Medieinnehåll och mediekonsumtion under coronapandemin

JOURNALISTIK, MEDIER

OCH KOMMUNIKATION

MEDIEINNEHÅLL OCH MEDIEKONSUMTION UNDER CORONAPANDEMIN Datoriserade metoder för insamling och analys av stora mängder text- och mediedata

Peter M. Dahlgren

2

3

Arbetsrapport nr 88

MEDIEINNEHÅLL OCH MEDIEKONSUMTION UNDER CORONAPANDEMIN Datoriserade metoder för insamling och analys av stora mängder text- och mediedata

Peter M. Dahlgren

ISSN 1101-4679 2021-09-27 Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet www.gu.se/jmg

http://www.gu.se/jmg

4

Medieinnehåll och mediekonsumtion under coronapandemin

Innehåll

Sammanfattning 6

Nyhetskällor som ingår 719 nyhetssajter och nästan 700 000 artiklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Artiklar insamlade genom att skanna av hemsidorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Coronaartiklar identifierades med orden corona och covid-19 . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Medieinnehåll 970% av artiklarna på förstasidorna handlade om corona . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Hur viruset ska hanteras viktigaste ämnet för medierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Coronaviruset, coronapandemin, covid-19 och andra utmärkande ord . . . . . . . . . . . 11Donald Trump mest omskrivna personen oavsett ämnesområde . . . . . . . . . . . . . . 15USA står i nyhetsmediernas blickfång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Andra länder kontrasteras mot USA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Mediekonsumtion 21Flest corona-sökningar på Google den 11 mars . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Wikipedia mest besökt i början av pandemin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Trenden över tid när man ser flera källor på en gång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Metod 27Fördelar med analyser inspirerade från språkteknologin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Ordlistor för att identifiera teman och ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Hitta namn och platser i text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28Hur Sverige bör underlätta datoriserade analyser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28Öppen data och licens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Datakällor och bibliotek som användes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Referenser 31

5


Sammanfattning

Det finns mer nyheter än vad en människa kan överblicka. Under coronapandemin publicerades(och publiceras fortfarande) hundratusentals svenska artiklar om coronapandemin. För att sålla i alltmaterial och lyckas få en överblick behövs hjälpmedel, exempelvis i form av datoriserade metoder.1

Syftet med den här rapporten är därför att:

• analysera hur flera större svenska nyhetssajter samt diverse alternativa nyhetssajter rapporte-rat om coronapandemin samt var medborgarna sökt information på nätet.

• utveckla och testa metoder för analys av ett betydligt större nyhetsmaterial som sällan låtersig undersökas för hand av en enskild människa.

Den här rapporten bidrar med omfattande metodutveckling. Genom en ny infrastruktur för au-tomatisk insamling av nyhetsartiklar på nätet kan vi nu genomföra analyser som tidigare inte varmöjliga. För första gången kan vi också i stor skala kvantifiera uppmärksamheten som vissa ämnenhar givits genom att analysera hur länge artiklarna har funnits på nyhetssajternas förstasidor. Vihar även möjlighet att automatiskt plocka ut alla namn, platser och organisationer och genomföraanalyser på dessa över tid genom mer eller mindre totalurval från alla insamlade nyhetssajter undercoronapandemin.

De viktigaste resultaten visar att:

• Under mars 2020 handlade ungefär 70 procent av artiklarna på förstasidan på aftonbladet.se,dn.se och svt.se om coronapandemin

• Ungefär 25 procent av alla artiklarna handlade om coronapandemin under januari 2020 tillapril 2021

• USA:s tidigare president Donald Trump är den mest omnämnda personen, både för artiklarsom handlar om corona och de som handlar om något annat

• USA är det mest omnämnda landet och andra länder kontrasteras ofta mot USA• Antal coronarelaterade Google-sökningar och Wikipedia-visningar var som flest i början avmars 2020, vilket indikerar att informationsbehovet var som allra störst i början av pandemin

Baserat på analysen av både länder och personnamn kan man, i grova drag, säga att det är politiker,idrottare och östeuropeiska diktatorer och dissidenter som står i massmediernas blickfång när ögo-nen riktas mot omvärlden. Det gäller både när artiklarna handlar om corona och när de handlar omnågot annat, även om mängden skiljer sig åt. Nyhetsbevakningen kring corona är ur den synvinkelninte markant annorlunda jämfört med övrig nyhetsbevakning.

Denna rapport är genomförd av Peter M. Dahlgren vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation(JMG) vid Göteborgs universitet inom ramen för forskningsprojektet KRISAMS (Kriskommunikation och sam-hällsförtroende i det multipublika samhället) som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB).

Mjukvaran för insamling av nyheter, liksom nyheterna som ligger till grund för rapporten, är öppet tillgänglig förnedladdning. Se avsnittet Öppen data och licens och dess efterföljande sida.

1 Det finns i dag flera namn för analyser som använder datorer som går utöver den vanliga verktygslådan: datorstöddaanalyser, automatisk innehållsanalys, big data analytics, computational social science, data science med flera.

6


Nyhetskällor som ingår

19 nyhetssajter och nästan 700 000 artiklar

I figur 1 visas de 19 nyhetssajter som ingår i den här rapporten. Tidsramen sträcker sig från förstajanuari 2020 till och med 26 april 2021, totalt 16 månader. Under denna period finns artiklar frånAftonbladet (aftonbladet.se), Dagens Nyheter (dn.se) samt Sveriges Television (svt.se). Lite senarefinns även data för resterande nyhetssajter, där startdatumet för respektive nyhetssajt finns inomparentes i figuren.

Under den här perioden samlades totalt 677 151 artiklar in som sedermera analyserades i den härrapporten.

137 359

106 579

72 137

70 945

66 176

59 454

46 456

37 224

31 987

25 419

5 429

5 184

3 795

2 703

1 934

1 846

1 538

606

380Dagens Arbete (2020−04−06)

Feministiskt Perspektiv (2020−04−06)

Samtiden (2020−04−06)

Nya Tider (2020−04−06)

Arbetet (2020−04−06)

Nyheter Idag (2020−04−06)

Samhällsnytt (2020−04−06)

ETC (2020−04−06)

Fria Tider (2020−04−06)

VLT (2020−04−06)

Dagens Industri (2020−04−06)

Svenska Dagbladet (2020−04−06)

Dagens Nyheter (2020−01−01)

Göteborgs−Posten (2020−04−06)

Sydsvenskan (2020−04−06)

Expressen (2020−04−06)

Aftonbladet (2020−01−01)

Sveriges Television (2020−01−01)

Sveriges Radio (2020−04−06)

0 50 000 100 000 150 000

Figur 1. De 19 nyhetssajter som ingår i denna analys (antal artiklar).Dock är det endast Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Sveriges Television som sträcker sig under hela pandemin. Startdatumetför insamling och analys (inom parentes) av de andra källorna är en knapp månad efter att pandemin utropats som en pandemiav Världshälsorganisationen WHO den 11 mars 2020.

Artiklar insamlade genom att skanna av hemsidorna

Nyheterna och artiklarna samlades in med hjälp av en specialbyggd web scraper för respektivenyhetssajt som skannade av hemsidorna (förstasidorna) och undersidor i menyn (inrikes, utrikes,debatt etc.) på respektive nyhetssajt varannan timme.

Varje gång en ny länk till en artikel påträffades sparades länken samt tidpunkten då den påträffades,samt innehållet i själva artikeln. Om en gammal artikel påträffades sparades även den om texteninnehöll minsta lilla ändring från föregående version.2 Däremot är analysen i den här rapportenbegränsad till den första artikelversionen som är insamlad, vilket innebär att uppdateringar till enartikel inte nödvändigtvis kommer med.

2 I maj 2020 innehöll databasen ungefär fyra miljoner artiklar, varav tre miljoner är versioner.

7

https://en.wikipedia.org/wiki/Web_scraping


Urvalet är mer eller mindre ett totalurval av alla artiklar efter att dubbletter och dylikt har tagits bort.Notera dock att definitionen av artiklar är bred. Den inbegriper även webbsidor som innehåller listorav artiklar (såsom senaste nytt). Däremot är dessa extremt få sett till det totala antalet, och dessakommer heller inte med i analyserna av textinnehållet därför att den web scraper som användes barakan identifera ingress och brödtext från nyhetssajternas artiklar (men inte nyhetssajternas webbsidorgenerellt).

Coronaartiklar identifierades med orden corona och covid19

Omkring 25 procent av de 677 151 artiklarna i det insamlade materialet handlar om corona. Dessaartiklar har identifierats genom att söka efter olika varianter och stavningar av orden corona ochcovid-19 i artiklarnas rubrik, ingress och brödtext.

Analysen inkluderar därmed artiklar som handlar specifikt om corona (exempelvis Covidpatienter påsjukhuset ökar – fem fler än i fredags)3 liksom mer perifera artiklar som bara nämner corona i relationtill något annat (exempelvis artikeln Osbykyrkans drag i coronatider: Hemkörning av psalmsång).4

Samtidigt finns det en viss undertäckning av artiklar som förvisso handlar om corona men där självaordet inte används. Dessa artiklar har lämnats därhän i den här rapporten. Om man framledes villidentifiera även dessa artiklar kan man koda ett urval av materialet för hand. Alternativt, omman villha hjälp av dator, genom att skapa en klassificeringsmodell (exempelvis byggd på naiv bayes ellerstödvektormaskin) som använder redan identifierade artiklar om corona för att automatiskt upptäc-ka liknande artiklar i ett snöbollsförfarande. Alla sådana modeller kommer dock med antaganden,liksom felkällor, utifrån de algoritmer som modellerna bygger på.

3 https://sverigesradio.se/artikel/covidpatienter-pa-sjukhuset-okar-fem-fler-fall-an-i-fredags.4 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/osbykyrkans-drag-i-coronatider-hemkorning-av-psalmsang.

8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Naiv_bayesiansk_klassificerare

https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%B6dvektormaskin

https://sverigesradio.se/artikel/covidpatienter-pa-sjukhuset-okar-fem-fler-fall-an-i-fredags

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/osbykyrkans-drag-i-coronatider-hemkorning-av-psalmsang


Medieinnehåll

Här presenteras resultaten från analysen av innehållet på de 19 nyhetssajterna. Därefter, i avsnittetom mediekonsumtion, riktar vi in oss på Google och Wikipedia.

70% av artiklarna på förstasidorna handlade om corona

För att genomföra en analys av medieinnehåll krävs tillgång till en databas med nyheter och artiklar.Dessa analyser utgår ofta från Mediearkivet, en kommersiell databas från Retriever. Mediearkivettillåter sökningar med nyckelord och man kan därmed få fram antalet artiklar som innehåller sökor-den, liksom artiklarna ifråga. Det säger något om omfattningen av ett ämne.

Mediearkivets data säger däremot inget om uppmärksamheten som medierna gett ämnena ifråga, tillexempel var nyheterna har placerats eller hur länge de placerades där. Som illustration, en artikelsom ligger på förstasidan under en månad blir i regel mer uppmärksammad än en artikel som ärdjupt begravd inom nyhetssajten trots att det bara handlar om en enda artikel i båda fallen.

Att undersöka vilka artiklar som hamnar på förstasidan på respektive nyhetssajt ger därför en betyd-ligt bättre överensstämmelse med vad läsarna sannolikt har uppmärksammat. I figur 2 ser vi andelenav artiklar som handlar om corona på förstasidorna hos Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Sveri-ges Television per vecka under hela perioden, från januari 2020 och framåt. Inledningsvis, underjanuari och februari 2020, ser vi att ungefär 10–20 procent av artiklarna på förstasidorna handlarom corona. Det är med andra ord en ganska omfattande bevakning sett till utrymmet som fråganges, medan det totala antalet artiklar i tidningarnas pappersupplagor och i Rapports 19.30-sändningunder den här perioden är desto färre (Ghersetti & Odén, 2021).

11 mars

aftonbladet.se

dn.se

svt.se

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

jan2020

feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan2021

feb mar apr

Figur 2. Artiklar på nyhetssajternas förstasidor som handlar om corona (andelen av alla artiklar per vecka).Artiklar (n = 132 123) som handlar om corona på förstasidorna hos Sveriges Television (svt.se), Aftonbladet (aftonbladet.se) samtDagens Nyheter (dn.se). När Världshälsoorganisationen WHO utropade corona som en pandemi den 11 mars 2020 handladeomkring 70% av artiklarna på förstasidorna om corona. Notera att det som undersöks är huruvida artiklarna (inte rubrik eller bildpå respektive förstasida) ifråga handlar om corona och när dessa artiklar länkas från förstasidorna.

Men under 11 mars 2020, när Världshälsoorganisationen WHO deklarerade corona som en pande-mi, handlade omkring 70 procent av artiklarna på förstasidorna om corona och detta höll i sig i flera

9


veckor framåt. Därmed kan vi tala om en närmast total dominans av ett enda ämne under en långtid. Antal artiklar som skrevs om corona i de svenska massmedierna var då också som högst, medtusentals artiklar per dag i hela den svenska pressen (Ghersetti & Odén, 2021).

Aftonbladet hade en omfattande bevakning av corona, och i figur 3 ser vi ett exempel på Aftonbla-dets förstasida under sommaren 2020. Även de kolumnister som dessutom drar ett par roliga vitsartar sin utgångspunkt i den mindre roliga coronapandemin.

Figur 3. Skärmdump av Aftonbladets förstasida (aftonbladet.se) den 12 juni 2020.Alla förekomster av corona och covid19 är markerade i orange/gult. Notera även kolumnisterna till höger i skärmdumpen somockså handlar om corona, exempelvis Lena Mellins Hösten blir också hemsk eller Andreas Hanssons Två roliga vitsar sommotvikt till all skit nu.

