MARCUS FROSTE ARKITEKTURSKOLAN VID LTH LUNDm.froste@gmail.com0735018772

Hej!

Efter att ha lst arkitektur och samhllsbyggnad en mnad p gymnasieniv, insg jag att det var det hr jag skulle gna mitt liv t. Jag har sedan dess frdjupat och utvecklat mitt intresse fr arkitektur. Jag har alltid haft flera parallella projekt igng och drivs av att skapa och se hur de olika projekten utvecklas.

Segling och naturliv r mitt andra stora intresse i livet. Att fnga in de ltta vindarna och glida fram genom vattnet en solig sommardag eller knslan av att segla in och frtja bten vid klipporna, i en liten ensam vik, efter en lng dag av starka vindar och hrt arbete, r fantastisk. De stunderna r svra att sl.

Klipp Vik in Vik ut

BYGG DIN EGEN KKSTAD

4

1

1

2a

2a

2a

5 2b

2b

2b

3

3

Kkstder r frggranna och vackra platser. Nu kan du bygga din alldeles egna!

Nu komplett med en fattig mnniska!

Roligt fr hela familjen.

"

"

B

G G G G

G G

G

G

F

R

R

D

STUGAN

INNEHLLER

HEXAGON

KONSTNRS KOOPERATIVET

KONST

EN SAGOVRLD

TAKLANDSKAP

STUGAN TRHUSET, TERMIN 4, 2013, 6 Huseby Bruk r ett kulturhistoriskt friluftsmuseum som ligger i sdra Smland. Bruket vill utveckla sin verk-samhet genom att ta emot vernattande gster. Vi fick drfr i uppgift att rita mindre trhus som skulle kunna placeras ut p brukets marker. Stugan skulle vara byggd helt i tr och fick inte verstiga 15 m2. I detta projekt skulle vi ut-forska stugans mjligheter, genom att bygga en modell i skala 1:10, med samma byggteknik som den verkliga byggnaden skulle f. Efter projektets slut stlldes model-lerna ut p Huseby Bruk.

1:10

Jag vandrar genom Huseby Bruk, frbi herrgrden och rtagrden, in i ett skogsparti. Min vg korsas pltsligt av en . Jag stannar upp och blir som frtrollad av platsens stillhet och lugn. Det slr mig att det r just n, lnken mellan sjarna Salen och sten, som r grunden till bruket och anledningen till dess placering i Huseby. Det r det rinnande vattnet som givit bruket sin energi under dess fyrahundra r lnga historia. Mitt fokus dras ter mot ns sakta rinnande vatten och det enda jag vill r att sitta och dingla med benen, medan tiden rinner frbi.

Den lilla stugan alldeles invid n r en enkel byggnad med ett funktionellt formsprk, som frkroppsligar den verkliga krnan av en stuga i skogen. I stugan finns ett tvttskp med handfat och rinnande vatten. En vedspis r placerad i ena hrnet. Hr kan man koka kaffe och vila upp sig efter en lng dag. Detta r ven stugans huvudsakliga vrmeklla. Drmed kan stugan anvndas frn mars till oktober. Till stugan kommer man fr att komma bort frn vardagen och uppleva naturen, lugnet och kulturmiljn i och kring Huseby Bruk.

Stugan r konstruerad av massiva trskivor som CNC-frsts ut i en fabrik och monteras ihop p plats. Konstruktionsprincipens inneboende egenskaper utnyttjas i detta projekt till fullo fr att undvika ondiga dda ytor.

Takfnstret ger ett ljusfall p vggen och mjliggr himmelsvy frn sngen.

sovalkovumgnge

vedspisuteplatstvtt hallskp

niv 3 +1,5m

niv 2 +1,1m

niv 1 +0,7m

niv 0 +0,0m

Funktionsanpassning SiktlinjerNiverFormerna transformeras fr att maximera utrymmena.

Fnstret under sovalkoven gr det mjligt att se n rinna frbi under stugan.

De olika niverna ger en frstrkt upplevelse av rumsligheten.

Solbnken Multifunktion OptimeringDen fasta bnken utanfr entrn fungerar ven som vedfrrd till vedspisen.

