Amanda Mendiant Pitekreatör

MADE IN PITEÅ

En tidning från Piteå kommun och Piteå Science Park.

De digitala underverken

Läs hela reportaget om Amanda på sidorna 8-11

Läs hela reportaget om Piteås digitala mirakel på sidorna 28-30

Mats BergKOMMUNCHEF, PITEÅ KOMMUN

2

Mats Berg: Samhällsomvandling med innovation som drivkraft

Made in Piteå är en tidning som produceras av Informations-enheten på Piteå kommun i samarbete med andra aktörer. Detta nummer produceras i samarbete med Piteå Science Park AB och trycks i 95 000 ex som distribueras i hela länet samt norra Väster-botten. Nästa nummer kommer i november med tema idrott och SM-vecka. Manusstopp 1 oktober 2015.

Förutom många av de fantastiskt spännande

samhällsbyggnadsprojekten som du kan läsa

om i denna skrift Made In Piteå, tänker jag

reflektera över innovationskraften i Piteå.

Under ett antal decennier har Piteå

kommun aktivt arbetat med att diversifiera

näringslivsstrukturen för att därigenom minska beroendet av

de allt mindre personalintensiva pappersbruken. Arbetet har

genomförts i nära samarbete mellan kommun, universitet

och näringslivet i Piteå.

Genom olika företags insikt och intresse för innovation

och utveckling och ett strukturerat samarbete med universi-

tetsvärlden har den tillämpade forskningen drivit utveckling-

en av både det befintliga näringslivet, men också framväxan-

det av en ny och över tid allt starkare tjänstenäring.

Som en följd av detta finns tre av länets fyra forskningsin-

stitut i Piteå; SP ETC, Swerea Sicomp och Interactive insti-

tute Swedish ICT. Samtliga dessa har och spelar fortfarande

mycket viktiga roller för utvecklingen i Piteå.

För att ytterligare stärka innovationskraften i Piteå har

området runt Musikhögskolan byggts upp och utvecklats

under ett drygt decennium. På området finns universi-

tetsutbildningar inom musik, dans och media, företagsby,

kulturverksamhet, forskningsinstitut och konserthus med en

världsunik orgel. Delar av resultaten på denna triple-helix-

satsning kan ni läsa om i denna skrift, där en mängd företag

inom kulturella- och kreativa näringen vuxit sig starka och

verkar på en nationell och internationell marknad, fast med

utgångspunkt från Piteå.

Bildandet av Piteå Science Park är en satsning för att

stärka regionens utveckling. Där har ytterligare kraftsamling

gjorts för att utveckla regionen och Sverige inom kulturella-

och kreativa näringen samt inom området för förnyelsebar

energi. En mycket attraktiv miljö för dig som vill etablera

företag inom dessa näringar, eller arbeta med innovations-

projekt tillsammans med Piteå Science Park. Området är

under fortsatt utveckling med bostäder, företagslokaler och

forskningsmiljöer som är under planering. Förnyelsebart

och klimatsmart är ledordet för det område från vilket det

framtida Piteå kommer att växa.

Med dessa ord önskar jag dig god läsning och välkommen

till Piteå

– Pappa! Pappa! Vet du vad som hände idag? Ni är säkert många som kän-ner igen det, den känslan som bara bubblar inom er. En känsla av att om du inte får berätta nu så spricker du. Lite så känns det för oss att ge ut magasinet som ni håller i er hand. Det händer mycket i Piteå, Pi-

teå som boendeort, Piteå som en

modern stad med digital kunskap

som ger nya och gamla branscher

ny näring. Piteå som en del av

världen på något sätt. Mer global,

men ändå lokalt.

Många av er som läser bor

och verkar i en grannkommun till

Piteå. Vi vill också att ni ska veta

vad er granne håller på med, kan-

ske vi kan samordna krattningen?

Planera kvartersfest tillsammans?

Piteå är inte bäst i allt, men vi

finns på världens bästa gata, med

grannar som bidrar till helheten,

som ger piteborna sysselsättning,

kultur, sport, affärsutbyten och

kompetenser. På samma sätt ger

Piteå era orter ett mervärde.

I detta magasin beskriver vi lite

av Piteås utveckling, genom att

belysa de samhällsbyggnadspro-

jekt som kompletterar vår fina

stadsbild och samtidigt skapar

förutsättningar för en fortsatt

tillväxt av företag och invånare.

Vi beskriver också två satsningar

som har gett resultat, utvecklingen

inom de kreativa näringarna och

inom cleantech kommer att fort-

satt sätta prägel på Piteå under

många år framåt.

Låt er inspireras!

Världens bästa gata...

MADE IN PITEÅ

Ansvarig utgivare: Marie Lindgren

Formgivning: Eva Lestander

Skribent: Britta Elfving Persson

Foto: Angelica Larsson

Annonser: David Wellborg

David SundströmVD, PITEÅ SCIENCE PARK

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk med ca 520 anställda och kapacitet att årligen tillverka 700 000 ton kraftliner. Kraftliner är ett papper som används för tillverkning av högklassig wellpapp.

Vi letar ständigt efter engagerade och innovativa människor som vill arbeta med oss. Vi erbjuder möjligheter och utmaningar som du behöver för att utvecklas både professionellt och som person.

För att läsa mer om oss och lediga tjänster: www.smurfitkappa.se

Piteås största privata arbetsgivare

DATACENTERMODULER TRAFO- OCH STÄLLVERKSMODULER RESERVKRAFTSMODULER BREDBANDSMODULER EMC-SKYDDADE MODULER SKOTTSÄKRA MODULER

Kabelgatan 9 | 943 31 Öjebyn | Tel: 0911 – 652 85 | Fax 0911 - 609 68 | www.boxmodul.se

SÄKERHETSMODULER 4

68

1416

2123

Kaleido ska lotsa pitebor-na till kultur- och fritidsut-budet.

Han vill lyfta pitemålet

med klassiska sagor. Möt Daniel Engberg.

Med själen och hjärtat i två olika kulturer målar Aman-

da Mendiant kraftfulla kvinnor som sticker ut och tar plats i rummet.

En helt ny stad växer fram. Piteås nya stads-karta.

Ett europeiskt energicen-

trum med skogen som bas

Träkronan förändrar en hel stadsdel och växer fram ur visionen att göra Piteå till en attraktiv och pulserande småstad för både pitebor och besökare.

Piteå Science Park arbetar för att universitetsområ-det i Piteå ska växa och ge plats för 500 fler aktörer.

LYSSNA! När du ser denna symbol innehåller reportaget ljudfiler. Använd din telefons QR-läsare för att lyssna.

Piteå växer!

Made in Piteå finns på webben.

www.pitea.se/madeinpitea

28 Vi går mot en verklighet där det digitala är på god väg att bli den viktigaste plattformen för kommu-nikation och affärer. Möt

Piteås digitala entrepre-

nörer.

4

Kaleido ska lotsa piteborna till kultur- och fritidsutbudetPå markplan bakom den stora glasfasaden i Stadsvapnet finns Kaleido, en inspirerande oas där kreativiteten får flöda fritt. Lika viktigt är dock att skapa mötesplatser för alla och inte bara för dem som har ett uttalat kultur-intresse.

Kultur och fritid ansvarar för verksam-

heten som ligger i direkt anslutning

till Konsthallen.

Med det strategiska läget mitt

i centrum är förhoppningen att

många ska titta förbi.

– Någon sa att det blir som en turistbyrå för pite-

borna. Den tanken gillar jag, säger projektledare Lisa

Hellmer som har varit med från byggstarten.

Tillsammans med representanter från flera olika

kommunala förvaltningar har hon utformat både

verksamhet och värdegrund.

– Det är inte normalt att jobba över förvaltnings-

gränser och att få till en organisation som genomsyras

av mångfald. Alla varit riktigt positiva och sett vilka

fördelar som kan komma ur det.

Utifrån värdegrundsfrågorna mångfald, öppna

möten och kreativt arbete har verksamheten döpts

till Kaleido.

– I ett kalejdoskop ser mönstret ut på olika sätt

beroende på hur man vrider på det. Vi ville använda

den tanken, säger Lisa Hellmer.

Kaleido erbjuder bokningsbara ytor men framför

allt är det ett ställe där man droppar in för att läsa,

skapa, inspireras, mötas, plugga eller bara hänga över

en kopp kaffe. Det går också att titta in för att få

information om vilka kultur- och fritidsarrangemang

som är på gång.

Här finns en digital verkstad och en ateljé som

delas med Konsthallen och är avsedd för arbete

med färg och form. Den går även att använda för

enklare konserter, teaterföreställningar eller mindre

föreläsningar. Lokalerna är extremt anpassningsbara,

med skjutbara väggar som gör att ytorna enkelt kan

förändras efter behov.

Föreningar, organisationer och andra institutioner

kommer också att vara representerade i lokalerna,

veckovis eller månadsvis.

– Vi vill bygga broar och utvecklas tillsammans. Pi-

teå ska växa och det här är en plats att få den första

kontakten, säger Lisa Hellmer som vill att Kaleido ska

vara en naturlig mötesplats.

– I mötet med en annan människa väcks en ny

tanke. Här finns möjligheten att dela nya intryck och

inspiration och att börja växa i det lilla.

– Det är också viktigt att bidra med generosi-

tet och att säga välkommen. Det ska inte vara så

pompöst och flott. Här får alla vara med. Den känslan

vill vi ha, säger Lisa som understryker att Kaleido är

öppet för alla. Fiskeföreningen är lika välkommen som

dansföreningen. Hon är dock medveten om att det

måste jobbas från flera fronter för att fånga in de

grupper som inte redan är uttalat kulturintresserade.

– Vi kommer inte att få hit varenda pitebo det

första året, men kanske år fem.

Britt-Marie Lindgren och Mathias Lundberg jobbar som samordnare på Kaleido. I mitten projektledare

Lisa Hellmér.

KALEIDO - KREATIVA RUM: En ny mötesplats - mitt i Piteå city. Här hittar du en digital verkstad, ateljé och flexibla ytor anpassade för teater-föreställningar eller mindre föreläsningar. Ta en sväng förbi Storgatan 44.

HÄR HITTAR DU AKTUELLA UPPHANDLINGAR: Upphandlingsenheten vid Piteå kommun administrerar ca 135 avtal som regelbundet förnyas. Besök: www.pitea.se/naringsliv/upphandling där hittar du kommunens upphandlingar.

Nära till hands i livets alla faser.Livet som människa förändras ständigt. Man flyttar hemifrån, man får jobb, man träffar någon, man flyttar ihop, man skaffar barn, man köper hus, man åldras, man köper båt – ja, så där håller det på.I ett föränderligt liv kan det vara skönt med något

konstant – någon som alltid finns där – oavsett vilket problem eller vilken möjlighet du råkar ställas inför. Någon som kan stötta och informera i frågor om sparande, försäkringar, husköp, lån och pension. Någon som alltid är nära.

LFnorrbotten.se

5

Det har hänt en del sedan LTU startade den tvååriga utbild-

ningen för radioproducenter vid institutionen i Piteå hösten

2000. Den kom till utifrån ett växande behov av utbildning

och låg i framkant när allt började.

– Vi gick direkt över till den digitala tekniken och valde de

system som var störst då, säger Tommy Lundström som är

programansvarig för radioutbildningen.

Unik utbildning möter marknadens behov

År 2007 blev utbildningen treårig och samtidigt började stu-

denterna att samverka med tv- och journalistikstudenterna i

vissa ämnen.

