBygg och anläggning 7213 Målare Viss bristBygg och anläggning 8342 Byggnads- och ventilationsplåtslagare Viss bristBygg och anläggning 2511 Anläggningsmaskinförare Viss bristData/it 2515 Systemtestare och testledare -Data/it 3511 Systemförvaltare BalansData/it 3512 Drifttekniker, IT BalansData/it 3513 Supporttekniker, IT BalansData/it 3514 Systemadministratörer Balans

48

Data/it 3312 Nätverks- och systemtekniker Visst överskott Försäljning, inköp och marknadsföring 3322 Banktjänstemän Visst överskottFörsäljning, inköp och marknadsföring 3323 Företagssäljare BalansFörsäljning, inköp och marknadsföring 3324 Inköpare och upphandlare BalansFörsäljning, inköp och marknadsföring 3331 Ordersamordnare BalansFörsäljning, inköp och marknadsföring 3334 Speditörer och transportmäklare BalansFörsäljning, inköp och marknadsföring 5223 Butikssäljare, dagligvaror Visst överskottFörsäljning, inköp och marknadsföring 5225 Butikssäljare, fackhandel Visst överskottFörsäljning, inköp och marknadsföring 4224 Telefonförsäljare Viss brist Hotell, restaurang och storhushåll 5132 Kockar och kallskänkor Mer påtaglig bristHotell, restaurang och storhushåll 9412 Hovmästare och servitörer Viss bristHotell, restaurang och storhushåll 9413 Bartendrar Viss bristHotell, restaurang och storhushåll 221 Restaurang- och köksbiträden BalansHälso- och sjukvård 5323 Tandhygienister Mer påtaglig bristHälso- och sjukvård 5330 Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende Mer påtaglig bristHälso- och sjukvård 5341 Undersköterskor, vårdavdelning och mottagning Viss bristHälso- och sjukvård 5350 Vårdbiträden Viss bristHälso- och sjukvård 5152 Skötare BalansHälso- och sjukvård 7231 Tandsköterskor Viss brist Installation, drift och underhåll 7233 Fastighetsskötare BalansInstallation, drift och underhåll 7411 Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer Mer påtaglig bristInstallation, drift och underhåll 7412 Underhållsmekaniker och maskinreparatörer Viss bristInstallation, drift och underhåll 7413 Installations- och serviceelektriker Viss bristInstallation, drift och underhåll 7420 Industrielektriker Mer påtaglig bristInstallation, drift och underhåll 8191 Distributionselektriker Viss brist

Installation, drift och underhåll 8192Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker Balans

Installation, drift och underhåll 8193 Drifttekniker vid värme- och vattenverk BalansKultur, media och design 6121 Tolkar Balans Naturbruk 6130 Trädgårdsanläggare BalansNaturbruk 6210 Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur Viss bristNaturbruk 8341 Växtodlare och djuruppfödare med blandad drift BalansNaturbruk 231 Skogsarbetare Viss bristNaturbruk 2320 Förare av jordbruks- och skogsmaskiner Viss brist Pedagogiskt arbete 5141 Elevassistenter Balans Service- och säkerhetsarbete 5144 Frisörer Visst överskottService- och säkerhetsarbete 5412 Fotterapeuter BalansService- och säkerhetsarbete 9111 Brandmän Viss bristService- och säkerhetsarbete 9610 Kriminalvårdare -Service- och säkerhetsarbete 2661 Städare Visst överskottService- och säkerhetsarbete 2662 Renhållnings- och återvinningsarbetare Viss brist Socialt arbete 5311 Behandlingsassistenter och socialpedagoger BalansSocialt arbete 5342 Fritidsledare BalansSocialt arbete 5343 Barnskötare BalansSocialt arbete 2113 Vårdare och boendestödjare BalansSocialt arbete 2141 Personliga assistenter Viss brist

Tekniskt och naturvetenskapligt arbete 3114Ingenjörer och tekniker inom industri, logistik och produktionsplanering Balans

Tekniskt och naturvetenskapligt arbete 3115 Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik BalansTekniskt och naturvetenskapligt arbete 3214 Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik BalansTekniskt och naturvetenskapligt arbete 3215 Ingenjörer och tekniker inom kemi och kemiteknik BalansTekniskt och naturvetenskapligt arbete 7212 Laboratorieingenjörer BalansTillverkningsarbete 7214 Lackerare och industrimålare Viss bristTillverkningsarbete 7221 Svetsare och gasskärare Viss bristTillverkningsarbete 7223 Tunnplåtslagare Viss bristTillverkningsarbete 7311 Smeder Viss bristTillverkningsarbete 732 Maskinställare och maskinoperatörer inom Balans

49

metallarbeteTillverkningsarbete 7611 Finmekaniker BalansTillverkningsarbete 812 Bagare och konditorer BalansTillverkningsarbete 814 Malmförädlingsyrken och brunnsborrare Viss brist

Tillverkningsarbete 816Process- och maskinoperatörer, stål- och metallverk Balans

Tillverkningsarbete 817Maskinoperatörer, gummi-, plast- och pappersvaruindustri Balans

Tillverkningsarbete 8211 Processoperatörer, trä- och pappersindustri -Tillverkningsarbete 9320 Montörer av elektrisk och elektronisk utrustning -Tillverkningsarbete 4322 Montörer av metall-, gummi- och plastprodukter BalansTransport 4420 Lager- och terminalpersonal BalansTransport 8311 Transportledare och transportsamordnare Viss bristTransport 8321 Brevbärare och postterminalarbetare Viss bristTransport 8331 Lokförare Viss bristTransport 8344 Buss- och spårvagnsförare Mer påtaglig bristTransport 9621 Lastbilsförare Viss brist

Underlag 3Kartläggning av lokala kompetensbehov Kristinehamn

Sektor

Behov

Antal annonser/ positioner har utannonserats senaste året

Arbetsgivare i KOMMUNEN (eller närkommun(/ arbets-marknadsområde

Utbildnings-anordnare(Så konkret som möjligt)

(hur stort är behovet i antal personer räknat)

HandelHandel (Kundtjänst/telefonsäljare) 359 (170)

Utbildningsväsendet Utbildning (Lärare åk 4-6) 238 (46) Enheten för vård och omsorg Vård/Omsorg (USK) 231 (77) Företagstjänster Service (Lokalvård) 97 (42) SUMMA

50

Documents

Lokal Överenskommelse DUA för Nyanlända · Web viewKristinehamn och Värmland är båda arbetsmarknader som till stor del utgörs av internationellt konkurrensutsatt och konjunkturberoende