TIDNING FOR &SVENSKAA KVINNORilRELSEN

- --

N:r 2. ~tookhdlrn 23 Januari 1908 l:a Arg.

Prouun~erntionspris : I Rednktion : ' I Rednkttir o. nlaunrig utgiivnre: ! Expeditiou Annonsprle : / r . . . r . 4: 50 / r . . . kr. 2: 50 ~ I ~ . s t c r s : ~ n ~ n c l s g t l 51, Bn tr. I E L L E N K L E MAN. 1 16 Brc per mh. 1 och Annonskoator: st, ... 3:Wll/; * ... * 1:25 Enkel spaltbredd 50 mm.

T e l e f o n e r : Nottagningstid . I hlilste4nmuclsgntan 51, en tr. ~ ~ ~ ~ ~ i ~ ~ l ~ ~ ~ o m under testen Losnummer I 0 lire. Allm. 6363. Riks- 12236. - 15 mm:s Rojd pcr gkng 10: -. ren numeration sker skviil i K1. 3-2. Rabntt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 Oh, '

lmdsorten som i Stockholm B. - Post- och telegmmndress : , ;;f~;s2;;);,;;ag~;l;~;~i narlnnste postnnstalt eller bok- handel. I Utgifniogstid hvnrje torsdng. S u n n o h ~ reoa,=h& tryckmi. DA GXP, Stockholm. I s e n ~ t mhndag I. m.

LOTTEN D A H L G R E N .

cn 1.t.istorisk stuud slut&& tirlskriften Dc?gny sin bt111ln. Oscar 11:s regerjng, i hvors hiign dcu uppstktt,

onskade cien icke 6kxlefva. Den breda, svarta rand, som dystert prydde sists haftet, symboliserade ut- tryck&ullt -8goihlickets htjgtjdlighet.

Men landssorgen var ocksS det enda, som bredcle ve~nocl ofrer det vGrclnde organets farvhl till sin publik. Redaktiirens ))Slutords, i hvilke inan m&l~iinda vantat sig s1)A.r ef rorelsens tArarj praglas af ett glacltl, ehuru rasdigt, lugn och uppmuntras med lijftesrika h&iwis- ningnr till fiam tiden. Visserligen Asyf tar Ilon 1 ~i ir en-

bast den piinyttfodda Dn,pys fsamticl, men i svenskn folkets namn vill jag gsms inellan i;lclenla lllsa 11,:lgrn vinkar om hennes egen. i t den pe11un, hvarn~ed denua redaktionelln svaues$ng nedskrjf ~i ts, iiro ~i icke sinnade att u m a ett f6rtidigt otium.

Att Lotten Dahlgrens namn &r kiinclt och v&rderadt afrer allt Sveriges lmcl beror icke pb att Dagnys sinh ijusbk omslag under Arens lopp inprautst det i ilationens medvetande. 'Iiclskriftens prenunierant- siffra steg aldrig s$ hog(;, att den kuucle vAI.ln ndgon egentlig ryktbarhe t. Men n&mn Bcdiitw, oclr allt iir

. . sagdt l

- . . - - - - . - - . . . . - - . . .

Ellcu Jiey beklugtiile inecl ell rosenhijljcl pili i sin iilsk~-iirda a n m ~ l a n af clenna allw ~ ; j r fa.i:oritbok, att fiirfntt.arinnm~ missbmkat s5 mycken viirclefull. krinuo- krnf t pi. 17redriks-Rremer-Fiirb~~~iclets publikstion. 'Under clet j ~ g obetiugadt erkiinaer, att deli viiu1ig.n kritiken hade sjua giltiga skal, vill jag dock alls inte uppfor- clra till alllniint instiiminaad e i l~eimes 1.13 euiag.

Fast 1,otten Dahlgren nu 1ucc1 of~rstiillcl beljltenhct of vergif vit reclaktorssltapet fijr att i ro iigna sig St clen art af litterart arbete, soin blifvit henne I;&rast, Bngrar 11011 for .irisso icke sina m h g a Dagny$r so111 forspill- da. Mecl tillfredsst#llelse kan hoil betrakta cle sjuttoil volymer, soln strii.£vats ihop under 1nean.e~ ledniug och

som inneh&lla den svenska lwi~lnororelse~~s aktstycken. Och. 11nr nlycket mer rylnma de inte! Dnguy barinte

med oratt uaclertiteln nticlskrift f6r socisla och littwa~.a intressen., och det 1A.g reclaktoreu s#rclel.es om hj#rtat att sorja for de sistniimndu intressenn. Mecl sin nit- iilskan 'fijr liffull och elegant stil miiste 11011 nog i hemligll.et ha suckat iifver det faktuln, ntt socidt in- siktsfulla personer sh I :i.tat Mi stelfingrncle, nlir cle :fntta i penaau, och niippeligen skulle burlsknpct om kvin- n m s riistriiktsseger bereclt henne cn inelan strhlnnde Siirtjusning fin dcn 11011 rSjcle vicl gim~skningen a£ e tt mnl~uskript, son1 f i idaanade en mcdarl.mtarc inecl lit- teriir tnlmg. I%ennes oaflA.tliga str5if\-an ntt n~ot.nrbctn ilen :Fnclnniissign stjrfhct., som nllticl d l . bemiildigtz sig ilettn slags tidskrifter, hnr 18ndt Dngn y t i 11. s t~ r s tn 1xI.hlacl.

. l%r tio h: scda~l undergick Dngny en liitt omor- ganisstion. Den. skullc ntkommn mecl tjugo i stiillet fiir tolf lniiften, och ell reclakt.ionssekrete~:are hnskaffn- dcs. Denna pliitsligt iikadc nrbetsbijirla spiincle reclak- tiisens krafter ~ i i l hirdt, 1m.11 efter. ett pnr tre ;ir blef hon C~tminstone lcvitt redaktio~lssekreternren, och cle tjugo 1.1.iiftena orclimde hou sedan i Iugn.

Den fatala rcc1aktion.ssekreterarcn n r jag. Fiirsk Er311 Uppsala, S% ininclerbrig, ntt jag skh ldes f6r mitt prkstbetyg, och sh oerfaren, att jag trodde ~ n i g till Ilrratl (let skulle rnrn, leclcles ;jag n f Tydia, Wahlstriims

- . . . . - . - - - . - - . . - - - - - - - - - . - - - - . - - -. . - . . - . - -. - -- . . - . - - . .- -- - - . .

rcduu ilh kliuub:wt kra.ltiga 1.1iillcl in i 1)1:cssul.1, J e t vi l l sngR, i clen snllsporcl t fl.#rcl Liisn ghrclski~.mmme i l?.-E-F:s lokal, cliir Lotten Dnlllgren 115 si tt ma.rmt tfirl~indligr~. och u t s W sal.ongsil~iissiga inandr gjorclc les honucura Q Dngnys vagnar.

Alclrig hnr niZgon genolnglitt ett smiirlfriare pul>li- cistiskt novjciat iin clet jag upplefde under clellna idenl-

rednktiirs lnilda f iirmynderskap ! Fiir henue bleF det, som ontyclt, ingen shelcur. Men siilln~l h.iirc1es lion klaga. Et t blekt resig~leradt leeizde, en sorgsea blick ur de djupa bru~ia iigoueu, en sakta s k a k ~ ~ i n g Buf vudet fick tolka hen nes bugestk&nalor infiSr clen ali

illgel1 vilrldslig ' h s n s p st &fjude okylmespenna, so111 bestandigt hotade att blamera he i~ le s clllvarsa~nrna Dagny.

Dock - h w f i j r skulle jag dijlja den reclan i vicln kre1sa.r kallcla hemligheten, ntt Lotten Dalllgrens nll17nr icke 1161- till den fullt phlitliga, den absolut orubbliga sorten ! I'iennes sifligt vti.rcliga upl?tr#clande ~nnskcmr en hunl~la, som 1lii.r till l?.ennes v#rm I#udsl

Mannens malsmanskap. Med. anledning af' e n brosoh.yr af Mathilda Sta(S1 von. Holstein.

E n frainstliencle rostrattskviiinn - Lucy Cady Stan- ton -- bet'iittar, l:~.uru h.011 son1 barn brukade uppe- 1-1Llln sig i sin lars iimbetsrun~ och. diirvid kom i till- fiiille ntt ;"di8ra ham sa~ntal mecl I:~jil.lpsiikancle kvil~nor. M h g a af clem gingo g r h n c l e bort och p t ~ barnets ~iidi.ancle fr@ 0111 nnl.ednin.gei~ 1~2.rtil1, svarade clen gmnle clom~~ren sorgset, i det hall lade sin hand tungt ph en diger bok i slitet skinnhancl: xDet Br denim I:)ok, &rt lands lag, so111 g8r lifret sh 11jal.plo~t hhclt f 01.- 1i18ng.a krinnor ,).

lien 1.illn I'1.ickans fiisesats att sh snart tillf#lle er- l$d sig r i fm ut hlaclen ur den styggn boken, s& ntt iugen skulle behijfva ntt ffilla :flera. t[irar f6r dess skull, blef visserligen icke utfijrcl, men henries lif blef en encln 1Ang kRmp for en riittfilrdigare lagstiftning kt 1yzn.c~ lnncls k ~ i n u o r .

