Nr 1/2015

den urbana drmmen om skogen

VLKOMMEN TILL BJRK

Vi r ett nytt magasin med fokus p natur, design och livsstil fr den som trivs i stan men inte rds det vilda. Bjrk speglar den urbana mnniskans mte med naturen. Vi gr skna reportage och lter det visuella ta plats.Vi fi nns fr den som lngtar ut.

Mail: magasinetbjork@gmail.com Facebook: Magasinet Bjrk Twitter: magasinetbjork Instagram: magasinetbjork

KONTAKT

JOEL ERIKSSONChefredaktr

EMILIA HALLING Chefredaktr

SIMON SCHAGERSTRMAssisterande chefredaktr

MARKUS JACOBSSONAssisterande chefredaktr

JENNIFER JOHANSSONWebbredaktr

JOAKIM WENNERSTENWebbredaktr

HENRIK NORMANAssisterande webbredaktr

LENA SBERGLayoutansvarig

JOHN ANDERSSONLayoutansvarig

REDAKTION

FRIDA LUNDMARKBildchef

ELEONOR BROMANAssisterande bildchef

JOANNA BARTLEYReporter och krnikr

JOACIM F KAIBERGERReporter och krnikr

ELIN KARDELLReporter

KARIN HANGASMAA SELKERReporter

JOHANNA BODINReporter

JONAS PETTERSSONReporter

ERIK ELIASSONAnsvarig utgivare

ledare

JOEL ERIKSSON, CHEFREDAKTR

Skogslngtan

Vi ser hjorten, hjorten ser inte oss. Kamerahanteringen r nu satt p sitt yttersta prov. Hitta fokus, hitta fokus. Nej, den sg oss. Den sttligaste mjliga synen studsar ut ur linsens ga. Ett djur i sin naturliga hemvist vill inte stlla upp. Vi har inte djurens tillstnd att lma.

Efter ett sdant misslyckande blir den dr frukosten tvdelad. Vi r dr fr att lma djur, men gng p gng miss-lyckas vi. Klockan har hunnit bli 08.00 och vi kapitulerar. Hur trtt eller besviken du n r blir lugnet lttare att hitta med en kopp p en soldrnkt bergknalle.

Fr mig har skogen alltid varit just det. Ett stlle dr jag bde knner mig hemma och helt borta. I total kontroll och utan grepp. Men mest knner jag mig hemma. Skogen r den plats som fr mig alltid frambringar samma knsla. En knsla att jag r dr jag borde vara.

Mnniskor sker sig till skogen. Ofta i olika utstrckning. Vissa vill bo dr, vissa vill komma p besk. Varje individs relation till skogen r unik. Den gr inte att bara kopiera frn ngon annan.

Vad som r lika fr oss mnniskor r att vi sker ngot. Och i det skandet kan vi f intryck och ider frn andra.

Att skapa ett magasin frn grunden innebr att varje individ som jobbar med det lr sig en massa nytt om ett mne. Jag har ftt en inblick i den panik som en skogsbrand kan utstta en djurgare fr, hur naturromantik och samhllskritik kan vara samma sak, hur jakten efter skatten eller minsta antalet kast kan f mnniskor att helt slppa den yttre vrlden.

Det r bara en brkdel av allt jag har lrt mig under skapandet av det hr numret. Alla i redaktionen har helt s-kert lrt knna skogen p ett nytt stt. Att lra sig nya saker genom andras upplevelser r ett av mnniskans bsta fort-bildningsmedel. Oavsett vad du vljer att lsa, se eller lyssna, kommer du f lra dig genom andra mnniskors upplevelser.

I Magasinet Bjrk hoppas redaktionen kunna ge en bild av hur skogen lockar en varierad skara mnniskor. Samtidigt vill vi ge inspiration fr framtida mten med det som klr mer n halva den svenska landytan.

innehll

UTFLYKT

BJRK

06 Recension: Bjrkchampagne

07 Design & inredning

08 Min natur: Hans Beistorp

09 Bjrksav som huskur?

12 Ensam p leden

21 Sveriges bsta vandringar

22 Frisbeegolf vgen ut i naturen

24 Urskogen hotad eller ej?

25 Utomhustrning oavsett vder

26 P skattjakt i skogen

30 Lgerplatsen

31 Vem ger skrpet?

32 Fotoreportage: Botaniska

40 Fgelskdning inte bara

fr ldre

44 Recept: Nsslor

SIDA

innehll

KULTUR

VERKLIGHET

102 Den komplexa kreativiteten

105 Musik som flyr civilisationen

108 Recension: Bcker, musik & film

111 Krnika: Att vara trendig fr evigt

52 Skogen som verklighetsflykt

60 Mr vi bra av att vara i skogen?

62 Fotoreportage: Skogsrelationer

74 Ett danskt paradis

85 Det blommar i askan

88 Uppsving fr skogen

89 Portrtt: Minns du den stad

98 Krnika: Farvl min skog

konsument

Sav Sparkling Den hr mousserande drycken r gjord p ren bjrksav, som tappas i Jmtland och ligger p sin jstfllning i tv r innan den slpps fr frsljning. Mannen bakom drycken r Peter Mosten p Bjrksavs-produkter i re AB. Drycken finns som bestllningsvara hos Systembolaget.

Till utseendet har drycken en ltt gulaktig frg. Vid frsta anblick finns det ingeting som sger att det hr bubblet r gjort p bjrk. Inte heller doften avsljar den speciella ingrediensen. Den karaktriseras av en svag, syrlig citrusdoft med en antydan till bitterhet.

Nr det kommer till smaken r den syrlig och fruktig, men har samtidigt en aningen rkig karaktr som frsta smak. Det finns en bra balans mellan dessa tv komponenter och den r varken fr st eller fr bitter. Som i en andravg kommer en strv och torr knsla, man blir lite trstig av att dricka den.

Eftersmaken gr att drycken str ut lite extra, med en jsig, ntig och brdig smak. Ungefr som att man dricker ngot som egentligen borde tas. Den lite lttare syrli-gare knslan vergr med andra ord snabbt till en fylligare och jordigare smak. Det r en vldigt speciell smak som fastnar bde p tungan och p minnet.

RECENSION

ELIN KARDELL

07

konsument

A4 POSTER POLYBOTRIS SUMPTUOSA GEMA LILJEBERGS 195 SEK

Gran Liljeberg r en fotokonstnr med en passion fr makrofotografi av sm insekter. Han fotograferar och printar allt i sin egen studio. Bilderna har anvnts som illustrationer i fak-tabcker, men har nu blivit populra ven i inredning. Hans ml r att visa naturen med skrpa, frg och detaljer. Ls mer och se produkter: liljebergs.nu

ARMBAND BJRK SILVER JOHANNAN 2495 SEK

Johanna Nilsson skapar smycken med norrlndsk design som produceras enligt thailndsk hantverkstradition. I kollektionen Bjrk finns halsband, rhngen, armband och ringar i silver och mssing. Kollektionen r tillgnad Johannas hemstad tillika bjrkarnas stad: Ume. Ls mer och se produkter: johanna-n.com

KUDDFODRAL BJRKALM NOOMI SPANGE 595 SEK

Noomi Spange r en svensk textil-designer och illustratr. Hon hmtar frmst inspiration frn naturen, grna abstrakta ytor. Mnstret Bjrkalm frestller lavarna som tcker bjrkar och almars stammar. Kuddarna trycks digitalt p linnetyg och produceras i Vstra Gtaland. Ls mer och se produkter: nordicdesigncollective.se

DesignVera Novis r ett smlndskt formsamarbete mellan Sara Rudenstam (Formbruket) och Hillevi Magnell (Smlands Skinnmanufuktur). Tillsammans har de skapat en kollektion med mbler och inredningsdetaljer i ask och svenskt naturgarvat lder. Duon fick stor uppmrksamhet under rets Formex-mssa. Hur brjade samarbetet? Fr ganska precis ett r sedan flyttade vi in i en studio p Tndsticksomrdet i Jnkping. Vi brjade spna p ett gemensamt projekt. Vnner, formgivare och entreprenrer och med olika kunskaper inom tr, textil och lder. Vad skulle vi kunna skapa tillsammans? Vi satte oss ner med papper och penna och brjade skissa p former, stil, knsla och vad det vi skapade skulle st fr. Vi knde ganska snabbt att vra material gifte sig bra och lyfte varandra.

Kan ni beskriva kollektionen Vera Novis?Vi har inspirerats mycket av 50- och 60-talet, men gjort det till nutidens mbler. Vera Novis har mjuka och moderna former, men den klassiska knslan r bevarad. Kollektionen innehller tta delar, inredningsdetaljer och mbler. Gamla klassiker som satsbord och dagbdd och nya godingar som trapets och romerska ringar. Mbler som ska hlla lnge bde ur kvalitetssynpunkt och stil. Alla produkter tillverkas i Smland.

Hur ser framtiden ut fr er?Vi skissar p nya produktider och kommer att utka vr kollektion. Vi hller ocks tummarna fr att f vara med p en mssa utanfr Sverige senare i r.

NAMN Sara Rudenstam

ORT Huskvarna

NAMN Hillevi Magnell

ORT Jnkping

FLER KREATRER

VERA NOVIS

Foto

: Joe

l Ditt

mer

08

Min naturHur kommer det sig att du ger skog? Det var lite av en slump, det r nmligen skogen bredvid mitt frldrahem i Lindome och mamma klagade p att det var trd i vgen fr hennes kvllssol. Hon tog d kontakt med markgaren och han kom frbi nr jag var dr. Markgaren var 85 r och var inte sugen p att jobba i skogen mer. Han sa att han kan lsa det, men frgade om vi inte ville kpa skogen av honom istllet. S d gick jag ihop med mina tre syskon och s kpte vi den lilla skogsbit han hade. Sedan fick vi lite feeling och kpte en bit till, s nu har vi 12,5 hektar skog. Vad ska ni gra med den?Ja, till att brja med har mamma ftt sin kvllsol nu. Annars har vi mycket bjrk nu till exempel, det kan man anvnda och slja som ved om man vill. Men vrt syfte nr vi kpte frn brjan var att vi vill kunna stycka av den i framtiden och slja tomter. Men vi inser att det r en process som kommer ta jttelng tid. Nu r det att hlla i ordning som r viktigt. Jag ser det som en lngsiktig investering. Eftersom skogen ligger i ett bostadsomrde fungerar den mest som en trevlig plats. Har du ftt reaktioner p att du ger skog?Ah, folk gillar det verkar det som. Det r mycket intres-santare att man r skogsgare n lastbilschauffr

Hur r din relation till naturen?Nr jag var liten s byggde vi kojor och grejer. Jag har lekt i skogen kan man vl sammanfatta det som. I dag blir det inte s mycket, men jag r i skogen varje gng jag r hos mina frldrar.

min natur

HANS BEISTORP Hans Beistorp, 29, bor i Lunden i Gteborg. Jobbar som lastbilschauffr. Uppvuxen i Lindome, vass p musikintrotvlingar och lskar Blvitt. Men en sak sticker ut, han har sedan september 2013 gt ett skogs-omrde strre n Liseberg.

09

Det rinner, kliar och huvudet knns tungt. Det r pollen i luften. Det finns en massa husmorsknep fr att bli kvitt med allergin. Ett av knepen r att dricka bjrksav. Funkar det eller r det traditionell allergi-medicin som gller?

Nya produkter i mejerihyllorna och bland kosmetikapro-dukterna. Bjrkchampagne, bjrkpesto och fil smaksatt med bjrksav. Nr trden brjar sl ut, s brjar olika naturliga huskurer mot pollenallergi ocks att cirkulera runt p ntet. En av dessa kurer r saven som sgs kunna mildra pollenal-lergi, frkylningar och andra sjukdomar.

Bjrksav anvndes redan p 1700-talet, d den gavs till bde mnniskor och djur. Man trodde att saven skulle hjlpa mot frkylning, lunginflammation och njursten. Drycken har nu terigen ftt ett uppsving.

Monica Arvidsson, allergolog vid Sahlgrenska, tror inte att bjrksaven kan anvndas i det syftet. Hon tycker att tanken om bjrksav r god, men hon menar att det inte r s enkelt, eftersom att mag- och tarmkanalen inte r det effektivaste vgen fr att bli kvitt symptomen.

