max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013

F Ö R D I G O C H D I N H U N D

OCH MÅNGA ARTIKLAR OM

T EX PARASITER OCH RESA MED HUND

2013

Text: Lena StenvallFoto: Lena Stenvall,Skellefteå

Älvgårdens Jack och Lets Swing Pepper är två av Sve-riges första terapihundar som arbetar inom psykiatrin. Till-sammans med matte Lena Stenvall möter de personer

med bland annat depression och ångest på Psykiatriska kliniken i Skellefteå. De möter patienter enskilt men oftast i grupp. Många som kommer till psykiatrin har en diffus känsla av att ”inte må bra” med ångest, nedstämd-het och sömnstörningar och med en stark önskan om snar

förändring. Vårt arbete inleds med att göra en kartläggning av vad det är det som funge-rar och inte fungerar, vad är det jag har slutat göra/tänka/känna på grund av mitt till-stånd och så vidare, och det är här som hundarna kom-mer in i bilden. Att hundar och djur kan skapa välbefin-

nande genom kravlös närhet är ett känt faktum. Men de kan göra mycket mera ...

En av grupperna kallas ”Af-fektskolan” – vi går igenom våra basaffekter som glädje, ilska, rädsla, skam osv och vad de har för uppgift för oss människor. Vid ett tillfälle

kom en av deltagarna in i lo-kalen och utbrister;– Hej Pepper! Vad glad jag blir att du är här idag – jag hoppades det! Går sedan och sätter sig och min kollega säger att dagens affekt är ”glädje”.

Text: Måns Engelbrekts-sonFoto: Svenska Kennel-klubben

Svenska Kennelklubbens ägarregister DjurID.se rymmer hundratusen-tals hundar (och katter) och kontaktuppgifter till deras ägare. Varje år ägarregistreras ungefär 45 000 hundar och lika många katter. DjurID.se är ett frivilligt regis-ter men det kan vara en

stor hjälp i fall din hund springer bort. Registret är öppet för alla att söka i, och polisen har tillgång till samtliga uppgifter dygnet runt. Om din hund springer bort, eller om du själv hittar ett bort-sprunget djur, når du oss på telefonnummer 08-795 30 50, dygnet runt.

Du har väl inte glömt det viktigaste?Många tror att id-märkning-

en registreras centralt så fort veterinären märkt hunden, men så är det inte – registre-ringen måste du som djurä-gare sköta själv. Och det är ett viktigt steg, för annars fyller id-märkningen ingen funk-tion. Då finns det ingen ägare kopplad till djuret! Kom där-för ihåg att skicka in ägaran-mälan som du får hos veteri-nären eller beställer från oss på DjurID.se. Först då kan vi hjälpa dig att återförenas med din hund om ni skulle komma bort från varandra!

Många skäl till att id-märka och registrera:

• Att id-märka sin hund är viktigt, men det är lika viktigt att komma ihåg att registrera in id-numret till DjurID.se. Annars finns ingen koppling mellan id-numret och dig som ägare, och då kan den som hittar din hund inte hitta dig!

Sydskånska kennelklubben

Läs på sidan 4

Allergi?Hjälp! Min hund kliar sig… igen!

Läs på sidan 5

Terapihundar

NoskvalsterEn uppdatering av leg. veterinär Lotta Gun-narsson

Läs på sidan 11

HundraserVälj rätt hund för dig

Läs på sidan 12

Terapihundarna Jack & Pepper

forts. sidan 14

DjurID – en trygghet för dig och din hund

forts. sidan 19

SE MAX 2013_2.indd 1 12/03/13 10.41

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 20132

2013- för dig och din hund

Utgiven av:NovartisAnimal HealthEdvard Thomsens Vej 14, 3.2300 Köpenhamn S, DK

Ansvarig chefredaktör:Emelie SyringNovartis Animal Healthemelie.syring@novartis.com

Tel. 0708 89 33 66

Redaktion:VeterinärPer RasmussenNovartis Animal Healthper.rasmussen@novartis.com

Tel. 0045 51 54 97 59

VeterinärLiselotte JessenNovartis Animal Healthliselotte.jessen@novartis.

com

Tel. 0045 40 19 85 83

Layout:Karina SelckNovartis Animal Healthkarina.selck@novartis.com

Tel. 0045 51 59 70 70

Tryckeri:JMS Media System AB

Upplaga: 16.000

Detta är 5:e utgåvan av gratistidningen MAX.Tidningen delas ut på utvalda hundutställningar i Sverige och kan också rekvireras från Novartis på:

www.milbemax.se

Alla bilder i tidningen som har ett allmänt god-kännande till användning skall ej associeras med tid-ningens artiklar.

förord

Hundar hjälper oss att må bättre och vi hjälper dem!Text och foto: Emelie Syring, Novartis Animal Health

Hej, jag heter Emelie Syring och är ny som chefredaktör för tidningen MAX. Tid-ningen ges ut av Novartis Animal Health i samarbete med bla. Brukshundsklub-ben, Sydskånska kennelklub-ben och flera olika djursjuk-hus. Tanken med tidningen är att sprida aktuell informa-tion om vad som är viktigt att tänka på som hundägare, dels om olika parasiter och sjukdomar som kan skada våra hundar men även in-formation om hundens roll i samhället.

Lena Stenvall beskriver i sin artikel om Terapihundar (s. 1 och 14) hur hon använ-der sina labradorer Pepper och Jack inom psykoterapi dels i grupp och även indi-viduellt. Jag tycker att det är fantastiskt att läsa om vilken inverkan hundarna har på patienternas välbefinnande. Att hundar kan inge ro och

sinnesfrid tror jag de flesta hundägare instämmer i och jag är mycket glad att detta kan spridas till andra i sam-hället. Jag uppskattar att vi kommer bort från diskussio-ner kring hundattacker, för-bud mot hundar och aller-gier och istället kan fokusera på det positiva som hundar kan bidra med. Självklart ska allergiker och hund-rädda personer respekteras men jag tror att vi alla har mycket att vinna på att ar-tiklar som Lenas sprids och att fler kan lära sig se vilket värde våra hundar kan bidra med. Jag är övertygad om att vi kommer se mer av detta i framtiden!

Årets tidning innehåller även information om nya behandlingsformer av bl.a. tumörer, läs artikel om den franska bulldogen Sofia som behandlats på Djursjukhuset Albano. Det är en riktig sol-skenshistoria som jag tror att många hundägare blir glada över att läsa. Kerstin Berg-vall och Susanne Åhman

på Djurakuten i Stockholm beskriver i sin artikel på si-dan 4 om vad man kan göra om man misstänker att sin hund lider av allergi, vilket blir allt vanligare. De efter-frågar även hundar (Mopsar, Staffordshire bullterriers och Am. staff. terriers) som är över tre år och inte har haft demodikos (sjukligt tillstånd orsakat av demodexkvalster) för sin studie kring demodi-kos. Har du en hund som passar in i beskrivningen hoppas jag att du tar kontakt med Kerstin eller Susanne, mer information kring detta finns på sidan 4.

I början av 2012 tog man bort kravet på avmaskning för införsel av hundar i Sve-rige. Detta är på grund av att man under 2011 fann para-siten Rävens dvärgbandmask hos räv i Sverige. Den var ti-digare inte påträffad här och är en mask som kan leda till allvarlig zoonos (smittöver-föring) hos människa. I och med att kravet för avmask-ning är borttaget ökar risken

för spridning av smitta av rävens dvärgbandmask, men även andra parasiter som tex. lung- och hjärtmask som kan ge mycket allvarliga symtom hos hund. Jag vill därför påminna om vikten av man själv tar ansvar som djurägare och avmaskar sina djur vid resa, dels för det egna djurets hälsa och väl-

befinnande men även för att förhindra att ta med smitta hem. Mer information om detta finner du bl.a. på sidan 9 och 16.

Det är med stolthet jag pre-senterar den femte utgåvan av tidningen MAX, hoppas att ni finner den intressant och läsvärd! Emelie Syring

Milbemax Produktinformation

Bagarmossen Djursjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . 1 + 14-15

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Djursjukhuset Albano . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 + 7

SKK Sydskånska Kennelklubben . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Djurakuten i Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 + 5

Resor med djur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Svenska Brukshundklubben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Parasiter – Skabb, Zoonoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Frågor och svar om inälvsmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Rävens dvärgbandmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Parasiter från räv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Parasiter – Hjärtmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Parasiter – Noskvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11

Hundraser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12-13

Inälvsmask – Bandmask, Rundmask . . . . . . . . . . . . . . 15

Jordbruksverket – Nya införselregler 2012 . . . . . . 16 + 17

Avregleringen av apoteksmarknaden . . . . . . . . . . . . . 17

Inälvsmask katt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Loppor och fästingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Svenska Kennelklubben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Jägarförbundet – Mårdhunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Fakta/Milbemax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Milbemax vet. 2,5 mg/25 mg och 12,5 mg/125 mg tuggtabletter och tabletter för hund, 4 mg/10 mg och 16 mg/40 mg tabletter för katt (milbemycinoxim/prazikvantel). Indikationer: Hund: Blandinfektioner med adulta bandmask och rundmask Katt: Blandinfektioner med immatura och adulta bandmask och rundmask. Kontraindikationer: 2,5 mg/25 mg: inte till valpar mindre än 1 kg. 12,5 mg/ 125 mg: inte till hundar mindre än 5 kg. 4 mg/10 mg: inte till katter yngre än 6 veckor och/eller mindre än 0,5 kg. 16 mg/40 mg: inte till katter mindre än 2 kg. Lägsta rekommenderade dos: hund 0,5 mg milb. och 5 mg praz / katt 2 mg milb och 5 mg praz. per kg oralt som engångsdos.(Särskild dosregim för hjärtmask, se www.fass.se). Särskilda varningar: För hundar av collieras eller närbesläktade måste dosen följas strikt. Om din hund har rest i regioner med risk för tropisk hjärtmask, rådfråga veterinär. Biverkningar: I mycket sällsynta fall: Systemiska tecken (såsom slöhet), neurologiska tecken (såsom muskelryckningar och ataxi) och/eller gastrointestinala tecken (såsom kräkningar, diarré, aptitlöshet och dregling). Interaktioner: Försiktighet bör iakttas vid samtidig användning av Milbemax och andra makrocykliska laktoner. Dräktighet: Kan användas till dräktiga och digivande tikar, katter och avelsdjur. Texten är baserad på produktresumé daterad 2008-02-01 (hund, tabletter) och 2010-07-02 (hund, tuggtabletter), 2011-02-04 (katt, tabletter). Se fullständig produktinformation på www.fass.se. Novartis Healthcare A/S, Edvard Thomsens Vej 14, DK – 2300 Köpenhamn S. Jan 2013

Novartis står i frontlinjen vad gäller utveckling av nya läkemedel till män-niskor och djur. Under 2012 investerade företa-get 16% av hela omsätt-ningen på forskning och utveckling. Bolaget är där-med ett av de läkemedels-företag som satsar mest resurser för framtiden

På Novartis Animal Health fokuserar vi på djurens väl-befinnande och hälsa. Våra övergripande mål är att för-

länga, förbättra och rädda liv hos djur. Under många år har Novartis Animal Health varit ett le-dande företag inom området antiparasitära medel, både vad gäller invärtes och ut-värtes parasiter. Utöver dessa marknadsför vi läkemedel bland annat mot hjärtsjuk-domar, smärta och allergier på hund samt antibiotika och flugbekämpningsmedel i lantbruket.Novartis veterinär-avdelning strävar efter att vara en seriös

samarbetspartner gentemot veterinärer och djurägare. Vi gör vårt yttersta för att till-handahålla de bästa läkeme-del och informationsmateri-al. Ett otraditionellt exempel på detta är denna tidning som vi hoppas ni finner upp-lysande och underhållande.Vi önskar trevlig läsning med tidningen MAX.

Vad är Novartis Animal Health?

01/13 – SE-MI13-06

www.milbemax.se

Novartis är ett läkemedelsföretag från Schweiz.

Novartis blev till 1996 efter en fusion mellan Ciba-Geigy och Sandoz . Historiken av dessa två företag sträcker sig dock mycket längre tillbaks, Geigy grundades 1758, Ciba 1859 och Sandoz 1886 . 1970 fusionerade Ciba och Geigy, och efter ytterligare 26 år uppstod så Novartis . Koncernen är idag ett av de ledande läkemedelsföretag i världen med representation i ca 140 länder . No-vartis framställer en rad olika läkemedel till både människor och djur .

www.milbemax.se

SE MAX 2013_2.indd 2 12/03/13 10.41

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013 3

Text: Leg . veterinär, DVM, Gunilla Kastengren Fröberg Foto: Djursjukhuset Albano

De flesta är mycket väl med-vetna om att cancer kan drabba oss människor. Att det dessutom är en relativt vanlig orsak till veterinär-besök och en vanlig dödsorsak hos fram-för allt hundar, känner kanske inte alla till. På Djursjukhuset Albano i Danderyd utanför Stockholm arbetar en av lan-dets få specialister i onkologi (läran om tumörsjukdomar) hos hund och katt, Gunilla Kastengren Fröberg.

Det verkar som om hundar är just det sällskapsdjur som drabbas mest av tumörer och frekvensen ökar. Man misstänker att det finns flera orsaker till detta. Först och främst lever hundar ett liv som liknar oss människors. Många äter för mycket och äter kanske inte heller alltid de mest hälsosamma pro-dukterna. De motionerar för lite, lever i städer med föroreningar eller på landet med risk för kontakt med kemikalier som används i lantbruket. Både hundar och människor utsätts för allt mer tillsatser, vars effekter vi vet väldigt lite om. En annan orsak tros vara att veterinä-rer idag har blivit allt bättre på att behandla sjukdomar. Hundarna lever längre och hinner således utveckla tu-mörer i större utsträckning.

Varför används ibland ordet cancer och ibland ordet tumör?Ordet cancer betyder kräfta och härrör från cancerns växtsätt, det vill säga att den sprider ut sig i omgivande vävnad med armliknande ut-skott. Ordet cancer används oftast populärt, men är inte alltid korrekt. Begreppet cancer bör egentligen reser-

veras för när det är bevisat att det är en elakartad (malign) tumör som dessutom utgår från en viss typ av celler. En annan typ av maligna tumö-rer kallas sarcom. En godar-tad tumör kallas för benign tumör. Läkare och veterinä-rer som är specialiserade på tumörsjukdomar kallas on-kologer.

När kan du då misstänka att din hund drabbats av en tumör? Det vanligaste är att du kän-ner en knöl någonstans. En tumör kan dock även upp-träda på många andra sätt; sår som inte läker, smärta i ben (hälta), ökad törst, feber, kräkningar, trötthet, blöd-ning från någon kroppsöpp-ning eller kanske ändrat beteende vid avföring eller urinering. Dessa symptom kan också ses vid många an-dra sjukdomar, men kan vara tecken på en tumör.

Det kan vara bra att göra till en vana att regelbundet känna igenom hela sin hund. Du kan då upptäcka föränd-ringar i tid vilket ökar sanno-likheten betydligt att hunden kan botas ifall du omedelbart söker hjälp. Boka en tid om du känner en knöl eller nå-got annat konstigt. Även andra symptom, av vilka jag nämnde några ovan, bör för-anleda veterinärbesök om de inte bara är tillfälliga besvär.

Ingen veterinär kan med 100 % säkerhet säga vilken tumör det handlar om genom att bara titta och känna på den. Innan vi kan börja diskutera vilken behandling som kan bli aktuell måste det ställas en diagnos, så att vi vet exakt vilken tumörtyp det rör sig om och ifall den har spridit sig (metastaserat).

Den diagnostik vi använder på Djursjukhuset Albano är väldigt avancerad och tillför-

litlig. Vi tar cellprover (cyto-logi), vävnadsprover (biopsi), blodprover, röntgar, gör ultraljud samt använder da-tortomografi (skiktröntgen). Vi använder även endoskopi (går in med en liten ”kikare” i tarm, magsäck, urinblåsa, brösthåla m.m.) och tar då även vävnadsprover. I många

fall räcker det med enbart en diagnostisk metod, men i svårare fall kan flera meto-der behöva användas. Först då vi har en diagnos och känner till patientens övriga hälsotillstånd kan vi börja diskutera hur hunden skulle kunna behandlas.

Hur behandlas våra patienter?Den behandlingsmetod som är vanligast, äldst och fort-farande bäst, är kirurgi. I de fall då tumören inte är spridd och den upptäcks i ett tidigt skede, är en korrekt utförd kirurgi ofta botande. Vi mås-te ha kunskap om de olika tumörerna så att en korrekt kirurgi utförs från början. Det är alltid svårare att ope-rera en andra gång, i det fall veterinären inte fått bort allt vid det första ingreppet. Det är därför det är så viktigt med diagnostik innan kirurgi.

För tumörer som är spridda eller som finns i blodet kan det ibland behövas kemote-rapi (cytostatika). Ordet cy-tostatika är negativt laddat då man förknippar det med de besvärliga biverkningar som människor kan få i samband

med dessa behandlingar. Inom veterinärmedicinen ser vi också biverkningar, men inte alls lika ofta och då min-dre besvärliga. Största skälet är att vi ger mindre doser och mer skonsamma behand-lingar då vi inte kan accep-tera att våra hundar utsätts för lidande bara för att vi vill ha dem kvar. En hund kan ju inte välja själv. Hunden ska kunna bo hemma och må precis som vanligt. Om inte det fungerar så avbryter vi behandlingen. Kraftigt håravfall är en vanlig biverk-ning hos människor men ses väldigt sällan hos hundar. Vissa hundar kan få sämre pälskvalitet, men de flesta är opåverkade. Vilka som drab-bas beror mer på ras och typ av päls. Det brukar inte gå att se i väntrummet, vilken hund som ska vaccineras eller vilken hund som ska få cyto-statika. Vårt mål med cytos-tatikabehandlingen är att pa-tienten ska må bra under så lång tid som möjligt. Det är en svår balansgång, vi vill ge en effektiv behandling utan att orsaka något lidande. Vi strävar således inte efter att bota patienten till vilket pris som helst. Vi värnar om livs-kvalitet framför kvantitet. Man vet dessutom från hu-manmedicinen att deprime-rade patienter som ”ger upp” svarar sämre på behandling. Det problemet slipper vi helt inom veterinärmedicinen, då våra patienter är lyckligt ove-tande om sin sjukdom. Det är husse och matte som lider mest!

