TillsammansTEMA:

De stora skärmarna har blivit små

Gunnar Krig kubens svenska mästare

årg

ån

g s

ex

nu

mm

er e

tt 2

008

Förvandla dina foton till objektgrafik i illustrator

ICA Nära StrömmenAlltid öppet till 22

Hemköp KungsgatanButiken för oss som älskar mat, catering, kök, service och kvalité

En riktig matbutik

Du har precis öppnat en tidning framtagen av studenter från civilingenjörsprogrammet Medieteknik på Linköpings universitet, Campus Norrköping. Utbildningen har funnits sedan 1997 och är därmed relativt ny jämfört med många andra, mer traditionella, civilingenjörsprogram.

Allt eftersom tekniken utvecklas och blir mer komplex ökar behovet efter personer som kan överbrygga gapet mellan konstruktör och slutanvändare samt göra komplic-erad teknik förståelig för gemene man. Det är här medi-eteknikern kommer in i bilden. Med kunskaper inom både teknik, humaniora och design får medieteknikstudenten unika insikter och kan fungera som kontaktnav mellan användare, designers och utvecklare.

En utexaminerad medietekniker har möjligheter att jobba inom en bred och varierad arbetsmarknad, såväl i Sverige som interantionellt. Medietekniker har skapat allt ifrån filmeffekter i Hollywood och 3D-visualiseringar av galaxer till virtuella möbler i IKEA-katalogen och tryckprofiler för stora tryckerier.

www.gdk.nu

Grafisk Design och Kommunikation är en ny tre-årig utbildning som ges av Linköpings Tekniska Högskola. Den resulterar i en kandi-datexamen i grafisk design.

Utbildningen ger teknisk kunskap om olika medier och kännedom om vilka mediekanaler som är lämpligast för förmedling av olika typer av budskap.

Till programmets huvudämne grafisk design räknas kurser i till exempel typografi och layout, färglära, digital bildhantering och onlineproduktion. Studenterna läser även kurser i kommunikation, ekonomi, språk, konst och juridik. För att kunna arbeta i och leda projektgrupper läses även projekt- och gruppmetodik.

GDK utbildar kreativa kommunikatörer och produktiva projektledare, människor som kan konsten att förmedla budskap på ett e�ektivt sätt.

Redan första året knyts utbildningen till näringslivet genom företagsförlagda projekt. Studenterna får arbeta med riktiga uppdrags-givare, där första årets projekt är inriktat mot trycksaksproduktion.

Till framtida arbetsplatser räknas bland annat mediaföretag, reklambyråer, marknadsavdeln-ingar, informationsavdelningar, tidningar, bokförlag och tryckerier.

År 2009 tar den första årskullen examen, med en kompetens som bör vara av intresse för flera olika delar av både den grafiska branschen och andra företag i behov av välutbildade kommunikatörer, kreatörer och projektledare.

CIVILINGENJÖR

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLAMEDIETEKNIK

Vill du veta mer om utbildningen eller få kontakt med medieteknikstudenter, besök vår hemsida!

www.medieteknik.nu

4

Mag

enta

200

8

TextEmil Björklund, Max Fehrm, Andreas Hansson, Alida Andersson

FotoJohanna Gustafsson, Emil Björklund, Andreas Hansson, Mattias Seebergs, Kristoffer Aronsson, Alida Andersson, Roger Nordström

IllustrationSofia Rådström, Maria Wester

LayoutEmil Björklund, Max Fehrm, Andreas Hansson, Anette Trönnberg Lundin

OmslagsbildMagentaredaktionen

Temafoto TillsammansJohanna Gustafsson

Innehållsfoton Kollektiv & New Media MeetingJohanna Gustafsson

www.magenta-online.comredaktion@magenta-online.com

Ansvarig utgivareAnders Olsson

Utgivningsdatum2008-12-03

Pernilla LindblomLayout

Elizabet WesterlundAdministration

Erica LiljebladIllustration

Erik JonssonWebb

Anders OlssonChefredaktör

Linnea OlsénMarknadsföring

Sandra EidergrenRedaktör

Sofia SamuelssonLayout

Elisabeth LindqvistRedaktör

Magnus BlixFoto

Medarbetare i detta nummer

Från kvadrater till tidning

Då var det dags för en ny redaktion, hösten är här med svampar och bär. Mörkret kryper närmare och kylan tvingar fram jackor och halsdukar ur garderoben. Sommarens lediga dagar har sedan länge förbytts mot plug-gets hårda skola. Varför står man ut med allt detta? Hur undviker man att förfalla i en höstdepression? Svaret tros vara Magenta. Målet med den här tidningen är att ge hopp om framtiden, ge en insikt om efterstudietiden och de möjligheter som finns där. Magenta ska även ge insikt i det liv som vi studenter tampas med just nu. Detta är inget man klarar av i en handvändning, det handlar om att samarbeta och kunna göra någon-ting tillsammans. Därför passar jag på att be dig om hjälp att hjälpa dig själv. Skriv, fota, illustrera eller layouta. Magenta ger en möjlighet för dig att öva dina talanger i ett forum som ger fysiskt resultat. Har du förslag, idéer eller uppslag som du vill förverkliga eller vill se andra göra, hör av dig till mig eller någon annan i redaktionen. Ser du mig komma gående i korridoren, tveka inte, prata med mig om hur Magenta kan bli bättre.

Magenta är en tidskrift som ges ut främst i syfte att belysa områden inom Grafisk design & Kommunikation och Medieteknik, men även ge en vidare bild av studierna vid LiU i Norrköping och Linköping. All produktion och form-givning görs av studenter vid Linköpings universitet. Arbetet sker helt ideellt.

Anders Olsson, Chefredaktör

5

Mag

enta

200

8

TEMA: TILLSAMMANS14 GDK–Projekt

Studenter i verkligheten

16 New media meetingÅrets Mediahändelse

20 KollektivBesök tre kollektiv i Norrköping

24 MärkesbackenEn solig dag bland målarfärg och overaller

25 OrdkrigPoeter i tävlan

REpoRTAGE6 Den digitala systemkameran

Fotoskola i tre delar

8 Esoteriskt programmeringssråk Ett språk utan mening?

10 Gunnar KrigMästare i Rubiks kub

26 Fri programvaraFördelar och nackdelar

28 IllustratortutorialGör en snygg högkontrastbild i Illustrator

30 Minidatorns intågStort har blivit litet

ALLTID I MAGENTA33 Nöje

Lekman i parken

34 GrafiskaRedesign av flaskor

35 TekniskaSystemkamera med filmfunktion

Anna om GDK projekt

Gunnar krigkubens mästare Redesign

Tillsammans i ett kollektiv 20

14

10 3416 New Media Meeting

6

Mag

enta

200

8

DEN DIGITALA SYSTEMKAMERAN var för några få år sedan en lyxprodukt som endast ett fåtal proffsfotografer an-vände. Idag är utrustningen billigare och allt fler väljer en systemkamera framför en kompaktkamera när det är dags för nyinköp. Med den växande användarskaran ökar också antalet frågetecken och funderingar. Frågor såsom ”Vad är annorlunda mot en kompaktkamera?” eller ”Vad innebär begrepp såsom bländartal, slutartid och ISO-känslighet?” är säkert något flera klurat på. I en fotoguide i tre delar ska vi försöka räta ut några av dessa frågetecken och svara på frågorna du kanske inte vågar ställa. Den första delen, den du hittar i detta nummer, kommer att ta upp begrepp och inköp, den andra delen själva fotandet och den tredje och av-slutande lite mera konstnärliga aspekter såsom kompo-sition och färghantering.

MELLAN DEN DIGITALA systemkameran, DSLR-kameran, och den genomsnittliga kompaktkameran finns ett par fundamentala skillnader. Optiken, alltså den uppsätt-ning linser och glas som leder in ljuset mot kamerans inre, är på en DSLR-kamera utbytbar och kan varieras efter tillfälle och behov, till skillnad mot en kompakt-kamera där optiken är integrerad i kamerahuset. Vidare är bildsensorn i en DSLR-kamera mycket större och känsligare än den i en kompaktkamera vilket exempelvis leder till mindre brus och bättre bilder i mörka miljöer. Ett sista exempel är den optiska sökaren i en DSLR-kamera som ger fotografen en direkt bild av vad kamer-an ser, utan dåliga LCD-skärmar mellan. Dessa fördelar har givetvis ett pris, en DSLR-kamera är generellt både dyrare och större än en kompaktkamera. Bildkvalitet är dessutom till större del beroende av fotografen då en kompaktkamera ofta är programmerad för att hjälpa till och göra inställningar i bakgrunden vid fotandet, något en DSLR-kamera inte gör på samma sätt.

Den digitala systemkameranEn fotoguide. Del 1 - Begrepp och utrustningTexT, LayouT & foTo: MaGNus BlIx, EMIl BjörKluND

MED KOMPAKTKAMEROR anges hur mycket kameran kan ”zooma”, typiska värden för optisk zoom i en kompakt-kamera är 2x eller 3x med vissa extremmodeller uppåt 10-12x. I DSLR-världen pratar man istället om bränn-vidd angiven i millimeter där måttet anger avståndet mellan primärlinsen och ljusets fokuspunkt. Enkelt förklarat innebär det att ett högre millimetertal, till exempel 300mm, ger en förstoring jämfört med vad som ses med blotta ögat samtidigt som ett lägre mil-limetertal, till exempel 18mm, ger en förminskning. En brännvidd på 30-50mm beroende på system motsvarar det mänskliga ögat. Objektiv med förstoring kallas teleobjektiv, objektiv med ungefär samma omfång som det mänskliga ögat kallas normalobjektiv och objektiv som ser mer än ögat kallas för vidvinkelobjetiv. Objektiv som man kan zooma med, alltså ändra brännvidd, kallas helt enkelt för zoomobjektiv.

BEGREPPEN SLUTARTID och bländartal är viktiga att känna till för den som ska överge det gröna läget för mer avancerat foto. Slutartiden är den tid slutaren hålls öp-pen och därmed ljuset faller på sensorn vid en exponer-ing. En kort slutartid ger logiskt nog en mörkare bild

Fotoguide

7

Mag

enta

200

8

samtidigt som en lång slutartid släpper in mer ljus och därmed ger en ljusare bild. Viktigt att tänka på är att med en lång slutartid, till exempel 1/5 sekund, kan både motivet och fotografen hinna röra på sig under själva exponeringen vilket kan ge en suddig bild. Bländartalet anger storleken på den öppning som släp-per in ljuset vid en exponering och, en smula ologiskt kan tyckas, ett lägre bländartal innebär en större öppn-ing. Bländartalet påverkar även skärpedjupet, den delen av bilden som ligger i fokus. Ett lågt bländartal släpper in mycket ljus och ger därmed en kortare slutartid och ett kortare skärpedjup, ett högt bländartal ger fokus över stora ytor men kräver samtidigt längre slutartid.

Instegskit för under 5000kr att titta närmare på

Canon EOS 1000D + 18-55/3,5-5,6 ISwww.canon.se

Nikon D60 + 18-55/3,5-5,6 VRwww.nikon.se

Sony A300 + 18-70/3,5-5,6www.sony.se

Pentax K-m + 18-55/3,5-5,6 IIwww.pentaxeurope.com

Olympus E-420 + 14-42/3,5-5,6www.olympus-sverige.com

För uppdaterade priser rekommenderas att du använder en prissöktjänst.