Den enda lsa inredningen i stugan r ett par pallar som ven anvnds till trappsteg, fr att ta sig upp i,sngen.

Hela huset r optimerat fr att ta bli s effektivt som mjligt, samtidigt som stugans karaktr bevaras. S ven den specialbyggda entrdrren och tvttskpet som fljer vggarnas lutning.

KONSTNRSKOOPERATIVET KONSTNREN R NRVARANDE

KANDIDAT, TERMIN 6, 2015 , 6 VECKOR Mitt kandidatarbete gjorde jag i studion Arkitektur i kontext p Lunds Arkitektskola. I studion arbetade vi mycket med frhllandet mellan arkitekturen och dess fysiska och sociala kontext.

Vi kunde placera vr byggnad p valfri plats lngst Landborgen i Helsingborg. Staden grundlades fr ver 900 r sedan och hade 133 000 invnare r 2013. Staden har ett brett utbud av kulturella verksamheter. Bland annat kulturhus, stadsteater, konserthus, bibliotek och Idrottsstadion.Staden saknar idag en samlingsplats fr konstnrlig verksamhet. Frn norr till sder strcker sig en landh-jning ge-nom Helsingborg. Den delar upp staden under och ovanfr Landborgen. Idag r dock Landborgens potential p mnga stllen bortglmd. Genom att plac-era Konstnrskooperativet p Landborgens kant, strker man dess betydelse som strk och rumsbildande ele-ment i staden.

Helsingborg r den tredje strsta staden i resunds-regionen, som delas mellan Sverige och Danmark. resundsregionen har en befolkning p 3,7 miljoner invnare och str fr 26% av Sveriges och Danmarks samlade BNP.

HELSINGBORG

LASARETT

KYRKOGRD

OLYMPIASTADION

STADSBIBLIOTEK

KRNAN

KNUTPUNKTENCENTRALSTATION

KONSERTHUS

STADSTEATER

DUNKERS KULTURHUS

1:10

Ny rrelseBefintlig rrelseI st-vstlig riktning rr det sig mnga mnniskor som skall till och frn arbete, skola och Lasarettet.

Det rr sig ven promenerande mn-niskor lngs med Landborgen. Denna rrelse blir dock avbruten vid dagiset.

Genom att ta bort dagiset och erstta det med Konstnrskooperativet och bostder skapar man en finmaskig struktur som ger en mer levande stadsmilj. Fr att str-ka strket lngs Landborgen ytterligare, skapas hr en koppling till dess fortst-tning p andra sidan Bergaliden. Denna koppling binder ihop norra och sdra delen av Landborgen.

Platsen Idag utgrs platsen av en stor parkering som bildar ett hl i stadsmnstret. Dagiset, (markerat i grtt), i den sdra delen fungerar dligt och r en stor kloss som blockerar rrelserna lngs Landborgen.

1 En tt stadsmilj med mycket liv och rrelse. Promenaden fortstter upp genom Himmelriksgrnd.

2 Ett gngstrk igenom en lugn och liten men luftig park.

3 Till sist kommer man fram till en stor parkering som bryter av mot den lilla skalan som prglat de andra rummen.

FunktionStadens funktioner r tydligt uppdelade med handel och bostder nedanfr Landborgen samt institutioner och kontor ovanfr. Platsen blir drfr dslig nattetid. Fr att ka nrvaron av mnniskor p platsen under dygnets alla timmar, r bostder del av mitt tillgg.

Nr man tar sig ver Landborgen via Himmel-riksgrnd tar man sig igenom en serie rum med olika karaktr.

Sekvensanalys

1

2

3

Bostader och handel institutioner och stora arbetsplatser

I enheten lever och arbetar man p samma plats som man stller ut sina verk.

Ateljn och bostaden r upphjd frn det offentliga golvet fr att konstnren skall kunna gra valet att arbeta i fred eller bjuda in och mta beskarna.