– Det finns ingen annan radioutbildning som satsar på

både teknik och innehåll och dessutom finns i en kittel

tillsammans med andra medieutbildningar, säger Tommy

Lundström.

Från och med hösten kommer mediestudenterna att

integreras ännu mer med varandra. Det första året läser alla

samma grundkurs, sedan får var och en fördjupa sig inom

radio, tv eller tidningsjournalistik.

– Medievärlden har förändrats mycket under dessa år.

Branschen vill att man ska kunna lite av allt men ändå ha en

spetskompetens. Därför var det läge för oss att göra den här

förändringen nu.

Stor fest till hösten

Femtonårsjubileet kommer att firas med pompa och ståt till

hösten när studenterna är på plats igen. Tanken är att bjuda in

Sveriges Radio och andra från branschen.

– Det kommer bland annat att bli intressanta föreläsning-

ar om var vi är i branschen nu och vart vi är på väg, säger

Tommy Lundström som även kommer att skicka inbjudningar

till de omkring 300 studenter som har passerat genom åren.

– De är spridda över hela landet och många jobbar långt

söderut men vi hoppas att många har möjlighet komma.

I år firar radioutbildningen vid Luleå tekniska universitet 15 år. Parallellt med det stundande jubileet planeras det även inför en förändrad medieutbildning som drar igång till hösten.

Radioutbildningen i Piteå fyller 15 år

Tommy Lundström är programansvarig vid radioutbildningen i Piteå.

NÄRINGSRIKA FRUKOSTAR: Första fredagen varje månad kl 7.30-8.30 hålls frukostmöten i Vardagsrummet. Det bjuds på frukost och varje möte har ett visst tema med en speciell föreläsa-re. Besök Bryggargatan 1.

HAR DU EN AFFÄRSIDÉ som växer fram? Har du redan be-stämt dig för att starta eget? Eller funderar du på att ta över ett befintligt företag? Då är du på god väg att bli företagare. Vi hjälper dig att förverkliga dina planer.Besök: www.pitea.se/naringsliv för mer information.

Han vill lyfta pitemålet med klassiska sagorDaniel Engberg är hemvändaren och språk-nörden som översätter H.C. Andersen-sagor till pitemål, som ett sätt att bevara ett viktigt kulturarv och uppgradera dialektens status. – Pitemålet är ett av våra starkaste varu-märken. Jag tror inte att piteborna är riktigt medvetna om det.

Han flyttade tillbaka hem till Piteå

med sin familj i november förra

året, efter nästan 20 år i Stock-

holm.

– Egentligen har vi varit redo

länge men det har inte varit läge

förrän nu, säger Daniel som förklarar att flytten i

grunden handlar om den stora kärleken till Norr-

land och Norrbotten och en längtan efter ett annat

tempo i tillvaron.

– Barnens uppväxt och närheten till våra föräldrar

är en jättestor anledning till att vi vill bo här.

Uppskattad dialekt

Daniel upplever att hemstaden alltid har varit bra

på att hålla kontakt med sina utflyttade och att till-

hörighetskänslan bland pitebor är stark, åtminstone

i Stockholm.

– En nördig sak vi som utflyttade pitebor gör är

att slå vakt om allt som är typiskt för Piteå. Det kan

vara att sjunga ”Nere vid Piteälva” av Euskefeurat

eller något annat ”piteåiskt”.

På hemmaplan ser Daniel att det kan ses som lite

”bondigt” och inte så utbildat att prata pitemål. Själv

brer han gärna på lite extra och får ofta ett leende

tillbaka.

– Utåt sett är det ett ovärderligt varumärke

som verkligen spär på myten om oss som exotiska.

Söderut tycker de att vår dialekt är hur häftigt som

helst.

Han beskriver att det var utifrån den känslan som

idén om att göra en sagobok på bondska växte

fram.

– Jag kände att det skulle kunna bli en riktig hit,

inte minst bland utflyttade.

Sagor i ny språkdräkt

Projektet har tagit fyra år men nu är målsnöret i sik-

te. Daniels plan är att ge ut sin bok till hösten. Totalt

översätter han tolv klassiska sagor av den danske

författaren H.C. Andersen.

– Jag ville jobba med en välkänd barnbok och

hans texter passar bra eftersom de inte längre är

upphovsrättsskyddade.

Han förklarar att pitemålets struktur ofta skiljer

sig ganska markant från svenskans och att över-

sättningsarbetet är både tidskrävande och smått

avancerat.

– Det är oerhört viktigt för mig att få in genuina

pitemålstypiska uttryck och korrekt meningsbygg-

nad. Det går sällan att översätta meningar rakt av.

Nära och kära tillfrågas ofta om råd. Han har också

varit i kontakt med Pitemålsakademin, en intresse-

förening som bildades så sent som förra året.

– Vi verkar för samma syfte, att väcka folks in-

tresse för pitemålet och få folk att börja prata mer,

säger Daniel som förtydligar att sagorna inte riktar

sig till nybörjare.

– En tanke är att invigda föräldrar ska läsa för sina

barn och på så sätt få dem intresserade.

Ser pitemålet som ett eget språk

Med boken vill den språkintresserade Daniel hjälpa

till att bevara en ovärderlig kulturskatt. Han menar

att pitemålet är en av få genuina dialekter som finns

kvar och han ser med oro att många dialekter helt

håller på att försvinna.

– Det pratades pitemål mellan mamma och pap-

pa under hela min uppväxt men de pratade aldrig

med oss. Vi 70-talister är en förlorad generation och

sedan har det bara blivit värre.

Själv ser Daniel pitebondskan som vilket annat

språk som helst och han vill att deras egna barn

ska bli tvåspråkiga. Sonen är ännu aningen för liten

men treåriga dottern Alicia behärskar redan både

svenska och pitemål.

– Vi pratar aldrig svenska med henne här hemma.

Hon förstår skillnaden och växlar enkelt beroende

på vem hon pratar med.

Intervjuad av Fredrik Lindström

Daniels hängivna engagemang för att bevara sin

dialekt har spridit sig. I höstas kontaktades han av

språk- och tv-profilen Fredrik Lindström, bl.a. känd

som programledare för På spåret och Värsta språ-

ket, inför ett av hans nya projekt.

– Jag och min dotter intervjuades om pitemålet

till hans nästa bok som kommer ut nästa år och

som kommer att handla om svenska dialekter. Det

är ju riktigt positivt om en så välkänd språkperson

kan hjälpa pitemålet att bli lite finare och mer er-

känt som språk.

LYSSNA!Hur kan detta låta? Daniel Engberg läser början på Prinsessan på ärten i ljudklippet. Ladda hem en QR-Läsare till din mobilte-lefon och scanna QR-koden. Eller surfa till:

Prinsessan på ärten uppläst på pitemål av Daniel Engberg.

www.pitea.se/madeinpitea

Amanda Mendiant

Amanda Mendiant

”Jag har alltid varit emot att exponera mig själv i till exempel sociala medier. Däremot visar jag gärna upp vad jag gör.”

Med hjärtat i två olika kulturer målar Amanda Mendiant kraftfulla kvinnor som sticker ut och tar plats i rummet. Själv har hon gått sin egen väg och formats till framgångsrik kreatör och företagare genom starka förebilder, modiga val och mångfald. – Det Piteå ger mig kan inte Paris ge mig och tvärtom. Jag får liksom det bästa från två helt olika världar.

Amanda tar emot i det gamla

lokstallet som hon och sambon

Jonas köpte av Jernhusen för

några år sedan för sina respektive

affärsverksamheter. Den högst

unika byggnaden som ligger på

bangårdsområdet i Piteå är ombyggd till kontor och

lagerlokaler. Stora fönsterytor och enorm takhöjd

skapar en fantastisk rymd där bevarade detaljer andas

historiens vingslag tillsammans med smakfull mo-

dern inredning. Härifrån sköter Amanda sitt företag,

Amanda Mendiant- Art & Illustration, när hon inte är

upptagen med måleri i ateljén inne i stan.

– Vi känner oss lyckligt lottade med en så inspire-

rande arbetsmiljö.

Många känner till och uppskattar hennes karaktäris-

tiska tavlor – träffsäkra porträtt av tjejer och kvinnor

som sticker ut hakan och drar till sig uppmärksamhet.

Själv syns hon inte ofta på bild offentligt.

– Jag tror inte att så många vet hur jag ser ut. Jag

har alltid varit emot att exponera mig själv i till exem-

pel sociala medier. Däremot visar jag gärna upp vad

jag gör.

Den något lågmälda framtoningen skulle lätt kunna

tolkas som vanlig norrländsk blygsamhet. Amandas

bakgrund är dock betydligt mer komplex. I själva ver-

ket är hon född och uppväxt i Paris, med en svensk

mamma och fransk pappa.

– Jag kommer från en riktigt mångkulturell familj

med släktingar från hela världen. Att vi är så blanda-

de har aldrig varit konstigt för mig och det har nog

präglat hela mig.

Franskan är hennes förstaspråk och svenskan var

länge främmande.

– Vi åkte till Sverige en månad varje sommar och

hälsade på släkt och vänner. Jag vande mig vid att

höra svenska men kunde inte alls kommunicera, säger

den språkintresserade Amanda som idag hanterar det

svenska språket utan ett spår av brytning.

När hon var 16 år skiljde sig föräldrarna. Aman-

da flyttade då till Sverige med sin mor och sina två

syskon och började gymnasiet i Piteå.

– Vi hade ingen direkt anknytning hit. Det blev så

för att mamma hade vänner här. Och det blev ju bra.

Vi blev kvar.

Hon är i stort sett född med en penna i hand.

Mamma Margit, som jobbar som konstpedagog, var

den första konstnärliga förebilden. Nu har Amanda

försörjt sig på sitt hantverk i nästan tjugo år men att

det skulle bli så var långt ifrån givet.

– Det var länge en hobby och jag hade så mycket

respekt för yrket. Jag var rädd att lusten skulle försvin-

na om det blev ett jobb.

Hon är utbildad vid konstlinjen på Edelviks Folk-

högskola i Burträsk utanför Skellefteå och vid Bergs

School of Communication. Däremot har Amanda ald-

rig sökt sig till de traditionella konsthögskolorna. Hon

har gått sina egna vägar och är till stor del självlärd.

– Om jag hade gått på Konstfack skulle jag förmod-

ligen ha utvecklats åt ett helt annat håll. Visst är jag

ibland nyfiken på vad som hade blivit då men jag har

ju kommit långt i mitt eget uttryck på egen hand.

I mitten av 90-talet, när Amanda precis hade kom-

mit igång med måleriet, jobbade hon under en period

tillsammans med sambon Jonas som var, och fortfa-

rande är, företagare inom bland annat brädsport.

– Jag fick tillgång till en explosion mitt i subkulturen

där alla var galet skapande. Skateboardkulturen är

starkt sammanflätad med konst, musik och formgiv-

ning. Det inspirerade mig visuellt genom det grafiska

men jag tog också åt mig budskapet att det man vill

göra får man göra själv. Essensen var ärlig och stark

och påverkade mig jättemycket, säger Amanda som

menar att finns tydliga influenser av gatukonst i hen-

nes målningar.

– Man kan nog säga att jag delvis är inspirerad

av denna subkultur. Jag gör den ädlare och med lite

andra material.

Amanda har lite svårt att titulera sig själv som

konstnär.

– Nej, det passar inte riktigt mig. Jag jobbar med

händerna och vill jobba med uttryck. Jag ser mig som

snarare som en bildkonstnär och kallar mig hellre

kreatör eller hantverkare.