10


Hur viruset ska hanteras viktigaste ämnet för medierna

I figur 4 framgår de ämnen (eller teman) som har varit dominerande under perioden, vilket tillstörsta del har handlat om hur viruset ska hanteras både politiskt och medicinskt samt mer allmänthur medborgarna ska agera. De flesta av ämnena följer dödsfallens olika vågor, i synnerhet hurviruset ska hindras eller stoppas.

Smittspårning/testning Spridning av viruset Vaccination & läkemedel

Ekonomi, jobb & politik Hindra/stoppa viruset Info om coronaviruset

jan2020

apr jul okt jan2021

jan2020

apr jul okt jan2021

jan2020

apr jul okt jan2021

0100200300400500

0100200300400500

Figur 4. Hur olika ämnen har omnämnts över tid (antal omnämningar).De olika ämnena har identifierats med en ordlista där varje ämne representeras av flera ord. Trendlinjen baseras på en lokalregression. Se metodavsnittet för ordlistan. Figuren inkluderar endast artiklar som handlar om corona (n = 170 116). Alla 19nyhetssajter ingår i figuren.

När det gäller information om coronaviruset (överst till höger i figuren) så handlar det framför alltom olika sätt att benämna viruset samt de olika mutationerna.

De flesta ämnen blir allt mer relevanta ju fler dödsfall som rapporteras, vilket indikeras av förstaoch andra vågen runt april respektive november 2020. Undantaget är frågan om vaccin som främstbörjar omnämnas hösten 2020 och vid årsskiftet 2020/2021 då vi ser en tydlig uppgång i sambandmed att vaccin börjar masstillverkas och levereras runtom i världen.

Antal omnämningar av respektive ämne är dessutom högre under den första vågen än under denandra. Detta kan indikera att vi redan har haft en ganska omfattande bevakning av ämnena ifrå-ga vid första vågen, och att det därför inte finns ett lika stort behov att diskutera ämnena (delshos journalisterna och dels hos medborgarna). Det vill säga, coronapandemin har blivit en del avvardagen.

Coronaviruset, coronapandemin, covid19 och andra utmärkande ord

I figur 5 framgår utmärkande ord som handlar om corona bland de 19 nyhetssajterna. Vilka ordsom är utmärkande bygger på en så kallad keyness-analys (Bondi & Scott, 2010), vilket innebär hurpass utmärkande orden är i förhållande till en referenstext. I det här fallet är referenstexterna allaartiklar som inte handlar om corona. Det är viktigt att påpeka att det här inte enbart är ett mått påhur vanligt förekommande orden ifråga är, utan det handlar i första hand om hur unika orden ärför artiklar om corona i förhållande till referenstexterna. Statsminister Stefan Löfven är inte med iordmolnet, exempelvis, vilket beror på att han ofta omnämns i även andra slags artiklar och därmed

11


inte är unik för just coronaartiklar (jämför figur 8). Statsepidemiolog Anders Tegnell, däremot, ärmed i ordmolnet just därför att hans namn, liksom titel, främst förekommer i sammanhang somhandlar om corona.

Figur 5. De hundra mest utmärkande orden från artiklar som handlar om corona (keynessanalys).Orden är extraherade från materialet genom att kontrastera två textkällor mot varandra: alla artiklar om corona respektive allaartiklar som handlar om något annat för att identifiera ord som är unika för coronaartiklar (totalt n = 677 151 artiklar). Alla 19nyhetssajter ingår i figuren.

Omman använder orden från ordmolnet som utgångspunkt för att se hur de har förändrats över tidi nyhetsrubrikerna,5 så ser vi i figur 6 hur vissa ord framför allt används i inledningen av pandemin(corona, smittade, döda, sjuka, äldre, karantän) medan andra ord används senare under pandemin (vaccin,restriktionerna, munskydd ). Med andra ord, det är ett fokus på drabbade i början som över tid övergårtill ett fokus på hur man på bästa sätt ska begränsa eller stoppa smittan.

Det mest använda ordet under en kort intensiv period i mars 2020 är corona, då närmare fyra procentav artikelrubrikerna innehöll ordet. Det kanske inte låter som om andelen är speciellt omfattandemen det är i själva verket tvärtom: det är väldigt omfattande eftersom flera av orden är ovanliga ispråket.6

5 Att fokusera på just nyhetsrubrikerna, snarare än artiklarna som helhet, är intressant just därför att rubrikerna i regelär det första nyhetskonsumenter uppmärksammar.

6 Det beror på att ord är Zipffördelade, vilket innebär att det finns några få väldigt vanliga ord (exemeplvis och elleratt) och väldigt många ovanliga ord (som just nämnda Zipffördelade). Det får därmed betraktas som en stor andel närett hittills ovanligt ord som corona seglar upp till fyra procent av 677 151 artikelrubriker.

12

https://sv.wikipedia.org/wiki/Zipfs_lag


vaccin äldre äldreboenden

smittade strategin tegnell

restriktionerna sjuka sjukvården

karantän munskydd norge

döda finland folkhälsomyndigheten

corona covid danmark

jan2020

apr jul okt jan2021

jan2020

apr jul okt jan2021

jan2020

apr jul okt jan2021

0.00%

0.20%

0.40%

0.60%

0.00%

0.10%

0.20%

0.30%

0.20%

0.40%

0.60%

0.10%0.20%0.30%0.40%

0.00%

0.20%

0.40%

0.60%

0.00%0.10%0.20%0.30%0.40%0.50%

0.00%

0.50%

1.00%

1.50%

0.00%

0.10%

0.20%

0.30%

0.00%

0.50%

1.00%

0.10%

0.20%

0.30%

0.000%0.020%0.040%0.060%0.080%

0.25%0.50%0.75%1.00%

0.0%1.0%2.0%3.0%

0.20%0.40%0.60%0.80%1.00%

0.00%0.25%0.50%0.75%1.00%

0.00%

0.10%

0.20%

0.00%

0.20%

0.40%

0.60%

0.00%

0.50%

1.00%

1.50%

Corona Länder Personer/grupper Åtgärder

Figur 6. Hur användningen av vissa utvalda ord har utvecklats över tid (ordens andel av alla artikelrubriker).De flesta orden är utvalda från ordmolnet i figur 5 medan ett fåtal ord (exempelvis Finland) är tillagda för att komplettera övrigaord. Orden förekommer i artiklarnas rubriker (n = 677 151). Alla 19 nyhetssajter ingår i figuren.

Ser man till det konkreta språkbruket finns det däremot större skillnader mellan nyhetssajterna.Det har framför allt att göra med vilket medieslag det handlar om, om det exempelvis är publicservice eller kvällspress. I figur 7 visas en korrespondensanalys som är en metod för att reduceraflerdimensionella data till ett fåtal dimensioner som med fördel kan visas i en figur. Här framgårdet att olika medieslag väljer olika slags ord, och då i synnerhet kvällstidningar (Aftonbladet ochExpressen) samt public service (Sveriges Television) som hamnar i egna små kluster.

Nyhetssajten Arbetet hamnar betydligt längre ifrån resten av klungan med nyhetssajter. Det innebäratt språkbruket skiljer sig så pass mycket hos Arbetet, som har ett mer nischat fokus på ett enskiltämne, till skillnad från de övriga nyhetssajterna som har en bredare bevakning och därmed ocksåen bredare palett att hämta ord ifrån.

13


Däremot har några nyhetssajter tagits bort från figuren för att göra den mer lättöverskådlig. Omdessa inkluderades i figuren skulle Sveriges Radio hamna långt ut till vänster och resten av nyhets-sajterna i en klunga där de inte går att urskilja från varandra. Av det skälet har de tagits bort frånfiguren, och analysen gäller därför endast de nyhetssajter som är med i figuren. En av anledningarnatill att Sveriges Radio skiljer sig så pass mycket från resten av nyhetssajterna är att Sveriges Radio (tillskillnad från exempelvis Sveriges Television) skriver i stolpform med korta faktapåståenden, vilkettraditionella nyhetstexter som är mer berättande och målande sällan gör.7

Aftonbladet

Arbetet

Dagens Nyheter

ETC

Expressen

Feministiskt Perspektiv

Fria Tider

Göteborgs−Posten

Nya Tider

Nyheter Idag

Samhällsnytt

Samtiden Svenska Dagbladet

Sveriges Television

Sydsvenskan

−6

−3

0

3

6

−6 −3 0 3 6

Alternativ

Fackpress

Kvällspress

Lokalpress

Public service

Storstadspress

Figur 7. Olika medier har olika språkbruk om corona (korrespondensanalys av nyhetssajternas ord).De medier som är nära varandra i figuren använder samma ord i högre utsträckning, och de längre ifrån varandra användersamma ord i lägre utsträckning. Feministiskt Perspektiv, exempelvis, skriver även på engelska och hamnar därför något längreifrån övriga. Samtliga artiklar utom outliers ingår i analysen (n = 507 425). Stoppord har tagits bort innan analysen genomfördes.Outliers (Dagens Arbete, Dagens Industri, Sveriges Radio samt VLT) har också tagits bort för att visa på skillnaden i majoritetenav nyhetssajterna. När outliers inkluderades i figuren var de så långt ifrån de nuvarande nyhetssajterna att det inte längregick att urskilja några detaljer, bortsett från extremer. Av det skälet presenteras de nuvarande nyhetssajterna ensamma för attkommunicera mer detaljer mellan dem.

7 Jämför exempelvis artiklar från Sveriges Radio (https://sverigesradio.se/artikel/under-2020-dog-var-tredje-man-och-var-fjarde-kvinna-till-foljd-av-covid-19) respektive Sveriges Television (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/viruset-kan-ha-funnits-i-sverige-i-november).

14

https://sverigesradio.se/artikel/under-2020-dog-var-tredje-man-och-var-fjarde-kvinna-till-foljd-av-covid-19

https://sverigesradio.se/artikel/under-2020-dog-var-tredje-man-och-var-fjarde-kvinna-till-foljd-av-covid-19

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/viruset-kan-ha-funnits-i-sverige-i-november

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/viruset-kan-ha-funnits-i-sverige-i-november


Donald Trump mest omskrivna personen oavsett ämnesområde

Ett vanligt angreppssätt i medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning är att undersöka vilkaaktörer som kommer till tals. I traditionella manuella innehållsanalyser gör man oftast en lista påde personer man är intresserad av och kodar ett nyhetsmaterial för hand. När vi nu kan användaspråkteknologisk informationsextraktion (så kallad named-entity recognition) går det att automati-sera den här processen och få ett närmast totalurval av alla aktörer som förekommit. Analyser avsamtliga aktörer är sällsynta, och av det skälet kommer här väldigt deskriptiva analyser.

USA:s tidigare president Donald Trump är utan tvekan den mest omnämnda personen under helaperioden på 16 månader (se figur 8). Kort sagt har svenska medier haft en närmast extrem upptagen-het med allt som kretsar kring amerikansk politik i allmänhet och Donald Trump i synnerhet, vilketdelvis beror på att 2020 var ett valår för USA. Om man däremot begränsar analysen till artiklar omcorona framträder samma bild — om än något mindre — att det även här handlar mest om DonaldTrump. Denna nyhetsbevakning avspeglar sig också hos befolkningen, då omkring 99 procent avsvenskarna har hört talas om Trump (Oleskog Tryggvason, Oscarsson, & Wessman, 2021). Däre-mot har statsepidemiolog Anders Tegnell också blivit omnämnd i hög utsträckning under sammaperiod, och då främst relaterat till coronapandemin.

Om corona Om något annat

0 10 000 20 000 0 10 000 20 000

Donald Trump

Joe Biden

Zlatan Ibrahimovic

Stefan Löfven

Aleksej Navalnyj

Johan Nilsson

Therese Johaug

Aleksandr Lukasjenko

Anders Tegnell

Nyamko Sabuni

Frida Karlsson

Hanna Öberg

Ebba Andersson

Dejan Kulusevski

George Floyd

Donald Trump

Anders Tegnell

Stefan Löfven

Joe Biden

Lena Hallengren

Zlatan Ibrahimovic

Karin Tegmark−Wisell

Boris Johnson

Johan Carlson

Amanda Lind

Magdalena Andersson

Richard Bergström

Jair Bolsonaro

Björn Eriksson

Jimmie Åkesson

Figur 8. Mest omnämnda personerna i artiklar som handlar om corona respektive något annat (antal omnämningar).Namnen är utplockade automatiskt från artiklarna (n = 677 151) med hjälp av namedentity recognition och språkmodellenBERT och representerar närmast ett totalurval av alla namn i materialet. Tidningskolumnister, fotografer och skribenter varsnamn återkommer i texterna och rubriker har tagits bort, liksom namn som ej hängde ihop med något förnamn eller efternamn(exempelvis Olsson och Andersson). Alla 19 nyhetssajter ingår i figuren.

Generellt sett är de mest omnämnda kategorierna av individer politiker (Donald Trump, Stefan Löfven,Jair Bolsonaro), elitidrottare (Zlatan Ibrahimović, Therese Johaug) samt östeuropeiska diktatorer eller dis-sidenter (Aleksandr Lukasjenko respektive Aleksej Navalnyj). Om man skulle utvidga listan något merså skulle även flera amerikanska kändisar hamna bland toppen.