I vissa fall är strålning den bästa behandlingen. Strål-ning används som primär be-handling hos en del tumörer och det är också vanligt att stråla ett operationsområde då tumören inte gått att av-lägsna fullständigt. Strålning tolereras väldigt väl av hun-dar.

Jag kan förstå att man som djurägare tvekar inför att starta en tumörbehandling. Det är viktigt att inte ta ett överilat beslut utan att först se till att få all information av behandlande veterinär. Ordet cancer skrämmer, men det behöver inte vara lika med död. Många hundar med tu-mörer under behandling mår mycket bättre än djur med andra kroniska sjukdomar.

Alla veterinärer har dock inte kunskapen, så se till att bli re-mitterad till en specialist om du känner dig osäker.

I många fall kanske man ändå beslutar sig för att inte behandla, men det är lättare att fatta ett beslut efter att ha fått all information om prog-nos och behandlingsalter-nativ. Du ska som djurägare heller aldrig glömma att du inte behöver fullfölja en cy-tostatikabehandling bara för att en sådan påbörjats. Kän-

ner du att det inte känns bra eller att din hund inte verkar må bra, kan behandlingen omedelbart avslutas. Men då har du i alla fall gett din vän en chans.

Ett exempel på vanlig tumör-sjukdom hos hund är malignt lymfom. Det är en cancer i kroppens lymfkörtlar. Olika varianter finns men den van-ligaste typen hos hund mani-festerar sig just med generellt förstorade lymfknutor. Me-dellivslängden för en hund efter diagnos, om den inte får behandling, är ca 4-6 veckor. Behandlar man med cortison dubbleras den genomsnitt-

liga överlevnadstiden. Cytos-tatika ger en medellivslängd på ca ett år, cirka var femte hund lever mer än två år och enstaka hundar blir helt bo-tade. Malignt lymfom, lik-som de flesta andra tumör-sjukdomar hos hund, finns även hos människor.

Franska Bulldoggen Sofia

Sofia är en 8 år gammal fransk bulldog som kom till mig för drygt ett år sedan, remitterad från en annan kli-nik. Sofias matte hade upp-

täckt knölar på halsen men annars mådde Sofia bra. Den remitterande veterinären hade tagit biopsier (vävnads-prover) från lymfknutorna vilket visade att Sofia hade ett malign lymfom. Matte var givetvis mycket ledsen och orolig.

Vid första besöket hos oss tog vi fullständiga blodpro-ver som var helt normala. Även ultraljud av buken

Visst kan hundar få tumörer!djursjukhuset albano

forts. sidan 7

Cellprover kan i många fall ge

en diagnos. På bilden ses en

mikroskopbild på tumörceller

från ett malignt lymfom

Djursjukhuset Albano, Danderyd

Det är många säkerhetsföreskrifter vid användandet av cytostatika.

På bilden ses författaren bereda cytostatika för en patient

Gunilla Kastengren Fröberg tillsammans med Sofia

SE MAX 2013_2.indd 3 12/03/13 10.41

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 20134

Text: Susanne Thell,Sydskånska Kennelklub-benFoto: Sydskånska Ken-nelklubben

Att vara hundägare i en tät-ort är inte alltid så lätt då man måste ta många hänsyn till omgivningen. Detta är varje hundägares skyldighet om vi skall kunna ha kvar friheten att äga hund, vilket vi naturligtvis vill.Fler och fler röster hörs i samhället för att förbjuda

hundar eller raser i olika sam-manhang, t.ex. hyresvärdar som inte tillåter hyresgäster-na att ha hund eller hund av viss ras. För att ”mota Olle i grind” måste alla hundägare visa respekt för samhällets alla medborgare genom att sköta sitt hundägande på ett seriöst sätt.Att plocka upp efter sin hund är en självklar ”skit-

sak”. Kommunerna i Skåne har blivit riktigt duktiga med att sätta upp hundlatri-ner på stråk där många hun-dar brukar rastas. Att våra hundar inte får störa grannarna genom skall och ylande är en förutsättning för att kunna ha hund i ett tättbebyggt samhälle.Koppeltvång inom vissa områden är naturligtvis till för att respekteras. I vissa kommuner får hundar över-huvudtaget inte vistas på allmänna lekplatser och bad-

platser, skolgårdar, kyrko-gårdar, vid torghandel osv, medan det i andra är tillåtet under begränsade tider och med koppeltvång. Som regel skall hunden alltid föras i koppel där det finns risk att den kan ofreda människor eller djur. Det finns många människor som är mycket hundrädda, allergiska eller bara inte gillar hundar. De

skall inte behöva utsättas för närgångna hundar, hur vän-liga de än må vara. Vet du med dig att din hund inte gillar andra hundar MÅSTE din hund föras i koppel. Du får inte utsätta andra hundar för din hunds dåliga upp-förande. Nej, katter är inte heller lovligt byte lika lite som kaniner, fåglar och an-dra vilda djur. Platser där hundar kan springa fritt är stadens hundrastgårdar och hund-rastplatser. En hundrastgård är ett mindre, inhägnat och uppskyltat hundrastom- råde. En hundrastplats är ett friare rastområde som inte är inhägnat, där hunden får springa lös under förutsätt-ning att du har den under uppsikt och att den kommer när du kallar på den. Men även på dessa platser finns regler att följa och hänsyn att tas till andra människor, hundar och djur.Din kommuns hemsida är, i de flesta fall, full av nyt-tig information för dig som hundägare. Här finns skrivet vilka regler som gäller, var det är hundförbud, var det råder koppeltvång, ofta finns karta över rastgårdar, rast-platser och ibland t.o.m. var latrintunnor står uppställda. Saknar du information får du helt enkelt ringa eller skriva till kommunkontoret och fråga.Tänk på att du som hund-ägare har strikt ansvar för allt din hund kan ställa till med, även om det inte är ditt eller din hunds fel. Se till att du

har en bra försäkring. Den försäkring du har på din hund gäller om hunden blir sjuk eller avlider. Den täcker inte vad hunden eventu-ellt kan ställa till med. Där måste du ha en bra hemför-säkring eventuellt med ett tillägg av en allriskförsäk-ring, den så kallade ”drul-

leförsäkringen”. Ring gärna och prata med ditt försäk-ringsbolag så hjälper de dig. Sydskånska Kennelklubben har till uppgift att arbeta för hunden, hundägaren och hundägandet. Detta gör vi genom att ge dig som hundägare kunskap, utbildning och service

kring ditt hundinnehav. Om du går in på vår hemsida www.sydskanskakennel-klubben.se kan du se vårt stora utbud av aktiviteter för dig som hundägare. Välkom-men till våra arrangemang.

skk sydskånska kennelklubben

Att vara hundägare i tätort

Lämna aldrig hunden

Plock upp!

Visa hänsyn mot andra, håll din hund kopplad!

Text: Veterinär Kerstin Bergvall och Susanne ÅhmanFoto: Djurakuten En studie för att under-söka genetisk koppling till den bristande förmågan att

hindra förökning av demo-dexkvalster hos hund skall genomföras. För denna un-dersökning behöver vi kon-takt med ägare till hundar av raserna amerikansk staf-fordshire terrier, stafford-shire bullterrier och mops.

Demodikos är ett sjukligt tillstånd i huden orsakad av demodexkvalster. De-modexkvalstren lever nere i hårsäckar och talgkörtlar. Symtom på demodikos är hårlösa områden, men ib-land blir huden också in-flammerad och infekterad.

På hundar som utvecklar de-modikos före 18 månaders ålder betecknas demodiko-sen som juvenil (ungdoms-form). Juvenil demodikos kan vara lokal (fåtal, relativt små områden) eller generell

(utbredda eller många om-råden). De hundar som har demodexkvalster på tassarna hänförs till gruppen generell demodikos. Hundar som först varit friska i sin hud och sedan som vuxna utvecklar demodikos (adult form), har som regel en annan sjukdom eller medicinering som orsak till att immunförsvaret inte lyckas hindra demodexkval-stren att föröka sig.

Immunförsvaret hos hunden ska normalt göra att demo-dexkvalstren inte kan föröka sig. På hundar som utveck-lat demodikos har detta inte fungerat tillräckligt bra. Hundar med juvenil demo-dikos kan ha en genetisk

bakgrund till sin bristande förmåga att kontrollera för-ökningen av kvalstren. Vissa hundraser har visat sig ha mycket högre risk att utveck-la juvenil demodikos jämfört med andra raser. En ameri-kansk studie visade att bland andra amerikansk stafford-shire terrier och mops till-hörde riskraserna. Idag finns möjlighet att kartlägga och

jämföra genetiskt material hos hundar. Genetiska stu-dier har gjort det möjligt att för vissa sjukdomar kunna erbjuda tester för att se om en individ är anlagsbärare för sjukdomen. Exempel på sådana sjukdomar eller till-stånd är t.ex. PRA, cerebellär ataxi, degenerativ myelopati och ivermektinkänslighet hos collie.

djurakuten

VI BEHÖVER DIN HJÄLP!

Mops Staffordshire bullterrier

Amerikansk staffordshire terrier

Har Du en hund som har eller har haft demodikos? Har Du en hund som är ÖVER 3 ÅR och INTE har haft demodikos?

Känner Du att Du vill hjälpa till, kontakta gärna:

• Veterinär Kerstin Bergvall, Kerstin.Bergvall@kv.slu.se adress Avd för Kliniska Vetenskaper, SLU, Box 7054, 750 07 Uppsala.

• Veterinär Susanne Åhman, susanne.ahman@bred-band.net, adress Djurakuten, Kungstensgatan 58, 113 29 Stockholm.

SE MAX 2013_2.indd 4 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013 5

djurakuten i stockholm

Hjälp! Min hund kliar sig… igen! Vad gör jag om det är allergi?

Text och foto: Susanne Åhman, veterinär hudspe-cialist, Djurakuten .

Hundar med klåda eller an-dra hud- och öronproblem är vanliga orsaker till varför man söker råd och hjälp av en veterinär. Om problemen är återkommande så finns det vanligen en bakomlig-gande sjukdom, till exempel en allergi. Förekomst av pa-rasiter eller olika hud- och öroninfektioner är också

vanliga orsaker till klåda, och dessa måste noga ute-slutas innan förhastade slut-satser dras om allergi. Tänk på att hunden visar klåda på fler sätt än att bara krafsa med baktassarna. Faktiskt kliar hunden sig mest med munnen och tungan! När en hund slickar, biter, putsar och naggar sig är det vanli-gen ett sätt att klia sig. Även att hasa rumpan mot mattor och golv kan vara ett sätt att klia ställen som hunden inte kommer åt på annat sätt.Tyvärr är allergi en mycket vanlig sjukdom och man räknar i Sverige med att cirka 10 % av våra renra-siga hundar har någon form av allergi. Bland vissa sär-skilt hårt drabbade raser är den siffran ännu högre, och dessvärre ser frekvensen för närvarande ut att öka ytter-ligare. I Sverige utmärker sig raserna west highland white terrier, boxer, bullterrier och welsh terrier som extra hårt drabbade, men även andra

populära raser såsom fransk bulldog och staffordshire bullterrier har tyvärr mycket problem med allergi. Totalt drabbas ungefär var femte hund av någon form av hud- eller öronsjukdom under sin livstid. Eftersom allergi till stor del är ärftligt är det viktigt att man väljer sin valp noga! Valpar med en ärftlig belastning att bli allergiska föds helt friska och utvecklar sedan sin allergi successivt, vanligen innan 3 års ålder.

Titta därför inte bara på valpen utan förhör dig noga om både tikens och hanens eventuella sjukdomar.Det finns flera olika sorters allergi som våra hundar kan utveckla.  Atopi (atopisk dermatit) är en allergi mot ämnen i omgivningen, ex-empelvis mot gräspollen, mögel eller dammkvalster. Kvalsterallergi är den van-ligaste typen av allergi hos svenska hundar. Matallergi (som egentligen mer kor-rekt benämns  ”födomedels-reaktioner”) är en allergi mot ämnen i maten såsom kyckling, nötkött eller ägg. Hundar kan också drabbas av insektsallergier, framför allt mot ämnen i loppors saliv. I Sverige finns loppor nästan uteslutande i de syd-ligaste landskapen och lop-pallergi hör därför inte till de vanligaste sett över hela Sverige. Internationellt sett är loppallergi den vanligaste typen av allergi hos både hund och katt. Många djur

har en kombination av flera olika typer av allergi. För att på bästa sätt kunna hjälpa hunden är en korrekt diag-nos av yttersta vikt. Hundar med mer än en allergi kan ofta få lika bra hjälp och lika god livskvalitet, men är ofta mer komplicerade att utreda än en hund med bara en typ av allergi. 

Hundar med allergi har vanligen mest problem i vissa typiska områden:• öron och/eller ansikte

(ögon, läppar, haka och kinder)

• tassar och/eller nederde-len av benen

• armhålor och/eller kroppsidor

• mage och/eller ljumskar och stjärt

En del allergiska hundar får alltid besvär med samma ställe, tex i öronen eller på magen, medan andra aller-giska hundar får en öronin-fektion ena gången och pro-blem med hudinfektioner eller tassklåda nästa gång. Varför det är så vet man inte.De flesta hudsjukdomar - liksom allergi – är inte död-liga, men många är livslånga och kan vara nog så besvärli-ga och frustrerande för både hund och ägare. För att på ett bra sätt kunna hantera en långvarig, kronisk sjukdom är kunskap om sjukdomen viktig. Förstår matte och husse mer om orsaken till husdjurets problem, ökar sannolikheten för att lyckas med behandlingen och hålla sjukdomssymptomen borta. Den stora majoriteten av hundar som lider av klåda kan behandlas på ett bra sätt och få god livskvalitet. Även om allergi inte går att bota så kan många bra och effektiva behandlingar ges för att lindra symptomen. Det finns mycket hjälp att få! Ingen hund ska behöva ständigt lida av sin allergi eller av de återkommande infektioner som ofta följer i allergins spår. I de allra, allra flesta fall kan hundens al-lergi kontrolleras på ett bra sätt, och djuret kan få ett lika långt liv med samma livskvalitet som vilken an-nan hund som helst. Nöj dig inte med en behandling som ger otillräcklig hjälp el-

ler oacceptabla biverkningar! För en dialog med din vete-rinär om vilken behandling som passar din hund bäst. Ingen allergisk hund är helt lik den andra – vad är vik-tigast för just dig och din hund? Hur mår din hund? Lär dig lyssna på din hund och för dess talan!

Vart vänder jag mig med min kliande hund?I många fall kan din vanliga veterinär behandla öron- och hudproblem tillfredstäl-lande men ibland kan man behöva få hjälp av en specia-list, en veterinär dermatolog, för att komma tillrätta med situationen. En dermatolog är specialist på sjukdomar i hud, öron, tassar och klor. Specialisering inom veteri-närmedicin är fortfarande relativt nytt och i Sverige råder än så länge en brist på specialister inom dermato-logi. På Sveriges Veterinär-förbunds hemsida kan finns en aktuell förteckning över samtliga veterinärer i Sverige med godkänd steg II spe-cialistkompetens inom der-matologi liksom för övriga specialiteter. (http://www.svf.se/upload/lista_godk_spec_steg_ii_090810.pdf ). Förutom veterinärerna med specialistkompetens inom dermatologi finns ett antal duktiga och erfarna veterinä-rer med utökad kunskap och kompetens inom området. Det finns ingen enhetlig lista över dessa, men din egen ve-terinär vet säkert vilka som finns att tillgå i Ert område.

DjurAkutens hud- och öronmottagningPå DjurAkuten i Stockholm finns en specialistmottag-ning för hundar och katter med hud- och öronproblem. Här arbetar Sveriges enda tre veterinärer med både svensk och Europeisk specialist-kompetens inom dermatolo-gi. Kerstin Bergvall, Susanne Åhman och Katarina Varjo-nen är alla mycket erfarna och brinner för att hjälpa djur med allergi och andra hudsjukdomar. Fyra dagar i veckan finns de och deras kunniga team med sköter-skor på plats. De tar emot remisser från veterinärklini-ker i hela landet, men även utan remiss kan man söka

deras hjälp. För remitterade djur eller ägare som bor långt bort försöker man lösa en del återbesök genom ett samarbete med den lokala veterinärkliniken. När den grundläggande utredningen är klar och en behandlings-plan lagts upp remitteras vanligen djuret tillbaka till sin vanliga klinik. Allt för att utnyttja närheten till den lokala kliniken och kompe-tensen på specialistmottag-ningen. DjurAkuten ligger i Vasastan i Stockholm och har telefonnummer 08-301900. Hudavdelningen har ett eget telefonnummer och nås via 08-54541497. 

Boktips: ”Hundens Hud - en bok om klåda, allergi, öron- och hudsjukdomar” Hundens Hud är en bok skriven för husse och mat-te, på ett språk som går att förstå även utan medicinsk utbildning. Många som har en allergisk hund har i jakten på information och kunskap känt sig hänvisade antingen till internet, där kvaliteten på information är mycket varierande, eller till mer allmänt hållna böcker

om hundens sjukdomar, där hudproblem ofta avhandlas kortfattat på en eller högst ett par sidor. Inget av dessa alternativ kan på ett bra sätt täcka kunskapsbehovet för husse och matte.

Syftet med boken Hundens Hud är att vara till hjälp för dig som har en hund med hudproblem och/eller öron-problem. Boken kan inte ställa diagnos på just ditt djur eller ordinera den rätta behandlingen för just ditt djur – för diagnos och be-handling måste du ta hun-den till en veterinär – men boken kan förhoppningsvis ge dig kunskap att förstå varför din hund har pro-blem, vad problemen beror på, hur en utredning går till, ge information om vilken/vilka behandlingar som finns att tillgå för olika sjukdomar och vad du kan göra själv samt sist men inte minst, ge en idé om vad framtidsut-sikterna – prognosen – är vid olika sjukdomar. Du kan låna boken Hun-dens Hud på många bib-liotek eller köpa den via de stora internetbokhandlarna.