Valet att forma sin egen väg har placerat henne lite

utanför det konstnärliga finrummet. Att göra konsten

tillgänglig är inte alltid politiskt korrekt. Hennes känsla

är ibland att det inte får bli för folkligt eller kommersi-

ellt.

– Jag målar framför allt för min egen skull men vill

kunna leva på det och tycker inte att jag ska behöva

hålla låg profil om det.

Hon jobbar ständigt med nya dukar och får många

specialbeställningar.

– Det kommer fler och fler av den typen och det

är jätteroligt. Folk litar så pass mycket på mig nu och

jag brukar få ganska fria händer.

Varje original är unikt men vissa går även att köpa

som mindre tryck med olika trycktekniker på olika

typer av papper. Kunderna är utspridda över hela

landet. Många intressenter finns till exempel i Stock-

holmstrakten och Amanda har även en hel del kunder

i ute i Europa.

– Det fina med internet är att det sprider sig på

ett sätt som inte går att förutse. Det kan komma mail

från väldigt långt bort.

Ett uppdrag som betyder mycket för Amanda är

The Organ Queen, ett beställningsverk som målades

på plats inför publik under drygt en vecka när Studio

Acusticum i Piteå invigde sin världsberömda orgel

hösten 2012. I vinter har hon målat en stor tavla som

hon lånat ut till 25-årsjubileet av ishotellet i Jukkasjär-

vi.

– Den typen av samarbeten är utmanande efter-

som det ger mig möjlighet att utforska ämnen och

områden som jag inte är bekant med. Ofta måste jag

göra en del research för att vara trovärdig och sam-

tidigt bidrar det till min egen utveckling och sökandet

efter nya tankegångar och arbetssätt.

Amanda försöker ständigt hitta nya uttryck och

experimenterar just nu med nya former i sitt måleri.

För att komma med nya lösningar måste hon bort

från trygghetskänslan och tvinga sig ut i outforskad

terräng.

– Jag vill förstås kunna leva på mitt måleri men kan

emellanåt känna mig låst. Jag behöver utrymme för

att utvecklas, säger Amanda som även funderat på att

plocka in nya verktyg och medel.

– Jag älskar till exempel fotografi och film men har

ännu inte riktigt kommit fram till hur jag ska gestalta

det visuellt.

Hon målar stort, på dukar som är minst en meter

i kvadrat. Tavlorna ska absolut inte smälta in utan

lyfta rummet och bli ett blickfång. Huvudmotivet är

kvinnor i olika former.

– Jag utesluter inte män men inspireras mycket mer

av en stark kvinna. Rent estetiskt är kvinnor för mig

mer intressanta och mångsidiga, det finns alltid något

nytt att hämta hos dem.

– Folk reagerar ibland på att jag målar mycket

naket. Jag älskar mode och vackra välskräddade plagg

men det finns så mycket laddat i kläder. Det provoce-

rande ligger mer i blicken och hållningen, det är det

jag vill åt.

Hennes kvinnor gestaltas som kraftfulla individer

med stark självkänsla som håller huvudet högt.

– Förut har jag har inte tänkt så mycket på att jag

målar dem så men känslan har nog alltid funnits där

omedvetet, mycket tack vare alla starka kvinnor i min

familj. Egentligen är det först nu som jag har börjat

analysera och kan sätta ord på det.

– Min mamma var känd i den franska familjen för

att vara den viljestarka svenskan som alltid stod på sig.

Jag har nog också fått lite av den stämpeln och det

tycker jag är jättebra. Det finns ju inget annat sätt att

göra det på. Vi kvinnor måste skrika lite högre för att

få samma fokus och tycka att vi är värda mer utrym-

me.

Som kvinna med insyn i två olika kulturer ser

Amanda att Sverige kommit betydligt längre än mo-

derlandet i jämställdhetsarbetet.

– Även om det finns mycket kvar att göra här

behöver jag inte kämpa för min plats som kvinna

lika mycket. När jag kommer till Frankrike måste jag

liksom börja om från början.

Amanda är fransk i grund och botten och det är

så hon i allmänhet känner sig. Däremot har hon ett

svenskt sätt att se på många saker.

– Att leva i två kulturer innebär att man änd-

rar personlighet lite efter omständigheterna. Hon

förklarar att Piteå är den fasta punkten som står för

tryggheten, lugnet och en bra plats för barnen att

växa upp på.

– Jag blir produktiv här, just för att det inte är så

mycket annat som drar. Ytorna och den friska luften

fungerar meditativt och rensar intrycken, säger

Amanda som även upplever att mentaliteten bland

människor är annorlunda.

– Folk känns ärligare och det är mycket lättare att

skapa relationer än söderut eller utomlands.

När mörkret och kylan sänker sig och skaparlusten

tryter måste hon dock åka till Paris för att fylla på

inspirationsförrådet.

– Piteå och Paris är så otroligt olika men kom-

pletterar varandra på ett fantastiskt sätt. Lyxen med

att ha två kulturer är ju att kunna välja lite som det

passar.

Ett nytt projekt är mer detaljerade tavlor i lite

mindre format. I denna serie avbildas egensinniga

speciella tjejer, bird på engelska, med fåglar som

grafiska detaljer. Allt i svart-vit färgskala.

– Jag ville testa något helt annat, säger Amanda

Mendiant.

”Det

pro

voce

rand

e lig

ger m

er

i blic

ken

och

hålln

inge

n, d

et ä

r de

t jag

vill

åt.”

Tillsammans med kommunens satsningar genomgår

Piteås stadskärna i det närmaste en stadsomvand-

ling med rekordmånga spännande byggprojekt som

skapar nya mötesplatser, nytt lägenhetsboende och

bostadsområden, hotell och restaurang, handel och ny

skola. För att bara nämna några.

– Piteå har många starka företagare som vill ta

ansvar för samhällsbyggandet och som ser möjligheter

att expandera och bygga i Piteå. Det är vi väldigt tack-

samma för och uppskattar verkligen de möjligheter

det ger, säger Peter Roslund, kommunalråd.

Piteå ska växa till 43 000 invånare fram till år 2020.

Det är kommunens övergripande mål och visst blir vi

fler i Piteå.

– Piteå ökar stadigt i befolkning vilket är glädjande

då vi har en del utmaningar, säger Peter. Vi har bland

annat behov att rekrytera hundratals nya tjänster de

närmaste åren, både till kommunens verksamheter

och till näringslivet på orten.

Sammantaget kommer alla pågående satsningar

i Piteås stadskärna att ge hundratals nya lägenheter

och boendemöjligheter vilket minskar väntetiden på

boende och gynnar inflyttning. Tillsammans med alla

satsningar på nya mötesplatser, kulturliv och en attrak-

tiv stadskärna känns målet 43 000 realistiskt.

– Jag hoppas att alla satsningar ska bidra till stärkt

gemenskap och skapa förutsättningar för att boen-

de och besökare ska känna att Piteå är en plats för

alla och att vi firar stadens 400-årsjubileum år 2021

genom att befolkningen kanske tom överstiger målet,

säger en optimistisk Peter Roslund.

En stark famtidstro visar alla de fastighetsägare och entreprenörer som satsar stort för att utveckla Piteå som boende- och besöksort och som bidrar till att stärka näringslivet i kommunen.

Vi tror på norra Sverige...

www.scaskog.com

karminkom.se

Under de senaste tio åren har SCA investerat 4 miljoner kronor i sin förädlingsindustri i Norrland – varje dag! En effektiv och konkurrenskraftig industri sätter värde på skogen.

Kontakta oss så får du veta mer!

Vi kan skog – och förädlar den!

Anders Sundström Älvsbyn/Piteå Tel 0911-398 55

Håkan Johansson Piteå Tel 0911-398 54

SM-veckan 2016 - Den mästerliga folkfesten I januari ska alla ”man ur huse”. Då genomförs SM-veckan i Piteå och vi kan lova tidernas vinterfest!

MER FRÅN PITEÅ

Att framgångsrika Charlotte Kalla tävlar för Piteå Elit är kanske känt sedan tidigare. Nu är hon också delägare i Darkathlon AB, ett bolag som bland annat ska bygga en skidtunnel på Lindbäcksstadion i Piteå. – Jag känner mig stolt över att få vara med och utveckla en anläggning som kommer att få stor betydelse för hela Sverige, säger Charlotte i en kommentar.

Charlotte Kalla satsar på skidsporten i Piteå

Vinter året runt är Lindbäcksstadions Vision 2017. Piteå Elits hemmaarena kommer att utvecklas kraf-tigt de närmaste åren och totalt kommer det enligt visionen att investeras över 400 miljoner kronor i anläggningen.

Lindbäcksstadion

Sundsgatan

Sundsgatan

Olo

f Palm

es ga

ta

Timmerleden

Nygatan

Lillb

roga

-

Kyrk

brog

atan

Prästgårdsgatan

Storgatan

14

Nu har byggnationen av Gallerian Piteås tak-terrass påbörjats. Den 25 juni öppnar servering-en med fantastisk utsikt i Café Röda Lyktans regi. Serveringen kommer att ha ca 100 sittplatser.

FIKA MED UTSIKT!

6

3 12

58

7

10

Vindkraft i Markbygden Svevind AB bygger vindkraftverk i Markbygden där målet är att uppföra 1101 verk och därmed, fullt utbyggd, kommer att vara en av de största vindkraftparkerna i världen.

HORTLAX

ÖJEBYN

9

En helt ny stad växer framSommarstaden, vinterstaden, evenemangsstaden. Kärt barn har många namn. Nu sker en upprustning och förnyel-se i Piteås stadskärna.

15

2. Stadsvapnet/Kaleido kreativa rumPub, hotell, konsthall och ny mötesplats med kreativa rum. Ett nytt spännande inslag i Piteås kulturliv, ett folkets hus i tiden. Piteå Näringsfastigheter AB, Wallsténhus AB och Piteå kommun

3. TräkronanNya handelsytor, boende i stadsradhus med innergårdar och unikt designat hotell med skybar och spektakulär utsikt över Piteå. En satsning som ger Piteå en internationell prägel. Skoogs Handels AB

4. Strömbacka StrandLägenheter vid ett av Piteås bästa lägen, nära till vatten, stadsliv och rekreation i skog och mark. BDB Fastigheter AB

5. PolishusetPiteås gamla polishus är helt ombyggt och in-rymmer nu lägenheter med fantastisk utsikt över södra hamn och innerstaden. Rawi AB

6. NorrmalmPlaner som kommer att frigöra stora ytor för nya flerfamiljshus mitt i centrala Piteå och byggnation av en helt ny skola.Piteå kommun

7. LövholmenEtt helt nytt bostadsområde planeras på Löv-holmens bruks industriområde med attraktivt vat-tennära läge ca 1,5 km söder om Piteå centrum.Lindbäcks Bygg, Stenvalls Trä AB

8. StrömsundshusetEtt flerfamiljshus som kommer att bli en av Piteås högsta byggnader. Kommer att byggas invid Strömsundskanalen mitt i stadskärnan.Pitebo AB

9. LusthusbackenFramtidens boende för dig som uppskattar miljömedvetenhet, socialt umgänge och närhet till både natur- och stadsliv. Bo nära skärgården endast tre kilometer från stadskärnan i energisnå-la villor eller flerfamiljshus. Piteå kommun

10. NorrstrandsområdetNyrenoverad och ombyggd idrottshall och planer på en mötesplats och skatepark för ungdomar. Det finns stora planer för att fortsätta utveckla Piteås populära rekreationsområde Norrstrand.Skoogs Handels AB, Piteå kommun

11. LångskatanEtt fyrtiotal byggklara tomter med spännande naturliga och individuella förutsättningar genom det kuperade området. Här kan du bygga och bo barnvänligt med närhet till stad, natur och bad.Piteå kommun

12. Klubben Piteå kommun har släppt 22 strandnära och natursköna fritidshustomter med gångavstånd till Pite havsbad och till Gläntan, en 2.5 km lång sandstrand. Piteå kommun

1. StadsbergetMötesplats och parke-ringshus förenade i en modern och nytänkande arkitektur. På sommaren Piteås motsvarighet till spanska trappan och på vintern pulkbacke.