Alla medier, med några få undantag, har ett mycket större fokus på Donald Trump än någon annanperson, inklusive statsminister Stefan Löfven (se figur 9). De flesta större svenska nyhetsmedier

15

https://en.wikipedia.org/wiki/Named-entity_recognition


har också en liknande nyhetsvärdering (jämför Hvitfelt, 1985), vilket figuren till stor del återspeg-lar.8 Däremot skiljer sig Arbetet, Feministiskt Perspektiv, och VLT i fråga om vilka som är mestomnämnda. VLT har ett mer utpräglat perspektiv på Sverige (och lokaljournalistik, vilket dock inteframgår av figuren) medan Arbetet och Feministiskt Perspektiv har en alternativ nyhetsvärderingjämfört med helheten av nyhetssajter.

Donald TrumpAnders Tegnell

Stefan LöfvenJoe BidenZlatan Ibrahimovic


Stefan LöfvenZlatan IbrahimovicJoe Biden

SotoudehNasrin

KhandanGudrun SchymanAl−AbaniReza


Angela MerkelStefan Löfven

OrbánSebastian Kurz

Stefan LöfvenJimmie Åkesson

Donald TrumpLinus Bylund

Erik Dahlin

Anders TegnellDonald Trump

Stefan LöfvenJoe Biden

Lena Hallengren

Annika SundénMagdalena Andersson

Lena MickoSusanna Gideonsson

Eva Nordmark

Anders TegnellKarin Tegmark−Wisell

Donald TrumpJohan CarlsonStefan Löfven

Anders TegnellStefan Löfven

Donald TrumpJimmie ÅkessonAnn Linde


Donald TrumpAnders TegnellBerggren


Stefan LöfvenJoe BidenLena Hallengren


Stefan LöfvenJoe Biden

Angela Merkel


Stefan LöfvenAngela MerkelJoe Biden


Joe BidenStefan Löfven

Zlatan Ibrahimovic


Stefan LöfvenZlatan Ibrahimovic

Joe Biden

Anders TegnellDonald Trump


KhanLöfvenberg

Anders TegnellStefan Löfven

Donald TrumpLena Hallengren

Karin Tegmark−Wisell

Stefan LöfvenAnders Tegnell

Lena HallengrenJohan CarlsonKarin Tegmark−Wisell

Sveriges Television Sydsvenskan VLT

Samtiden Svenska Dagbladet Sveriges Radio

Nya Tider Nyheter Idag Samhällsnytt

Feministiskt Perspektiv Fria Tider Göteborgs−Posten

Dagens Nyheter ETC Expressen

Aftonbladet Arbetet Dagens Industri

0 1 000 2 000 3 000 0 1 000 2 000 0 100 200 300 400

0 50 100 150 200 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 0 1 000 2 000 3 000

0 30 60 90 0 100 200 300 0 50 100 150 200 250

0 20 40 60 80 0 250 500 750 1 000 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

0 1 000 2 000 0 200 400 600 0 2 000 4 000 6 000

0 1 000 2 000 3 000 4 000 0 20 40 60 0 250 500 750

Anders Tegnell Donald Trump Någon annan

Figur 9. Mest omnämnda personerna om corona hos respektive nyhetssajt (antal omnämningar).Namnen är utplockade automatiskt med hjälp av namedentity recognition och språkmodellen BERT, och representerar närmastett totalurval av alla namn i artiklar om corona (n = 170 116). Tidningskolumnister som har sitt namn i rubriken har plockats bort.Notera att Dagens Arbete är bortplockad från figuren för att göra figuren symmetrisk (de skrev mest om andra än Trump).

8 Det är en skillnad mellan vad journalister värderar som nyheter och vad de till slut väljer för publicering (Nord &Strömbäck, 2005). I den här rapporten används nyhetsurvalet som inferens till nyhetsvärderingen.

16


Notera även att oppositionspolitiker heller inte är speciellt framträdande i artiklar om corona, ut-an mest omnämnda är regeringen och dess ministrar. Det beror delvis på att mest artiklar skrevsunder inledningen av pandemin men också för att det rådde en politisk borgfred och oppositions-politikerna slöt upp bakom regeringen under coronapandemin, åtminstone fram till juni 2020 då enpartiledardebatt i Agenda mer eller mindre bröt borgfreden (Ghersetti & Odén, 2021).

Sett över tid finns det däremot lite större variation kring vilka personer som omnämns (figur 10).Under mars 2020, exempelvis, blev Anders Tegnell tillfälligt mer omnämnd än Donald Trump närFolkhälsomyndigheten hade presskonferenser varje dag. Men under det amerikanska presidentvalet2020 blev det närmast en explosion av artiklar om Trump.

Magdalena Andersson Richard Bergström Stefan Löfven Zlatan Ibrahimovic

Jair Bolsonaro Joe Biden Karin Tegmark−Wisell Lena Hallengren

Amanda Lind Anders Tegnell Boris Johnson Donald Trump

jan2020

maj sep jan2021

jan2020

maj sep jan2021

jan2020

maj sep jan2021

jan2020

maj sep jan2021

500

1 000

1 500

2 000

2 500

500

1 000

1 500

2 000

2 500

500

1 000

1 500

2 000

2 500

Svensk Utländsk

Figur 10. Ett urval av de mest omnämnda personerna om corona över tid (antal omnämningar).Namnen är utplockade automatiskt med hjälp av namedentity recognition och språkmodellen BERT och representerar närmastett totalurval av alla namn i artiklar om corona (n = 170 116). Namnen är valda från figur 8.

Finansminister Magdalena Andersson omnämns kontinuerligt, men något mer under våren 2020när diskussioner om ekonomin blir aktuella då restauranger och industrier hålls stängda och flerblir arbetslösa eller permitterade som följd. Idrottsminister Amanda Lind får sedan uttala sig omhuruvida idrottsevenemang kan pågå som vanligt under sommaren, och när fotbollsspelaren ZlatanIbrahimović blir smittad av coronaviruset blir även det en stor nyhet, framför allt i kvällspressen, ochpå Twitter får Ibrahimovićs inlägg över en miljon gillningar.9 Vaccinsamordnare Richard Bergströmblir mer och mer omnämnd i samband med att vaccin börjar produceras och distribueras underhösten 2020.

När programledaren Adam Alsing gick bort i covid-19 den 15 april 2020 blev även det en stornyhet som täckte flera nyhetssajter och som sannolikt förstärkte allvaret med coronapandemin hos

9 https://twitter.com/ibra_official/status/1309142915210506244.

17

https://twitter.com/ibra_official/status/1309142915210506244


medborgarna.10 Men trots en ganska intensiv nyhetsrapportering av Alsings bortgång återspeglasdet dock inte i den här analysen (som främst fokuserar på det mest frekventa), delvis beroende påatt det var en kort nyhetsrapportering utspridd över endast ett par dagar. På Aftonbladets förstasida,exempelvis, var det knappt tre procent av artiklarna som handlade om Adam Alsing den 15 april2020, och artiklarna ifråga låg på förstasidan under drygt två veckor framåt för att sedan försvinna.

USA står i nyhetsmediernas blickfång

Pandemin är global och drabbar i stort sett alla länder i varierande utsträckning. Trots det vändersvenska medier framför allt sina blickar mot vad som händer i USA och till viss del Västeuropa. Ifigur 11 ser vi de länder som omnämns i nyhetsartiklar som handlar om corona, vilket inte skiljer sigspeciellt mycket mot hur nyhetsrapporteringen ser ut när det inte pågår en pandemi (då Afrika inteheller omnämns speciellt mycket). Inledningsvis fanns det dock ett tillfälligt ökat intresse för Kinaoch Italien där dels utbrottet skedde i kinesiska Wuhan och där dels många svenskar skidsemestradei italienska alperna under de svenska sportloven. Nyhetsrapporteringen av Västeuropa är också myc-ket mer omfattande än rapporteringen av Östeuropa. Detta följer i mångt och mycket traditionellnyhetsvärdering där närhet i tid, kultur och geografi är några av de främsta urvalskriterium för vadjournalister betraktar som nyheter (Hvitfelt, 1985).11 Länder i Afrika och Oceanien (bortsett frånAustralien) nämns ytterst sällan i jämförelse.

3 000

6 000

9 000

Omnämnanden

Figur 11. Länder i världen som omnämns i artiklar om corona (antal omnämningar).Notera att USA förmodligen är underskattat med tanke på att landet också benämns på flera andra sätt (exempelvis Amerika).Totalt ingår 170 116 artiklar om corona i figuren från alla 19 nyhetssajter. Sverige är undantaget från omnämnanden.

10 Se exempelvis https://www.expressen.se/nyheter/adam-alsing-ar-dod/.11 Vid analys av artikelrubrikerna framgick dessutom att ord som ny, nya och nytt återkom ofta och i stor utsträckningunder perioden.

18

https://www.expressen.se/nyheter/adam-alsing-ar-dod/


Genom att använda data för dödsfallen i corona i världen går det även att undersöka mediernas över-och underrapportering. Det vill säga, vilka länder som omnämns mer jämfört med antal dödsfalloch vilka länder som omnämns mindre jämfört med antal dödsfall. Den här typen av analys är ettgrovt mått på över- och underrapportering som dock ignorerar varför länderna omnämns. Men dåsyftet är att få just en överblick är det själva poängen. Under en pandemi som drabbar hela världenpå ett liknande sätt kan dessutom ett antagande om homogenitet i nyhetsrapporteringen (som attjournalister jämför eller rapporterar om antal dödsfall i olika länder) vara mer lämpligt än annars.

Mätt på detta vis framkommer det att Mexiko, Indien och i synnerhet Brasilien är kraftigt under-rapporterade (figur 12). Däremot är det en överrapportering av Kina samt Västeuropa och våranordiska grannländer. Att grannländerna, och då främst Norge och Danmark, är överrepresentera-de i bevakningen jämfört med dödsfallen hänger med största sannolikhet ihop med att dessa länderhar lyckats pressa ned smittan betydligt bättre än Sverige. En kontinuerlig jämförelse mellan grann-ländernas hantering av coronapandemin är därför naturlig när länderna avviker från varandra.

−2

−1

0

1

Över− (+) ochunderrapportering (−)

Figur 12. Över och underrapportering i förhållande till antal dödsfall i covid19 (zvärden).Rött indikerar överrapportering och blått underrapportering (grått = data saknas), med Sverige undantaget. Måttet för överrapportering och underrapportering är konstruerat genom att subtrahera zvärdena för antal artiklar från antal dödsfall. Artiklar omcorona (n = 170 116) från alla 19 nyhetssajter ingår i figuren (data för dödsfall t.o.m. maj 2021 från Max Roser & Hasell, 2020).

En kontinuerlig jämförelse med Norge återspeglas även i den svenska pressen där Frode Forlandpå norska Folkehelseinstituttet upprepade gånger inte namngavs i rubriker, utan i stället beskrevssom “Norges Tegnell” för att jämföras med den svenska motsvarigheten, statsepidemiolog AndersTegnell.12

Trots att Sverige har en närmast extrem överrepresentation i bevakningen av USA normalt sett(det vill säga innan pandemin bröt ut) blir landet ändå inte mycket överrepresenterat med tanke på

12 Se exempelvis https://www.expressen.se/tv/nyheter/dina-fragor/norges-tegnell-darfor-klarade-vi-pandemin-battre/.

19

https://www.expressen.se/tv/nyheter/dina-fragor/norges-tegnell-darfor-klarade-vi-pandemin-battre/

https://www.expressen.se/tv/nyheter/dina-fragor/norges-tegnell-darfor-klarade-vi-pandemin-battre/


att USA har väldigt många dödsfall i covid-19, sett till resten av världen, med över en halv miljonrapporterade dödsfall under maj 2021 (Max Roser & Hasell, 2020).

Andra länder kontrasteras mot USA

Om vi i stället fokuserar på vilka länder (liksom platser) som omnämns mest så kan vi i figur 13se att det är flera av G7-länderna som omnämns allra mest, det vill säga rika och industrialiseradeländer. Dessutom omnämns andra länder ofta i förhållande till USA. Det vill säga, svenska mediertalar om Sverige och USA, Kina och USA liksom Europa och USA. USA blir med andra ord en sortsvärldens mittpunkt dit alla frågor kan kontrasteras. Samtidigt omskrivs våra nordiska grannländerofta tillsammans, och då i synnerhet med Norge som jämförelsepunkt.

Brasilien

Danmark

EU

Europa

Finland

Frankrike

GöteborgItalien

Kina

Kristianstad

London

Malmö

Malmöhus

New York

Norge

Skåne

Spanien

Stockholm

Storbritannien

SverigeTyskland

USAVita huset

Västerås

Västmanland

Västra Götaland

Wuhan

Figur 13. Platser som omnämns allra mest (nätverksanalys).Ju större bubbla, desto fler gånger omnämns platserna. Ju tjockare streck mellan två bubblor, desto fler gånger omnämnsbåda platserna tillsammans. Avståndet mellan bubblorna saknar betydelse, utan bubblorna är endast placerade för att görafiguren så lätt att tyda som möjligt. Platserna är utplockade från artiklarna automatiskt med hjälp av namedentity recognitionoch språkmodellen BERT, och representerar närmast ett totalurval av alla platser i materialet. Artiklar om corona (n = 170 116)från alla 19 nyhetssajter ingår i figuren.

Om public service (Sveriges Radio och Sveriges Television) exkluderas skulle en hel del mindresvenska städer och regioner (såsomMalmöhus och Kristianstad) inte kommamed i figuren. Detta ärdelvis en konsekvens av urvalet av nyhetsmedier som inkluderar nationella eller Stockholmsbaserademedier (såsomDagens Nyheter), men också för att public service har en omfattande lokalbevakningav Sverige som andra nyhetssajter saknar.