I det hr fallet bygger det sannolikt p tanken att vid allergi tillfra det man r verknslig mot fr att ka toleransen. Huskurer fr naturligtvis spridning eftersom vi mnniskor sker efter sdant som vi hoppas f hjlp av nr vi har problem.

Frr gavs drycken till bde mnniskor och djur. Saven ser ut som kristallklart som vatten och har en svag st smak. Den fs genom att bjrken suger upp vatten ur grunden nr tjlen frsvinner ur marken p vren. Trdet omvandlar vtskan till sav som sedan gr att tappa. Under ungefr fyra veckor p vren savar bjrken, fram till dess att lven slr ut. Under den perioden gr det utmrkt att tappa trdet sjlv och dricka direkt. Bjrkavtappning ingr dock inte i allemansrtten.

Sav har ett rikt innehll av naturligt socker (xylitol), kalcium, fosfor, magnesium, mangan, zink och jrn.

n s lnge finns det inga vetenskapliga studier som pekar p att bjrksav faktiskt skulle kunna lindra besv-

Attjo bjrksav

ren. Monica Arvidsson menar att den effekt vissa knner av efter att ha provat bjrksav troligen beror p en placebo effekt.

Om det hade varit enormt effektivt borde dock de flesta bjrkallergiker ha anvnt det och s r inte fallet. Vi p Allergologen fr massa remisser varje dag. Hade hus-kurer fungerat s hade vi varit arbetslsa.

Bjrksav kan nog inte liknas vid ngon form av aller-gimedicin. Dremot r det kanske den svenska varianten p kokosvattnet med sina hlsosamma mnen. En svensk naturlig sportdryck.

JOANNA BARTLEY

utflyktuppleva / ventyr / avkoppling

Tiotusentals beskare vandrar Hgakusten-leden varje r, och nstan alla vill gra det

i juli. I april, tv mnader fre ssong, har turisterna inte anlnt n.

Magasinet Bjrk har tagit reda p varfr.

AV SIMON SCHAGERSTRM

Ensam p leden

utflykt

Petter Seger har pulsat igenom meterhg sn kilometer efter kilometer och nu r han trtt p sn. Ett tiotal meter bakom honom r vand-ringen marginellt bekvmare. Fotspren i snn efter Petters genomtramp banar vg fr min egen stegnedsttning. Efter 35 kilometers slit glmmer man ltt bort att man gett sig in i det hr frivilligt. I huvudet rullar prognoser och tidiga varningssignaler som ett meningslst, nedtyng-ande mantra. "Du vet hur leden ser ut s hr rs va?." "Det r en meter sn i Skuleskogen." "Ja, ni kommer i alla fall vara frst i r." Tv sntunga kilometer kvar till nsta raststuga. Hel-vete, tnker jag. Sverige r ett avlngt land.

Frn Honberget i syd till rnskldsvik i norr. Frbi Nora- och Gaviksfjrdens glasklara vikar. Upp p Val-kallens och Skulebergets panoramatoppar och genom Nordingr och Skuleskogens majesttiska nationalpark. Hgakustenleden r frhllandevis kort. Men under 12,8 mil s gr den allt den kan fr att erbjuda dig variation.

Vi brjar i sder. De som bestmt sig fr att vandra hela leden gr oftast norrut. Kommer man med bil stller man sig gratis vid hotellet precis norr om Hgakustenbron. De frsta tre etapperna r, liksom hela sdra delen av leden, den minst beskta. Varfr, kan man frga sig och egentligen

Etapp 9. Skuleskogen

14

utflykt

utan att f ett bra svar. Strckorna r nmligen bland hela ledens finaste. Den frsta etappen knns till en brjan som en transportstrcka, men s fort man ntt Grnviksfjrden efter ngra kilometer r det idel kustlinje till Fjrdbotten. Vikarna ligger ofta glasklara mot kustlinjer av klappersten och klipphll. stersjn i hjd med Hga kusten i april r kanske ingen badplats fr den kinkige. Och ven om hela kroppen vrker av kld nr man doppar sig s r smrtan kortvarig. Ungefr tjugo sekunder lng. Eftert har kroppen ftt en vlkommen omstart. Vl framme vid mlet p etapp tv lig-ger Fjrdbottens raststugor. Raststugorna finns placerade lngs hela leden. Timmerstugor med vedkamin och enkla sngbritsar r alltid ett bra alternativ till tlt och vindskydd, srskilt i april d ntterna fortfarande r isande kalla.

Med ett glatt flin och odiskuterbart Hga kustens prydli-gaste mustasch mter Agne Sterberg upp oss vid raststu-gorna. Kldd efter friluftsfunktionalitetens alla principer. Kamouflerande frger och s vl tsittande plagg att man frgar sig om han ltit sy upp sina friluftsklder. Vid Lap-

pudden, ett par etapper norrut, driver Agne Sterberg en friluftsanlggning under sommarmnaderna.De flesta av beskarna som kommer hit gr det under ngra hektiska juliveckor. Hans anlggning, som mnga andras, blir snabbt verfull. Om man tnker i procent s kommer 75 % av beskar-na under ett r under juli mnad, sger han och fortstter: Ngot problem r det ju egentligen inte. Men det hade varit lttare fr mig och de som vill starta anlggningar om man kunde frlnga ssongen lite. Fr egentligen kan man ju vandra leden frn april till slutet av oktober, sger han. Sedan 2008 har Agne sett mnga fretag komma och g, just p grund av den korta ssongen. Fr att sjlv f det att g runt r Agne brandman och kr taxi p deltid. Men nr de allra flesta vill ha semester i juli r det ocks d, och drfr alla beskare kommer samtidigt. Fr det r inte s att leden r extra fin just i juli. Jag skulle sga precis tvrtom. Hsten r den absolut bsta tiden att g, nda in i oktober. Det r ofta bra vder, klar luft och varmt i vattnet. Juli r ju rets mest regniga mnad, sger han.

Etapp 9. Vy frn Slttdalsberget

15

utflykt

Visst r det som Agne sger. Det gr alldeles utmrkt att g i april. Men konstaterandet kommer ocks med ett varningens finger. Fr snn r en faktor. P ledens hgsta toppar, i de mest skuggiga partierna och i sluttningarna som vetter norrut r snn djup. Dr solen inte riktigt nr fram kan snn vara upp till en meter djup i mitten av april. Och fast n det sammantaget inte rr sig om s mnga kilometer s upplevs de lnga och vandringsguidens lfte om att g

Etapp 2. Halsviken.

utflykt

leden torrskodd appliceras uppenbarligen inte i april. Och allra mest sn r det i etapp tre. Vid Jon Nilsberget fr man stlstta sig fr att ta sig igenom snn. P kommunen delar man inte Agne Sterbergs lsning p problemet med den koncentrerade turismen. Siv Sandberg r turistchef p rnskldsviks kommun. Vi har lmnat det hr med att frlnga ssongen. Det enda det resulterar i r att man frlnger ssongen med tre veckor innan och tre veckor efter. Vi ska istllet satsa p att

ha flera olika ssonger. Tolv stycken egentligen, sger Siv Sandberg. Istllet fr att sprida ut de befintliga beskarna under hela ret satsar man snarare mot att ka det totala antalet som kommer. De som kommer hit r ofta helt lyriska ver strckorna de vandrat. Problemet r att inte tillrckligt mnga hittar hit. Jag tror att vi helt enkelt har varit fr svaga p webben. Men vi hller p att bli bttre. Men frut var vi ett U-land p den punkten, sger hon.

Agne Sterberg

utflykt

Etapp 9. Skuleskogen

Johan Uebel

18

utflykt

Prognoserna angende den aktuella snmngden lngs leden stod delvis Johan Uebel frn lnsstyrelsen fr. Ngonting han inte r sen att ppeka nr jag berttar om snn p Jon Nilsberget. Told you so! Vi trffas vid ett spartanskt vindskydd omringat av tung snmassa. Ovanfr oss reser sig Skuleberget och kastar sin skugga ver E4:an som mullrar strax bredvid. Johan har tagit sig till bergets fot fr frsta mtet med en ny frening bestende av Kramfors och rnskldsviks kommun, Vsternorrlands lnsstyrelse, ideell sektor och fretagssektorn. Fren-ingen har kommit till d man tycker att det finns potential i den hr leden som man kan utvinna. Vandring som ligger i tiden borde locka mer bes-kare. Ledens turism r viktig fr bygderna lngs med den. Fr beskarna lmnar ofta pengar efter sig. Det finns mycket kvar att gra. Vandringsleden ska vara tillgnglig en stor del av ret. Fler parkeringsplatser fr att stlla bilen vid etappml och etappstarter till exempel. Det r ett stt att frlnga ssongen, sger han.

Det r den hr delen av leden som de allra flesta beskare vljer att brja p. P Skulebergets stra vgg tar Via Ferrata emot tusentals klttrare varje sommar. P toppen av berget finns bland annat en restaurang som r ppen under ssong och snart en ambitis friluftsanlggning som berk-nas vara klar till 2016. Frn Skuleberget har man sen bara en etapp fram till Skuleskogens nationalpark. Med 50 000 beskare varje r r det vid denna etapp de flesta hamnar nr de gr leden. Med all rtt. Naturreserva-tet, som r tillika urskog, r nog i slutndan ledens finaste etapp. Den 40 meter hga Slttdalsskrevan r enormt spektakulr. Men likt hela leden s handlar strckan genom naturreservatet ocks om topparna. Att beskriva panoramautsikterna frn naturreservatets utsiktsplatser ut mot stersjn gr man kanske bst med vandringspartnerns Petter Segers konstaterande vid en av topparna: Nu ser man faktiskt s lngt man kan se. Etappens mnga beskare fr ocks med sig ledens bsta service. Under stora delar av strckan gr man p spng och raststugor finns lite varstans. Men trots alla raststugor kan det under juli mnad vara svrt att f tag i en raststuga. Det vittnar Agne Sterberg om. I mitten av april behver man dremot inte oroa sig ver upptagna rast-stugor. Vare sig i nationalparken eller lngs resten med leden mter vi inte en enda vandrare under vr fyra dagars vandring. Lngs vandringen fr vi hra att om det inte r s att vi faktiskt r frst fr ret s r vi tminstone bland de frsta vandrarna.

19

20

utflykt

Resan r mlet. Vandring som resml ppnar upp fr otaliga klicher av liknande sort. Och lika mycket sanning som ligger i det, lika mycket upplevs det som ett huvudml att efter en tuff etapp fem ramla ner fr Ringrberget till Ullngers lilla centrum. Att i sura skor, vrkande ftter och sargat psyke slpa sig in i samhllets lilla livsmedelsbutik och upptcka att drinne finns kylda folkl i mngder och dessutom frn erknda bryggerier. Jag fyller en matkasse med allt onyttigt jag kan hitta. Jag gr s fort jag bara kan ut ur Ull-ngers samhlle. Lgger mig p frsta bsta plats som inte r ngons tomt. Och fast n klockan inte skulle vara fem ngonstans i vrlden s ser jag till att dricka upp len. Fr den skulle bara vara kall s lnge. Det r ngonstans i det gonblicket som vandringens essens finns, tminstone fr mig. Att f komma ifrn en innerstad och en vardag i 110 knyck. Dr man mste ha en tiokrona fr att kunna g p toaletten i centrum. Dr man inte kan parkera bilen i Linkping utan en krnglande app. Dr man inte kan f tag i en kall l halv tio p frmiddagen, och n mindre dricka den utan dmande blickar. Knslan av att hoppa ett par meter bort frn leden fr att utrtta behov, eller att frossa i l och lsviktsgodis halv tio p frmiddagen ger en omatchat frlsande knsla. Som att leva ut en inneboende anarkistisk vilja utan att behva mta ngra pfljder. Fr ens vandring behver inte bli ett mandomsprov, man behver inte rkna kilo-meter. Snabbast i ml vinner inte det hr. Man gr tills man knner att man har gtt tillrckligt fr dagen. Man ter vad man vill nr man vill. Bada? Bada naken. Fr ingen kommer se och betygsstta ngon. Fr i april mnad r du ensam p leden.

Etapp 8. Hlmyran.

21

utflykt

Sveriges fem bsta vandringar, enligt Johan Magnusson1. Hemavan - Ammarns Frsta delen av Kungsleden bjuder p varierad och fin vandring mellan fjllstugor.