Xfven 110s ass, cliir en synuerligen :forlil.dmd och. I ~ r i ~ t f f i l l i ~ :~litenskopslngsti~t~~i~lg lmr cle mest 6clescligrn Ebljder f8r sAvii.1 hem och fm~iljelycka so111 fijr clen cnsltilcle, bbrjar protestcrn~~ $.l..if~.a. d l t stmkare bland 1;vinnorn.a sjii.l.fyn..

For uppnRen.de af ett 11.m.monislit och. frai-ng%ngs- iik t ' fnmilje- och s~~ l i f i l l s l i f 1;riif ves att lagstjft~~ingcn icke sackar allt f6r Ilingt efter utan :Ed jei: 1~ulturut.i~ecl;- lingen n;igorluncln i s p i ~ ~ w l . \.Sr tick kvinoa, soln sthr 11;i ssm~iia hilclningsgracl so111 maulxi,, oclr pR grund dlirrd Bor vara herfittigrtcl till salnlna stiill~niag i stat, sa.ml15ille och fnmilj, ]inn iclce .mi.-s tjiint mecl en &ten- stnpslag, 11.val.s grundp~:incip grlr 200 i"lr tillbafitt i ticlen. Och hril1~~e.n lag -- 1.115 giirnn tillfiggas - - Tar oticls- ei~lig oc11. oriittf~rdig redan dB.

O I ~ I dot ;"L enn siclan ii,r 1:l.varje lnilni~iskas skylclig- l-~et att lycla. lagame, sb nl: clet t"l snclra siclan en lika oeFtcrgiflig skylcligl-let att icke yarn okunuig 0111 dessn Ingar. Men 1.wr m&ngn nf oss svouska 1iviim.or Ira gjort oss hesvilr ined att studera vhr incecklade och .sv$rtyclda ~ktenska]?slagst.ift~~i~~g.

1)et I-lar I-'ij.refulJit C)SS I:~.opp.l.ijst :~tt svka triingi ige- ilom clet c lu~~kle vildsnAret af hvtirsudra mots5igsnde lt~gparagrafer on1 myndigliet och l~~isl~oncle.i~~lcle, gifto- rnt t och mklsm an skap, ege11.1011se1 I S o c l ~ man- i~.cos f i r ~ a l t o i o g s r ~ t t etc. ctc. De i%.ttsl.ii.rdns uttolk- ningnr 118 visserligeu~ utifriii belyst vildsnh.-et men icke Iiirt oss, 1.1ul.w ~i skoli l ~ i t t ~ r#tt darinom.

Ilenna svbrighet. iir clelvis en ursii.kt - . Atmiustone ~ 1 1 ' foi:liltlriiig - ijfvcr cle svenska krinuornas okuu- nigl.~.ct romnde en' for dem sS viktig fi*bga som iilzten- skczpshgstif tningeii.

Dellus urslikt fiir c~liuouiglwten di~ger ickc liingre, ocl~. he1 t sK1iel:t slioltl rndnga svenska kvinnor uttal:~ ett befr'ji~cle r&l,dtligell !r vicl &syneu Rf den l i lh skrift, so111 centralstyrelsen fiir LmdsPiireuingen for kviiinans polit islin ~*iistriitt i dessn (1uga.r ' utgifvit.

Broscliyran liar som titel: Jf~la~ra?zska21et och 7 ~ v i l ~ - ncms stdbhzhzy hzom uktc9zska.pet edigt giilZc6~zclc ~cen.sX: 14% O C ~ . i1.r sh i f veil a. f &%lh??c/c6 stack con Holstein. Den strd.lkastare; 1-~.vann.ecl fiisf. belyser vildsnkrct, kom- iner l . s~q~ l juse t hRn clea 1#1:cles stuclerkammare at t for- b1ela1.t~ 13011 visar oss hvilka ri ktlinjer vi 11s ntt foljn for att f i m a elen enclr~ rnttcz v#gen, cliir man och kvin- na 1at.n 138 gh ;j#n~asicles son1 viinner och lif skamrnter, ined frimodig h.fi.llning och tro pb hvnranclras lilza beriit- tigacle m&nni.skovilrde.

Den 1.illa sfriften gel: en synnerligen k1ti.r och. iifver- skhcllig f 1m1stii1luin.g nf svensk kvioans stiillning inom iiktenskapet., grundcrcl sdviil PA gruudligsl juridiska stu- clier som ph 1.efvn.nde lifvet. Men vi fit, a%got mer och btittre: reformlinjeraa. #

& r A . l ~ ~ ~ ~ f i ~ ~ ~ l i : ~ . l ~ e t - orclet mecl den sk~%~mnar~cle inneb61:cle11 -- so In kim 1 ech. ti 11. d s&m fiir~ec1zlinp.r iuom iil;tensktipet, iir clet ett riittsiustitut., soln stiim~ne~: ofverens med vGra clrrgars uppk~ttniog af familje och sa11111al lsli f 3 iir deli Sorsta .I-'i.%ga liisnreil fiir att allvnr- 1.igt . begrunda ocl:~. 11vm:p"L forf. ger clet mest iifverty- gande p& logiskn sktil grondr~rle war .

Nar :b:i"r.gan om ogift l;.\:.innns. myncligk~et stod pA. da.gorclai~~gen 1820-30-tdet (genomforcl i cless auva- ~:r.mcle fornz 1884) al.i:l'ordcs frhn flem 11.31, son1 nlotiv for af'styrkimclc, fruktnn fij~: konsekvenser~la af kcin- naris n ~ . y ~ ~ d . i g h . e t s f b ~ ~ I ~ I a ~ ~ : . i ~ . Xe~turligtvis. Den minsta lilla t.illsty~nrnolse tzf logislit tiiaki~ncle mc5ste ju peka ph anonmlien. wtt ),eriif\x en kviona henoes mynclighet, dli~fij~: att hon nifter sig, som om hon diirigeno~n gjorcle P ' sig skylclig till. en aecls&ttancle l~anclling. .

For wtt snlien. inte skulle t : ~ sig sK' illa ut. i tryck, som den giir i ~erkligl.l.eteu, loste cle riittsl#rcl;.i. clen gorcliskn Imuten, icke mecl ett niodigt sv~rclshugg utan niecl en ineni~.~gslijs fms, sonn. fgrklarax, att v h ~ ~ s t r ~ u i i och, med iilt tenskaps ingiencle blir myn.dig, eburu my~cl.igl~eten insln%nkes gcnon~. clen sfirskilda befo- genhet, som tillngts lunlmen i o c l ~ med cleunes mbls- n~nnskap. 8 (Lagutskottets utl8ta11cle af den 17. 2. 1903.)

Denns pnppersn3ynclighet, som icke har clen ringaste praktiskn betyrclelsc fi)r hu.st~:uos r#ttsl.iga och ekoao- miskn s t i ih ing inom Siktenskapet, ];an clock i ett fall vara ti-11 nyth., applyser forf:n. K5ir politisk r6strii.tt tillfallel: Skeriges Icviunor, s i m h t e clen iifvc11 inue- fatta de gifta, iif ven om maimens n1d1smnlzska.p icke sknlle .i~~rcz upp11.iif t, niir den clagen randas.

Fijrs6ket att Lt mnnueus mblsmaiiskap ijf ver 1:1ustrun fiirliiain, ett idealiskt sk i im~er af c h i svngnres r&tt till skydcl Lorcle inte kuunn fbrriim begreppen 110s den tnakli-isaste lilln fiickl:~jii.rna. Den uppfattniug, ~'OIJI kuncle h.a fog for sig uacler nlifriittens clagm, bissa ~i nu lm vnxit ifrho. F i i rdeu utvecklnde ocb upl~lysta

kvinnan blir mblsmanskapet ett krankande af person- lighetens ratt, som ovillkorligen m%ste kSinnas shande.

Nar vi erinra oss, huru Gota Hofratt i sitt afstyrkande till Lagkommittden om ogift kvinnas myndighet i hog- stamda toner besjunger kvinnans lycka att stti under Bmannens adla och oegennyttiga f8rmynderskap, sorn jamval Btager sig vhrden om hennes jordiska agodelar)>, s% kunna vi knappt afhklla oss frdn ett smBleende Bt den omedvetna naiviteten i de rattslarde herrarnas tankegbg. .

Men det &r ortitt af oss att le ~i borde i stallet grtita blodst&rar 6fver den brist 11% f6rstBende af wndras ratt, sorn kan finnas hos den myndighet, soin har ett af g6rande ord i lagstiftningsfr tigor.

Hvad fi5rstodo dessa man, hederliga och helt sakert besjalade af uppriktig bnskan att lagstifta till landets och folkets fromma, af det oerhorda lidande, alla ut- vecklings- och lyckoin~jligheter, som g&tt farlorade genom detta r adla och oegennyttiga formynderskap. r

Derom hade Hofr&ttens i lagen djupt f6rfarie man . icke den aflagsnaste aning. rGrau ist alle Theorien nur

griin des Lebens goldnen Ba~1,m.w Uet ar nu en gkng sti, att endast den sorn bar

den ptitvingade skon - sorn man inte sjalf ftitt vara med om att passa ut - kanner smartan af trycket. Och mannen ha lart kvinnorna att biira trtinga skodon med leende miu i bade bokstaflig och bildlig ' be- markelse.