I markplan har varje konstnr sin egen galleriyta. Denna r publik och fungerar som en del av helheten. Galleriytorna avgrnsas enbart av trappan som ven fungerar som brande element och hller upp byggnaden. Rummen i bostaden r organiserade s att de rum dr man r mest beroende av dagsljus och utblickar, r placerade hgst upp i byggnaden. Medan badrum och sovrum som inte har samma behov av dagsljus, r placerade lngre ner i byggnaden. Ateljn fr sitt huvudsakliga ljus frn lanterninerna i taket, men har ven ett fnster ut mot trdgrden, fr att inte frlora kontakten med omgivningen. Fr att man ska kunna ta emot beskare till ateljn men samtidigt behlla sina privata delar avskilda, r trappan mellan vningarna uppdelade. Detta skapar ven ett mer omvxlande rrelsemnster i bostaden, utan att infra mjlighet till rundgng.

Luckorna i golven gr det mjligt att med rep och taljor transportera inredning och konstverk mellan vningarna.

ENHETEN

Mten mellan mnniskor, i synnerhet de som inte knner varandra, r det som driver ett samhlle framt. Jag har i det hr arbetet valt att fokusera p mtet mellan konstnren, skapandet och betraktaren. Genom att placera ett konstnrskooperativ p Landborgens kant strker man Landborgen som strk och rumsbildande element i staden.

Konstnrskooperativet bestr av tv delar, enheten och helheten. Enheten verkar p individniv och innehller bostad och atelj fr en konstnr eller ett konstnrspar. 24 enheter r sedan komponerade till en helhet, som verkar p en stadsskala och skulle kunna ses som en kvartersstruktur i sig, med gator, grnder, torg och trdgrdar. Helheten greppar tag i den omkringliggande kontexten och binder ihop platsens olika delar. Grnsen mellan staden och galleriet r helt upplst och stadens golv strcker sig nda in till konstnrens ytterdrr.

Den luftiga ateljn kopplas till bostaden genom balkongen, som ven ger versikt ver arbetsplatsen.

1:100

PLAN 1

PLAN 1

EN ENHETPLANER 1:100

lucka

PLAN 3 PLAN 4

Frn balkongen har man utblick genom bde sovrums- och ateljfnstret.

Det finns mjliget att avskilja en tillfllig sovplats utan att rrelsen i rummet pverkas.

lucka

Enheternas gallerier bildar tillsammans ett stort galleri som stller ut 24 konstnrers pgende arbete. Den stora koncentrationen konstnrer p samma plats, skapar mjligheter till mten och idutbyte mellan konstnrerna och ger dem en tydlig plats i staden.

Galleriet fr en skala som mer liknar en konsthall och kommer likt Louisiana att dra folk frn hela resundsregionen. Beskaren kommer hr nrmare skapandeprocessen och fr en mjlighet att mta konstnren bakom konsten, istllet fr att mtet stannar vid gallerivggen.

De befintliga rrelserna p platsen tas tillvara och filtreras genom galleriet. Detta gr att konsten blir en naturlig del fr stadens innevnare p deras vg till och frn arbete och skola, oavsett om man vljer att g in i galleriet eller inte. Trdgrdarna fungerar som knutpunkter och pausrum, nr man tar sig genom galleriet. Det r mjligt att bara strosa igenom eller stanna upp och stta sig en stund p sin promenad lngs Landborgen.

Den friliggande byggnaden som binderi hop Kooperativet med Rosentrdgrden innehller verkstder och r ppna fr bde konstnrerna och allmnheten. I byggnadens kllarvning finns gemensamhetslokaler ssom kontor, samlingslokal, tvttstuga och verkstder.

HELHETEN

1 Enhet

Enhet

5

Grupp

1

Enhet 10

Grupper

2

Kvarter

1 Enhet 24 3

Grupper

6

Kvarter

Helhet

1

Formen svarar mot den befintliga rrelsen och den fysiska kontexten p platsen, samtidigt som det skapar ett finmaskigt system. ROSENTRDGRDEN

Dominikanerklostret grudades p 1300-talet. Det var verksamt fram till reformationen p 1550-talet d det revs ner till grunden. Idag finns bara grundlggningen kvar, som ligger en bit under marknivn.

Rosentrdgrden r en trdgrdspark som ligger p Landborgens kant. Den anlades mellan ren 1937-39. Dess frmsta kvalit r utsikten ver resund och stadens taksar.