20


Mediekonsumtion

Medieinnehåll ger oss en fingervisning om vad medborgarna kan uppmärksamma. Panelstudier därmedborgarna får svara på samma frågor flera gånger ger oss en fingervisning om vad medborgarnahar uppmärksammat under en specifik period under coronapandemin (se Ghersetti & Odén, 2021).För att komplettera dessa metoder kan vi också studera de öppna datakällor som finns tillgängligapå nätet hos exempelvis Google och Wikipedia. Medan en panelstudie kräver att deltagarna aktivtsvarar på frågor är datakällorna på nätet däremot passiva eftersom datan samlas in och tillgängliggörsautomatiskt från människors beteende (Johansson m.fl., 2018). Detta kan ytterligare kompletterabilden av vilket medieinnehåll som har konsumerats och efterfrågats av medborgarna.

Flest coronasökningar på Google den 11 mars

Den 11mars 2020 var det sommest sökningar på ordet corona (figur 14). Här kan vi tala om en kraftigdagordningseffekt (McCombs & Shaw, 1972). Det vill säga, när nyhetssajternas förstasidor mer ellermindre domineras av att corona blivit en pandemi får det också effekter på vad medborgarna sökerefter. Under november 2020 syns även en topp i sökstatistiken när den andra vågen av smittspridningoch dödsfall slår till, men den är tillnärmelsevis inte lika kraftig som den första vid 11 mars.

11 mars

0

25

50

75

100

jan2020

mar maj jul sep nov jan2021

mar

Sökord

corona

covid

covid 19

Figur 14. Sökningar om corona på svenska Google över tid (relativ sökvolym).Relativ sökvolym är ett normaliserat mått från 0 till 100 där 100 representerar när sökordet användes som mest under den givnaperioden och platsen (samt i relation till de övriga sökorden). Google offentliggör däremot inte hur många sökningar som gjorts.

Däremot säger denna statistik inget om antalet sökningar eftersom Google inte offentliggör dentypen av uppgifter kring ett specifikt sökord genom Google Trends, deras primära verktyg för attanalysera trender i sökningar.13 Men Google är hur som helst ett viktigt verktyg för att söka efterinformation och används av runt 96 procent av svenskarna, åtminstone någon gång, och av runt 61procent av svenskarna varje dag (Davidsson, Palm, & Melin Mandre, 2019).

Google låter oss även ta ut information om var de flesta sökningarna har genomförts geografiskt(om än bara relativ sökvolym). Om vi utgår från veckan runt den 11 mars 2020 kan vi se att detframför allt var i Halland och Stockholmsområdet som flest sökningar skedde, men generellt settockså i de andra storstadsområdena kring Göteborg ochMalmö (figur 15). Varför så många sökning-ar genomfördes i Halland vid tillfället är svårt att svara på med blott denna data, men de hade sitt

13Man kan förvisso använda annonseringsverktyget Google Ads för att få reda på ungefärligt antal sökningar som görskring ett sökord i allmänhet och just nu, men då får man dock inga trender över tid.

21


första positiva provsvar av covid-19 den 8 mars, vilket säkert kan ha påverkat nyhetsrapporteringenoch därmed även medborgarnas sökningar.14 Norrbotten och Västerbotten har också en stor delav sökvolymen jämfört med mellersta Sverige, även om sökvolymen generellt sett är väldigt hög iSverige under perioden.

Det är dock viktigt att påpeka att geografin för sökningarna är ungefärlig och baseras på var Googleidentifierar att sökningarna görs ifrån. En person som sitter i Göteborg, men exempelvis surfar viaett företagsnätverk i Stockholm, kommer med största sannolikhet att uppfattas som Stockholm avGoogle.15

60

70

80

90

100

Relativsökvolym

Figur 15. Sökningar om corona på svenska Google under pandemiveckan (relativ sökvolym).Avser veckan som Världshälsoorganisationen WHO deklarerade corona som en pandemi (9–15 mars 2020). Relativ sökvolymär ett normaliserat mått från 0 till 100 där 100 representerar när sökordet användes som mest under den givna perioden ochplatsen. Google offentliggör däremot inte hur många sökningar som gjorts.

Omman sökte på corona, vad möttes man av för slags sökresultat? Under tidig sommar 2020 möttesman av omfattande samhällsinformation om coronaviruset. I figur 16 är informationen om coronarödmarkerad, där vi bland annat kan se statistik över smittspridning, information från myndigheter,hänvisning till officiella myndighetskonton på sociala medier, symptom och behandling för covid-19samt länkar till vidare information hos Folkhälsomyndigheten samt den myndighetsgemensammasajten Krisinformation.se.

Trots många farhågor om att människor skulle riskera bli helt isolerade från viktig samhällsinforma-tion genom sitt internetanvändande och personaliseringsalgoritmer som sorterar bort sådant sominte intresserar individer (se Dahlgren, 2021), verkar det snarare te sig tvärtom: det har generelltsett varit svårt att undvika samhällsinformation om pandemin även genom sökmotorer. Liknandemyndighetsinformation har även presenterats på Facebook och Twitter vid sökningar på corona.

14 Se sammanställning för Halland i mars 2020 på https://norrahalland.se/coronalaget-i-halland/.15 Såvida man inte är inloggad genom sitt konto där man sedan tidigare identifierats som Göteborg.

22

https://norrahalland.se/coronalaget-i-halland/


Figur 16. Sökresultat efter sökning på corona på Google 27 maj 2020.Officiell myndighetsinformation angående corona och covid19 visas med röda rektanglar. Sökningen är genomförd genom enanonymiseringsproxy i Västra Götaland och i webbläsarens Inkognitoläge där cookies och dylikt är raderade från webbläsarenför att minimera att tidigare sökningar påverkar sökresultatet.

Människor sökte dock inte bara efter corona. Google tillhandahåller även relaterade sökord, det villsäga sökord som ofta förekommer tillsammansmed andra sökord under den tiden som en användaregör flera olika sökningar (se figur 17). Utifrån dessa sökord kan vi därför identifiera tre typer avGoogle-sökningar som användarna huvudsakligen gjorde:

23


• allmänt informationsökande om viruset och dess smittspridning (sverige corona, corona i sverige,corona statistik) med specifika hänvisningar till större massmedier (corona aftonbladet, corona svt).

• vilka symptomen är och hur man testar sig (covid symptom, covid test, test covid 19).• samt information om skydd genom vaccination (vaccination, vaccin covid ).

corona covid covid 19

0 25 50 75 100 0 25 50 75 100 0 25 50 75 100

covid test

test covid 19

covid 19 sverige

symtom covid 19

skåne covid 19

covid 19 symptom

covid symptom

1177 covid 19

covid 19 vaccin

1177 covid

covid 19covid test

covid sverigecovid 19 testtest covid 19

1177 covidvaccin covid

symtom covidcovid symptom

covid skånecovid 19 sverige

sverige corona

corona virus

corona aftonbladet

corona symptom

corona i sverige

corona statistik

symtom corona

corona svt

test corona

corona stockholm

Relativ sökvolym

Figur 17. Coronasökord som användes tillsammans med andra sökord (relativ sökvolym).Relativ sökvolym är ett normaliserat mått från 0 till 100 där 100 representerar när sökordet användes som mest under den givnaperioden och platsen (samt i relation till de övriga sökorden). Google offentliggör däremot inte hur många sökningar som gjorts.

Wikipedia mest besökt i början av pandemin

Encyklopedier som Wikipedia används främst för kunskapsinhämtning och utgör därmed en braindikator på informationssökande och kunskapstörst. Under 2019, exempelvis, använde omkring83 procent av befolkningen Wikipedia någon gång, medan drygt 10 procent använde det dagligen(Davidsson m.fl., 2019).

Omman ser till några utvalda Wikipedia-artiklar och hur många sidvisningar de haft under periodenför coronapandemin framgår det att de flesta artiklar blev som mest besökta under mars 2020(figur 18). Här kan vi exempelvis se att Wikipedia-artikeln Pandemi hade tiotusentals sidvisningarsamma dag som Världshälsoorgansationen WHO deklarerade coronaviruset som en pandemi den11 mars 2020.

Intressant nog hade artikeln Coronavirus flest sidvisningar i slutet av januari 2020, när mediernaförsiktigt började skriva om det nya viruset som spreds i Kina, innan pandemin bröt ut en drygmånad senare. Detsamma kan sägas om Wikipedia-artikeln MERS−CoV som även den besöktes ihögre utsträckning i slutet av januari än under mars.

24


Pandemi Virus

MERS−CoV Outbreak_–_i_farozonen

Folkhälsomyndigheten Luftvägsinfektion

Covid−19 Epidemi

Coronaviruspandemin_2019–2020 Coronavirusutbrottet_2020_i_Sverige

Corona_(öl) Coronavirus

Anders_Tegnell Corona

jan2020

apr jul okt jan2021

apr jan2020

apr jul okt jan2021

apr

0

500

1 000

010 00020 00030 000

0

1 000

2 000

01 0002 0003 0004 0005 000

01 0002 0003 0004 000

0100200300400

01 0002 0003 000

02 5005 0007 500

10 000

0250500750

0

1 000

2 000

0500

1 0001 5002 0002 500

0300600900

0300600900

0

20 000

40 000

Figur 18. Utvecklingen över tid bland utvalda svenska Wikipediaartiklar (antal artikelvisningar).Respektive artikelnamn kommer från webbadressen, exempelvis Anders_Tegnell från https://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Tegnell. Notera särskilt hur Coronavirus och MERSCoV hade fler visningar i februari 2020, en dryg månad innan Världshälsoorganisationen WHO deklarerade corona som en pandemi den 11 mars 2020 (grå streckad vertikal linje i figuren). Outbreak ifarozonen är en film om ett virusutbrott som också blev populär kortvarigt under perioden. Data från Wikipedia.

Trenden över tid när man ser flera källor på en gång

Fördelen med datoriserade metoder är att de kan ge en överblick över ett stort material som enenskild människa aldrig kan få. För att spinna vidare på den idén presenteras här flera olika källormed vitt skilda innehåll sida-vid-sida (eller rättare sagt staplade på varandra), men där trenden övertid enkelt kan utläsas trots källornas olikheter.

Vid en första anblick av figur 19 är det uppenbart att informationsbehovet är som allra störst ibörjan av pandemin. Människor googlar och söker på Wikipedia som allra mest under februarioch främst mars 2020. Under hösten 2020 är det däremot inte speciellt stor ökning av Google-sökningar trots den andra vågen med dödsfall. Detta indikerar att informationsbehovet exempelvis

25

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Tegnell

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Tegnell


är tillfredsställt bland en stor del av befolkningen, eller att befolkningen inte längre är intresseradeav mer information på grund av informationströtthet.

Här kan man också lyfta fram fenomenet news finds me perception (Gil de Zúñiga & Diehl, 2019).Det är en individs antagande om att viktig information förr eller senare kommer att dyka upp iindividens nyhetsflöde (främst i sociala medier) genom vänner och (avlägsna) bekanta. Därmed kanden aktiva informationsinhämtningen (som att exempelvis själv söka på Wikipedia) övergå till enmer passiv informations- och nyhetsinhämtning efterhand (som att följa vad andra säger eller skriverom pandemin). Med andra ord, bara för att man inte själv söker information aktivt behöver det intebetyda att man inte nås av viktig information.

Dödsfall covid−19

Wikipedia−artikeln "Corona"

Google−sökningar "corona"

Andel coronanyheter på förstasidan (% aftonbladet.se)

jan2020

feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan2021

feb mar

0

20

40

60

80

255075

100

500

1 000

0

50

100

Figur 19. Utvecklingen över tid bland ett antal utvalda mediekällor.Genom att låta Yaxeln variera fritt är det möjligt att se trenden över tid trots källornas olikheter. Streckad linje representerar 11mars 2020 då corona utropades som en pandemi av VärldshälsoorganisationenWHO. Översta linjen visar andelen coronaartiklarpå förstasidan på aftonbladet.se per vecka. Andra linjen visar relativ sökvolym för antalet Googlesökningar på corona per vecka.Tredje linjen representerar antal sidvisningar på Wikipediaartikeln Corona per dag. Fjärde och nedersta linjen representerarantalet dödsfall i covid19 per vecka, enligt Socialstyrelsen.

26


Metod

Syftet med den här rapporten har, förutom att analysera medieinnehåll och mediekonsumtion kringcoronapandemin, också varit att testa och utveckla metoder för datoriserad innehållsanalys inommedie- och kommunikationsvetenskaplig forskning. Sådana analyser har vissa fördelar men ocksåvissa begränsningar.

Fördelar med analyser inspirerade från språkteknologin

Datoriserade analyser är ett kraftfullt komplement till manuella innehållsanalyser där ett par mänsk-liga ögon går igenom materialet och kodar manuellt.

Metoderna i den här rapporten har hämtas från bland annat korpuslingvistik och datorvetenskapen(såsom maskininlärning och Natural Language Processing, NLP) med syftet att svara på mer sam-hällsvetenskapliga frågeställningar. Fördelen med datoriserade metoder är flera. De möjliggör blandannat att den samhällsvetenskapliga forskningen kan:

• samla in och analysera hela populationen (totalurval) i stället för att göra mindre urval. Dåslipper man dessutom mycket inferentiell statistik.16

• automatisera delar av arbetet som i dagsläget görs manuellt (exempelvis att identifiera aktörereller organisationer).

• komplimentera och utvidga befintliga manuella metoder (exempelvis genom att märka uppdata genom enmanuell innehållsanalys, så kallad annotering, som sedan används för att byggaklassificeringar för maskininlärningsmodeller).

• identifiera latenta mönster som inte kan överblickas med mänskliga ögon.• peka ut riktningen för var någonstans mer tidskrävande och manuella analyser kan ta sinbörjan (för exempelvis mer ingående närstudier av texten).