SE MAX 2013_2.indd 5 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 20136

Har du allt inför resan?www.milbemax.se

Text: NovartisFoto: Novartis

AvmaskningOm du ska ta med hunden eller katten på resa bör du rådfråga din veterinär om avmaskning behövs, efter-som det på många platser finns risk att din hund el-ler katt smittas av mask och i vissa fall även risk för vi-daresmitta till människa. Spridning av parasiter är ett allmänt problem och vi bör alla ta ansvar för att minska riskerna. Därför är det bra om du låter behandla ditt djur även om det inte är ett

krav i det land eller de län-der du ska resa till.Under 2011 hittades rävens dvärgbandmask hos räv i Sverige för första gången. Därför har reglerna för in-resa med hundar och kat-ter ändrats och kravet om avmaskning före införsel i Sverige är borttaget. Efter-som det inte längre krävs behandling för inresa blir risken för ökad spridning i Sverige mycket större. Där-för är det klokt att ändå låta behandla sin hund eller katt,

både för hundens egen skull och för att förhindra sprid-ningen av parasiter. Dessut-om är risken för smitta med rävens dvärgbandmask stör-re i vissa delar av Europa, bland annat i Mellaneuropa. I vissa länder krävs att hun-dar och katter behandlas mot rävens dvärgbandmask innan de förs in i landet. För Storbritannien, Finland och Malta gäller att hunden måste behandlas 1-5 dagar före inresa. Avmaskningen ska göras med en produkt som innehåller prazikvan-tel eller epsiprantel och ska utföras av veterinär. Från och med 1 maj 2013 änd-rade reglerna för import till Norge. Mask behandling för hundar skall utföras och bestyrkas av veterinär. Om du reser till Norge eller Fin-land regelbundet kan du i stället behandla djuret var 28:e dag. • Kraven ändras med jämna

mellanrum.• Kontrollera vad som är ak-

tuellt på Jordbruksverkets hemsida www.jordbruks-verket.se.

Andra infektionssjukdo-marDet är viktigt att vara med-veten om att hundar också kan smittas med andra infektionssjukdomar. En del av dessa ger inga sym-tom förrän långt efter att hunden har smittats, och djurägaren ansvarar för att förebygga sjukdom. Innan du tar med hunden på resa bör du därför rådgöra med din veterinär om vad du kan

göra för att minska risken för att hunden utsätts för smitta. I Medelhavsområdet finns bland annat infektions-sjukdomen leishmanios, som överförs till hund via sandmyggor. Leishmanios utvecklas nästan alltid till en allvarlig systemisk sjukdom, och infektionen kräver of-tast livslång behandling. Därför bör hunden skyddas under resan med en produkt som förhindrar myggbett. Dessutom är det klokt att hålla hunden inomhus på kvällen och natten.

Kontakta din veterinär

Tala om för din veterinär vart du ska resa och hur länge du ska vara borta, så att ni kan komma överens om ett behandlingsprogram som både uppfyller lokala krav och ger hunden maxi-malt skydd. Och kom ihåg: Det är lättare att förebygga än att bota!

Checklista inför resanBe din veterinär göra en hälsoundersökning av din hund eller katt och se till att dess vaccinationer, avmaskningar m.m. förs in i djurpasset. Du kan ha nytta av checklistan nedan inför resan.

UtlandsresorKan man ta med sig hunden eller katten när man reser?

Det finns många ställen utomlands dit man är välkommen att ta med sin hund eller katt och med lite planering är det inte särskilt krångligt.

Tänk på följande när du ska ta hunden eller katten med dig utomlands:

Kontakta din veterinär i god tid före resan så att du kan kontrollera att du har gjort alla förberedelser som krävs. Tropisk hjärtmask Rävens dvärgbandmask

Är ditt djur tillräckligt friskt för att resa?

Har djuret avmaskats?

Har djuret det vaccinationsskydd som behövs?

Är passet uppdaterat inför resan?

Är djuret märkt med mikrochip?

Är djuret försäkrat?

Har du kontrollerat vilka lokala regler för hundar och katter som gäller på resmålet?

Har du kontaktuppgifterna till din veterinär till hands? Mycket går att ordna per telefon .

Har du frågat veterinären om det finns andra parasiter och infektionssjukdomar på res-målet som du bör vara uppmärksam på?

resor med djur

• ID-märkning med mikrochip eller läslig tatuering

• Dokumentation av att hunden eller katten har vaccinerats mot rabies i enlighet med lagstift-ningen

• EU-pass för sällskapsdjur

• Kontrollera reglerna för in- och utförsel hos Jord-brukverket på www .jordbruksverket .se

SE MAX 2013_2.indd 6 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013 7

kurs. Fokus på den här ni-vån är att hunden ska känna trygghet hos sin ägare och övas till samarbete, för att en bra kommunikation ska ut-vecklas mellan dem. Föraren får lära sig att kommunicera med hunden och hur inlär-ning med hund går till. Man övar på att lära den lyssna och lyda ord som ”sitt”, ”ligg” och ”kom/hit”.– I kurserna går man också igenom vad lagen säger om att ha hund och vilket ansvar det innebär att vara hundä-gare. Psykisk och fysisk sköt-sel av hunden är en viktig del i utbildningen, förklarar Anne-Marie.För hundar som vuxit ur valpstadiet finns unghunds-kurs, en fortsättning på valpkursen. När hunden är runt ett år är det dags för grundkurs där man fortsät-ter att jobba med lydnaden så att vardagslivet med hun-den fungerar ännu bättre. Det kan handla om övningar som att möta andra hundar utan att skälla eller hälsa på dem, att inte hoppa på andra

människor och att sitta eller ligga still vid förarens sida som kan vara bra exempelvis när man står i kö eller väntar på bussen.– Det räcker inte med att man tränar sin hund i två månader och sen tror att den är lydig för all framtid. En hund blir aldrig klar, man måste öva ständigt! Sedan är det en sak att få den att sitta stilla på en gräsmatta och en annan att göra det på Sergels torg, menar Anne-Marie. Det är krävande att få en hund lydig i olika si-tuationer. Och man ska som sagt aldrig glömma glädjen i arbetet med hunden. När en hund är olydig beror det ofta på att den inte tränats tillräckligt mycket och i suc-cessivt svårare miljöer. Ofta ställer man för stora krav på hunden innan den är mogen att klara det. Det leder till att den gör fel, får skäll och blir otrygg.

Välkommen till Brukshundklubben!

www.brukshundklubben.se

Text: Leg . veterinär, DVM, Gunilla Kastengren Fröberg Foto: Djursjukhuset Albano

och hjärta var normalt. Då Sofia mådde så bra i övrigt valde hennes matte att pro-va cytostatikabehandling. Behandlingen gick mycket bra! Redan efter en vecka hade lymfknutorna minskat betydligt i storlek och efter ytterligare en vecka hade de återgått till normal storlek. Sofia fick komma på många besök. Besöken behövs för att med blodprover kontrol-lera att hon inte fått sänkt immunförsvar och därför att vi måste behandla med fler-talet olika preparat som ver-kar på olika sätt mot tumör-cellerna. Sofia behandlades med sex olika preparat. De flesta behandlingarna gavs intravenöst (rakt in i blodet genom en kateter) men någ-ra behandlingar fick matte göra hemma med tabletter.

Sofia fick problem en gång

med kräkningar och diarré vilket resulterade i åtgär-der för detta och att vi fick skjuta på behandlingen. Vid ett annat tillfälle hade hon ett lågt värde på sina vita blodkroppar vilket gjorde att vi även då fick skjuta på behandlingen i en vecka. Hunden märker inte själv av ett sänkt immunförsvar, men man bör under denna tid undvika kontakter med okända hundar för att mins-ka risken att hunden ådrar sig någon smitta.

Bara för att hunden har en tumör och får behandling för den, innebär det tyvärr inte att den är förskonad från att drabbas av något helt annat. Detta hände tyvärr Sofia. Hon fick ett besvärligt sår på hornhinnan i sitt ena öga vilket krävde två opera-tioner att få ordning på. Ef-tersom cytostatika hämmar celldelning, och därmed sår-läkning, blev vi tvungna att göra ett uppehåll i behand-lingen. Sofia hade ont av sitt sår på hornhinnan, varför vi var tvungna att prioritera be-handlingen av detta, framför det maligna lymfomet. Det

maligna lymfomet var ju livshotande, men inget som Sofia led av just då. Hennes välbefinnande fick gå först. Som tur var kom inte lymfo-met tillbaka trots uppehållet, och vi kunde fortsätta hen-nes behandling så snart såret på hornhinnan var läkt.

Efter totalt 15 behandlingar (varav fyra hemma med tab-letter), kunde sjukdomen fortfarande inte påvisas och vi kunde avsluta behand-lingen. Blodprover och ul-traljud gjordes igen vilka var helt normala. Nu har det gått ett halvår sedan vi avslu-tade behandlingen och Sofia mår fortfarande bra! Dock är risken för återfall tyvärr stor. De flesta brukar få återfall inom sex månader efter av-slutad behandling. I det fall Sofia är symptomfri i två år efter avslutad behandling så friskskrivs hon helt. Men matte och Sofia är i alla fall väldigt nöjda: de har åtmins-tone fått ett helt extra år till sammans. Utan behandling hade Sofia inte levt särskilt länge.Sofia är bara ett exempel på en lyckad behandling. Jag

har många solskenshistorier som jag skulle kunna berätta! De flesta kurativa (botande) behandlingar vi annars gör är med kirurgi. Om du som ägare är uppmärksam på din hund och söker hjälp i ett tidigt skede, kan vi i många fall bota hunden helt. Det viktigaste är dock, oavsett prognos, att vi alltid ser till hundens bästa! Jag gör ingen behandling eller ingrepp om jag inte tror att det för-länger ett redan bra liv, eller förbättrar livskvalitén till ett fullgott liv.

Ibland finns det inget vi kan göra, utan det bästa för hun-den är att låta den somna in för gott. Man ska i de fallen inte vänta för länge. Sorgen blir tung, oavsett när vi fat-tar beslutet. Hundar lever i nuet, och kan inte på samma sätt som vi tänka tillbaka på livet, minnas underbara stunder eller planera för ef-terlevande. Vi ska därför inte låta dem lida bara för att vi har svårt att ta avsked. När det inte finns något hopp längre, är det absolut snäl-laste att hunden får somna in. Det är den sista gåva vi

kan ge vår älskade hund. För kärleken till och från en hund liknar ingenting annat. Det är en oreserverad kärlek, en kärlek vi får utan att bli bedömd av hur vi ser ut, var vi bor, vilket jobb vi har eller hur rika vi är. Därför förtjä-nar din hund ett bra slut.

Efter valpkurs och allmänlydnad finns bland annat agility och

rallylydnad. Anne-Marie Folkesson är utbildningsansvarig hos

Svenska Brukshundklubben.

forts. från sidan 3

Djursjukhuset Albano är en del av Djursjukhus-gruppen. Djursjukhusgruppen är Nordens ledande före-tagsgrupp inom kvalificerad djursjukvård för hund, katt och övriga sällskapsdjur. I gruppen ingår flera av Nordens mest välrenommerade djursjukhus och kliniker med hög specialist-kompetens samt modern och avancerad utrust-ning. Vår ambition inom Djursjukhusgruppen är att ge högkvalitativ djursjukvård och god service, samt att driva utvecklingen inom den veteri-närmedicinska branschen. Vi investerar därför stort i utbildning, specialisering, forskning och införande av modern utrustning och teknologi. Vi arbetar tillsammans för ditt djurs bästa.

www.milbemax.se

Gunilla Kastengren FröbergLeg. veterinär, DVMSpecialist i hundens och kattens sjukdomarSpecialist i onkologi hos hund och katt

svenska brukshundklubben

Text: Sanna AmelnFoto: Svenska Bruks-hundklubben

Att gå kurs med sin hund ska vara kul, inte något man gör av plikt. Om hundägaren tycker att det är roligt smittar det av sig på hunden som gärna samarbetar med en glad husse eller matte.

– Hunden ska se sin ägare som en resurs, en person som erbjuder trevligheter, lek och godbitar. Då får man en hund som kommer när man ropar på den, men det kräver förstås mycket trä-ning. Man ska ha kul med sin hund i vardagen och den behöver uppmuntras till stimulerande aktiviteter, säger Anne-Marie Folkes-son, utbildningsansvarig hos Svenska Brukshundklubben, som finns över hela landet. Utbudet av kurser skiljer sig åt hos de lokala klubbarna.Från cirka tre månaders ål-der kan hunden gå på valp-

Glädje och trygghet ger lydig hund

SE MAX 2013_2.indd 7 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 20138

Text: Veterinär Per Ras-mussen, Novartis Animal Health

Skabb hos hund är ett an-grepp av kvalster i huden. Hundens skabbkvalster är en liten parasit (bara 0,2 mm stor) som förekommer framförallt hos hund och räv. Parasiten borrar gångar i överhuden och parar sig ovanpå huden. Honan läg-ger två till fyra ägg per dag och utvecklingen från ägg till könsmoget kvalster tar cirka tre veckor.

Symtom på skabb

Skabb orsakar ofta intensiv klåda lokaliserad till huvu-det, framför allt öronen och extremiteterna (hasor, arm-bågar och tassar). Klådan är värre än vid många andra hudåkommor. I kombina-tion med de ofta allvarliga hudförändringar som kan ses ger det en symtombild som kan tyda på skabb. Vete-rinären kan utföra ett skrap- prov. Om man då hittar

kvalster och ägg kan man ställa diagnosen skabb. Dock är det inte alltid möjligt att finna parasiterna trots tyd-liga hudförändringar. Diag-nosen kan även ställas med hjälp av ett blodprov, men då krävs det att hunden va-rit smittad sedan två till tre veckor tillbaka.

Hur smittar skabb?

Skabb smittar genom di-rektkontakt eller genom att hunden kommer i indirekt kontakt med räven, till ex-empel via ett gryt. Detta sker i högre grad på vintern än på sommaren. De rävar som angrips är ofta försva-gade av sitt parasitangrepp och söker föda eller göm-ställen nära mänsklig bebyg-gelse. De skrubbar sig och kliar sig och sprider på så sätt kvalster till omgivning-en. Dessa kvalster kan i sin tur smitta hundar. Kvalstren kan överleva två till sex da-gar i rumstemperatur. Vid 10-15 grader med gynnsam luftfuktighet kan de överleva i tre veckor i miljön. Den

vanligaste smittkällan hos hund tros vara miljön. Smit-ta mellan hundar förekom-mer också. Om grannens hund eller (en av) ens egna hundar har fått skabb, är det därför viktigt att hålla den eller dem från andra hun-dar under en period, samt att behandla alla hundar som kommit i kontakt med den smittade hunden. Vid tät kontakt med angripna djur kan människor smittas med rävskabb, men infek-tionen etablerar sig inte på samma sätt som på hund och försvinner ofta av sig själv. På människor är det typiskt med angrepp på armar, rygg och mage. Hundens och rä- vens skabbkvalster får inte förväxlas med den art, som har människa som huvud-värd.

Om min hund är smittad?

Vad ska man då göra om oturen är framme och hun-den är smittad? Undersök om det finns räv i närheten av bostaden eller där hunden vistas när den är ute. Hun-

den bör inte vistas vid gryt och rulla sig där, den bör inte heller få vara vid andra möjliga smittkällor. Utfodra inte de vilda djuren. Gå till veterinären och följ den-nes behandlingsanvisningar. Obehandlad rävskabbsinfek-tion kan vara mycket plåg-sam för djuret, men om det behandlas direkt, får hun-den utstå mindre obehag. Behandling med tabletter är normalt sett mycket effektivt (spot-on är också en möjlig-het). Dock kan det generellt finnas viss klåda under första delen av behandlingen.

Skabb

Frågor och svar om inälvsmask hos hund och katt

Fråga Svar

Är det vanligt med mask hos hundar och

katter?

Vuxna hundar får mask i olika omfattning. Maskförekomsten är i hög grad beroende av djurets levnadssätt och den miljö djuret vistas i. Spolmask är vanligt hos hundvalpar och kattungar. Hundar med ökad risk för mask är till exempel kennel-, jakt- och brukshundar. Hundar som reser kan drabbas av andra parasiter än de som är vanliga i vår närmiljö. Katter som vistas ute och fångar bytesdjur får i regel inälvsmask.

Kan jag se att mitt djur har mask?Det kan finnas synliga tecken på att hunden eller katten har mask, då vissa maskarter kan ses i avföring eller i uppkräkt maginnehåll. Många mask-arter ger dock inga direkt synliga symtom. Exempel på fysiska tecken på att djuret har mask är t ex diarré, dålig tillväxt, svaghet, hosta, glanslös päls och tjock, rund buk hos valpar.

Hur smittas min hund eller katt?Hundar och katter kan infekteras med larver när de fångar bytesdjur (smitta via mellanvärd). Djur kan även infekteras av ägg som finns i miljön. I miljöer med högt smittryck t ex träningsplatser eller i kennlar kan det finnas mycket maskägg i jorden. Risken finns att maskäggen ackumuleras och skapar ett kontinuerligt högt smittryck. Maskägg kan ligga i jorden under mycket lång tid (åratal).

Varför ska man avmaska sitt djur?För att säkerställa dess hälsa och undgå smitta till oss människor. Men även för att minska spridningen av parasiter till nya områden, till andra djur och av estetiska skäl.

Kan jag själv eller min familj smittas av

mask?

Hundens och kattens inälvsmaskar smittar endast i sällsynta fall oss människor. Smitta överförs vid närkontakt med djuret eller via djurets avföring. Små barn är särskilt utsatta, bl a för att de stoppar fingrarna i munnen eller låter hunden slicka dem i ansiktet. Rävens dvärgbandmask kan smitta människor och orsaka sjukdom.

Varför är rävens dvärgbandmask så farlig

att få in i Sverige?

Rävens dvärgbandmask förekommer bl a hos räv, hund och katt. Mellanvärden, bl a människa och smågnagare, kan utveckla en blåsa i levern som skadar organet. Behandling av människa som smittats med dvärgbandmask är svår.