NIKOLAIKLOSTRET

NGymnasieskola

Kontor

Bostder

Bostder

Bostder

Verkstad

Bostder

Enheterna r kombinerade kring grdar, som fungerar som pauser nr man gr och tittar p konsten. Det gr ven att g hit om man bara vill ha en paus i vardagen. De L-formade grupperna kan fungera som fristende delar. Detta gr att man kan ha utstllning i en av dessa medan andra innehller andra verksamheter eller hyrs ut.

Enheterna r roterade och spegelvnda fr att skapa en fungerande helhet. Alla bostder har samma planlsning, men placeringen av fnster varierar, beroende p var i byggnaden som de befinner sig

ETT KVARTER PLAN 1:300

HEXAGON MBELPROJEKT, TERMIN 3, 2013, 5 VECKORMlet med detta projekt var att tillverka en mbelprototyp i skala 1:1 Alla material och metoder skulle verensstmma med den frdiga produkten. Designprocessen skulle ta avstamp i en egenvald serietidning eller seriestripp, som sedan p valfritt stt skulle leda till en mbel.

Mitt ml var att skapa en mbel helt i textila material. Denna mbel utmanade vr invanda bild av hur en sittmbel ser ut. Denna mbel r varken en ftlj, en schslong eller sng, utan existerar ngonstans drimellan.

Mitt arbete tog avstamp i serietidningen Helgonet, dr jag inspirerades av hur textil hade representerats. Jag bestmde mig fr att utg ifrn fyra mm tjock industrifilt och utforska dess konstruktiva mjligheter, genom att vika och sy. Med hjlp av det handslagna hamparepet kan man justera mbeln till nskad form och komfort.

BISKOPSTRDGRDEN HLLBAR ARKITEKTONISK GESTALTNING, TERMIN 5, 2014, 5 VECKOR Detta arbete gjorde jag tillsammans med Tim Nsling. Uppgiften var att rita ett tillgg i omrdet norr om kvarter Paradis i Lund. Platsen ligget centralt i Lund och kvartetet inrymmer bland annat universitetsbyggnader och bostder. Kursens fokus lg p begreppet hllbarhet och behandlade svll ekologisk-, ekonomisk- och social hllbarhet. Vi arbetade med alla dessa tre aspekter men vrt fokus lg p social hllbarhet.

En stad r ett komplext samband mellan mnniskor och fysiska miljer, med olika funktioner och karaktrer. I detta projekt har vi arbetat med spnningen mellan rrelse/stillhet, torg/trdgrd.

Ett stort grnomrde strcker sig frn Domkyrkan i sder till Universitetsbiblioteket och LTH i norr. Detta omrde karakteriseras av snirkliga gngar och vackra trd. Det saknas idag plats att sitta ned, dra sig undan och ta en paus. Hr skapar vi en sdan plats i Biskopstrdgrden. I vrt frslag till ombyggnad av norra Paradis och Biskopsgrden, s r mellanrummen minst lika, om inte viktigare n husen. Det r hr i det offentliga rummet som mnniskor rr sig, mts och utbyter ider och tankar.

Vi har drfr tillfrt staden ett nytt stadsrum, i form av ett torg. Biskopstorget r placerat i slutet av Sandgatan. Med Biskopshuset byggt1842 i fonden, blir detta torg en ny samlingsplats och framsida fr Lunds universitet. I byggnaden har universitetet konferensverksamhet.

Fr att strka Biskopstorget legitimitet och ge det ytterligare livskraft, har vi givit utrymme fr minst tv nya nringar, dr den ena br vara en mindre nrbutik eller strre kiosk, ngot som r vlbehvligt i omrdet. De nyetablerade cykel- och gngstrken i nord-sydlig och st-vstlig riktning ger torget liv och rrelse och frenklar kommunikationerna i hela norra Lund.