- VBra clagars kvinnor borde dock ha en inera ut- veckl~cl sjalfkanslw an att lkta sig nijja med att, inoin iiktenskapet juridiskt likstiillas ~ned barnen.

Och denna beroende stiillniig under mblsmanskapet omojliggor utnyttjandet af den gifta kvinnans kraft till samhallets gagn och utveckling. Trots smyndig- hetenr ar gift kvinna icke valbar till konlmunala far- troendesysslor eller befattningar.

Framf iir mjg ligger ett g d t a t ' stadsfullm&ktige- protokoll. Det innehBller behandliniin af en ansokan .

En ledamot i stadsfullmaktige - jurist - afstyrkte ansokan pB den .grund, att staden ioke kunde. ing% juridiskt bindande aftal med en styrelse, b a r s ~najoritet~ ntgjordes af gifta k~ Tinnor. '

Det giillde att fK pengarnn i efterskott - sti att risken var ju icke stor - ooh f i r att. .utfora ett sjalfuppoff rande och gagnande arbet e till sainl~allets basta.

Ett par personforandringar inom sallskapets styrelse undanrojde hindpet och. ansokan bifolls. Men den ringaktning, som afslaget innebar, och den lbga varde- sattningen af den gifta kvinnan som en fri medborgare i san~hii,llet kvarlamnade ett outplknligt pinsaint in- tryck 110s dem skymfen drabbade.

Dettw var endast ett exempel bland rn%nga p% den gifta kvinnans stallning i samli5illet; men llurudan ar den i hemmet, skall lagens ringaktning for heme srnyga sig in i f6rhAlIandet till make 0~11 barn?

r mors mening icke af lika stort varde sorn fars? Nar lararen nekar att godkanna ett intyg, darrfisr

att moderi! undertecknat det, nikste gossen fti en under- lig fllrest&l1&ng om moderns stallning i allmiinhet.

Hvarfor har far rostrirtt och inte iiior? Br en fraga, sorn ingen af foraldra.rna kan ge ndjaktigt besked pA.

Vtira aktenska$slaga.r behofva en genohg~ende re- vision for att ge hustrun och modern en v&rdigare och mera tryggacl stallning i hem och samhdle. I hvilken riktning reforlnerna skola g& visar oss froken Stael von Holstein i det Bar oinnamnda arbetet, soin det 110s wra l.i.vc?rje k~innas pljkt; att liircz kanna., och. om hvnrs kltu-a, gedignn iimehA.11 ei&xst en adtydnn har kuimnt ' goras.

Mti ingen kviniza i sjiilfviskt ijfvermocl l&ta hinclra sig' frtia ntt tnga del claraf genoin tanken: ~ D e t r8r inte 'inig - jag har det ju sB bra.r

Det finns s& m%nga andra, sorn icke ha det bra, som icke &ga de maktineclel rikedom och. social stall- ning medfora, lht oss enas i arbetet for dem. Det ilr

f rhn ett ~riilg6renhetsslillskap om Arligt bidrag ur en i soliclaritetens tecken vi skola segra i kampen for donation till firrmtin for varnlijsa barn och so'in an- storre rattfardighet pB alla' lifvets ornrBden. stigs alltfar obetydlig for att staden skulle kunna ta

Efter "rostrattskongressen". B Def var 'val roligt i iG&fle? Ett intressant central-

styrelsemotel? -- s Ja, mycket, ehuru det ju i ett sf- seende gaf nhgot anna-t &n inm ' tyckt sig kunnat haft . ratt att va.nta. Men det var ju inte motets fel: Inte heller den~g&stfria stadens och dess lokalfirrenings, som pB ett .s& etorartadt satt mottog oss.

Gefle tedde sig vackrare an t. o. m. vid sin stora utstallning l Man gltimde bort de 30" infor denna hirrl

liga vinterbild med bla.iidande snli i valdiga drifvor, rimfrost pB alla buskar och grenar. Och denna vimtor- sol och hoga luft, sorn gBr att man ,g&r iued rakare rygg och spanstigare steg an ntigonsin annars! Det kandes so& om vi mottogs af nastan helw stiden, ej endast af en begransad forening - iulitesdeltagarnrt r h t e ej blolt den mest viilvilliga gastfrihet utan afven vid filrhandlingarna, u-ndek den stora festen pd Strand-

hotellet och vid afresan voro de f6remAl for den van ligaste uppmikksamhet. Frhgans popularitet Eir obe- roende af de politiska konjunkturerna. - D& det forsta centralstyrelsembtet samlades i Stockholm mars 1903 for? att ordna samorganisationes, voro vi icke fler, an att vi rgmdes kring ett bord, och sm& de medel, vi hade att rora oss med. En af deltagarna, frbken C. Sja- lander f r b Giifle - mbhiinda seniorn bland Sveriges aktiva r6strattskvinnor - fick nu fern Ar senare se sina skollokaler bli motesplatsen for onibud fr&n nara halfva antalet af de nu 113 foreningarna.

:,Och fbrhandlingarna?~ - ~ D e t lfig nfigot af vinter- dagens friskhet afven ofver dem. Den sordin pA stamningen, som det i froken Whitlocks halsningstal meddelade svaret frfin statsminister Lindman fram- kallade, var GfvergAende. Alla insago ju hur mycket forsvbrad fr Agans losning blif vit, d& utredningen fram- lagges utan att vara Atfoljd af kungl. proposition. Men nhgon modloshet spordes ej. Tvart 0111. Enigt beslut att tcz' i med nya krafter.

xUnder samma ledning?~ - rNaturligtvis.. Verk- stallande utskottets olika funktioniirer, d. v. s. froken Whitlock, doktor Wahlstrom, froken Bergnian samt v&r resetalare, fru Holmgrea, omvaldes enhalligt. Biittre kuuua vi ej tanka oss och f8 vara tack.samma, att de vilja fortsatta detta dryga, sig standigt okande arbete, sorn redan nu tar hvarje ledig stund, annars valbehoflig for eget personligt . lif. ' Desamma - utom dr Wahl- strijm sorn &r hindrad - komlna Bfven att, jamte

'fru Bugge-Wicksell, fru Carlberg och froken Waller- rstedt representera Landsfilreuingen pA kougressen i, Amsterdam i juni.~

iHvilken af de pli programmet uppstiillda. frligorna tycktes- intressera mest?:, - rutan - tvifvel den om gift kvianas kommunala rostratt. Diskussionen in- leddes af fru Wicksell med ett synnerligen klart och viil utarbetadt foredrag. Riksdagen beslot i varas meddela kom~zzmdt rostberattigad kvia na vaZbu~Aet till en mangd kommunala namnder, men genom detta villkor 8ro ju nastan alla gifta kvinnor u te~t~ugda .

FrAgan Sir kvistig, ty dessa konsekvenser berijra &ta makars- egendomsgernenskap - sitkert det sviiraste och krhngligaste kapitlet i v&r lagbok. Beslutet blef emellertid, att genoin Liberala samlingspartiet s6ka fA motion i amnet.:,

) ) ~ r genoni detta hilnvhdande r neutraliteten p& n&got stitt uppgifven?~ - dngaluuda - en del partitid- ningar ha visserligen gifvit tydliga r&d och anvisningar om motsatsen. Men vi fB inte glomtna, att den kvinn- liga riSstrattsrijrelsen bestar af sb m h g a motsatta ele- ment - att de kunnat frbnse det, som skiljer, och enigt samarbete for ett gemensamt kraf, ar af bety- dande varde. j)

~Pressen har haft mycket att saga om Er dessa dagar. SBsom aldrig forr ha ni varit uppmarksam- made.)) - .Ja, de starre bladen hade egna referenter

skildt ilet stora opinionsmijtet slukade nastan allt ut- rymme f r h biSrjaa till slut. Och sedan har det dug- gat artiklar bhde till h6ger och vanster., '

.En del vilja visst begrafva fr&gan lefvande. Med lbfte att grava' upp den om tio fir och se efter, om det finns l.&got lif i den dB., - %Den later nog inte begrafva sig, den kan nog h%lla sig ofvan jord, var lugn for det, och p& jorden - inte i det blA. . Hvad man har fogs barmhartighet mot kvinnorna! Det har nyligen yttrats i en hufvudstadstidning, att 'det kan ju ligga en billig h&nsyn f r h ex. Lindmans. sida att icke nu framlagga proposition .om kvimans rest- rgtt samt att han fuiinit forsta kammaren 'icke t&la langre kallt still, &n han redau gifvit -den'. - Men kvinnorna! De skola tbla kallt st81 s& liinge och s& djupt so.m helst. Deras tAlainod och energi skola - . pressas anda ut till mojligheternas yttersta granserl - Till hvad nytta?

rDet stora opinionsmfitet pi% teatern blef val en kraftig liafsthg fCir rlirelsen, inte sant?:, B Ja, det var helt enkelt utomordentligt, jemte cirkusmlitet i vAras, troligeu det nlest storartade, sorn hhllits. Med sadana talare, som riksdagsm5inaen Lindh och Starback, fru Holmgren, doktor Wahlstrom, froken Qvist och doktor Petrini. Hvilken enig, kraftig och lugnt beslutsam stamning, sorn gjorde sig gilllande, :darom bar resolu- tionen vittuesbord, enhalligt antagen af nara 800 per- soner -- 'hvilka dilri protestera .mot regeringens be- slut, att trots landets opinion, ej framlagga proposition om politiskt medborgarskap for kvinnan vid inneva- rande &rs riksdag.' Motet uttalade Bfven att for den 'starkare rostrattskamp, sorn kvinnorna nu. m&ste upp- taga, bar regeringen ansvaret'. Det Eir omijjligt att saga, hvilken talare som va.r bast. - Lektor Starback yttrade enskildt, att nu borjade han 'bli. mtusiast for saken'. J a , nu om n&gonsin, fordras det entusiasmr.

