Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelning för biologi

Marie Olsson

Barns tankar om hälsa och rörelse

Children's thoughts about health and exercise

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

Datum: 09-10-23

Handledare: Mariana Hagberg

Examinator: Hans-Olof Höglund

Abstract In this study I look into children’s thought about health and exercise. To full fill my purpose I made qualitative interviews with seven six year old kids. Two boys and five girls. I wanted to now what they thought about health and movement. Do they think that it is important or is it just the adult who thinks that? The result shows that the kids know much about our health and why we should be exercise more. It shows that they know why it’s important that we exercise so our body feels good. My results also shows that they didn’t now what the conception of health mean. Fore them it means that you said hello to someone. That was something that surprised me. It was only one child that could say that it had something to do whit exercise and how we move us.

Keyword: Children’s thought, health, movement and exercise

Sammanfattning I denna studie undersöks barns i sexårsåldern ankar om hälsa och rörelse. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt sju barn. Två pojkar och fem flickor. Resultatet av undersökningen visar att eleverna i förskoleklassen har stor koll på hälsa och rörelse. De vet att det är viktigt att röra på sig för att kroppen ska må bra. Mitt resultat visade också att de inte visste vad själv begreppet hälsa betydde, utan för dem var det att man hälsade och sa hej till någon. Detta blev jag något förvånad över. Det var bara en som tillslut kom fram till att det kunde ha att göra med att vi rör på oss.

Nyckelord: barns tankar, hälsa, rörelse och motion

Innehållsförteckning

× Inledning……………………………………………………1 - Bakgrund……………………………………………..1 - Syfte………………………………………………….6 - Forskningsfråga……………………………………...6

× Metod………………………………………………………6

- Urval…………………………………………………6 - Datainsamling………………………………………..6 - Procedur……………………………………………...7 - Databearbetning……………………………………...8 - Reliabilitet……………………………………………8

× Resultat……………………………………………………..9

× Diskussion…………………………………………………13

× Referenser

× Bilaga 1

-1-

Inledning

Bakgrund

Det talas mycket om att dagens barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite. Det står ofta i tidningarna om att barns hälsa försämras och att skolan lägger färre och färre timmar på skolidrott. Hälsan är det viktigaste vi har och det är något som vi måste se till att den är bra. Många barn till stressade föräldrar lämnas ensamma med datorn eller tv: som sällskap. Barn har idag en tendens att bli allt mer stillasittande. Det blir bara vanligare och vanligare att barnen sitter framför datorn eller tv: n istället för att vara ute och leka. Många aktiviteter lockar inte längre barn till rörelse och detta är inte bra för deras hälsa och det är något som är väldigt skrämmande. Barn formas redan när de är små, om blir de vana vid stillasittande aktiviteter som inte utmanar dem, tror jag att det kan finnas en risk att det kan prägla dem genom hela livet. Det är viktigt att barn får en positiv bild av att aktivt röra på sig. Alla kan påverka sin egen hälsa och hälsa och rörelse är något som hela tiden är aktuellt. Alla pratar om det i samhället, man måste röra på sig för att må bra eller för att kunna koncentrera sig bättre. Detta gäller även för eleverna i skolan. De måste kunna koncentrera sig för att de ska kunna lyckas med skolans uppgifter. Det står i läroplanen att man ska ha ett visst antal timmar idrott per vecka. I grundskolan ska man ha totalt 500 klocktimmar.1 I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids står det under skolans uppdrag att: ”Skolans

uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper”. 2 Sedan står det att: ”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att

erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.”3

Piaget anser att ett barn måste vara aktivt och att tillåtas göra egna fysiska och intellektuella erfarenheter för att utvecklas. Han anser även att när barnet är aktivt, fysiskt och intellektuellt involverat i sin omvärld och när det hanterar och undersöker den, då kan det utvecklas och ta till sig kunskap.4 Piaget menade kanske inte fysiskt som i all man ska träna, men det är viktigt att man rör på sig och att man är aktiv. Motionsvanor och livsstilar grundläggs redan i unga år. Det är mycket sällan som inaktiva barn blir aktiva när de bli vuxna. I undersökningen ”National Fitness Survey” visar resultatet att 25 % av de som är aktiva när de är mellan 14-19 år fortfarande är det som vuxna, men att endast 2 % av de fysiskt inaktiva var aktiva när de blev vuxna. För att öka den fysiska delen av befolkningen är det alltså viktigt att vi uppmanar våra barn till och får dem att tycka att det är roligt med fysisk aktivitet.5 Denna underökning är visserligen inte gjord i Sverige utan i London, Storbritannien, tycker att den ändå är relevant eftersom den visar hur många ser på aktivitet. Tror nämligen inte att det är så stor skillnad på hur vi i Sverige ser på rörelse jämfört med hur London bor ser på det. Rörelse och idrott kan vara olika saker. Det kan vara så enkelt att det räcker med att man går ut och går en kort promenad. Men det kan även vara att man tränar en sport som exempelvis fotboll eller ishockey. Rörelse är något av det viktigaste som vår kropp behöver för att fungera. Men vi behöver även bra mat, och med bra mat och rörelse får vi en bättre hälsa. Detta får jag bekräftat från

1 Nationalencyklopedin • Lång http://www.ne.se/lang/skolidrott Sökord: Skolidrott 090914 12:24 2 Lpo 94 3 Ibid 4 Säljö R. Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv 5 Ekberg J-E, Erbeth B Fysisk bildning – om ämnet Idrott och hälsa.

-2-

folkhälsoguiden där man kan läsa att ”Bra mat och rörelse är en förutsättning för att växa,

utvecklas, må bra och för att orka leka”.6 Genom att man rör på sig så påverkas kroppen. Genom fysisk aktivitet får man bl.a.:

× ”… starkare skelett × …ökad rörlighet × …ökad muskelmassa × …minskad belastning vid vila och måttligt arbete × …förbränning av fett”7

Men om man inte rör på sig så påverkas kroppen givetvis av det med, och fysisk inaktivitet ger bl.a.:

× ”…skörare skelett × ...sämre rörlighet × …minskad muskelmassa × ...ökad belastning vid vila och måttlig ansträngning × …sämre förbränning av fett”8

Detta är ytterligare ett bevis på att det är viktigt att vi verkligen hjälper varandra att komma ut och röra på sig. Om vi kan få barn att röra på sig påverkar det sedan även deras föräldrar. I konsensusrapporten Physical Activity and Health fastslog man att regelbunden fysisk aktivitet hos barn minskar riskerna för att dö i hjärt- och kärlsjukdom, utveckling av diabetes, högt blodtryck, benskörhet och cancer i tjocktarmen. För att man ska kunna bromsa uppkomsten av dessa sjukdomar måste det alltså till resurser på de som ligger i riskzonerna för att få dessa sjukdomar. Man måste få dem att minska sin individuella risk genom att få dem att bli mer fysiskt aktiva barn.9 När det är fråga om de positiva effekterna av fysisk aktivitet för barn gäller det att speciellt att:

× ”…förbättrar situationen för astmabarn × … minskar negativa effekter av cystisk fibros × … minskar behovet av insulin vid diabetes × … minskar högt blodtryck × … minskar negativa effekter av muskelsjukdomar × ... motverkar fetma”10

Rörelse är givetvis inte bara viktigt ur ett medicinskt perspektiv, det leder till fysiologisk utveckling. Genom rörelse så lär barnet sig att behärska sig själv och sin kropp. De lär sig att tyda både sin egen kropps signaler och andras. Att man kan kontrollera sin kropp är viktigt framförallt i det sociala samspelet både med andra barn och med vuxna. Det är viktigt att vi ser till att uppmuntra och ta till vara på denna möjlighet till utveckling. Genom rörelse så lär sig barnet också känna sin kropp. Detta är viktigt för vilken bild barnet kommer att skapa av sig själv, vilken kroppsuppfattning den kommer att få. Kroppsuppfattningen är i sin tur, ett väldigt viktigt led i barnets personlighets- och identitetsutveckling.11

6http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Samling%20kring%20maten%20OH%20bilder.pdf 090915 14:15 7 Svenska idrottsrörelsens studieförbund 1994 8 Ibid. 9 Ekblom B, Nilsson J Aktivt liv: Vetenskap och praktik. 10 Huitfeldt Å m.fl. Rörelse och idrott 11 Ibid.