När ska jag avmaska min hund?Valpar avmaskas vid 2 veckors ålder (även tiken). Därefter varannan till var fjärde vecka upp till 3 månaders ålder. Vuxna hundar avmaskas vid tecken på mask, efter diagnos eller vid högt smittryck flera gånger/år. Riskgrupper är till exempel kennel-, bruks- och jakthundar samt hundar som reser.

När ska jag avmaska min katt?Kattungar avmaskas från 3 veckors ålder (även kattmamman). Därefter varannan till var fjärde vecka upp till 3 månaders ålder. Vuxna katter avmaskas vid tecken på mask, efter diagnos eller vid misstanke på mask. Katter som fångar bytesdjur eller vid högt smittryck flera ggr/år.

Vad bör jag tänka på när jag reser med

mitt djur?

I andra länder, t ex i Sydeuropa, finns djursjukdomar som inte förekommer i Sverige. Ditt djur måste därför skyddas genom t ex avmaskning och vaccinering. Att resa med hund och katt kräver planering och det kan ta upp till 6 månader att få alla papper i ordning. Kontrollera därför situationen för ditt resmål så att djuret uppfyller de svenska införselreglerna. Sök information hos Jordbruksverket och tala med din veterinär.

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal Health

Kan mask smitta till människor?

Normalt sker bara lite smitta med mask från djur till män-niskor, men människor kan smittas vid tät kontakt med hund och katt eller via av-föring. Betydelsen av denna smitta till människor är oli-ka, berorende på vilket land som avses, det vill säga vilka parasiter som förekommer i respektive land. Spolmask finns i så gott som hela värl-den. Räv, hund och katt och många andra djur urskiljer maskägg, som kan smitta människor via omgivningen eller pälsen på djur som är infekterade. Att hålla god hygien för att undvika hu-man smitta är därför bra. De flesta maskinfektioner är harmlösa, men av och till kan sjukdom av spol-mask ses. Parasiten rävens dvärgbandmask, vilken kan ge upphov till symtom hos

människor är ett stort pro-blem och denna mask är ett större problem i Tyskland och andra länder söderut. I vissa områden i Tyskland, där det finns många smit-tade rävar, har myndighe-terna behandlat rävarna med maskmedel både från flygplan och med hjälp av jägare. Samtidigt behandlas hundar systematiskt med av-sikt att minska smittrycket, och därmed minska risken att människor smittas. I nor-den har vi inte sett smitta till människor eller hundar.Generella försiktighetsregler mot smitta kan vara att re-gelbundet avmaska sina djur, täcka över sandlådor som inte används, tvätta barnens händer (eftersom barn ofta stoppar fingrarna i munnen) och inte låta djuren slicka barnen i ansiktet.

Zoonoser

Foto: fa11ing_away’s © Licen-sed under Creative Commons

Foto: Sweetron1982 © Licensed under Creative Commons

Parasiter

SE MAX 2013_2.indd 8 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013 9

Text: Tf Statsveterinär Bodil Ström Holst och Epidemiolog Helene WahlströmFoto: SVA Rävens dvärgbandmask har påvisats i Sverige. Vad händer nu, och hur påverkar det hund-ägarna?

Bakgrund

I februari 2011 påvisades rä-vens dvärgbandmask (Echi-nococcus multilocularis) för första gången i Sverige. Rävens dvärgbandmask har sitt huvudfäste i alperna men på senare år har den börjat sprida sig allt mer i Europa.

År 2000 påträffades masken i Danmark och i samband med det tillkom ett övervak-ningsprogram i Sverige för att tidigt kunna upptäcka om masken kom in i landet. Varje år undersökte SVA 300 rävar inom det programmet, och det var från en av dessa rävar som masken påträffa-des.

Provtagningen utökades

Efter det första fyndet av rä-vens dvärgbandmask utöka-des provtagningen, och un-

der våren 2011 undersöktes nästan 3000 rävar. I denna undersökning påvisades mas-

ken i tre rävar från olika stäl-len i landet. Smittan finns alltså spridd i Sverige, men andelen av smittade rävar är låg, cirka en promille. Detta är väldigt lågt jämfört med till exempel Schweiz och Tyskland, där i vissa områ-den mer än 50% av rävarna är infekterade. En fortsatt undersökning planeras för att få mer information om smittans utbredning i landet. Drygt hundra avföringspro-ver från hundar som vistats lösa i det område som den första smittade räven kom ifrån har undersökts. Avfö-ringsproverna togs från hun-darna innan de avmaskades, och rävens dvärgbandmask påvisades inte i något av dem.

Det är fortfarande okänt vilka mellanvärdar (gnagare) som är involverade i parasi-tens livscykel i Sverige. Drygt 300 vilda gnagare har under-sökts och samtliga har varit negativa.

Resande hundar bör avmaskas även i fortsätt-ningenVi vet inte hur rävens dvärg-bandmask kom till Sverige, men det är troligt att det var med en resande hund som inte hade avmaskats korrekt. Hundar som reser i områden där bandmasken finns, och sedan tas in i Sverige utan att avmaskas först, utgör en klar risk för att föra in para-siten i landet. Det är många som reser med sina hundar. Även om smittan nu finns i Sverige så är förekomsten låg jämfört med många eu-ropeiska länder. Risken är därför mycket större att en hund blir smittad i centrala Europa än i Sverige. För att undvika att de resande hun-darna kommer tillbaka med rävens dvärgbandmask är det viktigt att de avmaskas. Avmaskning är viktig för att minska risken att själv bli

smittad av hunden, och för att i det fall smittan inte är spridd i hela landet, undvika att den introduceras på nya ställen. Rekommendationen att avmaska resande hundar kvarstår även om vi nu har masken i landet, men från ja-nuari 2012 är det inte längre ett krav. Avmaskningsmed-len är receptfria så avmask-ningen är en enkel och billig procedur.

Hunden smittas av att äta sorkarI Europa, där smittan har funnits länge, förökar sig masken ute i naturen i en livs-cykel som inbegriper framför allt rävar, som är huvudvär-dar, och olika gnagare, som fungerar som mellanvärdar. Hundar som vistas ute i naturen kan infekteras på samma sätt som rävar. Det innebär att de smittas av att äta gnagare. I gnagarna finns smittan framför allt i levern. Eftersom rävar normalt äter fler sorkar än hundar är ris-ken att en räv smittas större än att en hund smittas. Hundar smittas inte av att äta bär, eller av att äta rävars eller gnagares avföring. När man har infekterat hundar experimentellt har man sett att de, liksom rävar, är bra värdar för rävens dvärgband-mask. Katter är däremot inte lika mottagliga för smittan som hundar. Färre maskar utvecklas i kattens tarm och varje mask avger färre ägg, så det blir få ägg som sprids med katters avföring. Katten bedöms därför inte ha någon betydelse för smittspridning av parasiten i naturen.

Vad betyder det för hundägarna att hundar kan smittas med rävens dvärgbandmask?

Hundar som smittas med rävens dvärgbandmask blir inte sjuka. Man avmaskar alltså inte hundarna för de-ras egen skull, utan för att de inte ska kunna smitta män-niskor. Människor smittas när de får i sig ägg av rävens dvärgbandmask. Exakt hur människor smittas är inte känt. Anledningen till det är att det kan ta 10-15 år mel-

lan smitta och insjuknande. Det är alltså svårt att klar-lägga på vilket sätt man blev smittad eftersom det var så länge sedan. Man anser dock att man kan få i sig ägg ge-nom att äta mat eller vatten som har kontaminerats med ägg från rävars eller hundars

avföring. Man kan alltså få i sig bandmaskägg om hun-den är smittad med rävens dvärgbandmask och man får bandmaskägg på händerna, och sedan har händerna i munnen. Bandmaskägg kan man hitta i pälsen, mest runt ändtarmsöppningen och un-der svansen hos hundar. Det är bara hundar som har ätit gnagare (i första hand sor-kar), till exempel genom att de har varit lösa i skog och mark, som kan vara smittade med rävens dvärgbandmask. Även i de områden i Europa

där masken är vanlig är anta-let människor som insjuknar av den lågt, men de som in-sjuknar kan utveckla en all-varlig sjukdom. Sjukdomen kräver ofta livslång behand-ling och om behandling inte ges är dödligheten hög.

Hur avmaskar man sin hund mot rävens dvärg-bandmask?Maskmedel som innehåller substansen prazikvantel (pra-sikvantel) eller epsiprantel är effektiva mot rävens dvärg-bandmask. Regelbunden av- maskning var 28:e dag för-hindrar att hundar som kon-tinuerligt utsätts för smitta med rävens dvärgbandmask utsöndrar bandmaskägg. Regelbunden avmaskning utförs i flera regioner i Cen-traleuropa, lyckligtvis utan att man har sett några pro-

blem med resistens mot prazikvantel än så länge. För att hålla risken för resistens-utveckling mot andra maskar än dvärgbandmask så låg som möjligt bör man undvika kombinationspreparat, det vill säga avmaskningsmedel som innehåller flera olika aktiva substanser, och därför har effekt mot många sorters maskar. För att bli av med eventuella maskägg i pälsen kan hunden schamponeras. Vidare information om rä-vens dvärgbandmask och hundar finns på SVA:s webb-plats (www.sva.se) och på Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se).

Vad händer nu?

Övervakning av rävens dvärgbandmask är mycket kostsam och forskning pågår på SVA för att klarlägga hur den kan göras mera kost-nadseffektiv. På uppdrag av Jordbruksverket är der en intensifierad övervakning av rävar. Information om detta finns på SVAs hemsida.

sva

Rävens dvärgbandmask – nu i Sverige www.milbemax.se

SE MAX 2013_2.indd 9 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 201310

Parasiter

Parasiter från räv kan smitta hundwww.milbemax.se

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal HealthFoto: Novartis Animal Health

Flera av de parasiter som vi ser hos våra hundar finns även hos räv. Räv kan vara en källa till smitta av parasi-ter som spol- och bandmask, lungmask (Crenosoma), hjärtmask (Angiostrongylus) och dvärgbandmask (Echino-coccus) med flera. Hund och räv är i stor utsträckning vär-dar för samma parasiter. De kan smitta varandra, dels via direktsmitta i naturen, dels via mellanvärdar. Därför är hundar som vistas mycket i naturen, inte minst jakthun-dar, en riskgrupp med avse-ende på dessa parasiter.

I Sverige finns omfattande undersökningar av parasi-ter hos räv gjorda av SVA. De allra flesta rävar har nå-gon typ av mask. Spol- och hakmask är de vanligaste

parasiterna hos räv (hos hund är det spolmask). Rä-vens dvärgbandmask (Echi-nococcus multilocularis) har påträffats även i Sverige. I Europa är den ett stort pro-blem, till exempel i Tyskland och i intilliggande länder. I Danmark finns parasiten hos en procent av rävarna (den har aldrig hittats hos hund i Danmark). Jakt- och brukshundar har ökad risk att smittas av larvstadier via bytesdjur eller av maskägg i miljön. Träningsplatser och andra platser där hundar vis-tas, har större risk att orsaka parasitsmitta. Det är också förhöjd risk för hunden att smittas av rävens dvärgband-mask om den vistas lös i mar-kerna.Hundar i riskgrupper bör behandlas (till exempel fyra gånger per år). Vid risk för smitta av dvärgbandmasken rekommenderas behandling var fjärde vecka. I Danmark har det på senare år också funnits hundar som

haft problem med fransk hjärtmask (Angiostrongylus vasorum). En tredjedel av rä-varna i norra Köpenhamns-området var i en undersök-ning smittade med denna parasit. Lyckligt-vis är denna parasit inte brett etablerad i Sverige men den finns på

ön Koster på västkusten och ett fall finns konstaterat på fastlandet. Fransk hjärtmask smittar inte till människa, men hundar kan bli sjuka och bör behandlas av veteri-när. Lungmask (Crenosoma vulpis) är vanlig hos räv i hela Norden och ses av och till i

hundpopulationen. Smit-tas en hund med lungmask kan det ge upphov till hosta och sjukdom. Cirka hälften av rävpopulationen bär på bandmasksmitta (Taenia). De smittas via mellanvärdar (till exempel mus) och när hundar äter bytesdjur eller

rester av dessa blir även de smittade. Bandmask orsakar inte allvarliga symptom hos värddjuret. Vi kan alltså kon-statera att parasiter från räv i vissa fall kan smitta hund.

Text: Veterinär Liselotte Jessen,Novartis Animal HealthFoto: Novartis Animal Health

Angiostrongylus vasorum, så kallad fransk hjärtmask, finns i stora delar av världen. I Danmark är infektionen uttbredd ffa på Själland, men har även påträffats i an-dra delar av landet. I Sverige har det hittills funnits två rapporterade fall där hund smittats, på ön Sydkoster. Nyligen (november 2012) har dock ett tredie fall kon-staterats i mellersta Dals-land. I Norden har hjärtmasken som värddjur räv och hund. Sniglar (och även grodor och paddor) är mellanvärdar för hjärtmasken. En hund el-ler räv med hjärtmask ut-sondrer masklarver med sin avföring och från denna kan sniglar ta upp larverna. Lar-ven utvecklas i snigeln och hundar smittas genom att få i sig sniglar eller slem från sniglar tex om den äter gräs.

SymtomDen vuxna masken levar i blodkärl i hundens lungor. De vanligaste symtomen är långvarig hosta, tung eller snabb andning, avmagring och nedsatt ork. Hos en del hundar ses endast milda symtom, men dessa kan med tiden långsamt bli värre. Hos nogra hundar ses symtom på grund av blödningar och blodproppar i inre organ, som kan orsaka allvarliga skador och död.

Diagnos och behandling

Om din hund uppvisar sym-tom som beskrivits ovan bör din veterinär kontaktas. För-ändringar i hundens lungor kan oftast ses med hjälp av röntgenbilder, men för att påvisa själva masken under-söks träckprov. Prov tas un-der tre dagar i följd då infek-terade hundar inte har mask i avföringen hela tiden. Om diagnosen fransk hjärt-mask ställs behandlas hun-den med lämpligt avmask-ningsmedel. Prognosen är god om sjukdomen upp-täcks i ett tidigt stadium.

Fransk hjärtmask smittar inte människa.

Förekomst i Sverige

För att få kunskap om hur spridd parasiten är bland rävar i Sverige har Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt under 2009 samlat in 137 rä-var som undersökts för fransk hjärtmask. Hos dessa rävar hittades fransk hjärtmask hos én räv från Skåne och hos sju av elva rävar från Sydkoster i Bohuslän. Förutom på Syd-koster är hjärtmasken därför än så länge inte något större hot för hund och räv i Sve-rige. Förhoppningsvis kom-mer det att dröja länga innan parasiten sprids ytterligare och utgör en hälsorisk för våra hundar.

Ytterligara information om fransk hjärtmask hit-ter du på SVA’s webbplats www.sva.se

Hjärtmask i SverigeParasiter

www.milbemax.se

Skydda demAvmaska dem

Mot alla de vanligt förekommande maskarna och mot rävens dvärgbandmask!

03/1

3 –

SE-M

I13-1

1

Receptfritt Läkemedel

Ytterligare produktinformation, se sida 2 i tidningen

SE MAX 2013_2.indd 10 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013 11

Text: Leg . veterinär Lotta GunnarssonFoto: Bengt Ekberg,SVA, Uppsala

Bakgrund

Noskvalster är en parasit som lever i hundens nos och bihålor. Det vetenskapliga namnet är Pneumonyssoides caninum. Ibland kan man också se namnet Pneumonys-sus caninum men det är ett äldre namn som inte längre är korrekt.

Parasiten beskrevs första gången 1940 i en artikel från staten Michigan i USA. I artikeln berättar författarna att man hittat noskvalster i samband med obduktion av en hund som hade avlivats på grund av njursjukdom. En veterinärstudent som var med vid obduktionen upptäckte att det var några små ljusa kryp som rörde sig i näsan på hunden. To-talt hittade man 42 stycken kvalster som samlades in och undersöktes i mikroskop. Enligt ägaren hade hunden inte haft några symtom från luftvägarna som gjort att de hade anledning att misstän-ka något onormalt. Det kan dock vara värt att påpeka att hunden var en engelsk bull-dog och att det hos en sådan ras ibland kan vara svårt att avgöra om hunden har onor-malt mycket symtom från de övre luftvägarna eller om det bara rör sig om ”rastypiska” problem.

Sedan den första rapporten har förekomst av noskvalster hos hund beskrivits från fle-ra olika delar av världen ex-empelvis Australien, Sydaf-rika, Japan, Norge, Kanada, Italien, Spanien, Finland, Frankrike, Iran samt flera olika stater i USA. Den för-sta artikeln om fynd av nos-kvalster i Sverige publicera-des 1971. Under ett år, från maj 1970 till maj 1971, hade man undersökt 424 hundar i samband med obduktion och hittat noskvalster hos åtta (2 %) av hundarna. En senare undersökning, gjord i Sverige under åren 1992 till 1996, visade att 95 (20 %) av 474 undersökta hundarna var infekterade. Man under-sökte även 145 katter och 66 rödrävar men utan att hitta några noskvalster. I Norge gjordes en undersökning un-

der åren 1993 som visade att 18 (7 %) av 250 hundar var infekterade.

Vad vet vi om parasiten

Trots att man känt till pa-rasiten i många år vet man ännu inte hur dess livscykel ser ut och man vet inte heller säkert hur smittspridningen sker. Själva parasiten är syn-lig för blotta ögat, den är ljusgul i färgen och har oval form. Man har hittat honor, hanar och larver. Honorna är störst, mellan 1 och 1,5 mm på längden och mellan 0,6 och 0,9 mm på bredden. Den vuxna parasiten har fyra benpar och larven tre.

Eftersom det då och då hän-der att hundägare ser kval-stren komma ut ur nosen och promenera på nosspe-geln när hunden ligger och sover tror man att smitt-spridningen sker huvud-sakligen vid direktkontakt mellan hundar. Från studier gjorda i laboratoriemiljö vet vi att kvalstren dör inom 24 timmar i normal rumsmiljö. Däremot kan de leva i ända upp till tre veckor i fuktig miljö vilket gör att även en indirekt smittväg skulle kun-na vara möjlig. Erfarenheter-na från experimentella stu-dier visar dock att även om noskvalster kan leva i upp till tre veckor under optimala förhållanden utanför hund-näsan så förlorar de snabbt i livskraftighet och förmåga att infektera nya hundar.

