Medborgarbladet 5/13

70 ÅRMEDBORGARBLADET

medborgarbladet

känslor och fakta i balans”Att träna upp sin förmåga till kritiskt tänkande är också värdefullt: det ger bättre möjligheter att pröva sina egna övertygelser” Sidan 14

christina gestrin:” Vi måste utreda varför fattigdomen bland

de ensamboende är så hög i Finland” Sidan 6

Borgå stiftBorgå stift fyller 90 år i år. Vad betyder stiftet för Svensk finland? Medborgarbladet rapporterar. Sid. 20–22

björn Vikström: ”Kyrkan är inte de anställdas kyrka, utan en samling människor som vill knyta sitt liv till det kristna budskapet om livsbejakande förtröstan, uppståndelsetro och framtidshopp” S. 21

5

NR

5. dec

emb

er 20

13. G

rU

Nd

AT 1943.

Spr

åkrö

r fö

r S

fp.

M

s. 2 MEDBORGARBLADET. nr 5 2013.

¬ efter ett Valfritt år så förbereder sig nu partierna för en treårig valkarusell. Först ut är EU-valet som hålls den 25 maj 2014. Följande år har vi riksdagval och 2016 så står kommu-nalvalet för dörren. Tidpunkten för kommu-nalvalet kan ännu ändras till våren 2017 ifall partisekreterarnas förslag att flytta allmänna val till ojämna år vinner understöd i riksdagen.

EU-valet blir även denna gång en rysare. För fem år sedan så behöll vi SFP-mandatet med drygt 2000 rösters marginal. SFP tog det 13:de och sista mandatet. Då krävdes cirka 100 000 röster för att komma över ribban. I vårens val borde vi, enligt våra egna analyser, få närmare 110 000 röster för att vara på den säkra sidan. En målsättning som är realistisk, men som kom-mer att kräva ett idogt valarbete av oss alla.

För att uppnå målsättningen krävs det att vi lyckas mobilisera våra traditionella väljare. Vi vet att cirka 30 000-35 000 väljare som röstar på oss i kommunal- och riksdagsval låter bli att rösta i EU-valet. Sofflocket är vårt största hot i detta val.

En annan avgörande faktor är de väljare som vill ge sin röst åt en svenskspråkig kandi-dat. I detta val gäller tumregeln: vill man tryg-ga Svenskfinlands röst så ska man rösta på en SFP-kandidat. Lockropen från andra partiers svenskspråkiga kandidater kommer att ljuda högt. De andra partierna kan ha svenskspråki-ga kandidater, men endast SFP:s kandidater har den breda förankringen och det breda stö-det i finlandssvenska regioner, föreningar och hem. Oberoende av vem av SFP:s kandidater blir vald så kommer Svenskfinland att ha en

EU-valet blir en rysare

Johan Johansson

PaRtisekReteRaRe

representant i EU. Inget annat parti kan ge samma garanti.

Fram till valet får vi ta del av gallupar och ut-talanden där politiska motståndare kommer att döma ut SFP:s chanser att få ett mandat. Det-ta mönster återkommer varje val. Det är bra att återkalla i minnet hur galluparna såg ut in-för senaste EU-val. Ännu ett par månader före själva valet hade vi endast 3,6 % av väljarunder-stödet. I valet fick vi sedan 6,1 % av rösterna.

Orsakerna till att galluparna visar fel för oss beror på att våra anhängare främst finns kon-centrerade bland de svenskspråkiga i kustre-gionerna, samt att mätningarna inte görs på svenska eller med ett tillräckligt sampel sven-skspråkiga.

I EU-valsgallupar saknas också de åländska rösterna vilket ytterligare snedvrider våra gal-lupsiffror. På Åland räknar vi även nu med att vara det klart populäraste partiet och därmed kunna få mellan 10 000 och 15 000 åländska röster. Vårt goda samarbete med de åländs-ka partierna torde vara en garant för ett lyck-at resultat där.

Låt alltså inte dåliga gallupsiffror sätta sor-din på stämningen ute på valfältet. Även den-na gång ska vi trotsa alla domedagsprofeter och vinna valet!

Innan vi alla drar ut på valfältet ska vi först fira en lugn och avkopplande jul.

På hela partiets vägnar önskar jag Medbor-garbladets alla läsare en god jul och ett gott nytt år.

ledare eu-val /// sofflocket /// gallupsiffror

¬¬ innehÅll nr.5 2013

»De har kommit betydligt längre än vi även om Finland är ett av de singelrikaste länderna i världen» Mona Björk

»Det viktiga är att göra tankearbetet djupare, snabbare och mer mångsidigt» aira Ranta

»Sveriges andel i utrikeshandeln kan inte heller ignoreras» Corinna tammenmaa

»Frågan om ett svenskt stift överfördes från den kyrkliga spelplanen till den politiska» Gustav Björkstrand

»Det är en stärkt regering som nu går vidare mot nya utmaningar» Carl Haglund

4 6 14 18 20

¬¬ det är inte lätt att göra sin röst hörd. Debattvana hjälper. Därmed har SU tillsammans med samarbetsparter ordnat debattävlingar i svenskspråkiga gymnasier. Läs mer på sidan 16.

medborgarbladet Grundat 1943. Simonsgatan 8 A, PB 430, 00101 HelsingforsTfn (09) 693 070, fax (09) 693 1968

chefredaktörJohan Johansson

redaktionViktor Grandell, 045 657 96 59 [email protected]

layoutViktor Grandell

adressändringarMay Myrberg, (09) 6930 7245, [email protected]

tryckeriUPC, Vasa 2013

annonsförsäljningOy Nordinfo Ab, (09) 888 60 18 Lillviksvägen 6, 02360 Esbo

[email protected]

utgivningsdatum 2014: meddelas senare. Se www.sfp.fi för mer information.

Pärmbild: Petri Horttana

¬¬ KontaKta oss¬¬ debatt

MEDBORGARBLADET. nr 5 2013. s. 3

M


¬ sista VecKan i november presenterade regeringen en betydande mellanrapport i ar-betet för att förändra strukturerna i vårt land. Finland måste förändras för att trygga välfär-den.

Det var en trött men nöjd skara partiledare

som satt sig ner inför den samlade pressen på Ständerhuset för att presentera strukturpake-tet. I augusti lovade vi kavla upp ärmarna och nu hade man lyckats komma en god bit på vä-gen i arbetet för att gro igen hållbarhetsun-derskottet i den offentliga ekonomin. Resulta-tet var till och med så bra att det uppstod en smärre debatt i pressen om vems förtjänst det är att regeringen nu vidtar dessa nödvändiga strukturella åtgärder. Finansminister Jutta Ur-pilainen var nämligen snabb med att ta äran för paketet då socialdemokraternas partifull-mäktige samlades dagarna efter att regeringen presenterat helheten för pressen. Och visst var det kollegan Jutta som i augusti gick ut med att hon bett finansministeriets tjänstemän bereda åtgärderna. Samtidigt får vi inte glömma att SFP mer än två år tidigare ville ta i dessa frågor då vi förhandlade om regeringsprogrammet. I det skedet hade socialdemokraterna inte kommit till insikt om vårt lands ekonomiska situation och därmed blev regeringsprogrammet inte speciellt ambitiöst vad reformer av det här sla-get beträffar. Det viktiga är dock inte vem som får en fjäder i hatten. Det viktiga är vi nu gör de rätta sakerna och att regeringen har förhand-lat ihop paketet i god anda.

Vad är då detta strukturpaket? Jo, det är en

Strukturer i förändring

carl haglund

PaRtioRdföRaNde

helhet med hjälp av vilken man ska minska det enorma hållbarhetsunderskottet genom att än-dra på strukturerna. Det räcker nämligen inte med att ta fram osthyveln då de stora utmanin-garna handlar om att kommunerna inte har råd med att producera den lagstadgade servicen. Sparåtgärder förändrar heller inte förhållandet mellan dem som jobbar och dem som är utan-för arbetslivet i vårt land. Det här är varför de centrala delarna i det färska paketet handlar om att minska kommunernas åligganden med en miljard per år, en effektiverad offentlig se-ktor och åtgärder för att höja sysselsättnings-graden. Den här spalten räcker inte till för att i detalj presentera alla de hundratals förändring-ar som ingår. Det som dock kanske är mest an-märkningsvärt är förteckningen över åtgärder med vilka kommunerna framöver skall ges mö-jligheten att sänka sin kostnadsnivå betydligt. Här handlar det både om normer och bestäm-melser i skolan och vården men också om min-skad byråkrati och ny arbetsfördelning mellan stat och kommun.

Det är en stärkt regering som nu går vidare

mot nya utmaningar. Strukturella förändring-ar sker ju inte över en natt och detta måste be-traktas som en mellanetapp i ett långsiktigt ar-bete. En nästa och betydande mellanetapp äger rum i samband med rambudgetförhandlingar-na i mars. Då står vi också förmodligen inför rätt betydande anpassningsåtgärder i statsfinanser-na. Kuren som Finland måste ta mot hållbar-hetsunderskottet är inte alltid så lättsmält men jag är övertygad om att finländarna vill att vårt lands offentliga finanser står på hållbar grund.

“Kuren som finland måste ta mot håll-barhetsun-derskottet är inte alltid så lättsmält men jag är över-tygad om att finländarna vill att vårt lands offent-liga finanser står på hållbar grund”

ordfÖrande välfärd /// hållbarhet /// utmaningar

caP-reformen godkändeseuropaparlamentet har godkänt refor-men av den gemensamma jordbruks-politiken. den innebär att det så kall-lade 141-stödet upphör år 2020. nu efterlyser europaparlametariker nils torvalds en arbetsgrupp som ska klu-ra ut hur vårt jordbruk ska se ut ef-ter det.

CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken,

omförhandlas vart sjunde år.– Välinformerade parlamentariker behövs

alltså, säger Nils Torvalds. – Parlamentets roll är stor och de finländ-

ska parlamentarikerna har haft en aktiv roll i arbetet.

Enligt Torvalds har 141-stödet länge va-rit en nål i ögat på kommissionen, som ett flertal gånger har anmärkt att stödet var av-sett för att underlätta anpassningen i sam-

jungner-nordgren återvald till alde gensvenska kvinnoförbundets vice ordförande anna jungner-nordgren har valts till vice ordförande för det europeiska liberala alde Party gender equality network.

Jungner-Nordgren återvaldes till vice ordföran-de under ALDE-kongressen i London. SFP till-hör den liberala ALDE (Alliance of Liberals and Democrats for Europe Party) -gruppen i Eu-ropaparlamantet. ALDE Party Gender Equality Network är ett jämställdhetsnätverk för politi-ker i medlemspartierna i ALDE. Jämställd-hetsnätverket arbetar för jämställdhet och kvinnors rättigheter i EU. Anna Jungner- Nordgren har varit med om att starta nät-

verkets mentorprogram för unga kvinnliga politiker i EU. – De viktigaste institutionerna i EU är dominerade av män. Vi ska komma ihåg att kvinnor utgör 51,2 procent av

Europas befolkning, men att endast 34 procent av le-damöterna i Europaparlamentet är kvinnor. Det är

dessutom oacceptabelt att Europeiska cen-tralbankens styrelse och ledning, till exem-

pel, enbart består av män, säger Jungner- Nordgren.

- ALDE GEN behövs också för att jobba för jämställdhet på arbetsmarknaden. Inom

ALDE GEN kommer vi att jobba för kvinnors deltagande i arbetslivet, som i sin tur är viktig

för tillväxten inom EU. Det är slöseri med kom-petens att inte ta tillvara på kvinnorna.