-3-

I Lpo94 står det att elevernas ska känna till och förstå några grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena. Kroppen hör till både de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga kursområdena. I skolan är det lärarens uppgift att se till att eleverna rör på sig och det är därför man har skolidrott. Tävlingar kan vara något som är positivt för att få barnen/eleverna mer motiverade att röra på sig. Samtidigt som tävlingar kan vara väldigt känsligt, har man otur kan det bli väldigt tävlingsinriktat. Man får tänka på att det ska vara tävlingar där alla kan vara med. Det kan då vara exempelvis orientering, men man måste tänka på att det inte får vara några inslag av elittänkande man måste få fram en positiv inställning till en sund livsstil. Om man däremot skulle ha terränglöpning med gemensam start skapar det ofta ”få vinnare men många förlorare”12 vilket inte ger en positiv inställning. Tävlingar mellan barn kan skapa få vinnare men desto fler förlorare. Är det några som ständigt blir förlorare kan de mista sin tro på sig själva och de löper då större risk för att utsättas för mobbning. Om man däremot tävlar mot sig själv och läraren verkligen påpekar att det inte är någon tävling mellan varandra, utan bara en tävling mot sig själv och för att prestera bättre själv skapar det framgång och ger en ökad självkänsla. Det är även viktigt att man lär dem samarbete. Alla tävlar mot sig själva och sina förutsättningar. Man har alla olika förutsättningar att lyckas med en viss sak.13 I Lpo94 står det även:

”…Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor

betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper”14

Det tolkar jag som att det är väldigt viktigt att man leker och att man får in leken i undervisningen, och då framförallt under de tidigare skolåren. Som i förskoleklassen och i 1: an hävdar jag att man även lär sig genom att leka. Det kan vara både styrd lek men det kan även gälla genom den fria leken. Man kan inte styra barnen hela tiden. Genom att barnen får leka rör de på sig och det är som sagt väldigt viktigt. Vidare i Lpo94 kan man läsa att:

”Skolan skall sträva efter att vara en levande social

gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” 15

Detta är ytterligare ett tecken på att det är viktigt att man motiverar barnen. Utan motivation är det mycket svårare att genomföra något och se till att det blir bra. I en artikel av Mark Rowlands kan man läsa att barn som är i 6-7 årsåldern vet ganska mycket om sin egen kropp. Det kan vara allt från att de vet att kroppen förändras när de växer upp till att några vet hur maten påverkar deras kropp.16 Man ser där att barn har olika uppfattningar men de vet faktiskt ganska mycket om vad som händer i deras egen kropp. Vissa kan mer och vissa mindre. Men det tror jag beror mycket på föräldrarna och lärarna i skolan. Vad de pratar om hemma eller har gått igenom i skolan. Men det beror också på vad barnet själv är intresserad av. För är det något som man är intresserad av tar man reda på mer själv och är frågvis mot de som man tror vet någonting

12 Nordlund A. Rolander I Larsen L Lek idrott hälsa. Rörelse och idrott för barn Del 2. Inne 13 Ibid 14 Lpo94 Lärarens handbok 2005 15 Lpo94 Lärarens Handbok 2005 16 Rowlands, Mark The development of children's biological understanding. Journal of Biological Education.

-4-

Hälsa, rörelse och motion är något av det viktigaste som finns för oss. Det är mer eller mindre samma sak, man sätter bara olika ord för vad man gör. Om vi inte rör på oss blir våra muskler slappa. Hälsa är enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”.17 Man kan där med säga att hälsa beskrivs som ett positivt tillstånd. Rörelse beskrivs som ett fysiskt begrepp för något som ändrar sitt läge i rummet.18 Motion däremot ses som en aktivitet för att förbättra hälsan, sin fysiska kapacitet och sitt välbefinnande.19 Fysisk aktivitet är något som är nödvändigt för att man ska må bra. Flera vanliga förekommande sjukdomar är relaterade till fysisk inaktivitet. Det är långt ifrån alla vuxna som motionerar. Antalet beror på hur man definierar motion. Skulle långsamma promenader accepteras någon gång i veckan är en majoritet av den svenska befolkningen regelbundet aktiv. Men ökar man kraven till en snabb promenad, jogging, gymnastik och liknande är det endast en mindre del som motionerar. Antalet utövare är relaterat till ålder, kön och social position. Man är mest aktiv i de yngre åldrarna och det märker man särskilt bland männen och i de högre socialgrupperna.20 Det är bättre att man gör något mindre som att ta en långsam promenad än att inte göra någonting alls. Motion är något som är väldigt viktigt för alla människor unga som gamla, vuxna som barn. Björn Anderson skriver i sin rapport att när man kollar på aktiviteter som är knutna till privatbilismen ger det konsekvenser och han har fått fram i sin underökning att 59 % av dem som deltog i undersökningen ansåg att det är ett hot mot folkhälsan21. Om det är 59 % av de som deltog i undersökningen som anser att det är ett hot kan man fråga sig varför det är så. Om de anser att det är ett hot varför gör de inget själva då? Man kan gå på promenader eller varför inte en joggingrunda i skogen. Det är därför väldigt viktigt med idrotten i skolan. Många elever kommer inte ut i naturen mer än när de är i skolan och det är därför viktigt att de får möjlighet till detta. Det behöver inte bara vara under idrottslektionerna och rasterna som eleverna är ute. Man kan även ha delar av lektionerna ute. Varför inte ha utematte eller naturkunskap ute, titta på olika djur eller insekter eller varför inte räkna ut hur högt ett träd är.

”Barn behöver få röra på sig för att kunna sitta stilla”22.