Ordlistor för att identifiera teman och ämnen

Att använda ordlistor är ett väl beprövat sätt att identifiera medieinnehåll på olika sätt, och användesför att identifiera teman i exempelvis figur 4. Ordlistor går snabbt att skapa och kan skräddarsysutifrån ett specifikt ämnesområde. I det här fallet användes till en början en amerikansk ordlistasom översattes till svenska och som utökades med ord anpassade för svenska förhållanden. Utifråndessa ord kan man sedan automatiskt hitta närbesläktade ord i nyhetstexterna.17 På så vis byggsordlistan upp empiriskt och iterativt i nära anslutning till materialet ifråga.

Det finns andra modeller som också är mer automatiska och kan hjälpa till att identifiera ämnen,exempelvis topic models eller structural topic models (t.ex. Blei, 2012).18 Till skillnad från ordlistor som ärdeduktiva (eller a prioriska) så kan topic models hjälpa till att identifiera latenta ämnen i materialet (aposterioriskt). Om man vill styra modellen något mer kan man använda nyckelordsassisterade topicmodels (Eshima, Imai, & Sasaki, 2021) som, likt analyser baserade på ordlistor, kan styra analysenmot de ämnen man på förhand är intresserad av.

16 Däremot riskerar små men återkommande systematiska fel bli omfattande när de genomförs i stor skala.17 Det kan ske genom att leta upp ord som ofta förekommer tillsammans i materialet (såsom co-occurrences) eller, om manännu inte har samlat in något textmaterial, ord som följer ett annat ord som går att predicera med en språkmodellsom BERT (exempelvis, om man matar in “till syvende och” kommer modellen föreslå “sist” med hög sannolikhet).

18 Dessa modeller valdes bort för den här rapporten bland annat med tanke på tidsåtgången.

27


Hitta namn och platser i text

För att identifiera namn och platser i materialet (se exempelvis figur 8 och figur 13) har named-entityrecognition (NER) använts tillsammans med en svensk version av språkmodellen BERT, eller Bidirec-tional Encoder Representations from Transformers som är det fullständiga namnet (Devlin, Chang, Lee, &Toutanova, 2019). Denna språkmodell, som ursprungligen är utvecklad av Google, representerar re-lationerna mellan ord (och ordens avstånd) i språket efter att modellen har tränats på flera gigabyteeller terabyte med text och därmed “lärt” sig språket. Dessvärre för oss svensktalande är mycket avdetta arbete gjort på engelsk text, men Kungliga Biblioteket har tränat en svensk version av BERTsom de också tillgängliggjort på nätet (Malmsten, Börjeson, & Haffenden, 2020).19 Kungliga Biblio-teket rapporterar en träffsäkerhet (F-score) på 95,8 samt 96,1 procent för platser respektive personer.Denna modell har varit oumbärlig för den här rapporten.

Språkmodeller och totalurval i all ära, men det kan också vara värt att nämna den bias som säkertfinns inbyggd i dessa modeller. En språkmodell som BERT är nämligen tränad på befintligt språk.I den svenska BERT-modellens fall rör det sig om ungefär 20 gigabyte svensk text från svenskaWikipedia, forum, statliga publikationer med mera (Malmsten m.fl., 2020). BERT är därmed enempirisk modell som representerar hur språk normalt sett används i dessa källor. Om amerikanskanamn förekommer i stor utsträckning i träningsmaterialet är därför tröskeln för att lära sig kontextenkring dessa namn sannolikt lägre. Denna eventuella bias undersöks inte i denna rapport, men skaåtminstone inte glömmas bort när resultaten tolkas.

Hur Sverige bör underlätta datoriserade analyser

Även om det är frestande att se datoriserade metoder som en ersättning till manuella innehållsana-lyser är det förvånansvärt många gånger precis tvärtom: Det är tack vare manuella innehållsanalysersom kodat (annoterat) stora textmaterial som gör det möjligt för maskiner att automatiskt extra-hera information som samhällsvetenskapliga forskare är intresserade av. Det innebär att bra ochhögkvalitativa manuella innehållsanalyser är viktigare nu än vad de någonsin varit tidigare! Om en manuell in-nehållsanalys ligger till grund för fortsatta automatiserade analyser innebär det att en lågkvalitativmanuell innehållsanalys därmed skapar en lika lågkvalitativ datoriserad modell, och därmed att denlåga kvaliteten fortplantar sig systematiskt och i värsta fall också i stor skala när modellen tillämpaspå exempelvis totalurval. Det vill säga, principen skit in, skit ut gäller fortfarande.

Inom forskningen talar man ibland om kumulativitet, det vill säga att ny forskning bygger vidare påtidigare forskning. I det här fallet, i den här rapporten vad gäller metoden, är det sannerligen såeftersom varje steg onekligen bygger vidare på all den teknik som språkforskare, lingvistiker ochsystemvetare har tagit fram. Detta skiljer sig väsentligt från den manuella innehållsanalysen som of-ta förekommer inom medievetenskaplig forskning där varje forskare mer eller mindre självständigtproducerar en analys från scratch. Sådana analyser leder sällan till kumulativitet, utan varje forska-re tenderar att uppfinna hjulet för varje ny innehållsanalys (bortsett från eventuella kodscheman).Generellt sett har det inte funnits en tradition att dela vare sig data eller material bland forskare(Zhu, 2020). Det skapar också svårigheter att utveckla standardiserade instrument, även om detsåklart finns mer eller mindre explicita överenskommelser om hur forskare bör gå tillväga baseratpå tidigare forskning.

För att förbättra kumulativiteten, och inte börja om från noll varje gång en datoriserad analys skagenomföras, bör det därför ske några systematiska och institutionella förändringar. Om Sverige,

19 https://github.com/Kungbib/swedish-bert-models.

28

https://github.com/Kungbib/swedish-bert-models


universiteten och kanske i synnerhet den medie- och kommunikationsvetenskapliga disciplinen villsatsa på dessa typer av analyser bör därför följande starkt beaktas:

1. Det bör finnas infrastruktur för insamling av text- och nyhetsmaterial. Alla datoriserade analyser krävernågon slags rådata som sitt grundmaterial, och denna data måste samlas in på ett sätt somär strukturerat, det vill säga där texten, publiceringskanal, publiceringsdatum samt annan me-tadata är väl separerade från varandra, och är av hög kvalitet. Det mest omfattande arbetetbestår därför i att bygga upp en infrastruktur för automatisk insamling av nyhetskällor, menden måste också underhållas över tid. Kommersiella aktörer har förvisso liknande tjänsterför sina kunder, som Retrievers databas Mediearkivet, men dessa kommersiella tjänster (lik-som deras kunder) är sällan intresserade av de frågor som samhällsforskare är intresserade av.Detta kräver i synnerhet tid och tekniska resurser.

2. Manuella innehållsanalyser liksom mediedata bör långtidsarkiveras. När data väl är insamlad måsteden lagras på ett framtidsbeständigt sätt. Dessvärre är det svårt att hitta både kodböcker ochmediedata från tidigare forskning, då dessa antingen slängs eller ligger i någon byrålåda (me-taforisk eller verklig) och sällan når andra forskares ögon. Det gäller både själva kodschematoch det som kodschemat refererar till, det vill säga nyhetstextens innehåll. Innehållet bör (ock-så) sparas i öppna format som kan läsas in i framtiden utan krav på proprietär programvara.Även om text är vanligast bör även bilder, ljud och video sparas digitalt för långtidslagring omframtida analyser ska kunna använda detta. Detta ställer särskilda krav på infrastruktur ochupphovsrätt för forskning. Det kräver också ett förändrat förhållningssätt bland forskare attfaktiskt vilja dela data och material med varandra.

3. Manuella innehållsanalyser av mediedata bör vara standardiserade och maskinläsbara. Ett kodschema lik-som dess färdiga datafil med kodat material är alltid en form av strukturerade data. Däremotär det inte säkert att dessa kanmaskinläsas, vilket försvåras av något så enkelt som att kodsche-mat är ett textdokument eller att det är skrivet på fysiskt papper. Kodschema och datafiler börfölja de metadatastandarder som utvecklats för att enkelt tillgängliggöras och konsumeras ochäven bli sökbara. Här krävs därför ökad standardisering för att man lättare ska kunna utbytadata med varandra, både vad gäller kodningsinstrument och de slutliga datafilerna som liggertill grund för analyserna, i synnerhet över språkgränserna där annars engelska och kinesiskaär de dominerande språken (åtminstone sett till stora delar av datavetenskapen). Detta kräveratt forskare kommer överens om att använda standardiserad metadata och dokumentation,eller uppfinner sådan vid behov.

Öppen data och licens

Nyhetsartiklarna som ligger till grund för rapporten är tillgängliga via Svensk nationell datatjänst(SND) på https://doi.org/10.5878/d18f-q220. Fulltexten kan däremot inte offentliggöras på grundav upphovsrätt. I stället tillgängliggörs en så kallad document-term matrix (DTM) där frekvensen av allaord för respektive artikel förekommer (med andra ord en bag-of-words-modell). En DTM är möjligatt dela eftersom den inte kan användas för att återskapa nyhetstexterna. Dessvärre innebär det attnågra av analyserna inte kan reproduceras.

Rapporten är licensierad med Creative Commons Erkännande-IngaBearbetningar 4.0 Internationell(CC BY-ND 4.0).

29

https://doi.org/10.5878/d18f-q220

https://creativecommons.org/licenses/by-nd/4.0/




Datakällor och bibliotek som användes

Datakällor:

• Svensk Text för länder, stoppord, ordlistor kring pandemin samt känsloord på svenska (Dahl-gren, 2018).20

• Our World in Data för statistik om dödsfall i covid-19 i olika länder (Max Roser & Hasell,2020).

• Socialstyrelsen för statistik om dödsfall i covid-19 i Sverige sammanställd av AdamAltmejd.21

Bibliotek/paket för R och Python:

• Mechanical News för insamling av svenska nyhetsartiklar online.22• quanteda för korrespondensanalys, tokenisering, keyness m.m. (Benoit m.fl., 2018).• tidytext för tokenisering (Silge & Robinson, 2016).• ggraph för nätverksvisualisering (Pedersen, 2021).• tidyverse för allmän databearbetning (Wickham m.fl., 2019).• Swedish BERT för den svenska BERT-språkmodellen från Kungliga biblioteket (Malmstenm.fl., 2020).23

20 https://github.com/peterdalle/svensktext.21 https://github.com/adamaltmejd/covid.22 https://github.com/peterdalle/mechanicalnews.23 https://github.com/Kungbib/swedish-bert-models.

30

https://github.com/peterdalle/svensktext

https://github.com/adamaltmejd/covid

https://github.com/peterdalle/mechanicalnews

https://github.com/Kungbib/swedish-bert-models


Referenser

Benoit, K., Watanabe, K., Wang, H., Nulty, P., Obeng, A., Müller, S., & Matsuo, A. (2018). quanteda:An R package for the quantitative analysis of textual data. Journal of Open Source Software, 3(30),774. doi:10.21105/joss.00774

Blei, D. M. (2012). Probabilistic topic models. Communications of the ACM, 55(4), 77–84.doi:10.1145/2133806.2133826

Bondi, M., & Scott, M. (Red.). (2010). Keyness in texts. Amsterdam, Philadelphia: John BenjaminsPub. Co.

Dahlgren, P. M. (2018). Svensk text. Svensk nationell datatjänst. Hämtad från https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/ext0278

Dahlgren, P. M. (2021). A critical review of filter bubbles, and a comparison with selective exposure.Nordicom Review, 42(1), 15–33. doi:10.2478/nor-2021-0002

Davidsson, P., Palm, M., & Melin Mandre, Å. (2019). Svenskarna och internet 2019. Stockholm.SE(Stiftelsen för internetinfrastruktur). Hämtad från https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/

Devlin, J., Chang, M.-W., Lee, K., & Toutanova, K. (2019). BERT: Pre-training of Deep BidirectionalTransformers for Language Understanding. arXiv:1810.04805 [cs]. Hämtad från http://arxiv.org/abs/1810.04805

Eshima, S., Imai, K., & Sasaki, T. (2021). Keyword Assisted Topic Models. arXiv:2004.05964 [cs, stat].Hämtad från http://arxiv.org/abs/2004.05964

Ghersetti, M., & Odén, T. (2021). Coronapandemin våren 2020. En undersökning av nyheter och opinion.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Hämtad från https://www.msb.se/sv/publikationer/coronapandemin-varen-2020.-en-undersokning-av-nyheter-och-opinion/

Gil de Zúñiga, H., & Diehl, T. (2019). News finds me perception and democracy: Effects onpolitical knowledge, political interest, and voting. New Media & Society, 21(6), 1253–1271.doi:10.1177/1461444818817548

Hvitfelt, H. (1985). På första sidan: en studie i nyhetsvärdering. Stockholm: Beredskapsnämnden för psy-kologiskt försvar.