¬¬ mats nylund och Nils Torvalds talade på Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds seminarium i november.

i Korthet nr 5band med anslutning-en till EU år 1995.

I den gemensamma jordbrukspolitiken finns nu en ”Finlandspara-graf”, som ersätter arti-kel 141. Den innebär ing-en större säkerhet och garanterar inte fortsatt stöd till jordbruket, sä-ger Torvalds. Den möj-liggör däremot ett un-dantag för Finland att betala ut stöd för vis-sa jordbrukssektorer i södra Finland fram till år 2020.

Torvalds föreslår en arbetsgrupp som ska fundera på hur jord-bruksbranschen ska se ut efter att stöden sinar.

– Det är viktigt att vi redan nu börjar funde-ra på hur vi vill att jord-brukspolitiken ska se ut efter år 2020, så att vi hinner vidta nödvän-diga åtgärder i god tid innan nästa reform. Här spelar också ministeriet och producentorgani-sationerna en avgöran-de roll, sägerTorvalds.


hushåll /// levnadskostnader /// bostäderM


¬ Antalet ensamboende har ökat radi-kalt de senaste decennierna. I Finland finns det i dag över en miljon ensambo-ende och singelhushållen utgör över 40 procent av alla hushåll. Ändå vet vi väl-digt lite om vilka orsaker och verkning-ar detta har för individen och för sam-hället i stort. Det finns knappt någon forskning som analyserat denna trend och politiken har också i regel varit väl-digt familjecentrerad på bekostnad av de ensamboende.

– Det pågår två stora demografiska förändringar i Finland, det vill säga att befolkningen åldras och att antalet en-samboende hela tiden ökar. Åldran-det har diskuterats mycket, medan det knappt har funnits någon medveten-het alls om att allt fler människor bor ensamma, säger mona bJÖrK som är ensamboende sedan många år tillba-ka. Hon är en av grundarna av och sty-relsemedlem i föreningen Ensamboen-de i Finland.

– Det finns massor av föreningar och organisationer i Finland som arbetar för familjer, barn, unga, seniorer och olika specialgrupper, men såvitt jag vet finns det ingen annan förening som arbetar för att förbättra de ensamboendes si-tuation i samhället, säger Mona Björk.

arJa mäKinen, doktor i samhälls-vetenskaper, hör till de få i Finland som berört ensamboende i sin forskning.

– Det har nästan inte alls forskats i ensamboende som fenomen. Det finns siffror på utvecklingen bland olika ål-dersgrupper, men uppgifterna har inte utnyttjats till att analysera orsaker och verkan, säger Mäkinen. Forskningen är och har varit mycket familjecentrerad.

Mona Björk berättar att antalet en-samboende ökar radikalt inte bara i västvärlden utan också i Asien. I decem-ber ordnas en stor tvådagarskonferens i Singapore om utvecklingen.

– Vi har mycket att lära av dem. De har kommit betydligt längre än vi även om Finland är ett av de singelrikaste län-derna i världen.

Arja Mäkinen säger att Finland nog i viss mån beaktat att antalet ensambo-ende ökat, men då gäller det bara den äldre befolkningen. Till exempel inom kommunernas socialväsenden funderar man på hur servicen ska organiseras då de äldre ökar i antal och allt fler kom-mer att bo ensamma allt längre.

Men de ensamboende i Finland är inte bara åldringar. Omkring 70 procent av de ensamboende är i arbetsför ålder. Den höga andelen ensamboende förkla-ras inte heller av en stor andel unga stu-derande. De flesta av de ensamboende hör till åldersgruppen 35–64 år (42 %).

Arja Mäkinen har skrivit sin dok-torsavhandling om stereotyper kring ensamboende kvinnor. Hon berättar att singelkvinnor ofta förknippas med många olika stereotyper samtidigt. De

är alla olika, men har en sak gemensamt.– Ingen av dem visar singelkvinnan

som normal och accepterad. Den diskriminering som ensamboen-

de utsätts för hänger delvis ihop med de stereotypa bilder många har av dem. Men det finns också diskriminering som är inbyggd i lagstiftningen.

– Det är inte så att folk är elaka mot en på gatan för att man bor ensam. Det är en diskriminering som är inbyggd i själva systemet och går ända upp i lag-stiftningen, säger Mona Björk och ger flertalet exempel.

– Till exempel hushållsavdraget, som par får dubbelt för samma köks- eller badrumsrenovering. Eller avdraget för arbetsbostad, som ensamboende inte alls får. Elöverföringsavgiften drabbar singlar hårdare, och hur de högre mer-värdesskatterna inverkar på dem som bor ensamma har ingen ännu under-sökt, såvitt jag vet. När garantipensio-nen infördes togs den lilla tilläggsdelen för ensamboende bort. När behovspröv-ningen av makens inkomster för arbets-marknadsstödet slopades i år, blev en-samboende igen i en sämre ställning i förhållande till par.

Ett stort problem för många ensam-boende är bostadssituationen. Det finns för få små bostäder till ett skäligt pris. Boende- och andra levnadskostnader blir mycket högre för dem som bor ensamma och inte har någon att dela dem med. Det är en förklaring till att

teXt: matilda hemnell

Över en miljon finländare bor ensamma i dag. Förutom den allt äldre befolkningen är det ök-ande antalet ensamboende en av de stora demografiska förändrningarna i Finland. Ändå är gruppen bortglömd i beslutsfattandet.

Vem tänker på de ensamboende?

politiK

hushåll /// levnadskostnader /// bostäder

MEDBORGARBLADET. nr 4 2013. s. 7 illustration: annika mannström

M


så många ensamboende är fattiga.Mona Björk berättar om en fransk under-

sökning av fattigdom i olika typer av hushåll i 18 EU-länder år 2010 (Observatoire des inéga-lités). Enligt den var finländska ensamboende näst fattigast, på 17:e plats, efter Bulgarien. Dä-remot var fattigdomen i flerbarnsfamiljer och enföräldersfamiljer näst minst, efter Danmark.

– Om det skulle visa sig att finländska par el-ler familjer är näst fattigast i Europa skulle det väcka ett ramaskri i hela samhället. Men efter-som det är de ensamboende som är näst fat-tigast, tycks ingen bry sig, säger Mona Björk.

– Beslutsfattarna borde sätta sig ner och fundera på orsakerna till den här stora fattig-domsprocenten: beror den på diskrimineran-de lagstiftning, på bostadspolitiken eller på beskattningen? Borde ensamboende kompen-seras för sina högre levnadskostnader? Eller n å g o t annat?

Såväl Arja Mäkinen

som Mona

Björk

hoppas att politikerna i högre grad skulle be-akta de ensamboende. Då någon reform ska göras borde den också utvärderas ur de en-samboendes perspektiv.

– Jag önskar att politikerna skulle tillsätta en arbetsgrupp för att grundligt fundera på de en-samboendes situation i samhället och i lagstift-ningen. Särskilt borde man fokusera på diskri-minerande praxis och lagar och på hur man kan förbättra jämlikheten i förhållande till par och familjer, säger Mona Björk.

Att synliggöra ensamboende som grupp handlar inte bara om att lyfta fram missför-hållanden. Många ensamboende har själv valt att bo ensamma och är mycket tillfreds med sin situation. Också Mona Björk ser många förde-lar med att vara ensamboende.

– En fördel är att man lär sig mycket och blir ganska kunnig. När man inte har en partner som man kan dela uppgifterna med, är man tvungen att sköta dem själv.

Utöver hushåll, matlagning och städning gäller det att behärska ekonomi, teknik, IT med mera.

– Man måste också klara av att fatta stora be-slut ensam, till exempel att ta lån eller köpa bil eller bostad. Jag brukar ibland tänka att man borde få sätta i sin CV att man har bott så och så många år ensam, säger Björk.

stereotyper

kvinnor och män enl. arja mäkinen

¬¬ gammelpigan: en kvinna som ingen man vill ha. Vill själv väldigt gärna gifta sig, men skrämmer bort alla presumtiva livs-kamrater med sitt bryska beteende och oattraktiva utseende. Bitter och avundsjuk.

¬¬ ungKarlen: en man som föraktar kvinnor och inte vill gifta sig, eller en man som är rädd för kvinnor och därför inte förmår hitta en fru. Är mycket fäst vid sin mor.

¬¬ citysingeln: tänKer endast på sig själv och sin karriär. Anser att ingen man eller kvinna är tillräckligt bra. Byter ofta sexkumpan. Lever ett omoraliskt liv och är oförmögen att bin-da sig.

¬¬ sKrämd stacKare: har haft ett svårt liv och kan därför inte leva i ett parförhållande eller ta hand om barn. Fattig, deprime-rad och utslagen. Män karaktäriseras som alkoholister, kvinnor som mentalt sjuka.

¬¬ lesbisK/bÖg: fÖrsÖKer dölja eller är inte medveten om sin homosexualitet. Omgivningen kan dra denna slutsats om per-sonen har ”ett hyfsat utseende”, är barnlös, inte visar intres-se för det motsatta könet eller inte beter sig typiskt manligt el-ler kvinnligt.

¬¬ stereotyperna motsVarar inte verkligheten eller sing-elpersonernas egna uppfattningar om sig själv. De är dock av betydelse eftersom omgivningen behandlar ensamboende ut-gående från dessa och de påverkar singlars ställning i samhället.

politiK

”om det skul-le visa sig att finländska par eller fa-miljer är näst fattigast i europa skul-le det väcka ett ramaskri i hela samhäl-let. men ef-tersom det är de ensambo-ende som är näst fattigast, tycks ingen bry sig”

mona björk

¬¬ arJa mäKinen har forskat i stereo typer kring ensamboende kvinnor. Bild: Esko Jämsä


¬ I dag lever var fjärde vuxen finländare en-sam. I Helsingfors är ensamboende den van-ligaste boendeformen. Antalet ensamboende ökar i rask takt. Trenden är ett faktum men frå-gan är om samhället är redo för det?

Fattigdom är vanligt bland ensamboende, i synnerhet i Finland. År 2011 var över 70 pro-cent av dem som fick utkomststöd ensambo-ende och enligt Eurostats siffror är de finländ-ska ensamboende näst fattigast av 18 EU-länder, bara Bulgarien har en högre andel fattiga bland singelhushållen än Finland.

– Vi måste utreda varför fattigdomen bland de ensamboende är så hög i Finland. Uppen-bart är att det finns ett växande behov av små lägenheter, i synnerhet små hyreslägenhe-ter, till ett rimligt pris, säger riksdagsledamot christina gestrin.

Överlag borde de ensamboendes situa-tion och behov i högre grad beaktas i be-slut som berör social- och bostadspolitiken.

– Det behövs en utredning över vilka kon-sekvenser den här demografiska förändring-en har för samhället samt vilken samhälls-service de ensamboende har mest behov av. Om det finns lagstiftning som drabb-ar ensamboende hårdare än andra befolk-ningsgrupper, bör dessa brister åtgärdas, säger Gestrin.

– För att motverka segregering i sam-hället måste utbudet på boendeformer i högre grad motsvarar efterfrågan. Det är viktigt att det finns ett framtidsperspektiv och ett socialt samvete i bostadspolitiken.