Detta visar på vad viktigt det är för barnen att de får röra på sig samtidigt som de lär sig saker. Att det är viktigt att träna och röra på sig för att kroppen ska må bra, det vet vi, men det är även viktigt att vi tränar för att vi ska kunna koncentrera oss och göra bra ifrån oss i skolan. I de tidiga småbarnsåren är den högra hjärnhalvan mest aktiv, och i sex-sju årsåldern har den vänstra hjärnhalvan kommit ikapp och barnet börjar nu kunna koordinera sig som exempelvis att hoppa jämfota och simma bröstsim. Träningen av motoriken är lika viktig och nödvändig under förskoleåldern som senare i livet för att kunna utveckla koordinationen. Vad detta betyder för skolframgången överhuvudtaget visar Paul Parlenvis undersökning av barn med läs- och skrivsvårigheter. ”Hjälper vi dem genom lämpliga motoriska aktiviteter, då hjälper vi dem också att lära sig läsa”.23 Det finns även undersökningar som visar att det finns skillnader mellan könen. En underökning gjord av T. Dahlbom visar att flickor är överlägsna i språk, logik, analys och de har även bättre hörselminne. Pojkar däremot är duktigare att sammanställa detaljer till helheter och de

17 Nationalencyklopedin • Lång http://www.ne.se/lang/hälsa Sökord: hälsa 090915 13:27 18 Nationalencyklopedin • Lång http://www.ne.se/lang/rörelse/298119 Sökord: rörelse 090915 13:28 19 Nationalencyklopedin • Lång http://www.ne.se/lang/motion/259469 Sökord: motion 090915 13:29 20 Nationalencyklopedin • Lång http://www.ne.se/lang/motion/259469 Sökord: motion 090915 13:29 21

Andersson, Björn. Elevers tänkande och skolans naturvetenskap, forskningsresultat 22 Nordlund A. Rolander I Larsen L Lek idrott hälsa. Rörelse och idrott för barn Del 2. Inne 23 Nordlund A. Rolander I Larsen L Lek idrott hälsa. Rörelse och idrott för barn Del 1. Ute

-5-

har ett mer utvecklat syn sinne. Flickorna använder då tidigare den vänstra hjärnhalvan medan pojkarna mer använder den högra. Man säger att när det är dags för skolstart ligger flickorna ca 2 år före pojkarna men som de senare tar in och går förbi i skolframgång.24 Det finns två psykologer Larsen och Parlenvi och de skriver att:

”Om motoriken är läsningens grund så hämtas i varje fall en del av

läsningens kompetens från kroppens arbete.

Detta placerar plötsligt aktiviteter som gymnastik,

slöjd och musik mycket centralt i barnets utveckling och utbildning”.25

Jag tycker att detta visar att det är mycket viktigt med rörelse och att det är viktigt att man tar hand om sin kropp. Hur kroppen mår påverkar väldigt mycket och mår inte kroppen bra kan man inte koncentrera sig och prestera bra i skolan. ”Barnen måste först lära sig med kroppen för att sedan kunna lära sig med huvudet”. 26 Detta är även ett tacken på att det är viktigt med varierad undervisning. Alla barn lär sig inte på samma sätt. Vissa elever behöver längre tid på sig att testa med kroppen och innan de kan gå över till en bok, medan andra barn kan lära sig genom en bok nästan direkt.

”Lär med kroppen. Det fastnar i huvudet”

Paul Parlenvi27

Barn lär sig under lek och leken är för barnen en meningsfull sysselsättning som kan jämställas med de vuxnas arbete. Barnen lär sig genom leken enskilt eller i grupp. De lär sig att planera och organisera sitt handlande. Detta kommer sedan att underlätta för dem att även planera sitt skolarbete och sina läxor.28 Ett friskt barn är hela tiden under ständig verksamhet när det är vaket. Ett barn springer och hoppar, gungar och klättrar. Barn som växer upp utanför tätorterna har oftast det lättare att vara ute, många av de barn som växer upp i tätorterna saknar ofta naturliga lekplatser som hagar, skog och klätterträd. Där de själva kan skapa sin lekmiljö genom sin fantasi. Barns som växer upp utanför tätorterna har ofta denna möjlighet, de kan få bygga kojor i ett träd eller kanske bara friheten att få vara utomhus utan att det är en massa bilar där.29

”Fantasi är viktigare är kunskap”

Albert Einstein30

Detta citat tycker jag är ett bra exempel på att det är viktigt att barn får chansen att fantisera och skapa egna berättelser och lekar. Genom att man leker och skapar egna berättelser så utvecklar barnen en bättre fantasi, vilket de har nytta av hela livet. Det är även viktigt att man har en bra fantasi när man tränar eller när man jobbar med hälsa. Det finns inte mycket litteratur och rapporter skrivna om hälsa och rörelse. Det mesta som finns handlar om kroppen och vad som finns inuti kroppen. Vilka organ vi har och hur kroppen fungerar mer på insidan. Därför ville jag med min undersökning, undersöka vad elever i förskoleklass vet och förstår om hälsa och idrott. Undersökningen kommer därför att handla om barns uppfattning om kroppen.

24 Ibid 25 Ibid 26 Ibid 27Nordlund A. Rolander I Larsen L Lek idrott hälsa. Rörelse och idrott för barn Del 2. Inne. 28 Ibid 29 Ibid 30Ibid

-6-

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vad eleverna kan om hälsa och rörelse. För att se hur elever i förskoleklassen tycker om att röra på sig och varför de tycker att det är viktigt. Mina forskningsfrågor är: Vad vet eleverna i förskoleklassen om hälsa och rörelse? Vet de varför det är viktigt med skolidrott?

Metod

Urval

Barn i sexårsåldern intervjuades alla på en skola i en mindre kommun i mellersta Sverige. Jag valde denna skola för att det var den som passade mig bäst geografiskt sett. Kriterierna när det gällde vilka barn som skulle intervjua var att de skulle kunna prata och förstå det svenska språket och att de även skulle kunna vara öppna med sina tankar. Pedagogen fick sedan lämna synpunkter på vilka barn som skulle passa för undersökningen och som uppfyllde kriterierna. Totalt sju stycken sexåringar, två pojkar och fem flickor intervjuades.

Datainsamling

Det genomfördes kvalitativa intervjuer, med totalt sju stycken. Intervjuerna spelade jag in med hjälp av en bandspelare som lånades ut av skolan. Intervjuerna genomfördes genom att en elev i taget intervjuades i ett enskilt rum. Frågorna som jag ställde till eleverna berörde begreppet hälsa och rörelse. Frågorna som ställdes var:

× Varför är det viktigt att vi rör på oss? × Vad är hälsa? × Är det bra med skolidrott i skolan? × Är träna och röra på sig samma sak? × Är det något speciellt man ska äta om man tränar? × Påverkas kroppen av att vi rör på oss? × Hur kommer du till skolan på morgonen?

Genom att fråga om varför det är viktigt att vi rör på oss, är det bra med idrott i skolan och om kroppen påverkas av att vi rör på oss ville jag få svar på min andra forskningsfråga. För att få svar på den första forskningsfrågan ställdes frågor som vad är hälsa, är träna och röra på sig samma sak, ska man äta något speciellt om man tränar och frågan om hur de kommer till skolan på morgonen. Följdfrågor som hur tänker du nu, eller varför tror du det ställdes.