Johansson, B., Martinsson, J., Dahlgren, P., Lindgren, E., Andreasson, M., & Markstedt, E. (2018).Vad hände med opinionen? En översikt om metoder och strategier för att mäta snabba opinionsförändringar ochundersöka opinioner/händelser i sociala medier. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).Hämtad från https://www.msb.se/sv/publikationer/vad-hande-med-opinionen--en-oversikt-om-metoder-och-strategier-for-att-mata-snabba-opinionsforandringar-och-undersoka-opinioner-handelser-i-sociala-medier-studie/

Malmsten, M., Börjeson, L., & Haffenden, C. (2020). Playing with Words at the National Library ofSweden – Making a Swedish BERT. arXiv:2007.01658 [cs]. Hämtad från http://arxiv.org/abs/2007.01658

Max Roser, E. O.-O., Hannah Ritchie, & Hasell, J. (2020). Coronavirus Pandemic (COVID-19). OurWorld in Data. Hämtad från https://ourworldindata.org/coronavirus

31

https://doi.org/10.21105/joss.00774

https://doi.org/10.1145/2133806.2133826

https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/ext0278

https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/ext0278

https://doi.org/10.2478/nor-2021-0002

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/

http://arxiv.org/abs/1810.04805



https://www.msb.se/sv/publikationer/coronapandemin-varen-2020.-en-undersokning-av-nyheter-och-opinion/

https://www.msb.se/sv/publikationer/coronapandemin-varen-2020.-en-undersokning-av-nyheter-och-opinion/

https://doi.org/10.1177/1461444818817548

https://www.msb.se/sv/publikationer/vad-hande-med-opinionen--en-oversikt-om-metoder-och-strategier-for-att-mata-snabba-opinionsforandringar-och-undersoka-opinioner-handelser-i-sociala-medier-studie/





https://ourworldindata.org/coronavirus


McCombs, M. E., & Shaw, D. L. (1972). The Agenda-Setting Function of Mass Media. Public OpinionQuarterly, 36(2), 176–187. doi:10.1086/267990

Nord, L., & Strömbäck, J. (2005).Hot på agendan en analys av nyhetsförmedlning om risker och kriser. Stock-holm: Krisberedskapsmyndigheten.

Oleskog Tryggvason, P., Oscarsson, H., & Wessman, F. (2021). Ledare vi gillar och ogillar. I U.Andersson, A. Carlander, M. Grusell, & P. Öhberg (Red.), Ingen anledning till oro (?). Göteborg:SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Pedersen, T. L. (2021). ggraph: An implementation of grammar of graphics for graphs and networks (manual).Hämtad från https://CRAN.R-project.org/package=ggraph

Silge, J., & Robinson, D. (2016). tidytext: Text Mining and Analysis Using Tidy Data Principles in R.Journal of Open Source Software, 1(3). doi:10.21105/joss.00037

Wickham, H., Averick, M., Bryan, J., Chang, W., McGowan, L. D., François, R., … Yutani, H. (2019).Welcome to the tidyverse. Journal of Open Source Software, 4(43), 1686. doi:10.21105/joss.01686

Zhu, Y. (2020). Open-access policy and data-sharing practice in UK academia. Journal of InformationScience, 46(1), 41–52. doi:10.1177/0165551518823174

32

https://doi.org/10.1086/267990

https://CRAN.R-project.org/package=ggraph



https://doi.org/10.1177/0165551518823174

PUBLIKATIONER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION (JMG)

Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) har två publikationsserier:

- JMG:s bokserie: Göteborgsstudier i journalistik och masskommunikation

- JMG:s arbetsrapportserie: Arbetsrapporter från Institutionen för journalistik och masskommunikation

Mellan 1991 och 1994 utgavs även en särskild rapportserie. Titlarna i den finns förtecknade separat.

JMG:s bokserie Göteborgsstudier i masskommunikation (1980 — 1990)

1. Lennart Weibull (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm, Liber. 521 sid.

2. Anders Ohlsson (1989) Politiska nyheter till nytta och nöje. Almqvist & Wiksell International, Stockholm. 350 sid.

3. Lennart Weibull, Karin Björkqvist (1989) Dagspressen och dess läsare. Stockholm, Almqvist&Wiksell International. (slut)

Göteborgsstudier i journalistik och masskommunikation (1990 – (Pris: 200 kr plus moms och porto)

1. Robert Burnett (1990) Concentration and Diversty in the International Phonogram Industry. (slut)

2. Roger Wallis (1991) Internationalisation, Localisation & Integration.. 281 sid. Göteborgs universitet.

3. Ronny Severinsson (1994) Tidningar i konkurrens. Dagstidningar- nas agerande på lokala läsarmarknader i Västergötland 1950 - 1985.

4. Bo Reimer (1994) The Most Common of Practices. On Mass Media Use in Late Modernity. Almqvist & Wiksell International. Stockholm. (slut)

5. Ulf Wallin (1995) Vad fick vi veta? En studie i svenska nyhetsmediers rapportering åren före folkomröstningen om EU. Göteborgs universitet.

6. Lennart Weibull och Charlotta Kratz (red) (1995) Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990-talet. Göteborgs universitet.

7. William Borden (1995) Power Plays. A Comparision Between Swedish and American Press Policies. Göteborgs universitet.

8. Admassu Tassew (1995) Reporting a Pandemic. A Comparative Study of AIDS News Coverage in African and European Dailies. Göteborgs universitet.

9. Monika Djerf Pierre (1996) Gröna nyheter. Miljöjournalistiken i televisionens nyhetssändningar 1961 – 1994. Göteborgs universitet.

10. Tomas Andersson Odén (1996) Principer på pränt. En studie av redaktionella mål inom den svenska dagspressen. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs unviersitet.

11. Margareta Melin-Higgins (1996) Pedagoger och spårhundar. En studie av svenska journalisters yrkesideal. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.

12. Maria Elliot (1997) Förtorendet för medierna. TV, radio och dagspress i allmänhetens ögon. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Götebortgs universitet.

13. Kent Asp, Bengt Johansson och Larsåke Larsson (1997) Nära nyheter. Studier om kommunaljournalistik. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet.

14. Carlsson, Ulla (1998) Frågan om en ny internationell informationsordning. En studie i internationell mediepolitik. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.

15. Johansson, Bengt (1998) Nyheter mitt ibland oss. Kommunala nyheter, personlig erfarenhet och lokal opinionsbildning. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet.

16. Wallin, Ulf (1998) Sporten i spalterna. Sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet.

17. Larsson, Larsåke (1998) Nyheter i samspel. Studier i kommunjournalistik. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet.

18. Weibull, Lennart och Ingela Wadbring /red/ (1998) Publik och medier 1996/1997. Särtryck av artiklar om medier ur SOM- rapporterna nr 18 och 19. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet.

19. Lindstedt, Inger (1998) “Till de unga, till dem som ämna bliva tidningsmän”. Handböcker i journalistik. Göteborgs universitet.

20. Dahlén, Peter (1999) Från Vasaloppet till Sportextra. Radiosportens etablering och förgrening 1925 – 1995. Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige.

21. Löfgren Nilsson, Monica (1999) På Bladet, Kuriren och Allehanda. Om ideal och organiseringsprinciper i den redaktion-ella vardagen. Göteborgs universitet.

22. Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart /red/ (2000) Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Göteborgs universitet.

23. Andersson Odén, Tomas (2000) Skaraborgar’n och Spionen. Tidningar i Västra Götaland genom 250 år. Göteborgs universitet.

23.Ghersetti, Marina (2000) Sensationella berättelser. En studie av nyheter från Angola 1987 och om Prinsessan Diana 1997 i dagstidningar, radio och TV. Göteborgs universitet.

JMG:s rapportserie (avslutad 1994)

Rapporter från Avdelningen för masskommunikation

1. Lennart Weibull (1984) Dagspress och etermedier i Sverige 1979-1983. (slut)

2. Jan Strid och Lennart Weibull (1984) Läsvanor och Läsintressen. 1979-1983. (slut)

3. Ingela Strid och Lennart Weibull (1984) Annonsbladsläsning i Sverige.

4. Ronny Severinsson (1985) Publiken möter kabel-TV. (slut)

5. Lennart Weibull (1985) Närradiolyssnandet i Stockholm 1984.

(slut)

6. Bo Reimer och Lennart Weibull (1985) Dagspress på

arbetsplatsen.

7. Informatörer i Sverige: Arbetsmarknad Framtidsutsikter (1986) Utdrag ur utredningen om informationsutbildning i Sverige (UHÄ- rapport 985:13)

8. Ingela Strid och Lennart Weibull (1986) Mediesverige 1986.

9. Bo Reimer (1986) Läsaren och tidningen.

10. Rutger Lindahl (1986) Nyheten om mordet på Olof Palme.

11. Monika Djerf (1986) Funktioner hos kabel-TV.

12. Anders Ohlsson (1986) Att svara eller inte svara - det är frågan.

13. Ronny Severinsson (1987) Den nya medieframtiden - TV via satellit och kabel.

14. Ingela Strid och Lennart Weibull (1988) Mediesverige 1988.

15. Ronny Severinsson (1989) Agerande och utveckling inom dagspressen i Västergötland.

Rapporter från Instiutionen för journalistik och masskommunikation (avslutad 1994)

1. Emanuelsson, Eva & Karlsson, Kristina (1991) Informatörer inför 90-talet. Pris: 90 kronor.

2. Wallin, Ulf (1991) Bilden av EG. Pris: 120 kronor.

3 Wallin, Ulf (1992) EG - Hot eller löfte? Argument i dagspress, radio och TV för och emot svenskt EG-medlemskap. Pris: 100 kronor.

4. Flodin, Bertil (1993) Samhällskommunikation under 80-talet. En kunskapsöversikt. Pris: 150 kronor.

5. Severinsson, Ronny (red), (1995) - Studier i medielandskapet. Ett urval av analyser genomförda på uppdrag av Pressutredningen -94. Pris: 200 kronor.

Arbetsrapporter Arbetsrapporter från Avdelningen för masskommunikation (1980 — 1990) (Pris: 60 kr + moms och porto)

1. Lennart Weibull (1984) Trender i massmedieanvändningen.

2. Bo Reimer (1985) Tidningsläsning i södra Halland.

3. Lennart Weibull (1985) Läsvanor för svensk morgonpress 1979-1984.

4. Ingela Strid, Lennart Weibull (1985) Sport i medierna.

5. Lennart Weibull (1985) Masskommunikationen i Sverige. Några reflektioner om läget 1985.

6. Karl Erik Rosengren, Bo Reimer (1985) Internaliserad kultur. Ett forskningsprogram om värden, individer och massmedier.

7. Robert Burnett, Peter Esaiasson, Bo Reimer (1985) Milestones in Mass Communication Research: Media Effects. A Review Essay.

8. Bo Reimer (1985) Values and the Choice of Measurement Technique. The Rating and Ranking of Postmaterialism.

9. Lennart Weibull (1986) Press, radio, TV och nya medier i Japan.

10. Nyhetsspridningen om mordet på statsminister Olof Palme. En sammanställning av Statistiska Centralbyråns intervjuundersökning 2-4 mars 1986.

11. Rune Hedberg och Lennart Weibull (1986) Kassettidningsläsning på Gotland.

12. Lennart Weibull (1986) Massmediernas framtida utveckling.

13. Ronny Severinsson (1986) Tidningsläning i Södermanland.

14. Maria Elliot, Bo Reimer och Lennart Weibull (1986) Tidningsläsning i Kalmar län.

15. Lennart Weibull, Dagspresskollegiet (1986). Läsvanor 1986.

16. Bo Reimer och Karl Erik Rosengren (1986). Maps of Culture: Macro and Micro.

17. Maria Elliot (1986). Allmänhetens syn på massmediernas trovärdighet.

18. Lennart Weibull (1986) Tendenser i svensk dagstidningsläsning.

19. Bo Reimer (1986) Social Space and the Structuring of Communication Processes.

20. Lennart Weibull och Ronny Severinsson (1987) Actions and Reactions - the Nordic Countries in Age of Satellite Broadcasting.

21. Lennart Weibull (1987) Massmediernas räckvidd 1985/86.

22.Ronny Severinsson (1987) Dagspressutvecklingen i

Västergötland. 23.Keith Roe (1987) The Swedish Moral Panic

over Video 1980-84. 24.Bo Reimer (1987) Dagens Nyheter i

västra Sverige.

25. Ann-Marie Hellerström (1987) Lokal-TV- Ett reellt alternativ till satellit-TV.

26. Ronny Severinsson (1987) Skaraborgspressens innehåll 1950-1985.

27. Ronny Severinsson (1987) Tidningsläsning i Essunga, Götene och Vara.

28. Karin Björkqvist (1988) Tidningsläsning i Gästrikland - presentation av en läsarundersökning.

29. Bo Reimer (1988) Reading Postmaterialism.

30. Lennart Weibull (1988) Publicistisk sed. Ett forskningsprogram om ett regelsystem och dess betydelse för svensk journalistik.

31. Magnus Anshelm och Lennart Weibull (1988) Läsvanestudien 1986. Huvudresultat och metodjämförelse.

32. Magnus Anshelm (1988) Sverige - nu - SOM 86 - en jämförelse av två undersökningar.

33. Rutger Lindahl och Lennart Weibull (1988) Palme i amerikanska ögon. En studie av den amerikanska pressens behandling av nyheten om mordet på statsminister Olof Palme 1986.

34. Magnus Anshelm (1988) Massmediernas räckvidd 1986/87 - en analys av Mediebarometern.

35. Ingela Strid (1988) Svenska folkets intressen 1973-1982. En sekundärbearbetning av Testologens mätningar av intressen.

36. Anders Ohlsson och Keith Roe (1988) Mått på mätning - En förundersökning av fördelningsegenskaper och stabilitet hos linje- och kategoribaserade mått.