Finlands ensamboende näst fattigast i EU

bostadshushåll i finland: hushåll i helsingfors:

ensamboende i helsingfors enl. kön: and. ensamboende av dem som lyfter utkomststöd:

26

49

7159

3 eller fler pers.

tvåpers.hushåll

enpersonshushåll

män

Kvinnor ensamboende

bor med andra

singelhushåll

flerpers.hushåll

51

2941

41,5

32,5

2012

2012

2012 2011

M


¬ Alla val är historiska från många olika synvinklar, men det som präglar det norska Stortings-valet i september är att samti-digt som Svenska folkpartiet i Finlands liberala systerpar-ti Venstre gick upp från 2 till 9 platser i Stortinget, fick Norge en blå-blå regering.

Första gången sedan 1960-ta-let gick Norge från en flerparti-regering till en tvåpartiregering. Den nuvarande regeringen be-står av 11 ministrar från konser-vativa Høyre och 7 ministrar från

Fremskrittspartiet. I regerings-förhandlingarna deltog Venstre och Kristelig Folkeparti (KrF), men beslöt att tacka nej till mi-nisterportföljer. Det intressan-ta är att dessa partier ändå kom överens om ett samarbetsavtal där de kommer att stöda reger-ingen. Det kan ju därför frågas hur detta går ihop.

I samband med Svenska Kvin-noförbundets seminarium i okto-ber, ”Jämställdhet i EU - ekono-mi och arbetsmarknad”, besökte Venstres partiordförande Trine Skei Grande Helsingfors och de-

lade med sig av en del synpunk-ter om vart den nya regeringen är på väg.

Enligt Grande verkar det fin-nas mer utrymme för samarbete och växelverkan med den nya re-geringen, även om man politiskt sett står på väldigt olika grunder. De senaste åtta åren med en so-cialistisk regering har varit svå-rare, eftersom de sagt nej till alla förslag, menar hon.

Den högerstyrda regeringen har framfört starka mål: bland annat att slopa förmögenhets-skatten, att begränsa familje-

teXt: janina mackiewicz ”Trots att vi

politiskt står på väldigt olika grunder verkar det finnas mer utrymme för samarbete och växelverkan i den nya reger-ingen”Trine Skei Grande

Den norska politiska kartan ritades om i ett slag i det senaste stortingsvalet. Efter åtta år med en socialistisk regering ska landet nu sty-ras av högerpartierna Høyre och Fremskrittspartiet.

norden norge /// politik /// venstre

Livet efter valet

faKta

trine skei grande

¬¬ fÖdd 1969¬¬ grande är Venstres

partiordförande sedan 2010. Hon blev Stortings-medlem 2005 och repre-senterar Oslo valdistrikt. Hon är medlem i utrikes- och försvarsutskottet.

¬¬ hon har en lång poli-tisk bakgrund som börjat med ungdoms- och stu-dentpolitik både på lokalt och nordiskt plan. Hon har även varit ordförande för Venstres kvinnoorgani-sation.

¬¬ grande är känd för sina gröna och liberala värden och betonar starkt hållbar miljöpolitik.

¬¬ twitter: @trinesg


återförening, att skära ner på pappaledigheten och att infö-ra rättigheten för läkarna att av-stå från att utföra aborter. I vis-sa frågor har man fått göra en kompromiss och andra har varit orubbliga värderingar. Venstre gick med på att stöda förslaget att skära ner pappaledigheten från 14 till 10 veckor, men sade klart ifrån abortbergränsningar. Dessutom spelade man en del för att få in miljövärderingar. Venstre fick igenom sitt förslag om att ingen konsekvensutred-ning om oljeutvinning får utföras i havsområdena utanför Lofoten,

Vesterålen och Senja. Detta sker åtminstone inte under komman-de regeringsperiod. Grande an-ser att en konsekvensutredning obönhörligen är ett första steg mot oljeborrning. Dessutom fick man igenom ett avtal om att för-stärka klimatregleringar, bland annat genom en större satsning på kollektivtrafiken.

Asylpolitiken var även någon-ting Venstre hade klara mål i för att kunna samarbeta med och stöda den nya regeringen. Man krävde konkreta regleringar för att t.ex. åtgärda problemet med

asylbarn som varit länge i Norge och under tiden bott på mottag-ningscentraler. Förslaget är att barn och barnfamiljer som varit längre än tre år där och inte kan återvända till sitt hemland ska få stanna i Norge. För att få detta inskrivet i avtalet har högerpar-tierna infört förslag om hårda-re regler för familjeåterförening och om låsta asylmottag.

I likhet med Finland, har Pandoras ask öppnats i studie-avgiftsdiskussionen. Den nya re-geringen har kastat fram ett för-slag om en utredning att införa

norge /// politik /// venstre

m


studieavgifter för internationella studeranden år 2015 - något som Venstre och KrF kritiserar. I sitt valprogram har Venstre lagt fram som princip att stöda avgiftsfri utbildning för både norska och utländska studenter på statliga uni-versitet och högskolor.

Ur ett jämställdhetsperspektiv har den nya regeringen gjort bra ifrån sig, åtminstone vad som syns utåt. Regeringen leds av Høyres Erna Solberg, som utan att tänka på kvoteringar lyckats bilda en regering med 50-50 könsba-lans. Dessutom innehas alla så kallade tunga poster ur näringslivets perspektiv av kvinnor: statsministern, näringsministern och finans-ministern. Grande uttrycker ändå oro för att Norge fortfarande har en könssegrerad arbets-marknad fastän man alltid framhäver hur jäm-ställt man har det: kvinnor blir sjukskötare och män blir brandmän. Dessutom jobbar kvinnor oftare på den offentliga sektorn och männen på den privata.

Den nya regeringen kommer att bli hårt kri-tiserad och kommer att få oppositionen i nack-en. Det kommer även att bli intressant att följa med huruvida Venstre och KrF stiger in i reger-ingen vid något skede, eftersom de enligt sam-arbetsavtalet har möjlighet till det.

faKta

stortingets sammansättning 2013-2017

¬¬ arbeider - partiet: 55

¬¬ høyre: 48¬¬ fremsKritts-

partiet: 9¬¬ Kristelig

folKeparti: 10¬¬ senterpartiet: 10¬¬ Venstre: 9¬¬ sosialistisK

Venstreparti: 7¬¬ de grønne: 7

¬¬ den nya norsKa regeringen har gjort bra ifrån sig ur ett jämställdhets-perspektiv, säger Trine Skei Grande.

¬¬ bild: petra qVist-hämäläinen

interVJu

Venstre

norges liberala parti¬¬ Venstre är ett socialliberalt politiskt

parti i norge.¬¬ Venstre är, likt SFP, medlem av den

liberala gruppen i europaparlamentet ALDE.

¬¬ partiet, som grundades 1884, är Norges äldsta.

¬¬ under sin första period kämpa-de partiet främst för religionsfriheten, juryordningen samt för den allmänna rösträtten.

”den nya re-geringen kom-mer att bli hårt kritiserad och kommer att få oppositionen i nacken”


svåra beslut ¬ Jag har en del ovanor. En del besvär-

liga – men på olika sätt. Till de mindre farliga – men ibland en aning problem-skapande – hör att inte kunna låta bli att köpa böcker. Det har under årens lopp lett till att rummen kring mig fylls med böcker. Ovanan har följt mig under årtiondenas gång och det finns tecken som antyder att benägenheten på nå-got sätt är ärftlig.

Men den har sina goda sidor.Den senaste boken jag plockade åt

mig i förbifarten heter Exodus, men det

är inte Leon Uris version eller boken i Bibeln. Den här versionen av utmar-schen har underrubriken ”Immigration och mångkulturalism i det 21:a århund-radet” och handlar alltså om den folk-vandring vi idag upplever.

Författaren heter Paul Collier och han sysslar på arbetstid (och utanför ar-betstiden, misstänker jag) med att fors-ka i afrikansk ekonomi. En av hans tidi-gare storsäljare hade titeln ”The Bottom Billion” och handlar om den miljard människor, som lever i yttersta fattig-dom.

Collier har en intressant bakgrund. Hans farfar hette Karl Hellenschmidt och emigrerade vid förra sekelskiftet från Ernsbach i Tyskland till Bradford i England. Karl Hellenschmidt Sr. för-sökte finna en lyckligare framtid än den han tyckte sig se i fattiga Ernsbach. Och lyckades – någorlunda – tills det första världskriget skapade en blomstrande främlingsfientlighet, som naturligtvis i England riktade sig mot tyskar. Efter kriget ändrade hans son Karl junior sitt tyskklingande namn till Charles Collier.

Hundra år senare visade sig byn Er-nsbach visserligen vara en ekonomiskt mera framgångsrik ort än Bradford,

men det kunde ju Karl senior naturligt-vis inte ana sig till. Bradford blev dä-remot under 1900-talets senare hälft en ganska besvärlig ort. Därifrån kom bl.a. de fyra islamska fundamentalis-terna, som år 2005 placerade bomber-na i Londons u-bana.

Det här är alltså den emotionella ra-men inom vilken Paul Collier spinner sitt resonemang. Och han ställer där tre besvärliga frågor: 1. Vad händer i mot-tagarlandet? 2. Vad händer med den emigrerande individen? 3. Vad händer

i ursprungslandet? Ingen av frågor-na har några självklara svar, men det är hälsosamt att ställa dem och – kanske – ännu mera hälsosamt att försöka besvara dem.

I bakgrunden finns dessutom statistik som påverkar svaren på de moraliskt, politiskt och eko-

nomiskt besvärliga frågorna. Colliers utgångspunkt är att inkomstskillna-derna mellan i-länder och u-länder mot slutet av 1970-taletblivit för stora för att kunna överbryggas med nå-gorlunda lättillgängliga metoder. Det är alltså igen den gamla san-ningen om att försenade lösning-ar alltid blir både politiskt svårare och ekonomisk dyrare än åtgär-der som vidtas i god tid. Det är i sin tur en sanning som vi inte har så oerhört stor nytta av - vi lever all-tid med insikter på efterkälken.

Men en sak är säker och framgår med all tydlighet ur Colliers resonemang: om in-flyttningstakten är högre än as-similationstakten kommer den inflyttande diasporan att bibe-hålla sin identitet. Det måste alltså – om vår politiska målsättning är att assi-milera inflyttningen – finnas en balans, ett ekvilibrium mellan inflyttning och assimilation.

Att föra en politisk målsättningsdis-kussion om den här balansen kommer att vara någonting svårt – och antagli-gen obehagligt.

europaparlamentariKer: NILS TORVALDS

”att föra en politisk mål-sättningsdiskussion om den här balansen kommer att vara någonting svårt – och antagligen obehagligt”

M


¬¬ enligt aira ranta, som tävlar i debattering och argumentation på världsmästarnivå, kunde den fin-ländska politiska debatten skärpa sig ett snäpp.

interVJum


teXt & foto: viktor grandell

¬ Det politiska debattklimatet i Finland präg-las av att deltagarna slingrar sig ur diskussio-nerna om det aktuella ärendet och undviker att på ett konstruktivt sätt väga motparternas argument mot varandra. Den politiska debat-ten är komplex, den följer inte alltid logiska regler och den tenderar att spåra ur. Politiker talar, vilket åskådare av valdebatter har fått erfara, gärna högt och i munnen på varandra men det är sällan någonting av värde blir sagt.

Så behöver det inte vara, säger aira ranta, debatt- och argumentationsexpert.

– I Finland vädjar man till åskådarnas käns-lor. Karisma och ordval vinner över fakta. Den andra ytterligheten, att räkna upp siffror utan känsla eller logik, är inte heller bättre. För att kunna föra fram sina argument behövs både känslor och fakta, i balans, säger Ranta.