-7-

Procedur

Jag kontaktade den skola och den pedagogen som var ansvarig för den klassen som var tänkt till att intervjuerna skulle genomföras i. För att få deras medgivande. Eftersom barnen var under arton år skickades ett brev ut till barnens föräldrar där de fick fylla i om det var okej för dem att jag genomförde en intervju med deras barn.(Se bilaga 1) Brevet berättade om vad som skulle göras, vad syfte med intervjun var och vad det skulle användas till. Det stor även i brevet om att inte deras namn och inte heller vilken skola de kommer ifrån skulle nämnas, utan att det bara var vad de svarade som var intressant. Föräldrarna fick då skriva under om det var okej eller inte. Barnen fick sedan ta med sig lappen tillbaka till skolan som sedan gav den vidare till mig. När breven kom tillbaka till pedagogen gick vi tillsammans igenom vad de svarat och vi valde då ut vilka elever som passade till undersökningen eftersom det fanns vissa kriterier som de dessutom var tvungna att uppfylla. Vi bestämde även när det skulle passa att jag kom och gjorde intervjuerna. När intervjuerna genomfördes tog jag med eleverna till ett litet grupprum i närheten av deras klassrum. I grupprummet hade jag förberett med bandspelare för att intervjuerna skulle kunna spelas in och sedan kunna transkriberas på en dator. Innan själva intervjun berättade jag för varje elev om vad själva intervjun skulle handla om, varför den spelades in och varför jag gjorde en intervju. Eleverna hade hela tiden möjligheterna att avbryta intervjun om de inte skulle vilja vara kvar eller om de skulle vilja fråga något. Intervjuerna genomfördes i grupprummet för att det är ett rum som eleverna har varit i förut och som de känner till, vilket gjorde att de kände sig trygga i den miljön. Rummet hade även en dörr, vilket gjorde att man kunde stänga och bli själva där utan att man skulle bli störd. Under intervjun satt jag och eleven mitt emot varandra för att det skulle kunna finnas möjlighet till ögonkontakt. För att hålla intresset uppe hos barnet under intervjun bör man ha ögonkontakt.31 Intervjuernas längd varierade lite beroende på hur mycket de hade att berätta och hur mycket de hade att fråga till mig och vad de ville visa. Jag ville att eleverna som intervjuades skulle berätta med sina egna ord och sätta egna ord på sina tankar därför försökte jag att inte ställa ledande frågor. Ville även undvika att stressa på eleverna när de ville berätta något utan de fick berätta i lugn och ro och blev det tyst en stund och man såg att eleven tänkte fick det bli tyst eftersom det viktigaste var att få fram vad eleven tänkte. Under intervjuerna försökte jag att berömma eleverna ofta vilket man märkte gjorde att eleverna tyckte att det var roligt att berätta oh svara på frågorna. Man behöver inte gå längre än till sig själv, det är mycket roligare att göra något om man får beröm för det att man får höra att man är duktig eller att man gör bra ifrån sig. Intervjuerna tog mellan 15-30 minuter vardera att genomföra men det var inget som gjorde något, eftersom det kändes bra för jag visste att de hade fått prata och de hade fått berätta själva med sina egna ord. Syftet med kvantitativa intervjuer är ju att personen som intervjuas ska ges möjligheten att ge uttömmande svar som möjligt.32

31 Doverborg E. & Samuelsson Pramling I , Att förstå barns tankar – Metodik för barnintervjuer, 32 Johansson och Svedner (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen – Undersökningsmetoder och språklig

utformning,

-8-

Databearbetning

När intervjuerna var genomförda transkriberades de på en dator. Svaren från varje fråga kategoriserades så att man lättare skulle se vad barnen svarat och att man skulle kunna se likheterna, och olikheterna i deras svar. Sedan fördes alla svar in i en tabell per fråga.

Reliabilitet

Jag genomförde alla mina intervjuer på samma sätt och jag hade samma upplägg vid alla intervjuer. Därför blev svaren inte så varierande från eleverna. Några av eleverna kan dock ha blivit påverkade av den yttre miljön, då det hände att under några av mina intervjuer kom det in personer och hämtade saker eller inte visste att det satt någon där och skulle ta en genväg till ett annat rum. Detta gjorde att några av dem som jag intervjuade blev lite okoncentrerade vid några tillfällen. Jag har inte hittat så mycket forskning om hälsa och rörelse vilket gör att det har varit lite svårt att jämföra mina resultat med. Men jag anser även att det gör att min undersökning blir mer intressant. Men jag anser att jag har fått tillfredställande svar på forskningsfrågorna och att man kan lita på svaret.

-9-

Resultat Då eleverna medverkade anonymt är deras namn utbytta mot P för pojke och F för flicka. Jag har även lagt till en siffra för att kunna se viket barn det är som har sagt vad. Alla citat som jag har tagit med är tagna direkt från intervjun. På en del av frågorna var det några som inte bara hade ett svar utan det kan vara så att de har svarat flera saker på samma fråga. Resultatet hur de har svarat finns samlat i en tabell nedanför varje fråga.

Frågor Frågorna som jag ställde till barnen var: Varför är det viktigt att vi rör på oss?, Vad är hälsa?, Är det bra med idrott i skolan?, Är träna och röra på sig samma sak?, Är det något speciellt man ska äta om man tränar?, Påverkas kroppen av att vi rör på oss?, Hur kommer du till skolan på morgonen? Dessa frågor är en väldig central del i underökningen och de knyter alla an till forskningsfrågorna på ett eller annat sätt.

Vad är hälsa? På denna fråga svarade först alla eleverna att det var när man hälsa på någon att man tar i hand. När jag sedan frågade om det kunde vara något annat blev svaret från ett barn att det även kunde vara när man sa hejdå. Fick sedan också svaret ifrån en annan elev att det kunde ha något att göra med att man rörde på sig. Flera av barnen ansåg att det var när man sa hej eller hej då. F3 sa även till att ”när man säger hej

då så tar man i hand med andra handen”. F2 sa att det är ”när man tar i hand och rör på sig”. Av sju barn var det bara en som sa att man rör på sig. Hur de svarat ser du i tabell 1 här nedanför.

Tabell 1.

Är det viktigt att man rör på sig och är det bra med idrott? Detta var tänkt att vara två frågor men tyckta att de passade ihop och de hör ihop med varandra. Därför sattes de ihop till en lite större fråga. Eleverna fick frågan om det var viktigt att man rörde på sig och om det var kul med skolidrott. Se tabell 2 på nästa sida.

Svar Antal

Att man hälsar 7

Att man säger hej då 7

Att man rör på sig 1

-10-

Tabell 2.

Svar Antal Ja 7 Nej 0

Varför är det viktigt med skolidrott? Eleverna fick här frågan om det var viktigt att man hade skolidrott i skolan och det blev en del skilda svar men alla handlade på ett eller anat sätt om att det är viktigt. Det var allt ifrån att det var kul till mer allvarligt som att man måste röra på sig för att må bra. F3 svarade att ”man blir mycket

piggare så man orkar mycket mer då”. Man fick intrycket av att alla som intervjuades tyckte att det var kul med idrott. Hur barnen har svarat ser du i tabell 3

Tabell 3.

Svar Antal

Det är kul 4 Ett måste för att må bra 1

Kul men inte att knuffa ner sina kompisar

1

Blir mycket piggare så man orkar mer

4

Varför är det viktigt att vi rör på oss? Dessa svar var det jag var ute efter med förra frågan också. Där var jag intresserad av att se om de tyckte att det var viktigt med och om de tycker att det är viktigt med idrott. Samt att se varför de tycker att det är viktigt med idrott? P1 svarade att det är viktigt att vi rör på oss för att ”annars kan man dö, och man kan inte äta om

man är sjuk”. Medans F3 svarade ”man kan cykla snabbare då”. Tabell 4

Tabell 4.

Svar Antal

För kroppen ska må bra 7 Annars dör vi 1 Somnar bättre 1 Cykla snabbare 1

Ska man äta något speciellt när man tränar? Denna fråga ställde jag för att jag var nyfiken över vad de skulle svara. Jag ville inte bara ha ja och nej svar utan de var tvungna att motivera och ge exempel på vad det var för någon slags mat. F1

-11-

svarade att ”man ska äta bra mat men inget godis, inga grönsaker eller kött”. Hur eleverna svarade ser du i tabell 5.