Fakta: 228 parkerings-platser fördelade på fem plan. Parkerings-huset är öppet men officiell invigning sker sista helgen i juni. Piteå kommun

PITEÅ

MUNKSUND

9

11

12

4

16

Ett europeiskt energicentrum med skogen som basVindkraft, solenergi och världsledande forskning inom områden som förnybar energi och biodrivmedel. Piteå har gett avtryck på världens energikarta. Och resan har bara börjat.

Siktet var inställt på 2020 men målet

att bli nettoexportör av förnybar

energi uppnåddes redan förra

året. I praktiken innebär det att

Piteå Kommun redan idag produ-

cerar mer förnybar el än vad som

konsumeras. En förklaring till att det gått så mycket

snabbare än planerat är med stor sannolikhet att

utvecklingen har skett på bred front och på flera

håll samtidigt.

Piteå var tidigt ute med att ta tillvara på spill-

värmen från pappersindustrin och har idag ett

väl utbyggt fjärrvärmenät. De senaste åren har

dessutom utvecklingen av biobränslen, produktio-

nen av miljövänlig diesel, bygget av Europas största

landbaserade vindkraftspark och satsningar på

solkraft placerat Piteå på världskartan när det gäller

förmågan att ta tillvara och utveckla alternativa

energikällor.

Kommunen är också ett betydelsefullt centrum

för forskning inom förnybar energi och biobaserad

industri med flera forskningsinstitut placerade på

orten.

Samtidigt som kommunen sparar energi och

minskar på utsläppen skapas tillväxt. Satsningarna

på förnybar energi och förnybara bränslen öppnar

nya möjligheter för driftiga företagare och entre-

prenörer. De påbörjade projekten och industrisats-

ningarna sysselsätter redan hundratals personer

och många fler spännande satsningar är på gång.

Biobaserad industri

Skogsbruket och skogsindustrin har länge utgjort

ryggraden i Piteås näringsliv. Varje dag på året

produceras stora mängder papper vid de stora

pappersbruken, SCA Packaging och Smurfit Kappa

Kraftliner. Kunskaperna om skogsbruket skapar ett

genuint intresse och en drivkraft att göra mer av

skogen som råvara. Ur trädet går det att ta tillvara

på miljövänliga bränslen och kemikalier till livsmed-

els- och läkemedelsindustrin. Det är också möjligt

att framställa material som kan ersätta metall och

plast.

Världsledande forskning

Den vetenskapliga verksamheten har funnits i Piteå

sedan 1980-talet när kommunen i samarbete med

Länsstyrelsen och Luleå Tekniska Högskola (Luleå

tekniska universitet) bildade Energitekniskt Cen-

trum (ETC) som idag ägs av SP, Sveriges största

forskningsinstitut.

SP Energy Technology Center AB (SP ETC) är

en icke vinstdrivande forskningsorganisation med

spetskompetens inom förbränning och förgasning

av biomassa. Institutet, som är framgångsrikt och

erkänt, medverkar i flera internationella projekt.

Swerea Sicomp i Öjebyn är ett av Europas

ledande forskningsinstitut inom materialområdet

polymera fiberkompositer. Ett forskningsområde är

att utveckla kompositer ur förnybara råvaror som

trä- och växtfiber. Idag är det möjligt att framställa

kolfiber från biobaserat lignin från träspill som alter-

nativ till kompositer från fossila råvaror.

Inom energiområdet forskar Swerea Sicomp bland

annat om vindkraft i kallt klimat med fokus på ro-

torbladen som tillverkas i högpresterande kompo-

sitmaterial.

Drivmedel från skogen

På relativt kort tid har forskningen resulterat i kon-

kreta projekt och företag. Ett riktigt gott exempel

är SunPine som är först i världen med att utvinna

talldiesel ur råtallolja, en restprodukt från massain-

dustrin. Talldiesel är ett biobränsle med låga utsläpp

av koldioxid och låg energiåtgång under produktens

produktions- och livscykel.

Företaget grundades 2006 och 2010 stod den

unika produktionsanläggningen klar vid djuphamnen

på Haraholmen. Fem år senare omsätter bolaget

omkring 1 miljard och sysselsätter 40 personer.

SunPines vision är att från ett hållbart skogsbruk

utvinna fler förnyelsebara produkter för framtidens

samhälle. Idag produceras främst talldiesel och bio-

olja, men med tallolja som råvara är möjligheterna

många och 2015 ska även harts läggas till i förteck-

ningen över produkter.

SunPine ägs av Sveaskog, Södra skogsägarna,

Preem, KIRAM och Lawter. Detta team represente-

rar hela produktionskedjan från idé, till råvara och

färdig produkt.

I anslutning till Smurfit Kappa Kraftliner har LTU

Green Fuels byggt en pilotanläggning för produktion

av Bio-DME, ett drivmedel som utvinns av svartlut

som också är en restprodukt från pappersbruken.

Bio-DME skulle på sikt kunna ersätta en stor del av

den tunga trafikens dieselbehov i Sverige.

Europas största vindfyndighet

Svevind har tillsammans med tyska turbintillverka-

ren Enercon påbörjat bygget av Europas största

landbaserade vindkraftspark i Markbygden väster

om Piteå, ett område som visat sig utmärkt lämpat

för vindkraft.

Projektet omfattar tre etapper med sammanlagt

1101 vindkraftverk. Industriprojektet räknas som

ett av de största inom hela EU med en beräknad

investeringsvolym på mer än 70 miljarder kronor.

Den samlade produktionen beräknas bli 8-12 TWh

per år, vilket motsvarar en utbyggnad av Pite-, Kalix-,

Byske- och Åbyälven.

Första etappen med 314 verk pågår och nu

ansöks det om ytterligare 440 i Etapp 2.

Sedan några år står en pilotpark med tolv turbiner

på höjden Dragaliden utanför byn Koler och på

Skogberget, drygt två mil väster om Piteå, är 36

vindkraftverk i drift.

”Vi driver idag vindkraftsprojektet Markbygden 1101

i Piteå för att vi hittat en av Europas bästa vindkrafts-

fyndigheter. Vår satsning på detta projekt, som beskrivs

som ett av Europas största, har gjorts möjligt tack vare

de goda förutsättningar som finns i Piteå. Allt från vind-

mässiga förhållanden till infrastrukturella förhållanden.”

Mikael Kyrk, operativ chef Svevind

Piteå har fler soltimmar än Sydeuropa

Solenergi förknippas kanske inte direkt med

nordliga breddgrader men faktum är att Piteå har

fler soltimmar per år än exempelvis södra Tyskland,

vilket skapar extremt goda förutsättningar för solen-

ergiproduktion.

Pite Energi byggde 2011 en forskningsanläggning

med rörliga paneler intill sitt kontor tillsammans

med Norut, Northern Research Institute, från

Narvik som forskar om energiproduktion i kallt

klimat. Tester visade att anläggningen var den mest

effektiva i Sverige.

Sedan förra året finns Norrlands i särklass störs-

ta solcellspark på universitets tak i Piteå. Satsningen

är ett samarbete mellan Pite Energi, Pite Närings-

fastigheter och Norut. Anläggningen är ett fast sys-

tem med 1000 solpaneler monterade i söderläge

på en takyta av 2300m². Parken genererar omkring

237 000 kilowattimmar per år och hamnar i storlek

på tionde plats i Sverige.

Pite Energi har fler projekt i sikte och satsar även

på att erbjuda solenergi för privatkunder.

”Piteå producerar framgångsrikt energi från både vind och sol i kallt klimat.”

Norrbottens kreativa centrum

18

VISSTE DU ATT? Acusticumområdet byter namn till Universitetsområdet i Piteå. Acusticum företagsby/science park ingår sedan 2014 i Piteå Science Park. Piteås konserthus Studio Acusticum behåller namnet.

VISSTE DU ATT? tre av fyra nationella industriforskningsinstitut finns represente-rade i Piteå. Förutom SP ETC och Swerea Sicomp finns även Interactive Institute som är specialiserade på att hitta kreativa och unika lösningar för gränssnittet mellan människa och maskin, med ljud och ljuddesign som viktiga komponenter.

Hela området står inför stor förändring. De gråa partierna visar nya lokaler och tillfartsvägar till området.

Nygatan

Hovsla

garg

atan

Snickargatan

Luleå tekniska universitet

Kårhuset

Piteå Science Park

P

1

2

3

4

5

6

7

9

8

P

Befintliga vägar och byggnader

Nya vägar och byggnader

Framgångsrika företagMånga av företagen på Piteå Science Park jobbar på en nationell och internationell marknad, men med rötterna i den norrbottniska myllan. Här är det enkelt att mötas och samarbeta för att skapa nya affärer. I dag finns ett 40-tal företag och verksamheter på området. En spännande mix av studenter, unga och etablerade entreprenörer gör att området sjuder av kreativitet och drivkraft. I vår inkubator Go Business hjälper vi unga kreatörer som vill växa till framgångsrika företag.

Forskning och utbildningLuleå tekniska universitet är största aktör på området med institutionen för konst, kommunikation och lärande, samt den nationella Musikhögskolan. Nu bygger vi fler ut-bildningsplatser och forskningsmiljöer. För dig som forskar och undervisar tillfälligt kommer det att finnas övernatt-ningsmöjligheter. I Piteå finns även tre forskningsinstitut, Energitekniskt centrum i Piteå, Interactive Institute och Swerea Sicomp. Dessutom finns ett antal unika demon-strations och pilotanläggningar. En plats för idéer och innovationer.

Kultur som lyfterDans i Nord och Norrbottensmusiken är regionala aktörer med Piteå som bas och Studio Acusticum som hemmaarena. På området vimlar det av blivande och professionella radioproducenter, dansare, musiker, mediadesigners och reklamfolk. Samtidigt som kulturen lyfter och berikar både området och människor-na i Piteå skapas värdefulla mötesplatser och tillväxt.

9

www.wibax.com

GOD KEMIHÅLLER HELA VÄGEN

WIBAX UTVECKLARPRODUCERAR &

LEVERERAR

WIBAX erbjuder• Brett utbud av produkter och tjänster• Biologiska alternativ• Teknisk support och utveckling• Kemisk systemrengöring• Service och underhåll• Nyckelfärdiga lösningar• Logistiklösningar för säker leverans• Terminaler och kontor nära kunder

En hållbar kemikalieleverantör

WIBAX affärsidé är att sälja, köpa in, processa och distribuera i första hand flytande kemiska produkter i bulk till basindustrin i Europa.

Huvudkontor och produktion är i Piteå men vi har även terminaler och kontor strategiskt placerade runt om i landet samt i Finland, Norge och Danmark.