I höst har Ranta utbildat en handfull aktiva inom Svensk Ungdom i att bygga upp argumen-ten för sin sak och att framgångsrikt debattera för den. Till utbildningen hör argumentations-övningar i en politisk kontext samt att ge del-tagarna de tankeverktyg och analysmedel som behövs i de politiska debatterna.

– Det viktiga är att göra tankearbetet djupa-re, snabbare och mer mångsidigt, säger Ranta.

Deltagarna har övat sig i att analysera ämnet som ska diskuteras samt i att bygga upp sina ar-gument – och alla övningar går på finska, trots

att deltagarna är svenskspråkiga. Det är näm-ligen få svenskspråkiga politiker i Finland för-unnat att få tala för sin sak på sitt modersmål.

Debattkursens deltagare har ett försprång, också i jämförelse med sina kommande finsk-språkiga meddebattörer: de har inte bara öv-ning i att debattera på finska, de har dessutom en utbildning i att debattera, någonting få fin-ländare har haft möjlighet att skaffa sig.

Det är synd att debatt- och argumentations-konsten inte har fått ett starkare fotfäste i Fin-land, säger Ranta: kunskaperna kan tillämpas i de flesta tänkbara situationer som kräver in-teraktion med andra.

– Att läsa debattkonstens och talkommunika-tionens teori hjälper inte, man måste dessutom öva upp sin reaktionsförmåga. Att klara sig ur dynamiska situationer är en kunskap för livet. Att träna upp sin förmåga till kritiskt tänkande är också värdefullt: det ger bättre möjligheter att pröva sina egna övertygelser. Den som be-härskar det är inte lika benägen att dras med i andras övertygelser.

Enligt Ranta är därmed de politiska besluts-fattarna inte de enda som skulle vara förtjänta av kunskaper i argumentation.

– De som kan föra sig i en debatt har det lätt-are i beslutsprocesser och lär sig saker lättare tack vare sina tankemodeller. Att veta att man kan argumentera för sin sak hjälper också upp självförtroendet: man vet att man klarar sig.

debattkunskaper behövs i vardagen

”den som kan pröva sina egna övertygelser är inte lika be-nägen att dras med i andras”aira ranta

Ett kritiskt sinne låter sig inte grumlas. För att utveckla ett sådant behövs kun-skaper i kritiskt tänkande – också vad gäller de egna tankarna.

SU satsar på att öka debattsuget

¬¬ simon Karlais, sofia Saari och Ida-Maria Skytte, finalister i Svensk ungdoms och FSS debattävling.

debatt svenskfinland /// mod /// gymnasierM


¬ – Det skulle kosta mindre att slå ihop enheterna, hörs från det ena laget.

– Valfriheten behöver få finns kvar, kontrar man från stolarna på andra sidan scenen i Vasa gymnasium.

Korsholms gymnasium debat-terar mot Jakobstads gymnasium i ämnet ”Borde yrkesutbildning-en och gymnasieutbildningen slås samman?”. Lagen har inte fått presentera sin egen åsikt i frågan, utan vem som är för och emot bestäms av domarna.

Efter en stund besluter do-marna niKlas mannfolK, nina dahlbäcK från Vasabla-det och Karolina lÅng från FSS att Korsholms treperso-nerslag har gått vidare till nästa rond. Det är Petalax tur att tävla mot Vasa och nu är det Petalax som övertygar i sina argument för att religionsundervisningen borde vara konfessionslös.

I den andra ronden drar Kors-holm slutligen det längre strået och kammar hem delfinalsegern genom att trovärdigt förklara varför dataprogrammering och

kodning borde läras ut redan i lågstadiet. Korsholms gymnasi-um är därmed klart för finalen som går av stapeln i början av nästa år. I den tidigare deltäv-lingen har också Ekenäs lyckats ta sig vidare.

– Debatt är något som alltid le-gat mig väldigt nära hjärtat, men som inte undervisas tillräckligt i de finländska skolorna, och som vi finländare är ganska dåliga på. På en träff i somras med FSS kon-staterade vi att något borde göras åt saken, säger SU:s ordförande Niklas Mannfolk.

Alla finlandssvenska gymnas-ier kontaktades och blev erbjud-na att delta. 12 skolor nappade, ett antal som Mannfolk önskar höja till nästa gång tävlingen ord-nas.

– De lag som deltar denna gång är riktigt bra för ett pilot-projekt, men eftersom det ver-kar uppskattas tar vi om det med mer pompa och ståt nästa år.

Mannfolk är glad över nivån som deltagarna har visat hittills i tävlingen, och lite förundrad över hur stor debattkompetens som trots allt verkar finnas bland våra gymnasieelever.

– Vi har haft förvånansvärt högklassiga debatter, och jag ser framemot en hejdundrande fi-nal. Hittills har jag blivit myck-et positivt överraskad över såväl kunskapsnivån som ivern bland deltagarna.

Några som också är glatt överraskade är det vinnande la-get från Korsholms gymnasium, som just har tagit sig vidare till finalen.

– Vi har bara hunnit öva en enda gång efter att vi anmälde oss som frivilliga att vara med, säger sofia saari.

Hur kommer det då sig att det gick hela vägen för korsholmar-na? Naturbegåvning?

– På modersmålstimmarna har vi en bra lärare som har ta-git upp det här med debattöv-ningar. Åtminstone lite har vi fått pröva på det, säger lagkaptenen simon Karlais.

– Jag tror det kan vara bra att vi alla tre har mycket åsikter, men samtidigt har olika intresseom-råden som kompletterar varann, säger ida-maria sKytte.

Lagmedlemmarna är överens om att tävlingen inte bara hand-lar om att vinna, utan om att bli bättre på att våga gå in i en de-batt.

– Det kan vara bra att vara tvungen att lära sig argumente-ra för något man egentligen är emot, även om det skulle vara svårt att säga emot något som man verkligen brinner för, sä-ger Saari.

En vinst är alltid trevlig, men laget hoppas ändå på tillräckligt hårt motstånd i finalen. De vill inte att något av gängen ska vara alltför överlägset.

– Den bästa debatten blir det med ett ämne som man lätt kan vara både för och emot. Då blir det också den jämnaste kampen, säger Skytte.

teXt & foto: pia backman

”Hittills har jag blivit mycket positivt över-raskad över så-väl kunskaps-nivån som ivern bland deltagarna” niklas mannfolk

Går det att skapa en debattkultur i Finland som liknar den i USA? Ste-get är långt, men Svensk Ungdom gör ett försök att sporra de finlands-svenska gymnasieeleverna genom tävlingar som ska ge ära och mers-mak.

svenskfinland /// mod /// gymnasier


¬¬ corinna tammenmaa hoppas på åtgärder för att upplysa det finländska folket om svenskans bety-delse i arbetslivet.

interVJu språklag /// service /// rättigheterM


teXt & foto: viktor grandell

¬ Det svenska språket i Finland tenderar att glömmas bort då myndigheter, företag och or-ganisationer kommunicerar med allmänhet-en. Det är inte nödvändigtvis med vilje, utan det kan lika gärna bero på slarv eller att man helt enkelt inte varit medvetna om språklagen.

Det är vid sådana tillfällen språkrättsrådet vid justitieministeriet Corinna Tammenmaa skrider till verket.

– Privatiseringar och omstruktureringar är typiska tillfällen då svenskan faller mellan sto-larna. Men man kan inte avtala bort det svens-ka språket.

Eftersom språklagen inte innehåller sank-tioner har Tammenmaa inga andra verktyg till sitt förfogande än att kontakta de instan-ser som inte följer lagen och upplysa om den samt om hur den ska tolkas.

– Men det fungerar bra så, via diskussioner, säger Tammenmaa.

Till arbetet som språkrättsråd hör bland an-nat att ansvara för språklagstiftningen, att för-bereda statsrådets årsberättelse om tillämp-ningen av språklagstiftningen samt att följa upp verkställandet av lagen.

Tammenmaa sitter dessutom som justitie-ministeriets representant i finansministeriets metropolarbetsgrupp.

– I gruppens program finns det till exempel inskrivet att svensk service ska garanteras samt att de språkliga rättigheterna bör utvecklas, sä-ger Tammenmaa.

Till tjänsten hör också att hantera frågor som tangerar det nordiska samarbetet och nordis-ka frågor – ärenden där språkfrågan ofta ak-tualiseras.

Enligt Tammenmaa är de instanser hon har

att göra med i allmänhet väldigt positivt inställ-da till språkfrågan.

– Vissa är positivt intresserade och lyhör-da, men visst finns det sådana som anser att en utgångspunkt där båda nationalspråken be-reds plats enbart handlar om ett onödigt till-lägg. Jag har ändå inte fått uppfattningen att svenskan är utdöende som förvaltningsspråk – tvärtom. Den nuvarande regeringen, reger-ingsprogrammet samt SFP:s ministrar har gjort ett väldigt bra jobb! Underlaget för svenskan har jämnats ut.

Tammenmaa hoppas nu på att allt fler ska använda sitt svenska modersmål i kontakten med myndigheter, organisationer och företag.

– Speciellt i södra Finland ger tvåspråkiga upp sina språkliga rättigheter alldeles för lätt-vindigt, för att ”inte vara besvärlig”. Men ibland kommer gränsen emot. Språkliga rättigheter är kopplade till rättsskyddet. I en rättsprocess, till exempel, händer det ofta att en tvåspråkig först i rättssalen märker att det ändå varit bättre om processen förts på eget skolspråk. Det finns all orsak att utnyttja möjligheterna till svensk ser-vice, säger Tammenmaa.

På önskelistan över åtgärder har Tammen-maa mest sådana som inte direkt hör hennes eget gebit: det juridiska. De mest brådskande åtgärderna handlar om att punktera myter och missuppfattningar.

– Bland annat hoppas jag på åtgärder för att få fram att svenskan faktiskt behövs i arbetet. I Finland bor 1,7 miljoner invånare i tvåspråkiga kommuner och det är väldigt svårt att finna an-ställda som kan båda språken tillräckligt bra.

Exempelvis är det paradoxalt, säger Tam-menmaa, att man å ena sidan påstår att det svenska språket inte behövs i arbetslivet med

det samtidigt finns ett skrian-de behov av svenskkunnig ar-betskraft..

– Sveriges andel i utrikes-handeln kan inte heller ig-noreras. Den ökar dessutom hela tiden, då allt fler busi-nesscenter och huvudkontor öppnas i Sverige. Det svenska språket är dessutom en god grund för inlärning.

lagens väktare

Corinna Tammenmaa jobbar sedan september som språkrättsråd, med språklagen och nationalspråksstrategin på sitt bord.

”speciellt i söd-ra finland ger tvåspråkiga upp sina språkliga rättigheter all-deles för lättvin-digt, för att ’inte vara besvärlig’”corinna tammenmaa

språklag /// service /// rättigheter


År 1923 samlades alla församlingar med svensk majoritet inom den evangelisk-lutheranska kyrkan i samma stift: Borgå stift, som därmed firar sitt 90-årsjubileum i år. Medborgarbladets ut sände Stig Kankkonen har intervjuat teologie doktor, biskop emeritus Gustav Björkstrand, biskop Björn Vikström samt SFP:s ordförande, försvarsminister Carl Haglund om stiftet och dess betydelse.

Borgå stift 90 årM


1) hur ser du på stiftets betydelse i dag för svenskfinland?