Tabell 5.

Hur kommer du till skolan på morgonen? Denna fråga hade jag med för att jag tyckta att det skulle vara intressant att veta hur de kommer tillskolan på morgonen, eftersom man då får se hur föräldrarna ser på rörelse. Jag vet att några av dem bor ganska långt ifrån skolan medans andra bor ganska nära. Hur de svarade kan man se i tabell 6 här nedanför. I tabell 7 kan man se om de som svarade att de blev skjutsade till skolan bor långt ifrån skolan eller om de bor nära skolan. Det visade sig att 2 av 7 faktiskt brukade gå eller cykla till skolan. De andra åkte buss eller blev skjutsade av en förälder. P2 svarade ”jag blir skjutsad av min mamma eller pappa, för vi bor långt

bort från skolan”.

Tabell 6.

Svar Antal Går, cyklar 2

Buss, blir skjutsade av förälder

5

Tabell 7.

Svar Antal

Bor nära skolan 0 Bor ganska långt

ifrån skolan 5

Är träna och röra på sig samma sak? Motivera Jag tog med denna fråga för att jag ville veta vad de två begreppen ”träna” och ”röra på sig” innebar för barnen. Många av dem tyckte att det var samma sak, medan en del tyckte att det var mer grejer när man tränade. Man gjorde fler saker då, använde sig av fler saker när man tränade. De såg

Svar Antal Ja 0 Nej 7

Kan vara bra att ha något med sig

1

Inget godis 7 Bra mat, vanlig mat 7

Inget godis, grönsaker eller kött 1

-12-

träning mer förknippat med en sport än vad de gjorde med att röra på sig. Hur barnen svarade hittar du i tabell 8. F3 svarade ”att om man tränar exempelvis fotboll så springer man och springa kan man göra om

man rör på sig så det är samma sak”. Medans P2 svarade ”att det är samma sak man gör samma

saker”. Men alla var överens om att det i stort sett är samma sak.

Tabell 8.

Svar Antal

Ja det är samma sak 5 Nej, det är inte samma sak 0 Man använder fler saker

när man tränar 2

Rörelse med kroppen De som ville fick gärna visa mig med kroppen om det var något och det var flera av dem som ville detta. Någon ville visa att de kunde hoppa högt, medans någon visade att de kunde lägga foten nästan bakom nacken. F3 talade tränade varje morgon när hon kom till skolan. Hon tag nämligen sats utifrån och sprang sedan hela vägen mot dörren och sedan hoppade hon över tröskeln och försökte att slå handen i dörrkarmen. Hennes mamma eller pappa fick då hålla upp dörren när hon kom. Hon talade även om att ibland kunde dörren vara öppen när hon kom och då blev det lättare för då behövde hon inte vänta på sina föräldrar. Detta ville hon givetvis visa för mig och då gjorde vi detta när vi gick tillbaka till klassrummet efter intervjun.

Resultatsammanfattning Beträffande hälsan svarade alla att det var när man tog i hand och sa hej. När jag frågade om det kunde vara något mer så var det en kille som svarade at det kunde vara när man rör på sig. När eleverna frågades om varför det var viktigt att man rörde på sig blev svaret att man måste för att kroppen ska må bra. Frågan kom återigen om det kan vara bra för något mer och då kom svaret av en tjej att det är för att vi ska somna bättre, en annan svarade att det var för att vi skulle kunna cykla snabbare och en tredje svarade att det är viktigt för att vi inte ska bli sjuka och dö. Vissa ville visa mer med kroppen än vad andra ville. De var duktiga och de hade olika saker de ville visa allt från hur högt de kunde hoppa eller att de nästan kunde lägga foten bakom huvudet. Svaret på den första forskningsfrågan om vad vet barn i förskoleklassen om hälsa och rörelse. Anser de att det vet att det är viktigt att vi rör på oss och att de tycker att de är kul. Själva begreppet hälsa visste de inte vad det var, där var det bara en som kom fram till att det kunde ha något att göra med att vi rör på oss. På min andra fråga där jag frågade om de varför det är viktigt med skolidrott fick jag klara svar om att det är viktigt med skolidrott för att vi ska kunna orka mer och för att vi inte ska dö. Alla svar var bra, men alla stämde väl kanske inte med verkligheten, men alla visst att det var viktigt och att kroppen orkade mer efter idrottslektionerna.

-13-

Diskussion Hälsa och rörelse är något som alla berörs av och dagens samhälle är väldigt inriktad på kroppen och hur man ska se ut. Mitt resultat visar att eleverna som går i förskoleklass har stor koll på hälsa och rörelse. De vet att det är viktigt att röra på sig för att kroppen ska må bra. Mitt resultat visade också att de inte visste vad själv begreppet hälsa betydde, utan för dem var det att man hälsade och sa hej till någon. Detta blev jag något förvånad över, jag hade en bild av att barn som går i förskoleklassen skulle veta att hälsa kunde vara olika saker. Det var bara en som tillslut kom fram till att det kunde ha att göra med att vi rör på oss. I tidigare forskning ser man tydligt att det är viktigt att man rör på oss och att man ska äta bra mat. I undersökningen ”National Fitness Survey”33 ser man hur stor betydelse rörelsen har i våra liv. Den visar att 25 % av de 14-15 åringar som är fysiskt aktiva som unga även är det när de blir vuxna men att endas 2 % av de som är fysiskt inaktiva var aktiva när de blev vuxna. Detta tycker jag är lite skrämmande, man blir mer och mer bunden till bilen. Man tar inte cykeln eller en promenad om man ska till någon som inte bor så långt bort, bor man nära affären tar man oftast bilen i alla fall, även om man inte ska ha så mycket. Endast 25 % av de som är aktiva är det fortfarande när de blir vuxna. Men sen tycker jag att man kan fråga sig vad man menar med aktiv. Det finns massor av olika sätt att vara aktiv på. Menar de att man måste vara med i någon förening eller delta i någon slags sport, eller men ar man att man är aktiv om man tar en eller två promenader i veckan. För om de menar att det räcker med att man tar en eller två promenader i veckan så tycker jag att det är ännu mer skrämmande att det inte är fler personer som är aktiva. I min undersökning har jag fått fram att eleverna tycker att det är roligt med skolidrott och man kunde avläsa mellan raderna att de gärna skulle vilja ha mer idrott i skolan. Man märkte det på dem när de pratade om idrotten och vad de tyckte var roligast. Jag anser att det är väldigt bra att eleverna tycker att det är kul med idrott och att det på en del skolor kan vara i minsta laget med idrott på barnens scheman. Men jag tycker heller inte att man får lägga in för mycket idrott i skolan eftersom jag då är rädd för att eleverna ska tröttna och tycka att det är tråkigt istället. För min uppfattning är att om man tycker att något är roligt är det lättare att göra det. Om man tycker att det är roligt med skolidrott är man mer aktiv på lektionerna. Jag ställde en fråga om det var viktigt med skolidrott i skolan och det blev ett klart och tydligt ja på den frågan och det tycker jag är väldigt skönt att se. Vet inte om det bara var för den här klassen men kan nästan tänka mig att det är så på de flesta skolor i landet. Jag frågade även om det tyckte att det var viktigt att vi rörde på oss vilket de tyckte. Även detta tycker jag känns skönt att veta nu när man har sett forskning på hur stor betydelse rörelsen har för kroppen. Jag ville helst inte att de skulle ge ja eller nej svar och jag försökt vara tydlig med att de skulle motivera sina svar hela tiden. Jag hade ändå med dessa frågor för att jag tycker att de är väldigt centrala i min underökning. Jag började fundera om det berodde på hur jag hade ställt min fråga om jag kunde ha formulerat frågan annorlunda. Men har kollat och pratat med pedagogen om svaren som jag fick fram och hon trodde inte att det berodde på hur frågan var formulerad. Hon trodde att det var ett ”nytt” begrepp som de inte hade förknippat med idrott och rörelse förut. Det tror jag också att det var nu. Jag trodde inte detta innan jag gjorde min undersökning, men jag har efter denna undersökning ändrat vad jag tror. Fick en väldigt bra inblick i vad de tyckte och tänkte och jag ser nu att begreppet hälsa är för dem när man tar i hand på någon hälsar. Att jag frågade om hur barnen kommer till skolan var för att jag ville se hur de tänker där. Om man bor nära men ändå blir skjutsad till skolan då tycker jag att det är fel. Bor man nära skolan kan man