DET FINNS MÄNGDER med tillbehör och kringutrustning som man ska, bör eller kan ha till sin DSLR-kamera. Den här grundläggande guiden går inte in i detalj på dessa, men ett par kan vara värda att nämna. Ett extra batteri kan vara ovärdeligt att ha om man är ute på fototur och kostar bara några hundralappar, likaså ett extra min-neskort om man inte har möjlighet att tömma kameran till en dator regelbundet. För foton inomhus eller i motljus kan en extern blixt vara väl investerade pengar, den inbyggda blixten på kameran ger ofta ett platt och tråkigt ljus. Längst fram på optiken kan man skruva på olika ef-fektfilter, försättsglas med olika egenskaper eller färger som förändrar bilden. Ett UV-filter , i princip bara en glasskiva, kan vara en billig försäkring den dagen op-tiken stöter i något vasst. Den som fotar på nätter eller i dåligt ljus kan investera i ett stativ för att kunna hålla kameran still längre stunder.

VILKET MÄRKE och vilken modell man ska välja för sitt första DSLR-inköp är till stor del en smaksak, de flesta stora tillverkare har ganska likvärdiga modeller i instegssegmentet och skillnaderna ligger främst i saker såsom tillbehör och ergonomi samt olika tekniker för till exempel bildstabilisering. Vissa modeller är även större än andra, personer med stora händer kan därför förd-edra en annan modell än personer med små händer. Det bästa du kan göra är att besöka en välsorterad butik med många utställningsexemplar och själv bilda dig en up-pfattning om vilka modeller du gillar bäst för att sedan läsa om teknik och användarerfarenheter på Internet. I kolumnen till vänster finner du nuvarande instegskit från de fem största DSLR-tillverkarna.

Vad innebär DSLR?Digital Single-lens Reflex eller enögd spegelreflexkamera på svenska är tekniken som används i digitala system-kameror. I korthet innebär tekniken att ljuset som faller in genom optiken styrs via en spegel och ett prisma till sökaren, fotografen ser alltså precis samma bild som kameran. När fotografen tar sin bild fälls spegeln upp och ljuset faller istället på bildsensorn. De flesta kompaktkam-eror med optisk sökare låter fotografen se bilden genom ett separat hål över optiken vilket oftast är en nackdel.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Spegelreflex

MegapixelmytenDet stora försäljningstricket på digitalkameramarknaden de senaste åren har varit att öka upplösningen, ett högt ”megapixeltal” innebär för många automatiskt en bät-tre kamera. Sanningen är att många andra faktorer, till exempel. sensorstorlek, optik och efterbehandling, spelar mycket större roll för slutresutatet än kamerans upplösn-ing. En upplösning på 6Mpix är mer än tillräckligt för tryck i A3 och kanske till och med A2-storlek.

8

Mag

enta

200

8

Eller varför inte med:

Ta en stund och försök lura ut hur denna koden fungerar innan du läser förklaringen:

För en programmerare finns det många sätt att börja sitt program på:

ESOTERISKA PROGRAMMERINGSSPRåK KAN ses som pro-grammeringsspråkets motsvarighet till en parodist. Ska sägas att det självklart finns språk som är gjorda för att få dig att tänka om, varför skriver vi kod från vänster till höger och avslutar med ;? Är det verkligen det mest intuitiva sättet att koda på? De kan också ses som hyllningar till allt från himmel (var’aq som är inspirerat av Klingon2) eller litteratur (Shakespeare uppfunnet av två svenskar för att de tyckte det skulle vara roligare att skapa ett programmeringsspråk än att göra klart hemläxan). Om detta inte låter intressant, hur låter ett språk som är gjort för att vara nästintill omöjligt att programmera? Svaret är då Malbolge, döpt efter Dantes åttonde ring av helvetet (utav nio). Författaren av Malbolge har dock fått äta upp sitt uttalande om att det ska vara nästin-till omöjligt att programmera. Detta efter ha sett hela texten av 99-bottles-of-beer.net, en HotOrNot sida för programmeringsspråk, skrivet i Malbolge. Uppgiften bestod av att programmera utskrift av “99 bottles of beer on the wall, 99 bottles of beer. Take one down and pass it around, 98 bottles of beer on the wall. 98 bottles of beer on the wall, 98 bottles of beer. Take one down and pass it around” där programmet ska räkna ner till “No more bottles”.

NåGOT AV DET första vi får lära oss som små är att vara hövliga och tacka för maten (om vi vill ha lördagsgodis i alla fall) så började också esoteriska programmeringsspråk med krav på hövlighet. INTERCAL (“Compiler Language With No Pronouncable Acronym”), ett språk gjort för att vara olikt alla andra kräver att en tredje- eller femtedel av programmet måste vara hövligt. Instruktionerna måste då vara PLEASE DO istället för DO. Kanske därav alla datorprogram numera frågar väldigt snällt, “Please wait” med mera. Låter det intressant? Ta och ladda upp mobilen eller datorn och besök länken i inforutan.

OROA DIG INTE, vi återkommer senare till koden ovanför, om du inte kan hålla dig hoppa till paragrafen till höger. Dock är det nog dags att förklara några oklarheter. Först, slappna av, det är väldigt osannolikt att något av dessa programmeringsspråk någonsin kommer komma närheten av din dator (och om du spelar dina kort rätt – din professor). Befunge, LOLCODE och alla deras släktingar är så kallade esoteriska1 programmer-ingsspråk; språk avsedda för att förbrylla och underhålla läsaren. Ett mellanting från att svära över ADAs syntax till att programmera om ADA, varför inte skapa ett språk som inte har någon mening förutom att visa på ett annat språks brister?

Krönika

8

LOLCODE

CA HAS STDIO? VISIBLE ‘För en programmerare…’

Ruby

puts ’För en programmerare…’

Ada95

Ada.Text_Io; Ada.Text_Io;

magentaartikel is be n

(’För en programmerare…’); end magentartikel;

"F" "aremmargorp"

3 3 99"r " "...er"

" ne”

Befunge

Esoteriska programmeringsspråk– ett språk för de med högt sittande midja, tjocka glasögon och hängslen.TExT & LayouT: Max FEhrM ILLuSTRaTIoN: sOFIa rÅDsTröM

Eller med den betydligt elegantare:

Mag

enta

200

8

9

Mag

enta

200

8

Esoterisk betyder en kunskap eller lära som är avsedd för de 1. upplysta.Klingon är ett fiktivt språk i TV-serien Star Trek som pratas av 2. Klingons, en främmande ras.Mellanrum som till exempel tab eller mellanrumsknappen.3. Ett program som gör om den läsbara koden till kod som datorn 4. förstår.En stack är som en bunt där man lägger in tecken eller num-5. mer som sedan kan hämtas ut. När man tar ut ett tecken så tas det ut från toppen av listan, så till exempel läggs n in först och sen e, skrivs först e ut och sen n. Eftersom allt på datorer är ettor och nollor så måste tecken 6. kodas på något vis, därmed en så kallad kodering av tecken. Varje tecken får ett motsvarande heltal, hexkod etc.Populärt arkadspel där man likt en dansmatta ska stega eller 7. dansa på rätt ikoner vid rätt tillfälle.

Med lite kött på benen kan vi ta itu med Befunge93 som är världens första andra program-meringsspråk med två riktningsdimen-sioner. För att förstå koden ska vi komma ihåg att whitespace3

ignoreras. Vi sätter oss in i rollen som kompilerare4 för att förstå programmet. Koden börjar med att säga, gå till höger med > lägg in ”F” i en så kallad stack5 och med ”,” skriver vi ut första tecknet i stacken det vill säga. F med ASCII format6. Med v går vi sedan ner till linjen under, där går vi nu till vänster med < och lägger in r och mellanrum i stacken, sedan lägger vi in ”ö” genom att 9*9*3+3 = 246 som är ASCII koden för ”ö” skriver ut de tecknen med ,,, och sedan går till raden under. Där lägger vi återigen in ”ne ” i stacken och skriver ut det. Nu har vi totalt fått fram ”För en ”.

Vi stegar nu upp två gånger med ^ där vi lägger in ”aremmargorp” i stacken, därefter tar vi och gör en ko-pia av första tecknet i stacken med : , kollar om den är definierad (alltså om stacken är tom eller ej) med _ om den inte är det stegar vi vänster och skriver ut teck-net med ”,”. Är tecknet dock ickeexisterande stegar vi höger där ”v” föjt av ”<” följt av ”^” följt av ”>” säger ner-vänster-upp-höger. Nu matar vi in ”er” i stacken och avslutar sedan programmet med ”@”. Koden hade kunnat vara betydligt enklare men då hade programmet inte gjort språket rätta.

ÄVen oM koden mest påminner om Dance Dance Revolutions7 utan de blinkande ikonerna och tyvärr saknar objektorienterad program-mering så är det förutom underhållande (författaren av denna artikel försäkrar att det är just underhållande) också ett sätt att påpeka och få fokus på vår fråga ett par paragrafer upp.

Befunge Är ett relativt enkelt esoterisk programmer-ingsspråk. Om du känner för att lära dig ett utmanande språk, där koden skrivs genom pixlar, ta en titt på Piet. Ett tips är att börja leta på Esolangs.org som för övrigt är en utmärkt resurs om esoteriska programmeringsspråk.

Varför inte skapa ett språk som inte har någon mening?

Länkarwww.esolangs.org

9

Mag

enta

200

8

10

Mag

enta

200

8

Gunnar Krig- kubens mästare

TexT: saNDra EIDErGrEN & ElIZaBET WEsTErluND foTo: MaGNus BlIx LayouT: sOFIa saMuElssON

På Campus Norrköping, rättare sagt på Medieteknik-programmets sista år, döljer sig en mästare. Gunnar Krig, född och uppvuxen i Norrköping har vunnit samtligaSM-tävlingar i Rubiks Kub. De flesta minns nog kuben, en leksak som kom på 80-talet och blev en stor succé.