Stiftet är ett av de viktigaste sammanlänkande nätverken i Svenskfinland. Ett synligt uttryck för det här är Kyrkpres-sen, som knyter samman människor och händelser i olika regioner. I en situation då de ekonomiska resurserna krym-per finns det en risk att utbytet inom stiftet försvagas, ef-tersom man på sina håll ser sig tvungen att ifrågasätta både prenumerationsavgifterna för Kyrkpressen och deltagande i olika gemensamma samlingar. Det här ser jag som en oro-ande tendens, för om vi inte lär oss av varandra finns det en risk att församlingslivet utarmas eller blir allt för ensi-digt präglat av någon viss teologisk riktning.

2) hur fungerar samarbetet mellan de kyrkliga och de politiska beslutsfattarna i borgå stift?

Mina erfarenheter är mycket positiva. Under de på-gående diskussionerna om strukturförändringar i kommuner och församlingar har det från politiker-nas håll funnits nyfikenhet och intresse att sätta sig in i hur diskussionerna går i våra församlingar. Det finns alldeles uppenbart en gemensam strävan att värna om den lokala identiteten och den svensk-språkiga verksamheten.

3) hur kunde man eventuellt från stiftets sida utveckla och ytterliga förbättra sam-arbetet med det övriga svenskfinland?

Det finns en god grund att bygga vidare, men jag tycker att vi ännu kunde bli mycket bättre på att samordna och samarbeta när det gäller insatser för invånarnas andliga och kroppsliga välbefinnande. Under mina visitationer brukar jag be kyrkoherden bjuda in representanter för föreningar på orten uttryckligen för att fundera kring hur samarbetet

inom den tredje sektorn – dit jag vill räkna församlingarna – ytterligare kunde utvecklas.

4) annat du vill lyfta fram?

Det är naturligtvis viktigt att kyrkan har en klar fokus på dess grundläggande uppgift att hjälpa människor till en trygg förtröstan på Gud. Samtidigt bör en folkkyrka som vill vara trogen mot Jesu exempel leva med öppna ögon för medmänniskornas nöd. Under en tid som präglas av individualism och främlingskap inför kyrka och tro är det speciellt viktigt att vi i församlingarna på ett trovärdigt sätt lyckas hålla samman gudstron, gudstjänstlivet och omsor-gen om människorna och naturen. Det här förutsätter ock-så en långsiktig och målmedveten strävan att stärka av lek-mannaengagemanget i församlingarna: kyrkan är inte de anställdas kyrka, utan en samling människor som vill kny-ta sitt liv till det kristna budskapet om livsbejakande för-tröstan, uppståndelsetro och framtidshopp.

björn vikström, biskop

”under en tid som präglas av individualism och främling-skap inför kyrka och tro är det speciellt viktigt att vi i för-samlingarna på ett trovärdigt sätt lyckas hålla samman guds-tron, gudstjänstlivet och om-sorgen om människorna och naturen”björn vikström


¬ Teologie doktor gustaV bJÖrKstrand har bl.a. verkat som professor i kyrkohistoria, som minister med ansvar för kyrklig ärenden, som riksdagsman för SFP och som biskop för Borgå stift. Han om någon har en helhetssyn då det gäl-ler det svenska stiftet och dess relation till samhället och po-litiska partier. Inte minst till SFP.

– I början av 1900-talet blev det klart att det på grund av befolkningsökningen var motiverat att höja antalet stift från fyra till sex, berättar Björkstrand.

– På svenskspråkigt håll insåg man snabbt att detta ger möjligheter att börja arbeta för ett svenskt stift.

På olika nivåer inom kyrkan inleddes också det arbetet. Det resulterade i att ett krav på ett svenskt stift framfördes av tio svenska kyrkomötesombud på kyrkomötet 1918. Kyr-komötet beslöt att två nya stift skulle grundas, men försla-get om ett svenskt stift fick förfalla.

– Frågan om ett svenskt stift överfördes därför från den kyrkliga spelplanen till den politiska, konstaterar Björkstrand.

– I praktiken innebar det att förverkligandet av det svens-ka stiftet började drivas i riksdagen, närmast av Svenska folk-partiet och Svenska Finlands folkting.

År 1919 ledde det arbetet till resultat. Då föreslog näm-ligen regeringen att två nya stift skulle grundas och att det ena stiftet skulle vara ett svenskt stift. Förslaget ledde inte ge-nast till handling, men i samband med budgetbehandlingen 1922 beslöt riksdagen md rösterna 90-86 att ett svensksprå-kigt stift skulle grundas. Riksdagen ställde därmed kyrkomö-tet inför fullbordat faktum. Dess sak blev nu att fatta beslut om var biskopsstolen skulle planeras – alltså var det svenska stiftet skulle få sin ”huvudstad” – och vad stiftet skulle heta.

Medan de politiska försöken att skapa ett svenskt stift på-gick tog också diskussionerna om dessa frågor fart. Och då det gäller Svenskfinland var placeringsfrågan viktig. Brist på alternativ fanns inte. Orter som nämndes var Nykarleby, Ma-riehamn, Vasa, Ekenäs, Åbo och Borgå.

I sin artikel i boken Med sikte på framtiden – Borgå stift 90 år konstaterar Björkstrand att Nykarleby och Mariehamn inte kom på fråga på grund av att de var för små. Vasa igen fick stryka på foten på grund av att församlingen där inte var delad på språklig grund. Och så var städerna bara tre: Åbo, Ekenäs och Borgå.

– Det som sist och slutligen fick regeringen att – efter om-röstning – stanna för Borgå var att staden erbjudit sig att på egen bekostnad bygga en biskopsgård.

I diskussionerna om namnet på det svenska stiftet figu-rerade tre alternativ: Svenska stiftet, Borgå svenska stift och Borgå stift. I dag vet vi hur det gick det svenska stiftet heter Borgå stift och biskopsstolen finns i Borgå.

¬ Borgå stift har stor betydelse för Svenskfinland och fin-landssvenskarna. Det framgår klart av de svar som SFP:S par-tiordförande, minister carl haglund gav på några frågor Med borgarbladet ställde.

1. hur ser du på stiftets betydelse i dag för svenskfinland och för sfP?

För att svenskan skall må bra i Finland krävs starka insti-tutioner. Jag räknar definitivt Borgå stift till en av de cen-trala viktiga institutionerna i Svenskfinland. Det finlands-svenska samhällslivet är beroende av sina institutioner och de människor dessa engagerar både som frivilliga och avlö-nade. Stiftet är också en institution som för samman Svensk-finland, precis som SFP.

2) hur fungerar samarbetet mellan de kyrkli-ga och de politiska beslutsfattarna i borgå stift? finns det smärtpunkter och/eller tröskelfrågor o.s.v.

Delvis är det ju samma människor som engagerat sig både politiskt och i det kyrkliga livet. Det jag sett av arbetet vi-sar på att samarbetet fungerar bra. I enskilda sakfrågor kan man ha olika syn och uppfattning men det gäller ju också i andra sammanhang.

3) hur tycker du vårt svenska stift upplevs av och i de andra partierna? som ett sfP-projekt eller som ett viktigt finlandssvenskt projekt för alla partier?

Även om Borgå stift är mycket viktigt för SFP och stiftet kom i tiden till tack vare partiet så är inte stiftet i sig någon SFP-intern angelägen-het. Jag tror att det välfungerande stiftet kan fungera som exempel för andra, och visa på styrkan i att göra saker och ting gemen-samt i och för Svenskfinland.

4) annat du vill lyfta fram?

Borgå stift hör till Svenskfinlands grundstenar. Inom Borgå stift syss-lar man med frågor som alltid är i tiden och därmed kan vi förvänta oss att stiftets framtid är ljus. Det kommer alltid att finnas en beställ-ning på ett gemensamt stift.

gustav björkstrand, biskop emeritus

carl haglund, sfP:s ordförande

M


VISST ÄR DET VIKTIGT FÖR DIG ATT:

– de unga har en politisk arena

– det också i framtiden förs en samhällsdebatt på

svenska i Finland

– Svenska folkpartiet får nya engagerade och kunniga

politiker

– vänskapsband och kontakter skapas över regi-

ongränserna

– nästa generation politiker jobbar för ett samhälle där

de svenskspråkigas rättigheter är tryggade

– demokratin i Finland lever på två nationalspråk

OM DU SVARAR ja på en eller flera av frågor-na bör du vara uppmärksam. Svensk Ungdoms jubileumsinsamling pågår. Genom att stöda den gör du en insats för en vital finlandssvensk politik för kommande generationer.

KONTONUMMER: FI8340551020114983INSAMLINGSTILLSTÅND nr. 2020/201372926


su 70 ÅrM


Jubileum¬¬ under sVensK ungdoms 70-årsjubileum

samlades 18 tidigare förbundsordförande och 14 tidigare förbundssekreterare - det samman-lagda antalet är något färre eftersom en del har innehaft båda positionerna.foTo: jannica luoto


Investera i utbildning på minoritetsspråk

¬¬ sVensKa Kulturfondens brysselseminarium handlade i år om att belysa minoriternas ställning i debatten i Bryssel.

s. 26 MEDBORGARBLADET. nr 5 2013. SVENSKA KULTURFONDEN

¬ ”Vi ska inte få folk att tycka synd om oss, vi ska få folk att för-stå att det är lönsamt att inves-tera i minoriteter”, sade Satya Brink på seminariet ”Education – a life changing experience” som Svenska Kulturfonden ordnade den 13 november i Bryssel.

Satya Brink konstaterade att många minoriteter lever i en ofördelaktig situation. Hör man till en språklig minoritet riske-rar man att ha sämre skolbetyg samt förtjäna mindre än majori-teten i arbetslivet. Detta blir dyrt i längden för samhället, till och med dyrare än att inte investera i första hand och det är majori-teten som får betala.

Det är inte bara utbildningen som är viktig. Minoriteter mås-te också ges möjlighet till arbe-te och till att delta i samhället på lika villkor som majoriteten. Brink konstaterade att minori-teter inte blomstrar på bekost-

nad av majoriteten, utan mino-riteter bidrar till den nationella ekonomiska tillväxten förutsatt att investeringar sker i deras ut-bildning.

Det finns ingen klar statistik, men diverse uppskattningar ty-der på att 10-20 procent av värl-dens befolkning lever som mino-ritet i sitt eget hemland.

”Eftersom miljoner människor hör till minoriteter är det inte en fråga om storlek utan om mång-fald. EU behöver strategier för hur man förhåller sig till minori-teter. Det handlar om att förstå, att bry sig och framförallt att för-stå fördelarna med minoritets-språk”, sade delegationsordfö-rande Wivan Nygård-Fagerudd, som välkomnade deltagarna från Svenska kulturfondens sida.

”Utbildning är nyckeln till samhället och till framtiden för oss alla”, säger Nygård-Fagerudd.

Även EU-kommissionens re-presentant, Kristina Cunning-ham, kunde konstatera att finansieringen för EU:s utbild-

ningspolitik har ökat avsevärt under den nya EU-budgeten.

”Det här betyder att medlems-länderna har förstått hur viktig utbildningen är för att ta oss ur den ekonomiska krisen”, sade Cunningham.

Problemet med utbildning på minoritetsspråk är ofta att den har olika brister, till exempel att lärarna inte är tillräckligt bra, att utbudet saknar bredd, att res-vägen är lång och så vidare. Det här har naturligtvis konsekven-ser för eleverna, som senare kan ha svårt att komma in på univer-sitetsutbildning på grund av då-liga betyg. Följden är då att det finns en stor grupp som bidrar mindre till samhället än vad de har kapacitet för. För att ytterli-gare betona utbildningens vikt konstaterade Brink att kommu-ner som har välutbildade invå-nare har en bra arbetskraft och kan på det sättet locka till sig in-dustri och investeringar.