Biskopsgrden r i dag en bortglmd plats i stadsntet. Den relativt stora trdgrden r till fr alla, men nstan aldrig beskt av allmnheten. Runt tomten finns en otydlig och exkluderande mur och buskage, ett kvarglmt minne frn frr. Vi erstter den befintliga grnsen mellan gatan och trdgrden med en tydlig och vlartikulerad mur. Detta skapar en knsla av att man lmnar staden och gr in i en oas,, likt Botaniska Trdgrden i Lund. Fr att muren inte ska bli exkluderande r den genombruten av ppningar s att man skall kunna se trdgrden dr innanfr. I trdgrden ligger ven ett studiecentrum med mnga grupprum (ngot som saknas i kvarter Paradis) och ett caf.

Omrdet domineras av universitetsverksamhet och studenter. Det finns ett mindre antal bostder i nromrdet. Bland annat bor gstprofessorer i Biskopstrdgrden och studenter p Thomanders studenthem. I kvarteret Thomander finns bostder som inte r direkt kopplade till studenterna, men r nd en stor del av omrdets karaktr. Vi vill drfr locka till oss den strre allmnheten genom att formge trdgrden s att mnniskor i olika ldrar kan hitta en favoritplats att sitta p, oavsett om man vill leka vid n, sola p grsmattan eller sitta i skuggan. Fr att trdgrdscafet inte skall bli ett utprglat studentcaf har vi valt att inte placera det i studiecentrumet, utan det fr en egen plats i andra ndan av trdgrden.

Fasad lngst Sankt Petri kyrkogata 1:500

Vi skapar ett helt nytt torg som str i kontrast mot trdgrden.

Kontraster

Gamla Biskopstrdgrden r idag en oanvnd plats i staden.

Platsen Vra tillgg i staden har till syfte att frbttra stadsmiljn och aktivera trdgrden.

Tillg och grnser

De nya strken frenklar rrelsen genom staden.

Nya strk

N

TAKLANDSKAPMINITEATERN, TERMIN 4, 2014, 5 VECK-I denna uppgift skulle vi rita en tillbyggnad p taket av studentboendet Rnnen i Malm. Rnnen var byggd som ett sjukhus p 1960-talet men har sedan 2005 inrymt 449 likadana enrums studentbostder. Vrt program syftade till att ge Rnnen en kad variation i bostadsbestndet, fr att locka till sig en strre bredd av studenter. Vi skulle ven fokusera p att bygga kompakta och effektiva boendemiljer,, som uppfyllde alla krav man kan stlla p en modern bostad.

Detta arbete gjorde jag tillsammans med Emil Sderlund. Var och en skulle rita sina egna bostder och sedan skulle vi komponera ihop dessa delar till en helhet uppe p taket. Jag arbetade med att rita studentkorridorerna p bottenvningen. Jag har drfr valt att helt fokusera p denna del av frslaget i denna presentation.

1:200

Att bo med andra i en social milj r fr mnga synonymt med studentlivet. Jag vill med detta frslag skapa ett socialt boende, som ligger p grnslandet mellan studentkorridor och kollektivboende.

Genom att optimera ytorna och ifrgastta vilka funktioner som gr att dela med andra, har jag kunnat omfrdela kvadratmeter, frn de privata till de gemensamma samt minimera kommunikationsytor. Denna omfrdelning syftar till att skapa s mnga sociala interaktioner som mjligt, samtidigt som det fortfarande finns mjlighet att dra sig tillbaka till sin privata hytt. Den gemensamma ytan r uppdelade i flera mindre rum med olika karaktr, dr man kan umgs p flera olika stt.

"

"

BB

G

G

G

G

G

G

G

G

F

R

R

D

BBBB

1:200 | De privata och gemensamma ytorna r inbrdes avskilda p flera olika

En stor del av en vanlig korridor slsar bort kvadratmeter p ondiga kommunikationsytor.

Genom att organisera sovrummen kring det det gemensamma rummet,frsvinner den rena

Det ovala badrummet i mitten delar av de gemensamma ytorna, till rum med olika skala, karaktr, och funktioner.

1:200 B.B

EN SAGOVRLDMINITEATERN, R 1, 2012, 3 VECKOR I detta projekt skulle vi rita en teater belgen p en tomt i centrala Lund. Denna teater skulle samverka med staden och skapa nya platser fr mten och scenkonst.

Lund har idag flera mindre teaterscener som skulle kunna samlas under ett tak. I byggnaden skall det ven ligga en kompletterande verksamhet som ppnar sig mot staden.