:,Det var ocksB Edra framsta kvinnliga talare, ni s h d e i elden, ni ha val just inga flera?~ - lih, vi ha en he1 mangd, vi skulle kunnat ordna p& en gAng sex lika val representerade rnSten med olika talarinnor, kanda frhn foredrag och opinionsmoten i skilda delar af laadet. Det blip suinrna 28 tnlare. Men do.ck be- hofdes mBnga dubbelt flera; hvilket framghr daraf, att hvar och en af dessa under den g&ngna hlisten f&t de ifrigaste boner om foredrag f r h hela landet, mellan LuleA och staderna vid sundet - l&igt.flera &n nagon formhtt tillmBtesg8. Det behofs .arbetare - efterfriigan ar stor!%

:,Bland hvilka klasser skulle ni nu' bast behofv~ okad forstiielse?)) - ,Anhangare har rorelsen inom alla klasser, men de grupper af kvinnor, man sarskildt skulle vilja vadja till, aro de rika kvinlldrua och den akademiska ungdomen. De .forra kunna val ej vara s& enbart rpraktiska~, att de ej vilja stodja nAgot, sorn - efter vanligt sprAkbruk - ej kau hiinforas till val- gorenhet. (Fast nog har den har i d h visat sig vara vi-ilgorande). Och de senare s& opraktiska, att de ej

uppe i Crafle - lokaltidningarnas redogorelser for sar- inse den stora betydelse det politiska medborgarskapet - -

Lediga platser inom alla omrAden a£ for kvinnor lampligt arbete annonseras fordelaktigast i Dagny, hvilken, sorn tidning for svenska kvinnororelsen, torde erhAlla w m

den mest .vidstrackta spridning landet rundt.

deles sgeciellt intressera kvin~iorl~a, dels #fwn sAsorn centrum for for tsatt politiskt uppl ysningsarbete. Doktor Wahl.strbm talncle om startantlet nf et.t tiduingsorgnll for clen sve~islin l ~ ~ i ~ i ~ l o r i h d s e a . :Det var Dagny i dess aya gestalt som \leckotid~iing. Detta blef reclan dsgeu ef ter en glacljande verklighet, dA redaktiiren, frijken E. l(ie11~1, 1~0111 upp till GaRe ined e n vitlclig hulclt. a f tiduiugens Qiirsta 1ii11n1ner. . Den upplniirksnmhct och sympati, h.\;artnecl den mdttes, viser hur viilkom- men d c ~ l var och l~vilka stora forviintuingar tmn stiillde p!i clen. NLSgo t organ erzrh~st f 6.r rost~.Rttsfrfig~~~i iir oc.11 liall den ju ej vma, inen alla lcvi~moi:, intres- seracle fiir clc~isainlnii, korn.mn att. -- cliirom kau nxiu vai:u .viss - beredu viig fiir Dtlg11.y. ))

- I

Fiit*e~~il~gen lli~gr~ys medlernmar 1~~11:~s enligt :~nnone I ~ ~ I I ~ I I I ~ I I I I L ~ riistaiitt fiir ilisaski~ Irvi l~~~or. 1 det beslut i clngens numiner till estrn sn\nmantri.iclc d Lnncltbmks- om Bndring af lngen rarnnde kom~u~inn l rostrii,t.t, som nu :~kaclemiens hiirsnl tiaclagen clen 11 Sebr. 1~1. '7 e. 111. I i l l i L)nimnrl< Astad konimits gellorn en lzon~promiss e~nellan bellandling forekommcr f r i ipn om foreningens registrering regeringspnrtiet och dc frilionscrvntivn, ingAr clen bestiim- och omformulering at: 1 i s!nclgnl-na tillikn nled mojli- melscn, att kvinnor liksoin imiin ijf\7er 25 (Sr crh&lla rost- gel1 behoflig omredigering at' cle mecl registreringcn snnl- rlitt vicl :~lln 1romrnun:ila \ 7 d enligt proportionell vnlmetod. manhorande paragmfcrn:.~.

aft en veckotidning sddan son2 Dagny nu existerar och kan f6ra kvinnornas talan - makt bakom - I

I -

ordet, se diir, hvad som behofs, och denna makt vinnes endast, om Dagny blir ett spri kror for tiotusen och i ter tiotusen prenumeranter bland Sverises k vinnor. I

Kvinnornas rostriittsfraga. Situati.onen just nu.

Vicl ol~l~nai~clet nf Lai~cls:Eoi:e~~i~~gel~s fSr kviunaps politislia rtistriitt tirsrnijte i Giif le l$imn.scle oi:clf., fi:oken h ~ m a TVI~itlock, den uppgiften att - cnligt 11vitd stats- iuinister Linclmau fiirlilasci,t - re&cdngen ickc vid Axets riksdag komner att framliigga uAgon proposition om rirstriitt for kvinnor. Det af lir Lindmnn mgifnn I:~ufvudsakliga skiilet hii.rfijr var, att 111a11 forst nldste vinua nhgon erf farenhot af de t hvi lande ros kattsfor- slagets verkningur. Dessa orcl .kunna anses bctecknn clen kvinnliga .r6striittskampens iot~:iide i ott tredje skecle.

Som i ~ i ~ t t o f6r ilk11 forstn pcriodci~ 1ai1111a siitti~s orclcn: r\.l"li~ic~~s rijstriitt fijrst, s ed :~~ . blir dct kvin- i.~o.rnas tnr. Seclan kon1 utrcduiagsperiodcn, son1 inlcd- des i ~ f llr Liiiclmans utt.lilaldc till den Irvil~idign depu- tittion, so111 clh uppvnktade honom ined en nid-@llan, :ttt kvinnorna mcttte inbegripas. i regeringcns rostriitts- proposition under 1907 &rs riksdag. Efter ntt ha koii- staterat, att frhgan jcke utan vidare kaa skjutas kt sidan, att riksclagciis sk.rihelsc till k. m:t i finmet talar ct t tyclligt spriik, y ttmde hr .Li nclinm :

. .

8 Men en sB vicltgiiende reform, son1 berec1,znde af politisk rostratt 5t kvinnor skilllc innebara, kan och bor - sksom riksdagen jiimviil erinrat - icke beslutas utan en foregiende allsiclig utredning rijrancle illa de olika sporsmA1, son1 hiinned sth i samrnanhang. En dylik utredning iir anordnad och pilgAr. Innan densanima full- bordats, kan gifvetvis intet uttalandc i fregan a£ mig g~rns, hvilken s&allning jag perfioiiligen Bn mB intagtt till denaanima.

Jag ber emellertid fH erinra cliirom, att, sbsom I alla veten, forslag till omlaggning a£ valen till riksdagens bAda lramrar pB propor tionell grund iir under utarbetande. Detta forslag fiir icke - sBsom i riksdagens berorda skrifvelse jiimviil untydes -- fordrojas eller uppehfillas gellorn sporsmAlet oin rostratt for kvinnor. Huruvida det m% varda mojligt eller liimpligt ntt upptaga bdda dessa vidtomfattande frdgor till liisning i ett samman- hang, diironi ar jag for niirvarande iclre i t.illf5lle att uttala n~ig.)) -

Det for lcort tid sedan i pressen liialnadc inedcle- landet, att den orntalacle utrsdningeii af kvianomas frilga Lerkligen skulle blifva fiirdig i februari, viickte 110s nl&ngen on1 utredaiagen tviflmcle en viss forvK- ning. Som syncs gellorn clen lnotivc~:iilg for kviilno- riistrattens m~danskjutwnclc, soin llr Linclnlan nu utta,-

lat, gro emellertid utredningar elnclast af betydelse, sii liinge de icke #ro fiircliga. Nu ar det verkniugarna a£ (let iin1.1~1 h.viltzuc1e rostriittsforsli.~get s o ~ n - om det- samma antages -- filrst skoln studeras, innan kvin- norans kraf kan uppil~iirksammas. . Antagligen skulle ett sadant stuclium tnga ett deceiiuiuin eller Inera. Resul- tatet torde yarn mycket ovisst ur pnrtisynpunkt, ocli sltulle kunna tiiakas lecln till. den uppfattningen, att sAdan alll-all rostratt, h.varigenom lmlfva nationen halles utaufill:, . anuu liiiige b o d e bibeli8llas. 0fver den 1.i"mga viintetid, som 11.r Lindman stiillcr i utsikt f6r cle rijstrattskraf 17i1111cle kvinnoraa, ltunna emellertid clessn i sin inycket o~ntalaclo nforstamning)) trosta sig ~necl den mojligl~.mtea, ntt f61 den1 gynsnmim D verk- niagarp kunna' tankas intriiffa, forr Bii clen nuvan~nclc kursens niBn beriikna. I niirval:a.nde stund stAr dock kvinnor6striitten ph tvil politiska partiers progrmx. Ocll de den~onstratioas~~~iitea, so111 innevnrande hijst hijllits la~lclet rnndt, beteckna en vtixande opinion, s o n tordc varn a t t riik11.a nlecl. Et t %r visst.. Rcgcringens heslut kominer i cnligl~et med dell ii, lnijtet i G ~ f l e fattrtdc resolutionen nth tvinga kvimlornn till sen starknre rosf- rattskamp )) a11 t.illforne.