Sysselsätter >150 personerOmsätter drygt 600 MSEKHanterar >700 ton kemikalier/årLagringskapacitet >300 000 m3

Antal egna tankbilar >407 st egna sjöterminaler

Universitetsområdet i Piteå

Universitetsområdet i Piteå är en kreativ utvecklingsmiljö för verksamheter inom kulturella och kreativa näringar och cleantech – förnybar energi och miljöteknik. Här finns Piteå science park, en sprakande företagsby med 40-talet företag, Luleå tekniska univer-sitet och Musikhögskolan med över 800 studenter, konserthuset Studio Acusticum, Kårhus och restaurang. I dag är över 1200 perso-ner verksamma på området och nu byggs det ut för att fler ska få plats. Målet är 500 fler innan 2021.

Piteå Science Park

Piteå Science Park erbjuder företag, projekt, avknoppningar och innovativa affärsidéer möjlighet att etablera sig, utvecklas och växa i en kreativ miljö. Här finns fysiska förutsättningar i form av lokaler och mötesplatser, ett öppet och innovativt klimat med engagerade människor som stimulerar till samarbete. Genom inkubatorn GoBu-siness stödjer vi aktivt unga företag och idésprutor. Vi ger dem stöd och verktyg för att etablera företag och växa.

Studio Acusticum

Med en konstruktion inspirerad av världens finaste konsertsalar, utvecklad i samarbete med ledande forskare inom ljudteknik och akustik är Studio Acusticum ett av norra Europas mest moderna och välutrustade multifunktionella konserthus. Arkitektur som tar väl vara på den nordiska estetiken i kombination med toppmoder-na tekniska lösningar skapar tillsammans en kreativ och inspirerande miljö med akustik i världsklass. Här kan man med fördel också förlägga sin konferens.

Norrbottensmusiken

Först ut att få nya lokaler på området är Norrbottensmusiken som har i uppdrag att tillhandahålla professionell musikverksamhet i Norrbotten i samverkan med andra aktörer. Här kommer verksam-heterna att samlas i nya anpassade lokaler. Landstinget är beställare och Piteå Näringsfastigheter bygger fastigheten som byggs i två plan och kommer att förbindas med Studio Acusticum med en glasgång via den inre foajén. Det blir en stor repetitionssal, slagverksrum, mindre övningssalar, förråd, arbetsrum och sammanträdesrum.

Luleå tekniska universitet

Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste universitet med forskning och utbildning i världsklass. Universitetet har idag 1 700 anställda och 16 000 studenter, varav 800 studerar i Piteå vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande. Här finns för-utom den nationella Musikhögskolan utbildningar inom ljuddesign, dans, mediedesign, mediekommunikation, journalistik samt radio och tv-produktion.

Nya bostäder

PiteBo har option på att bygga nya bostäder i anslutning till befint-liga villor vid Murargatan i utkanten av området. Här ska studenter från Strömbackaskolans byggprogram uppföra tre flerbostadshus med lägenheter.

Nya kontor och utbildningslokaler

Det växer så det knakar och nu behövs nya kontor och utbildnings-lokaler för fler verksamheter som vill flytta till området. Planer finns på att uppföra en första byggnad i anslutning till Kårhuset, vid den nya infarten. Här kommer kreativa kontor och mötesplatser att bidra till områdets attraktivitet och puls.

Torget – ett nytt nav i området

Områdets nya mötesplats blir Torget, ett stort gåfartsområde som placeras centralt och omvandlar gator och parkeringar till en mötesplats för människor. Förutom en utomhusscen kommer det att finnas sittplatser, grönytor, utställningsytor, cykelparkeringar och stadsliv. Torget projekteras i år för byggstart under 2016.

Nya infarter

Genom nya infarter ska universitetsområdet få tydligare entréer från såväl E4/Norra ringen som från centrum via Nygatan. Från infarterna ska det vara möjligt att se målpunkten och områdets centrum. Biltrafiken leds in till parkeringar i utkanten, medan cyklis-ter får parkeringar närmare entréerna.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Anläggningen på Haraholmen är nu intrimmad och fungerar bra. Men SunPine nöjer sig inte med det. För närvarande genomförs en större investering i anläggningen för att producera harts i samarbete med det internationella kemiföretaget Lawter. I slutet av 2015 kommer hartsproduktionen igång och då kommer Sunpine att producera tre olika produkter med tallolja som grund, råtalldiesel som blandas i dieseldrivmedel, harts som används vid tillverk- ning av t ex tryckfärger och lim samt bio-olja som är en energiråvara för pappersindustrin. Lawter har också gått in som delägare i SunPine och kompletterar den redan tidigare starka ägar-konstellationen som står bakom SunPine: Sveaskog, Södra, Preem och Kiram.

Bra för nationen och regionen – Sunpines tillverkning av produkter baserade på tallolja betyder mycket för hela Sverige och är förstås också bra för vår region. I dagsläget sysselsätter vi över 100 personer i Piteregionen, direkt och indirekt, säger Magnus. Ska vi sedan uppfylla det nationella

målet att vår fordonsflotta ska vara fossilfri år 2030 kommer det att behövas en kraftig produktionsökning av biodrivmedel – något som borde innebära ytter-ligare expansion för oss i framtiden. SunPine är ett bra exempel på att det är möjligt att både utveckla innovativ teknik i industriell skala som gagnar miljön och samtidigt skapa nya, gröna arbetstillfällen. I det här fallet utgår man dessutom från en råvara som inte konkurrerar med sådant som kan användas till andra ändamål jämfört med när man använder t ex raps, sockerrör, spannmål eller soja som råvara.

Chans att göra skillnadEn viktig framtidsfråga för SunPine är rekrytering avkompetens. – Eftersom hela vår verksamhet bygger på spjut-spetsteknologi och innovation är det oerhört viktigt att vi lyckas locka de allra vassaste på sina respektive områden. Som medarbetare hos oss har man spännande möjligheter att verkligen göra skillnad – för samhället i stort, för företaget och för sig själv.

FAKTABRANSCH: Bioraffinaderi

PRODUKTIONSSTART: 2010

PRODUKTER: Råtalldiesel, bio-olja och harts

från och med slutet av året.

PRODUKTION: Talldisel 100 000 m3/år, bio-olja

50 000 m3/år

OMSÄTTNING: Drygt 1 miljard kronor

INVESTERINGAR: 350 miljoner kronor samt

pågående investering i hartstillverkning.

ANTAL ANSTÄLLDA: 40 stycken. Utöver detta

indirekt sysselsättning av ca 100 arbetstillfällen.

SUNPINES ANLÄGGNING PÅ HARAHOLMEN I PITEÅ.

www.sunpine.se

Mindre än fem år efter produktionsstarten producerar SunPine två procent av Sveriges årliga förbrukning av diesel. Det handlar om 100 000 kubikmeter råtalldiesel baserad på restprodukter från massaindustrin, en förnybar råvara från den svenska skogsindustrin. – Vi är världsledande när det gäller tillverkning av andra generationens biodrivmedel, säger Magnus Edin, vd på SunPine. Vår gröna diesel bidrar till att minska koldioxidutsläppen med ca 250 000 ton per år.

Två procent av Sveriges diesel tillverkas i Piteå

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Möjligheten att åstadkomma något alldeles extra i Piteås cen-

trum öppnades när familjeföretaget Skoogs Fastigheter AB

för några år sedan fick köpa Systembolagets fastighet och

därmed blev ägare till hela kvarteret Stora Örnen.

– Tanken att göra något större hade funnits ett tag.

Bland annat såg vi att grannstäderna hade gjort mycket

förändringar och förbättringar de senaste åren medan det inte hänt så mycket här,

säger Christina Skoog.

De började med att sondera terrängen med kommunen för att ta reda på vad

Piteå behöver och så småningom tog en projektplan form.

– Vi bestämde oss för att avslöja vår hemligaste hemlis 2012 genom att bjuda in

till en fest i Småstaden där vi släppte planerna om Träkronan.

Efter en komplicerad och utdragen process med överklagan som har försenat

bygget i ett och ett halvt år kunde spaden äntligen sättas i jorden i höstas. Första

etappen är igång och det är full aktivitet bland virke, betong och byggkranar.

Träkronan kommer att förändra hela kvarterets utseende med större kom-

mersiella ytor, nya mötesplatser och moderna bostäder i form av lägenheter och

stadsradhus med egen terrass på Småstadens tak, något som är helt nytt i floran

av bostäder Piteå.

Kronan på verket blir ett femton våningar högt hotell med spa på tionde våningen

och restaurang med skybar i toppen.

– Det blir ett landmärke på hotellhimlen som ska tillföra något helt nytt till

stadsbilden, säger Christina Skoog som med varsam hand vill göra Piteå lite nyare

och lite hippare utan att ge avkall på småstadskänslan.

Träkronan är ett pilotprojekt, både vad gäller att bygga högt och tänka nytt.

Grundidén var ett bygge helt trä. Hotelldelen fick dock avslag och byggs i stället

upp med betongblock som är gjutna så att det ser ut som en liggande träfasad

och ribbor av aluminum som delas upp i olika element som arkitektoniskt kom-

mer att likna känslan vid trä.

Just nu byggs de första femton lägenheterna som blir inflyttningsklara i juli eller

augusti. Hotellet kommer att resas under hösten och beräknas stå klart somma-

ren 2016. Då töms nuvarande Skoogs City Hotell för att ge plats för ännu fler

lägenheter. Samtidigt byggs det om för fullt i gallerian Småstaden för både gamla

hyresgäster och nya större och mindre etableringar. Allt händer bredvid hotell-

och hyresgäster och parallellt med ordinarie verksamheter i Småstaden.

– Det är ett gigantiskt och komplicerat pussel, säger Christina Skoog som strä-

var efter att det ska bli så lite störningar som möjligt under byggtiden.

Hon upplever att piteborna har tagit emot projektet på ett fantastiskt sätt och att

engagemanget är stort. Folk är allmänt positiva och tror på Träkronan.

– Vi har våra rötter här och kommer att leva och verka här även i framtiden.

Det borde kännas tryggare än att någon utifrån kommer hit och förändrar vår

stad.

Träkronan förändrar en hel stadsdel och växer fram ur visionen att göra Piteå till en attraktiv och pulserande småstad för både pitebor och besökare. – Vi har fått ett stort förtroende och ska göra något riktigt bra av det här säger Christina Skoog, vd vid Skoogs Fastigheter AB.

Träkronan

Christina Skoog vill göra Piteå lite nyare och hippare utan att ge avkall på små-

stadskänslan

Vi på Lindbäcks har verkat i byggbranschen i över 90 år. Hela tiden med fokus på att rationellt byggande leder till sunt boende. Idag är vi Sveriges ledande aktör inom industriellt byggande och en av Norrbottens största privata fastighetsägare.

Nu växer vi och planerar för vår nya fabrik och för nya lägenheter i Piteå. Läs mer om oss, våra hållbara hus och våra spännande planer för framtiden på lindbacks.se.

VI BYGGER FÖR FRAMTIDEN

FAKTA Piteå Science Park

Vd: David SundströmAntal anställda: 6 (varav 4 på heltid)Adress: AcusticumVerksamheten grundfinansieras av Piteå Kommun och Framtidsbanken genom Sparbanken Nord. Tillsammans med olika samarbetspartners söker bolaget även pengar från regionala och nationella finansiärer för att bedriva utvecklingsarbeten.