Symtom och diagnostik

Symtom vid förekomst av noskvalster är besvär från de övre luftvägarna såsom nys-ningar, fnysningar, så kallade inåtvända dragningar och försämrat luktsinne. Det är så kallade ospecifika symtom som inte nödvändigtvis be-ror på noskvalsterinfektion utan även kan orsakas av an-dra sjukdomstillstånd såsom allergier, infektioner eller nybildningar i nosen. Man kan alltså inte ställa en sä-ker diagnos enbart med led-ning av hundens symtom. Det verkar vara individuellt hur mycket symtom en nos-kvalsterinfekterad hund vi-sar. Givetvis kan det också bero på hur uppmärksam man är som hundägare. Ty-värr finns det inget lätt sätt att fastställa om en hund har noskvalster eller inte. Man

kan söva hunden och försö-ka att hitta kvalster i nosen genom att exempelvis spola näshålan med koksaltlösning eller genom att inspektera näshålan. Hittar man kval-ster är diagnosen klar men i frånvaro av fynd så vet man inte om hunden faktiskt inte är infekterad eller om man bara har misslyckats med att hitta parasiten. I forsk-ningssyfte har man tidigare arbetat med att ta fram ett blodprovstest på Statens Ve-terinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala för att på ett enkelt sätt kunna ställa diagnos. Testet är dock inte tillgängligt i dagsläget.

Behandling och prognos

Om man misstänker att en hund har noskvalsterinfek-tion innebär det oftast i prak-tiken att man provbehandlar hunden. Det vill säga, man behandlar hunden som om den är infekterad av nos-kvalster och om hunden blir symtomfri efter genomförd behandlingen så konstaterar man att symtomen troligen orsakades av noskvalster.

Under årens lopp har be-handlingar med olika typer av antiparasitära preparat testats med varierande re-sultat. Idag finns dock ett preparat som är effektivt och godkänt för behandling av noskvalsterinfektion. Din veterinär kan ge dig råd och förskriva medicin till din hund.

I Sverige genomfördes un-der åren 1995 och 1996 en studie som omfattade 70 hundar med verifierad eller misstänkt noskvalsterinfek-tion. Hundarna behandlades med Interceptor i en dos av 0,5 till 1,0 mg/kg en gång per vecka tre veckor i rad. Av de 70 hundarna blev 68 hundar helt symtomfria efter behandlingen. Det varierade när hundarna blev av med sina kliniska symtom. Vissa tycktes botade redan efter första tablettgivan, andra ef-ter andra givan medan några inte blev bra förrän hela behandlingen hade genom-förts. Erfarenhetsmässigt vet man att vissa hundar kan få förvärrade symtom efter på-börjad behandling. Det kan vara viktigt att känna till så att man som djurägare inte

avbryter behandlingen i förtid i tron att den är verk-ningslös. Man kan inte ut-värdera resultatet innan hela behandlingen är genomförd. Om en hund är infekterad med noskvalster är progno-sen för ett fullständigt till-frisknande efter behandling god. I de fall man inte tycker hunden är helt återställd ef-ter genomförd behandling finns det anledning att miss-tänka att hundens symtom orsakas av något annat än noskvalster.

www.milbemax.se

Lotta Gunnarsson, leg. veterinär,

specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, VMD

Parasiter

Noskvalster, Pneumonyssoides caninum, hos hund

Noskvalster inne i näsan (obduktionsbild).

Noskvalster kan ses krypa ut ur näsan, när hunden ligger i narkos på operationsbordet.

SE MAX 2013_2.indd 11 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 201312

hundraser

Välj rätt hund för digText: Emelie SyringFoto: Hundägere

Om man går i hundköpar-tankar är det mycket som man ska tänka på. Det är roligt men också svårt att be-stämma sig för vilken ras man ska välja. Valet av hundras är viktigt, och något högst per-sonligt. Tänk på att rasernas egenskaper varierar stort och ska styra beslutet mer än ut-seendet. Fråga dig själv var-för du vill ha hund. Ska du ha med den på jakt? Letar du efter en motionskompis eller är det främst för sällskap? Är du intresserad av lydnadsträ-ning eller liknande?

Olika hundrasers mentala

egenskaper beror på vilket användningsområde rasen ursprungligen haft. Detta kan skilja sig enormt mycket och är det första som bör påverka valet av ras. Många raser kräver mycket motion för att må bra, andra behöver arbeta med nosen och huvu-det. Vissa behöver både och. Det är viktigt att du är ärlig mot dig själv och tänker ige-nom hur ditt liv ser ut för att kunna hitta en ras som passar dig och din livssituation.

Storleksmässigt har hunden den största variationen av alla husdjur, från chihuahu-an som kan väga så lite som

ett halvkilo som fullvuxen till grand danois med en mank-höjd på 80 cm. En liten hund äter förstås mindre än en stor hund. En stor hund kräver mycket utrymme, såväl hemma som i bilen. Större hundar innebär mer fysisk styrka och det är vik-tigt att du orkar med en stor och stark hund.

Ett annat viktigt val är päl-sens längd och struktur. Generellt innebär en lång-hårig päls mer arbete i form av borstning och bad. En strävhårig päls måste i regel trimmas, något som man som nybörjare behöver hjälp med. En korthårig päls är betydligt enklare att hålla

ren och innebär att mindre smuts kommer in i hemmet, men den korthåriga pälsen står inte emot kyla som an-dra pälstyper.

Populäraste hundarna 2012Svenska Kennelklubben re-gistrerade under förra året nära 53 400 nya hundar (en liten minskning jämfört med 2011). Enligt SCB´s under-sökning 2006 är cirka 70 procent av hundarna i Sve-rige registrerade rashundar i Svenska Kennelklubben, 20 procent är blandraser och 10 procent är oregistrerade ras-hundar. Vid summering av

de olika raser som registrerat under 2012 visar det sig att labradoren har gått om schä-fern i popularitet. Schäfern har haft första platsen sedan 1966. Om man slår samman de två hårlagen är chihuahua den mest populära rasen i Sverige. Raserna som ligger i toppen av listan skiljer sig ganska markant åt. Längre ner i artikel kan du läsa lite mer om de populäraste ra-serna och vad som krävs av dig som ägare.

LABRADOR RETRIEVER

Stötande hundar, apporteran-de hundar och vattenhundar

Historik

Labradoren kommer troli-gen från Kanada, där fiskare använde den för att simma iland med förtöjningsrep till båtar. Besökande engelsmän fascinerades av dessa duktiga simmare och apportörer och tog rasen till England i bör-jan av 1800-talet. Där kor-sades den bland annat med andra retrieverraser och blev populär som apportör vid småviltsjakt. Den fick sitt namn och godkändes som ras av den engelska kennel-klubben 1903. Rasen ökade starkt under 70-talet och har sedan dess varit mycket po-pulär.

Användningsområde

Labradoren är en jakthund som arbetar efter skott och används för att apportera få-gel och småvilt. Den karak-täriseras av egenskaper som samarbetsvilja, dresserbarhet och arbetslust vilket gör den

till en duktig apportör. Den används också som ledar-, service- och narkotikahund och inte minst som familje-hund. Även om rasen inte är en brukshund är det många som tränar och tävlar inom bruksgrenarna och i lydnad med sina labradorer.

Hälsa

Det är en relativt frisk ras. De problemområden som bör belysas är höfter (HD), armbågar (ED) och ögon, För ögonsjukdomen PRA finns nu ett DNA-test där re-sultatet registreras av Svenska Kennelklubben.

Egenskaper / Mentalitet

En labrador ska vara social, glad, snäll och spontan i kontakten med andra hun-dar och människor. Den är intelligent och följsam och har en stark vilja att vara till lags och är en anpassnings-bar och tillgiven följeslagare. Labradoren behöver mycket motion, men framför allt behöver den aktiveras och få meningsfulla uppgifter. Det kan vara att apportera på jakt alt. dummies, sök, träna lydnad eller andra former där den får använda huvudet. De flesta labradorer tycker mycket om att bada, både i sjöar och i träsk.

Storlek och utseende

Rasen är starkt byggd, kom-pakt och mycket rörlig, med bred skalle, bred och djup bröstkorg och brett och starkt ländparti och starka bakben. Mankhöjd för hanar är ca 56–57 cm och tikar ca

55–56 cm. Pälsen skall vara kort och tät utan vågor eller fransar och kännas jämförel-sevis hård vid beröring, samt ha vattenavvisande underull. Svansen ska vara mycket tjock vid ansättningen och smalna gradvis mot spetsen. Färgen är enfärgat svart, gul eller leverbrun.

Pälsvård

Labradoren har en unik päls som står emot både kyla och väta eftersom den är mycket tät och tjock och skyddas av en hög talgproduktion från talgkörtlarna. Pälsen är lätt-skött och smutsavvisande. Under fällningsperioderna kan man borsta pälsen för att minska fällningen inomhus. Bada hunden vid behov.

Övrigt

Inom rasen finns uppfö-dare med olika målsättning med sin avel, några inriktar sig främst på de exteriöra egenskaperna, medan andra framför allt är intresserade av de jaktliga (jaktlabrador). Det är därför viktigt att du som blivande labradorägare är klar över vilken rastyp du önskar.

Att tänka på - Labrador retriever • Fundera igenom om du

har tid och ork att ge din labrador ett aktivt och innehållsrikt liv.

• Bestäm dig för vad du vill göra med din labrador och sök efter en uppfödare som motsvarar dina önskemål.

• Kontrollera föräldrarnas höftledstatus (HD) och ti-

digare avkommor, föräld-rarnas syskon, jämför med rasens medelvärde.

• Besök uppfödaren och träffa tiken tillsammans med valparna.

TySK SCHÄFERHUND

Vall-, boskaps- och herdehun-dar

Historik

Tysk schäferhund har ett ursprung från många olika typer av hundar som använ-des som vakthund för bostä-der och boskap av olika slag. Genom avelsarbetet blev den så småningom mer anpassad till att valla får, en så kallad vallhund. Det tyska ordet för herde är schäfer, därav nam-net.

Användningsområde

Schäfern är idag världens populäraste ras, men rekom-menderas inte som renodlad sällskapshund, eftersom den kräver en kompetent och intensiv dressyr, och behöver arbeta för att må bra. Dess allsidighet gör den till en utmärkt sporthund: spår-, sök-, rapport- och skydds-hund men även utmärkt lyd-nads- och agilityhund. Rasen används även som draghund under vinterhalvåret. Den används som skydds-, bevak-nings- och räddningshund av militär och hemvärn och som polishund.

Hälsa

Höftledsdysplasi (HD) och armbågsledsdysplasi (ED) förekommer. Då rasen är numerärt mycket stor så fö-

De 20 mest registrerade raserna 20121. Labrador retriever (2 282 st)2. Tysk schäferhund (1 844 st) 3. Golden retriever (1 788 st)4. Jämthund (1 742 st) 5. Chihuahua, långhårig (1 287 st) 6. Chihuahua, korthårig (1 073 st)7. Cocker spaniel (1 066 st) 8. Cavalier King Charles spaniel (1 016 st)9. Shetland sheepdog (948 st) 10. Jack Russell terrier (845 st)11. Chinese crested dog (838 st) 12. Flatcoated retriever (825 st)13. Fransk bulldog (818 st)14. Border collie (788 st)15. Staffordshire bullterrier (787 st) 16. Rottweiler (737 st) 17. Norsk älghund, grå (714 st) 18. Finsk lapphund (697 st) 19. Mops (686 st)20. Dansk-svensk gårdshund (681 st)

Älvgårdens Louis Max, ägere Peter Näsman

SE MAX 2013_2.indd 12 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013 13

rekommer även andra pro-blem, bland annat nedsatt bukspottkörtelfunktion.

Egenskaper / Mentalitet

En tysk schäferhund är själv-säker, nyfiken och trygg i so-ciala situationer. Den är upp-märksam och följsam med stort intresse för samarbete. Den måste ha god koncen-trationsförmåga och uthål-lighet, kunna anpassa kraften i sitt beteende efter retning och visa handlingsförmåga för att effektivt lösa uppgif-ter. Efter upplevda obehag eller rädsla ska den snabbt

återgå till neutral genom att använda sin nyfikenhet

Storlek och utseende

Det är en medelstor hund, något långsträckt, stark och muskulös. Mankhöjd för ha-nar är 60–65 cm och för tikar 55–60 cm. Vikt för hanar är 30–40 kg och tikar 22–32 kg. Färgen är svart med röd-bruna, bruna, gula till ljusgrå tecken. Enfärgat svart eller grå, grå med mörkare skift-ning. Svart sadel och mask.

Pälsvård

Pälsen består av täckhår och underull. Täckhåret bör vara tjockt, rakt och hårt, samt ligga slätt. Pälsen behöver borstas regelbundet. Bada

hunden vid behov.

Att tänka på - Tysk schä-ferhund • Fundera igenom om du

har tid och ork att ge din schäfer ett aktivt och inne-hållsrikt liv.

• Kontrollera föräldrarnas höftledstatus (HD), tidi-gare avkommor och för-äldrarnas syskon, jämför med rasens medelvärde.

• Välj uppfödare med om-sorg och träffa tiken till-sammans med valparna.

GOLDEN RETRIEVER

Stötande hundar, apporteran-de hundar och vattenhundar

Historik

Golden retriever kommer från gränstrakterna mellan England och Skottland och dess ursprung kan dateras till senare delen av 1800-talet. Rasen har tillkommit genom linjeavel på gula retriever och tweed-water spaniel. Aveln har syftat till att skapa en ras med utpräglad apporterings- och arbetslust, lyhördhet och intelligens samt följsamhet och vänlighet.

Användningsområde

Golden retriever är liksom

labradoren en jakthund som arbetar efter skott och an-vänds för att apportera fågel och småvilt. Det är en flexi-bel hund som lämpar sig väl för apportering, viltspår, lyd-nadsdressyr och bruksarbete förutom att också vara en utmärkt sällskapshund i den aktiva familjen.

Hälsa

Rasen räknas allmänt som en frisk och sund ras. Höftleds-dysplasi (HD) och armbågs-ledsdysplasi (ED) förekom-mer.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen är följsam och intel-ligent, med en medfödd arbetsförmåga och apporte-ringslust. Den ska vara vän-lig, tillitsfull och ha självför-troende.

Storlek och utseende

Golden retriever ska vara symmetriskt byggd, välba-lanserad, kraftfull och aktiv med flytande rörelser. Den ska utstråla sundhet och ha ett vänligt uttryck. Mank-höjd för hanar är 56–61 cm och tikar 51–56 cm.

Pälsvård

Pälsen ska vara slät eller vå-gig med riklig päls på bland annat halsen, svansen och baksidan av låren och med tät, vattenavvisande under-

ull. Golden retrievern har en relativt lättskött päls som behöver borstas regelbundet och badas vid behov.

Övrigt

För att hitta den lämpligaste hunden för dig är det viktigt att först tänka igenom vad du vill ha din hund till. Oli-ka uppfödare har olika spe-cialiserade avelsmål, som kan stämma olika bra in på de förväntningar som du har på din hund. En indikation på vad man kan förvänta sig av hunden är vilka meriter (till exempel resultat från jakt-prov eller utställning) dess föräldrar har. När du hittat rätt uppfödare gäller det att du försöker vara så ärlig och uppriktig om vem du är, så att uppfödaren kan hjälpa dig i ditt val av valp.

Att tänka på - Golden retriever • Fundera igenom om du

har tid och ork att ge din Golden retriever ett aktivt och innehållsrikt liv.

• Kontrollera föräldrarnas höftledstatus (HD), tidi-gare avkommor och för-äldrarnas syskon, jämför med rasens medelvärde.

• Åk och träffa tiken tillsam-mans med valparna. En golden retriever ska vara vänlig, tillitsfull och ha självförtroende.

JÄMTHUND

Spetsar och raser av urhunds-typ

Historik

Jämthunden godkändes som officiell ras 1946. Trots att er-kännandet är av så färskt da-tum är jämthundsrasen lika gammal som jägarfolkens kolonisation av Norrland. Rasen tillhör det nordliga barrskogsbältets storvuxna jaktspetsar. Att det dröjde så länge innan jämthunden fick en egen standard berodde på att gråhund och jämthund länge dömdes som samma ras. Jämthundens helt domi-nerande användningsområde är älgjakt, även om den också användes vid jakt på björn och lo, liksom skogsfågel. Detta ställer stora krav på styrka och uthållighet.

Användningsområde

Jämthund är en jakthund för i första hand älgjägare och lämpar sig inte som enbart sällskapshund Jämthunden har vanligtvis bra sökför-måga och använder näsan

i luften på jakt efter älgen. Den är en idealisk lösrivande hund och en jämthund stäl-ler som regel älgen med kraf-tigt och väl hörbart jaktskall.

Hälsa

Rasen anses frisk överlag men epilepsi och höftleds-dysplasi (HD) förekommer.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen är stabil, har stor jakt-lust och stort mod. Jämthun-den har ett härligt tempera-ment och är stabil och lugn. Den är en utmärkt familje-hund. Den är behaglig att ha inomhus, lätt att träna och att ta med på turer. Det re-kommenderas ändå att man inte skaffar en jämthund om den inte ska användas till jakt.

Storlek och utseende

Jämthunden är en stor rek-tangulär spetshund. Mank-höjden för hanar är 57–65 cm och tikar 52–60 cm. Fär-gen är mörkare eller ljusare grå, med inslag av vitt.

Pälsvård

Pälsen är lättskött och badas vid behov. Den fäller och det kan vara bra att borsta den i samband med fällning.

Övrigt

Jämthund är en av Sveriges nationalraser. Besök gärna rasklubbens webbplats för mer information.

Att tänka på - Jämthund

• Det är en utpräglad jakt-hund och den är inte lämplig som enbart säll-skapshund.

• Föräldradjuren ska ha fris-ka leder.

• Besök gärna tiken tillsam-mans med valparna.