I viinsterprcsscu 11iw aumilrkts, att den kvinuligs rijstrii.ttsicl611s upptradt~nde ullcler neutralitetens flagg iir f Or idealiskt for att motsvara clen l%gn verltligl~e- tens kraf. Hartill k m svaras,. att sh liinge det poli- tiskn lifvets fruktcr ph godt o&. ondt endnst bjuclus iniii~ncn, sii, torcle prti1osheten.s oskyl.cligl~ctstill.st~~~~c1 varn d g o t g t l~~skn n.atnrligt ocli Leriittigadt for kvi1:1- nomn, sow ~oist?-iif*so?yc~?~isc6t~io~z bet?.aktc6cle. Visserligcn strider det allt f6r mycket mot kvinnornas natnr t ~ t t spela sulnma roll son1 clen prelat, hvilkcn dclnde ul,)~,) sig sjalf i tvk personcr, sd ,ztt 1 . m ~ jag u:o 1 i ko1.1- sistorium kuncle tala enlot jaget n:o 2, son1 verkacle i nrP1.go11. ei,nnaii funktion. Me11 annu torde icke den tim-

' me ha slagi t, dS kvinuornn st& infor f ijrliii,llllandei~, som tvinga' dem till upl~gifvnilde a£ den neutralitet, s o ~ n rir lif svilkoret for cleras enhetliga organisation. Den forutnn hado kvimornas riistrattskamp icke nhtt clen punkt, d&r don nu st:?. Att emellertid clenniz stri! silnvast nlajligt mA kuuim afblbsas och efterfoljits af sa~narbctc ined 1na1111en for gemensamma m&1 iir kvinnornns vaiinti, onskan.

D A G N Y / 25

Det ar med ett . rop ph samling, p% en fast och stark sammanslutning af svenska kvinnor, som Dagny har framlagger sitt program.

I(vinnor6relsen vaxer sig f or snart sa.gdt livarje dag starkare, nya tankar och nya inA1 stdlas upp un- der den gradvis skeende utvecklingens gkng.

Storre likst~lighet ined inannen, nya arbetsoin- riden, kommunal rbstriitt och valbarhet, om a11 med vissa inskrankningar, beteckna landvinningar for kvin- nan. 'Men allt detta ar and% endast en bit af viigen.

Andra viktiga frhgor vanta tlnnu sin Ibsning. Den storsta och betydelsefullaste af dem, den, som i sjalfva verket i sig biir l6sningen af alla de andra, fr%gan om politiskn riittigheter for svensk kvinna pk samma gruhdval och i sanirna utstrackning som for svensk man, sthr frMmst pK dagordniagen. Hvad det nya Sret i denna viktiga sak kommer att bringa oss, veta vi icke. Men vi mta, att det iir genom en fast och enig sainmanslutning i risstriittsarbetet, son1 kvinnorna lyckats giira sig horda och bringtl frQan i det fram- skjutna liige, diir den nu befinner sig.

Med blicken klar for att endast i liknande enig sammanslutning ligger miijligheten att iz& fram till foresatta mB1, framtriider Dngny wed ordet samling friimst pA sitt program.

Hojd ofver parti- ocli klassintressen vill Dttgny verku for kvilmorllas hojande i socialt, politiskt och etiskt, sAval som i rattsligt och ekonomiskt hanseende, upptaga till behandling och utredning for kvinnorna viktiga och aktuella fr%gor, objektivt phpeka missfor- halanden, och, diir s i iir nbdigt, kiimpa mot for- domar ocll oriittvisor. Vid sidan ;If! principuttalanden

i diverse kvinnofrPtgor och sporsm%l for dagen kom- . mer tidningen att lainqa politiska bfversikter, kortare historiska uppsatser, minnesteckningar, biografier och nekrologer, litterka ohersikter, litteraturanmalningar och kritiker, khserier i dagsfrhgor och utlandska kor- respondensartiklar. Genom benagen medverkan af flera framsthende kvinnliga pennor ser sig tidningen i stand &tt utlofva sakliga utredningar, betydelsefulla inl&gg samt intressanta och roande uppsatser i olika Binnen.

Bland he personer, soil? lofvat stiilla sina pennor till tidningens for Eogande markas : G&~tmrt, Adelborg, Sig~zc Be) y~zcm, Hikm Borelius, B~zilicc B?-oom6, Fri.ygce Cad- berg, Lotten Dahlgl-az, Zlle~z Hcbgaz, Ke?:sCilz Hesselyraz, Ann- McinyeE Hok~tg~m, .Iler.sCi~z HhcZ ct f Segewtad, Arc.nce HGjel., An~zcc Klenz.nn, Siyvid Leijonlz.t&trc2, Gzwli Lilzdel', Anna LincZhclyen, 11-gcla Montelius, A9wzcc M Roos, Awue . .31-dy!an&1., Hildcc sccchs, Hil.rrzcc So&).be?y, . l ~ h u 1h9zo.w, Lydia 'I/Val~lstvom, Amcc 'A~lzitlock..

Dagny utkoniiner livarjc torsdag i ett hiifte p i 12 h 16 sidor.

Tidningeiis pris, postarvode inberaknadt, Br f8r kelt Ar kr. 4: 50, l d f t &r kr. 2: 50,' ett kvartal kr. I: 25.. Lijsnuin~iier 10 iire.

' Prenumemtion sker B niirmaste postanstalt dler bokhandel.

A~monser inottagas A tidningens expedition, h I. Miistcr Sm~mools~atau, Stockholm.

I alla redaktionella angeltigenheter torde man lian- v&ildn sig till redakttiren, froken Ellen Kleman, under . expeditionens adress. '

Snabbkurserna for de kvinnliga ro,stratts- ombuden.

En lyckligare' id6 kunde inau icke haft inom den kvinnliga rijstrattsrijrelsens hufvudkvarter, an anord- nandet af de kurser i sociala och politiska anmen, som under vintern pig8 i Stockholm, och till hvilka an- slut-uiagen varit sh liflig. Den ansvarskansla och den lust att bereda sig till det fulla medborgarskapet, hvilka roja sig i detta foretag, och den ifver, med hvilket clet oinfa.ttats, m%ste hos inanneu vacka aktning for rorelsen. Och for kvinnorna niedfiira studierna, utoni

dell direkta kmskapen, den lifgif vande, andliga for- yngringens ghfva, soln till och med sjiilfva strafvandet. ef ter ve tande bringar.

I riistrattsfilreni~garna kring hela landet har iclen om 6kad inedborgarkunskap vackt stark genklang. Med entusiasm har man sijkt de bildniiigsiiiedel mall kunde nA. I st6rre stiider har man redan 0rdna.t eller iir betiinkt pb att ordna kurser efter mobster af dein i hufvuclstaden; p& mindre orter, dar cdetta icke kin

Ju storre spridning ~ a g n ~ erhilller, med desto ruer bemyndigsnde klrn den f6ra den svenska kvinnor6relsens tdan och f6r densanma krilfva geh6r. Prenumerer:~ cliirfijr s,jiill: 1)A Dagliy O C ~ I vcrktt f6r spriduillgen H.E a011 i Ecle~: o~ngifni~g.

ske, fAr mall nbja sig med ~nnd~ingsbibliotek eller tillf5illig.a . forelfisare. Ty ~ 3 r r Hr clock centralstyrelscn icke i stdncl att anskafftx allt., soin ijnskas i den v8gen.

Ftjr att nu Ikta cle cei~tralstyrelsen~ecllei~~~~ar frill skilcla clelar a£ lanclet, hvilka salnlats till miitet i Gfifle cl. 8-9 jailuari och. iniijligen i samband med clenua resa ville besoka Stock.holm, f h ndgot inecl i snlnlnn , stil, so111 de 1:1ii.r ordn:lclc fiireli-isni~.lgarns, lmcle ~ m n clagnnln eEter inijtct orcl~int s. I

trott, att detta, som 1 1 1 & 1 . 1 ~ antagit sB torra iimue, kuude goras s i ffingslande, och. riitt gladt skulle det k i i~~nns , det Itall icke aekas, om nu . en g&.ng, i fall s5 sku1l.e behiifvas, kvinuorua kunde visa miinnen nit cic .: fi5rstA clessn'vnlmetoders hemliglieter l ikaledigt so111 db.

Prijkeu ~ .Vh i t l o~k afslutnde den& nf ton k ~ m e r n i ~ med n Q r a 11.jfirtliga orcl 0111 den ~ i y t t a hon l:~.oppndes att dessri hlistljus ijEver en clel samliilllsEBrh.hlla~~cle~~ bringat, om den. va.cli&e till ij kid studielust I-1.m~ och en skulle ilieclf6ra t.ill sin l.le~nl~grgcl.

Och nntzu imiste siign till sist : E n iniiktigare kraf t att i i la den ssn~Boi.~ighctsl~ii~~sla, soln vuxi t u ~ ~ c l c r 1'6st- .

riittsnrbetct, kmlde innn id clrig f h t t iin i deun u wckrn .. . strii:l~\:a.n eftcr vetmlclc och. upply sniag. . .

