Medlemstidning för

Nummer 4 | maj 2010

Svenska logopeder utomlands berättar

Arbetsmarknadsdag för logopedstudenter

Congratulations Bangladesh Speech

and Language Therapist class

no 1!

2 LogopedNytt 4/10

Innehåll 4-10

Ordinarie styrelseledamöter

Ulrika Guldstrandordförandetel: 0706-79 67 37ulrika.guldstrand@dik.se Maria KarlssonVice ordförande tel: 070-73 73 572maria.karlsson@dik.se Sanna WennerfeldtKassör019-602 14 63susanna.wennerfeldt@dik.se Susanne WesterbringKursansvarigtel: 0620-192 56susanne.westerbring@dik.se Inger GillholmSekreteraretel: 013-22 40 45inger.gilllholm@dik.se

Marika Schütztidnings- och webansvarigmarika.schutz@dik.se Elisabeth Mohammarprojektansvarig loglidingo@tele2.se

Signe TonérKontaktperson för lokalfackliga ombudsigne.toner@dik.se

Caroline KindstrandStudentrepresentantcarki468@student.liu.se

3 LedARe

4 Nytt FRÅN StyReLSeN

5 VÅRdVAL + LogopedI = SANt?Utbildningsdag för LFF-representanter om vårdvalsmodeller

6 teMA: LogopedI VÄRLdeN RUNtRapport från Bangladesh – 160 miljoner invånare/10 logopeder

8 LogopedI VÄRLdeN RUNt – SVeNSKAR UtoMLANdS

Svensk logoped i London

10 LogopedI VÄRLdeN RUNt – SVeNSKAR UtoMLANdS Svensk logoped i USA - hur gör man då?

12 LogopedI VÄRLdeN RUNt – SVeNSKAR UtoMLANdS Filmpremiär i North Carolina

14 LogopedI VÄRLdeN RUNt – SVeNSKAR UtoMLANdS Rapporter från grannländerna

16 LogopedI VÄRLdeN RUNt – StUdeNteR UtoMLANdS Examensjobbet förde dem till Florida

18 ARBetSMARKNAdSdAg Studenter tar pulsen på framtiden

21 StUdeNtUeLLt Ingen kastar räkmackor längre ...

24 SpRÅKStÖRNINg oCH epILepSI Gunilla Rejnö Habte-Selassie har försvarat sin avhandling

3LogopedNytt 4/10

LedarenSLOFBox 760, 131 24 Nackaslof@dik.sewww.logopedforbundet.se

ANSVARIG UTGIVAREUlrika guldstrand tel. 0706-79 67 37ulrika.guldstrand@dik.se

TRYCKtrydells tryckeri

ARTIKLAR SÄNDES TILL REDAKTÖRERNA:logopednytt@dik.seSimon ottossontel. arb. 031-332 67 91Malin Sixt Börjessontel. arb. 031-342 89 14Sahlgrenska Universitetssjukhusetenheten för NeurologopediSahlgrenska sjukhusetBlå stråket 7, 413 45 göteborgRedaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag.

ANNONSER SÄNDES TILL:Caroline KejnemardIKBox 760, 131 24 Nackatel: 08-466 24 11Fax: 08-466 24 13caroline.kejnemar@dik.se

UTGIVNINGSPLAN:Nr Manus/annons- Läsaren stopp tillhanda5 28/5 24/66 25/8 15/97 7/10 28/108 17/11 8/12

ANNONSPRISER (inkl. moms)Annons plats-/kurs- och storlek produktannons1/1-sida 10 100:- 2/3-sida 8 700:- 1/2-sida 6 900:-1/3-sida 6 100:-1/4-sida 4 700:-1/8-sida 3 900:-

Prenumerationspris: 530:-/årTemanummer: 50:-

omslagsbild: Sharif-AL-Mamaun med patient. Fotograf okänd.

Det är många stora förändringar på gång inom vården. Vill du vara med och påverka?