CHIHUAHUA, LÅNGHÅRIG

Sällskapshundar

Historik

Den allmänt vedertagna teo-rin om rasens ursprung är att de levde i vilt tillstånd i Mexico för att vid tiden för toltekernas civilisation fång-as in och domesticeras. Äldre chihuahualiknande hundar på målningar och skelett har även återfunnits på Malta och i Egypten, vilket gör att rasens ursprung är långt ifrån självklart.

Användningsområde

Rasen är en renodlad säll-skapshund.

HälsaDen är trots sin litenhet en mycket frisk och sund ras. Några särskilda rasbundna sjukdomar finns inte, men uppfödare undersöker knä-lederna på hundarna innan parning. Rasen ingår i Svens-ka Kennelklubbens hälso-program avseende patella luxation (lösa knäleder).

Egenskaper / Mentalitet

Chihuahuan är en hund med stor flock- och ägarin-stinkt. Den är energisk och alert. Den lilla hunden ver-kar ibland inte har någon aning om hur liten den är. Chihuahua behöver mycket uppmärksamhet och mänsk-lig kontakt. Chihuahua är en typisk ”en-mans-hund”. En extrem lojal partner som oftast favoriserar endast en person.

Storlek och utseende

Chihuahua är världens mins-ta hundras. Det utmärkande särdraget är det äppelfor-made huvudet. Rasen finns i två varianter, kort- och lång-hårig. En chihuahua får väga allt från 500 g till 3 kg, men de allra minsta exemplaren är både ovanliga och ofta osunda.

Pälsvård

Rasen kräver en viss päls-vård. De kan badas när de blir smutsiga, ska kammas någon gång i veckan, för att undvika tovor.

Övrigt

Den är en aktiv hund som gärna hänger med på alla tänkbara aktiviteter, allt från agility och långpromenader till fredagsmys i tv-soffan. Den mår, som alla andra hundar bra av en fast upp-fostran och regelbunden motion. Den ska varken för-mänskligas eller daltas med bara för att den är liten.

Att tänka på - Chihuahua, långhårig • Den är tåligare än många

tror, men givetvis är den ömtåligare än en stor hund.

• Välj uppfödare med om-sorg

• Föräldradjuren ska ha fris-ka knäleder

• Åk och träffa tiken med valparna

Källa skk.se

hundraser

Belle och Lima, kennel Doubeluse,

ägere Katarina Lundqvist

Anemicos Genie, ägere Patrik Sturk

Carina Almblad med Pakros, Anette Cordeus med Orlando, Rasmus Berggren med Orcan

www.milbemax.se

SE MAX 2013_2.indd 13 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 201314

– Jag känner aldrig glädje … säger samma person som nyss kom genom dörren och blev glad för att träffa Pepper.

Det blev då tydligt, inte bara för henne utan för hela grup-pen, hur svårt det är att fånga glädje när man är nedstämd. Glädje blir inte tillgänglig bland de mörkare tankar som färgar det tillståndet. Det här är en viktig upptäckt för att kunna göra en förän-dring

I en annan grupp där må-let är att lära sig hantera sin ångest deltog en kvinna som led svårt av sin ångest. Jack hälsade fint på alla i gruppen och gick sedan och satte sig hos henne, han la sitt huvud i hennes knä och hon strök honom. Han la upp en tass i hennes knä och kort efter en tass till … Försiktig reser han

sig på bakbenen så han vilar med frambenen i hennes knä – hon tar om honom som i en kram och jag hör hur hon gråter i hans päls. Rädd att hon ska tycka det är obehag-ligt frågar jag om hon tycker det är ok att ha Jack ”i knät”?– ”Jack är det enda som är bra här!”, svarar hon med tårarna rinnade. Efteråt bad jag henne förklara hur hon menade och hon berättade:– ”Ni ber mig alltid förklara och berätta vad det är och hur jag mår, det är ju det som är problemet, jag vet inte vad det är! Jag är bara ledsen och Jack lät mig vara det ...”I vår iver att kunna hjälpa så är det lätt att vi missar att bara vara – det misstaget gör

aldrig hundarna. Numera om någon av hundarna väljer att tillbringa mycket tid med någon av deltagarna så mis-sar jag inte att fråga – ”Jag ser att Jack vill vara hos dig mycket idag, vad är det han känner? ”Jag önskar jag hade möjlighet att dela alla de fantastiska lärdomar jag gjort genom de svar jag fått!”

Hundarna fungerar som en sorts konservöppnare till svåra ämnen, en annan deltagare tycker inte om hundar och tack vare Jacks närvaro fick hon chansen till att både sätta gränser och att uttrycka var det kändes ok för henne att han var. Efter

hon uttryckt detta fick hon förfärligt dåligt samvete över att hon varit så ”taskig” med Jack. Vi kunde där och då i stunden jobba med detta, att han snusade och sov helt oberörd medan hon mådde dåligt – resonera om det orea-listiska i hur hennes tankar snurrade. Och till slut så sa hon:– ”tänk om man var som Jack – att man ”bara släppte det” och inte ältade saker.” Sen hade vi ett väldigt bra samtal om vad livet skulle kunna innehålla om man inte ältar det som varit och oroar sig för det som komma skall. För just dessa mörka tankar om mig själv, omvärl-den och framtiden färgar av sig på hela mitt liv och inne-bär en stor begränsning för de som lider att ångest och nedstämdhet.Hundarna hjälper till att ska-pa en medvetenhet – både hos mig som behandlare och patienten själv om vilka mönster och strategier just den här personen har. Vilka trivs man med och vilka jag vill förändra. Samtalet blir konkret – känslorna som hundarna väcker känns ”på riktigt” och är inte bara ord i ett samtal.

Hundar tar kontakt genom beröring eller ögonkontakt,

det för relationer så viktiga oxytocinen frigörs genom detta, forskning visar att det fungerar på samma sätt mel-lan människa till hund, som mellan människa till män-niska. Många av de vi möter har negativa erfarenheter av närhet i form av våld och övergrepp. Men behovet av närhet är grundläggande för oss människor och även om ”dörren stängts” till detta i förhållande till människor så verkar det hoppfullt nog som vi till vissa delar kan ersätta det med närhet via hundar. Min bakgrund med hundar började i sjuårsåldern då fick jag min första hund – en Ca-valier som fick hänga med på det mesta. Hon följdes av yt-

terligare en Spaniel senare en Leonberger innan vi skaffade vår första Labrador nu är vi inne på vår tredje och fjärde. Förutom deras vänliga sätt som alltid känts tilltalande så verkar det inte finnas något som de inte gärna är med på. Jack och Pepper går kurser i Agility, Rallylydnad, Free-style, vi deltar på viltspår och utställning, förutom att de bägge har genomgått tera-pihundsutbildningen. Och i sommar är det meningen att de ska starta på jaktprov. Oavsett vad vi aktiverar oss med så ställer de upp. Alltid med samma entusiasm, det är svårt att inte bli smittad av den positiva inställningen.

För att kvalitetssäkra våra ekipage har vi lärarledda lek-tioner i grupp där jag som lärare kan följa varje ekipage under hela utbildningen.Enskilda samtal från 3:e blocket för att vidareutveckla ekipaget.Utbildningens grundtanke är att ekipaget ska lära sig lita på varandra.Det innebär att hundföraren ska ha en gedigen hundkun-skap och läsa av sin hunds reaktioner i alla tänkbara si-tuationer. Hunden ska lita på sin förares stöd och ha den-nes förtroende.Föraren ska kunna läsa av sin hunds form för dagen så trygghet och säkerhet upp-nås.

forts. från förstasidan

FAKTATerapihundsutbildningen omfattas av 112

lärarledda lektioner i grupp om max 9 elever•Praktik som ska utvärderas av praktikstället.•Träningsdagbok skrivs av elev

Specialpraktik: Elev ska också själv följa upp och reflektera/utvärdera sin insats på praktiken.

Hemuppgifter:Specialarbete skriftlig uppsats – med fokus på hur hunden kan användas i det arbetet.

Läsa och recensera böcker som är relevanta för utbild-ningen.

Jag tror att vi dras till hundar därför att de är de ohämmade varelser vi skulle kunna vara om vi

inte vore säkra på att vi visste bättre GEORGE BIRD EVANS

bagarmossen djursjukhus

Terapihundarna Jack & Pepper

SE MAX 2013_2.indd 14 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013 15

Att kunna se hur mycket hunden orkar arbeta är en stor del i utbildningen.Viktig för oss att hundarna blir välutbildade och säkra

på sin uppgift och har ar-betsglädjeAlla hundar är individer och ska få följa sitt mönster i att möta människor.

Vardagslydnaden ska fungera

Målet uppnås genom föreläs-ningar, video samt praktik i hundspråk, inlärningspsyko-logi och metodikGenom våra arbeten i grupp lär sig förarna att läsa andra

hundar och bli mer upp-märksam på sin egen hunds signaler.Elevernas träning i grupp är ett ovärderligt arbetssätt för att lära sig träna och kunna ge och ta feedback och trä-ningshjälp.

Inprovning av såväl hund som förare sker före start.

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal Health

Hundägare vet att hun-dar ger oss en stor portion glädje och upplevelser som har stor betydelse för vårt välbefinnande. Som ägare har vi ansvar för hundens skötsel och friskvård. I det ingår parasitkontroll. Para-siter i pälsen upptäcks ofta genom att djuret kliar sig, eller att man ser dem krypa i hårremmen. Med parasi-ter inne i kroppen, till ex-empel inälvsmask, är det en helt annan sak. Ofta ger maskarna inga direkt synliga symtom, och de symtom som uppkommer kan vara svåra att tolka. Exempel på fysiska symtom som djuret får kan vara diarré, dålig tillväxt, svaghet, hosta, torr och livlös päls eller tjock rund buk hos valpar.

Är det vanligt med inälvsmask hos valpar?Valpar har ofta mask då de smittas från tiken (föds med mask), detta trots att tiken ti-digare blivit avmaskad. Varje hund kan ha ett stort antal maskar som urskiljer tusen-tals ägg i omgivningen. Man har visat att dessa ägg kan överleva i naturen i flera år trots olika temperaturer och andra faktorer. Därför be-handlas unga djur enligt ett visst schema för att kontrol-lera parasitbördan hos djuret under resten av livet.

Är det vanligt med inälvs-mask hos vuxna hundar?

Vuxna hundar är inte lika ut-satta för inälvsmask som val-par. De flesta av våra hundar är inte aktiva jägare i naturen och smittas därför mindre än till exempel katter. I vilda hundpopulationer, där dju-ren lever av fångade byten, är parasitbördan jämförbar med den i den vilda faunan (50-80% har mask). Större undersökningar, gjorda på senare tid, har visat att 5-6,7% av vuxna hundar i Sverige urskiljer spol-maskägg. Så om våra hun-dar skulle fånga bytesdjur som föda vore situationen annorlunda. Hundar som vistas mycket ute i naturen, till exempel jakthundar eller brukshundar, har av denna anledning större risk att få mask än ”stadshundar”.

Ger mask symtom hos djuren?Betydelsen av inälvsmask hos hundar har två aspek-ter. Dels kan de smitta an-dra djur och oss människor med mask, och dels kan de själva bli sjuka av maskarna. Djurets ålder är av betydelse. Unga djur är utsatta för mas-siv smitta från moderdjuret. Unga djur kan få varierande symptom från milda till kraf-tiga. Vuxna djur är oftast inte infekterade i samma grad som unga, därför ses ofta inga symtom på dessa. Den vanligaste bandmasken ger inga symtom på våra djur.

Spolmask och andra maskar kan däremot ge upphov till t. ex. diarré, hosta, mat och glanslös päls och tjock rund mage hos valpar.

När bör hundar avmas-kas?Hundar, som tidigare haft mask i vuxen ålder eller som vistas i kennelmiljöer, har ökad risk att smittas. Det är bra att se på djurets avföring. Bandmasken avslöjar sig med små risgrynsliknande segment som kommer ut ur ändtarmsöppningen, ibland kan man se hur de rör på sig. Hundvalpar bör avmaskas redan vid 2-3 veckors ålder. Detta eftersom spolmaskens livscykel är ca 3 veckor, här-med hindrar man parasiten att kunna föröka sig till en ny generation. Vuxna hun-dar har inte så ofta mask, men om din hund är aktiv i naturen eller tidigare haft mask bör du vara uppmärk-sam. Dessutom har våra djur risk att smittas av andra, i utlandet förekommande pa-rasiter, och om djuret visar tecken på sjukdom skall det undersökas av veterinär som har kunskap om parasiterna.

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal Health

Bandmaskar skiljer sig från rundmask genom att de är platta (som namnet anty-der) och segmenterade. Det finns många olika arter, och de smittar hund och katt via mellanvärdar. Det innebär att hunden eller katten måste äta en del av ett annat djur – mellanvärden – för att få infektionen i sig. Mellanvär-den kan till exempel vara en mus eller en loppa som har fått bandmask i sig genom att äta ett bandmaskägg. Detta ägg har utvecklats till en in-fektionsduglig cysta, som när

den blir uppäten av hunden eller katten kommer att borra fast sig i hundens tarmslem-hinna och utvecklas till en vuxen mask. De segment, som ses i den bakre delen av masken, kommer att lossna. Dessa är i själva verket ägg-kapslar som ofta ses i djurets avföring och många gånger runt analöppningen på in-fekterade katter.Då smittan alltid kommer från mellanvärdar är vuxna djur mer utsatta för band-mask än valpar. Den största riskgruppen är jakthundar som äter rått kött eller in-älvor, eller hundar som får loppinfektioner.Det utvecklas inte någon

nämnvärd grad av immunitet mot bandmaskinfektioner. Symtomen är ofta ospecifika och leder i regel inte till sjuk-dom hos hund eller katt. Det är mer en otrevlig känsla att ha mask samt att pälsen blir matt och glanslös.

Bandmask

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal HealthDen vanligaste rundmasken hos hund är spolmask. Spol-mask ses hos de flesta valpar, då de överförs med mjölken från moderdjuret. Valparna kan även födas med mask, eftersom larver kan vandra från tiken till valparna redan i livmodern. I tarmen hos valparna kommer maskarna att växa sig stora, ca 6-18 cm långa, och om dessa är många till antal kan dom belasta det unga djuret.Den vuxna masken kommer att urskilja ett stort antal ägg i omgivningen (en spolmask

har kapacitet att urskilja flera hundra tusen ägg per dygn) och smitta andra djur. Sym-tomen kommer att variera från djur till djur och är be-roende på hur allvarlig smit-tan är.Exempel på symtom är dålig tillväxt, tjock och rund buk, glanslös päls och hosta. Hos valpar vandrar larverna över till lungorna och orsakar hos-ta hos valpen. Detta sker inte hos den vuxna hunden.Hos vuxna djur etablerar sig maskarna i tarmen. Larvsta-dier av maskarna kan vandra ut i kroppen i första hand till musklerna där de kapslar in sig och övergår i en vilofas.

Dessa vilande stadier kom-mer att aktiveras vid dräk-tighet och börjar vandra till foster eller till mjölkkörtlarna hos tiken. Då har smittan överförts till nästa generation och parasitens livscykel är av-slutad. Andra arter av rundmask kan ha andra smittvägar. Gene-rellt sett kan man säga, att det finns många möjligheter till kontakt med rundmask-smitta.Spolmask är ofta enkel att behandla med avmasknings-medel, men man bör komma ihåg att dessa medel inte har långtidseffekt och att djuret kan smittas igen.

Rundmask

FAKTAHormonet oxytocin har en rogivande inverkan på människor och andra däggdjur. Det hävdar läkaren och professor Kerstin Uvnäs Moberg. I 30 år har hon forskat om kroppens antistresshormon.Oxytocin är känt som ett värkstimulerande hormon som användas vid förlossningar och som får igång amningen. Men enligt Kersin Uvnäs Moberg är det även kroppens eget system för att dämpa stress i alla möjliga situationer och samtidigt verkar stärkande på relationer människor emellan. Pulsen och blodtryck-et sjunker, immunförsvaret förbättras och smärttrös-keln höjs.

Om du vill lösa mera om Oxytocin så står det bra beskrivet i den här artikeln:

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/omsint-beroring-far-kroppen-att-jubla

Oavsett hur lite pengar eller hur få ägodelar du har, att ha en hund gör dig rik

LOUIS SABIN

En hund har en filosofs själPLATON

inälvsmask

Allmänt om inälvsmask

www.milbemax.se

www.milbemax.se

SE MAX 2013_2.indd 15 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 201316

Text: Maria Cedersmyg, Veterinärinspektör, Jordbruksverket .Foto: Novartis Animal Health

Den första januari 2012 ändrades reglerna för att ta in hundar och katter till Sverige. Det mesta blev faktiskt både enklare och billigare. Kraven på skydd mot rabies sänktes och avmaskningen slopa-des. Ansvaret för djurets hälsa blev därmed större för dig som reser med det. Resande med hundar och katter ökar, men hur är det med dina kunska-per om utländska smit-tor?

Kraven varierar med ur-sprungslandet. Den som vill föra in en hund eller katt i Sverige måste se till att dju-ret uppfyller vissa grundkrav. Vilka kraven är beror på vil-ket land djuret förs in från. Det är avgörande om landet är en EU-medlemsstat el-ler ej samt vad landet har för rabiesstatus. I den EU-förordning som styr införsel av sällskapsdjur har man de-lat in länderna utanför EU i listade respektive icke listade. Listade länder har ett kon-trollsystem för rabies, medan icke listade saknar kontroll-system. Dessutom spelar det roll både hur djuret reser och om det ska säljas eller ej. Dä-remot är kraven desamma oavsett om du ska föra in ett djur permanent som du just har köpt utomlands, om du kommer från utlandet och ska besöka Sverige tillfälligt eller om du är svensk och ska återvända med ditt svenska djur efter en resa i utlandet. Systemet består av dels grundkrav som gäller alla, dels extrakrav som gäller vid vissa typer av resor. Möjlig-heten finns kvar att ansöka om tillstånd hos Jordbruks-verket för införsel från ra-biesfritt land av ovaccinerade valpar och kattungar som är yngre än tre månader gamla.