”Konsekvenserna av dålig ut-bildning är att individerna bidrar mindre än deras potential skul-le medge. Det här är ett slöseri med talanger som vi inte har råd med, eftersom det då blir svårt att konkurrera i ett globalt sam-manhang. Om vi inte investerar i unga måste vi betala för dem li-vet ut”, sade Brink.

Med på programmet fanns även representanter och exem-pel från andra minoritetsspråk, så som katalanska i Spanien, ung-erska i Slovakien, sorbiska i Tysk-land och Belgiens situation med tre språk.

Utbildningsdirektör Barbro Högström och rektor Laila An-dersson från Esbo stad presen-terade Mattlidens skola som ett exempel på minoritetsutbild-ningen i Finland. De poängterar att det är mycket viktigt att för-

teXt & foto: annika eaton, jennifer jaquemart

”Med tre eller fyra språk i ba-gaget kommer det femte och sjätte enkelt” nils torvalds

Det kostar att investera i utbildning på minoritetsspråk, men att inte göra det kostar ännu mera i läng-den, menar den internationella experten inom området livslångt lärande, Satya Brink, Ph D.

SVENSKA KULTURFONDEN MEDBORGARBLADET. nr 5 2013. s. 27

äldrarna är involverade och stöder barnen för att språken ska flyta.

”Vi sätter litteraturen i centrum och försö-ker fokusera på läsarglädje”, sade Andersson.

Rektor Markku Peura på Sverigefinska sko-lan i Stockholm målade upp en relativt dyster bild av Sverigefinländarnas situation när det gäller undervisning i modersmålet.

I början av 1970-talet startade man finsk-språkiga modersmålsklasser i grundskolan där undervisningen skedde på finska och svenska. När den ekonomiska krisen i början av 90-ta-let kom, hotades de finska modersmålsklasser-nas existens. Därför beslöt föräldrarna att star-ta en egen skola.

”Ett av problemen nu är att det råder stor brist på utbildade finskspråkiga lärare och att undervisningen på finska minskar, sade Peura.

Från i Bretagne i Frankrike presenterade Fulup Travers det bretonska språkets situation, som har erkänts status som ett utrotningsho-tat språk av UNESCO. Skolsystemet i Frankri-ke är centraliserat, men på 70-talet började bretonska föräldrar skapa egna skolor, som har varit relativt framgångsrika. Den tvåsprå-kiga undervisningen har ökat avsevärt under 2000-talet, men trots det har 96 procent ing-en bretonska alls i skolan.

Satya Brink, som presenterade den kana-densiska modellen med engelska och franska som undervisningsspråk, erkänner att den mo-

dellen inte passar överallt och är kanske inte heller är det bästa exemplet när det gäller mi-noritetsundervisning.

”Men vi måste lära oss av varandra. Vi mås-te titta där framgång finns, låna varandras idé-er och anpassa dem till våra egna situationer”, sade hon.

Paneldeltagarna är överens om utbildning-ens och språkkunskapens betydelse för indi-videns framgång på arbetsmarkanden. Euro-paparlamentariker Nils Torvalds poängterade vikten av att lära sig flera språk samt vikten av att anpassa sig till nya språk.

”Med tre eller fyra språk i bagaget kommer det femte och sjätte enkelt. Vi måste ge våra barn möjlighet att lära sig språk. Dagens in-ternationella värld bjuder på många språkliga möjligheter, vi måste bara grabba tag i dem”, sade Torvalds.

Omkring 80 personer deltog i seminariet, som för femte året ordnades av Svenska Kultur-fonden i syfte att belysa minoriteters situation i debatten i Bryssel. Leif Jakobsson, Svenska Kulturfondens direktör, avslutade seminariet med att konstatera att utbildning på vårt mo-dersmål är en konstant fråga ur en finlands-svensk synvinkel.

”Vi är priviligerade ur ett europeiskt per-spektiv, men att ha en god kvalitet på under-visningen är inte att ta för givet”, avslutade Ja-kobsson.

¬¬ Årets seminarium Var det fem-te i ordningen och hade kring 80 del-tagare.


potential

¬¬ enligt forsKaren satya Brink är konse-kvensen av dålig utbildning att individerna bidrar mindre än deras potential medger, vilket är ett slöseri med talanger som vi inte har råd med.foTo: jennifer jaquemart


¬ Svenska Kulturfondens stra-tegiarbete som inleddes år 2012 syns konkret i tre specialsats-ningar inom verksamhetsom-rådena utbildning, kultur och medborgaraktivitet: Program för gymnasiet, Program för tea-terkonsten och Ung på svenska.

gymnasieprogrammet”Vårt gymnasium är bra och det kan bli ännu bättre!” - Veronica Granö-Suomalainen, ansvarig för gymnasieprogram-met

Svenska kulturfonden vill medverka till en högklassig och framgångsrik gymnasieut-bildning på svenska. Genom vårt strategiska program bevil-jas medel för projekt som har som övergripande mål att ska-pa goda resultat i undervisning-en och framgång i högskolornas antagning inom olika områden, ett gemensamt digitalt kursut-bud, moderna undervisnings-metoder och ett hållbart gym-nasienät.

För en språkminoritet är en god utbildning ett livsvillkor och språket är fundamentet för hela

Kulturfonden lägger 9 miljoner euro extra på tre specialprogram åren 2014-2016. Utöver den nor-mala utdelningen satsar Svenska kulturfonden under de tre kommande åren stort på gymnasiet, teaterkonsten och på att vara ung på svenska.

Kultur på svenska

utbildningskedjan. Gymnasieut-bildningen är en del av den na-tionella utbildningsstrukturen, som har som mål är att ge gym-nasisterna allmänbildning och bereda dem för högskolestudier. De svenskspråkiga gymnasister-na har rätt till jämlika studiemöj-ligheter i fråga om tillgänglighet, innehåll och kursutbud.

Det nuvarande gymnasienätet har skapats på 1970-talet. Ojämn demografisk utveckling i vissa regioner, ekonomiska nedskär-ningar och krav på ett brett kurs-utbud har lett till diskussioner om behov av intensifierat samar-bete och samgång. Förändringar krävs också då läroplansgrunder-na är under arbete och en digital studentexamen kommer att infö-ras från och med 2016.

programmet för teater-konst”Jag vill särskilt lyfta fram textens betydelse. Drama är en litterär genre som kan framfö-ras på många olika sätt. En av mina förhoppningar är att goda föreställningar ska nå flera och leva längre.”

Annika Pråhl, ansvarig för pro-grammet för teaterkonst

Svenska kulturfonden vill medverka till ett högklassigt och tillgängligt utbud av teaterkonst på svenska i Finland. Ett eget sce-nuttryck är en viktig bestånds-del i ett dynamiskt kulturliv på svenska i Finland. Dramatik är en litterär genre som kan läsas och spelas, tryckas och delas. Vi vill att dagens samhälle speg-las och gestaltas i välgjorda tex-ter och föreställningar. Målsätt-ningen på kort sikt är att få fram nya finlandssvenska texter och att äldre texter bearbetas och spelas. På lång sikt vill vi öka in-tresset för finlandssvensk dra-matik både nationellt och inter-nationellt.

Det finlandssvenska teater-utbudet är ojämnt fördelat med stor koncentration till huvud-stadsområdet. En målsättning är att ge människor i alla åldrar god tillgång till finlandssvensk teaterkonst i hela Svenskfinland. Förväntade resultat på kort sikt är att flera föreställningar av olika genrer spelas i regioner-na. På lång sikt är målsättning-en att bredda publikunderlaget, möjliggöra längre spelperioder för välgjorda produktioner och ge bättre verksamhetsförutsätt-ningar för scener och kulturhus.

teXt & foto: mats wägar

”Svenska kul-turfonden vill medverka till en högklassig och framgångs-rik gymnasie-utbildning på svenska”


programmet ung på svenska”Programmet kan ge våra barn, vilket språk de än talar, möjlig-heten att lära sig mer om varan-dra och kanske också få vänner för livet.”Catharina von Schoultz, an-svarig för programmet Ung på svenska

Programmet riktar sig till or-ganisationer och arbetsgrupper som önskar göra en insats för att stärka det svenska språkets livskraft bland barn och unga och främja samförståndet mel-lan svenska och andra språk-grupper i Finland. Målgruppen är barn och unga i åldern 0-13

¬¬ sVensKa Kul-turfonden gÖr en storsatsning på tre områden. Syftet är att rus-ta samhället för framtiden.

år i svenska språkmiljöer, i två/flerspråkiga miljöer och/eller i finska språkmiljöer. Projekten bör ligga utanför skolans verk-samhetsområde och fokusera på de ungas fritid. Naturliga kon-taktytor mellan barn och unga från olika språkgrupper stärker de svenskspråkiga ungas språkli-ga och kulturella självkänsla och ger unga med andra hemspråk möjlighet att bekanta sig med det svenska i Finland.

Finland är ett tvåspråkigt land och antalet invånare som talar andra språk än svenska och fin-ska ökar.

Mångfalden är en rikedom och styrka, men den kräver ock-så aktiva insatser och ökat sam-

arbete språkgrupperna emellan för att utvecklas på bästa sätt. Ett fungerande samarbete bygger på intresse och förståelse för varan-dra men också på en stark språk-lig identitet inom grupperna.

I det här arbetet står barn och unga i en nyckelställning. De är vetgiriga och öppna för nya in-tryck, för olika språk och oli-ka kulturer. Under barndomen läggs grunden för framtida atti-tyder och utvecklingen av den egna identiteten och den språk-liga och kulturella självkänslan får sin början.


27-årige Per Sandström gran-skar en blek vätska som skvalpar i en kaffekopp. Det ser ut som te, men ett dofttest avslöjar att det trots allt handlar om kaffe.

– Kaffet är förstås en sak som skiljer Sverige från Finland. Det sägs att finländarna dricker mest kaffe i världen, men då måste det snarare handla om kvantitet, sä-ger han och syftar på det ljusros-tade kaffet som är så typiskt för Finland.

Per avnjuter sitt kaffe på en lunchrestaurang i Helsingfors centrum. Han håller på att av-sluta sin snart tre månader långa vistelse i Helsingfors som möjlig-gjorts med Kulturfondens språk-badsstipendium för journalister. Syftet med stipendiet är att ge yr-kesverksamma rikssvenska jour-nalister en möjlighet att arbeta på en finlandssvensk redaktion i Finland och ge finlandssvenska journalister en möjlighet att ar-beta på en redaktion i Sverige. Per har arbetat för Hufvudstads-bladet och Affärsmagasinet Fo-rum.

Journalisten Per Sandström håller på att avsluta sitt journalistspråkbad i Helsingfors. Vistelsen i Finland var ett tillfälle för Per att knyta samman alla finländska trådar han samlat på sig tidigare under livet - kryddat med ny värdefull arbetserfarenhet.

“Finland har format mig”

Förutom kaffet finns det ock-så andra skillnader mellan Sve-rige och Finland. Ur en svensk journalists perspektiv stöter man bland annat på nya begrepp.

– Det tog en stund att förstå vad en “juttu” är. Alla snackar om “juttun” hela tiden! Det är klart man blir blek i ansiktet när någon frågar: Har du läst ”juttun i hesari”.

Idag förstår Per att uttrycket är ett paraplynamn för den pro-dukt som journalisten produce-rar, är det sedan en artikel, ett reportage, en intervju eller vad som helst.