Intervju

11

Mag

enta

200

8

GUNNARS INTRESSE FöR RUBIKS KUB började 2002 när han och hans äldre bror hittade sin fasters gamla kub på vinden. De båda bröderna började tävla mot varandra och hittade lösningar på Internet för att kunna bli bät-tre. Idag är Gunnar Sverigeetta med sitt tävlingsrekord med originalkuben (3x3) på 11,44 sekunder. Hans bror är rankad fyra i Sverige. För att kunna bli bäst krävs mycket träning och Gunnar tränar en timme per dag i genomsnitt, dock sällan i ett sträck. Han förklarar att det inte är bra att träna alltför lång tid i sträck då man kan råka ut för överansträngning. Gunnar råkade ut för det själv för ungefär 2 år sedan och fick då ta en paus på ca 3 månader. Det finns olika sätt att lösa en kub. I den lösning Gunnar använder, den mest etablerade, går han igenom sju steg där han utgår från färgen på mittenkuben, bygger sedan ut färgen till ett kors, innan han slutligen tar kuberna på sidorna. Han gör sitt bästa för att förklara för oss, resultatet blir dock halvöppna munnar och klotrunda ögon. Att lösa en kub går i en rasande hastighet. Gunnar säger att det handlar om att lära sig att se mönster och att veta vad som krävs för varje mönster. Han chansar inte, utan vet i varje ögon-

blick var de små kuberna är. Som erfaren kubare handlar det inte om att stanna upp och tänka igenom dragen, utan snarare att memorera rörelser. –Jag har jättesvårt för att göra samma mönster lång-samt, då tappar jag bort mig, säger han. Vid frågan om vem som helst kan lära sig att bli duktiga på kuben, svarar han att alla kan lära sig. Man behöver varken vara supersmart eller matematisk, det som krävs är sätta sig in i systemet och öva. NÄR MAN TÄVLAR I RUBIKS KUB finns det ett antal olika grenar man kan tävla i, bland annat kan man tävla med olika typer av kuber (från 2x2 till 7x7), enhandslösning, och kublösning med ögonbindel. För Gunnar är det

- Jag märker inte att jag sitter och löser ku-ben medan jag pratar med er. Ibland kan jag

sitta framför TV:n och medvetet lägga i från mig kuben, för att få vila armen. Sedan upptäcker jag helt plötsligt att jag ändå sitter med den i handen.

originalkuben (3x3) och enhandslösningen som ligger honom varmast om hjärtat. När han skulle lära sig enhandslösning fick han lära sig ett helt nytt system, då man i en sådan gren måste hålla kuben på ett helt annat sätt. Tidigare tävlade Gunnar med 2x2-kuben och hade även världsrekordet, men mönstren där blev för lätta att minnas vilket gjorde att det inte var någon utmaning. Han har testat att lösa kuben med förbundna ögon och har lyckats kanske ett tiotal gånger men också misslyckats ett trettiotal. Världsrekordet på att lösa kuben med för-bundna ögon ligger på 54 sekunder, vilket till och med Gunnar tycker är imponerande.

DEN ALLRA FöRSTA TÄVLINGEN i Rubiks kub hölls på 80-talet men det var först 2004 som den första tävlingen i Sverige hölls. I år hålls det ungefär 100 tävlingar över hela världen och Gunnar deltar i fem, tre i Sverige och två utomlands. Han har som vunnit alla SM och hittills varit ganska överlägsen. De senaste åren har motståndet dock hårdnat och i år tog han hem guldet tack vare att han hade den bästa dagsformen.

Under 80-talet låg rekordet med 3x3-kuben på 22,8 sekunder. Idag ligger det på cirka sju sekunder och enligt Gunnar är Internet en stor del av orsaken. I takt med att allt fler har fått tillgång till Internet kan de också hitta bättre lösningar. Internet har lett till att människor från alla världens hörn är med och tävlar. De största länderna inom tävlingen idag är bland annat Tyskland och Hol-land, men att tävla med kuben har även spridit sig till Sydamerika och Indien.

INTRESSET FöR KUBEN VÄxER ständigt. Idag är snittåldern bland de som tävlar runt 24 år men Gunnar tror att den siffran kommer att sjunka när fler unga nu ger sig in i sporten. Det finns också några tävlande i fyrtioårsåldern, de som var unga när kuben kom och fortfarande tävlar. Könsfördelningen på tävlingarna är ojämn, då majoriteten är män. Gunnar uppskattar att i en tävling med 45 deltagare är ungefär fem till tio av dem kvinnor. Detta håller dock på att förändras, allt fler kvinnor intresserar sig för sporten. En tävling går till på det sättet att en spelare får lösa kuben fem gånger och sedan blir genomsnittet på dessa resultattiden. Kubernas startpositioner ser exakt likadana ut för alla tävlande och positionerna räknas ut av en dator. Spelaren får memorera kubens utseende 15 sekunder innan det är tillåtet att ta upp kuben och lösa den. Trots att det är en tävling brukar stämningen enligt Gunnar vara väldigt avslappnad med mycket prat och vänskapliga matcher. Dock finns det deltagare som går in i sig själva och blir väldigt nervösa. Nervositeten ger spänningar vilket leder till att lösningen tar längre tid.

NÄR VI PRATAR MED GUNNAR IGEN har han just kom-mit hem från EM som hölls i Bilbao, Spanien. Totalt hade tävlingen cirka 120 tävlande. Gunnar nådde sitt mål att komma på topp 10 i huvudgrenen med tiden 12,28 sekunder. Han vann tävlingsmomentet som gick

ut på att lösa kuben med så få drag som möjligt, samt kom på femte plats i enhandslösningen. Konkurrensen var väldigt hård detta år och det krävs mycket träning för att hänga med. Om några veckor ska han tävla i Danmark, men det stora må-let är dock att tävla i VM i Hongkong nästa år. När vi undrar hur han ser på framtiden är han positiv. Som det är nu kommer han aldrig någonsin att vilja sluta tävla. –Det blir, tro det eller ej, aldrig tråkigt. Det finns alltid en ny situation och man kan alltid utvecklas, säger Gunnar

GUNNAR RYcKER hELT PLöTSLIGT TILL som ur en dagdröm och lägger ifrån sig 3x3-kuben på bordet. –Jag märker inte att jag sitter och löser kuben medan jag pratar med er. Ibland kan jag sitta framför TV:n och medvetet lägga i från mig kuben, för att få vila armen. Sedan upptäcker jag helt plötsligt att jag ändå sitter med den i handen. Kanske är det för honom som för oss tjejer när vi ibland inte kan sluta tvinna håret. Helt klart är i alla fall att Gunnar är mannen med minnet i händerna.

Intervju

12

13

Mag

enta

200

8

TillsammansTEMA:

14

Mag

enta

200

8

aediaiammemed

rekr klamrreklamreklaklamerekre

trtryckckryck

webbww bbwebbwwewotofotofotofo

bildbild

designdesigndesigndesigdesignd

extteex

kom

m

unikation kommunikation kommunikation

kom

munikaon

EN STOR Och VIKTIG DEL för alla GDK-studenter är arbetsplatsförlagda projekt och nu även första kullens stundande ex-jobb. Det handlar inte bara om att inrikta sig på det som verkar roligast eller mest passande utan också om att få komma ut i arbetslivet och visa vad man går för. Variationen är stor när det kommer till vilken plats studenterna väljer att spendera sina veckor på. Frågorna är dessutom många kring hur plats bör väljas, tillvägagångssätt samt hur kontakt med uppdragsgivare kan tas. Magenta tog därför ett snack med Anna F Söderström och Maria Jacobsson, två studenter som går sitt sista år, för att få lite tips och inspiration att ge vidare till kommande generationer grafiker.

TjEjERNA ÄR ETT BRA ExEMPEL på hur varierade praktik-platserna kan komma att bli för olika studenter. Maria var extern webbansvarig på Arbis i Norrköping medan Anna jobbade i ett team på Gnistra, en kommunikations-byrå i Linköping. Arbis är en nöjesentreprenör som satsar på shower och olika sorters tillställningar exempel-vis konferenser, baler och bröllopsfester. Gnistra i sin tur arbetar med kommunikationsplattformar, strategi, analys och varumärkesarbete. Kunder som inte har

GDK möter verkligheten

Reportage

Grafisk design och kommunikation, förkortat GDK, är en bred utbildning med möjligheten att specialisera sig inom sitt eget område i allt från formgivning till projektledning. Denna bredd kan och bör tas till vara vid de tillfällen GDK möter verkligheten.

TexT: saNDra EIDErGrEN & ElIZaBET WEsTErluNDfoTo: saNDra EIDErGrEN ILLusTraTIon: MarIa WEsTEr LayouT: aNETTE TröNNBErG luNDIN

någon extern kommunikation kommer till Gnistra för att få kärnvärden, målgruppsanalyser och kommunikations-strategier bland annat.

MEDAN ANNA FASTNADE för Gnistras image, redan innan hon visste vad de arbetade med kom Maria till sin abetsplats mer utav en slump. Det var kontakter som fick henne att tänka på Arbis som möjlig uppdragsgivare men hon hade svårt att tro att de skulle ha nytta av hennes kompetens. Detta var tills hon surfade in på deras dåvarande hemsida. Och det blev uppenbart att de var i stort behov av en ny. När hon pratade med sin kontakt om detta blev denna genast intresserad och praktikplatsen var fixad. Anna i sin tur såg möjligheten att öva sig på att söka jobb. Hon skickade in personligt brev, CV och ar-betsprover innan hon blev kallad till intervju. Hon me-nar att det helt enkelt kändes som ett ställe hon skulle kunna tänka sig att söka jobb på.

INTRYcKEN FRåN ARBETSPLATSERNA skiljer sig också åt. Anna upptäckte att byråvärlden var mer inrutad än vad hon trott, med en arbetsdag från åtta på morgonen till fem på eftermiddagen. Sedan släckte man helt enkelt ner för dagen. En stor kontrast mot studentvärlden där det är normalt att ta med sig arbetet hem. För att inte lockas att göra det nu också löste hon det genom att helt sonika lämna kvar datorsladden på kontoret när hon gick hem för kvällen. På Arbis var tiderna mer flexibla men Maria valde trots detta att sitta på arbetsplatsen och skapa ett schema på sex arbetstimmar per dag. Även hon känner igen sig i vanan att ta med sig arbetet hem. Hon kunde komma på sig själv med att vilja sitta och programmera hemsidan i sängen om lördagsmorgnarna. De största lärdomarna de tog med sig hem från sina veckor ute på arbetsplatserna var vikten av en bra plan-ering, i synnerhet för Maria. Hon lade upp hela sitt arbete själv men betonar också hur viktigt det är att våga fråga om man känner sig osäker. Anna fyller i med att egna initiativ och ha modet att vara kreativ är någonting hon kommer att ta med sig i bagaget. Båda håller med om att man lär sig under arbetets gång och annars går det alltid att söka reda på information.

På FRåGAN VAD DE ÄR NöjDA eller missnöjda med angående sin praktik svarar Anna snabbt. Hon är nöjd över att ha tagit så pass mycket eget ansvar och att hon tänkte utanför ramarna när det gällde val av plats. Det är inget måste att välja samma typ av plats som sina

Maria och Anna berättar om sin praktik ute i verkligheten.

15

Mag

enta

200

8

aediaiammemed

rekr klamrreklamreklaklamerekre

trtryckckryck

webbww bbwebbwwewotofotofotofo

bildbild

designdesigndesigndesigdesignd

extteex

kom

m

unikation kommunikation kommunikation

kom

munikaon

Tips från Anna och Maria

Var ute i god tid med att söka plats.• Lita inte på att skolan ordnar med en plats åt • dig.Ta eget ansvar och egna initiativ.• Tänk utanför ramarna när det gäller val av plats. • Vad vill du jobba med eller bli bättre på? Läs in dig på företaget innan du tar kontakt. • Det är en stor fördel om du har eget företag vid • grafiskt jobb. Det tycker arbetsgivaren är smidigt och positivt. Berätta hellre vad du kan bidra med till företaget • där du söker plats än att be dem ge dig en plats.Utnyttja hela ditt nätverk. Du har antagligen • kontakter du inte tänker på. Som student är du ute i arbetslivet för att lära • dig, inte för att du redan kan allt.Se till att ha så fritt som möjligt från skolans • övriga kurser under perioden du är ute på ar-betsplatsen. Du behöver den tiden för att kunna koncentrera dig på arbetsuppgifterna.

vänner. Marias enda missnöjdhet gäller det faktum att hon litade för mycket på att få en av de plaster som utbildningen ordnat och därför var sent ute med att söka själv. När hon ser tillbaka är hon dock nöjd med att ha fixat en egen plats till slut eftersom hon då fick större inflytande över vad hon förväntades göra. Veckorna ute i arbetslivet gav dem ett kvitto på allt utbildningen faktiskt har lärt dem. Resultatet av deras arbete kom att användas på riktigt. Maria ser det som en merit att Arbis nu kan rekommendera henne vidare i framtiden. För Annas del innebar arbetet att hon kunde utvidga sitt kontaktnät vilket också kan bidra till fram-tida samarbeten. Båda insåg att de hade stor hjälp av all inpluggad teori. Det blev en stabil och trygg grund att stå på och frågan varför utbildningen innehåller så pass mycket teori fick sitt svar. Anna menar att teori behövs för att kunna motivera sina val och åsikter gentemot medarbetare och kunder. Hon anser också att teorin är viktigare än att vara duktig i de Adobeprogram som används. Kun-skapen om hur programmen fungerar faller på plats ju mer man arbetar med dem. Anna gjorde observationen att människor i branschen uppskattar teoretisk kunskap men tillägger att hon förvisso enbart arbetat med aka-demiker som kunder och uppdragsgivare, än så länge.