Grundkrav för resa inom EU och från listade länder utanför EU år 2012Förändringarna sedan 2012 består i korthet av att kra-vet på kontroll av mängden rabiesantikroppar har slo-pats vid resor inom EU och

vid resor till EU från listade länder utanför EU, samt att avmaskning mot dvärgband-mask har slopats. Dessutom har tillkommit ett nytt intyg för sällskapsdjur som reser i grupp om sex eller fler djur, se särskild rubrik nedan.Kraven för att resa med en hund eller katt inom EU el-ler resa till EU från listade länder utanför EU är alltså följande från den 1 januari 2012: • Djuret ska vara id-märkt

med mikrochip eller med en tatuering gjord före 3 juli 2011. Det ska ha en giltig rabiesvaccination ut-förd då djuret var id-märkt och minst 90 dagar gam-malt. En hund eller katt som vaccineras för första gången får inte resa för-rän det gått 21 dagar efter grundvaccinationen. Efter en revaccination krävs ing-en väntetid. Om grund-vaccinationen består av två vaccinationer räknas de 21 dagarnas väntetid från den andra vaccinationen.

• Djur från EU ska ha ett pass (inom EU), medan djur från länder utanför EU ska ha ett veterinärin-tyg utfärdat av en officiell/behörig statlig veterinär på Jordbruksverkets blankett.

• Hundar och katter från utomeuropeiska länder måste föras in via Arlanda eller Landvetter flygplats men de som kommer från Andorra, Island, Kroatien, Liechtenstein, Monaco, San Marino, Schweiz eller Vatikanstaten får resa valfri väg.

• Införseln ska anmälas till tullen.

Grundkrav för resa från icke listade länder utan-för EU sedan år 2012Förändringarna består i att kravet på karantänisering har ersättets av ett system med rabiesvaccination och anti-kroppskontroll liknande det Sverige har idag för djur från EU, och att avmaskning mot dvärgbandmask har slopats. Ett nytt intyg har tillkommit för sällskapsdjur som reser i grupp om sex eller fler djur, se särskild rubrik nedan.

Sedan den 1 januari 2012 är alltså kraven för att resa till Sverige med en hund eller katt från icke listade länder utanför EU följande:

• Djuret ska vara id-märkt med mikrochip eller med en tatuering gjord före 3 juli 2011.

• Djuret ska ha en giltig ra-biesvaccination utförd då djuret var id-märkt och minst 90 dagar gammalt.

• Djuret ska ha genomgått en antikroppskontroll, som ska genomföras minst 30 dagar efter vaccinatio-nen och minst 90 dagar före inresan i EU. Kon-trollen ska visa minst 0,5 IE/ml.

• Vid återresa med en hund eller som har sitt ursprung i EU och redan vid utför-seln hade pass med notis om godkänd mängd anti-kroppar minst 30 dagar efter vaccination, så krävs ingen ytterligare väntetid om 90 dagar mellan anti-kroppskontrollen och åter-resan.

• Djuret ska ha ett veteri-närintyg utfärdat av en of-ficiell/behörig statlig vete-rinär på Jordbruksverkets blankett och måste föras in via Arlanda eller Landvet-ter flygplats. Har hunden redan ett pass så ersätter det veterinärintyget.

• Införseln ska anmälas till tullen.

Extrakrav för handels- och fraktdjur Vid införsel av djur som ska säljas eller ges bort, samt av djur som reser som frakt med eller utan ägaren ställs det ex-tra krav förutom de som be-skrivits ovan:• Djuret ska besiktigas av ve-

terinär inom ett dygn före resan. Om djuret kommer från EU ska veterinären intyga att besiktningen utförts under rubriken IX ”Klinisk undersökning” i djurets pass.

• Ett särskilt veterinärintyg för handelsdjur ska utfär-das i samband med besikt-ningen på en blankett som du beställer hos Jordbruks-verket. Det måste vara en officiell eller behörig statlig veterinär som utfärdar in-tyget. Reser djuret från ett land utanför EU så ersätter detta handelsintyg passet. Djur inom EU ska dock ha både pass och handels-intyg.

• Vid resa från ett land utan-för EU krävs också en av-giftsbelagd gränskontroll-besiktning vid ankomsten.

Den ska du bestä l la själv hos g r ä n s -kontroll-stationen minst en arbetsdag i förväg. Besiktningen kostar mer om djuret kommer på en kväll/helg.

Extrakrav för sällskaps-djur i gruppVid införsel av sällskapsdjur (hund, katt och/eller iller) i grupp om sex eller fler djur ställs följande krav utöver grundkraven ovan: • Varje djur i gruppen ska

veterinärbesiktigas inom ett dygn innan resan på-börjas. Du ska gå till en officiell veterinär eller en behörig statlig exportvete-rinär som har en så kallad rundstämpel.

• I samband med besikt-ningen ska veterinären för varje enskilt djur också ut-färda ett särskilt intyg för att resa i grupp. Du kan beställa intygsblanketten hos Jordbruksverket. In-tyget är giltigt i fyra må-nader, men om djurets rabiesvaccination går ut under denna period måste intyget förnyas då djuret vaccineras om. Detta intyg ersätter det veterinärintyg som nämns ovan för djur som reser från ett land ut-anför EU. Om djuret reser inom EU måste det dock också ha ett pass; det ingår i grundkraven.

• Vid resa från ett land utan-för EU krävs också en av-giftsbelagd gränskontroll-besiktning vid ankomsten. Den ska du beställa själv hos gränskontrollstationen minst en arbetsdag i för-väg. Besiktningen kostar mer om djuren kommer på en kväll/helg.

Dessa nya krav gäller alltså då utländska besökare kommer till Sverige med till exempel dragsporthundar, showkat-ter eller jakthundar i grupp om sex eller fler för att träna, tävla, ställa ut eller jaga, men de gäller också dig som reser ensam från Sverige till annat EU-land med fler än sex djur av samma skäl. Om ni är fler i sällskapet som reser tillsam-mans så kan du fördela dina djur på dessa personer så att

ingen har ansvar för fler än fem djur under resans gång. Då gäller inte kraven på be-siktning, intyg och gräns-kontroll utan bara grundkra-ven för sällskapsdjur.

Rabiessituationen i EU gör att kraven kan sänkasInom EU har rabiessitua-tionen förbättrats avsevärt de senaste tio åren. Det är ett resultat av målmedveten bekämpning genom vaccina-tion av vilda rävar och mård-hundar, som fungerar som reservoar för rabiesviruset. Vaccinationen görs genom att man i naturen sprider små kuber av fiskpasta med ett särskilt vaccin i så att dju-ren kan äta dem. De blir då vaccinerade via munslem-hinnan och förblir skyddade mot rabies länge. Baltikum har tidigare varit ett problemområde med många fall också hos tam-djur på grund av hög andel smitta hos vilt, men man har nu med intensiva åtgär-der fått ner mängden fall hos tamdjur kraftigt på bara några få år. På enstaka ställen i Europa där vaccinationerna inte har utförts på rutinmäs-sigt sätt har man fått bakslag. Exempelvis har man tyvärr fått tillbaka rabies i Italien, som varit rabiesfritt länge dessförinnan, och man har fått fler rabiesfall i Polen ef-ter att ha varit på god väg att utrota sjukdomen ur landet. Dessa båda länder jobbar dock hårt för att tvinga till-baka sjukdomen.Utanför EU finns det många länder som fortfarande inte har kontroll på rabiessitua-tionen. I flera länder är det hundar som är huvudvärden för rabies, inte vilda djur såsom i Europa. Eftersom hunden lever nära männis-kan löper människan större risk att drabbas av rabies i dessa länder än i Europa. Men man har på senare tid visat att kombinationen av rabiesvaccination och anti-kroppskontroll är ett effek-tivt skyddssystem mot rabies

som kan ersätta karantänen. Detta system har använts för resande djur inom övriga EU (förutom Sverige, Storbri-tannien, Irland och Malta) sedan 2004 med stor fram-gång.

Fyndet av dvärgbandmas-ken i SverigeI februari 2011 rapportera-des det första fallet av dvärg-bandmask hos räv i Sverige inom ramen för den årliga rutinövervakning som be-drivits i tio år. I dagsläget har man funnit parasiten hos totalt sex rävar i Västra Göta-land, Sörmland och Dalarna, och den bedöms finnas hos 0,1-1 % av de svenska rävar-na. Risken att hundar eller människor smittas är gene-rellt mycket låg. Katter kan möjligen smittas men tros inte sprida smittan vidare. Tyvärr är det inte möjligt att utrota parasiten då det är omöjligt att fastställa exakt var den finns. När parasiten nu finns i lan-det så kan vi inte längre ställa krav på avmaskning av djur som förs in i Sverige. Inget regelverk medger att man ställer högre krav vid införsel än vad man gör på inhem-ska djur. Men den som vill skydda sig och sin omgiv-ning från risken för att få in ytterligare smitta i landet bör naturligtvis på egen hand av-maska sin hund vid införseln om den misstänks ha kunnat äta gnagare i utlandet. Det särskilda avmaskningsmedlet mot dvärgbandmask finns att köpa receptfritt på apote-ken i Sverige, så du kan själva ta med det och behandla hunden vid hemresan. Du måste själv aktivt skydda ditt djur mot smittor.Vi får inte glömma att ka-rantänen har varit ett extra skyddsnät för att fånga upp exotiska sjukdomar. Exem-pelvis har vi i karantänen upptäckt en hund med en venerisk tumör, vilken var

Nya införselregler 2012jordbruksverket

forts. sidan 17

SE MAX 2013_2.indd 16 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013 17

Text: Emelie Syring, Novartis Animal Health

Avregleringen av apoteks-marknaden har kanske inte lett till lägre priser, men dä-remot har vi som kunder fått bättre tillgänglighet. Apote-ken finns nu i vart och vart-annat hörn och har öppet lör-dag som söndag, ibland ända till klockan tio på kvällen. På många apotek runt om i landet hittar du ett bredare sortiment av djurläkemedel och andra produkter för djur, främst katt, hund och häst. På orter där det finns efter-frågan finns även utökade sortiment med läkemedel för lantbruksdjur som häst, nöt, får och gris.

Apoteket Hjärtat

Apoteket Hjärtat säger att de gärna samarbetar med den lokala veterinären och tar hem preparat som de önskar ska finnas hemma. Värt att veta är att du kan beställa hem vilket djurläkemedel som helst (som finns recept-fritt på den svenska mark-naden), om du saknar det i sortimentet på ditt närmsta apotek.

Apoteksgruppen

Apoteksgruppen hoppas att djurägarna känner en för-bättrad service. Det har öpp-nats 200 nya apotek utöver

de gamla och fler är på gång. Även på orter som tidigare inte hade apotek. Många av dessa har dessutom längre öppettider. Apoteksgruppen har just startat ett arbete för att skapa ett attraktivare sor-timent för husdjursägare och hoppas att detta kommer att synas under 2013. Många apotek har inlett ett sam-arbete med kringliggande veterinärer och djurkliniker för att kunna ge dem bättre service. En apoteksägare inom Apoteksgruppen har stora möjligheter att anpassa sitt sortiment och öppettider efter vad som efterfrågas på orten.

ICA´s apotek Cura

ICA´s apotek Cura vill gärna lyfta att de finns i de flesta större ICA butiker runt omkring i landet och att det kan underlätta mycket för kunden att utföra sina apoteksärenden samtidigt som de handlar mat. Curas öppetider är dessutom de mest generösa i landet och dessa öppetider gör att Cura fungerar som jourapotek på många orter. Apoteket Cura vill profilera sig som ett fa-miljeapotek och har därmed ett utökat sortiment även för djur, både receptfritt och re-ceptbelagt.

Internet-handel

För att underlätta ytterligare för oss kunder har flera apo-teksbolag öppnat internet-handel. Bland andra finns

www.apovet.se som riktar sig till djurägare och tillhan-dahåller både receptbelagda och receptfria produkter där kunden får hem sina läkeme-

del nästkommande vardag. Även Apoteket Ab har en webshop med samma service.

Avregleringen av apoteksmarknaden– Visst har det blivit bättre!mycket smittsam och hade

varit mycket otrevlig att få in i landet. När skyddsnätet tas bort läggs ett stort ansvar över på djurets ägare/köpare att förvissa sig om att djuret inte för med sig någon främ-mande smitta. Det finns förstås också andra mer eller mindre farliga sjuk-domar på närmre håll. Vissa kan dessutom föras över från djuret till dig och din familj. Du måste själv ta reda på om du kan vidta ytterligare åtgär-der för att skydda ditt djur på resan, eller för att undvika att få obehagliga överraskningar med hem då du köper ett nytt djur eller parar ditt djur utomlands. Grundregeln bör vara att aldrig köpa en hund eller katt utan veterinärbe-siktning, och att alltid aktivt skydda djuret mot smittor då man är på resa. Inför varje parning utomlands bör viss provtagning övervägas. Det finns bra information om sjukdomar utomlands på till exempel Statens Veterinär-medicinska anstalts webb-plats, www.sva.se. Det är så mycket enklare att förebygga än att behandla, och du kan slippa sjukdomar som kan äventyra ditt djurs liv och det du byggt upp i din avelsverk-samhet. Läs mer om tips och regler för att resa med din hund el-ler katt på www.jordbruks-verket.se/resameddjur.

forts. från sidan 16

Inälvsmask hos katterText: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal Health

Det förekommer två typer av spolmask, Toxocara cati och Toxascaris leonina. T. cati är den vanligaste och den ses hos både kattungar och vuxna katter, därför att katt-mamman smittar ungarna via modersmjöl-ken. T. leonina finns primärt hos vuxna kat-ter, men förekommer även hos hund. Katter får bandmask genom att de fångar bytesdjur, till exempel fåglar och möss. Bandmasksmitta kan också ske via loppor, då den vuxna loppan innehåller larven till en bandmask, som smittar katten, om kat-ten sväljer en loppa. Gemensamt för band-maskarna är att de alltid smittar via en mel-lanvärd. Direktsmitta från katt till annan katt förekommer alltså inte. Man vet inte

hur stor andel av katterna som har mask i Sverige. Troligtvis är siffran beroende av om katten fångar byten, eller om det finns hög förekomst av loppor i området. 1982 gjor-des en undersökning av katter i Halland, där resultatet visade att 47% av katterna hade mask. Man tror att siffran för svenska katter i nuläget generellt sett är lägre. I Danmark finns större undersökningar gjorda på katt och deras parasiter. Här fann man att cirka hälften av katterna hade spolmask och något färre antal hade bandmask. Resultatet visade också att om katten hade bandmask så hade de ofta spolmask samtidigt. Spolmask kan ge symtom som mag- och tarmstörning och dålig tillväxt hos kattungar, medan vuxna djur kan få hosta. Bandmask kan ofta kon-stateras genom att man ser små ”risgryn” i avföringen. På apoteket kan man köpa bra och effektiva medel både mot spolmask och kombinerade infektioner med mask.

Katter fångar naturligt mer bytesdjur i naturen, därför har

de ofta mer inälvsmask än hundar

www.milbemax.seinälvsmask hos katt

03/1

3 – S

E-M

I13-1

0

Räck upp handen om du föredrar Milbemax vet.!

Enkel avmaskningmed köttsmak!

• Mot alla vanligt förekommande maskar, även rävens dvärgbandmask

www.milbemax.seYtterligare produktinformation, se sida 2 i tidningen

Novartis Healthcare A/S • Animal Health Edvard Thomsens Vej 14, 3. • DK-2300 Köpenhamn S

Receptfritt Läkemedel

SE MAX 2013_2.indd 17 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 201318

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal HealthFoto och grafik: Novartis Animal Health

Loppan är en blodsugande insekt och globalt den mest utbredda parasiten hos våra hundar. Det finns många olika arter av loppor, men den som dominerar på hundar är kattloppan (hit-

tas både på katt och hund). I Sverige finns kattloppan endast utbredd i sydligaste delen (ffa Skåne), vilket har med klimatfaktorer att göra. Loppor kan vara svåra att bli av med, men om man förstår deras livcykel är det enklare att sätta in rätt åtgärder.

Loppans livscykel

Loppornas livscykel är upp-delad i 4 faser. I första stadiet

är loppan ett ägg. Detta läggs i pälsen efter att honloppan sugit blod av värddjuret. Äggen ramlar av djuret till omgivningen och utvecklas inom ett par dagar till en larv. Dessa lägger sig gärna i mat-tor och gömmer sig i springor eller andra svårtillgängliga platser. De lever av organiskt material i omgivningen, men även av den loppavföring som finns i pälsen från hun-

den och som faller ned från hunden. Larverna kommer efter utveckling att förpuppa sig. I pup-pan ligger loppan väl skyddad och är då svår att bekämpa. Puppan utvecklas i sista skedet till en vuxen loppa och därmed är livscykeln fullbordad. Under gynnsamma förhål-landen med hög tem-peratur tar hela livs-

cykeln endast ca 3 veckor. I vårt tempererade klimat kan dock pupporna ligga i flera månader och invänta rätt stimuli för kläckning (tempe-ratur, vibrationer, rörelse och koldioxid).

Hur vet jag om mitt djur har loppor? Ett av de tydligaste sym-tomen på loppangrepp är klåda på länd, ljumskar, buk och bröstregionen på hun-den. Ofta kan lopporna ses krypa genom pälsen som små, 1,5-3 mm långa, platta brunsvarta djur. När man tittar efter dem, kommer de att försöka gömma sig på till exempel buken eller i arm-hålorna. Indirekt kan loppor konstateras genom loppfeka-lier i form av mörka bruna strukturer i pälsen. Om man provar att lägga dessa på ett vått papper, kommer det att bli en röd färg runt struk-turerna eftersom stor del av innehållet är blod. Förutom att loppor kan orsaka klåda och obehag kan de ge aller-

giska besvär. Besvären kan bli mer omfattande, ofta med sår och kraftig klåda och irritation på ryggen. När lop-porna biter, utsöndras saliv i såren, det är denna saliv som hunden reagerar på. Ofta måste man vid dessa tillfällen, förutom att bekämpa lop-porna, behandla sitt djur mot allergin. Loppor kan vid vissa tillfällen angripa människor och om de bitit ses små irri-terande och röda sår. Ofta ses flera bett i en grupp nära var-andra. Dock har loppan svårt att sitta kvar på huden, vilket gör att betten ofta ses där ett klädesplagg slutar, till exem-pel byx-linningen eller kan-ten av en strumpa, eller bett på ryggen då loppan finns i sängen.