FAKTA Go Business

Go Business är en inkubator som hjälper nya tjäns-teproducerande företag att komma igång, växa och gro. Här finns möjlighet att få hjälp med allt ifrån ekonomisk rådgivning till att bygga strategier, varumärke och nätverk. Go Business har funnits i sin nuvarande form sedan 2008 och håller till på universitetsområdet i Piteå. Där erbjuds en kon-torsplats i kreativ miljö tillsammans med andra nya entreprenörer och i anslutning till redan etablerade företag på området. Go Business ägs och drivs av Piteå Science Park.

Go Business i siffror

101 entreprenörer har medverkat i Go Business mellan åren 2008-2015.

27 år är snittåldern. 57 har varit kvinnor och 44 män.

91 driver fortfarande företag på hel- eller deltid.

55 har idag en anställning vid sidan av sitt företagande.

87 stycken är deltagare som har studer-at vid Luleå tekniska universitet

42 har genomfört exit, dvs. slutfört pro-cessen. Några har slutat tidigare och vissa har fått anställning.

Av de medverkande har 40 st. varit verksamma inom media, radio och ljud, 36 st. inom musik, 15 st. inomkultur, upplevelse & hälsa samt 10 st. inom illustrationoch konst.

Piteå Science Park utvecklar framtidens företagsmiljöer Piteå Science Park arbetar för att universitetsområdet i Piteå ska växa och ge plats för 500 fler aktörer. Uppdraget handlar dels om att planera för nya hus och ny infrastruktur men minst lika viktigt är att skapa nya mötesplat-ser och förutsättningar för gränsöverskridande samarbeten som ska främja hela regionen.

Den 1 januari 2014 bildades Piteå

Science Park, genom en sammanslag-

ning av det som tidigare var Solander

Science Park respektive Acusticum

Science Park och Go Business.

– Att skapa ett bolag var ett sätt

att slå ner pålarna och skapa trovärdighet på lång sikt.

Det visar att kommunen tror på det här, säger Anna

Mård som är plats- och marknadsansvarig.

Två spetsområden

Konkret arbetar Piteå Science Park för utveckling

och samordning av resurser inom två utpekade

tillväxtområden: de kreativa och kulturella näringarna

samt cleantech som handlar om energi och miljötek-

nik. Uppdraget är att stötta entreprenörer, företag,

studenter och forskare för att generera tillväxt i hela

Norrbottensregionen.

– Vi vill skapa ett innovativt klimat och ge de här

branscherna bästa möjliga förutsättningar att växa, sä-

ger Anna Mård som för egen del i första hand driver

projekt inom cleantech, sol, vind och byggande. Hon

menar att det handlar om att bygga broar.

– Vår övertygelse är att vi åstadkommer mer

tillsammans än varje aktör för sig. Vi vill ha en öppen

kultur där små lokala företag arbetar tillsammans

med internationella koncerner, forskningsinstitut och

universitet. På så sätt kan vi lyckas skapa nya företag

och arbetstillfällen.

Möter branschen

Piteå Science Park opererar genom utvecklings-

projekt, själva eller i samarbeten med andra, och

driver egna klusterinitiativ som Bothnia Bioindustries

Network och nätverk som Creative Norrbotten. Ett

viktigt jobb är att erbjuda stöd för affärsutveckling och

nyföretagande samt att främja gränsöverskridande

samarbeten.

– På uppdrag av branschen arrangerar och koor-

dinerar vi till exempel designfrukost, näringslivsfrukost

och evenemang som Young Creative Challenge. Vi

hjälper också branschen att hitta rätt kompetenser,

bland annat genom att skapa nya utbildningar, säger

Greta Wimander, utvecklingsansvarig för de kulturella

och kreativa näringarna och strateg för företagsinku-

batorn Go Business.

Nya hus och vägar

Utifrån målet att bli 500 fler aktörer på universitets-

området är Piteå Science Park också involverad i Pi-

teå Kommuns planer på att förändra och bygga ut de

fysiska miljöerna. I ett första skede har det handlat om

att ta reda på vilka behov och önskemål som finns

och att jobba fram en vision för området, bland annat

i samarbete med universitet. Nu finns ett gestaltnings-

program med en detaljplan som visar hur universi-

tetsområdet i olika steg ska byta skepnad genom nya

byggnader, vägar, bostäder och mötesplatser, bl. a. i

form av grönområden och ett stort kreativt torg.

– En utmaning är att få själva området välkom-

nande och att skapa förståelse för hur byggnaderna

hänger ihop. Här finns 1200 studenter, lärare, forskare

och företagare. Det är inte bara musikhögskolan

längre, säger Greta Wimander.

Inte som alla andra

Branschorganisationen SISP, Swedish Incubators and

Science Parks, beskriver begreppet science park som

”stimulerande och utvecklande miljöer som erbjuder

kunskapsintensiva tillväxtföretag infrastruktur, nätverk

och affärsutveckling”. Piteå Science Park är fullvärdig

medlem och ingår i ett nätverk som består av om-

kring 80 innovationsmiljöer.

– Det som särskiljer oss från andra är att ingen

annan jobbar med samma kombination av branscher.

Vi har dessutom en uttalad ambition att kombinera

dem med varandra för att hitta ännu fler utvecklings-

möjligheter, säger Anna Mård.

De fysiska förutsättningarna är också unika. Under

ett och samma tak finns företagshus, konserthus

och ett universitet som samlar en bredd av kreativa

utbildningar.

– Vi har tillgång till en mångfald av kompetenser

med ett ständigt flöde av olika talanger. Dessutom

har vi öppna dörrar och högt i tak med en miljö

som signalerar ett givande och tagande. Det är långt

ifrån en självklarhet på alla science parks, säger Greta

Wimander.

Anna Mård, plats- och marknads-ansvarig och Greta Wimander, utvecklingsansvarig för de kultu-rella och kreativa näringarna och strateg för företagsinkubatorn Go Business arbetar på Piteå Science Park.

”Det roligaste som finns är att få en idé och att få se den bli verklighet”Han är en ung och prisad entreprenör som revolutionerar byggbranschen med Google som förebild. Som nyvald ord-förande i Företagarna i Piteå hoppas Samuel Holmström kunna bidra till nytänkande och mer samverkan i näringsli-vet. – Jag vill utmana företag att göra mer saker tillsammans.

Siktet var helt inställt på att bli

civilingenjör i datateknik. I stället

hamnade Samuel Holmström

hos Lundqvist Trävaru AB, ett litet

familjeföretag i tredje generationen

som startades som såg och hyvleri i

Svensbyn 1936. När verksamheten

brann ner till grunden 2005 flyttades fabriken till Öje-

byns industriområde.

Samuel anställdes som säljare och personalansvarig

2010 och började samtidigt spåna på utvecklingsstra-

tegier. Ägaren Jan Lundqvist gav honom snabbt fria

händer.

– Jag upptäckte tidigt hur viktigt det är för mig att

få testa mina egna idéer. Här fick jag utrymme att

göra det, säger Samuel Holmström som idag är vd. för

bolaget och delägare tillsammans med Jan och hans

son Jens Lundqvist.

Ett nytt sätt att bygga hus

Tio år efter branden har trävaruföretagets tragedi

vänts till stor framgång genom ett helt nytt byggsys-

tem som går ut på att kunden själv ritar sitt hus i ett

enkel tredimensionellt datorprogram. Sedan levereras

en monteringsfärdig byggsats.

– Vår tanke är att förenkla för kunden. Omkring 95

procent av all försäljning idag sker över nätet.

Framför allt handlar det om enklare byggnader som

fritidshus, garage, stall och förråd men systemet går att

utveckla hur långt som helst.

– Vi samarbetar ständigt med studenter från Luleå

Tekniska universitet och har även anställt en av dem

som programmerare. Det är nog ganska unikt i vår

bransch.

Lundqvist Trä har mellan 15-30 anställda beroende

på säsong och den övervägande majoriteten är under

30 år. Omsättningskurvan pekar stadigt uppåt och har

gått från 14 miljoner 2011 till 43 miljoner förra året.

– Målet är att omsätta 100 miljoner år 2019 och

producera 600 byggnader per år. Då måste vi för-

dubbla fabriksytan, säger Samuel Holmström.

Förebilder från it-världen

Konceptet att låta kunden bygga sitt hus på nätet har

fått riktigt positiv uppmärksamhet och även prisats

nationellt. Förra året utsågs Lundqvist Trä till Årets

Digitala Gasell i Sverige, en ärofylld utmärkelse som

delas ut av Google och Dagens Industri.

– Det var fantastiskt kul. Vi vill ju vara ett Google i

byggbranschen, det ska spegla vår kultur, säger Samuel

Holmström som vill slå hål på fördomarna mot indu-

striarbete.

– Många av våra kompisar jobbar i coola It-bolag. Vi

vill också kunna ha saccosäckar på kontoret, det ska

inte vara konstigt.

Han vill bygga ett bolag där alla är entreprenörer och

känner sig delaktiga.

– Alla ska få komma med idéer och driva projekt

och känna att man åstadkommer saker. Mitt jobb är

att skapa förutsättningarna för det.

Vill arbeta för samverkan och större förståelse

Samuel Holmström blev nominerad till Norrbottens

mest företagsamma människa 2014. Dessutom är han

ny ordförande i Företagarna i Piteå. I den rollen vill

han till att börja med kartlägga vilka organisationer

som gör vad.

– Vi måste veta vad alla gör för att kunna hänvisa till

varandra. Sedan kan vi börja dra upp riktlinjer för hur

vi kan samverka bättre med varandra i näringslivet.

Han vill också arbeta för att bjuda in politiker och

försöka påverka beslutsfattare, både lokalt och natio-

nellt.

– Där är det viktigt att inte bara visa upp de positiva

bitarna utan båda sidorna av myntet så att de verkli-

gen förstår vilka konsekvenser olika beslut får.

Att Företagarna ville ha honom som ordförande tror

han beror på en strävan mot föryngring i styrelsen

och att han som företagsledare står för ett nytt sätt

att tänka.

– Vi har ju påbörjat en förändring i en ganska kon-

servativ bransch. Kanske tror man att jag har lärdomar

som ska kunna hjälpa andra företag att tänka i nya

banor.

VEM ÄR?Ålder: 28 årBostadsort: Piteå, men kommer från ÄlvsbynFritidsintressen: Älskar att spela data- spel och att utöva extremsporter av alla former. Kuriosa: Är gymnast och har tävlat SM i cheerleading och sjungit i gospelkör.Samuel om sig själv med tre ord: Glad, öppen och nyanserad. Jag blir provo-cerad när folk är kategoriska och inte kan se saker ur olika perspektiv.

SAMUEL HOLMSTRÖM

Evenemanget är en 24-timmarstävling som riktar sig

till studenter och andra som är i början av sin karriär

och brinner för att jobba inom kulturella och kreati-

va näringar. Tävlingen, som ska bli årligt återkomman-

de, har kommit till för att höja statusen i branschen

och för att förändra synen på Norrbotten och hur vi

ser på oss själva.

Kreativt kondomkoncept

Årets tävling gick av stapeln i februari och inleddes

med en uppskattad inspirationsföreläsning av Henrik

Schyffert. Därefter delades de 55 deltagarna in i

tvärvetenskapliga lag.

Utifrån syftet att hjälpa världen att bli en bättre

plats att leva på handlade caset i år om att göra en

kampanj som bidrar till att stoppa klamydia med frå-

geställningen – Hur får vi studenter i åldern 20-29 år

att börja använda kondom? Beställare var Norrbot-

tens Läns Landsting.