MARIA Och ANNA hAR BåDA TVå fått fortsatt arbete hos sina uppdragsgivare. Maria blev tillfrågad under periodens sista dagar om hon ville stanna kvar och hjälpa dem med ytterligare grafiskt arbete samt att fortsätta ha löpande ansvar för webbplatsen. Hon tackade och bockade och har nu hunnit göra grafiskt material till både sommarens och höstens showuppsättningar. Anna i sin tur fortsatte helt enkelt med jobb hon påbörjat under perioden och

rycker in när det behövs hos Gnistra. En tanke som slagit dem båda är att de ibland inom skolvärlden kan uppleva det som att bli klappade på huvudet, medan de ute i arbetslivet blir behandlade mer som jämlikar. I vår stundar exjobb för tjejerna vilket de ser fram emot. Anna är än så länge kluven om hon ska satsa på det som verkar roligast kontra det som verkar ge bäst utvecklingsmöjligheter. Det kanske går att kombinera, men hur? Maria har inte hunnit reflektera över sådant ännu men är lockad att söka sig utanför Norrköping för att vidga vyerna, se någonting nytt och skapa nya kon-takter. Slutligen delar tjejerna med sig av konkreta tips för framtida GDK-projekt.

16

Mag

enta

200

8

BLAND BESöKARNA fanns det en hel del folk som stud-erar eller har studerat medieteknik på universitet här i Norrköping. När dessa ombads att ge ett omdöme över eventet kunde de bara ge det tummen upp och högsta be-tyg. Men trots att betyget var mer än godkänt fanns det ändå saker som kunde förbättras. En åsikt som kom upp var att New Media Meeting borde marknadsföras över en större area eftersom något liknande inte finns någon an-

nanstans i landet. Dessutom fanns en önskan utlysa en tävling hos gamla och varande medietekniker för att låta dem komma fram också.

I DET STORA hELA verkar det dock bara ha varit positiva responser på evenemanget. Även den mystiske Bosse som dragit i många av trådarna

och stått bakom kulisserna verkade nöjd. Men när jag frågade vad han skulle ta med sig till nästa års New Me-dia Meeting svarade han lite kufiskt att han efter helgen skulle gå in i en NMM-dvala och inte kunde tänka på nästa år än. Jag skulle dock, baserat på den positiva respons som fanns inom Flygelns väggar och tak, inte tro annat än att det blir ett fjärde år också.

På FREDAGSKVÄLLEN fick Norrköping tillbaka några av sina gamla grabbar, nämligen medlemmarna i Slagsmål-sklubben. De hade kommit för att spela i Flygeln på det tvådagars eventet New media meeting, NMM. Att de är populära i staden blev ganska tydligt av svaren som kom på frågan varför folk var på NMM: för att se och lyssna på Slagsmålsklubben. Innan elektrobandet spelade stod dock ett annat efterlängtat band på scen en trappa upp, Maskinen. Och där fick alla som inte dansade veta vad de var.

GEMENSAMT MELLAN DESSA band är inte i första hand att musiken liknar varandra, vilket den inte kan sägas göra, utan snarare att båda sysslar en hel del med experi-menterande av det ljudliga mediet på olika sätt. Föru-tom för att vara på New media meeting för att lyssna till dessa bådas musik, var besökarna också på Flygeln för att ta del av de andra gränsöverskridande experiment. Som en tjej sa: tv som blir video som blir musik. Allt fly-ter in i varandra och blir till något nytt, något oväntat. De som var där vet att det fanns en del att gå och titta på och förundras över, och förutom att lyssna till musik-en kom många för att få idéer och för att inspireras.

...svarade han lite kufiskt att han efter helgen skulle gå in i en NMM-dvala.

Experimenterande över gränserna

Reportage

När New media meeting slog upp portarna för sitt tredje år var det de tekniska experimenten som lockade mest. Det och Slagsmålsklubben.foTo: jOhaNNa GusTaFssON TexT & LayouT: PErNIlla lINDBlOM

17

Mag

enta

200

8

Magin bakom klossarna

VARjE KLOSS GENERERAR ett unikt ljud, och när en kloss förflyttas runt rör sig ljudet åt samma håll. Svaret till hur detta fungerar finns inuti lådan. I botten finns en webbkamera som är kopplad till en dator. Det installerade programmet reacTIVision läser av klossarnas individuella mönster och rörelser, och tol-kar sedan informationen som programmerats till varje kloss. ReacTIVision svarar med att skicka ut MIDI. Det är ett system som används för att styra elektroniska ele-ment, eller annorlunda uttryck: det består signaler med information om vad som ska göras och på vilket sätt. Man kan välja om det ska hantera till exempel ljus, men i det här fallet behandlar det ljud. Varje kloss med sitt unika mönster återskapar alltså just den musiktrudelutt som det programmerats för. Genom datan som ReacTIVision får via webbkameran känner programmet också av vart på glaset som varje kloss befinner sig. Genom att koppla in högtalarna mot programmet går det att genom panoreringsprincipen att förflytta ljudet varefter en kloss dras över glasytan.

MANNEN BAKOM MUSIKBORDET heter Allan Näslund och han säger att kan man bara koda en hemsida så kan man göra ett musikbord. Programmet som gjort musikbordet möjligt är en öppen källkod. Allt som behövs mer är att koppla ihop några högtalare, addera de andra nämnda kompo-nenterna och programmera lite. Så nu är det bara att sätta igång att bygga! För den som inte har en hammare hemma går det också bra att åka till IT-ceum i Linköping, där musikbor-det står tillgängligt för alla. För egen del är det den idén som lockar mest.

Vem behöver egentligen trollspön, formler och spetsiga hattar? Med lite programmer-ing, en webbkamera och en hammare kan man skapa magi ändå.

foTo: jOhaNNa GusTaFssON TexT & LayouT: PErNIlla lINDBlOM

jAG KAN INTE PåSTå att jag är särskilt tekniskt intresse-rad. Jag anser att teknik är jättebra – när det funkar. Så fort det fallerar i systemet är det bara en massa ettor och nollor som osynliga springer runt åt alla möjliga håll och kanter, utom det håll de ska åt. Men teknik kan vara roligt också, även för en sådan som jag. Efter att ha lyssnat till min, för dagen, första föreläsning var jag naturligtvis tvungen att kolla in de konstiga prylar som fanns i entréhallen på Flygeln. En

speciell manick fångade min uppmärksamhet.

DEN NÄRMSTA BESKRIVNINGEN skulle är nog en hög svart trälåda med en cirkel

utskuren ovanpå där en frostad glasskiva placerats över. En lampa inuti hela schabraket lyser upp med ett blått ljus. Till detta hör också sex, sju klossar. De är fyrkan-tiga och stora som en handflata ungefär. Alla har olika färg och konstiga mönster på ovan- och undersida. Lig-gandes bredvid cirkeln är allt mol tyst. Det är när klos-sarna läggs ovanpå cirkelhålet som magin börjar hända.

www.itceum.se

Källkoden:http://reactable.iua.upf.edu/?software

18

Mag

enta

200

8

OM MAN LÄGGER KNÄcKEBRöD På SKIVSPELAREN hur låter det då? En fråga som jag fick besvarad av Yoshi, den tystlåtne japanen. Yoshi har byggt en musikspelare där man med hjälp av olika legoklossar kan forma vilka typer av ljud som spelas. Inuti de olika danska plastbi-tarna finns olika resistorer monterade vilka serie- och parallellkopplades när man byggde på bredd och höjd. Hela installationen såg väldigt intressant ut vilket fick mig att fråga Yoshi varför han byggt allt detta? Han svarade att det inte var för att skapa musik utan att för honom var det här ett konstverk. Förbryllad kliade jag mig i huvudet och gick där ifrån.

jAG SATTE MIG FöR ATT TITTA på en filmvisning. Vad är det här? Tänkte jag för mig själv. På projektorduken simmade bubblor, rök och bomull omkring i en flytande röra. Jag kunde inte avgöra vad det var jag tittade på. Det var färger, rörelser och helt obe-gripligt. Jag skulle aldrig kunna göra en film som denna, tänkte jag. Filmen fyller ingen funktion.

TROTS DETTA SATT jAG KVAR i några minuter till och då kom jag till insikt om vad NMM:s kärna är. Som ingen-jör vill jag kunna svara på varför olika saker utförs. Skall något designas måste det finnas en mening med varför det ska se ut på ett visst sätt. Varningsknappar ska vara röda så att man vet vilken funktion de uppfyller. NMM är inte en sammankomst för ingenjörer utan för konstnärer, något som tog mig en och en halv dag att förstå. Konstnärer kan ibland ha en bakgrund som ingenjörer men det som driver en konstnär är inte samma som driver en ingenjör. Konstnären vill få åskådaren att skapa sina egna frågeställningar och reflektioner. Med denna insikt blev den film som jag tittade på intressant. Jag betraktade den inte längre som ett flummeri

Konst och Konstigtutan som konst. Jag blev imponerad av hur kreatörerna hade använt kameran och klippningen som medium. Kamerans rörelser var precisa, som om den mycket noga följde viktiga händelser som utspelade sig framför linsen. Klippningen förflyttade perspektivet närmare och längre ifrån det som beskådades. När detta hände kändes det som att man skulle få en bättre överblick av vad man betraktade. Hela tiden var det dessa färgglada rökiga bubblor som flöt fram. Saker som visas under NMM behöver inte ha någon mening i sig utan det kan vara konst istället.

TexT: aNDErs OlssON foTo: jOhaNNa GusTaFssON LayouT: saNDra EIDErGrEN

– två liknande ord som kan sammanfatta NMM

Reportage

19

Mag

enta

200

8

(den nederländska röstkonstnären) och Golan visade en video från denna föreställning vilket nu är en av mina Youtube-favoriter.

NMM: S SISTA KVÄLL BjöD På TVå UPPTRÄDANDEN som en inledning till nattens driftigheter. En av dessa var Golan som visade upp sin ”Scrapple”-installation. På ett bord framför sig hade han en arbetsyta som hela tiden scannades från vänster till höger av en kamera. Det som kameran såg omvandlades sedan till ljud. Med hjälp av papperslappar, snören och små kulor kunde Golan komponera musikstycken på ett lekfullt sätt. Efter ett tag började han måla musiken med en whiteboardpenna och slutligen formade han olika ljud genom att placera händerna på olika sätt på arbetsytan.