2. Islvsleden Vandring p smala tallsar lngs sjar och vattendrag i Vsterbottens inland.

3. Jmtlandstriangeln En klassisk stugtur med Sylarna och Blhammaren som hjdpunkter.

4. Vandring vid Kebnekajse Sveriges mest alpina terrng med Tarfalaglaciren. Kanske allra bst p skidor.

5. nggrdsbergen/ Sandsjbackareservatet Ett lokalpatriotiskt val men vandringen hr r riktigt bra och dessutom nra hem.

Johan Magnusson r VD fr ett resefretag som inriktar sig mot vandringsresor. Hans fretag har tredubblat sin omsttning under de senaste ren. Allt er vljer vandring som reseaktivitet. Johan Magnus-son kan se tv anledningar till vandringstrenden som rder. En anledning r att folk r mer rrelsebengna. Det pgr en hlsotrend. Sen tror jag ocks att vi svenskar har trttnat p paraplydrinkar och poolkan-ter. Vi har brjat stlla hgre krav, sger han.

Tidigare har vandringarna varit fokuserade p den fysiska utmaningen. Vltrnade individer har vand-rat krvande etapper i alpmilj. I dag r konceptet frndrat. De fysiska utmaningarna fi nns kvar, men det har tillkommit ett substitut. Nu r det mer kustvandringar, dr den fysiska utmaningen inte r central. D r det istllet stort fokus p exempelvis kultur eller vin, sger Johan Magnusson.

Italien r det absolut mest populra landet att vandra i, utanfr Sverige. Sdra Italien r kanske allra populrast, med fokus p Amalfi kusten och Kalabrien, berttar Johan Magnusson och fortstter.

Att vandra gr reseupplevelsen mer intensiv. Maten r ofta bttre och mer genuin n den du fr i de stora turistorterna. Du fr en helt annan kontakt med omrdet du besker.

Sveriges bsta vandringar

1

23

4

5

Fler och er vljer vandring som reseform. Svenskar njer sig inte lngre med paraply-

drinkar vid poolkanter. Frut var det Vasaloppskare

som vandrade, nu har rese-konceptet breddats.

Alla vandrar!

Frisbeegolf vxer lavinartat i Sverige. I Slottsskogen, mitt i centrala Gteborg, r det allt som oftast fullt med folk p den naturskna banan. Det som frut var en sport fr entusiaster r nu en rekreation

fr vem som helst.

AV JOHN ANDERSSON & JONAS PETTERSSON

"You drive for show, put for dough"

utflykt

23

Bo Sderberg var en av de frsta som fick upp gonen fr sporten och brjade spela redan 1992. D var intresset nrmast obefintligt i Sverige. Nr jag var liten brukade jag och mina kompisar kasta

vanliga diskar och frskte trffa papperskorgar. Sen upp-tckte vi att det fanns en sport som var precis det vi gjorde, sger han.

Likheterna med skatekulturen r mnga. Sporten kommer frn staterna och fick sin spridning genom entusiaster som p en hobbyniv skapade lokala tourer runt om i landet i brjan p 90-talet. Som med mnga andra sporter r det ven dr som pengarna finns. I dag finns det en hel del svenskar som korsar Atlanten fr att grva guld i USA.

Nr vi brjade spela p Skats i Gteborg var vi tvungna att kpa vra diskar p postorder frn Knickarps Frisbee Golf Mecka som i sin tur importerade frn USA, sger Bo.

I dag betalas de bsta spelarna av disktillverkarna. Det r sponsoravtalen som gr det mjligt att livnra sig.

Vinstpengarna inom sporten har varit fr lite fr att det ska rcka. Men det hller p att ndras. Nu brjar pris-pengarna bli strre. Vinner du ngon av de strsta tvling-arna fr du runt 10 000 dollar p herrsidan och 7 000 p damsidan, sger han.

I en rd liten stuga kan man hyra diskar och betala banavgift. Med utsikt upp mot den gamla backhoppnings-backen str Bo Sderberg tillsammans med kollegan Lova Axelsson och frbereder infr kvllens Riddarrunda. Det r en av de strsta tvlingarna i Vstsverige som hlls varje tisdag under sommarhalvret. I den deltar amatrer och proffs, bde tjejer och killar.

Hit kommer de allra bsta i Sverige. Vi brukar ha fem av de tio bsta i landet hr varje vecka. Ngra av dem kastar s lngt att du inte tror det r mjligt. Det r en frjd att titta p men det krvs mer precision n kraft fr att vinna. You drive for the show. You put for the dough sger han.

De senaste ren har allt fler tjejer brjat spela frisbe-egolf. I Gteborg r det fler n i vriga stder. Bo Sderberg har tillsammans med sin syster jobbat hrt fr att skapa en strre bredd i sporten.

Jag startade den hr banan i Slottsskogen 2004 och d var det knappt en procent tjejer som spelade. I dag r nog en av fem som spelar hr tjej. Det r vldigt roligt. Jag tror att anledning till att det blivit s populrt bde bland tjejer och killar r att det r s lttillgngligt.

En av de tjejer som satsar p tjna pengar p sitt frisbee-golfande r Anneli Andr. Hon skall under 2016 brja ska sponsorer. I videoreportaget AKTA TRDEN kan man lra sig mer om Annelis resa.

Bo Sderberg gillar att sporten vxer och fr framgngs-rika spelare. Men det viktigaste r att sporten r lttill-gnglig och ngot fr alla.

Du kan ta med dig en frisbee och komma hit och g en runda, sen r du hemma igen efter tv timmar. D har du gjort ngot kul och rrt p dig och samtidigt varit vldigt social.

Se reportaget om frisbeegolf p bjork.jmg.gu.se

Vinner du ngon av de strsta tvlingarna fr du runt 10 000 dollar p herrsidan och 7 000 p damsidan.

24

Olika naturmiljer Sdertrn fr visa upp sina bsta sidor i form av sprickdalslandskap, barr-skog, hllmark och trskmark.

Istiden har lmnat spr I nationalparken kan man hitta jt-tegrytor som bildats av friktionen frn stenar och rinnande vatten ver en lngre tid.

Skogsbrand i Nationalparken I augusti 1999 brann ett stort omrde i nationalparken. Nra en tiondel av parken brann och krvde ett stort slckningsarbete. Man tror att den var anlagd men ingen har dmts.

Urskogen granne med huvudstaden

Det var inte frrn 1993 som urskogen i Tyresta fick statu-sen nationalpark. Genom folkliga initiativ instiftades frst ett skyddande naturreservat. Idag r nationalparken hjrtat i ett strre omrde med naturreservat runt om. Teckla Jackson, naturvgledare i Tyresta nationalpark, frklarar att skyddet har skrats fr omrdet genom grundandet av nationalparken.

Nrheten till Stockholm gr det extra attraktivt att bygga bostder. Drfr r det viktigt att vi frsker bevara den hr delen av skogen. Nationalparker r det starkaste skyddet vi har fr natur i Sverige.

Belget p Stockholmssen sydligaste kam, mellan kust-skogen utt Dalar och Stockholms finskurna tallskogar. Med Tyres i norr och Haninge t vster omsluts Tyresta av bde slott och koja. Format av istidens hrda tryck innehl-ler den alla karaktrsdrag frn Sdertrns unika natur.

Tyresta r det strsta sammanhngande urskogsom-rdet sder om Dallven. Nationalparken r inte jttestor, den r bara 2000 hektar, men skogen r vldigt unik fr just det hr omrdet, med bland annat ett sprickdalsland-skap, sger Teckla Jackson.

Skogen i Tyresta ser ut att g en ljus framtid till mtes. Och s har det varit lnge. Genom historien har mnnis-korna som vistats dr, av olika anledningar varit villiga att offra sin egen exploateringsrtt fr att kunna ge skogen fritt tilltrde.

Nationalparken r ju skyddat omrde, och s har vi naturreservatet runt om som en skyddande zon. Vad som hnder om 50-100 r r svrare att sga. Om man brjar nagga lite i kanterna av naturreservatet r man kanske till slut inne i Nationalparken. JOEL ERIKSSON & HENRIK NORMAN

Det var inte alltid en sjlvklarhet att Tyresta skulle bevaras som det gr idag. Under 60- och 70-talen expanderade Haninge kommun och Stockholm kraftigt. D pbrjades en kamp fr att bevara Tyresta.

25

utflykt

75 min hrd trning utomhus, oavsett vder. Det r Nordic Military Training. Det startade i Stockholm 2008 och idag har organisationen 900 aktiva med-lemmar runtom i landet. Det r en trningsform som passar alla, sger VD:n Anna Ericsson.

De bojkottar skivstngen lyfter trd i stllet

Anna Ericsson och hennes vnner saknade bra utomhus-trning. S de startade Nordic Military Training (NMT) som en "kul grej" och upptckte ganska snabbt att de inte var dem enda som ville trna ute i naturen.

Som namnet antyder r NMT inspirerad av den trning som praktiseras inom det militra. S det r ingen slump att instruktrerna bestr av bland annat officerare, fall-skrmsjgare och militrpoliser.

Under ett trningspass, som alltid utfrs i grupp, anvnds sllan redskap. Det r kroppen som r ditt redskap. Saker som nerfallna trd fr erstta skivstngerna p gym-met. Idag finns NMT i nio olika stder i Sverige, men det r i Stockholm majoriteten av medlemmarna finns. P fyra olika platser runtom i staden erbjuds NMT morgon och kvll, sex dagar i veckan. Passen har olika svrighetsgrad fr att alla ska kunna vara med.

Anna Ericsson sger att det inte finns ngon typisk NMT-utvare utan deras medlemmar r allt frn 18-67 r och ven civilstnd samt arbetsfrhllande skiljer sig stort.

Vi har allt frn ensamstende mammor till VD:ar som bor och jobbar i innerstan, sger Anna Ericsson.

En av deras medlemmar r Kristian Luoma, 36 r. Han jobbar som Art Director p en reklambyr p Sdermalm i Stockholm och har utvat NMT i snart tre r. Han tycker det bsta med trningsformen r att den r utomhus, att den ger en bra allroundtrning och att man lr knna nytt folk.

Det r ett sknt gng. Man lr knna varandra rtt bra, och snabbt, nr man br p varandra, brottas och hller p. Han kan inte komma p ngra direkta nackdelar mer n att det finns gott om rtter och stenar att snubbla p. Men han har aldrig skadat sig (skrapsr och blmrken rknas tydligen inte).

Han ser sig sjlv som en "outdoorsy" person som fr kraft och ett inre lugn av att befinna sig ute i naturen. Fisketu-rerna med pappa var ngot som han lskade som barn och han var med i scouterna tills hans tonrs-jag inte tyckte att det var coolt lngre.

Jag vet inte om barndomen r ngot som har prglat mig eller om kroppen och sjlen helt enkelt sker kontrast till kontor och stadsliv, sger han.

JOHANNA BODIN Foto: Nordic Military Training

26

Geocaching har blivit en livsstil fr Torgny Svedberg. I dag ser hans sig sjlv som en nrd,

men s har det inte alltid varit. Jag tyckte det var riktigt ljligt att springa

runt och frska hitta ngot som ngon annan har gmt, sger han.

AV ELIN KARDELL & JOAKIM WENNERSTEN

Geocaching en livsstil

Geocaching Aktiviteten kan beskrivas som en modern form av skattjakt. Det gr ut p att man med hjlpa av GPS, letar upp utlagda freml. Dessa freml kallas cacher. Nr man hittat cachen, skriver man sitt namn i loggboken. Det gr man fr att markera att man hittat den.

utflykt

28

Fr mig r det en livsstil

Det var nr Torgnys frra fru, fick geocahing-appen i fdelse-dagspresent som han frst introducerades fr aktiviteten. Hon frskte f med Torgny ut p skattjakt, men det visade sig vara svrt.

Nr hon gick ur bilen s satt jag kvar, drjde det fr lnge s tutade jag fr att visa mitt missnje.

Vndningen fr Torgny kom nr han lade ut sin frsta egna cache i sin hemort xabck, efter det har intresset kat och kat. I dag anvnder Torgny geocachingnamnet Yngve Myrslok. Det r ett alias som man skri-ver i cachernas loggbcker, fr att markera att man hittat skatten.