Juryn, i ledning av företrädare från kommunika-

tionsbyrån Vinter, kunde efter 24 intensiva timmar

enas om en vinnare. Det bidrag som imponerande

mest var en kampanj skapad av Alexandra Flinck,

Andreas Uneby, Sara Lindros och Magnus Björklund

som alla läser olika medieutbildningar vid Luleå

tekniska universitet i Piteå.

Deras idé utgick från att ta bort vuxenvärldens

pekpinnar och istället höja kondomens status och

förändra ungdomars attityd till kondomer. Lösningen

blev ett verktyg och ett helt koncept som hjälper

ungdomar att ställa frågan på ett nytt sätt: På eller

av?

Blir kampanj på riktigt

Det genomtänkta bidraget gick även hem hos

behovsägaren. Förutom att överlämna en vinnar-

check på 15 000 kronor till det segrande laget har

Norrbottens Läns Landsting även köpt rättigheterna

till kampanjen för att utveckla den vidare. Vinnar-

laget har också fått presentera sin idé för de fyra

nordligaste landstingen. Det är inte omöjligt att

lagmedlemmarna kommer att få jobba vidare med

projektet i någon form.

Deltagarna och arrangörerna var mycket nöjda

med evenemanget. Intresset för tävlingen är stort

och redan nu planeras det för en ny tävling i början

av 2016.

Young Creative Challengeska göra världen till en bättre plats att leva på

Piteå Science Park och LTU Business är medarrangörer i Young Creative Challenge, en helt ny kreativitetstävling för unga som har blivit verklighet på initiativ av den digitala byrån In the Cold. Premiären blev en succé.

Den nya fabriken gör Lindbäcks till en av Piteås största arbetsgivare

De senaste tjugo åren har Lindbäcks

Bygg gått från att bygga mindre

egnahem till att massproducera

modulbyggda flerbostadshus, ett

alternativ som håller samma eller

högre kvalitet men kostar betydligt

mindre än platsbyggda fastigheter.

– Det har tagit lång tid att introducera vårt erbju-

dande men nu vet kunderna att det inte är konstigt

att bygga åtta våningar höga trähus, säger Stefan

Lindbäck.

Kopierade konceptet

Den nya fabriken kommer till utifrån marknadssitu-

ationen. Regeringen har som mål att det ska byggas

250 000 nya lägenheter fram till 2020.

För ett antal år sedan kom Lindbäcks till ett läge

där efterfrågan vida översteg kapaciteten.

– Den gången löste vi problemet genom att

tvinga oss själva att bli effektivare i stället för att

växa fysiskt. Vi lyckades öka produktionen med 10-

12 procent per år utan att sätta in speciellt mycket

mer resurser eller tumma på kvalitetsnivåerna.

Genom åren har Lindbäcks byggt upp ett gedi-

get kunnande som industriell bostadsbyggare. För

ungefär ett år sedan bedömde de att den tekniska

plattformen skulle vara möjlig att kopiera. De börja-

de utreda när, hur och var det skulle vara möjligt att

bygga en ny fabrik.

– Vi fick flera erbjudanden men det blev till slut

Piteå Hamn. Vi har haft en bra dialog med Piteå

Kommun och med närheten till järnväg, väg och

hamn var beslutet ganska enkelt, säger Stefan Lind-

bäck.

Personalen betyder allt

Den nya fabriken kommer att ha precis samma

tillverkning som anläggningen i Öjebyn– produktion

av moduler till lägenheter som sedan monteras på

plats. När allt står klart kommer Lindbäcks att bli en

av kommunens allra största arbetsgivare.

– Den stora utmaningen för oss är att hitta

människor som vill och kan och har förmågan att få

saker att hända, säger Stefan Lindbäck som jobbar

mycket med att göra personalen delaktig.

– Min roll är att se till att folk trivs och är glada

på jobbet. Utan våra anställda är vi ingenting, de är

företagets allra största tillgång.

Samverkan med universitetet

En annan nyckel är att Lindbäcks sedan många år

jobbar på heltid tillsammans med studenter och

forskare från Luleå tekniska universitet.

– Vi lägger lika mycket resurser på forskning och

utveckling som vi får i avkastning. Det är därför vi

finns idag.

Enligt Stefan Lindbäck handlade samarbetet i

början om att utveckla tekniska lösningar för pro-

duktionen. Det senaste åren har det även blivit allt

viktigare att utveckla kort- och långsiktiga organisa-

tionsstrategier.

– Det visste vi inte att det behövdes för 20 år

sedan.

Inför den nya satsningen har ett stort arbete varit

att formulera tydliga visioner, strategier och operati-

va mål.

– Vi har en god bild av vart vi vill åka och vad vi

måste göra för att komma dit.

Lägg tisdagen den 19 december 2017 på minnet. Det är nämligen dagen när Lindbäcks Bygg kommer att öppna portarna till sin nya superfabrik i Piteå Hamn. Fram till dess väntar en spännande resa. – Det är förstås ingen som vet att det här blir rätt men vi har en gan-ska god bild över vart vi vill åka, säger vd Stefan Lindbäck.

FAKTA: Lindbäcks Bygg och fabriken i Piteå Hamn

• Lindbäcks grundades 1924 och är ett familjeföre-tag i fjärde generationen med huvudkontor och fabrik i Öjebyn utanför Piteå.

• Verksamheten är uppdelad olika bolag. Lind-bäcks Bygg producerar flerbostadshus i form av hyreslägenheter, bostadsrätter, studentlägenheter, äldreboenden, seniorboenden och trygghetsboen-den som levereras till både privata och offentliga fastighetsägare.

• Företaget färdigställer idag 800 lägenheter per år och omsätter 650 miljoner med 220 anställda.

• Omkring 70 procent av kunderna finns i Mälarda-len och 30 procent i Norrland och övriga Sverige.

• Lindbäcks satsar tre procent av omsättningen på forskning och utveckling. År 2014 blev summan drygt 20 miljoner kronor.

• Fabriken i Piteå Hamn blir 100 x 130 meter, vilket ungefär motsvarar 1,5 Facebookhall.

• Tillsammans får anläggningarna kapacitet att pro-ducera ca 2 500 lägenheter per år. Målet är att ta 10 procent av marknadsandelarna för tillverkning-en av flerbostadshus i Sverige.

• Omsättningen beräknas på sikt bli 2,5 miljarder med omkring 500 anställda. Lindbäcks Bygg blir då en av kommunens största arbetsgivare.

• Den nya fabriken kommer att stå färdig den 19 december 2017.

0911-648 00 • www.piteenergi.se

facebook.se/piteenergiDu följer väl oss på:

Ett viktigt

lagbyggeFör att möjliggöra ett långsiktigt hållbart Piteå behövs engagemang utöver det vanliga. Därför stödjer vi aktivt positiva initiativ inom föreningslivet i både smått och stort. Tack till alla er som är med och bidrar till att sprida positiv energi i pitebygden.

Pite Energis fotbollsskola 2014

Förädlade produkter:

Torkat, rökt, gravat & varmrökt kött

Invigning av StadsbergetInvigning av Stadsberget, Piteås nya parkeringshus och mötesplats, fredag den 26 juni. www.pitea.se

Piteå Summer GamesDen 26-28 juni går en av Sveriges största ungdom-sturneringar i fotboll av stapeln med hittills 788 anmäl-da lag från hela världen. www.piteasummergames.se

Piteå Dansar och LerDen 22-26 juli dansar och ler alla på Piteås gator och torg. Entréfritt område, välkommen! www.pdol.se

LuleåregionenPiteå är tillsammans med Luleå, Älvsbyn, Boden och Kalix en del av Luleåregionen. En region med plane-rade investeringar på 200 miljarder de närmaste åren. www.lulearegionen.se

Piteå fyller 400 år 2021Redan nu planerar vi det stora kalaset för att fira Pite-ås 400-åriga födelsedag. www.facebook.se/pitea400

Studio AcusticumEn orgel som saknar motstycke i kombination med unik akustik, konserter inom all musikgenre och dans-uppvisningar. Studio Acusticum är ett konserthus för alla typer av upplevelser. www.studioacusticum.com

Krokodil och AlligatorEn självklar plats för kultur- och musiklivet i Piteå. www.krokodil.nu

SAVETHE DATE!

De digitala underverken

Form 1 Mikael Gramer, projektledare

Är specialister på systemutveckling och hjälper företag till smartare it-lösningar. Grundades 2011 och har sex anställda med kontor på Storgatan, i gamla Eivors hörna. Kunderna finns i hela Sverige men främst i Piteå och Stockholm. Är stolta över sin egentillverkade tjänsteplatt-form och sina nöjda kunder. När det inte pratas jobb snackas det teknik, sport och resor. Eller så odlar de chili.

Helikopter Social Generation Anders Westergren & Peter Eklöf, verksamhetsansvariga

Sysslar med webbutveckling och innehåll för digitala kanaler till kunder i Sverige men framför allt i regionen. Har funnits sedan 2012 och är fem anställda med kontor i Piteå och Malmö. Är stolta över att göra skillnad för sina kunder och siktar på att växa. Ett mål är att skicka minst en faktura till en adress utanför Sverige. Vill utvecklas både individuellt och som lag och är duktiga på att retas med varandra.

In the Cold Jan Wimander, vd/projektledare

Levererar lösningar för kreativ kommunikation i digitala kanaler. Bildades 2009 och finns på Aronsgatan med 13 anställda. Kunderna finns i hela Norden och till viss del i Europa. Är stolta över sitt passionerade team, sina kun-der och lyckade kampanjer. Siktar mot att bli ett välkänt namn i branschen och att skapa världshits. På kontoret är samtalsämnena internet, musik, underhållning och gaming.

Tromb Anders Hallberg, vd

Utvecklar tjänster inom det digitala området till kunder i Sverige, Finland, Norge, Danmark, England och Ryssland. Grundades 2013 och har 15 anställ-da i Luleå och på Bryggargatan i Piteå. Jobbar mot stora företag och är stolta över sina kundutvecklande lösningar. Vill fortsätta växa med utveckling av nya produkter och fler kunder. För-enas av ett passionerat intresse för alpin skidåkning och en förkärlek till kaffe och sura Dragsters.

More Media Fredrik Högberg, vd (inte med på bild)

Jobbar med digital produktion till kunder i Los An-geles, New York City, London och Stockholm. Har funnits sedan 2002 och är 15 anställda. Kontoret ligger i nyinvigda Stadsvapnet mitt i centrala stan. Är stolta över att arbeta internationellt med världens största varumärken. Målet är World Domination – att bli het och eftertraktad i hela världen. Favoritsysselsättningarna är att åka skidor, progga och ha kul.

De digitala underverkenVi går mot en verklighet där det digitala är på god väg att bli den viktigaste plattformen för kom-munikation och affärer. Ungefär i samma takt skapas en ny kul-tur som i grunden förändrar hela samhällsstrukturen, med en allt större efterfrågan på digitala tjänster. Fenomenet är spännande och finns

i allra högsta grad även i Piteå. Nya

företag möter marknaden och sticker

upp bredvid några redan etablerade.

Med världen som arbetsfält har

de kunder som heter Polarbröd, Te-

lia, Maria Montazami, Michelin eller

McDonalds. Visst konkurrerar de med

varandra, men inte i första hand om

kunderna. I detta snabbväxande land-

skap är hårdvalutan arbetskraft. Till-

sammans skapar de idag lika många

arbetstillfällen som en mellanstor

industri. Mycket tyder på att vi bara

sett början på en ny digital era.