– Uttrycket “fiilis” är också nå-got jag lärt mig, tillägger Per.

För övrigt har det blivit vanligt för Per att intervjua människor på engelska, vilket är ett måste ifall man inte talar finska i Fin-land. Det gör intervjusituationen mera utmanande när risken för missförstånd ökar. Trots det har inte Per behandlats sämre än an-dra på redaktionen.

– Jag har blivit tagen på fullt allvar och jag känner också att jag kunnat bidra till det journalis-

tiska arbetet. Speciellt på Affärs-magasinet Forums nya redaktion har jag haft en aktiv roll i utveck-lingsarbetet, berättar Per.

I Sverige har Per arbetat mest med etermedia, bland annat som programledare och nyhetsre-porter för Sveriges Radio, SVTs Tvärs nytt men också som krimi-nalreporter för en tidning i Sö-dertälje. Via studierna har han ti-digare varit på utbyte i Tyskland.

– Men det var här i Finland som jag fick tillträde till ett an-nat samhälle genom arbetet, sä-ger Per.

Per fick nys om språkbadssti-pendiet av en kompis. Valet att åka till Finland var mera natur-ligt för Per än vad man hade kun-nat tänka sig.

– Jag besökte min pappas kom-pis som bodde i Ekenäs då jag var liten. Jag är också hemma från Västerås där det bor många Sve-rigefinländare. Jag blev mera och mera intresserad av Finland när jag lärde mig om den bakgrund mina finländska kompisar hade. Jag kände att det blev dags att knyta ihop trådarna och kon-

teXt & foto: mats wägar

”Jag kände att det blev dags att knyta ihop trådarna och konfrontera fin-ländaren inuti mig. Man kan säga att Fin-land har format mig”Per Sandström

ämne s. 32 MEDBORGARBLADET. nr 5 2013. SVENSKA KULTURFONDEN

frontera finländaren inuti mig. Man kan säga att Finland har for-mat mig, berättar Per.

Väl framme i Finland var det till en början utmanande att hit-ta människor att umgås med på fritiden. Lyckligtvis fick Per till-fället, genom en finlandssvensk kompis i Stockholm, att “språk-dejta” några tjejer och killar ge-nom vilka han fick tillgång till ett större socialt nätverk.

Pers bild av finlandssvensk-arna är mera nyanserad nu jäm-fört med tidigare. Tv-serien Där vi en gång gått gav bilden av att finlandssvenskarna hörde mest hemma i borgerliga miljöer, vil-ket Per lärt sig att fallet inte är.

– I Sverige umgås människor ofta med andra från samma soci-oekonomiska bakgrund, medan språket är det som sammanför

¬¬ per sand-strÖm har lärt sig vad ”juttu”, ”feelis” och ”krog-köer nio på morgo-nen” betyder.

finlandssvenskarna med varan-dra, konstaterar Per.

Han har också fått knyta vän-skapsband med finskspråkiga, bland annat genom couchsur-fing i början av stipendieperio-den och genom frågesportkväl-lar i Berghäll, en stadsdel som för övrigt också fascinerat Per: ba-rerna på Vasagatan öppnar dör-rarna klockan nio på morgonen och har också kunder då.

– Alkoholen är också något som tar mycket plats i finsk kul-tur, t.ex. film. Jag undrar vad det skapar för självbild när man hela tiden matas av alkoholens cen-trala roll hos finländaren. Det är klart att alkoholen tar stor plats även i svensk kultur, men på finsk film känns den än mer central. Det verkar nästan som om det vore en självuppfyllande profetia

och en förväntning hos publiken.Vistelsen i Helsingfors har va-

rit trevlig. Konstmuséerna, fram-förallt Kiasma, har överraskat positivt med sitt utbud och det har varit lätt att ta sig omkring i stan med cykel. Pers flickvän tyckte Helsingfors var en bland-ning av Stockholm, Göteborg och Örebro – huvudstad liksom Stockholm, nära havet som Gö-teborg och många stenhus och jugend som i den betydligt min-dre staden Örebro.

Trots att skillnaderna mellan Finland och Sverige är många tycker Per ändå att likheterna är betydligt fler. Det finns starka band mellan länderna. Arbetser-farenheten som Per fått i Helsing-fors kommer nog att uppskattas på hans CV när han återvänder till Sverige i december.


Krysslösningen ska vara partikansliet tillhanda senast den 30.2.2014. Fem kryssvinnare får en blomstercheck à 20 e.adress: Sfp, PB 430, 00101 Helsingfors. Besöksadress: Simonsgatan 8 A, Helsingfors, 7. vån.

Krysset 5/2013

NAM

N:

ADR

ESS

:

M


vinnarna i krysset 4/2013: eyvor schalin, Helsingforsmargita norrgård, Vasacarita Wilhelmsson, Jomalaeva-stina snickars, Vasaroland abrahamsson, Björkboda

Krysset 04/2013 frÅgesporten 5/2013

Testa dig själv och vänkretsen med Jesper von Hertzens kne-piga frågor i allmänkunskap.

1. Vilka europeiska länder hör till GMt-tiden?

2. Vilken stads flygfält är Lufthansas huvudknutpunkt?

3. Vad utvecklade kana densaren scott abbott 1979? (tips: det har med fritid och under-hållning att göra, och med socialt beteende)

4. Vad är altostratus, Cumulus, Cirrus, Nimbostratus och Cir-rocumulus?

5. Vilket stycke spelas först på självständighetsbalen (som brukar arrangeras på Presidentens slott, men i år går av stapeln i tammerfors)?

6. Vilka presidenter har aldrig varit värdar för själv-ständighetsmottagningen på slottet?

7. Vem har skrivit boken Hägring 38?

8. Vilket företag lanserade heroin 1898 och aspirin 1899 (heroinet drogs bort från sortimentet år 1913)?

9. kombinera ihop rätt hiss-företag med rätt land:

a. Kone 1) USAb. Otis 2) Tysklandc. Schindler 3) Finlandd. ThyssenKrupp 4) Schweiz

10. Huvudsakligen vilka tre länder bildade den så kallade ententen under första världs-kriget?

1 6 44 5 6 29 7 5 4

65 7 9 47 1 5 88 5

9 27 2 5

7 3 62 5 7

16 3 1

5 8 47

7 1 4 2 52

5 8 6 3

sudoKu

Lätt: Expert:


med dig i politiKen

Morjens det finlands svenska frågesportsspelet!

Det storsäljande brädspelet Morjens om Svenskfinlandochfinlandssvenskarnahar cirka2500frågorochöver1500namn.

De sista spelen säljs nu på Luckor na och i välförsedda bokhandlar i Svensk finland. Eller beställ spelet på spelets webbsida

www.morjens.fi

De sista Morjens säljs nu för 24,50!

sfP belönade björn teir med förtjänsttecken

Verkställande direktören för Forum Capita, Svenska Kulturfondens styrelseordförande Björn Teir har be-lönats med Svenska folkpartiet i Finlands förtjänst-

tecken med lagerkrans för finlandssvensk gärning.Förtjänsttecknet för finlandssvensk gärning utdelas för att

hedra om svenskheten förtjänta personer, finländare likaväl som utländska medborgare och som ett bevis på erkänsla till personer som har gjort en betydelsefull och mångårig insats för svenskheten i landet.

Teir har en lång bakgrund inom Svenska folkpartiet: från att ha varit verksam inom Svensk Ungdom under 80-talet till en kandidatur i riksdagsvalet år 1990 till diverse utskottsar-bete under 90- och 2000-talen. Teir var dessutom medar-betare för Elisabeth Rehn både under hennes tid som minis-ter och europaparlamentariker. Teir har tidigare verkat som VD för fastighetsaktiebolaget Arcada Nova samt för Trans-mitter AB.

utred s:t karins möjligheter att bli tvåspråkig

sFP:s fullmäktigeledamot i S:t Karins, partiets vice ord-förande Åsa gustafsson, har lämnat in en motion om att utreda stadens möjligheter att få status som

tvåspråkig. – St: Karins stad producerar redan nu mycket service på

svenska och har gjort ett mycket gott och långsiktigt arbete för att kartlägga behoven och utveckla servicen. Staden har alla förutsättningar att verka och utvecklas så, att staden på sikt kan bli officiellt tvåspråkig, säger Gustafsson.

S:t Karins stad har under de senaste decennierna kraft-igt vuxit när det gäller de svenskspråkigas andel i staden. De svenskspråkiga i S:t Karins har under de senaste tjugo åren ökat med ca 74 %, medan S:t Karins-borna som helhet ökat med 29 %.

Officiellt är en kommun tvåspråkig när 8 % eller 3 000 in-vånare talar det andra inhemska språket som sitt modersmål. År 2012 var 1261 personer, ca 4 %, registrerade som svensk-språkiga i S:t Karins. Enligt språklagen kan en kommun friv-illigt söka om att få status som tvåspråkig. Denna möjlighet finns inskriven i språklagens (423/2003) § 5 där det står; ”Om fullmäktige i en kommun begär det, kan statsrådet genom förordning bestämma att kommunen är tvåspråkig under föl-jande tioårsperiod även om den annars skulle vara enspråkig.”

faKtas:t karins

¬¬ en stad i Egentliga Finland.¬¬ cirKa 31 700 invånare på 179,49 kvadratkilometer.¬¬ 2012 bodde knappt 1 300 svenskspråkiga i staden.

Antalet har stadigt ökat under de senaste 20 åren.

M


sfP i h:fors: var dröjer beslutet om de syriska kvotflyktingarna?

s tadsdirektör Pajunen redogjorde på fullmäktigemötet den 20 november för avsikten att inom snar framtid göra en uppskattning om vad staden kan göra för de sy-

riska kvotflyktingarna. Frågan aktualiserades i och stadsfull-mäktiges frågestund där bJÖrn mÅnsson lyfte upp ärendet.

SFP i Helsingfors anser att Helsingfors inte ska dra ut på tiden eftersom varje dag som går är avgörande för männi-skorna som lever i konfliktområdet. ”Att bemöta situationen med en global axelryckning är inte ett alternativ. Vi frågar därför hur stadsdirektör Pajunens diskussioner med minis-teriet framskridit och hur många flyktingar Helsingfors är färdig att ta emot.” säger Johan Ekman, kretsordförande för SFP i Helsingfors.

SFP i Helsingfors tycker det är bra att regeringen har beslu-tat att öka kvoten för asylsökande flyktingar, i synnerhet fly-ktingar från Syrien. Samtidigt måste vi minnas att det är upp till kommunerna att se till att målsättningen förverkli-gas i praktiken.

solidaritet och ansvars känsla nyckel-ord i flyktingfrågan

K retsstyrelsen för SFP i Åboland anser att solidaritet och ansvarskänsla bör vara nyckelord när kommu-nerna i regionen diskuterar ett eventuellt mottag-

ande av flyktingar.- Ett beslut om att ta emot flyktingar är i allra högsta grad

ett politiskt beslut. Vi har ansvar för våra medmänniskor och är skyldiga att hjälpa dem som har det svårt, säger kretssty-relsens ordförande michael oKsanen.

Såväl Pargas stad som Dragsfjärds kommun och Åbo stad har tidigare framgångsrikt tagit emot flyktingar. Just nu är be-hovet enormt på grund av krisen i Syrien varifrån över fyra miljoner människor har flytt till närbelägna länder. Trots ekonomiska svårigheter kan Finland öka sin kvot, men det kräver förutom beslut på riksplan även kommunala insatser.