33 Ekberg J-E, Erbeth B Fysisk bildning – om ämnet Idrott och hälsa.

-14-

gå eller cykla till skolan. Många av barnen blev skjutsade till skolan men det var även många va dem som bodde en bra bit ifrån skolan. De som bodde i närheten av skolan gick eller cyklade faktiskt. Man får givetvis ta i beräkning att man väljer att skjutsa sitt barn till skolan då det är bråttom och man måste förbi skolan när man sedan ska vidare till sitt eget jobb. Jag menar givetvis inte att alla sexåringar ska cykla eller gå till skolan själva, utan det jag menar är att om det finns tid så är det bra om någon av föräldrarna följer sitt barn till skolan. Det jag vill få fram är att om föräldrarna skjutsar sitt barn överallt så blir det väldigt bekvämt, det behöver inte anstränga sig. Vissa föräldrar gör säkert det för att de vill vara snälla mot sina barn, men är det så. Är det bra för barnen att de blir skjutsade överallt. Barnen kan kanske själva cykla eller gå till skolan när de blir lit äldre. Sedan är detta lite varierande på skolorna, vissa skolor tillåter inte att barnen kommer till skolan själva på cykel för än de är i en viss ålder då de anser att de kan på ett säkert sätt vara i trafiken. När jag ställde frågan om man skulle äta något speciellt när man tränade fick jag ett speciellt svar av ett av barnen. Alla barnen var överens om att man inte skulle äta något godis när man tränade. Men ett av barnen sa även att man inte skulle äta några grönsaker eller något kött. Det fick mig att fundera lite och jag började först undra om den hade påverkats av sina föräldrar, hade en tanke om att föräldrarna gick på en diet eller något liknande. Men sedan träffade jag läraren och hon talade då om att barnet inte är så mycket för grönsaker och då förstod jag varför barnet hade svarat som det hade gjort. När flickan blev intervjuad av mig hade de haft lunch och det var direkt efter lunchrasten som jag pratade med henne. De kan ha fått något som hon inte tyckte att det var gott och det var därför som jag fick det svar som jag fick. Jag ställde en fråga om det var samma ska att träna som att röra på sig och det var de flesta beredda på att svara det var två som var inne på att det var nästan samma sak. Man använde sig bara av fler saker när man tränade. Av en del fick jag väldigt detaljerade svar medan en del bara svarade i stort sett ja det är samma. Det kan vara två ganska lika svar men ett svar kan vara mycket mer utförligt än vad det andra är. Detta är väldigt olika. Jag frågade även barnen om det var något som de ville visa med kroppen och det var några av dem som inte ville visa men det var de som hade desto mer att visa istället. Många av dem tror jag tyckte att det var väldigt kul att få visa vad de kunde och det kunde vara allt ifrån att de kunde hoppa högt till att de nästan kunde lägga foten på nacken. En flicka som ville visa att hon tränade varje morgon när hon kom till skolan tyckte jag var väldigt uppfinningsrik. Hon ställde någon vuxen att öppna dörren och så tog hon sats och sprang mot dörren för att sedan kunna hoppa så högt över tröskeln som möjligt. När hon visade mig att hon kunde hoppa högt över tröskels så visade hon på sitt sätt att det är kul och att fantasi är viktigt. Hon visade att hon kunde hoppa högt över en tröskel, men hon visade även att hennes fantasi över att komma på något sådant. I Björn Anderssons rapport om Elevers tänkande och skolans naturvetenskap, forskningsresultat

34 kan man läsa om att det hade gjorts studier på om privatbilismen påverkar våra val av aktiviteter och han har fått fram att 59 % anser att det är ett hot mot folkhälsan. Jag tolkar detta som att vi påverkas av bilar och vi gör val av vilka aktiviteter i deltar igenom hur det passar med bil. Detta tycker jag är lite skrämmande. Vi har blivit alldeles för påverkade av bilar och dess betydelse. Många rör på sig allt mindre och mindre. Man måste kunna delta i en aktivitet utan att det påverkas av bilen. Visst är det en fördel om man kan komma dit aktiviteten är, men man kan fixa egna aktiviteter. Det behöver inte vara avancerat man kan gå på en promenad eller varför inte en snabb joggingtur innan eller efter jobbet. Alla kan röra på sig om man vill, det behöver inte kosta en enda

34

Andersson, Björn. Elevers tänkande och skolans naturvetenskap, forskningsresultat