Vad det var som gjorde att jag brjade vet jag inte riktigt, men jag tror att det kittlade min naturvetenskapliga dra om att lsa problem, sger Torgny.

Fr Torgnys sambo, Anna Sommer brjade intresset nr hon lste en artikel i lokaltidningen r 2009. Hela familjen brjade intressera sig fr geocaching, inte minst barnen som fastnade fr konceptet att leta efter skatter.

Geocaching r ett stort gemensamt intresse fr Anna och Torgny, och just gemenskapen r en viktig del. De brukar geocacha tillsammans och ibland ven med andra. Torgny berttar att de knner ngra par som har ftt g i terapi till fljd av geocaching. Han och Anna har dock lyckats hitta en bra balans.

Bda r vldigt intresserade men de engagerar sig p lite olika stt. Torgny r den pdrivande, planerar grna och vljer ut vilka cacher de ska hitta. Fr Anna handlar det mer om naturupplevelsen och den sociala biten.

Nr det kommer till geocaching r Torgny vldigt mlmedveten. Allt man gr inom geocaching loggas, det gr att det finns vldigt

mycket statistik. Allt ifrn hur mnga av en speciell storlek man har loggat, till hur mnga av en viss svrighet eller terrngfaktor man loggat. Detta gr ju att man hela tiden strvar efter att frbttra statisken.

Det r inte bara upplevelsen som driver paret, det finns ven en tjusning i att utmana sig sjlva. Det gr Torgny och Anna genom att emellant fr-ska ta s svra cacher som mjligt. Dessa kan finnas hgt upp i ett trd, p bottnen av en sj, eller p andra svrtillgngliga platser. D anvnder sig Torgny och Anna bland annat av kltter-och dykutrustning.

Torgny ser inte lngre geocaching som bara en ljlig lek. Frn att ha varit en motstndare r han idag en engagerad utvare. Han och Anna cachar utomlands, Torgny hller ven i kurser om geocaching och bda tv lgger ut egna cacher. Vem som helst kan lgga ut egna cacher, p det viset sprids fenomenet ver hela vrlden. Man lgger helt enkelt ut ett eller flera freml, tar koordinaterna genom att nrma sig den med en GPS-enhet och till sist fr man fylla i ett formulr p geocaching.com.

Det finns vissa riktlinjer som man ska flja, ven dessa finns p hemsi-dan.P sin arm har Torgny tatuerat in en s kallad travel-bug. Det r en cache som r i rrelse, oftast stter man dem p till exempel sin bil. Men Torgny har istllet valt att stta den p sin kropp, vilket gr att andra geo-cachare kan komma fram och cacha den.

29

utflykt

Torgnys tatuering r en cache.

30

utflykt

Om man ska tlta r det bra att ha en viss uppfattning om al-lemanstrtten, ven om tyglarna r rtt s fria nr det kommer till var man fr vara. Men det finns vissa grunder som man br ha koll p fr att inte stra andra och naturen. Som grundre-gel fr man vernatta p valfri plats under ett dygn eller tv, man fr dremot inte stanna en lngre tid. Detta gller ocks om det r tv eller tre tlt. r man dremot ute med en stor grupp kan man dock stra naturen och det kan uppst problem med sanitet. Det gr att det blir viktigare att be om tillstnd av markgaren.

Om det gller nationalparker och naturreservat s handlar det ofta om specifika regler som man br underska innan man slr lger. Friluftsomrden kan ocks ha specifika regler som man br flja. En bra grundregel om man r osker r att kontakta den kommun man ska vistas i och kolla vilka regler som gller.

Nr det r dags att sl sig ner ska man brja tnka p var i naturen man ska stlla tltet mer exakt. Frst och frmst r det bra att leta upp skydd mot vinden, till exempel inne i skogen. Det gr mycket att undg vinden d den annars frsvrar upp-sttning av tlt och kan stra under natten. Bra grundregel r att ha kortsidan av tltet mot vinden och lngsidan i l fr att inte skapa ondigt luftmotstnd. Man mste ocks tnka p att ifall regnet kommer s br man ha placerat tltet p en plats dr vattnet inte kan ansamlas. Drfr fr man fundera s att platsen uppfyller bda kraven s att man inte hamnar i l men i en vattenansamlad snka. Sedan fr man ven fundera p om man ska tla lite blst fr att f en bttre utsikt som frgyl-ler stoppet p vgen.

Lgerplatsen

Att tlta associerar mnga med att gra upp en eld. Var och nr man fr gra upp eld skiljer sig mycket t beroende p rstid och omrde. Det bsta underlaget att elda vid r grus eller mark av sandig karaktr. Mossa, torvmark eller skogsmark r mindre lmpliga omrden d elden kan sprida sig eller till och med ligga och pyra ven efter att elden r slckt. Man kan tro att det r bra att elda p berg eller stenblock, men sten kan faktiskt spricka av vrmen som bildas.

Det r inte tilltet att ta material frn levande trd fr att elda, utan det man fr ta kan vara nedfallna kottar eller lsa pinnar och grenar. Det finns det gott om i skogen, och brinner dess-utom bttre n levande grenar och kvistar. Nr det r torrt och varmt kan det vara brandfrbud som utfrdas av rddnings-tjnsten. Man kan ven ringa och frga om man r osker om man fr elda eller ej. I naturreservat och nationalparker r det ofta strikt frbjudet att elda. Men ibland finns det speciella grillplatser dr man kan f gra upp eld.

Att tlta Att elda

JOACIM F KAIBERGER

HENRIK NORMAN

Hur gr man upp eld? Brja med att samla torra smkvistar. Ta tre tjockare kvistar och stll dem likt en pyramid. Placera drefter tidningspapper eller nver under. Det r dessa ltt-antndliga material som kommer vara det frsta som brinner. Ovanp det lttantndliga materialet placeras de torra sm-kvistarna. Tnk p att bygga p hjden och att ha det luftigt. Efter att de sm kvistarna brjat brinna kan man brja lgga p strre och tjockare kvistar. Nu r elden igng.

Att gra upp eld

31

utflykt

Nedskrpning r ngot som oftast frknippas med stadsmiljer men ven vra skogar skrpas ner. Nedskrpning i skogen kan vara svr att upptcka och det r svrare att faststlla vem som har ansvar fr skrpet. I dag finns ingen samlad nationell sta-tistik ver nedskrpningen i skogen, utan varje enskild kommun fr sjlva uppskatta situationen.

Joakim Brodahl, verksamhetschef p Hll Sverige Rent, ser problem med situationen i skogen.

Det r svrt att avgra vem som ska plocka upp skrpet, vi har en gammal lagstiftning som r otydlig nr det kommer till ansvarsfrgan. Grundregeln r att markgaren ansvarar fr sin egen mark. Men ngra domslut p senare r har dmt att kommunen r ansvarig fr nedskrpning i skogen. Vi vill se en ny lagstiftning som ska gra det tydligt vem som br ansvaret, men ingen sdan r p gng i frn riksdagen.

2013 lanserades appen "Hll Sverige Rent" som ett verktyg fr att ta reda p omfattningen av nedskrpningen runt om i

landet. Appen fungerar s att vem som helst kan skicka in rap-porter om upphittat skrp. Rapporterna verfrs sedan till en databas. Totalt har cirka 7500 rapporter skickats in sen starten.

Appen fungerar bra och r ett stt att samla ihop statistik som sedan kan fras vidare till kommuner. Problemet r bara att mnga kommuner r rdda att f ta del av rapporterna. De vgar inte ta ansvar fr skrpet. Det r en resursfrga fr kommunerna. Det kan vara s att man saknar de ekonomiska resurserna och d vljer man att inte ta itu med problemet, sger Joakim Brodahl.

Skrpet i skogen kan vara svrt att hitta p grund av skogens terrng. Och skrp utgr inte bara problem fr miljn.

Allt skrp i naturen r otroligt olmpligt. Farligt avfall som kemikalier och kylskp ger en direkt miljpverkan. Men andra sorters avfall till exempel taggtrd som dumpas r en fara fr bde djur och mnniskor som kan skadas.

Vem ger skrpet?

JOAKIM WENNERSTEN

VINJETT

32

r 1919 ppnade Botaniska Trdgrden i Gteborg fr allmnheten och har varje r ver

en halv miljon beskare. Henrik Zetterlund berttar om sina favoritomrden i trdgrden.

FOTOREPORTAGE AV FRIDA LUNDMARK & LENA SBERG

Botaniska trdgrden

VINJETT

33

HENRIK ZETTERLUND Henrik Zetterlund arbetar i parken och har i ver 30 r bott i sitt 1700-talshus p omrdet. Tomten mynnar ut i Bambulunden, en av hans personliga favoritdelar. Sedan Henrik brjade arbeta i Botaniska r 1974 har han haft mnga olika positioner och tycker att han idag har den bsta av dem alla, med huvudansvar fr Lktrdgrden, Bambulunden och Klipptrdgrden.

34

utflykt

I Klipptrdgrden vaknar den Europeiska skuggsidan frst.

KLIPPTRDGRDEN Klipptrdgrden ska illustrera vxtgeo-grafi frn olika vrldsdelar och har varit trdgrdens stolthet sedan den stod klar r 1923. Sedan dess har trdgrden blivit helt och hllet omdanad. Tunneln vid vattenfallet r den enda likheten med den gamla versionen.

utflykt

36

BAMBULUNDEN Det finns mnga arter av bambu, men lngt ifrn alla r hrdiga i Sverige. Nr trdgrden var ny stod inte mnga trd alls i Bambulunden. Idag finns gamla barrtrd som nu r nstan exakt hundra r. Men det glesas ut bland trden, s att solen kan trnga ner till marken och det ska g att odla ven dr.

utflykt

utflykt

39

LKTRDGRDEN Efter vinterns svarta, bruna och vita nyanser kommer vrvxternas frger som en energi-kick. Lktrdgrden r en praktfull anlgg-ning med ett otroligt stort sortiment av vxter frn stppen. Ingen annan liknande anlggning finns i vrlden.

VINJETT

SIDA

VINJETT

SIDA

Fgelskdning r en hobby som vxer i Sverige. Men det r entusiaster ver 50 r

som blir ansiktet utt fr intresset. Oftast ser man ldre ute i skogarna men p senare r har jag nd sett fler ungdomar, fast vi r inte s mnga, sger Jenny Wendel, fgel-

skdare och 32 r.

AV JOACIM F KAIBERGER

P spaning efter fgelskdarna

utflykt

42

Att ldre skulle gilla fglar mer n yngre stmmer inte. Jag tror dremot att ldre r mer bengna att vara med i freningar.

IVitsippsdalen Gteborg, har vren brjat krypa fram. Platsen har precis brjat leva upp till sitt namn nr marken fylls med sm vita blommor. P en stig gr Jenny Wendel och tittar till hger och vnster med ena handen beredd p kikaren runt halsen. Hon r 32 r och varit fascinerad av fglar sedan hon var fyra.

Det r den perfekta tiden fr fgelskdning just nu. Nr trden precis brjat knoppa ser man fortfarande fglarna innan kronorna fylls av lv. Man ser fglarna sen ocks sklart men det blir mycket svrare, sger Jenny Wendel.

Fgelskdning r ett intresse som kar i Sverige och Jenny Wendel r inte ensam om att leta sig ut nr vren bjuder p ett hektiskt fgelliv. Men nr det kommer till vem det faktiskt r som tittar p fglar kan det vara svrt att f fram ett svar. Nr man ska frska se vilka som r intres-serade vnder man sig snabbt till de freningar som finns p riksniv och lokal niv. En medellder i freningarna p ver 50 r r inget ovanligt, men om det r rtt stt att mta fgelskdarintresset r en annan frga.

Oftast ser man ldre ute i skogarna men p senare r har jag nd sett fler ungdomar, men vi r inte s mnga. Jag tror att det r fr att pensionrer har mer tid helt enkelt, sger Jenny Wendel.

Att det skulle ha att gra med att ldre gillar fglar mer n yngre tror inte Jenny Wendel p. Hon fr medhll frn

Morgan Johansson som r ordfrande fr Gteborgs Orni-tologiska frening, GOF. Han slr fast att intresset inte r ldersbestmt.

Det tror jag inte alls p. Att ldre skulle gilla fglar mer stmmer inte. Mitt intresse vxte fram i tonren. Jag tror dremot att ldre r med bengna att vara med i freningar och umgs med andra. Yngre har nog lttare fr att odla sitt intresse p egen hand.