DET KANSKE MÄRKS att Golans olika projekt är svåra att beskriva med ord utan borde helst utforskas på plats. Eftersom NMM redan är slut uppmanar jag dig som läsare att göra det näst bästa, se en video. Besök Golans hemsida www.flong.com för att hitta bilder och videos på Scrapple och en mängd andra projekt.

Golan Levin, NMM i ett nötskal

MED ETT LÄTTSAMT BEKLAGANDE över sitt jetlag inledde Golan från School of Art, Carnegie Mellon University i Pittsburgh, föreläsningen om sitt arbete. Det man kan säga om denna man är att han verkligen är produktiv med en bredd på projekt inom informationsvisualisering och eyetracking till ljudstyrning för att nämna ett fåtal.

BLAND DE PROjEKT SOM GOLAN BERÄTTADE OM, fanns en industrirobot från ABB utklädd till ett sagodjur med ett öga som förvånat iakttar besökare till Pittsburgh Center for the Arts. Golan skapade även en mobiltelefonorkester där publiken blev orkestern genom att Golan via en dator ringde upp deras telefoner. Resultatet var kanske inte jättebra men Golan tyckte att det ändå var bättre än förvän-tat. ”Ursonography” var ett samarbete med Jaap Blonk

TexT: aNDErs OlssON foTo: MaGNus BlIx LayouT: saNDra EIDErGrEN

I min mening var Golan det bästa under hela NMM. Dels var hans föreläsning som inledde hela eventet en av de bästa. Dels var hans framträdande på kvällen dag två det enskilt häftigaste som visades på Flygeln denna helg.

20

Mag

enta

200

8Intervju

KollektivtMagenta hälsar på tre studentkollektiv

TExT & LayouT: aNDrEas haNssONFoTo: MaGNus BlIx, aNDrEas haNssON, MaTTIas sEEBErGs & jOhaNNa GusTaFssON

21

Mag

enta

200

8

”De kan titta på varandra och bara asgarva”

Kungens Korridor:

I MITTEN AV jULI i år flyttade de fyra klasskamraterna Mattias Seebergs, Tobias Ohlsson, Madelene Allvin och Hanna Löfving in i en dammig femma på Kungsgatan. Numera är dammet bortstädat, de brokiga tapeterna har tapetserats, och målats över och krucifixet de fann fastklistrat i tapeten ovanför ytterdörren står lutat mot kryddhyllan över spisen. – Vi tror att de hade ett ovanför varje dörr för det sit-ter skruvar där, säger Madde. När jag träffar dem är det en vardagseftermiddag och de har håltimma. De sitter runt köksbordet och berättar om inflyttningsfesten de hade för några veckor sedan. – 70-80 personer måste det ha varit här, säger Tobias.Köerna utanför de båda toaletterna hann aldrig förs-vinna under kvällen och på bilderna från festen såg de senare att fönstren i lägenheten hade immat igen.

På TOBIAS RUM står en trasig plastpåse med sand, en av inflyttningspresenterna tillsammans med barnmat, salta pinnar och en sönderskruvad stjärnskruvmejsel. – Men framförallt fick Mattias en fin present, säger Tobias och de skrattar medan han springer iväg och hämtar ett par rosa trosor. – Jag såg sådana när jag och mamma var på stan, och då sa jag till henne att du hade fått sådana, säger Hanna. – Nää?, skrattar Mattias. Då behöver jag inte prata med henne mer. De skrattar igen. Hanna pekar på kil-larna. – De där två kan titta på varandra på kvällarna och as-garva och aldrig sluta. Det skrattas ännu mer runt bordet.

– Diskmaskinen är nog det bästa med den här lägen-heten, säger Hanna, plus att vi har tvättmaskin. – Och torktumlare, lägger Mattias till. För att vara ett studentkollektiv innehåller lägenheten alltså lyxartiklar, alla kvarlämnade från barnfamiljen som bodde där innan. Diskmaskinen är dock sliten och gänget funderar på om de ska hyra en ny från hyres-värden, HNAB.

TOBIAS MåSTE RUSA iväg och vi skyndar oss att ta ett foto av de fyra på balkongen. – Vi har världens mysigaste innergård, säger Hanna. Om man sitter på balkongen kan man titta ner på dagis-barnen som är ute och leker. När vi kommer in i vardagsrummet igen stannar Hanna vid en bokhylla med belysning. – Det här är vårt bästa köp. 95 kronor på Myrorna. – Och så köksbordet, fortsätter hon. Det, tillsammans med de sex stolarna, köptes av Madelenes föräldrar hemma i Tranås för 400 kronor. Hennes pappa slipade ner och lackade det och stolarna svarta. Soffan i vardag-srummet tillhör egentligen Hannas bror; den stod i hans gamla kollektiv.

DET RINGER på dörren och Hannas pojkvän Henke kliver in. – Här kommer kollektivets femte medlem, säger hon när hon springer och möter honom i hallen. – Ja, han bor här, mer eller mindre, säger Mattias. – Det enda han inte har här är typ sin garderob, säger Madelene och ler.

DE FYRA BRUKAR UMGåS i tv-soffan framför Idol. Dessu-tom följer Hanna och Madelene serier tillsammans. – Igår kollade de på en dokumentär om nakna män, säger Mattias. – Ja det var Outsiders... säger Hanna. – Outsiders, konstaterar Mattias.

Mattias Seebergs, Hanna Löfving, Madelene Allvin och Tobias Ohlsson

22

Mag

enta

200

8

KOLLEKTIVET SALONGERNA har funnits i många år och huserar i en 145 kvadratmeter stor lägenhet med takstuckaturer på S:t Persgatan. Tidigare sägs det ha kal-lats S:t Pers Salonger, men det kortades ned till enbart Salongerna, förklarar Ville Hedberg som bor här tillsam-mans med Sven Glansberg och de nyinflyttade Annika Elovsson och Malin Stengård. När jag möter dem en vardagskväll sitter de och plug-gar i köket, det är bara Sven som inte är hemma utan är i Skåne och dömer hockey.

EN AV TOALETTERNA håller på att renoveras och ute i Svens rum står toalettstolen. I hallen ligger en hylla som snart ska sättas upp. – Det är lite slitet, lite lister som behöver fixas och så, säger de.

I KöKET hAR DE ETT ”walk in-skafferi”, där kollektivets två husdjur hittas: en kobra och en skorpion i varsin flaska brännvin. Det är inte det enda som göms i köket. De berättar om en kväll på Trappan då det kom fram en kille som bott i kollektivet för flera år sedan och frågade om de hade tittat innanför en lucka i köket. Det hade de inte, så naturligtvis gjorde de det direkt när de kom hem och hittade där en gammal klockradio. De nuvarande hyresgästerna har även de gömt en klenod för kommande kollektiv att upptäcka. Inför fotografer-ingen städar Ville upp lite på sitt rum och lägger ut sina

instrument: en banjo i soffan, en gitarr i sitt ställ vid sängen och så en arabisk trumma i fönstret. – Vi har väldigt mycket musik i kollektivet, säger An-nika. Ville berättar att de har blivit tillsagda av gran-narna två gånger, ena gången då han och Sven satt och jammade, andra gången förra julen då de hade vinkväll. – Pluggkväll, säger Annika. – Det var vinkväll, insisterar Ville. – Ja, fast vi pluggade, vidhåller Annika. – Plugg och vinkväll. Vi har haft typ hundra pers här på fest, men då... Annika skrattar. – Nej, det är bara när vi pluggar, säger Ville. Då hade de ju till och med ringt från HNAB sen dagen efter... Men annars är grannarna allt trevliga.

DE hAR ETT GRUPPKONTRAKT där uppsägningstiden slås fast till tre månader, där det skrivits att ”stängd dörr endast öppnas inifrån” och att man inte ändrar på hur det ser ut på någon annans rum såvida det inte luktar. De hade ett städschema som fungerade i två veckor, men det är inget problem. De berättar att de får städ-ryck ibland ändå. – Vi bråkar nästan aldrig om vad vi ska se på på tv, för vi har bara tre kanaler, säger Annika men fortsät-ter, jag kollade på ”I love språk” idag och då bytte Ville till fotboll.

“Grannarna klagade när vi hade pluggkväll”

Salongerna:

Ville Hedberg, Annika Elovsson och Malin Stengård

Intervju

23

Mag

enta

200

8

DE TRE KLASSKAMRATERNA Karin Andersson, Johanna Gustafsson och Katarina Ljungdahl går sitt andra år på campus Norrköping. Under förra året bodde de alla tre på Dalkarlen, där de sov över och praktiskt taget redan bodde hos varandra. – Det kändes onödigt att bo där och betala jättemycket pengar istället för att bo tillsammans, säger Katarina. Sagt och gjort, i juli i år flyttade de in i en lägenhet på Norra promenaden. – Vi bestämde det redan i november, var det inte så? frågar Johanna och de andra nickar.

jAG TRÄFFAR DEM i det rymliga vardagsrummet ett par dagar före inflyttningsfesten och de är lite stressade över att få ordning på allt. – Gardinerna kom upp i förra veckan, lampan kom upp i eftermiddags... Karin berättar om sin vision om en stor palm i hörnet av vardagsrummet. – En palm och en struts, fortsätter Katarina. – Visioner finns och frågan är hur många som blir förverkligade, konstaterar de. De har tapetserat om de egna sovrummen med hjälp av sina föräldrar. – Det var fantastiska tapeter innan, med violetta blommor och persikofärgat med små rosor och så, säger Johanna ironiskt.

NåGRA AV MöBLERNA i kollektivet kommer från Johannas föräldrar. – De har en mindre möbelaffär i källaren som vi har nallat ganska mycket från, säger hon. – Sedan har vi haft en del också, det har ju snarare varit problemet på Dalkarlen, att få in allt, säger Katarina. Och

så har vi köpt gardiner och hatthylla och andra mindre saker tillsammans. – Men man vet ju inte hur länge man bor såhär tillsammans, fortsätter hon. Man vill kanske inte köpa för mycket tillsammans. Man kan ju få emotionella kop-plingar till sakerna och då kan det bli jobbigt när man väl flyttar.

TVÄTTSTUGAN UPPE På VINDEN har krånglat under deras första tid i huset, alla 26 hushåll fick dela på en tvätt-maskin. Nu har det dock fixats och alla tre maskinerna fungerar. Den största krisen i kollektivet är istället internetuppkopplingen som försvinner ibland. – Den kan ligga nere en timme, eller flera dagar men bara då kundtjänsten är stängd. Och när det väl funkar så tänker man inte på att ringa till kundtjänst. – Men vi har Com Hems snabbaste uppkoppling, säger någon, uppenbarligen en smula ironiskt och de skrattar. – Det var ju en bra sak med Dalkarlen, där var det snabb uppkoppling.

KARIN hAR BLIVIT kollektivets ”mamma”; det är hon som har kontakten med hyresvärden, Din Bostad, och det är hon som ser till att hyran blir betald. – Men det var för att hon fick ta det största rummet, säger Katarina och Johanna håller med. – Vi två får ju stå ut med att grannbarnen tittar in genom fönstren till våra rum från terrassen utanför. Väldigt mycket barn. Verkligen inga hämningar alls. Det är lite besvärande när man sitter där och äter en macka och de fortfarande står där och tittar efter 10 minuter. Sedan är det en dam som tar sina lunchpromenader där också, runt-runt-runt... De skrattar.