37. Britt Börjesson (1988) Brott och publicitet. Kriminaljournalistik och pressetik under 1900-talet.

38. Lennart Weibull (1988) Rapport från kontaktresa till Uruguay 10-22 april 1988.

39. Gunilla Jarlbro (1988) En kvalitativ studie av hur människor upplever tidningsinnehåll.

40. Monica Löfgren (1988) Kabel-TV i Göteborg.

41. Lennart Weibull (1988) Lokal-TV via kabel. Synen på en ny kanal bland andra medier.

42. Karin Björkqvist (1988) Tidningsläsning i Värmland. Presentation av en läsarundersökning från våren 1977.

43. Keith Roe (1988) Adolescents’ VCR Use: How and Why.

44. Monika Djerf (1989) Finns det funktionsdimensioner i medieanvändningen? En faktoranalys.

45. Karin Björkqvist (1989) Det politiska tidningsvalet.

46. Magnus Anshelm och Jan Strid (1989) Läsvanor och läsintressen.

47. Monika Djerf (1989) Massmedier och beslutsfattare: en litteraturstudie.

48. Britt Börjesson (1989) Pressens självsanering. Ett regelsystems framväxt.

49. Magnus Anshelm (1989) Mediebarometern resultat från 1988/99.

50. Lennart Weibull (1989) Rapport från en andra kontaktresa till Uruguay. Om massmedier, utbildning och forskning i social kommunikation samt Institudo Communicacion y Desarrollo.

52. Monica Löfgren (1989) Nyhetstidningen 8 sidor - innehåll, spridning och läsning.

53. Keith Roe (1989) Notes on the Concept of Aggression and its (Mis) Use in Media Research.

54. Charlotta Kratz (1989) Tidningsläsning i Kalmar och på Öland.

55. Catharina Kisch och Mikael Stoltz (1989) City 103 och dess lyssnare - en undersökning om lyssnandet på svenska arbetsgivareföreningens närradiostation i Göteborg.

56. Karin Björkqvist (1990) Mediebarometern under åttiotalet.

57. Roger Wallis (1990) Music, music everywhere, and so much of it the same.

58. Charlotta Lekvall och Patrik Vult von Steyern (1990) City 103 och tre livsstilar.

59. Margareta Melin (1990) Kommunaktuellt - studier av tidningens spridning och abonnenternas läsvanor.

60. Maria Elliot (1990) Förtroendet för medierna.

61. Keith Roe (1990) Never Has so Much Been Written by so Many about so Few, or, Why Youth Research?

Arbetsrapporter från Institutionen för journalistik och

masskommunikation (1990-2000)

1. Ronny Severinsson (1990) Massmedier, allmänhet och flyktingfrågor i Sverige och Sjöbo. En fallstudie på Sjöbo.

2. Ronny Severinsson (1990) Tidningsläsning i Nordvästra Skåne.

3. Charlotta Kratz (1990) Tidningsläsning i sydöstra Skåne. En presentation av en läsarundersökning.

4. Bo Reimer (1990) Kulturdiskussioner - Inlägg i tre eviga debatter.

5. Charlotta Kratz (1990) Tidningsläsning i Jönköping. En presentation av en läsarundersökning.

6. Charlotta Kratz (1991) Verklighetsval och kapital. En studie av det ekonomiska och det kulturella kapitalets betydelse för läsningen av Stockholmstidningar utanför Stockholm.

7. Deanna Huthman (1991) Dynamisk public relations. En explorativ studie av Public Relations i fyra företag.

8. Admassu Tassew (1991) Public service broadcasting concept and practice: a preliminary overview of the ideals and some swedish experience.

9. Ronny Severinsson (1991) Tidningsvanor i Gästrikland 1989. Presentation av en läsarundersökning.

10. Lennart Weibull (1991) Publik och medier i samspel. En analys gjord för MedieSverige 1991.

11. Monica Löfgren (1991) Massmediernas räckvidd 1979 - 1990.

12. Lennart Weibull (1991) Masskommunikation som ämnesområde. Ett försök till empirisk bestämning.

13. Charlotta Kratz (1991) Tidningsläsning i Södra Halland 1990, jämförelser med situationen 1984.

14. Margareta Melin (1991) Från kulturteori till journalistkultur. En litteraturöversikt över diskussionerna kring kulturbegreppet.

15. Charlotta Kratz (1991) Från icke-läsare till allätare. Fyra läsartyper i Stockholm och i landsorten.

16. Kent Asp (1992) Partiskheten i Sveriges Radios och TV4:s nyhetsprogram under 1991 års valrörelse.

17. Ronny Severinsson (1992) Med eller utan prenumeration i Eskilstuna och Katrineholm. Presentation av en läsarundersökning från hösten 1990.

18. Karin Björkqvist Hellingwerf (1992) Mediebarometern 1979-1991.

19. Karin Björkqvist Hellingwerf (1992) Dagspress och medievanor. En analys av läsvanestudien 1991.

20. Lennart Weibull och Karl Erik Rosengren (1992) Swedes´ view of the world. A Descriptive Report from the First Two BALTICOM Surveys.

21. Monica Löfgren Nilsson (1992) Kvinnligt, manligt, journalistiskt - journalisters syn på nyhetsvärdering.

22. Monika Djerf-Pierre (1992) A Toaster With Pictures. The Evolution of American Broadcasting 1921-1991.

23. Charlotta Kratz (1992) En fråga om smak. Om stabila och rörliga gruppers kulturella preferenser.

24. Thomas Östberg (1992) Sportjournalistik - en analys av fyra dagstidningar 1961 - 1991.

25. Karin Björkqvist Hellingwerf (1993) Mediebarometern 1979 - 1992.

26. Carin Nilsson, Åsa Widgren (1993) Videotex - massmedium eller ej? En litteraturstudie och begreppsnalys.

27. Margareta Melin (1993) Var finns kvinnorna? En analys av manligt och kvinnligt i kurslitteraturen vid Journalisthögskolan i Göteborg.

28. Karin Björkqvist Hellingwerf (1993) Läsvanestudiens mått på läsvanor. En analys av två mått mått på läsvanor.

29. Gunilla Jarlbro (1993) HIV-aktuellt - En läsarundersökning.

30. Monica Löfgren Nilsson (1993) Klimat och kön - Journalisters bedömningar av arbetsklimatet på nyhetsredaktioner.

31. Bengt Carlsson, Inger Lindstedt, Lennart Weibull (1993) Studieresa till amerikanska högskoleutbildningar i journalistik, medier och kommunikation - En personlig reserapport.

32. Håkan Hvitfelt, Lennart Weibull (1993) Pendeln har svängt - En reserapport från Kina.

33. Ulf Wallin (1993) Den franska folkomröstningen - En analys av rapporteringen om den franska folkomröstningen om Maastrichtfördraget i svensk press, radio och TV samt i övriga nordiska länders press.

34. Karin Björkqvist Hellingwerf (1994) Tidningsläsning i Luleå och Kiruna

35. Tomas Andersson (1994) Jönköpings-Posten och Smålandsposten - två småländska tidningsstrategier.


37. Bengt Johansson (1994) Att studera massmediernas innehåll. En genomgång av innehållsstudier inom svensk forskning om journalistik, medier & kommunikation.

38. Maria Edström, Maria Jacobson (1994) Massmediernas enfaldiga typer. Kvinnor och män i mediebruset den 17 mars 1994.

39. Ingela Wadbring, Lennart Weibull (1994) På konsumenternas sida. En analys av hur konsumentfrågorna speglas i göteborgspressen.

40. Bo Reimer (1994) Kulturell identitet och massmedieanvändning på Åland.

41. Olof Hultén, Carin Nilsson (1994) Det svenska TV-utbudet 1987 och 1993. Undersökning av sändningstid och programkategorier.

42. Kent Asp (1994) Medieval 94’. Anförande vid Folkrörelsernas Medieforum torsdagen den 20 oktober 1994 (framfört i urval). Forskningsprogrammet Journalistik och demokrati - studier kring mediekvalitet.

43. Margareta Melin (1995) Can Women Become Cowboys? The Importance of Journalist Education for the Professional Ideal Among Swedish Journalists.

44. Margareta Melin (1995) Female Educators and Male Craftsmen? The Professional Ideals Among Swedish Journalists.

45. Ingela Wadbring (1995) Sista ordet är inte sagt än! - en analys av lärarnas syn på jämställdhet vid journalistutbildningen i Göteborg.

46. Karin Björkqvist Hellingwerf (1995) Tidningsläsning i Gästrikland.

47. Gunilla Jarlbro (1995) Barn, ungdom och reklam.


49. Lennart Weibull (1995) Journalister om Journalisten. Redovisning av en läsarundersökning från hösten 1994.

50. Kent Asp (1995) Kommersialiserade TV-nyheter - på gott och ont. En jämförande undersökning av Rapport TV2 och Nyheterna TV4.

51. Monica Löfgren Nilsson (1995. “Pennskaften” Female Journalists in Sweden.

52. Gunilla Jarlbro (1995) Våldsbrott i svensk press. En jämförelse mellan åren 1983 och 1993.

53. Jakob Bjur och Jörgen Thörnqvist (1995) Samma röster med nya ansikten. En studie av Rapports innehålls-, form- och presentationsmässiga förändring över en tioårsperiod med tyngdpunkt på begriplighet.

54. Dino Viscovi (1995) Med Loket mot framtiden. Om unga arbetarklassmän, invandrare, EU och massmedier.

55. Ingela Wadbring (1995) Tidningsläsaren - vem är det? En analys av olika gruppers tidningsanvändning.

56. Marina Ghersetti (1996) Jakten på den försvinnande publiken. Om besök och besökare på svenska biografer.

57. Kent Asp (1996) Sverigebilden i TV-nyheterna. En undersökning av Stockholmsdominansen i Rapport (1986 - 1995) och Nyheterna (1991 - 1995).

58. Lennart Weibull (1996) Bio, film och samhälle 1995. En analys av svenskarnas biobesök, filmpreferenser och syn på film och samhälle

59. Birgitte Christiansen (1996) IT-brug - en litteraturoversigt ud fra et humanistisk-samfundvidenskabligt perspektiv.

60. Ylva Brune (1996) Vålberg i nyheterna - en kamp mellan tolkningsmönster.


62. Ingela Wadbring (1996) Den journalistiska vägen - vadan och varthän? En studie om kvinnliga och manliga journaliststudenter i Göteborg.

63. Ylva Brune (1996) Svenskar, invandrare och flyktingar i rubrikerna.

64. André Jansson (1996) TV-tittarna och det sociala rummet - En studie av den sociala positionens betydelse för kanalpreferenser och självuppfattning.

65. Bo Reimer (1996) Inte utan relevans - Om ungdomars användning av massmedier.

66. Birgitte Christiansen (1996) IT-brug i hverdgslivet- en kvalitativ interview-undersøgelse om ti menneskers computer- og Internetbrug i privatsfären.

67. Ebba Sundin (1997) Barn och massmedier - En forskningsöversikt.

68. Monica Löfgren Nilsson (1997) Hon och han i journalistutbildningen - Ett pedagogiskt projekt.

69. Bertil Flodin (1997) Medborgarna och EU-informationen - En studie av inställning, aktivitet och kunskap hos svenska folket inför folkomröstningen 1994

70. Maria Edström (1997) Kön och journalistik - att utvidga medieverkligheten. En litteraturöversikt

71. Larsåke Larsson (1997) Forskningsöversikt - Kommunjournalistik.

72. Torsten Malmström och Lennart Weibull (1997) Snöstormen den 17 november 1995.

73. Anna Maria Andersson (1997) Vem är den svenske journalisten? - En studie av journalistkåren i yrkesliv och vardagsliv 1994 - 1995.

74. André Jansson (1997) Svensk dagstidningsläsning i förändring. Resultat från Riks-SOM-studien 1996.

75. Britt-Marie Leivik Knowles (1997) Inter-organisatorisk kommunikation mellan myndigheter och medier. Forskningsöversikt över myndigheters och mediers interaktion i samband med allvarliga samhällsstörningar.

76. André Jansson (1997) Sätt att se på TV. En kvantitativ problematisering av den selektiva TV-publiken.

77. Sigurd Høst och Ronny Severinsson (1997) Avisstrukturen i Norge og Sverige - 1960 til1995. Arbeidsrapport nr. 1 fra prosjektet Norsk- svensk dagspresseutvickling.

78. Anders Lithner och Ingela Wadbring (1997) Ungdomars dagstidningsläsning.

79. André Jansson (1997) Tidningsvärden i morgon- och kvällspress.

80. Tomas Andersson Odén (1997) Pressen i Skaraborg. Tidningar och redaktörer från 1793 och framåt.

81. Magnus Andersson (1997) Populärmusik: såväl Wu-Tang Clan som Pat Bone.

82. Birgitte Christiansen och Annika Bergström (1998) Tidningars symbol- & bruksvärde.Kvalitativa intervjuer med några av Göteborgs- Postens & Hallands Nyheters läsare.

83. Erik Fjellman och Jan Sjögren (1998) Nyhetsläsning på Internet - Svenska CNN från ett användarperspektiv.

84. Ronny Severinsson /red/ (1998) Lokalt innehåll i norska och svenska tidnignar.Fyra redaktörer läser varandras tidningar.

85. Anna Maria Andersson, Birgitte Christiansen & KarinFogelberg (1998) Vad tycker tittarna? En publikstudie av två underhållningsprogram.

86. André Jansson (1998) Dagstidningsläsning 1997. En tabellrapport från Dagspresskollegiet.

87. Kent Asp (1988) Medierna och giftutsläppet i Hallandsåsen.

88. Ronny Severinsson (1988) Marjasin i medierna. En inneållsanalys på uppdrg av Medieakademin.

89. Annika Bergström (1988) Tidningar, radio och TV i västra Småland.

90. Annika Bergströn (1999) Internet i svenska hushåll hösten 1997.

91. Lennart Weibull och Ingela Wadbring (1999) De nya svenskarna möter svenska massmedier.

92. Liselotte Englund (1999) Katastrofjournalistikens dilemman. En forskningsöversikt med etiska och psykologiska perspektiv.