Han sitter p vervningen i freningens gula villa bredvid Frlunda kyrka. Det r mndag och ppet hus fr de som vill komma frbi och prata fglar. En pappa berttar stolt om hur hans son brjar lra sig namnen p allt fler fglar. Det r inte ofta det r yngre som kommer p besk i lokalen. Men intresset fr freningar och intresset fr fglar br hllas isr. I slutndan pratar alla om ett intresse som inte har en lder utan som hlls ihop av folks brinnande intresse fr naturen. Jenny Wendel stannar upp vid ett trd och ser frbryllad ut. Hon knner inte igen kvittret frn trdkronan och blir irriterad frst men brjar sedan ana vilken fgel det r.

Det r kul att utveckla sig inom mnet, man blir aldrig fullrd utan man mste alltid repetera. Det r svrt men roligt, jag vill alltid veta vad det r som kvittrar sger Jenny Wendel skrattandes, medan hon fortstter titta runt bland trden.

VINJETT

SIDA

Det vildvxande ogrset r en riktig sommarplga fr bara ben, men de stickande sm bladen r fullproppade med nyttigheter och

passar utmrkt i matlagning!Mellan april och juni r brnnsslorna spda och ljusgrna, det r

nu de smakar som allra bst.

Skogens godaste ogrs

AV JOACIM F KAIBERGFER, JENNIFER JOHANSSON & MARKUS JACOBSSON

utflykt

45

INGREDIENSER

Pastadeg

1 krm salt

0,5 msk vatten

2 msk olivolja

3 st gg

2,5 dl vetemjl

2,5dl durumvetemjl

Bra att veta: Durumvetet ger degen stadighet och gr den lttare att kavla ut riktigt tunt.

Fyllning

1 gg

1/2 kasse ( ca 2,5 liter) spda, ljus-grna brnnsslor

250 g ricotta

50 g riven parmesanost

salt och peppar

GR S HR

Blanda alla torra ingredienser i en bunke eller p ett bakbord. Gr en grop i mitten och hll i oljan och alla ggen. Arbeta sedan med hnderna ihop alla ingredienser till en smidig deg. Det kan behvas lite ljummet vatten om degen knns stabbig och torr, den ska vara mjuk men inte kladdig.

Kl sedan in pastadegen i plastfolie och lt den vila i kylen i ungefr en timma.

Medan pastadegen r i kylen passar det bra med att brja gra fyllningen:

Koka upp en kastrull med vatten och koka nsslorna i ca 4-5 minuter. Vispa ihop ricotta och parmesan och vnd sedan ner nsslorna i blandningen. Krydda efter smak.

Nr degen har legat i kylen tillrckligt lnge r det dags att forma pastan. Dela den kylda pastadegen i fyra lika stora delar. Mjla sedan en bra ar-betsyta och kavla ut degbitarna till fyra tunna ark. Dela de fyra arken i 4x4 cm stora rutor och lgg en rgad tesked av fyllningen p varje ruta.

Vispa drefter ihop ett gg med lite vatten och pensla kanterna p pastaru-torna.

Vik sedan ihop dem till sm paket och tryck med en gaffel lngst kanterna p varje ruta fr att frsluta dem ordentligt.

Lgg sedan ner raviolin i kokande vatten. Se till att vattnet r rikligt saltat. Koka i 4-5 minuter eller tills pastan flutit upp till ytan.

Servera nsselraviolin med riven parmesan och en stor klick smr.

Nsselravioli

VINJETT

46

INGREDIENSER

100 g smr 150 ml vispgrdde

2 gula lkar(eller en purjolk) 1 liter nsslor

450 g potatis 1 liter kycklingbuljong

Nymalen peppar Chili flakes

6 kokta gg Crme fraiche

GR S HR

Hacka lk och nsslor och skiva potatisen. Hetta upp smret i en stor kastrull tills det brjar skumma. Hll d i den hackade lken och nsslorna och lt koka tills de ser glansiga ut. Rr ner potatisskivorna och hll ver kycklingbuljongen. Lt soppan puttra p lg vrme i 30-40 minuter utan lock. Ta drefter kastrullen frn plattan och mixa soppan med stavmixer eller i matberedare. Hetta upp den igen och tillstt grdden och kryd-dorna efter smak.

Servera soppan med gghalvor och mjligen en klick crme- fraiche.Nsselsoppa

INGREDIENSER

2 sellerisklkar

1 stor gurka

2 grna, syrliga pplen

2 lime, juicen frn

1 nve frska nsslor

GR S HR

Juicea alla ingredienser och drick juicen med en gng. Har man ingen juicemaskin gr det bra att mixa allt med en stav-mixer. Tillstt d lite vatten fr att undvika att mixern fastnar.

Tips: Med tv cl tequila frvandlas juicen till en frsch drink!

Nsseljuice

Mat fr utflyktenVad smakar bttre n en lunch under bar himmel?

Fr en lyckad utflykt behver ryggscken vara packad med mat som smakar lika bra kall som varm.

48

utflykt

INGREDIENSER

2 msk olivolja

1 stor gul lk

2 tsk spiskummin

1 knippe frsk koriander

2 dl bulgur

6 dl vatten

1 grnsaksbuljongtrning

1 frpackning kikrtor

1 frpackning svarta bnor

3-4 st lkorvar

1 nypa svartpeppar

GR S HR

Brja med att hacka lken och frs den i olja tills den fr en guld-brun frg. Tillstt spiskumminen och den frska koriandern som ska vara finhackad.

Anvnd en stor teflonpanna med hga kanter s att all mat ledigt fr plats vid omrrning.

Hll sedan i all bulgur och rr om ordenligt innan du tillstter vattnet.

Lt det koka i 10 minuter tillsammans med en trning grnsaksbul-jong.

Efter det brjar rtten bli klar och det som terstr r lkorven, rtorna och bnorna.

Hacka lkorven i lagom stora bitar och rr ner i bulguren. Sklj sedan av kikrtorna och de svarta bnorna och rr ner i pytten.

Smaka till sist av med salt och peppar.

Bulgurpytten gr att variera i styrka geom valet av lkorv. Tips fr den lite hungrigare: Servera pytten i ett libabrd med en klick creme fraiche.

Bulgurpytt med lkorv

utflykt

49

IINGREDIENSER

250g frsk smrdeg

1dl frsk basilika

2 gula lkar

1 vitlksklyfta

2 msk olivolja

1 krm cayennepeppar

200 g frsk spenat

5 stora soltorkade tomater

100 g fetaost

flingsalt

svartpeppar

Till pensling

1 gg

1 msk vatten

3 msk sesamfrn

GR S HR

Stt ugnen p 200 C. Hacka basilikan grovt, skiva lken och de soltorkade tomaterna och riv vitlken med ett rivjrn.

Frs sedan den gula lken p medelvrme i hlften av olivoljan tills den blir genomskinlig. Tillstt kryddorna mot slutet.

Frs sedan spenaten och basilikan i resten av oljan i en annan stekpanna, tillsammans med den rivna vitlken.

Krydda med salt och peppar och blanda sedan ihop den frsta lken med spenaten och tillstt till sist de soltorkade tomaterna. Lt svalna.

Kavla ut smrdegen till ungefr dubbel bredd.

Skr sedan degen i 7X7 cm stora kvadrater och lgg p den svalnade fyllningen och smula ver fetaost.

Vispa ihop gg med vattnen och pensla kanterna p smrdegsbitarna. Vik drefter ver hlften av degen till en trekant.

Tryck ihop kanterna noggrant med en gaffel. Pensla ovansidorna p alla knyttena och str ver ett par nypor sesamfrn.

Grdda pirogerna i mitten av ugnen i 10-15 minuter.

Lyxiga piroger

Bulgurpytt med lkorv

verklighetlugnet / mnniskan / mten

Skogen som verklighetsflykt

AV ELEONOR BROMAN

Sjukskrivningar och utbrndhetsdiagnoser fortstter att ka lavinartat. I en tid dr regelbunden avkoppling

ersatts med stndig uppkoppling lmnar allt fler stadens stress och tervnder till naturen. Magasinet Bjrk

har trffat en av de som funnit lugn i skogen.

I Lunnevik p Skaft verrstas den kalla vinden av koltrastens sng. Hr har Jim Pettersson nyligen ftt tillgng till egen jaktmark. Ovanfr viken trngs kullvlta granar i grset efter Egonstormen. Jim stvlar ver trdstammarna, fller ut ryggsckens inbyggda jaktstol och plockar fram vapnet ur ett lngsmalt fodral.

Jag fick det av morfar nr jag brjade jaga, sger han och lutar bakstycket i massivt tr mot knet.

Tanken r att det ska g vidare till mina barn och till deras barn efter det. Vrdar man det man har hller det lnge, sger han och hller upp termoskaffe i en ksa.

Jaktssongen har inte brjat n, s ammunitionen har han lmnat hemma. Jim plockar upp tv frbrukade patro-ner ur flanellskjortan, 30-06:or med avbrutna spetsar. Det var med dem han skt sin frsta lg.

I jgarkretsen tillhr Jim en av de yngsta. 24 r gammal snkte han jaktlagets medellder till tminstone fyrtiofem. I brjan var mnga kritiska till en ny jgare och ansg sig bde viktigare och skickligare med lderns rtt.

Mnga har glmt att de varit unga. Ingen r en perfekt jgare frn brjan. Men vning ger frdighet, sger han och lgger ifrn sig vapnet.

Sedan jgarexamen 2009 har han jagat varje r ven om morfar introducerade honom till jakten lngt tidigare. Spnningen i att sitta p pass var det som gav motivation till att brja jaga sjlv.

Vanligtvis r det svrt att g upp p morgonen, men r det jakt r man klarvaken vid nollfyra.

Utver heltidsjobbet p byggfirman blir det mycket tid i skogen. En gng om ret reser Jim till Norge fr att fiska och fjllvandra.

Han ser sig sjlv som en lugn person och anvnder i frsta hand skogen som en klla till avkoppling.

Alltfr mnga r stressade i dag, men det r sllan jag knner s. Nr jag slutar fr dagen tnker jag inte mer p jobb. Det gr nd ingen nytta.EU har faststllt att stress r ett av unionens frmsta hlsoproblem.

Enligt Stressforskningsinstitutet har teknisk utveckling och otydliga grnser mellan jobb och privatliv pverkat vra frutsttningar till vila och terhmtning i en orovckande omfattning. I takt med att utmattnings-syndrom och mental ohlsa blir allt vanligare inom samtliga branscher r det tydligt att ngot inte str helt rtt till. Bara under de tv senaste ren har antalet stress-relaterade sjukskrivningar kat med 73 procent enligt Frskringskassan. Vrst drabbat r Vstra Gtaland fljt av Dalarna och Jnkpings ln.

Fr mnga har jakt blivit ett stt att komma bort frn samhllskraven och hitta ett fokus i vardagen. Stereotyp-bilden av den frsupne jgaren utmanas nr allt fler ger sig ut i skogen. P bara ngra r har antalet godknda teoriprov fr jgarexamen kat med hela 58 procent samtidigt som kvinnliga jgare blir allt fler. Att antalet jgare vxer ser Jim som positivt.

Det behvs nytt folk. Sedan finns det de som tar exa-men bara fr att lra sig om naturen. Vissa klarar ju inte av att skjuta. Men jakt r en livsstil. Den frndrar dig och gr dig till en annan person.

verklighet

53

54

verklighet

Men att beskriva hur det r att jaga r nstintill omjligt. Det r en knsla som mste upplevas. Men det blir ju

ett lugn. Man kommer ifrn allt det andra, fr sin egentid och trffar folk som har samma intressen.

Sedan Jim fick tillgng till egen jaktmark har hans rela-tion till skogen frndrats.

Nu finns inget krav p att man mste ut och jaga p samma stt. Men jag kan tnka mig att jakten blir ngot av en hajp fr de som inte har tillgng till mark dygnet runt. tminstone upplever jag att mnga jagar p det sttet. Om de inte fr skjuta s r det ingen bra jakt.

Besvikelsen gr mnga till aggressiva skyttar. Inte sllan skjuter nyblivna jgare utan att veta vad de siktar p.