“Grannbarnen ståroch glor på oss”

Kaj och Boje:

Katarina Ljungdahl, Johanna Gustafsson och Karin Andersson

24

Mag

enta

200

8

Målandet av märkesbackenTexT: aNDErs OlssON foTo: MaGNus BlIx LayouT: ErIK jONssON

DET VAR EN KÄNSLA av nostalgi och stolthet som växte fram lördagen den 30:e augusti när jag stod i Västgöte-backen och beskådade det arbete som lades ner för att återinföra en märkesbacke till Campus Norrköping. Det var en överväldigande röra av färger och konstnärer. Bland olika sektioner, festerier, fadderier och fören-ingar kunde man se en uppsjö av olika strategier för att göra det perfekta märket. Det fanns de som lagt timmar på att göra extremt detaljerade schabloner och andra som skissade helt på frihand. Det var folk som måttade, blandade färger, penslade och rollade.

INTE ENS VÄNTAN på att färgen skulle torka var tråkig, utan gav istället tid till att beskåda andras arbeten. Det fanns en anda av gemenskap i luften och människor var glada och trevliga. Dessa dagar var de sista innan som-marvärmen lade sig för hösten. Solen sken och många njöt av värmen med en glass i handen.

EN MÄRKESBAcKE är något som jag har saknat ända sedan utbyggnaden av Kåkenhus tog den gamla backen i belägring för att ge plats för containrar och byggnads-material. Studenten i mig blev stolt när jag såg vilken arbetskraft som lades ned under dessa två dagar. Att se studenter från olika fakulteter sida vid sida arbeta hårt för att bygga ett monument som avspeglar den lycka som finns i studentstaden Norrköping.

Reportage

25

Mag

enta

200

8

POETRY SLAM är en företeelse som startade i Chicago på 80-talet, för att sedan landa i Sverige på 90-talet. Poetry Slam (eller Slam som det ofta kallas) har vuxit stadigt sedan dess och idag hålls tävlingar från Luleå i norr till flera orter i Skåne. Många orter har dessutom kval till SM och nästa vår kommer denna tävling att hållas i Norrköping. Det finns både EM och VM, men till dessa tävlingar förekommer inga kval. Reglerna i Slam är som följer: Poeten får tre minuter på sig att framföra en egenskriven dikt, utan rekvisita. Instrumentet är rösten och kroppen, framträdandet är minst lika viktigt som själva texten. För att göra det mer spännande blir poetens dikt och framförande poängsatt. Från publiken väljs det ut tre eller fem jurygrupper (en eller flera personer) som sätter poäng på framförandet, mellan 1.0 och 10.0. Poängen läggs sedan samman och högst poäng vinner.

ORDKRIG ARRANGERADES i år av en förening vid namnKaosföreningen Scenpoesi, som arrangerar tävlingar i Slam i Norrköping och Linköping. Ordkrig varade i tre dagar och innehöll förutom poesi, även musik och workshops i bland annat stickning och Chi gong. Totalt tävlade cirka 20 poeter från hela Sver-ige, på Skandia-teatern. Förutom “vanlig” Slam deltog även två lag i ett Team-piece, där tre poeter framför en dikt på tre minuter som en eller flera av dem har skrivit. Fem av dessa tävlade i Improesi, som innebär attpoeten improviserar fram en dikt på scen, utifrån ett antal slumpvis utvalda ord. Trots att det är en tävling är stämningen kamratlig. Många känner varandra sedan tidigare och gemenskap-en är en av höjdpunkterna med tävlandet.

IDéN MED POETRY SLAM är att göra poesi mer folkligt och lättillgängligt, poesi är mer än tungd dammiga böcker på biblioteket. Med Slam får poeterna en scen där de kan

göra sig själv hörda och sedda. Medelåldern idag ligger runt 20 men det finns tävlanden som är över 80, vilket gör att tävlingarna kan bli väldigt varierade. NU KANSKE NI LÄSARE undrar varför poeter väljer att ställa upp i en sådan här tävling och anledningarna är många. Vissa gör det för att de tycker om att stå på scen, för andra handlar det om de har ett budskap de vill föra fram. Det ger även en stor kick att stå på scen och fram-föra något man själv skrivit. Under en tävling händer det lätt att man tar poängen personligt men knepet är att inte ta det seriöst. Trots allt handlar det om juryernas subjektiva åsikter, poän-gen säger egentligen ingenting om hur bra dikten och framförandet var.

OM SLAMPOETERNA SjÄLVA skulle bli frågade om man kan tävla i poesi, skulle de flesta svara enligt ett känt citat av en scenpoet: – Nej, det kan vi inte. Det är därför vi gör det.

foTo: KrIsTOFFEr arONssON TexT & LayouT: ElIZaBET WEsTErluND

Förhoppningsvis har du inte kunnat undgå de gulorangea affischer som suttit tapetse-rade runt om i Norrköping under augusti och september. De har marknadsfört eve-nemanget ordkrig, en av Sverige största tävlingar i Poetry Slam, som för andra året i rad hölls i Norrköping.

För mer information:

www.kaospoesi.sewww.ordkrig.com

Kan man tävla i poesi?

Henrik Bergkvist. 1:a plats Individuell samt Improesi

26

Mag

enta

200

8

fritt kunna använda, studera, sprida och ändra ett pro-gram. Olika företag och utvecklare kan ha andra defini-tioner, men principen är densamma, det är användarens och inte utvecklarens friheter som ska tillvaratas. Även om ett program är gratis kan det alltså ha en licens som förbjuder till exempel kopiering eller kommersiell användning. Omvänt finns det fria program som man kan få betala för, men då rör det sig oftast om mindre avgifter för material och frakt, om man till exempel vill ha programmet på en cd-skiva. Ett annat begrepp som ibland används är öppen källkod, på engelska open source. Rent filosofiskt finns

det en del skillnader mel-lan fri mjukvara och pro-gram med öppen källkod, men ur användarens perspektiv blir det sällan någon praktisk skillnad.

EN VANLIG MISSUPPFATTNING om fri programvara är att det är något nördigt och krångligt. Så behöver det inte alls vara. Även om en hel del förespråkare för fri pro-gramvara också använder fria operativsystem behöver man knappast vara någon Linuxnörd för att testa alter-

Fria alternativ

Free as in free speech, not as in free beer

I VISSA FALL finns det speciella studen-tlicenser som kan göra ett dyrt program något billigare för en student. Till exempel kan studenter vid Linköpings universitet köpa Matlab till en bråkdel av vad det kostar i vanliga fall. Ett annat exempel är Microsoft som gjort sina utvecklingsverktyg tillgängliga gratis för studenter via Mecenatkortets webbplats. Det är dock långt ifrån alltid som billigare studentlicenser finns att köpa, och även med rabatt kan ett program anses vara alldeles för dyrt, särskilt om det bara används i en eller ett fåtal kurser. För många blir lösningen att använda illegala kopior av de program man är van vid. Oavsett vad man anser om piratkopiering kan det vara värt att titta på de fria alternativ som finns. Den uppenbara fördelen med ett fritt program är att det i de flesta fall är lagligt helt gratis. Vissa menar också att fri-heten i sig är en fördel i och med att man har möjlighet att lära sig mer om hur programmet fungerar.

NÄR MAN TALAR om fri programvara, eller program med öppen källkod kan det ibland vara svårt att hålla isär vad som är vad. Att använda fri programvara kan ses lika mycket som en ideologisk fråga som en ekonomisk. Enligt Free Software Foundation, som bildades av ameri-kanen Richard Stallman på åttiotalet, handlar fri mjukvara om frihet, inte om att det ska vara gratis. Cita-tet ”Free as in free speech, not as in free beer” brukar ofta användas för att beskriva filosofin. Vad är det då för frihet som det handlar om? Enligt FSF handlar det om fyra grundläggande friheter: att

Reportage

Få studenter är villiga att betala tusentals kronor för de programvaror som används i många kurser, men många ser ändå för-delarna med att kunna testa saker hemma på sin egen dator.TexT & ILLusTraTIon: ElIsaBETh lINDquIsT LayouT: ErIK jONssON

27

Mag

enta

200

8

matet psd. Större problem kan man få med filer skapade i In Design, som är nästintill omöjliga att öppna i det fria alternativet Scribus. Har man väl börjat använda fria program är det alltså lätt att man av rent praktiska skäl försöker övertala andra att göra detsamma.

IBLAND KAN DET FINNAS skäl till att lägga sina pengar på ett dyrt program, ibland kan vissa tycka att det är försvarbart att piratkopiera det. Oavsett vad man tycker finns alltid möjligheten att testa fri programvara, enkelt och alldeles gratis. På webbplatsen www.osalt.com kan man hitta alternativ till specifika program i olika kat-egorier, och på engelska Wikipedia kan man hitta en del jämförelser mellan olika program.

nativ till de program man brukar använda. Fria program finns, precis som ofria, till många olika plattformar. Generellt brukar de populärare programmen finnas till de flesta vanligare operativsystem, som Windows XP och Vista, Mac OSX, GNU/Linux och olika BSD-varianter. Ett fritt program är sällan krångligare att använda än ett ofritt, det handlar oftast om att det kan ta lite tid att lära sig ett nytt grafiskt användargränssnitt om man är van att arbeta i ett särskilt program.

NåGOT SOM KAN vara värt att tänka på är att fria pro-gram ofta också använder sig av öppna filformat. Detta kan innebära problem eftersom ofria program sällan kan öppna dem. Olika program har olika möjligheter och vet man att man kan behöva öppna filer i ett speciellt format kan det vara bra att först kolla upp vilka filformat ett program kan hantera. Det är kan tyckas lite synd att skriva en text som ingen annan kan läsa, eller skapa en layout som ingen kan se. Det finns dock fria program med stöd för format som ofria program klarar av. Exempelvis kan vektorgrafik-programmet Inkscape både spara och öppna filer i Adobes Illustratorformat, och bildredigeringingspro-grammet Gimp kan bland annat hantera Photoshopfor-

Intresserad av fria alternativ?

Open Source As Alternativewww.osalt.com

Free Software Foundationwww.fsf.org

28

Mag

enta

200

8

1.Öppna ett nytt dokument i Illustrator. Välj ett fotografi att kalkera av. Montera bilden du valt att kalkera (Arkiv > Montera). Det är lättare om bilden har höga kontraster redan från början. Om bilden inte har det kan du testa att höja kontrasten lite i Photoshop.

Det här är en tutorial som vänder sig till dig som inte jobbat i Illustrator speciellt mycket. Den förutsätter dock att du har en viss datorvana. Huvudtanken är inte att visa en exakt beskrivning på hur en typ av illustration skapas, utan tanken är att ge mer allmänna tips på hur grundläggande funktioner i programmet fungerar.

hUVUDDELEN AV TUTORIALEN går ut på att lära ut ett kalkeringssätt i Illustrator som är användbart även vid skapandet av andra typer av illustrationer i program-met. Till exempel vid kalkerande av en teckning eller en logotyp som skannats in.

Liknande högkon-trastbilder går att göra med filter och liknande funktioner i både Photoshop och Illustrator, men det blir absolut inte lika snyggt som om man gör dem själv.

Fördelen med att göra en högkontrastbild i Illustrator är att det blir en vektorbild, vilket betyder att den går att förstora och förminska utan att den förlorar skärpa. Bilder som den här kan därför användas till att göra allt från logotyper till stora tavlor. Att följa tutorials är ett bra sätt att lära sig Illustrator på, men det absolut bästa sättet är att testa sig fram. Så våga göra fel och prova dig fram till olika lösningar.