- Vi vill att kommunerna ska ha beredskap att ta emot flyktingar. Vi uppmanar kommunerna att samarbeta över

gränserna och ta lärdom av varandra. I Närpes och Rase-borg har man lång erfarenhet av att framgångsrikt integrera människor som kommit till Finland som flyktingar. Vi kan lära av varandra, säger kretsstyrelsens och partiets viceord-förande Åsa gustafsson.

Regeringen har beslutat att Finland nästa år tar emot fler syriska flyktingar. Finland tar sammanlagt emot 500 flyktin-gar från Syrien år 2014. Nästa års flyktingkvot höjs temporärt med 300 personer till 1050 flyktingar. Inom kvoten reserveras 500 platser till syrierna. Regeringen har också uppmanat kommunerna att förbereda sig för att ta emot flyktingar.

De regionala NTM-centralerna kommer att sända ut för-frågningar till kommunerna om att ta emot flyktingar.

SFP i Åboland diskuterade frågan på sitt ordinarie kretssty-relsemöte. Partiets framtidsmanifest beskriver att partiet är kulturernas parti som välkomnar en lyckad integration i Fin-land, inte för att det är lätt utan för att vi vill. En lyckad inte-grering möjliggör att invandrarna får en naturlig roll i sam-hället, på arbetsmarknaden och i det politiska livet i Finland.

1. Storbritannien, Island, Irland och Portugal (samt Färöarna (som hör till Danmark) och Kanarieöar-na (som hör till Spanien)), 2. Frankfurt, 3. Trivi-al Pursuit, 4. Moln, 5. Jägarmarschen, 6. Ryti och Mannerheim, 7. Kjell Westö, 8. Bayer, 9. a-3, b-1, c-4, d-2, 10. Frankrike, Storbritannien och Ryss-land

frÅgesportens sVar:

sudoKulÖsningar:

9 7 5 8 3 1 4 2 62 1 8 5 6 4 3 7 93 6 4 7 9 2 8 1 54 5 7 6 2 3 9 8 11 2 3 9 5 8 6 4 76 8 9 4 1 7 5 3 27 3 6 1 4 9 2 5 88 9 2 3 7 5 1 6 45 4 1 2 8 6 7 9 3

1 3 6 2 4 7 8 5 94 5 8 9 1 6 3 7 29 7 2 3 8 5 1 4 62 8 4 6 3 1 5 9 75 6 3 7 9 8 2 1 47 1 9 5 2 4 6 3 88 2 5 4 7 3 9 6 16 4 1 8 5 9 7 2 33 9 7 1 6 2 4 8 5


med dig i politiKen

sfp: “ett trovärdigt strukturpaket”

regeringen har idag slutfört förhandling-arna om det så kallade

strukturpaketet, som tar sik-te på att minska de stora håll-barhetsunderskottet i den of-fentliga ekonomin.

SFP:s ordförande, försvars-minister carl haglund, är nöjd med upp görelsen. Det har varit tuffa förhandlingar men resulta-tet är tro-v ä r d i g t och ger välfärds-samhäl -let fram-tidstro. I paketet in-går bland an-nat åtgärder som möjliggör det för kommunsektorn att min-ska sina kostnader med en miljard per år. Här minskar man bland annat normerna för kommunerna inom alla sektorer.

Andra centrala åtgärder i strukturpaketet är ett ram-budgetförfarande mellan stat och kommun, effektiverad statlig och kommunal verk-samhet samt åtgärder för att höja sysselsättningsgraden.

Svenska folkpartiet har ända sedan regeringsförhan-dlingarna på Ständerhuset våren 2011 talat för åtgärder som lägger en stabil grund för vårt välfärdssamhälle.

– Dagens förhandlingsre-sultat är ett avgörande steg på vägen, säger Haglund, som samtidigt påminner om att regeringen på våren i sam-band med rambudgetförhan-

dlingarna har många vikti-ga ekonom-iska beslut att fatta.

En be-t y d a n d e del av pa-ketet är åt-g ä r d e r f ö r

att förbättra och utveckla

äldreomsorgen.- Jag är glad

att vi nu klart signalerar, att allt fler äldre b e h öve r f å ö p p e n v å r d

och hemser-vicetjänster i framtiden, och

att vårt mål är att minska på långvården

och satsa på att stöda den äldres funktionsförmåga. Så har man gjort också i andra nordiska länder, och det är välkommet att Finland nu väljer samma väg, säger SFP:s vice ordförande, justitiemin-ister anna-maJa henriKs-son.

Svenska riksdagsgrup-pens ordförande miKaela nylander påpekar att det är viktigt att se till att de sva-gaste grupperna i samhället inte kommer i kläm då struk-turreformerna genomförs.

För den som är politiskt ärlig finns egentligen inget al-ternativ till inriktningen på regeringens strukturpaket, säger Nylander.

– Vår grupp har redan en längre tid efterlyst bestämda åtgärder för att minska håll-barhetsunderskottet i Fin-

lands ekonomi. Nu har regerin-

gen sytt ihop ett kraftfullt strukturpa-ket som ska kunna bryta den negativa

trenden. Det sker inte en dag

för tidigt.Nylander under-

stryker att ökad låntagning i dagens läge inte är ans-varsfull politik, särskilt som också Finland med sin växande statsskuld riskerar hamna under EU: s förstorings-glas.

– Å t -g ä r d e r n a kommer att kräva uppof-fringar av oss alla. Då struk-turreformerna genomförs är det ändå viktigt att se till att de svagaste grupperna i samhäl-let inte hamnar i kläm.

Hon välkomnar regerin-gens program om att mins-ka anstaltsvården och i stället satsa på en kvalitativ öppen vård.

– Genom att reformera vården kan vi på sikt kän-nbart få ned kostnader-na. Finland ligger klart eft-er Sverige i nedtrappningen av anstaltsvården. Vår grupp såg det som ytterst viktigt att normerna för service-boende luckras upp. Varje kvadratmeter ska inte vara normstyrd, utan kommuner-na ska ges större ansvar att

söka egna skräddarsydda lösningar, säger Nylander.

En del av kommunmiljar-den ska sparas in genom att något lätta på behörighet-skraven för anställda inom vårdsektorn och bildningen. Mikaela Nylander tycker att vi kan göra det.

– Det är viktigt att kommu-nen ges större flexibilitet att ordna servicen så att lokala förhållanden beaktas.

Som medlem i riksdagens kulturutskott har Nylander

varit skeptisk till att höja läropliktsåldern

från 16 till 17 år. Hon frågar

sig om det i d a g e n s e k o n o m -iskt svåra t i d e r ä r klokt med generell hö-

jning, som in-nebär nya kost-

nader i form av gratis läromedel och skoltransport-er för hela åldersklassen.

– Vi hade önskat riktade åtgärder för ungdomarna i riskzonen. Den kompromiss som regeringen enades om, att man ännu utreder saken, är bra.

Strukturpaketet betyder också förändringar i gym-nasienätet. Den frågan ska utredas omsorgsfullt på sven-skt håll, betonar Nylander, som påminner om skrivnin-gen i regeringsprogrammet om att den regionala till-gängligheten ska tryggas.

M


Blomqvist: Låt inte kompeten-ta taxichaufförer falla emellan!

för tillfället bereds en ändring av lagen om yrkeskompetens för

taxiförare. I utkastet före-slås bland annat att körtill-ståndets övre åldersgräns på 70 år slopas. Enligt för-slaget skulle det beviljas två år i sänder om personen fyllt 68 år och uppfyller kraven på hälso mässiga förutsättningar.

– Den föreslagna ändrin-gen är positiv också med tanke på bristen på taxiföra-re vi har i vissa områden idag. Om den äldre ålders-gränsen slopas återstår dock fortfarande ett problem då en del taxiförare kommer att fylla 70 år före ändringen

träder i kraft. Dessa skulle vara tvungna att avsluta sin verksamhet tills den nya lagstiftningen gäller, säger riksdagsledamot thomas blomqVist.

Trots att taxiförarna an-tagligen får fortsatt körtill-stånd, leder tiden utan till problem. Blomqvist har läm-nat in ett spörsmål om vil-ka åtgärder regeringen tänk-

er vidta för att hindra ett avbrott i verksamheten.

– Många taxiförare har avtal med kommunerna om ordnande av skolskjutsar och skjuts av åldringar. Om kör-tillståndet dras in är förarna tvungna att avsluta sina avtal med kommunerna. Det här är problematiskt speciellt i glesbygden där det redan nu råder brist på taxiförare.

Wallin frågar regeringen om nya sätt att bekämpa fästingar

r i k s d a g s l e d a m o t s t e fa n wa l l i n har ställt ett spörs-

mål om beredskapen att stöda nya sätt att bekäm-pa fästingar med parasito-logiska metoder. Fästing-arna tar sig till bebodda områden på sina värddjur, av vilka rådjuret är vanligt. Särskilt vill Wallin veta om regeringen känner till me-toden 4-poster, där en be-hållare med föda lockar till sig rådjur som samtidigt då det äter av födan stryker sig mot skumplastrullar som är giftdränkta. Fästingen skyr giftet, fäster sig inte vid rå-djuret och får därmed svå-rare att försöka sig. Metoden har i olika studier minskat antalet fritt levande fästing-ar med upp till 95 procent.

– I Finland, där de fästing-relaterade sjukdomarna breder ut sig, finns det orsak att med öppet sinne granska nya möjligheter att hindra dem. Att koncentrera sig på fästingens naturliga sätt att sprida sig till bebodda om-råden och den vägen mins-ka dess förekomst på dessa områden vore ett naturligt angreppssätt. En 4-poster kostar cirka 340 euro. Kost-naderna för själva tekniken, kemikalier och underhåll skall vägas mot de kostnad-er borrelios och TBE orsakar för den offentliga sjukvården samt i form av ofta långvari-ga sjukfrånvaron, som spe-ciellt de allvarligaste varian-terna av TBE leder till, säger Wallin.

Välfärd bygger på sysselsättning, utbild-ning och socialskyddden nordiska välfärds-

modellen bygger på jämlik tillgång till sys-

selsättning, utbildning och socialskydd, säger Svenska folkpartiets vice ordförande, justitieminister anna- maJa henriKsson.

– Sysselsättande företag är en förutsättning för att vi ska ha en välfärd att fördela. Arbete ger staten skatteme-del. Utan konkurrenskrafti-ga företag finns inte arbete. Kopplingen mellan konkur-renskraft och välfärd är up-penbar, säger Henriksson.

Vi måste också satsa ytter-ligare på folkhälsan som är direkt kopplad till välfärden.

– Ju fler som mår bra, des-to bättre mår vi alla och des-to mindre tryck blir det på vården och omsorgen.

Henriksson vill också tryg-

ga en avgiftsfri och högklas-sig skola som utgör en bördig mark för innovationer. Av-giftsfriheten garanterar alla barn lika möjligheter ober-oende av föräldrarnas socio-ekonomiska status.

Henriksson påminde om att det krävs åtgärder för att välfärdsmodellen ska över-leva. Om tillgångarna inte räcker för att upprätthålla välfärdsmodellen, måste vi inse realiteterna och fråga oss vad vi absolut inte avstår ifrån, men också vad vi kan tänkas ge avkall på.

”Kopplingen mellan konkurrens kraft och välfärd är upp enbar”


Svenska folkpartiet i Finland önskar er en

God Jul& ett gott nytt år.

I STÄLLET FÖR JULKORT VÄLJER VI ATT I ÅR SÄNDA EN DONATION TILL FOLKHÄLSANS LUCIAINSAMLING.

Documents

Medborgarbladet 5/13