-15-

krona och man behöver inte ta bilen någonstans, det är bättre att göra något än att inte göra någonting alls. Om 59 % av de som deltog i underökningen anser att bilen påverkar och är ett hot mot folkhälsan tycker jag att man får ta tag i sig själv och börja röra på sig. Om man själv inte rör på sig kan man inte säga något om någon annan ska göra det heller. Det är bara att inse att Sveriges befolkning är och har framför allt blivit ett stillasittande folk. Detta är även lite skrämmande när det kommer till barnen. Om inte de vuxna rör på sig har inte barnen någon att se upp till heller. Detta är inte bara upp till föräldrarna utan till alla vuxna som finns i barnens omgivning. De vet kanske inte att man måste rör på sig för att hålla sig frisk och att det är farligt om man bara sitter framför tv:n eller datorn. Det har gått bra för mina föräldrar då behöver inte jag heller. De vuxna måste vara förebilder för barnen. Man kan överallt hitta artiklar i tidningar som berättar att barnens hälsa försämras och att man måste göra något. Jag tycker inte att det bara är skolans uppgift att se till att barnen rör på sig utan jag tycker att det är även föräldrarnas ansvar eller framförallt deras ansvar. Det är självklart att det är alla vuxnas ansvar att vara en bra förebild för barnen. Barnen tar efter alla vuxna och det är viktigt att alla tar sitt ansvar. Jag tog tidigare upp det om att det är viktigt med rörelse och hälsa men det är även viktigt med vad man äter. Man ska försöka att äta nyttigt och bra som möjligt och inte äta massa skräpmat, godis och dricka. Detta är något som också är ett hot mot folkhälsan. Bilarna är inte bara det som är ett problem utan det är även våra matvanor. Ingen kan göra allt men alla kan göra någonting. I Lpo94 står det att elevernas ska känna till och förstå några grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena35. Kroppen hör till både de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga kursområdena. Kroppen är även något som alla pratar om. Det kan vara alt ifrån hur man ska träna till att man har ont någonstans. Jag tycker därför att det är viktigt att man pratar om kroppen i skolan att man kan se olika ut och att det inte är något konstigt. Alla ser inte likadana ut. Jag tycker att man pratar ofta om kroppens organ men inte så mycket om hur kroppen påverkas av hur vi rör på oss. Som jag har sagt tidigare kroppen påverkas av hur mycket vi rör på oss, och det är viktigt att i inte bara sitter stilla. Barn behöver röra på sig för att bland annat för att må bra men även för att kunna koncentrera sig bättre på skoluppgifterna. Man vill att barnen ska lyckas så bra som möjligt i skolan och i alla uppgifter som ges av läraren, men ger man dem alltid förutsättningar för det. Vissa föräldrar och lärare gör det säkert men sedan finns det de som inte tycker att det gör något om barnen sitter framför tv: n eller datorn, då behöver inte föräldrarna vara till hands den tiden utan kan göra något annat den tiden. Tv: n och datorn har blivit en bra barnpassare i många hem. Många föräldrar är stressade och man måste iväg hit och dit, och då är det lätt att missa eller inte orkar bry sig om ens egen och barnens hälsa. Även om man bryr sig kan man tycka att man inte har tid när man kommer hem och då lägger man hela ansvaret på skolan och idrottstimmarna där. Även om man inte önskade att man gjorde det. Jag menar inte att alla måste gå ut och träna varje dag, det är inte det som jag menar. Utan jag menar att man kan äta skräpmat och godis men man behöver inte göra det varje dag utan det kan räcka att man gör det på helgen. Detta är skrämand, dagens samhälle är väldigt stressande och det är många föräldrar som inte träffar sina barn mycket utan barnen spenderar den mesta tiden på dagis och fritids när de inte är i skolan. Föräldrarna spenderar allt mer tid på sina jobb och när de kommer hem så är det sent och maten ska lagas och läxorna ska göras. Sedan är det många av barnen som måste gå och lägga sig. De spenderar nästan ingen tid tillsammans med sina föräldrar. Detta är givetvis inte bara föräldrarnas fel utan det är så vårat samhälle ser ut idag, man måste vara på jobbet och arbeta mycket om man ens har ett jobb att gå till.

35 Lpo 94

-16-

I Lpo9436 kan man läsa att det är viktigt med lek och att den har stor betydelse för att eleverna ska få my kunskap. Detta anser jag också är viktigt. För om man får in leken i undervisningen, och då framförallt under de tidigare skolåren så tror jag att barnen lär sig mer och de får mer kunskap som de kan ta in. Barnen måste få röra på sig för att kunna sitta still och lyssna och koncentrerar sig på uppgifterna som ska göras. Jag tror att i förskoleklassen och i 1: an, kan man nog använda sig av lek, men när man sedan kommer upp lite i klasserna så blir det allt mindre kreativt. Jag säger inte att elever i sexan ska sitta och ”leka”, utan jag menar att de behöver kreativa uppgifter de som alla yngre. De behöver också få röra på sig för att kunna sitta still och lyssna eller för att kunna jobba i matteboken. Jag hävdar att man även lär sig genom att leka. Det kan vara både styrd lek men det kan även gälla genom den fria leken. Man kan inte styra barnen hela tiden. Genom att barnen får leka då rör de på sig och det är som sagt väldigt viktigt. Man lär sig väldigt mycket genom lek och det är ett bar sätt att lära sig samtidigt som de rör på sig. Visst vissa lekar är väl inte så rörliga men andra lekar är desto mer rörliga där man springer mycket eller klättrar. Skolidrotten är något som jag tror att de flesta av Sveriges alla elever i grundskolan tycker att det är kul med idrott. Det finns alltid de som tycker att det är mindre kul och att det kvittar. Jag har själv inte alltid tyckt att det ha varit jätte kul jämt. Men det har inte alltid varit själva idrottslektionerna som jag har tyckt illa om utan det har ofta berott på läraren och vad vi har gjort under lektionerna. Hade personer i min klass som skyllde på allt för att slippa vara med på idrotten. Men det tycker jag att man ska se upp med som lärare. Vad är det som gör att eleverna inte vill vara med, har det hänt något eller är det något problem med kompisarna i omklädningsrummet. Det behöver faktiskt inte vara så att man tycker att det är tråkigt med idrotten, utan det kan vara att man har blivit retad eller något sådant som har hänt när inte läraren varit med. Skolidrotten är något som är väldigt viktigt, en del av barnen kanske inte rör sig något annat än på just de lektionerna. Sedan kanske de bara sitter framför tv: eller datorn och det är verkligen inte bra. Barn behöver rör på sig och det gäller inte bara barnen utan det gäller alla. Alla behöver motion, utan motion mår inte kroppen bra. Vissa kroppar behöver mer motion än andra men huvudsaken är att man gör något att man inte bara är en soffpotatis som sitter i soffan och ser på tv och äter chips och godis. Det behöver inte bara vara idrottslektionerna som det är rörelse på. Varför inte kombinera en mattelektion med rörelse, man kan vara ute och räkna, använda sig av lite praktisk matte och idrott. Vem har sagt att man måste ha matte för sig och idrott för sig. Varför kan man inte kombinera dem. Det behöver inte bara vara matte och idrott som man kan kombinera, utan det kan vara vilket ämne som helt, det är nog bara lärarens fantasi som sätter gränser. Som det står i boken Lek idrott, hälsa. ”Lär med kroppen. Det fastnar i huvudet

37”. Detta citat tycker jag talar lite för sig själv, man vet

själv att det är mycket lättare att läsa sig om man får vara kreativ samtidigt. Men detta är givetvis beroende på hur man lär sig, alla har olika inlärningsstilar och man lär sig på olika sätt. Detta är något som man som lärare måste se till att man fångar upp. Man måste se till att man kan lära ut på så många olika sätt som möjligt om det behövs. Det finns många olika sätt som man kan träna eller röra sig på, men man får inte glömma bort att det ska vara roligt. Det är nästan det viktigaste. För tycker barnen att det är roligt då rör de på sig mer, men tycker de att det är tråkigt eller att det är för svårt då bryr de sig inte, det blir lätt att de tycker att det inte är någon idé att de försöker för de klarar det inte i alla fall. Alltså måste man tänka på att det ska vara roligt samtidigt som man måste lägga det på rätt nivå. Det får varken vara för svårt eller för lätt. Tävlingar är ett bra sätt att göra det roligt. Jag tror att de flesta barn tycker att et är kul att tävla. De flesta brukar komma på massa olika tävlingar mellan sig själva för att det ska 36 Ibid 37 Nordlund A. Rolander I Larsen L Lek idrott hälsa. Rörelse och idrott för barn Del 2. Inne