Lycka till!

Gör en snygg högkontrast-bild i illustrator En Illustrator-tutorial för nybörjare

Våga göra fel och prova dig fram till olika lösningar.

Tutorial

TexT & foTo: alIDa aNDErssON LayouT: lINNEa OlséN

29

Mag

enta

200

8

2. Lås lagret där du har monterat in bilden genom att klicka i hänglåset till vänster om lagernamnet.

3.Gör ett nytt lager som ligger ovanför lagret med fotografi-et. Det är på det här lagret du kommer att rita din bild.

4.Nu kommer vi till själva kalkeringen av fotografiet. Här är det lättast att använda sig av en ritplatta. Men det går även bra att använda sig av mus, lite mer pill bara.

Välj pennan i verktygspaletten att jobba med. Konsten när man gör en högkontrastbild är att se de mörka partierna och rita av dem. Alla skuggor ska därför kalkeras. Att kalkera exakt efter linjer är inte viktigt när de kommer till de större partierna. Däremot vid ögon och liknande partier i ett porträtt är det viktigt att vara noggrann med detaljer, för att få fram samma känsla i den kalkerade bilden som i fotografiet.

Det bästa är att testa sig fram. Då är ångra, Ctrl+Z (äpple+Z på Mac), ett bra kommando att använda. Att ko-piera hela bilden och göra olika versioner av illustrationen är också ett användbart sätt.

Pennan fungerar på det sättet att du drar linjer med mus-en, eller med ritpennan. Illustrator skapar en bana av den linje du ritat. Linjen är ett objekt, om du klickar på den med den svarta pilen kan du flytta hela objektet genom att dra i det, eller förstora och förminska det genom att dra i hörnen.

5.När du klickar på banan med den vita pilen kan du istäl-let för att påverka hela objektet justera delar av banan genom att klicka och dra i de små fyrkanterna längs linjen. Den vita pilen är bra att använda sig av när en linje inte blir så bra som man tänkt sig på fri hand.

Hoppas att du lyckades med din bild. Om du har några problem eller frågor, tveka inte att höra av dig till mig på e-post: alian246@student.liu.se, jag vet hur irriterande det kan vara när något inte fungerar som det ska.

6.För att få en ifylld form istället för ytterkonturer, växla fyll-ning och linje genom att klicka på den svarta pilen brevid färgrutorna. Eller dubbelklicka på fyllningsrutan och välj en färg i paletten som kommer upp.

7.Rita en form kring alla partier med skugga, men var noga med att lämna ljusa partier också, det är kontrasten mel-lan det mörka och ljusa som vi vill åt.

8.Klicka bort lagret med fotot med jämna mellanrum, genom att klicka på ögat i lagerpaletten, för att se hur bilden artar sig.

9. Ser det för grötigt ut på ett ställe, ta bort en form, eller gör en ny, mindre form. Ser en linje konstig ut, gör en ny, eller laga till den med den vita pilen. Jobba med små former på de detaljrika delarna av bilden så blir det lättare att göra om dem ifall de inte skulle bli bra. Ett tips är att rita flera små former som överlappar varandra.

När du är klar med kalkeringen är det bara din fantasi som sätter gränserna när det kommer till vad du vill göra mer med bilden. Jag valde att montera in illustratorfilen i ett fotografi i Photoshop. Att montera en illustratorfil i Photo-shop är enkelt, kopiera bilden i Illustrator och klistra sedan in i Photoshop. Alternativt välj Arkiv > Montera i Photoshop.

Fig.8 Fig.8

Fig.4 Fig.5 Fig. 6 Fig.9

30

Mag

enta

200

8

Den billiga och smidiga minidatorn är på väg att slå sig in på elektronik-marknaden och man kan ana en favorit bland studenterna. TexT, LayouT & foTo: MaGNus BlIx

åRET VAR 2005 och på World Economic Forum i Schweiz talades det för första gången om konceptet OLPC (One Laptop Per Child). Konceptet var nytt och banbrytande, en väldigt liten och strömsnål dator skulle utvecklas för barn i utvecklingsländer. Datorn skulle kunna användas för enklare sysslor såsom skolarbete, e-post och Inter-net och prislappen för en enhet skulle hamna på endast $100. För varje såld enhet i väst tas det dubbla priset ut och ytterligare en dator skickas till ett utvecklingsland. Konceptet fick ett bra mottagande från allmänheten och redan då var det nog flera som kände ett visst habegär. Under de kommande åren tog utvecklingen fart och fler företag och organisationer lånade och förän-drade konceptet. Det visade sig att intresset för de små datorerna inte stannade vid barnen i utvecklingsländer-

na, så koncept på mer konventionella datorer i minifor-mat togs fram. Hösten 2007 var det så dags för en av de första minidatorerna att möta marknaden.

ASUS EEE Pc fick ett enormt genomslag i medierna, teknikbloggarna kokade och innan årets slut hade man sålt över 300 000 exemplar världen över. Eee PC 700 hade till början en 7” stor skärm och SSD-lagring. I Sver-ige dröjde det till sommaren 2008 innan den svenska varianten med skandinaviskt tangentbord dök upp och i augusti släpptes även en uppföljaren, Eee PC 900, som har en större skärm. Under året har vi bokstavligt talat blivit överösta med information om kommande modeller från olika tillverkare. Dessvärre är det ännu få som finns på den svenska marknaden, men då utlandsköp idag inte är något ovanligt och de fåtal modeller som finns tillgän-gliga i Sverige säljer bra, kan vi nu se hur minidatorerna börjat dyka upp i skolor och på arbetsplatser.

MINIDATORNS STöTTEPELARE är naturligtvis storleken, den är såpass liten att den utan större ansträngning går ned i skolväskan varje morgon. På bekostnad av det lilla formatet har man fått banta ner prestanda och funk-tionalitet. Tangentbordet är ganska litet och för per-soner med större händer och ovana att skriva kan det uppfattas som svårt och ansträngande att skriva. Likaså är skärmen ganska liten, men den relativt höga upplös-ningen gör att det ändå inte blir några större problem att läsa text om man har normal syn.

Minidatorns intåg

Reportage

31

Mag

enta

200

8

Asus Eee PC 701/900De första modellerna som nådde marknaden. Det som skilljer de åt är skärmstorleken, i övrigt har de samma specifikation.Fördel: Billig, mycket liten.Nackdel: Svåranvänt tangentbord, hög energiför-brukning.Pris: cirka 1800/2800kr.

Asus Eee PC 901Efterföljaren till Eee PC 900Fördel: Bra batteritid.Nackdel: Svåranvänt tangentbord.Pris: cirka 3600kr.

Asus Eee PC 1000H10” skärm och HDD.Fördel: 7-8h batteritid. Nackdel: Låg upplösning i förhållande till skärm-storleken. Stor i förhållande till de andra modellerna.Pris: cirka 4000kr.

MSI Wind10” skärm och olika batterialternativ och HDD.Fördel: Bra tangentbord, pekplatta.Nackdel: Endast det lilla batteriet i Sverige.Pris: cirka 4000kr.

Acer Aspire One 110/150Pyttedator med 9” skärm och valbart lagringsmedie.Fördel: Bra tangentbord, liten.Nackdel: Låg batterikapacitet. Pris: cirka 3000/4000kr.

PROcESSORN är speciellt utvecklad för låg energikonsum-tion och presterar generellt sämre än dagens standard-system. Man har även plockat bort vissa delar från själva datorn, till exempel CD/DVD-läsaren. Som resultat av den minskade energikonsumtionen har batteritiden ökat och värmeutvecklingen minskat samtidigt som ljudnivån reducerats till en i princip ohörbar nivå. Prestandaminskningen har naturligtvis sina följder, krävande applikationer kan bli problematiska att köra, men för vardagliga sysslor som att skriva, surfa och kommunicera räcker kapaciteten till utan problem.

DE FöRSTA MINIDATORERNA som kom såldes genom-gående med olika Linux-distributioner, dels då det blir billigare för både kund och tillverkare, men även då det tänkta användningsområdet gjorde Windows överflö-digt. De medföljande Linux-distributionerna är speciellt utvecklade för minidatorernas kapacitet och funktion samtidigt som de har förenklade användargränssnitt vilket bidrar till att göra datorn lättanvänd för personer utan någon större datorvana. För de mer avancerade användarna kan de medföl-jande Linux-distributionerna kännas en aning begrän-sade. Med en extern CD-ROM går detta att råda bot på då det inte är några problem att installera ett nytt operativsystem. Ett antal minidatorer säljs idag med Windowslicenser, ofta nedskalade utgåvor anpassade för de system de följer med. Windows är i allmänhet mer krävande än Linux och tillverkarna har därför oftast ändrat minidatorns konfiguration med snabbare SSD-minnen, mer internminne samt i många modeller riktiga hårddiskar för att göra det möjligt att använda Windows fullt ut.

32

Mag

enta

200

8

GIVETVIS BIDRAR det lilla formatet och den energisnåla arkitekturen till hur minidatorn presterar, då syftet med minidatorn inte är att prestera i krävande applikationer är det ingen idé att jämföra dessa med stationära eller dyrare bärbara datorer. Intel Atom N270 är den plattform som just nu är den största bland tillverkarna även om enstaka modeller med konkurrenten VIAs plattform finns. Intel Atom N270 är ny för 2008 och bygger på ett nedbantat system med färre funktioner och instruktioner vilket medför att den är väldigt energisnål. Den första modellen från Asus, Eee PC 700, samt efterföljaren Eee PC 900 använder sig av en Intel Cel-eron processor som arbetar med en klockfrekvens på 900Mhz. Denna processor presterar i vissa fall bättre än Atom N270, men drar betydligt mycket mer ström.

BATTERIERNA TILL MINIDATORERNA varierar i kapacitet, vanligast mellan 2200- och 6600mAh. Det finns även tredjeparttillverkare som tillverkar batterier med bety-dligt högre kapacitet. Den första Asus Eee PC-modellen levererades med 7” skärm och upplösningen 960x576 vilken kan uppfattas som aningen låg då många webb-sidor är bredare och man blir tvungen att scrolla i sidled. Den senare modellen med 9” skärm har en upplösning på 1024x600 vilket kan tyckas är mycket mer lämpligt då de flesta webbsidor håller sig inom denna. De senaste modellerna med 10” skärm har samma upplösning och är således bara en uppskalad variant.

UTFORMNINGEN av minidatorerna är genomgående lika-dan och bygger på ett förminskat tangentbord och en pekplatta. Till en början känns det lite ovant med de små tangenterna och den lilla skärmen, men efter en tids an-vändning vänjer sig de flesta och det känns mer naturligt.

SSD står för Solid State Drive och är en ny typ av lagring för datorer. SSD baseras på flashminnen och har således inga rörliga delar. I minidatorerna ersät-ter ofta SSD hårddisken.

Alla länder har inte samma tangentbordslayout som Sverige, något som kan vara värt att tänka på om du funderar på att importera.

Hela denna artikel är skriven på en Acer Aspire One 150.