93. Josefine Sternvik (1999) Dagspressens ungdomssatsning.

94. Maria Domellöf (1999) Mycket nöje! Nöjesjournalistik i förändring.

95. Annika Bergström (1999) Internet i medielandskapet.

96. Anna Maria Jönsson (2000) Radio och TV i allmänhetens tjänst? Allmänhetens syn på public service-verksamheten.

97. Liselotte Englund (2000) Kvalitetseffektivitet i Public Service-radion. En kunskaps- och forskningsöversikt med förslag till indikatorer på radiokvalitet.

98. Kent Asp, Bengt Johansson och Åsa Nilsson (2000) Medievalsundersökningen 1998. Teknisk rapport.

99. Magnus Fredrikson (2000) Var skall jag kryssa? – En studie av RSV:s och dagspressens pesonvals information inför valet 1998.

100. Stina Bengtsson (2000) Personvalet och journalisterna – 16 svenska journalister om det första svenska personvalet 1998.

Arbetsrapporter från Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (2001-)

1. Annika Bergström & Ingela Wadbring (2001) Medierna i vardagslivet. En metodologisk skiss över hur det är möjligt att använda dagböcker som insamligsmetod i medieforskningen.

2. Kent Asp & Magnus Fredriksson (2001) Bilavgaserna och den allmänna opinionen. Åsikter och handlingsberedskap.

3. Tomas Andersson Odén (2002) 2001 års publicistiska bokslut. En rapport om 36 tidningars bokstäver - i siffror.

4. Gabriella Sandstig (2002) Organisation och kön. En strategisk litteraturöversikt av ämnesområdena organisation och kön applicerat på forskningsprojektet ”Kvinnorna i journalistkulturen”.

5. Therese Eriksson (2002) Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001.

6. Rudolf Antoni (2002) Publikens publik. Aktuell forskning kring användning och värdering av medier.

7. Rudolf Antoni & Therese Eriksson (2002) Läsvanestudien. En tabellrapport.

8. Gabriella Sandstig (2003) Orons platser. En granskning av människors upplevelser av rädsla och otrygghet.

9. Tomas Andersson Odén (2003) 2002 års Publicistiska bokslut. Del 1 Om tidningars redaktioner och innehåll.

10. Ingela Wadbring (2003) 2002 års Publicistiska bokslut. Del 2 Om läsares och medarbetares syn på tidningar.

11. Tomas Andersson Odén & Ingela Wadbring (2003) Teknisk rapport för publicistiska bokslut.

12. Mariann Björkemarken (2003) Jönköpings Lokal-TV Förening. Utvecklingen av en lokal TV-verksamhet.

13. Kent Asp (2003) Medieval 2002 - partiskheten och valutgången. En studie av valrörelsens medialisering.

14. Petra Sintorn (2003) Publicistiska bokslut - hyllvärmare eller redskap för förändring?

15. Oscar Westlund (2003) Betala för nyheter på internet?

16. Bengt Johansson, Lisa Henricsson & Annelie Karlsson (2003) Hur farligt är Göteborg? Risker i GP:s lokalnyheter.

17. Gabriella Sandstig (2004) Att undersöka otrygghet - en metodstudie.

18. Tomas Andersson Odén (2004) 2003 års Publicistiska bokslut. Del 1 Om tidningars redaktioner och innehåll.

19. Ulrika Andersson (2004) 2003 års Publicistiska bokslut. Del 2 Sportens olika sidor: männens och de manliga sporternas revir.

20. Josefine Sternvik (2004) Ögonrörelser och dagstidningsläsning - en forskningsöversikt.

21. Valpuri Mäkinen (2004) En tidning för alla? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och dagstidningar i synnerhet.

22. Eva Berglie (2004) Jakten på lycka. En teoriutvecklande studie av tredjepersonseffekten.

23. Åsa Nilsson (2004) Mediers räckvidd. En Jämförelse av mätmetoder och undersökningar.

24. Oscar Westlund (2004) www.lokaltidning.se . Prenumeranters attityder till sin lokaltidning och nättidningsläsning.

25. Karin Fogelberg (2005) Media Literacy. En diskussion om medieundervisning.

26. Mira Öhlin (2005) Fågel, fisk eller... Om klassresenärers medievanor.

27. Tomas Andersson Odén (2005) 2004 år publicistiska bokslut. Om tidningars redaktioner och innehåll.

http://www.lokaltidning.se/

28. Anna Maria Jönsson (2005) Mångfalden i journalistkåren - studier av social sammansättning, samhällssyn och nyhetssyn i den svenska journalistkåren.

29. Tomas Andersson Odén (2005) President Chavez i press, radio och TV. Mediebevakningen av folkomröstningskampanjen i Venezuela, augusti 2004.

30. Ulrika Andersson (2005) Journalister och deras läsare. En studie av tidningsjournalisters syn på läsare och läsarundersökningar.

31. Ulrika Andersson, Ingela Wadbring (2005) I gratistidningsland.

32. Carl Bergholtz, Johan Olsson (2005) Unga dagstidningsläsare i ny mediesituation.

33. Åsa Nilsson, Lennart Weibull, Annette Hill (2005) Synen på icke-fiktion i TV. Resultatredovisning.

34. Ulrika Andersson (2005) Nya svenskar och svenska medier.

35. Ulf Wallin, Johannes Bjerling, Christoffer Lärkner (2006) Barnen i nyheterna om tsunamin. En studie av mediernas rapportering under första månaden.

36. Oscar Westlund (2006) Media and Communication studies in Sweden. Disciplinary Boundary Construction - a theoretical contribution to Theory of Science.

37. Oscar Westlund (2006) Känslor av medieförtroende.

38. Kent Asp (2006) Journalistkårens partisympatier.

39. Jonas Ohlsson (2006) Partiernas press

40. Ulrika Hedman (2006) Har ni nåt webbigt? En fallstudie av Göteborgs-Postens flerkanalspublicering: Redaktionell organisering och arbetsrutiner, nyhetsvärde samt medielogik

41. Anna Bolin (2006) In whose interest? A journalists`view of their responsibilities and possibilities within the mainstream press in Sri Lanka

42. Kent Asp (2006) Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 2006 års medievalrörelse

43. Marina Ghersetti (2007) Bilden av funktionshinder. En studie av nyheter i Sveriges Television

44. Malin Dellgran (2007) Konsten att förhandla. Om journalister i en kommersiell tv-kultur

45. Johannes Bjerling (2007) Partiledarutfrågningarna i SVT 2006

46. Ulrika Andersson (2007) Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga

47. Oscar Westlund (2007) Mobiltelefonianvändning. En forskningsöversikt

48. Jonas Ohlsson (2007) Göteborgsakademiker 2006. Medieinnehav och medieanvändning bland unga högutbildade

49. Ingela Wadbring (2007) Från annonsblad till tidningar. Decenniers utveckling av lokala gratistidningar.

50. Oscar Westlund (2007) Mobiltelefonen som multimedium och nyhetsmedium. Ett användarperspektiv.

51. Gabriella Sandstig (2007) Förtroendet för polisen. En analys av medborgarnas syn på polisen och dess roll i samhället 1986 - 2006.

52. Sandra Byström, Björn Danielsson, Bengt Johansson (2007) Regionala TV-nyheter i medielogikens tid. En studie av Västnytts bevakning av Västra Götalandsregionen.

53. Mathias A Färdigh (2008) Mediesystem i Europa. En studie av de europeiska ländernas mediesystem utifrån ett användarperspektiv.

54. Tomas Andersson Odén, Johannes Bjerling (2008) A-press med borgerliga ägare.

55. Therese Blomqvist, Maja Norin (2009)”Sjuning, åttning, nining, tidning!” Förskolebarns föreställningar om dagstidningen

56. Ulrika Hedman (2009) Läsarmedverkan: Lönande logiskt lockbete. Nättidningarnas användarskapade innehåll ur ett redaktionellt ledningsperspektiv.

57. Magnus Ekström, Björn Granstrand (2009) Dagstidningen på 3,5 tum? En nutids- och framtidsstudie av svensk dagspress förhållande till mobila tjänster.

58. Johan Cedersjö, Roger Gustavsson (2009) Hot eller möjlighet? En kvantitativ studie av svenska landsortsbaserade dagspressjournalisters inställning till användarskapat innehåll.

59. Marina Ghersetti (2009) Personer med invandrarbakgrund i SVTs nyhetsprogram. En innehållsanalys av Rapport, Aktuellt, Sportnytt och Kulturnyheterna 2001.

60. Marina Ghersetti (2009) Terrorattackerna i USA. Sveriges Radios rapportering om den 11 september 2001.

61. Monica Löfgren Nilsson (2009) Kvinnor, män och nyheter i televisionen. En innehållsstudie av ämnen och källor under 45 år.

62. Johannes Bjerling, Jonas Ohlsson (2010) En introduktion till logistisk regressionsanalys.

63. Diana Jacobsson (2010) Viruset och vaccinet. En undersökning av pressens rapportering kring vaccinationen i samband med svininfluensan 2009.

64. Marina Ghersetti, Tomas A. Odén (2010) Snöovädret i medierna vintern 2009-2010.

65. Marina Ghersetti (2011) Olika men ändå lika. Rapporteringen om riksdagsvalet 2010 i fem stora pappers- och webbtidningar.

66. Mira Hjort, Signe Oskarsson, Madelene Szabó (2011) Jättekliv eller tidsfördriv. En studie i hur svenska journalister använder sociala medier som arbetsverktyg.

67. John Rejnäs, Martin Gunséus (2011) GP.se - om publiken själv får välja. En studie i publikens delningsvärdering.

68. Carl Malmer (2012) Professionell men personlig. En publikstudie av läsares uppfattningar om journalisters aktivitet på twitter.

69. Ingrid Lord (2013) Institutioners organisatoriska lärande från samhällskriser. En studie av redaktioner, myndigheter och resebyråer i samband med tsunamivarningen 2012.

70. Magnus Fredriksson, Josef Pallas (2014) Den medialiserade myndigheten. En analys av svenska myndiheters anpassningar till medielogiken

71. Anna Erwander, Hugo Lindkvist (2014) ”Det här var dagen då anonyma tonåringar via sociala medier startade ett upplopp i Göteborg”. En studie över gestaltningen i fyra svenska tidningar av gatuoroligheterna i samband med ”Instagramhändelserna” i Göteborg i december 2012.

72. Martin Spaak (2015) Falska larm och äkta stormar. En studie av allmänhetens syn på myndigheter och medier i samband med SMHI:s varning inför stormen Simone 2013.

73. Maria Edström, Josefine Jacobsson (2015) Räkna med kvinnor. Global Media Monitoring Project. Nationell rapport Sverige

74. Maria Jervelycke Belfrage (2016) Både slumpmässig och planerad. Ungas nyhetskonsumtion i sociala medier.

75. Monica Löfgren Nilsson (2017) Journalisternas trygghetsundersökning. Journalisters utsatthet under 2016.

76. Maria Jervelycke Belfrage (2018)”Om jobb och bostäder och hur det ligger till i andra länder - det är ju det man vill veta mer om”. En studie om ungas behov av nyheter och samhällsinformation i den digitala medieekologin.

77. Magnus Fredriksson, Daniel Lövgren, Josef Pallas (2018) Bortom uppdraget. En analys av svenska myndigheters kommunikationsaktiviteter under Almedalsveckan

78. Maria Jervelycke Belfrage (2018) Tvåstegshypotesen och teorin om opinionsledare – i en ny och snabbt föränderlig medieekologi.

79. Magnus Fredriksson, Mathias Färdigh, Anton Törnberg (2018) Den kommunikativa blicken. En analys av principerna för svenska kommuners kommunikationsverksamheter

80. Orla Vigsö (2019) Satirteckningar i svensk dagspress 1890-2017

81. Magnus Fredriksson, Christian Mossberg (2020) En fråga om tillgång, kvalité och arbetsvillkor. Mediebilden av äldreomsorgen i fyra svenska lokaltidningar.

82. Jacob Sohlberg, Bengt Johansson (2020) “Uppgifterna om det misstänkta knivdådet är ännu osäkra…” Ett experiment om användandet av journalistiska osäkerhetsmarkörer.

83. Tim Segerberg (2020) Det motståndskraftiga förtroendet. Kriser och institutionellt förtroende i Sverige 1986-2017.

84. Peter Esaiasson, Bengt Johansson, Marina Ghersetti & Jacob Sohlberg (2020) Kriskommunikation och segregation i en pandemi – hur boende i utsatta områden informerade sig om coronaviruset våren 2020.

85. Ulla Carlsson (2020) Yttrandefrihet och medier i en orostid. Anteckningar inför Pressfrihetsdagen den 3 maj 2020.

86. Magnus Fredriksson (2021) Att (re)presentera staten. En analys av svenska myndigheters märken och logotyper 1974–2019.

87. Maria Edström & Josefine Jacobsson (2021) Räkna med Kvinnor 2020. Global Media Monitoring Project 2020. Nationell rapport Sverige.

88. Peter M. Dahlgren (2021) Medieinnehåll och mediekonsumtion under coronapandemin: Datoriserade metoder för insamling och analys av stora mängder text- och mediedata.

De flesta av rapporterna finns tillgängliga på JMGs hemsida.

https://www.gu.se/jmg/var-forskning/publikationer/jmgs-rapportserie

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Box 710

405 30 GÖTEBORG

[email protected]

https://www.gu.se/jmg/var-forskning/publikationer/jmgs-rapportserie

mailto:[email protected]

Documents

Medieinnehåll och mediekonsumtion under coronapandemin