-17-

bli lite roligare. Vem blir först klar med veckans matte eller vem har längst/kortast penna osv. Men om man ska göra en tävling då måste man se till att det inte blir för mycket elittänkande i det. Om man exempelvis har orientering då får man tänka på att motivera barnen men att samtidigt påpeka att de endast tävlar mot sig själva. Att de ska bli bättre än förra gången, att de kommer i mål på snabbare tid eller att fick fler kontroller eller att de har blivit snabbare. Det kan vara vad som helt bara man motiverar dem och att de har något att se fram emot. Om man har någon slags tävling på skolgården eller i idrottshallen kan man ha en slags morot för dem något som gör att de blir motiverade att presstera bättre. Det kan vara att de sista 10 minuterna får man göra vad man vill eller att de tillsammans få komma på vad man ska göra på nästa idrottslektion. Det finns mängder med saker man kan motiver dem med, det är även där det är lärarens inspiration och idéer som sätter gränser. Frågar man barnen vet de massor av saker som de vill göra. Hälsa är enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”38. Jag tycker att det beskrivs som något positivt och jag tror att socialt välbefinnande är något som jag tror att alla önskar att de har. Jag har skrivit mycket att det är viktigt att vi rör på oss och det är det. Det är även viktigt vad vi stoppar i oss för mat. Men jag menar givetvis inte att alla vuxna och barn måste ut och börja träna varje dag jag menar bara att det är viktigt att vi tänker på vad vi stoppar i oss och att det är viktigt att vi rör på oss. Men man behöver givetvis inte börja på något gym eller något sådant som jag menar. Utan det är upp till varje enskild person att avgöra bara man inte blir sittande i soffan hela dagarna. Jag tror även att om man som vuxen går hemma och är kanske arbetslös så kan det nog vara väldigt lätt att man hamnar framför tv: n eller datorn och att man sedan glömmer bort tiden och att det inte blir något annat den dagen. Det kan bli lite av en ondcirkel. Även här gäller det givetvis inte alla. Jag vet att det finns de som går hemma eller jobbar heltid för den delen också som är jätte duktiga att träna och motionera. Men jag menar bara att det finns de som verkligen vill men sen inte får någon motivation eller kommer på massor av ursäkter för att inte göra något. Det kan ibland bli lite för mycket också. De som inte kan sluta att träna och det blir nästan som en sjukdom. Det är givetvis inte bra det heller. Mina forskningsfrågor var: Vad vet eleverna i förskoleklassen om hälsa och rörelse? och Vet de

varför det är viktigt med skolidrott?

Jag tycker att jag har fått svar på mina frågor. På min första fråga tycker jag att jag har fått svar och jag har fått kunskap om vad de som går i förskoleklassen kan. Jag vet givetvis att detta varierar från person till person men jag har ändå tycker jag fått fram information om vart jag tror att de flesta ligger på för en nivå. Jag trodde faktiskt att det skulle ha varit någon mer som hade förknippat begreppet hälsa med att man rör på sig, men så var det inte. Jag trodde att barn som går i förskoleklassen skulle veta det. Men man lär så länge som man lever, och man kommer aldrig att bli fullärd. Det är något som man lära sig hela tiden. På min andra forskningsfråga där jag frågade om de visste varför det var viktigt med skolidrott så tycker jag att de hade en klar bild över vad som hände om man inte rörde på sig, jag fick svar allt från att man sover bättre till att man blir mindre sjuk och att om man blir sjuk så kan man inte äta mat och då dör man. Man kunde även höra att de visste att kroppen orkar mer efter en idrottslektion. Jag tycker att de hade en klar bild om at det är viktigt att man rör på sig. Att de sedan tyckte att det var roligt med idrott tycker jag bara är ett stort plus. Som jag sagt tidigare tycker man att något är roligt då är man mer aktiv och vill mer än om det är något som man tycker är tråkigt.

38 Nationalencyklopedin • Lång http://www.ne.se/lang/hälsa Sökord: hälsa 090915 13:27

-18-

Det finns massor av sätt som man kan inspirera barnen på. Varför inte ha en hälsovecka och då ha mycket prat om hälsa, allt från mat till aktiviteter. Man skulle kunna ha olika temadagar varför inte anordna något tillsammans på hela skolan. Det skulle kunna vara att man anordnar skolans egna OS. Det tror jag skulle inspirera barnen och man kan försöka att få dit några kända personer som finns i barnens närhet. Det finns kanske någon känd eller lite känd person i kommunen eller grannkommunen som gärna skulle ställa upp och komma dit. Man kan få någon av de ”kända” personerna att komma och hålla föredrag för eleverna på skolan. Det är återigen bara fantasin som sätter gränser. Jag anser att det är viktigt som pedagog både i förskolan och skolan att arbeta med kroppen på ett sådant sätt att barnen lär känna sin egen kropp och dess funktioner. Det behöver inte vara så svårt, man kan använda sig av rim och ramsor, musik, dans och lekar för att på ett roligt och lärorikt sätt utveckla barnens förståelse. Jag kommer att ha stor nytta av dessa erfarenheter som jag har fått med mig genom detta arbete och de kommer jag att alltid bära med mig i min kommande yrkesroll. Jag tror att min kommande yrkesroll kommer att bli ett roligt och spännande äventyr.

Referenser Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap, forskningsresultat

som ger nya idéer. Skolverket. Kalmar: Liber distribution Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar, metodik

för barnintervjuer. Eskilstuna: Liber.

Ekberg J-E, Erbeth B (2000) Fysisk bildning – om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur

Ekblom B, Nilsson J (2000) Aktivt liv: Vetenskap och praktik. Malmö: SISU idrottsböcker Folkhälsoinstitutet. ://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Samling%20kring%20maten%20OH%20bilder.pdf 090915 kl.14:15 Huitfeldt Å m.fl.(1998) Rörelse och idrott. Stockholm. Liber Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen,

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/hälsa Sökord: hälsa 090915 kl. 13:27 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/motion/259469 Sökord: motion 090915 13:28 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/rörelse/298119 Sökord: rörelse 090915 13:29 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/skolidrott Sökord: skolidrott, 090914 12:24 Nordlund A. Rolander (1994) I Larsen L Lek idrott hälsa. Rörelse och idrott för barn Del 2.Inne Kristianstad :Liber Utbildning AB Nordlund A. Rolander (1994) I Larsen L Lek idrott hälsa. Rörelse och idrott för barn Del 1. Ute

Kristianstad :Liber Utbildning AB Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap, forskningsresultat

som ger nya idéer. Skolverket. Kalmar: Liber distribution Reiss, Michael J. & Tunnicliffe, Sue Dale (1999). Conceptual Development. Journal of Biological Education. Homerton College, Cambridge, UK. Rowlands, Mark (2001) The development of children's biological understanding. Journal of Biological Education. Institute of Education, Manchester Metropolitan University, Manchester, UK.

Svenska idrottsrörelsens studieförbund (1994) Fysisk träning. Farsta: SISU Idrottsböcker

Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag

Bilaga 1 Hej! Jag heter Marie Olsson och jag läser till lärare vid Karlstad Universitet. Jag ska nu skriva mitt

examensarbete. Det kommer att handla om människokroppen och skulle därför vilja göra en

intervju med några elever.

Eftersom eleverna är under 18 år så behöver jag erat medgivande för att jag ska få göra intervjun.

Jag undrar nu om det är okej för er att jag intervjuar ert barn, resultatet kommer att vara med i mitt

arbete. Det kommer inte att finnas några personuppgifter med och skolan kommer inte heller att

nämnas. Jag kommer bara att nämna elevens kön och ålder i mitt arbete.

Ta med denna lapp tillbaka och lämna den på skolan, senast den 7 september.

Tack på förhand

Marie Olsson

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Kryssa för ett av alternativen:

JA �EJ

Elevens namn:…………………………………………………………………..