E111,i~i S ACHS.

L ! ~ ~ I I I ct Lci~-o~*li i f ' : Nils Holgerssons .i~ n- derbara resa genom Sverige. I3d 2. 190'7. Stocklwlm, Albert Bonniers lTBrlng.

Fijr :din dc svensk? .l)nrn, so111 for ctt p i r i r sec1:tn I~ i j r jdc frirclen i11ccl Nils Holgcrason ocll vildgiisscn, hnr clct llelt visst h5.gra.t soin ell :if julcns :zl.lr:i storst:i luckcl- scr, ;~tk cle clA skullc f A fortsstta tlykten norrut mscl cls~rl och upplef vn nya ni~clerl)nrn ii[\-en t yr. J ~ L , cle t mfistc nog crliiinnns, att litet llrnr, ung och gnmr~~al , claht bar- ncns uppfuttning cliirvicllng.

J'ulen brogte oss clen ef ter1iingt:icle am1 r:z clclen, och jag tror, :itt 11Ade sm3 och stors fingo s i m fijrviintningnr i lniij 1 ig:~ste mbtto upp Fyllcln. S,"lcl:~n Selma Lngerlofs liisebok mu foreligger follstiiiiclig, mAste clen betr:iktns sow ctt verk xf o'oberiilineligt stor xit ti on ell bctyclelsc.

Sorn ~ f t n 110s Selma Lagerlijf Kr clet ej sjiilfjw huf- vuclberiittelsen, soul stnrknst fiingslnr. Historien om hur clen l i~ta skhslr :~ bondpojken i Tun-~inetotts skepnnil ut- veckltis till fynclighet, hjiilpsamhet och trofnsthet mot 1iunzr:iter iir visscrligen rakn lnotscztsen tilletorrt imor:tli- serancle och har sagnns heln friskhet oE\w sig. Men pr"i ssminn gr"mg iir trdden clelvis ganslra liist spunnen och en oc11 :uman fog lilts0111 sjiilfva sfslutningen ndstnn litet otymplig (en otymplighet, som i pnrentes sagdt, yerlrnr viilg6rnnde son1 kontrnst till Ktsltilligt olilanderligt viil- gjorcl t men dltigenoin in tresselost litteriirt gocls). Nila Holgerasoas egen historin triinges Htminstone for en vuxen 1Isn.re i bakgrunclen nf den riltedom 112 hiirlign episder, om tiifla' 0111 att liiggn beslng 115 hans intresse. Diir iir clcn vilclskogsdoftande sagan 0111 elgm Griifiill och hnns viin Knrr, som innnn liisnren vet orclet af, ~myni~ar ut. i ram:% verkligheten med beriittelsen om nunnekriget i Kol- ~nkrdsskogen; clLr iir den snabba visionen af herr I h l s nf Siidermnnlnacl skona lustgiircl och dell gripn~~cle beriiit- telsen om den . gamls hiisten, ett viirdigt n-~otstycke till

sagnil om stuclentcn 1x1~~1 cless ulq)s:iliensk:i vilrstii~nni~~$ och bcr3,ltclsen oln liungen, soln t:~li,idc med g u l ~ b & ~ K l e - ~ncns p i Sk:~nsea. .I>2r iiro clc st;"lt.liga cl;jurs:~gor~~:~ om . .' S1:nen Gwgo och 1ly;"iranattcn i skogen och cliir iir slut- ligen beriittelsen om' i\sa ghsnl~ig:~s l~csiik 110s dispoilenten vie1 JSdmbcrget, cn bcrSltclse s u n s t i r pi, l~djclcn .uf Scllnit Lngerliifs konst..

1Slt nllcleles e8rdtildt intressc linytcr sig till historic11 om clen lille 11crrgt"lrclen i l'iirmlnnd, cl5r 'Sclum %ln.gerliif sjiilt vusit upp, clen 1.illn girden, soln hon i Giist:~ 1'3er- lings sngil omgjutit mecl heln sin fantnsis fijrtrollning. EIiir scr 11011 clen i n~innenns I,jus, i en hijstkviills inilcla och lili~m mindi~ger, scr clet lif, son1 rort sig c1Krinhe i flyclcln dngar, likn tyclligt sorn 11011 liter 'I'ui~~rnetott se clet nxhlystn iiSdylct' 135 sanclgilngcn i triidg~rcle1-1. Och e!ist:~rk jir clcn kiinsln., soin genoinstromi11nr skilclringen,

bijrjat sin bok om Srerige mecl si.tt eget barudomshem. Det iir RnclB hj5rtp~l1litel1 i boken. Det iir uncler 101;- nnrna,, .vicl R%,S,rbackn, sorn Selma Lagcrlof hittnt nycli- 1:zroa till heln Sveriges rike. .

I-l'eln Sverigcs rilre sky mt nr i Selmi LagerloFs bok, $11 i klnr belysning, 511 son1 dunliln., oirliitligcz vidcler. 1 eko- lans liiscbok, rdsr clet inte fbr finnas ett'osant orcl)), skoln svenslin barn hiirefter so111 hittills f9 en Aecl fastn lion- turer uppclragen bilcl :if det Inncl, som iir clera.s, en bild, so111 .kao uppfylla cn virs fordran p,?. fi~llstiincli~het ' jllst cliirfijr, ntt den iir mer cllcr ~ninclre nbstrakt, mer eller 111 iilclre slzelett. B.len trots sin nodviinclign oc11 nfsi ktlign ofullstiinclighet, som ur denim sy npuiikt re11 t af iir styrliu, u ~ l m & r Selma 1,agerlBIs boli om Sverige genom trollmnkten

af hennes fantasi att gifva det intryck af ofvervaldigande rikedom, som har ar sB oskattbart. Allt det som endast abtydes och anas bakom det utsagda, allt det som redan i'- barnets sjiil mb te vackas till lif genom sagoformens suggererande makt, smalter samman rned bilderna frHn sagans eget fAgelperspektiv, de viilkanda, och de aldrig forr sedda, till nftgot underbart harligt och stort: d l a de mingskiftande bygdernas och odemarkernas valdiga land, Sveriges land !

SIGRID LEIJONIIUFVUD.

Gu.stava Sean/stqaiim : Drammen om mor- gonstj &man. Ur en prasts dagbok. Stockholm, Wahlstrom och Widstrand.

Den lilla boken ger genast rned sina forsta sidor den stamning, om hvilar ofver den i d e ~ s helhet - nigot a£ dromfyld ro, trots att skildringen ror sig om ett ~ganniskohjiirta, som strider och lider. Det Br i ode- viddernas stora ensamhet diir uppe i landet langst mot norr, dar vintrarne iiro en enda lAng natt och vAr och sommar en ling ljusfyld dag, sorn drommarne vaxa och fa ett grepp ofver n~anniskornas sinnen, sB att sjalfva verkligheten blir nigot vagt och obestamdt och dari. genom mister den smartans udd och den aggande oro, sorn lifvet annars icke sparar dem son1 lida. - I sjiilfvn ~ e r k e t ar det icke mycket rned a£ lifvet sjalft i den drom- v8da sorg, som talar frAn dessa da.gboksblad, men dar finnas sidor af en poesifylld skonhet, som verka rent forvhnande starkt.

I skildringen af Valborg synes det mig, att forfatta- rinnnan n%tt hiigst. Det ar nfigot af vBrens bristande och skora skonhet ofver hennes gestalt. Man ser henne gti vid iilfstranden, medan dykanderna leka ofver det speglande vrrttnet.

* . ~Leken gick i en dafven rod sol. Isflak kommo dmrnande och gledo med kyligt gronskinlrande kanter £ram oher de skara molnstrimmorna och de bl i bergen i djupet. Hon gick bredvid mig p% en tunn remsa a£ strandis, sorn rasslade cch smalte kring vHra steg. Hon oppnade och slot sin srnala hand kring niigra fiirskn grodcl- blad, som hon funnit, inandades deras cloft och bet sakta i clem rned sina hvitn tiinder. Hennes ogon iterspeglacle strandernas svala vhreyner - - - hon oppnade sin hand, dar de grona hjartbladen lyste sorn jordens yngsta och gladaste hopp, slot den iter, som om hon velat

. krania dem till dods for den gladje de skankt henne~. Xr det icke viren sjalf, sorn vandrar fram vid %If-

kanten 3 Mindre lycklig ar forfattarinnan i greppet p i kom-

positionen. Valborg glider ut ur boken sorn en drom-

syn, och visserligen saga oss dagboksanteckningarna, rttt hon alltjamt ar lifvets bittra och ljufva verklighet fiir honom, sorn alskat henne. Men det blir endast ti5 drommar och drommsr. Huru mycket starkare och lef- vande hade icke intrycket blifvit, om hennes lifsode skym- tat fram om an aldrig sB aflagset frkn den man, scm en g ~ n g kallade henne sin alskade.

Prastens inre kamp mellan tvifvel och tro pil siu kallelse, sorn sarskildt intager ett betydande rum i senme halften af dagboken, ar icke haller fullt lyckligt skiidracl. Det hela flyter alltfor mycket ut i dimmiga konturer. Har skulle en starkare koncentrering varit onskviird.