Hur behandlar jag ett lopp-angrepp?Då problemet både finns på djuret och i omgivningen är det nödvändigt att rikta be-handlingen på 2 fronter. Om man befarar att man har ett etablerat loppangrepp i huset,

är det mycket viktigt att gå grundligt till väga. Man kan börja med att dammsuga hela huset grundligt (släng damm-sugarpåsen utanför huset). Tänk även på att sanera tex-tilier i huset som till exempel mattor, filtar och hundkor-gen. De vuxna lopporna be-handlas den första tiden (ca 3 månader) genom användning av spot-on preparat eller tab-lettbehandling med preparat som dödar den vuxna loppen. Efter det är det gynnsamt att säkra hemmet långsiktigt med ett vuxet loppmedel eller enbart med ett medel som be-handlar omogna loppstadier (ägg och larver). Detta medel verkar som ”p-piller” för lop-pan och nya loppgenerationer kan inte utvecklas. Du kan få ytterligare information av din veterinär. Kontakta alltid ve-terinären om det finns sår el-ler om hunden kliar sig onor-malt mycket i samband med loppor. Hunden kan vara allergisk och behöva särskild behandling.

Text: Veterinär Per Rasmussen, Novartis Animal HealthFoto och grafik: Novartis Animal Health

Naturen har genom alla ti-der erbjudit skönhet men också fara för djur och människor. I Sverige har vi båda delarna represen-terade och i områden med låg och tät vegetation, på ängar eller i skogen kan man stöta på en liten pa-rasit som kräver respekt – nämligen den vanliga fästingen (Ixodes)

Parasiten tillhör familjen spindeldjur och för att kun-na föröka sig krävs det att fästingen suger blod av ett varmblodigt värddjur. Fäs-tingen är aktiv under en stor del av året; vår, sommar och höst och i liten omfattning under vintern. Dess livscy-kel är lång och komplicerad. Den lever på marken i fuk-tiga områden, varifrån den kryper upp på grässtrån eller liknande och griper tag i el-ler hoppar på förbipasserande djur och människor. Utveck-lingen från ägg till vuxen fäs-ting tar cirka tre år.

På hunden eller katten hit-tar man ofta stora, blodfyllda honfästingar, som kan vara upp till en centimeter stora. Hon suger blod i cirka sex da-gar, varefter hon faller av och lägger flera tusen ägg i bot-ten av vegetationen. Äggen utvecklas vidare till en liten larv, som snart efter att ägg-get är kläckt, sätter sig på en förbipasserande värd (till ex-empel en gnagare) och suger blod. Efter några dagar faller larven av värddjuret och ut-vecklas nästa år till en nymf. Nymfen suger ofta blod av ett större däggdjur, såsom rådjur, hund eller människa. Fästingar kan, om man har otur, överföra olika sjukdo-mar till djur och människor. En viktig sjukdom är bor-relios, som redan 1909 be-skrevs av den svenska läkaren Dr. Arvid Afzelius. Han fann patienter med röda utslag ef-ter bett av fästingar. Däremot visste Dr. Afzelius inte att det var vissa specifika bakterier från fästingens tarm som or-sakade sjukdomen. 1975 kontaktade några hemmafruar från området Lyme County, Connecticut i USA sjukvårdsmyndighe-terna. Man hade i den lilla

staden på 5 000 invånare haft elva fall av en mycket ovanlig ledsjukdom. Många av patienterna hade ett par veckor före insjuknande haft samma slags röda utslag som Dr. Afzelius tidigare beskri-vit. Först 1977 påvisade Dr. Willy Burgdorfer de borrelia- bakterier, som var orsak till sjukdomen. Man valde därför att kalla bakterien: Borrelia burgdorferi. Man tror att många hundar kom-mer i kontakt med bakte-rien, men turligt nog orsa-kar den oftast inte sjukdom. Symtomen hos hund kan vara: trötthet, feber och in-fluensaliknande symtom. Man tror att fästingen skall sitta fast minst 24 timmar för att bakterien skall kunna överföras.

Utöver detta kan fästingen överföra en rad andra andra sjukdomar (Anaplasma, vi-rusinfektioner med flera). Om man upptäcker fästingar på sig själv eller på sitt djur, ofta på platser med tunn hud, bör dessa avlägsnas snarast. Fästingen avlägsnas effektivt med en pincett. Förutom detta kan man be-handla med olika spot-on medel som droppas i nacken på djuret. Dessa medel verkar under cirka en månad.Vid denna behandling avdö-das både fästingar och loppor. Fästingar som redan sugit sig fast i huden kommer att sitta fast en kort tid innan de av-dödas. Man kan kontakta sin veterinär för att få råd om de lokala förhållandena.

loPPor

Vad är loppor?

Vuxna

Leverhuvudsakligen

på värden

Ägg

Första äggläggning sker inom 48 timmar. Ca. 27 ägg/hon/dag.

Äggen faller av värden. 

Larver

Utveckling av larver i omgivningen.

3 larvstadier.

Puppor

Förpuppning i omgivningen.Kläckning stimuleras genom vibrationer etc.,

Vuxen loppa hoppar direkt till värden.

Livscykel– vid 30 °C genomförd inom 3 veckor– vid 15 °C genomförd inom 3-4 månader

Visste du att:•detfinnsmerän2000lopparter.•detfinns50-60olikalopparteriNordenochhälf-

ten av dessa kan bita människor.•människorbitsavloppordådeintefinnersinnor-

mala värd.•enloppablirmellan1och8mmlång.Denkanses

med blotta ögat.•loppanharingavingar.•loppanharkraftigabenvilketgörattdenkanhoppa

ca 30 cm. Detta motsvarar ca 200 ggr loppans egen längd. Det motsvarar att en människa kan hoppa 3-400 meter i ett hopp!

•fågelloppor förekommer i ett lågt antal på fågelnmen kan finns i enormt tal i fågelns rede.

•lopporärblodsugareochkanöverförasmitta.Detvar också den orientaliska råttloppan, som via sin gnagarvärd första gången överförde pestbacillen till Europa på 1300-talet.

•förritidentrivdesPulexirritans(människanslop-part) storartat. Under dessa tider var uppfinnings-rikedomen stor för att slippa denna plåga. Det fanns fler typer av loppfällor. Ett sätt var att placera en bit päls runt ankel eller handled för att attrahera lop-porna dit. Sedan skakade man pälsbiten med jämna mellanrum så att eventuella loppor ramlade av.

•idagsesknapptmänniskoloppaniNordenöverhu-vudtaget.

•påTivoliiKöpenhamnblevdenkändaloppcirkus-en i gränden ”Smögen” stängd 1965 pga att man saknade uppträdande aktörer (människoloppar).

Vuxen fästing

Nymfen överger värden och utvecklar

sig i omgivningen till vuxenstadie

Andra värd

Nymfen suger blod från större djur

Nymf

Första värd

Larven suger blod från smådjur

Larv

Larven kläcks från ägget

ÄggHonnan lägger ägg

i omgivningenBlodfylld

honfästing

Den vuxna fästingen parar sig,

den blodfyllda honan faller av

Fästingen suger blod på större djur

och människor

Tredje värd

Fästingar

SE MAX 2013_2.indd 18 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2013 19

DjurID – en trygghet för dig och din hund

• Genom att id-märka din hund kan du också bidra till att öka kunskapen om hundar. Forskare, rasklub-bar och andra kan komma i kontakt med dig för att lära sig mer om hundars hälsa och beteende.

• www.skk.se/DjurID.se är en del av den euro-peiska databasen Euro-petnet. Om din hund är

chipmärkt och kommer på villovägar utomlands kan den som hittar hunden lättare komma i kontakt med dig.

• Har du en hund som sak-nar stamtavla i Svenska Kennelklubben och vill delta på tävlingar och prov som arrangeras inom SKK organisationen krävs en tävlingslicens och då måste hunden ägarregistreras.

Vad kostar det?

Vi tar ut en engångsavgift på 80 kronor (2012) för att ägarregistrera en hund som är oregistrerad/blandras i ägarregistret. Gäller det en hund med registrerad stam-tavla så har uppfödaren redan betalat avgiften vid valpregistreringen (stambok-föringen). Ägarbyten sker utan någon ytterligare avgift.

Om din hund springer bort1. Kontakta DjurID och

meddela att djuret är för-svunnet. Passa samtidigt på att kontrollera att det är rätt kontaktuppgifter i registret, så att den som hittar din hund kan kom-ma i kontakt med dig.

2. Ring polisen, på telefon-

nummer 114 14 och an-mäl din hund försvunnen.

3. Gör en efterlysning. Prata med grannar, personer som passerar etc., de har kanske sett eller hört nå-got. Sätt upp lappar där du bor och efterlys hun-den. Du kan också kon-takta djurhemmen i ditt närområde. Affischer för bortsprungna eller upp-hittade hundar, färdiga att

fylla i och skriva ut, finns på vår webbplats. Gör en efterlysning i lokaltid-ningen och/eller på inter-net. Det finns en mängd olika webbsidor och Fa-cebook-sidor där man kan efterlysa sin hund.

Om du hittar en hund

Leta reda på djurets id-märkning och gå in på www.skk.se/djurid.se för att hitta

ägaren. Där finns också in-formation om hur du hit-tar märkningen, söktips och mycket annat.

svenska kennelklubben

Kontakta oss:djurid@skk.se

Telefonnummer: 08-795 30 50

Läs mer: www.skk.se/djurid

forts. från förstasidan

www.milbemax.se

®

Ge din hund och katt uppmärksamhet

Månatlig behandling med Program vet. förebygger loppproblem

03/1

3 SE

-PRO

13-0

1 Program vet. filmdragerad tablett till hund (67,8/204,9/409,8 mg lufenuron). Program vet oral suspension, endosbehållare til katt (133 mg lufenuron). Profylaktisk behandling mot och kontroll av loppor hos hund och katt(påverkar loppan i ägg- och larvstadie), kattloppa (Ctenocephalides felis) och hundloppa (Ctenocephalides canis). Biverkningar efter behandling med Program vet. är sällsynta. Mag-tarmstörningar och hudreaktioner har rapporterats samt i mycket sällsynta fall CNS-påverkan. Dosering: Hund 10 mg/kg och månad. Katt 30 mg/kg och månad. Behandla i 6 månader med början 1 månad före förväntad loppsäsong. Det är nödvändigt att alla katter och hundar (förutom ej avvanda kattungar och hundvalpar) i hushållet behandlas. Texten är baserad på produktresumé daterad 2008-01-08. Se fullständig produktinformation på www.fass.se.

Receptfritt Läkemedel

Viktigt att avmaska valpen!Inälvsmask är speciellt vanlig hos hundvalpar, därför

är avmaskningen viktig. Tiken kan smitta valparna med

spolmask redan under fosterstadiet eller när valparna

diar hennes mjölk. En avmaskningsrutin skall upprättas

för tik och valpar under dräktighet och laktation. Risken

är annars att valparna får vandrande mask i kroppens

olika organ.

Därför, ge din valp en bra start i livet utan mask!

03/13 – SE-M

I13-12

Ytterligare produktinformation, se sida 2 i tidningen

Läs mer om avmaskningsrutiner på

www.milbemax.se

Receptfritt Läkemedel

SE MAX 2013_2.indd 19 12/03/13 10.42

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 201320

jägarförbundet

Text: JägarförbundetFoto: Jägarförbundet

Mårdhunden finns nu kon-staterad i Norrbotten, Väs-terbotten och ett fynd i Västernorrland. Svenska Jä-gareförbundets mårdhunds-projekt följer dock utveck-lingen noga och i dagsläget tror man sig ha ganska god kontroll på mårdhunden och spridningen av den i norra Sverige. Det mest oroande i dagsläget är kanske att mård-hunden sprider sig snabbt i Danmark och vi kan snart ha en invasion även i södra Sve-rige, i Skåne.

Varför vill vi inte låta mårdhunden etablera sig i Sverige?Mårdhunden är en främ-mande art som kan orsaka stor skada på exempelvis det inhemska fågellivet om den etablerar sig i Sverige. Dessutom kan den sprida allmänfarliga sjukdomar som rabies, dvärgbandmask, räv-skabb, trikiner och fästingar.Sverige har skrivit under konventionen om biologisk mångfald, där det framgår att vi har förpliktat oss till att förhindra införsel av främ-mande arter, och kontrol-lera och utrota främmande arter som kan störa våra ekosystem, livsmiljöer och inhemska arter. Liknande förpliktelser har vi också av-gett i förbindelse med vår ratifisiering av Bern- och Ramsarkonventionerna samt Fågel- och Habitatdirektivet. Mårdhunden är uppförd på Artdatabankens ”svarta lista”.• Alla erfarenheter visar att

de flesta introducerade ar-ter kan ha stora och oför-utsägbara effekter på den lokala faunan och floran.

• Vi vet att etablering av mårdhund lokalt kommer

att påverka markhäckande fåglar negativt, speciellt utsatta är kolonihäckande våtmarksfåglar.

• Mårdhunden är en viktig vektor i spridning av sjuk-domar, bland annat rabies; dessutom kan den sprida flera oönskade parasiter, däribland Echinococcus multilocularis, rävskabb, trikiner och fästingar.

• Under rabiesepidemin i Finland 1988-89 var mårdhunden den vikti-gaste spridaren av sjukdo-men vilket har medfört ett omfattande vaccinations-program av Finlands vilda rovdjur. Även de finska hundarna rabiesvaccine-ras som regel. I Finland beräknas att rabiesvac-cinationen årligen kostar 9 000 000 kronor.

• Echinococcus multilocula-ris är en bandmask som primärt lever i hunddjur inklusive våra hundar. Bandmasken kan använda gnagare som mellanvärd, och även människa. In-fekterade djur som lämnar avföring på eller nära bär eller svamp kan leda till att ägg överförs till män-niskan, något som kan medföra leversvikt hos oss. I Alpregionen påvisas år-ligen omkring 10 fall hos människa per miljon invå-

nare. Många av de drab-bade dör till följd av denna parasit.

• Mårdhundens stora antal i Finland och dess förmåga att överleva rävskabb inne-bär ett stort problem för de finska hundarna och hundägarna. Den finska hunden exponeras för och drabbas betydligt mer för rävskabben än vad våra svenska hundar gör.

Mårdhundsprojektet

Mårdhundsprojektet består av två delar, en förvaltnings-del och en forskningsdel. Det långsiktiga syftet med projektet är att utrota och därefter förhindra mårdhun-dens invandring och etable-ring i Sverige och Norge. Även dansk naturförvaltning kommer att kunna använda utarbetade metoder direkt i deras förvaltning av mård-hunden, som nu också har börjat sprida sig in i Dan-mark från Tyskland. Förvalt-ningsprojektet kommer även att bidra med data till det pa-rallellt pågående forsknings-projektet som en konsekvens av att de först fångade djuren i varje område förses med sändare för att så effektivt som möjligt kunna finna och avliva samtliga individer

inom de aktuella områdena. Forskningsprojektet syftar i sin tur till att fortlöpande förbättra kunskap och me-toder för att så effektivt som möjligt begränsa mårdhun-dens etablering. Mårdhunds-projektet leds gemensamt av Svenska Jägareförbundet, SLU, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten via en styr-grupp.

Våra hundarMänniskans bästa vän, hun-den, har en viktig uppgift i vårt arbete med att stoppa mårdhundens etablering i vårt land. Alla hundar med lite jaktinstinkt i sig kan nyttjas till mårdhundsjakt. Erfarenheter från Finland visar att sökstarka jakthun-dar av spetstyp eller stående fågelhundar är ypperliga på att finna och med stånds-kall ställa mårdhunden så att hundföraren kan hinna i kapp hunden och avliva mårdhunden. Den typen av mårdhundsjakt sker som regel efter solens nedgång. Grythunden har här också en viktig uppgift eftersom mårdhunden ofta söker skydd dagtid i gryt och an-dra håligheter i marken.

Mårdhunden i Sverigewww.milbemax.se

Faktaruta om MårdhundenMårdhunden kallas ibland Asiatisk Vattenräv vilket är ett bra namn eftersom namnet väl beskriver arten. Den har sitt egentliga utbredningsområde i östra Asien, den trivs i våtmarker och den är ett hunddjur som till viss del påminner om en räv.

Mårdhunden introducerades som pälsvilt till västra delen av före detta Sovjetunionen mellan åren 1926-1955. Sedan dess har den koloniserat mer än 1,4 mil-joner kvadratkilometer i Centraleuropa och håller nu på att invadera våra nordiska länder via Nordtyskland och Tornedalen via Norra Finland.

Mårdhunden är ungefär lika stor som en räv, men har kortare ben och svans och ett litet huvud med korta runda öron. Mårdhunden har en karakteristisk an-siktsmask, med svarta teckningar runt ögonen. Huvu-det och främre delen av nosen är i övrigt ljust. Pälsen är tät och mjuk. Mankhöjden ca 40-50 cm och kropps-längden ca 50-70 cm. Vikt ca 4-6 kg på sommaren och 6-13 kg på senhösten. Trots att mårdhunden bara får en valpkull om året så är den en av världens mest högproduktiva hunddjur mellan 8-16 valpar är nor-malt och i fångenskap har över 20 valpar konstaterats. Konditionen på tiken är avgörande för kullstorleken. Mårdhunden kan etablera sig i alla typer av miljöer men trivs bäst i näringsrika våtmarker. I dessa våtmar-ker kan förbluffande stora populationer utvecklas. Det är inte ovanligt med 200-300 mårdhundar/1000ha i våtmarksområden i södra Finland.

MILBEMAX

FAKTA

• Lanserat 2002

• Små tabletter

• Europas bäst säljande maskmedel 2009

• Godkänt till valpar från två veckors ålder och kattungar från sex veckors ålder

• En engångsdos behandlar alla vanligt förekommande maskar

• Kan köpas receptfritt på apoteket

• Hundar och katter i 28 län-der världen över avmaskas med Milbemax

ytterligare produktinformation, se side 2 i tidningen

SE MAX 2013_2.indd 20 12/03/13 10.42