De skjuter ju rtt art men de skjuter fel djur. Dr kommer en lg, d skjuter vi. Men sen kommer det tv kalvar efter, och vad hnder med dem? Man vill leverera men mnga blir stressade. Jag tror det har att gra med prestationskrav.

Intensivkurser har blivit ett populrt stt att snabbt f sin jgarexamen verstkad. Kurserna tar normalt sett tre

dagar och krver inga frkunskaper, ett upplgg som Jim r kritisk till.

Jag minns ju sjlv nr man gick i skolan. Man satt uppe en eller tv ntter och pluggade som fan till ett prov. Men fick man samma frgor en vecka senare hade man ju glmt svaren. Det r helt och hllet min personliga erfaren-het, men det knns mer som att de som gr kurserna r intresserade av att f tag i ett vapen. Det tar ju tre dagar, sen r de lovliga jgare om de klarar proven. Och d kan ju vilken tjomme som helst g ut och kpa vapen.

Jim har jobbat hrt fr att f fram en bra stam p n. Han har stenkoll p varenda lg inom de nrmaste hektaren. Ngra sjuka djur finns inte i hans marker. Men ngra friska syns inte heller till.

Jim berttar om fisket, hans nst strsta intresse och ett bra alternativ fr den som inte vill lgga tid och pengar p en jgarexamen. Fiska kan vem som helst gra. Det hand-lar bara om att ta sig ut. Han hller upp mer kaffe.

Detta r min frsta kopp sedan frra helgen. Jag har sn dr magkatarr.

Han gr en konstpaus och tittar in i skogen. Jag har ju faktiskt varit stressad och d hjlper inte

kaffe precis.

verklighet

55

P rangliga plaststolar lngs Gibraltargatans tegelvggar trngs soldyrkande gteborgare p en provisorisk uteserve-ring. Etnologen Eva Knuts har precis slutat fr dagen och pillar in en snus under lppen. Att vi vill ut, bort och i vg r ett rrelsemnster som framgr i allt frn jaktbloggar till stadsodlingsprojekt. Trendriktiga nostalgiker talar om en ny grn vg medan andra understryker miljvinsternas be-tydelse av en klimat-smart livsstil. Att mnga sker ett lugn i skogen tror hon handlar om en kombination av trendande ideal och en kad miljmedvetenhet.

I dag finns en tydlig autencitetslngtan efter ngot kta och ursprungligt, i jmfrelse med stadslivet som kan knnas tillskruvat och konstlat. Men det handlar ocks om att man vill ha kontroll och klara sig sjlv.

Eva Knuts ser det vxande intresset fr skogen i allt frn svampcommunities till Facebookgrupper dr medlemmarna diskuterar hur mycket granbarr som r vettigt att ta p ett dygn.

Till skillnad frn det ytliga plastiga stadslivet beskrivs naturen ofta som ngot besjlat. Naturupplevelser innebr fr mnga en knsla av ngot som r bigger than life. Hon funderar en stund.

Samtidigt kan man frga sig om trenden verkligen handlar om en lngtan till skogen eller om en lngtan bort frn stan.

Denna lngtan bort frn ptvingade frvntningar till sjlvvalda rutiner pminner i hg grad om 1970-talets grna vg. Att mnga lmnade storstderna fr ett liv p landsbygden var en reaktion mot de rdande idealen i ett samhlle som frlorat bde mening och charm. Eva Knuts frldrar var ngra av de som fick nog. En dag lmnade de lgenheten i Stockholm och flyttade till ett renoveringsob-jekt i Leksand, ett val som mottogs med blandade reaktioner.

D fanns nstan ett frakt mot miljmedvetna personer. Grna vgare betraktades bland mnga som flum-mnniskor, helt enkelt p grund av att man frvntades gra karrir i stan.

Detta frakt har i dag ersatts med en helt annan attityd. Stadsodling har blivit ett etablerat uttryck, att inte kllsortera r nrmast ett lagbrott och nu fler vxthus sljs n ngonsin tidigare. Effekten av en allt mer ptaglig milj-pverkan har utan tvekan varit bidragande i intressefrgan, men ven sociala medier har varit med och skapat ett klimat som frndrat naturens status.

Att lgga upp bilder p sin skogspromenad r ju ngot man fr cred fr i dag. Istllet fr antidepressiva ordinerar lkare daglig jordkontakt p recept och studier visar p att hjrtrytmen gr ner nr vi pysslar med jorden.

Till skillnad frn det ytliga plastiga stadslivet beskrivs naturen ofta som ngot besjlat.

56

verklighet

Eva Knuts tror att mnga funderar p hur de skulle klara sig utan all den komfort vi stndigt omringas av, en tanke som bottnar i en knsla av bristande kontroll och sjlv-stndighet. Liksom sina frldrar trttnade hon p stadens arkitektritade frutsgbarhet och skrev kontrakt p en obehandlad kolonitomt 2010. Dr marken tidigare tckts av tistlar och klver samsas nu en stuga, nybyggt frrd och prunkande vxter.

Man vill ha bde och. Den centrala lgenheten i stan och mjligheten att komma ut, sger hon och kisar genom luggen.

I sin forskning har Eva Knuts pratat mycket med mnn-iskor uppvuxna utanfr skogsmulle-Sveriges grnser. Inte sllan har dialogerna bekrftat kulturens betydelse av mnniskors lngtan och rdslor. Framfr allt har mnga utlandssvenskar reagerat p hur svenskarnas relation till naturen ofta framstlls som fin och positiv.

I Sverige tycker vi om skogen. Men i mnga andra kulturer r naturen skrmmande, ociviliserad och okontrollerbar. Det finns till exempel en frvning kring varfr frskolorna alltid ska vara ute och g i friska luften.

Att kulturella frvntningar pverkar hur vi upplever vr omvrld r enligt Eva Knuts ett faktum. Hur vi uppfattar vr omgivning r nra kopplat till hur vi tidigt i livet lrt oss uppleva olika situationer enligt en frutbestmd id. I kulturer dr skogen framstlls som mrk och farlig r det inte heller konstigt att mnga upplever den precis s.

P samma stt r det med havet. Fr lnge sedan sgs havet som ett ndvndigt ont eftersom det var ngonting som tog mnniskor ifrn en. Men att ha en positiv instllning till havet r exempelvis inte sjlvklart fr inlandsbor. Har man vuxit upp p en plats fr man en speciell relation till den.

Har man vuxit upp p en plats fr man en speciell relation till den.

VINJETT

SIDA

58

verklighet

verklighet

59

I Lunnevik p Skaft blickar Jim Petterson ut ver skogsomrdet. Han ser ut att hra hemma dr p jaktstolen. Fr honom r relationen till bde skogen, naturen och havet en sjlvklarhet. Vinden har lagt sig men tystnaden bryts av en gren som kncks. Pltsligt str en r-bock bara ngra meter bort. Blickstilla iakttar Jim rdjuret medan det fejar hornen mot granarnas nedersta kvistar. Det r ett ungt djur. Vilt och fritt. Fr ett gonblick stannar det till och stirrar rakt p oss, men inte frrn bocken klttrar upp i berget p andra sidan fltet knner det vittring och brjar sklla. Jim rttar till hrselkporna utanp den frg-glada kepsen och ler stort.

Han har vldigt fina gener i sig. Det ser man p de jmnvuxna hornen. Du knde att hjrtat satte igng lite?Alla ord knns pltsligt verfldiga. Dr stod det mitt fram-fr oss, det skrmmande, ociviliserade och okontrollerbara. r detta knslan jgare sker? Jim funderar en stund.

Att komma ut i skogen r ett stt att fly vardagen. Och bara vara.

I Gteborg har entusiasterna plockat fram motorcyklarna ur garagen. De blankpolerade fordonens dova lte fr hela staden att vibrera. Lderkldda frare lmnar de dammiga gatorna t sitt de. En del i jakt p frihet, andra p flykt frn verkligheten.

60

verklighet

Pverkar skogen vr hlsa och i s fall p vilket stt? Jag vill hvda att skogen pverkar vr hlsa positivt. Vi har bott betydligt lngre i naturen n i staden. I stads-milj utstts vi stndigt fr beslutsfattande och vi ver-ses av sinnesintryck. Vr hjrna fr aldrig koppla av. Att cykla eller promenera genom staden fr hjrnan att arbeta vldigt hrt eftersom vi alltid fattar beslut och mste frhlla oss till allt runtomkring. ven utvecklingen av den moderna tekniken pressar oss stndigt att allt ska g fort.

Vad hnder i kroppen?Vr forskning visar att hjrnan och kroppen mr bra och kan vila i skogen, dr fr den en tillrcklig mngd infor-mation. Det vi kan se r att blodtrycket och pulsen gr ner nr man vistas i skogen jmfrt med i stadsmilj. Man har ven mtt hjrnans aktivitet nr frskspersoner ftt lyssna p fgelsng. Resultatet visar att fgelsngen stimu-lerar lugn-och roknslor.

Mr vi bra av att vistas i skogen?

Foto: Ulrika Lagerlf, Skogsllskapet AB Hur lng vistelse i skogen krvs?Det handlar egentligen inte om exakt tid utan snarare att man vistas i skogen regelbundet. Det gr att jmfra med trning. Man kan inte trna tre mnader och sedan knna att man r klar, man mste fortstta regelbundet.

Kan inte en joggingrunda ha samma lugnande effekt som att vistas i skogen?Det beror p. Allt handlar om att tillvaron ska vara kravls. Om man joggar kanske man tnker p hur snabbt det gr, man kollar tiden och s vidare. Det blir till en prestation. D r det bttre med avkoppling i skogen.

Vilken typ av skog r bst fr avkoppling?En ppen skog vid en sj r bst. Ofta vill man ha skydd i ryggen i form av buskar eller trd och ppen sikt framfr sig.

ANN DOLLING Ann Dolling r universitetslektor p Sveriges lantbruksuniversitet och forskar om skog och hlsa. Forskningen visar att hjrnan och kroppen mr bra av att vara ute i naturen.

verklighet

61

Det vi kan se r att blodtrycket och pulsen gr ner nr man vistas i skogen jmfrt med i stadsmilj.

I skogen medAV ELEONOR BROMAN

Vilka relationer har vi till skogen?Fem personer med olika bakgrund beskriver

deras frhllanden till en mytomspunnen plats.

65

verklighet

"MILJN INSPIRERAR MIG OCH SKAPAR ENERGI ATT LGGA TILL NGOT NYTT I DEN FOTOGRAFISKA PROCESSEN."

Mert Sahbazfotograf

verklighet

66

"JAG ANVNDER NATUREN FR ATT VISUALISERA DET SOM R SVRT FR MNNISKOR ATT TA TILL SIG."

Jeanette Schringenvironmental artist

SIDA

verklighet

68

verklighet

69

verklighet

"I SKOGEN R DET INTE MNNISKAN SOM BESTMMER."

Hanna Ericssonridinstruktr och stallchef

70

verklighet

"ISTLLET FR ATT FOKUSERA P ATT TA SIG FRAMT FOKUSERAR MAN P NUET."

71

verklighet

Kajsa Strandlngfrdscyklist

"I SKOGEN BLIR MAN MER UPPMRKSAM P SIN OMGIVNING."

73

verklighet

Edvin Mellergrdklttrare

Stenarna p marken tcks av den mrka fuktiga mossan som klttrar sig upp lngs med gran-stammarna i den tta granskogen. Hr mter skogens mystik golfbanans lugn. Ett paradis.

Srskilt fr danskar.

AV JOANNA BARTLEY

Ett danskt paradis

76

verklighet

Precis vid grnsen till Smland, 46 kilometer nordost om Helsingborg ligger rkelljunga. Hr blandas granskog med bokskog och bjrkar. I kommunen bor knappt 10 000 perso-ner. Hit har Woodlands country club lyckats locka flera golfspelande och designlskande kpenhamnsbor.

I hus nummer 30 hnger tvtten p tork och snabbkaffe rrs ner i det heta vattnet. Huset r ljust och rymmer flera designklassiker. Varje mbel och detalj knns noggrant utvald. Hr bor Lena och Bo Andersen. Ett danskt par som var bland de frsta att kpa hus hr. Genom ngra bekanta som varit och golfat p klubben fick de upp gonen fr Woodlands. Det var innan omrdet ens hade brjat byggas. Lena och Bo blev nyfikna och en vecka senare kte de fr att titta. Innan dess hade de inga planer p att kpa ett fritidshus. nnu mindre i rkelljunga. Men nu fll de direkt fr en tomt och bestmde sig fr att sl till.