Visst låter det spännande? Vi

stämde träff med några av dessa digi-

tala entreprenörer.

Helikopter Brand Design Mats Långström, kreativt ansvarig/vd

Erbjuder spetskompetens inom design och strategi som ska höja värdet på kundens tjänster och pro-dukter. Grundades 1996 och är idag 32 anställda. Har byråer på Noliagatan i Piteå och i Falun samt Skellefteå. Kunderna finns i hela Sverige. Är stolta över sina goda kundsamarbeten och drivs av en gemensam och genuin passion för innovation och design. Har kul på jobbet och vill attrahera de bästa medarbetarna.

Oh My! Niclas Wikström, vd

En digital- och contentbyrå som paketerar och berättar bra historier. Kunderna finns i hela Norden. Har kontor på Lillbrogatan i Piteå samt i Stockholm, Malmö och Halmstad. Har funnits sedan 2011 och är totalt 58 anställda. Är stolta över sina kunder, medarbetare och sin kultur och vill bli Sveriges schysstaste arbetsplats. Gemensamma intressen är träning, fotboll, kon-torsbio och god mat.

Wiseweb Fredrik Andersson, vd

Bygger hemsidor och utvecklar kundanpassade webbsystem. Finns på Storgatan, i en vindsvåning i Jowahuset. Grundades 2006 och är fem anställda. Kunderna finns i hela Sverige men främst i Norr-botten. Är stolta över att kunna leverera helhetslösning-ar med både kvalitet och leveranssäkerhet. Den gemensamma nämnaren på kontoret är det stora intresset för teknik, teknik och åter teknik.

na till stora arbetsgivare. Då ställs det krav på att man är en bra och

schysst arbetsgivare, säger Niclas Wikström.

Bort med träslöjd och in med programmering

Branschen skriker efter arbetskraft som ännu inte finns.

– När jag började 2009 fanns det inte många som jobbade med

webbutveckling i Piteå. Det har verkligen tagit fart de sista fem åren,

säger Peter Eklöf, Helikopter Social Generation som får medhåll av

kompanjonen Anders Westergren.

– Behovet av den här typen av kompetenser har ökat snabbt och

drastiskt. Det kommer att ta ett tag innan syokonsulenten vet vart

man kan skicka folk.

En uppmaning till de styrande är att revidera läroplanen och göra

programmering till ett grundämne i skolan för att på sikt möta framti-

dens arbetsmarknad. Skolan måste bli bättre på att skapa ett intresse

för tekniken och branschen måste utbilda där lärare inte hänger med.

Men det räcker inte med bara utbildning. Lika viktigt är ett brinnan-

de intresse och en vilja att lära sig.

– De bästa i branschen är ofta självlärda. Det här är ett jobb som

man arbetar passionerat med, det är inget vanligt arbete, säger Mikael

Gramer, Form1.

Könsfördelning med mycket mer att önska

Den digitala världen är nästan uteslutande männens. Ingen kan riktigt

svara på varför det har blivit så men de säger sig välkomna fler av det

motsatta könet

– Vi söker med ljus och lykta efter tjejer. Som med alla andra yrken

är det jätteviktigt att få den balansen. Skulle vi få lika mycket tjejer som

killar så skulle ju rekryteringsbasen dessutom bli dubbelt så stor, menar

Anders Hallberg från Tromb.

Niclas Wikström tycker är att mediebranschen generellt är alltför

homogen.

– Det är rutiga skjortor och ett ganska tätt åldersspann. Med tanke

på att vi håller på med kommunikationslösningar borde vi jobba för att

öka mångfalden i branschen. Ju fler perspektiv desto bättre.

Mot en spännande digitaliserad framtid

Programmering är idag så mycket mer än att göra webbsidor. Även

fysiska apparater kommer att behöva appar och liknande.

– Det är logiskt att tro att ännu mer ska digitaliseras och det

kommer ju delvis att bli vårt jobb. Då blir den här branschen ganska

oumbärlig, säger Anders Westergren.

Hur framtiden kommer att gestalta sig beror förstås också på om-

världen. Precis som i andra branscher är risken att jobben kan göras

billigare i Asien.

– Vi får redan förfrågningar från t.ex. indier som undrar om vi vill

lägga ut jobb på dem, säger Anders Hallberg.

Mats Långström upplever med sin långa erfarenhet att allt går betyd-

ligt snabbare nu jämfört med tidigare, på alla plan.

– Det ställs enormt mycket högre krav på duktiga entreprenörer för

att driva bolag som ska kunna vara med i konkurrensen. De första fem

åren var som en semester jämfört med en månad nu.

Utveckling av det digitala området

De representerar sju olika företag som undertecknad i sin

okunnighet först benämner som IT-företag.

– Det är en missuppfattning att det handlar om IT-bran-

schen. Vi jobbar inte ens i samma branscher, säger Jan

Wimander, In the Cold som menar att företagen i grunden

skiljer sig ganska mycket från varandra även om det finns

beröringspunkter.

Alla jobbar med utveckling inom det digitala området

men fokus kan vara allt ifrån att skapa innehåll till att forma

hela webbsystem. Vissa är mer media och kommunikations-

byrå medan andra är systemutvecklare, och några hamnar

någonstans där mittemellan. De drar också nytta av varan-

dra.

– Jag tror att vi har samarbeten med nästan alla de här

företagen på olika sätt. Där vi slutar tar någon annan vid,

säger Mats Långström från Helikopter Brand Design som är

den byrå som funnits längst av alla, sedan 1996. Inte otippat

ser han en enorm utveckling fram till idag.

– På den tiden var Stockholmsbyråerna sjukt mycket

bättre än vi här i Piteå. Nu kan vi slåss på marknaden på ett

helt annat sätt, mycket tack vare att vi utbyter kompetenser.

Satsningar har gett resultat

Piteå har idag långt fler digitala företag än genomsnittet, sett

till stadens storlek. Mer än hälften av dem har även etable-

rat kontor på andra orter.

– Om jag jämför med andra kommuner där vi finns satsar

de inte alls lika mycket som Piteå Kommun, säger Niclas

Wikström från OhMy!.

Att Acusticum blev verklighet är en viktig faktor. Univer-

sitet och ett campus med en framsynt inkubator har också

bidragit till den positiva utvecklingen.

Utvecklingen skapar också tillväxt. En gissning är att dessa

bolag har omkring 70 procent av sin omsättning utanför

kommunen, förmodligen mer.

– Fördelen med att jobba digitalt är ju att du inte är

beroende av att ha kunder lokalt, säger Fredrik Andersson,

Wiseweb.

Huggsexa om talanger

Bilden av er är att ni har coola kontor och en kultur där

man har extremt kul på jobbet. Stämmer det?

– Vi konkurrerar inte mycket om kunder. Däremot kon-

kurrerar vi om arbetskraft.

Någonstans där kommer det där playstationspelet och

pingisbordet in i bilden, säger Niclas Wikström.

Alla håller med om att det är extremt viktigt att vara

en attraktiv arbetsgivare och att kriget om talangerna är

enormt mycket hårdare än förut.

Maktfokus håller på att skifta i en värld där arbetsgivarens

cv är relevantare än arbetstagarens.

– Vi ser trender där agenter säljer in de bästa talanger-

30

En u

ppm

anin

g ti

ll de

sty

rand

e är

att

revi

dera

läro

plan

en o

ch g

öra

prog

ram

mer

ing

till

ett

grun

däm

ne i

skol

an fö

r att

på

sikt

möt

a fr

amti

dens

arb

etsm

arkn

ad. S

kola

n m

åste

bli

bätt

re p

å at

t ska

pa e

tt in

tres

se fö

r tek

nike

n oc

h br

ansc

hen

mås

te u

tbild

a dä

r lär

are

inte

hän

ger m

ed.

backcity.se

Piteås största

handelsplats

Kom till BackCity. Här är det enkelt och kul att både shoppa och fika. Hos oss är det alltid fri parkering och flertalet av våra butiker har dessutom söndagsöppet.

DET HÄNDER I PITEÅ SOMMAREN 2015 30/5 LOPPISPREMIÄR Noliaområdet

30/5 EUSKEFEURAT Pite Havsbad

30-31/5 NATIONELL HOPPTÄVLING för ponny

30-31/5 EXAMENSCUPEN 2015

6-7/6 EXAMENSCUPEN 2015

6/6 EN DAG PÅ STRIPPEN – Pite Dragway

13-18/6 FESTSPELEN I PITEÅ

23-26/6 KARLBERGSTEATERN – ljuva 60-tal29/6-2/7 eller när tv:n kom till byn

26/6 EARLY MIDNIGHT SUN SHOPPING

26-28/6 PITEÅ SUMMER GAMES - PSG

26-28/6 ÖJEBY KYRKMARKNAD

27/6 KVÄLLSLOPPIS i Badhusparken

2-5/7 BOTHNIA MIDNIGHT SUN KAYAKING

4-5/7 INTERNATIONELL HUNDUTSTÄLLNING

4/7 BJÖRN ROSENSTRÖM Sjöbodan

8/7 DIGGILOO Pite Havsbad

10-12/7 MIDNIGHT SUN DRAGFESTIVAL

18/7 BONEY M Sjöbodan

22/7 PALTKALAS Piteå City

22-26/7 PITEÅ DANSAR OCH LER – PDOL

31/7 LOGDANS i Käcktjärn till Expanders

8/8 MOPEDENS DAG Rådhustorget

22/8 SKÄRGÅRDSFESTEN Södra hamn

29/8 LOPPISAVSLUT Noliaområdet

17/9 ÄGD Henrik Schyffert och Fredrik Lindström

1/10 TJEJKVÄLL Piteå Citywww.visitpitea.se

Piteå är en av fem kommuner som ingår i Luleåregionen,

en tillväxtregion med drygt 170 000 invånare och

14 000 arbetspendlare dagligen mellan kommunerna.

Vårt gemensamma starka näringsliv med världsledande

basindustri inom stål, trä, vattenkraft och papper och

förnybar energi gör vår region till en av Sveriges mest

expansiva.

Piteås geografiska närhet till Skellefteå som vi också

har en viss samverkan med utökar Piteås arbetsmark-

nadsområde vilket innebär att man som boende i Piteå

kan arbetspendla till fyra kommuner inom 45 minuters

bilresa.

Samverkan för ökad inflyttning och etablering av företag

t

4/7

11/7

18/7

Mats Ronander och Mikael Rickfors med band

ABBA-kväll med Supertrouper

Micke Syd (Gyllene Tider) Tommy Ekman (Freestyle) + Månsson Allstars

25/7

1/8

8/8

Tobbe Trollkarl

The Boppers

Tommy Nilsson + Månsson Allstars

CASIN TS MMAR

LÖRDAGSBUFFÉ 395:-med underhållning+ BARNBUFFÉ med barnens favoriter 195:-

LÖRDAGSBUFFÉ

BOKA: 0911 - 327 00BOKNING@PITE-HAVSBAD.SE

BOKA DIN PLATS

IDAG!

SOMMAREN PÅ 1906VALVET2/7 Gatsbyshow + DJ9/7 Great Gig & Storstryk + DJ16/7 Krutov & Co + DJ30/7 ABBA-show + DJ

Öppet 21.00 - 02.00Entré 100:- | 35+

NATTKLUBB 29/5 - 7/8 fredagar 18+6/6 - 15/8 lördagar 20+1/7 - 29/7 onsdagar 20+

Öppet 21.30 - 03.00Entré 100:-

www.piteastadshotell.com