ATT VÄLjA vad man ska köpa för minidator är inte helt självklart. Även om de flesta bygger på samma koncept och även i många fall även samma tekniska plattform är valmöjligheterna ganska stora. Det man främst ska utgå ifrån är det egentliga syftet, kan man begränsa sig till att skriva, surfa och maila fungerar de billigare varian-terna med SSD-lagring och Linux som operativsystem bra. Vill man använda Windows och köra lite tyngre applikationer bör man överväga att köpa en med vanlig hårddisk. Batteritiden beror mycket på vad man väljer för platt-form, vill man ha så lång batteritid som möjligt bör man i nuläget satsa på Intel Atom och en dator med 6-cellsbat-teri. Med denna kombination kan man i bästa fall uppnå 7-8 timmars drifttid.

Reportage

33

Magenta 2008

KonsertKjellvander i NorrköpingDen som ännu inte har upptäckt Christian Kjellvanders fantastiska musik bör göra sig själv en tjänst och lyssna sig igenom några låtar snarast. De som redan känner till Kjellvander var säkert och såg honom på Skandiateatern i Norrköping den 29 november. Då kom nämligen Christain Kjellvander och Lars Demian till stan och bjöd på sin musik.

SkivsläppNytt från BossenFörra året kom Bruce Springsteens senaste skiva ”Magic”, som följdes av en utsåld turné med E Street Band. Nu ryktas det att nästa skiva släpps i januari i samband med att Obama tar över efter Bush, antagligen för att välkomna den nya presidenten in i Vita huset. Med på skivan tror man också att låten ”Working on a dream” kommer finnas med, den sång som Bossen spelade under ett möte med Obama under valrörelsen. Inget har bekräftats än, men hoppas kan man ju alltid.

alla dess hits. Att föra fram annan musik, att bredda och inspirera, ser de som en stor del av vad Lekman i parken handlar om. Men det finns mer till klubben än vad som möter trumhinnorna.

EN ANNAN MENING med klubben är att förbättra Norrköpings kulturliv, att ge staden en skönare touch. De är inte främmande för att låta kreativa personer ställa ut konst och skulp-turer i samband med klubben, eller visa film och bildspel under kvällen. Medlemmarna har stora tankar om vad klubben kan bli och säger att de ännu bara uppnått en bråkdel av vad de vill att den ska vara. Bara de själva sätter gränserna.

DEN ANDRA fredagen efter att csn och lön har betalats byts delar av inredningen på en av staden krogar ut mot ett mer hemtrevligt möblemang. I den bruna sekretären kan vem som vill lämna in låtönsknin-gar på lappar, och ur högtalar-na ljuder musik du antagligen inte hört någon annanstans. I alla fall inte på radio eller i någon annan av Norrköping stads krogar. Det är Lekman i parken som kommit till Sveaskeppet.

LEKMAN I PARKEN är en klubb och förening bestående av fem indi-vider som alla delar ett stort intresse för musik. Roger Nordström, Anders Lindberg, David Nilsson, Sofia Pernu och Oskar Nilsson är personerna som ser till att klubben blir av. Under en klubbkväll hjälps alla åt att stå i DJ-båset, men egentligen var det inte önskan att DJ:a som var den stora dragkraften till att dra igång Lekman i parken. Gemensamt mellan vännerna fanns åsikten att ingen av Norrköpings krogar spelade den musiken de ville höra. Så för att få lyssna till sin favoritmusik i krog-miljö bildade de helt enkelt klubben.

MEN VAD ÄR DET då för musik de spelar? Att få ett konkret svar på den frågan är inte lätt, ingen vill begrän-sa sig till någon specifik musikgenre, men det går ändå att hitta några gemensamma nämnare. De vill spela alternativ musik och kunna gå in på djupet, testa olika sorter. Något som aldrig kommer spelas är den musik som hörs på radio, med

Lekman i Parken

NÖJE

När ingen annan klubb i stan spelade den musik de ville höra fanns det bara en sak att göra. Starta eget. TexT & LayouT: PErNIlla lINDBlOM foTo: rOGEr NOrDsTröM

Lekman i parken spelar den andra fredagen efter lön varje månad.

www.lekmaniparken.se

FilmTrädälskarenDet låter onekligen mer som hämtat ur Nalle Puh än ur verkligheten, men det är faktiskt sant. Kortfilmaren Jonas Selberg Augustsén byg-gde en koja uppe i ett träd utanför Boden i Norrland. Dokumentären handlar bland annat om människans samhörighet med trädet, om urbanisering och om längtan. Trädälskaren har fått gott om höga betyg och fina vitsord. Se den!

TexT, LayouT & ILLusTraTIon: PErNIlla lINDBlOM

34

Mag

enta

200

8GRAFISKT

För sjätte året i rad lanserar Blossa en ny design på julens glög-gflaska. Design– och varumärkesby-rån BVD har även i år formgett flas-kan som är blåskimrande. BLOSSA 08 har ett typsnitt som är inspirerat av snö och ger känslan av svensk vinter. Designen influeras av årets smak som är blåbär med inslag av

Kommer du ihåg Date-parfy-men? Nu har nya dofter kommit och med dem en ny design. Med hjälp av designbyrån No Picic har man tagit

ATT VODKAFLASKAN ÄR SNYGG som den är håller de flesta med om, men de ovanliga flaskorna från Absolut Vodka sticker ut och bidrar till en roligare upplevelse. När man nyligen bjöd in tolv brasilianska konstnärer att designa flaskan utlöste det en explosion av färger och mönster. I den nya kampanjen Absolut Brasil gav man designerna uppdraget att sätta sin vision av Brasilien och landets kultur på flaskorna. Tolv prototyper togs fram med mönster av bland annat fjärilar, ögon, blommor och frukter.

TVå AV FLASKORNA, de som är gjorda av Leison Neirner och Daniel Senise, har blivit producerade och kommer ut på marknaden i en begränsad upplaga. Neirners design represen-terar Brasiliens, och Rios flora och fauna. Alla element ser ut att vara klistrade på flaskan. Daniel Senises design består av små bitar av kåda i ett

kollage som ska representera delar av Brasilien som är i förändring.

På ABSOLUT VODKAS hemsida kan man se alla tolv flaskorna och få reda på mer om konstnärerna bakom. Man kan även se filmer från hur processen fortlöpt och skisser på de olika mönster designerna an-vänt. Alla flaskors design har även en liten historia bakom sig som de-signerna berättar om på hemsidan.

MIN EGEN FAVORIT är den rosa flas-kan som är designad av Adhemas Batista. Färgerna och illustrationer-na med ögonen kallar Batista “Open your eyes to see Brasil”. Behöver du inspiration eller bara vill titta på något vackert är hemsidan absolut värd ett besök. Man kan fastna på den länge när man imponeras av de underbara mönster som pryder de nya Absolut Brasil-flaskorna.

absolut Vodka har genom åren samarbetat med många designers för att få nya utseenden på sina flaskor. Både grafiska designers, fotografer, möbeldesigners, målare och glasdesigners har hjälpt till att sätta sina avtryck på flaskan. absolut Colors, absolut Bling Bling och absolut Pear är bara några få av de kampanjer som lanserats.

Redesign

TexT & LayouT: sOFIa saMuElssON ILLusTraTIon: ErIca lIljEBlaD

fram ett nytt koncept som bättre passar in på 2000-talet. Neonfärg-erna är utbytta mot neutralare färger och förpackningarna dekoreras med en snirklig variant av ordet Date. De karaktäristiska tjejerna på förpacknin-garna är dock kvar. Det återstå att se hur de nya dofterna tas emot.

kryddnejlika. BLOSSA 08 lanserades den 3:e November och som vanligt gällde det att vara snabbt ute om man ville lägga beslag på den fina flaskan.

35

Magenta 2008

TEKNISKT

I den senaste vågen med digitala systemkameror har Nikon och Canon varsin uppstickare. Nya Canon 5D Mark II och Nikon D90 har båda den nya egenskapen att kunna användas för inspelning av kortare film-sekvenser.

NIKON D90 tillhör mellansegmentet och kostar runt 9 000 kronor i butik, den har möjlighet att filma i HD-upplösningen 720p med 24 bildrutor i sekunden. Canon 5D Mark II tillhör med sin fullformatsensor semi-proffssegmentet och ger möjlighet att filma i HD-upplösningen 1080p med 30 bilder i sekunden.

FöRDELEN MED ATT FILMA med en digital systemkamera är att man kan utnyttja kamerornas bildsensorer som jämfört med vanliga videokam-eror håller mycket hög bildkvalité. Att man också har möjligheten att välja objektiv är en enorm fördel jämtemot den fasta, oftast ganska

begränsande optiken som sitter på vanliga filmkameror. Man kan an-vända sig av kort skärpdjup, macro-inställnigar och mycket annat roligt som kan vara svårt med en vanlig filmkamera.

ÄN Så LÄNGE frid och fröjd, men det finns nackdelar med att filma med dessa kameror. Bildsensorns egen-skaper gör att den blir väldigt varm om man använder den under längre tider. Detta medför att tillverkarna har infört en tidsbegränsning på cirka fem minuter per filmklipp, du kan således inte filma under några längre stunder.

AVSAKNADEN AV AUTOFOKUS under inspelningens gång är också något som kan försvåra filmningen. Har man tänkt använda filmfunktionen till att skapa spelfilm, musikvideor, nyhetsinslag eller andra kreativa produktioner är detta dock inget problem då man sällan filmar längre sekvenser och oftast är såpass van med kameran att man kan hantera den manuella fokusen.

I november månad släpptes i Japan den nya por-tabla spelkonsollen Nintendo DSi. Den har till skillnad från sin föregångare kamera och stöd för nedladdningsbar programvara. Förhoppningsvis öppnar detta upp en möjlihet för mindre spe-lutvecklare som nu kan utveckla mot enheten. I övrigt ser DSi ut som föregångaren DS Lite i både form och funktion.

För 99 kronor i månaden kan du nu lyssna på tusentals låtar utan reklamavbrott. Spotify är en svensk musiktjänst som innebär att man kan söka bland tusentals titlar i en databas som uppdateras av de stora skivbola-gen. Musiken strömmas från tjän-stens servrar med hyfsad kvalité. Detta innebär dock att tjänsten i dagsläget inte kan användas utan tillgång till Internet, man kan således inte använda den i en mp3-spelare, rykten säger dock att en variant till iPhone är på gång. Tycker man 99 kronor är för dyrt finns en gratisvariant av tjänsten med reklamavbrott och reklam i det grafiska gränssnittet.

Första systemkamerorna med filmfunktion

+

TexT: MaGNus BlIx LayouT: ErIK jONssON

Tycker du om att:

Fota• skriva• Illustrera• rita• layouta•

Har du en massa: Idéer• Åsikter•

?

Hör av dig på till Magenta!Gå in på:

www.magenta-online.com

och skicka in din ansökan idag!

Vad får du?

Magenta är studenttidningen som drivs av Medieteknik- och Grafisk design och kommunikationstudenter på Liu. allt arbete som läggs ner är helt ideellt och du kan också bidra!

alla som gör något i tidningen får sitt namn tryckt vilket ju är en jättebra grej att kunna visa upp senare. Dessutom får du träffa alla oss grymma folk i redaktionen, kanske skapa nya spännande kontakter och naturligtvis får du en riktigt bra erfarenhet. Skulle inte det räcka så blir det en releasefest efter varje tryckt nummer och Du är självklart bjuden!

Vad är Magenta?

Välkommen till Norrköpings största

teater och musikförening www.kulturkammaren.se

tel. 011-10 26 94

Plats för event,workshops,föreläsning,konsert eller föreställning.