Nr vi var hr och tittade frsta gngen s var det en liten skogs-dunge hr. Ljuset fll s fint. Det r verkligen ett speciellt ljus hr, sger Lena och ler nr hon tnker tillbaka.

Vid terassen som vetter ut mot golfbanan str Bo i sina brunrutiga byxor och kommenterar vdret. Frra helgens sol har nu bytts ut mot en jmngr himmel med strilande kallt regn. Han r inte njd, men ger sig nd ut fr en runda golf.

Lena slr sig istllet ner i en av de grna Eames plaststolarna insvept i en kofta. Lena och Bo bor i vanliga fall i ett ldre hus utanfr Kpen-hamn. I sju r har de beskt sitt hus hr. Bilresan med frjan via Helsing-borg tar cirka 1,5 timme. Hit ker de cirka tre gnger i mnaden.

Av Sveriges 571 277 fritidshus gs 6,5 procent av utlndska gare. rkelljunga r den kommun i nordvstra Skne som har flest fritidshus. Av alla fritidshus i kommunen r 41 procent utlandsgda.

P 1990-talet var det mnga kpare frn Tyskland, men de har minskat betydligt. Nu r rkelljunga istllet ett populrt ml fr danskarna. 11 415 fritidshus i Sverige gs av dem. Efter finanskri-sen 2008 frsvann mnga av de danska huskparna, men de r fortfarande flest i kommunen.

Magnus Skld, fastighetsmklare p Fastighets-byrn i rkelljunga, kan se att marknaden har ba-lanserats upp sedan krisen. Det som gr rkelljunga till en attraktiv ort r den geografiska nrheten till kontinenten och fr att hr finns de kvaliter som danskarna sker.

Det man kan se r att de efterfrgar avskilda lgen nra sjar. De sker efter skogen och tystnaden. Att f komma bort frn bruset i Kpen-hamn, sger Magnus Skld.

De sker efter skogen och tystnaden.

77

verklighet

VINJETT

SIDA

VINJETT

79

Vi ker ut en runda i golfbilen fr att titta p om-rdet. Lena tar med sig ett stort frskinn att sitta p. Golfanlggningen rymmer totalt 27 hl och runt banan med 18 hl ligger de 43 husen utspridda lngs med kullar och sjar. P omrdet finns en fotbollsplan, ten-nisplaner, restaurang och en sj dr man kan paddla kanot och bada och en naturlekplats fr barnen.

Vid de tv infarterna till omrdet finns det grin-dar fr att hindra ovlkomna gster fr att ta sig in. Lite som i ett gated community. Att bo s hr r en trygghet berttar Lena medan hon svnger runt den lilla golfbilen runt ett skogskrn. Nr Bo r ute och reser s knner hon sig aldrig rdd fr att vara hr sjlv. Ensamheten och otryggheten som kan infinna

sig ute i skogen finns inte hr.I grundpaketet till varje hus ingr ven tv med-

lemskap i golfklubben. Lena vxte upp med en far som var golftrnare. S intresset har alltid funnits dr, men fr Bo har intresset vuxit fram p senare r. Nu spelar de golf s ofta vdret tillter.

Varje r anordnas det golftvlingar och fester fr husgarna. Den goda gemenskapen mellan grannarna r en viktig del hr p Woodlands. Nr Lena och Bo kpte huset knde de bara det nrmsta grannparet som frn brjan hade tipsat om stllet. I dag har de flera goda vnner i omrdet.

Anna Kron Boysen jobbar som pr-chef p det danska kontoret hos kommunikationsfretaget VisitSweden, som marknadsfr Sverige internationellt. Hon menar ocks p att de flesta danskarna grna bor lite avskilt, grna i norra Skne, dr skogen brjar p riktigt samtidigt som det r nra hem. De besker grna Kullaberg och Sdersen fr att det ligger nra de danska storstderna, men har en helt

verklighet

COUNTRY CLUB Generellt r en country club en privat klubb som erbjuder sina medlem-mar en rad olika tjnster, oftast anknutna till ngon form av sportanlgg-ningar. Woodlands servicekoncept innebr att husgarna ska f mer tid till att spela golf eller gna sig t andra fritidsaktiviteter. De ska kunna koppla av tillsammans med familj och vnner.

annorlunda natur. I Danmark finns mycket bruksmark och skogarna r vl-digt finskurna. Sedan har vi ocks allemansrtt, vilket inte finns i Danmark. Ska man ut i skogen r det ofta i ngon av de statliga skogarna. Skogen i Sverige upplevs som vild och stor.

Det danskarna helst gr i Sverige r att vandra och njuta

av naturen berttar Anna Kron Boysen. Bland barnfamil-jer r det ocks vldigt vanligt att ka hit fr att paddla kanot.

Skogen och naturen r det frsta som danskarna tnker p nr de associerar till Sverige. De ker hit fr att uppleva naturen. Sen lockar stderna ocks, som Stock-holm, Gteborg och Malm.

verklighet

82

Att danskarna vljer att bo i ett fritidshusomrde r inte vanligt, dr r svenskar mer positiva. Trots det r danskarna i majoritet p Woodlands. Hr bor en svensk, tv norrmn och resterande r frn Danmark. De flesta anvnder det bara som fritidshus, men det finns ocks tre par som bor hr ret runt.

Karl-Johan Westberg, driftchef p Woodlands country club, tror att en anledning till varfr det bor s mnga danskar hr delvis beror p att Jens Nielsen, som grun-dade Woodlands, sjlv r dansk och med hjlp av sitt kontaktnt riktade han mycket av husfrsljningen t den danska marknaden.

Sedan lockar sjlva konceptet. De r glada i design och

det r den danska arkitekten Henning Larsen som ritat husen, sger Karl-Johan Westberg.

Henning Larsen anses vara en av 1900-talets ledande ar-kitekter. Han har bland annat ritat Kpenhamns operahus och Malms stadsbiblioteket och var knd fr att leka med ljuset. Hr blev resultatet ett fritidshus i tre olika storlekar, dr huset smlter in med naturen och inget har lmnats t slumpen.

Bo och Lenas hus p 152 kvadratmeter r av den strsta modellen. Att det var just ett Henning Larsen-hus hade sin pverkan vid kpet. Bo r sjlv arkitekt och grafiker och visste att det skulle bli ngot alldeles extra.

verklighet

Det finns bra arkitektur i Sverige, men det r mycket rda hus med vita knutar.

83

verklighet

Huset r byggt p plar, tv-tre meter upp. Det gr att det knns som huset svvar ovanfr marken ut i naturen. Inte srskilt svenskt. Det finns bra arkitektur i Sverige, men det r mycket rda hus med vita knutar. Detta huset r byggt av kanadensiskt cedertr, sger Bo och gr bort mot kylskpet och hller upp ett glas vitt. Sen sjunker han ner i en ftlj borta vid tv:n, dr det visas golf.

Lena r uppvuxen i R utanfr Helsingborg. Vid 18 rs lder flyttade hon till Kpenhamn fr att studera till montessorilrare. I Danmark trffade hon Bo och blev kvar. Nu jobbar hon tillsammans med Bo p deras reklambyr i Kpenhamn. Ju lngre in i samtalet desto mer trder Lenas

sknska dialekt fram och den danska brytningen frsvinner ven om hon d och d slnger in nt danskt ord.

Hon pekar p en arbetshrna och frklarar att de ibland tar med sig jobbet hit. Ibland tar de ocks med sig sina kunder till huset. Hr kan de blanda affrer med en runda golf och njuta av naturen.

Huset har ven blivit en mtesplats fr slkt och vnner. Hr kan syskon, barn och barnbarn njuta av att bara um-gs i naturen och p golfbanan.

Tidigare kte vi kanske till Sverige 14 dagar om ret. Nu r vi ju hr s ofta vi bara kan. Jag och mina syskon trffades tidigare hemma hos min mor. Nu har det hr blivit den nya platsen dr alla mts.

84

Det Lena gillar allra mest med Woodlands r helheten. Att komma ut och motionera, ta en tur i skogen och att lta hjrnan koppla av.

Det r en helt annan natur hr. Danmark r ju helt platt och hr r det mer kuperat. Jag tror att man anvn-der skogen mer i Sverige n vad man gr i Danmark. Och visst har man saknat naturen ibland.

Innan Bo och Lena kpte huset hade de ingen relation till rkelljunga. Det var nt helt nytt fr dem bda.

Nr det r alldeles vindstilla kan man hra motorv-gen, men annars r det alldeles tyst hr. Vi bor ju utanfr Kpenhamn dr en massa larm och snt lter. S det r skillnad. Hr r s lugnt. Vid sex-tiden p sommaren gr det rdjur och betar hr utanfr. Det r s rofyllt.

Bde Lena och Bo r verens om att det r ett bra stlle. Dremot r de mer tveksamma nr det gller rkelljunga. De besker egentligen bara rkelljunga centrum fr att handla mat. Annars ker de mycket hellre till ngelholm, Bstad eller Helsingborg, dr det finns mer liv.

Det r ett bra stlle, ett fint hus. Men rkelljunga r ingenting, de har ingenting. Vi handlar mat dr p Coop, men annars kan det vara den trkigaste stllet i Skne,

sger Bo. Lena skrattar och lgger till att Billesholm nog ocks kan platsa p den listan.

Lena och Bo hade tidigare en vision om att flytta till Sverige nr de blev ldre. Kanske var detta ett prov p att se hur livet skulle kunna se ut p den svenska landsbyg-den? Trots naturens sknhet och all lyx de arkitektritade husen p Woodlands har att erbjuda s verkar det inte vara tillrckligt fr dessa kpenhamnsbor.

Vi trodde att detta kanske skulle bli det huset nr vi blev ldre. Men nej, jag har fr mycket krut i rumpan. Jag skulle bli galen. Jag vill ha mer liv omkring mig, sger Lena.

verklighet

Vi trodde att detta skulle bli det huset nr vi blev ldre. Men nej, jag har fr mycket krut i rumpan.

En liten gnista rckte fr att antnda skogen kring Sala i Vstmanland. Branden spred sig snabbt och den fjrde augusti 2014 stod 13000 hektar i lgor. Det blev den strsta branden Sverige upplevt i mo-

dern tid. Stora delar av skogarna jmnades med marken och frkolnade.

Kommer det ngonsin kunna vxa ngot ur askan?

AV KARIN HANGASMAA SELKER & JENNIFER JOHANSSON

Det blommar i askan

verklighet

86

Oskar Axfeldt sitter i bilen p vg hem frn jobbet i Avesta d telefonen ringer. Det r en god vn. Vi slcker ditt hus fre vi slcker mitt, fr ditt kom-

mer att brinna ner frst, sger vnnen i telefonen. Det frsta Oskar tnkte p var djuren som gick p sommarbete i hagen intill hans hus i rbck.

Jag tnkte att jag frst mste rdda det som lever istl-let fr dda ting. Fixa en djurtransport och fra djuren i skerhet, berttar Oskar.

Han berttar hur han krde genom den brinnande skogen, p vgar som egentligen borde varit avsprrade fr lnge sen, och lyckades till slut f ver alla djuren till sin fars grd en bit utanfr brandomrdet.

Bde huset och djuren klarade sig oskadda frn branden men nnu visste inte Oskar hur hans skog sg ut, och vad som fanns kvar av den.

Det drjde flera veckor innan polisen slppte p s-kerhetssprrarna, eftersom att det var farligt att vistas i skogen. Rtterna hade brunnit bort och trden kunde vlta nr som helst. Det var inte heller skert att branden var helt slckt.

Jag r en nyfiken jvel och behvde se med egna gon hur min skog drabbats fr att f ro, berttar Oskar.

Stenhllarna var fortfarande varma nr han kom upp i skogen. Han fick rra sig frsiktigt ver de fallna trden och den frkolnade jorden. P vissa stllen gldde det nnu. Snart insg Oskar att nstan 20 hektar av hans skog var nedbrunnen. Han kunde inte frst hur det ngonsin skulle kunna vxa i den sargade jorden igen.