Metod fr att utveckla fasadmnstret

Gridd applic-eras

Griddet skalas om fr att skapa en omvxlande karaktr

Multiplicera modulen fr att tcka fasaden

Teatern sedd frn gatan.Teatern blir karaktrsgivande fr gatan samtidigt

som den samspelar med sin omgivning.

S T A D S B I B L I O T E K E T

Fr mig att g p teater r att lmna vardagen bakom sig och beska en annan verklighet, en sagovrld dr man kan f nya perspektiv p tillvaron. Men att g p teater handlar ven om att uppleva stmningen, att se andra mnniskor och att sjlv bli sedd. Kanske trffar man ven p en bekant nr man minglar i pausen.

Scenkonsten i Lund fr med detta frslag en ny samlande byggnad som ger torget och Sankt Petri Kyrkogata en stark identitet och placerar teatern p en central plats i det offentliga rummet. Hit gr man fr att se andra mnniskor och bli sedd. Fr att se en frestllning eller bara uppleva stmningen och ta p restaurangen eller ta ett glas i baren.

Byggnaden r uppdelad i tv delar. Den publika delen som inrymmer entr, foaj och restaurang r artikulerad, gr avtryck i och samspelar med stadsmiljn. Den andra delen innehller sjlva scenen och administrativa lokaler. Denna del av teatern r tckt av en grn fasad och r mer tillbakadragen och sluten i sin karaktr. Genom att dela upp byggnaden p detta stt framhver man de publika delarna och de sociala aspekterna av att g p teater.

OFFENTLIGET PRIVART

Karta ver Lund dr offentliga byggnader r ifyllda i svart

Fasad lngst Sankt Petri kyrkogata 1:500

CYKELSTLL

DAMM

CAFE

LAMPORPALLAR

N

0 10 20 40

HISS

LJUD & LJUS

HISS

0m

-0,6m

3,4m

SCEN SIDOSCEN

A

B

B

N

HISS

HISS

0m NDUTGNG

PMINGSBAR UTOMHUS SCEN

PERSONAL ENTR

0m

-0,6m

SCEN SIDOSCEN

MAGASIN &VEKSTADFRD

NDUTGNG

HUVUD ENTR

AFFICHER

INLAST 3m hg

SK BNKSKSK

SK DATOR

B

B

A

A

10

610

N

10

610

HISS

HISS

TGVIND

7,4m

KONTOR

KK

KK

SY-ATELJ

ALLRUM

LOGE LOGE

LOGE LOGE WCWC

B

B

A

1:400

plan 1 plan 2 plan 3

TGVIND

VIKVGG

MONTERBAR VGG

UTOMHUS SCEN

FRRD

KK

SCEN

1:400

KONST MINA EGNA PROJEKT, 2007-2014Utanfr skolan har jag under flera r arbetat med olika konstprojekt. I detta arbete har jag i huvudsak utforskat tv saker.

Den ena delen tar avstamp i mitt besk i kkstderna i och kring Kapstaden i Sydafrika som jag gjorde 2011. Under min resa beskte vi organisationer och tog del av deras arbete i olika kkstder. Den plats som satte djupast spr i mig var Blikkiesdorp, som byggdes av myndigheterna fr att rensa upp Kapstadens gator frn hemlsa mnniskor. Till denna plats kommer varken polis eller ambulans. Jag fick senare under resan erfara att vissa (mer ordnade) kkstder blivit turistml dr man kan ka turistbuss och g guidade rundvandringar, fr att titta p fattiga och utsatta mnniskor.

Det andra spret jag har fljt handlar om tredimensionalitet och textur i olika avseenden. Jag har p flera olika sett nrmat mig och underskt detta mne. Detta har bland annat lett till helt vita tavlor och tavlor som Portrtt hr intill.

Vykort

Klipp Vik in Vik ut

BYGG DIN EGEN KKSTAD

4

1

1

2a

2a

2a

5 2b

2b

2b

3

3

Kkstder r frggranna och vackra platser. Nu kan du bygga din alldeles egna!

Nu komplett med en fattig mnniska!

Roligt fr hela familjen.

Bygg din egen kkstad Portrtt