Med de brister, sorn forefinnas, och hvad fe! man iir. kan p%peka, utgor dock Gustava Svanstroms bok en for- hoppning och ett lofte. Dar finnes en stor formiga i teckningen af landskapet och dess stamning, el?. varm poesifyld kansla och en sinnets ro och etillhet, sozli bA.ci:~ godt for en sjalfransakan och en fordjupning, hvilku med iifriga forutsattningar siikerligen skola kommna att fiiru henne ganska lhg t .

J e ~ z s z ~ / Eqzgelke: Fr u Pat ronessan. Stock- holm, Hugo Gebers Forlag.

Vidt skild frAn den foregAende boken, st% riil till form som innehal, utgor ~E'ru Patronessan, en skiid- ring, som g%r ofver hundra %r tillbaka i tiden. Man f i r en tydlig bild a£ den nHdiga frun, af driikter, s e d e ~ och bruk fr in 1790-talet, och sardeles roande ii.r ekild- ringen af herr Ridderbolls mottagande, n&r han sbsom riint- miistarens ombud kommer fiir att ofverlamna 21~oupp- teckningsinstrumentet D till fru brukspatronessnn. 0cll s i vill det sig s i ~$1, att den nonchalant behandladt: herr Ridderboll sedan visar sig vara, vissedigen icke 2$ gamma1 adel, men dock adlad 1710, och darfiir e a icke omojlig pretendent .till fru patronessans gdddottsrr, den unga Ottiliana, hand, hvilken han ocksh lyckas forvarfva efter itskilliga oden och iifventyr. En skicklig ticlsblld ger oss Ekeby prostgkd rned sina olika typer, dm *Lung::. betanksamma prosten, den lilla prostinnan - det trogmi ekot af' sin man, - faster (justafva och paetoraad,iunk- ten Stenander med sin genom k e n trogna kiirlck cah det p i a fs thd hagrande anspriikdosa lilla Sacellani, s a u t den fagra unga Lovisa-Kristina, som presenteras just i fard rned att knappa ihop den karmosinriida stubben.

Boken iir latt och ledigt skrifven och blir sakerlige~ a£ ett ganska stort noje for dem, Born tycka om att driimme sig tillbaka till en svunnen tid rned s i helt olika upp- fattningar och lifsideal.

E. M-- x.

Svenska Fattigv&rdsf"dbundets kurs i Fattigvard , och

den 7-12

Dh Svenska FattigvBrdsforbundet utfiirdade inbjud- . ningar till deltagande i en kurs i fattigvhd och barna-

vkrd i Stockholm den 7-12 januari 1908, var detta ej det forsta forsok, sorn gjordes pA omrAdet. En dylik ))kurs for viirdares hade niimligen af forbundet anordnats i Norrkoping under nfigra dagar i april 1907 . - - och . . diir - . . omfattats rned lifligt intresse.

Det var diirfor helt naturligt, att dii det nya systemet rned vhrdare infordes i Stockholm, tanke skulle uppstl, att iifven har anordna en liknande kurs. For dem, son1 ej foljt rned frkgan om denna omorganisation' af Stock- holms fattigvkrd, bor kanske ett par upplysningar om dess narmaste innebord forutskickas.

Hvarje forsamling indelas i distrikt, dar systemet praktiseras och en hvar medlem af fattigvkrdstyrelsen fAr pk sin lott ett shdant distrikt, blir en distriktsforestiindare. Som siidan bor han jamte den aflonade tillsynings- mannen taga per~onlig kannedom om forhhllandena i hvarje sarskildt fall, dar understod begares. Det iir forst

"sedan understod beviljats, sorn vhrdarens uppgift begynner. Denna uppgift bestlr fornamligast i att s% att saga re- presentera det persoiiliga elementet i fattigvhden. Vhr- daren skall folja den familj, sorn erhkllit understod, vaka ofver att rned detta verkligen vinnes hvad aom af- setts, samt for familjen i friiga soka blifva en hjalp och ett. stod och darigenom visa dem, att fattigvirden ar blott och bart eller Btminstoize vill . vara, nkgot mer an en institution, sorn delar ut understod.

Af oEvanstAende frarng&r, att det 11iir skisserade sy- stemet -- det s. k. blandade - hviket p% forsok inforts i 6 af hufvudstadens foraamlingar, tillfort fattigviirden en he1 grupp nya krafter, niimligen just vArdarna. Det var ocksA som sagdt niirnzast ined tanke pH dem, soni den nu afslutade kursen anordnades.

FattigvArdsniimnden visade sitt intresse for planen genom att bevilja ett ans1a.g a£ 300 kronor mot rattighet for medlemmarna :i stadens fattigviirdsstyrelse och vAr- darna att koetnadsfritt deltaga i kursen. Foreningen for Valgorenhetens Ordnttnde betingade sig mot ett anslag af 100 kronor enahanda villkor for dem, sorn arbeta i fore- ningens tjanst. Uton~ for dessa fannns tillfalle for en hvar af fattigvbrdsfrlgan intreseeracl att mot en afgift af 3 kronor deltags i knrsen. Att det iir miPlnga, soin i vAra dagar fAtt blicken iippen fiir betydelsen af denna frAga, det visas bast af att antalet anmalda .kursdeltagare upp- gick till ofver 400; och att dessas i'ntiesse for saken varit af en djup och allvarlig natur, darph tyder viil den om- stindigheten, att clet forblef ofijrminskadt under de (i nnstriingande clagar, sorn kursen varacle. Ty tiimligen anstriingande kan man val kd la ett program, sorn ej endast upptog 3 foredrag rned eller utan diskussion hvarje afton, utan hvars forrniddagstimmar voro anslagna till besok H de flesta tlf Stockholms kommunala och en he1 del. af dess enskilda anstalter. Dessa besok togos i d l -

a aren manhet. synnerligen grundligt och allting frkn k"l1 till vinden besAgs. Ofta lamnades dessutom i ett kortare foredrag pH platsen en redogorelse 'f6r verksamheten p i mstalten i frfiga. Sh var t. ex. forhkllandet p l Allmanna Barnhuset, . ~mhbarnshemmet, BarnavArdeniimndens ut- ackorderinghem, .F. V. 0:s Centr.albyrl, Diakonissanstalten ph Ersta m. m. Det kunde ju tyckas, att dh deltagarna

jan. 1908.

till stijista delen voro fr ln S ~ O C ~ ~ O ~ I I I . ~ dessa anstalt& skulle vara val kiinda for de flesta. DA emellertid tyg- ligen ej sh var forhlllandet, utgjorde dessa besok siikert ej den minst viktiga delen af kursen. Det ar ju otvif- velaktigt, a t t to. ex. ett foredrag om Stockholms slutnn fattigviird efterliimnar ett varaktigare intryck, dB man

' ' sjiilf sett de anstalter, hvarom det iir frkgrt; likasH fRr - man vid en redogorelse for BarnavArdsnamndens verksam- het en klarare uppfattning af densamma, sedan man sett dess utackorderingshem ; ett besok pA Allmanna Barnhuset och Smlbarnshemmet okar sakert forutsattningarna att draga nytta af ett foredrag orn hvad sorn i Stockholm gores for skydd och vArd a£ spada barn och deras modrar.

Utom dessa i forbiglende namnda foredrag, i hvilka liksom i .fattigvlrdsinspektor Lindbloms b n ~ Stockholms oppna fattigvkrd, froken S. Netzels om Viilgorenhetearbe- tet och doktor Sture Carlsons om De fattigas sjukvkrd, en redogorelse 'lamnades for hvad sorn i Stockholm gjorts och gores for de fattiga, hollos andra, behandlande den mera teoretiska sidan a£ fattigviirdsfrbgan. Hit hor t. ex. borgmastaren J. Petterssons tv% foredrag om den svenska fattigvhrdslagen. En annan grupp utgjordes af de fore- drag, som lamnade mera direkta rhd och upplysningar angkende det praktiska fattigvkrdsarbetet. Hit hora dels tvk foredrag >Om undersokning af fattigvlrdsbehofvet~ af redogoraren C. Hagberg och verkstallande . direktoren i Oskars forsamliag, froken E. Wedberg, dels fru Mqn- telius foredrag om %Val af understodsforxn~, i hvilket. framhiill.s, lzuru svlrt clet ar att valja den ratta form.ei!, d l man vill hjalpa, och hur oandligt viktigt det iir att kanna ansvaret. a£ att detta val gores nied omsorg, dA ett i olamplig form gifvet understod sR ofta Bstadkommer mer skada iin gagn. Till denna grupp af foredrag hor ocksh froken E. Paulis om >)V%rdarnes uppgifter~, ett foredrag, sorn anta.gligen. ,f& af lhorarna skola glominn, och i hvilket hon lade den1 p l hjiirtat hurudan en vlrdare bor vara - och kanske framfor nllt hurudan han iclce bor vnra.