Brandekologen Anders Granstrm, p Sveriges lantbruksuniversitet i Ume, forskar om tervxt efter skogsbrnder. Han berttar att skogsbrnder r en helt naturlig freteelse. Med eller utan mnniskan brinner det.

Det finns till och med bde svampar, vxter och insekter som nstan bara kan leva i brandhrjad skog.

Efter branden i Vstmanland kommer skogen att se annorlunda ut en lng tid fram ver.

Andra vxtarter n de vi vanligen ser i omrdet gynnas av de nya frutsttningarna. Svedjenvan har redan brjat blomma och lvtrd kommer snart att sl rot. Vill man bruka jorden rjer man undan lvtrden fr att lmna plats t gran och tall.

Gr man dremot ingenting kommer du att se skillnad p vegetationen i ungefr 30 r. Drefter dr arterna som trivs i brandhrjad mark p grund av att den vanliga skogen vxer tillbaka.

tervxten efter en skogsbrand r som allra kraftigast i brjan. Skogsgarna som planterar och sr ny skog fr skjuts av naturen de frsta tv ren. Mnga vljer dock att vnta ett r eftersom det finns risk fr snytbaggar. Insekter som lever p den skadade skogen och r farliga fr de friska trden.

I Oskar Axfeldts by r det mnga som vntar med att s ny skog. De vet nnu inte vad de vill gra av marken, och kanske inte heller hur de ska gra. Oskar tnker dremot brja s ny skog med en gng. Han vet att det r en vild chansning men tar hellre den risken n vntar.

Jag har lst mycket om terplantering efter brnder och vill stta i gng s fort som mjligt. Det r viktigt fr mig att kommande generarationer har en skog att bruka. Nr det tar nstan 100 r fr en tall att bli fullvuxen s jag ser ingen vits med att vnta, sger han.

Det ligger mngder av kottar i upptravde lkartonger i kket hos Oskar Axfeldts frldrar. Efter att avverknings-maskinerna tagit bort de brnda stammarna har han gtt efter och plockat kottarna som ligger kvar.

Nr de torkar i vrmen ppnar sig kottarna och man kan ltt knacka ut frna i handflatan. n s lnge har jag och frldrarna knackat ut frn fr tre hektar skog

Frerna ska Oskar sjlv s i brandomrdet i sin skog. Gr allt som det ska har han en fin tallskog om drygt 30 r. Han har provodlat tio tallfrn i en liten vit kruka i kket. De flesta kom upp men vissnade snart. Tv sm ljusgrna, spda plantor har klarat sig och blivit lika hga som ett lillfinger.

S hr stora blir de inte lika snabbt i naturen. Den har haft gynnsamma frutsttningar som inte finns i skogen Jag tror p den hr modellen.

Det r viktigt fr mig att kommande generationer har en skog att bruka

Svedjenva har redan brjat vxa i omrdet. Den kommer finnas i omrdet i ett till tv r efter skogsbranden.

verklighet

87

Oskar Axfeldts visar runt i sin nerbrunna skog. 20 hektar frsvann i lgorna frra sommaren.

88

Mygg- eller getingr?

Mnga har upplevt att den hr vren varit blt och blsig. Jmfrt med en genomsnittlig majmnad har det ocks regnat lite mer n vanligt. Det kan betyda att sommarens prv-ningar i skogen kommer att delas med en stor mngd mygg. Myggen behver mycket nederbrd d deras gg klcks i vatten.

Nr frhllandena fr mygg blir dliga kar sannolikheten fr en sommar med mycket getingar. Fr att getingarna ska kunna bli mnga krvs flera saker. En viktig ingrediens r att vdret r soligt och torrt.

verklighet

Den ekologiska maten fortstter ka

Svenskarna kpte s mycket ekologisk mat i fjol att det blev ett rekordr. Nu handlar 8 av 10 svenskar ekomat regelbundet. Frslj-ningen kade med 38% under 2014.

Hela det ekologiska sortimentet har kat men mest r det frukt och grnt som intres-serar kunderna.

Uppsving fr skogen

De strsta strningarna kommer frn mnniskan i form av urskogsavverkning.Linda Berglund ppekar att den svenska skogen har sktts dligt men att man nu lrt sig av sina misstag och hoppas att trenden vnder uppt.

I dag mr den svenska skogen inte srskilt bra. Dremot har vi sett en viss frbttring ur miljhnsyn de senaste 20 ren dr skogsbruket lmnar trd, lv och dd-ved som r en viktig struktur fr mnga arter i avverkade bestnd, sger hon.

Det r inte bara mnniskan som utgr strningar p den svenska skogen. Det frekommer ven naturliga strningar i form av versvmmade floder och lgintensiva brnder som gjort att den svenska skogen under ren anpassat sig till att fryngra sig och vxa upp igen.

Enligt Linda Berglund r det viktigt att bevara skogen uti-frn tre olika aspekter. Det frsta r att arterna i sig har ett existensberttigande. Det andra r ur ett mnskligt perspek-tiv, det finns en enorm okunskap kring hur naturens arter kan anvndas till exempelvis lkemedel. Hennes frmsta ar-gumentet till att bevara skogen r att alla arter r beroende av varandra. Det handlar om att skydda skogens ekosystem.

Fram till 2020 har Sverige 16 miljkravsml varav tv av dessa man i nulget berknar kunna n till dess. Det har som sagt skett en frndring de senaste 20 ren men det r en lng bit kvar att g, sger hon.

MARKUS JACOBSSON

I dag har vi bara sm fragment av gammal naturskog kvar. Tidigare utgjordes 40-60 procent av Sveriges yta av gammal skog. Nu r det bara 5 procent kvar. Jag ser med tillfrsikt p framtiden fr den svenska skogen, sger Linda Berglund.

Linda Berglund, skogsexpert p Vrldsnaturfonden

VINJETT

SIDA

AV JOHN ANDERSSON

Minns du den stad

verklighet

verklighet

P marken ligger ngra granar som en gng varit en hck. Lutad mot den grna hgen str en yxa. Allt behver inte g s fort hela tiden. Vi har en motorsg, men d gr det inte att prata med varandra under tiden man hller p, sger Erik Svensson.

Var och en av granarna har omsorgsfullt fllts fr hand. Bredvid honom str Bjrn Svantesson. Det r med honom som Erik pratar samtidigt som de ikldda varsin mrk fleecetrja och stvlar lter yxan arbeta. Efter alln som leder fram till huset r alla granar borta. Kvar r ett stort prontrd dr en liten rdhake tittar fram. En bit bort str en spade nedstucken i marken.

Det r frsta gngen jag odlar s jag kan egentligen ingenting om det hr. Jag kanske testar lite ltta grdor som mortter och rdbetor och lite potatis mste jag vl nd lyckas med. Men det r inte drfr jag vill bo hr, sger Erik.

Fr lite mer n tre r sen sitter Erik i Globala studiers lokaler i Gteborg. Han skriver sin kandidatuppsats om svenska turisters fotograferande i sdra Afrika. Men det r ngonting som gr att det tar stopp. Det str stilla. Han r fast i ngot han tycker r grtt, trist och stressigt.

Drmmen om att gra ngonting annat, att komma bort frn stan blir allt mer ptaglig. Erik hoppar av studierna.Han brjar lsa om hur det r att bo p landet och sparar till ett eget torp. Det r det enda han tnker p. Ngot som till viss del ven gr att hans relation tar slut.

Vi sg saker p olika stt. Jag levde inte i nuet utan i framtiden, i det jag har nu. Det r svrt att leva ihop om man inte delar samma drm. Det gr helt enkelt inte, sger Erik.

En bit utanfr Mariestad, i Sundsmarken, ligger torpet som Erik efter lite efterforskning tror heter Rumpegrden. Det r i alla fall s han sjlv vljer att kalla det. Under alla r som han tittade ut genom fnstret i lgenheten p Hisingen var det hr han lngtade till.

Allt han ser r gr asfalt. Hans tankar r ngon annanstans. Allt han hr r det krampaktiga ljudet frn trafiken. Han drmmer om ngonting helt annat.

verklighet

92

verklighet

Jag gillar inte att vara ensam.

Nu drmmer han inte lngre. Frn kket r det inte lng-re smutsig betong och gnisslande sprvagnar som mter hans blick. Nr han tittar frbi OP-flaskan p fnsterbrdan som anvnds som vattenkaraff, s ler han. Allt dr utanfr r hans. ver fyra hektar med allt frn trskmark fylld med stundande lupiner, bjrkar som radar upp sig som prl-band p ppna flt och lngst bort tt skogsmark som likt en gigantisk grdsgrd ramar in och skyddar marken frn vrlden p andra sidan.

Det r precis det hr lugnet som gjorde att jag ville flytta ut p landet. Det finns ingenting som stressar mig hr utan det r upp till mig vad som ska hnda, sger Erik.

Han tycker inte det ska bli en allt fr stor grej av att han har valt att flytta ut p landet.

Det r bara fr att vi har skapat en norm att det r i stan man ska bo. Det finns mnga frdomar om att det inte gr att ha ett modernt liv hr. Men det stmmer inte.

Jag tycker inte att man ska behva vara 58 r, klappa kat-ten och kolla p blommor bara fr att man vljer att flytta ut p landet. Man kan ha ett aktivt och rikt socialt liv nd, sger Erik.

Mycket av dagens alla behov anser han vara konstruk-tioner av samhllet och att det finns en allmn press p hur man ska se ut och vilka prylar som man mste ha. Genom att kliva ner lite p bekvmlighetsstegen tycker han sig kunna skapa ett bttre liv.

Jag lste att vi under en dag inne i stan fr ver 5000 reklamintryck, det r klart att vi pverkas av det. Hr ute kan jag vlja bort mer saker och vara ifred p ett helt an-nat stt. S fort jag kommer in till stan tnker jag direkt mer p mitt utseende. Hr kan jag g p toa, titta mig i spegeln och tnka h fan, r det s hr jag ser ut? Jag r nog rtt s lttstressad och orolig av mig. Just nu knns det vldigt sknt slippa tnka p allt jag tvingas gra inne i stan. Det finns andra saker som r mer relevanta fr mig.

Bjrn kommer in i kket och slnger in tv kluvna ved-klampar i den gamla vedspisen. Han vrider lite p spjllet och knner med handen ver plattan innan han stller dit en kaffekanna. Vggen bakom spisen r igenmurad.

Erik och Bjrn tror att det finns en stenugn drunder. Men det r ett senare projekt. Var sak har sin tid och n-gon brdska r det inte.

Det r s hrligt hr. I stort sett r det grnslst p vad man kan gra. Vi kan g runt och tnka p vad vi ska hitta p fr kul projekt hrnst. ven om vi inte vet hur vi ska gra gr allt att lra sig. Kunskapsprocessen r minst lika viktig som slutprodukten.

Att gra stora projekt r inget som avskrcker Erik. Han sger att vi lever i ett verfldssamhlle dr folk slnger allt mjligt vilket gr att det gr att bygga vad som helst nstan gratis. Genom att ha mycket tid och kunskap gr det att

komma undan billigt. Sen har jag ju turen att Bjrn bor hr ocks, han r

ovrderlig.Nr Erik kpte sitt torp fr sju mnader sen var tanken

att han skulle bo hr sjlv. Det var lite skrmmande. Men det blev bara en knapp mnad av ensamhet. Frra som-maren jobbade han som volontr p en ekologisk grd i utbyte mot mat och boende. Dr trffade han mnga som nu kommer och hlsar p och hjlper till p Rumpegr-den. Bjrn var en av dem, men han ville grna flytta in p heltid. Nu har han ftt en sng i vardagsrummet och r en stor trst i allt som mste fixas i ordning p torpet. Han lste bygghantverk i Mariestad, ngot som kommer vl till hands hr.

Jag gillar inte att vara ensam. Det sociala r vldigt viktigt fr mig. Jag och Bjrn delar samma intressen och gr runt och pratar hela dagarna. Han betalar en femhundring i mnaden och lr mig att bygga och jag lr honom att kra bil. Det r s det borde vara, sger Erik.

verklighet

93

Erik och Bjrn sitter p varsin stol p baksidan av huset och kliar sig i skggen. Med stolthet i gonen tittar de ut ver marken och skogen. En ormvrk hrs frn hll och lika tyst som resten av omgivningen kommer en katt smygande. Vide heter han. Fast ofta