FattigvArdsfrAgan, lika litet soln nHgop anuan stor frhga, f%r betraktas fristAende; for att riitt'bedomns miiste den ses i samband rned andra af tidens s. k. socialn frAgor. Detta hade vid uppgorancle af kursens program ej heller forbisetts. 58 behandlades frPLgan om tuberkulos- kamperis stiillning 'till fattigv8rdsfrfigm af doktor Arnold Josefson, frtigorna om sjukkassornas och den kommuna1,z arbetsformedlingens stora betydelse af kassijr K. Ekman och doktor .Gunnar Huss. Dessa frhgor iiro ju likson~ sB mhnga andra - bland den1 nykterhetsfrkgan, hvars betydelse i detta hiinseendc flerfaldiga gdnger frnmholls - dock ytterst friigor rornnde f6rebyggzznde fattigvhrd och fortjana att just i denna sin egenskap uppmarksam mas af dem, sorn arbeta. inom fattigvhrden. Ty dennas stora m%l, hvilket aldrig, hur afliigset det an kan synns, f l r sliippas ur sikte, iir ju just att gora sig sjiilf ofver- flodig. .

Men den tidy db den £ orebyggande fattigviirden hunnit gora den direkta fattigvtlrdeiz ofverflodig, tyckes annu syimerligen lingt afliigseli. ~ n n u finnes det s& oiindligt mycket mer, som mA.ste goras pH det sednare omrAdet.. Detta framholls ofta under kursen - naturligtvis under erkannande a£ hvad som redan utrattats - och i syn-

fB sina annonser inforda i Dagny for halfva P 1 a t s s 0 k a n d e vanliga priset e l ie~ 71,. bre pr rnm enkel spalt bredd.

ncshet f~~anihiills clct st or:^ Lchofvet ali att for f;ittigvlircls- arbetet viana flew 1nii~miskor, villign att dari gora en pcrsonlig insnts. Det iir ju just hiir vSrclnrnn hn en upp- gift att fylln, ocll clet f t just i clett:~ h~~i~seencle man fiiister s:°l stom ftirhoppningnr vicl clcrns arbete.. Att- det1.a arbete 5r svkrt och st5ller stor:t kraf pH dem, soin igna sig diirht., det fsan~holls ofts och ltraftigt under kursen, och jag tror, att vHrdarna fhtt ett starkt intryck af d l - \?.:vet och nnsvaret i sin nya. stiillning. Men i stallet for ntt nfslzriickn dew frdn arbetet Hr det ntt hoppns och Xien ntt fol-niodn, rit t denim nnsvm.skki-~sl:.i slznll hj5lpn dem ntt biiitre fy11.a sin uppgift.

1311 i~nnczn d ; , sonl viil iiir all~niint crk8nd .cch som ltan tyckns sjdfklar, iir den stora insnte, son1 pr"~ clettlz oinrRde gjorts och gores nf kvinnor. Detta frnintriiclclc! synner.lige1.1 tyclligt unclcr Irursen, icke minst genoni de 1iv:~cl sivK1. innehB1l som form vjcllio11111~~ ofta 6fverlkgsnn n.nforanden som 110110s nf kvinnor. Det rir ju naturligt,,

a manilen ntt pA detta arbetsfiilt plats niSste finnas for sAv"1 son1 kvinnan; hiir kan e j bli tal om ndgon konkuirens, hRr behofvns cle bhda och Irompiettern hrarnndm p:°l eit siitt., soi-11 n~fiste bli till b5tnncl for clen sak clet g5ller.

Oent~mlstyrclse~~' fiir svci~skr~ skolkiiksliirnriano~*nns f irei l i~~g' sai~?mnntr&clde , i Stockholm clen 13 och 1 4 januari.

Bland behandlack iirendea m.5 sHrsltilt nRmnns ord- ilandet nf en pra1;tisk fortsiittningskurs for skolkolzs- I@-nriimor instundnncle soinmnr. I sn~nband n ~ e d slrolkol:s- motet i Uppinla sistl. nug. var en clylik kurs nnorcln.zc1, i mjolkhnsh8llni1~. 1 fir .kommer kursen ntt omfnttn fruktn.l~v5.n~lning, olilra slngs 1;onserverii~g af biir oc11 ni-~i-~nn f rukt Kf vensom ialiiggning och torkning nf grijnsnker ocll s'vnmp. Rursen lsoni~ner ntt fiirliiggczs till TAun~~e\~nds fqlkliiigsltoln och aCt leclns nF f r . I

Till Darne'rna! 11.

Annonsering ar husmoderns

Alln slngs tidskrifter afijr Iius och h c m ~ iiro tillsamman- tngns n f ~nindre vWde f6r husmode~m lin de annonser i hennes clnglign tidning som p5 nf~got slilt kunna berbrrt liennes husl~fill.

Genom clessn mnonser s1;n.F- far hon sig icke blott tjiinnre och tillfii.llig Iiush.511shj#lpJ son~n~crsba, bnrnskiiterekn, tvii: terska, kokerskn o. s. v., utnn 11011 kan genorn den1 bytn ut eller slilja 1ivw.l hon iiger nf gnmmnli, och tifverfliidigt och finnn tillfiille ntt t i l l bil- ligt pris kijpn nyadler begng- nscle rtirernfil, Horn 11011 beliijf- ver i silt 1i1isliA.ll.

Sh sniihinpon.1 filincr lion en bii.ttrc I.)ostnd ftir liigrc liprn, npptikkcr en I~ii1t.r~ l~innolii- rare fiir Imncn, fA.r gcnom nlhy riling n:f ct;L r n ~ n I)cngn.IS nog nit I~Afiln 1i11~1iA11~11jiil~~e1i.

Hon npptiickcr alt nnnon- sen, anviiritl i I ~ e ~ n ~ n c t s tjii.iist., iir till cjsknttl~ar I~jiilp ocli nth hvnrje i;rc w111 ~ictlliigges gfi nnnonsering i Ihgens Wyhc- ter kon~iner lilll):~kn 111c(1 ell ijfverrneka.nc3 stor riintn.

Annonsera i Dakens Nrrheter!

Litteratur i rOstrattsfr&gan.

K:o I, Till Regeringen frfin svenska kvinnor M:o 5, Anna Whitlock: Hur b6r den svenska ingifnn skrifrelser i Rtistrtittsfrlgan kvinnan bereds sig ftir den politiska 1905-06.. ......................... (-: 50) -: 25 rtlstriitten? ................................ -: 05

D 11, Gustaf A . Alden: Hvilkn svenska D G, Lyclin Wahlstrtim: .IJ%rdornar sf den kvinnor figa kommunal rtistrfttt? kv~nnliga rtistriittsrtirelsen. ................. -: 10 (pr 1,000 ex.) .............................. G: -

Ann Margret I-lol~ngren: Str6Jda intryck f r h D 7, Nfigra 'mnnliga inliigg i den kvinnliga ........................... den internationella kvinnortistriitts r6str%ttsfr!~gan -: 15 -. 10 Georg Stjernstedt: Den svensks kvinnhns kongressen i Ktipenham . . . . . . . . . . . . . . . . riittsliga stllllning ............... (-: 75) -: 60

Forenillgens for kvinnalls politi&a rdst- Gustaf A. AldBn: Sveliska kvinnans kom- r&tt i Stockholm flygblad:

- munala rattigheter och skyldigheter -: 10 Lydia Wrthlstriim : Den svenska kvinnor6rel-

N:o I, Natnnael Beskow: Till trigan om kvin- sen .......................... ..;. . (--: 45) -: 40 nans politiska rtistriitt ................. -: 05 Frida Steenhoff. Hvarttir skola kvinnorna

D 2, Anna IVhitlock: B6r den s v e ~ ~ s k a ....................................... kvinnnn erhhlla politisk rOstriltt? -: 10 viinta? -: 10 ... D 3, Bilma Borelius: Hrarftir fir motstkn- P. Dnhlblck: Allmiin r6striltt fiir miin .o,ch

det mot kvinnans uolitiskrt rtistrtitt kvinnor enligt hr Lindhagens ftirslag -: 10 oberlttigadt ? ....... :. ..................... -: 10 Sigfrid Wieselgren: Om kvinnans politiska

N:o 4, Lydia Wnhlstrtim : Principernn ftir . riistrstt ....................................... - - : kvinnans rtistriitt ........................ -: 10 Eagnkild Modin: Brtillopet p% Ensillre (-: 25) -: 15

Ofvnnsl:fccn~le skrilter knnnn rakvireras fr5n l?dveningcd f&. kubmam politidka rbstwitt expedition L5strnnlrnrcgntnn 6, Stockholm, son1 I~hlles tippen kl. 3-5 e.m. hvarje dsg,

ssnlt dess~ltom onsdngnr kl. 7-'1, 9 e. m.

B. W i m a n s Juridiska Byri,

Fastighets-, Uthyrni rigs- och Forsa kri ngsbyra

(Tn~icli. Certha Wimnn), Stockholm, Regeringsgatczn.46.

I

32 D A G N Y

Utvidgadt med Hotel1 Bellevues f. d. lokalcr som undergtltt genomgripande reparationer och tullstiindig nymbblcring. 50 hemtrcfliis, med telefoner fiirsedda resanderum mot sbder och hiirlig utsikt 61rer

Strommen oeh kungl. slottet. Moderafa priser! Punktlig be fjiining.!

Allm. tel. 70 00 & 6 13. Riks. tel. .Germmias vilxeb.

Thdrbe Hulfgren.

Sjuttonde i r g h n g e n . Af innehdllet 1908 md sdrskddt nanznas: fdljetongen

Bjdt Zten BZamd 7Q&Ztav eller Char Zes Gos*dons Zij O C ~ storddd, skildrade a f MARIE-L 0 UISE GAGNER, lned omkring fyrt