2007 beslutade regeringen att patientens ställning och inflytande över vården skall stärkas genom införande av vårdval inom primärvården. För att stärka valfriheten skall det finnas möjligt att etablera sig med rätt till offentlig ersättning inom primärvården. Stockholmärdetlandstingsomkommitlängstmeddennyavårdvals­modellenochförattundersökavilkaeffekterVårdvalStockholmhaftsammanställdeSLOFenenkätsombearbetatsochkommerattliggasomunderlagförfortsattarbetemedvårdvalsmodellen. AttdömaavenkätsvarenfungerarVårdvalStockholmbättreförprivatavårdenheteränlandstingsenhetersomfåttauktorisation.Anställdavidprivataenheterärtillhögregradnöjdamedmodellenochuppleverattvårdvalethargettökadtillgänglighettilllogopederochstörreeffektivitetivården.Anställdavidlandstingsenheterärdäremotmycketkritiskatillvård­valetsomdebeskriversomkorvstoppningsmodellutanmöjlighetattbedrivaevidensbaseradvård.Kvantitetgårförekvalitetochmöjlighetertillkompetensutvecklingärytterstbegränsad. Ävenomvifårnyregeringeftervaletkommervårdvalsomföreteelseattblikvar,möjligenmednyastatligastyrdokument. SLOFkommerattkontaktasamtligalandstingochverkaförettgenom­arbetatvårdvalssystemmedfrietableringsrättförlogopederdärmanstärkerpatientensrätttillindividanpassadkvalitativochevidensbaseradvård.Vikräverstörrepåverkansmöjlighetireformensinnehållochstörreutrymmeförenheternaattsjälvaorganiseraochläggaupparbetet.OmnivillläsamersåkommerenkätsvarensnartattfinnaspåDIK:shemsida. I dagarna kom även en proposition för hur privata vårdgivare ska kunna etablera sig och verka i landstingens öppna hälso- och sjukvård utanför primärvården. DennapropositionharskapatsefterkritikfrånEU­kommissionensomunderkännerSverigessärbehandlingavsärskildayrkesgrupper.Framtillnuharendastläkareochsjukgymnasterhaftdennatypavetableringsmöjlighet. SLOF:sremissvarärpositivtinställttillförslagetattetableringförpri­vatavårdgivareinomdenspecialiseradeöppenvårdennuskainnefattaallalegitimeradevårdgivare.Viärävenpositivatillenenhetlignationellmodellochtillattmantänkerföraendialogmedyrkesföreträdare/organisationer. Tyckerduattdettaverkarviktigtochintressant?Någotduskulleviljaarbetavidaremed?DåkanjagberättaattdetsnartkommerutlysasentjänstsomutredareendagiveckanpåDIK:skansliförattansvaraförutrednings­uppdragochtaframunderlagföropinionsbildningochpåverkansarbeteförlogopeder.SåomDUbrinnerförlogopedinshjärtefrågor,sökjobbet!

Marika Schütz

4 LogopedNytt 4/10

Nytt från styrelsen

I förra numret av Logopednytt uttryckte jag mig alltför slarvigt kring projektet ”Logopedi i öppna vårdformer”. Avsikten med att beskriva styrelsens planer för politikerveckan på Gotland i sommar var, förutom att hålla er medlemmar informerade om våra planer, att lyfta fram projektet som ett gott exempel på fungerande och välorganiserat omhändertagande av äldre personer med kommunikationsstörningar. Av min skrivning framgick ingenting av detta och den var dessutom förringande för dem som ingår i och arbetar med projektet. Jag ber om ursäkt för detta. ”Logopedi i öppna vårdformer” är ett omfattande projekt som drivs i Landstinget i Uppsala läns regi med statliga stimulansmedel. Projektet involverar landstingets logopeder, kommuner, brukarorganisationer och studie-förbund. Det är detta samarbete och organisationen av insatserna till äldre personer med kommunikationsproblem som vi vill rikta uppmärksamheten på som en modell att ta efter i andra delar av landet.

Undertecknadochenstudenthand­läggarefrånDIKdeltogförattsvarapåfrågorochsamtalamedintresseradestudenter.(Seävensid18och21.)

•Den27/4deltogenpersonfrånstyrel­seniettnyttmötemedPROochvård­professionernakringsamarbetetiAlmedalenochÄldrevårdsplattformensommanplanerarattlansera.

•Prioriteringscentrumarrangeradeden27/4seminariet”Godaexempelpåtillämpningavnationellmodellförprioriteringarivårdvardagen–hurskaparvifler?”.PrioriteringsarbetetinomLänslogopediniNorrbottenslänslandstingvarettavfleraarbetensompresenterades.Styrelsenvarrepresenterad.

•VåratvådelegateriCPLOLdeltogden8–9/5iarbetetnärkommissionernasammanträddeiParis.

•GruppenförkliniskforskninginomSACO­vårdorganiseradeden20/5seminariet”Kliniskforskning–förvem?Ettsymposiumompatientnytta,patientsäkerhetocheneffektivarevård”somhandladeomvarförkliniskforskningärviktigförvårdenochhurförutsättningarnafördenhärtypenav

forskningkanförbättras.Tillseminariethadeblandannatrepresentanterförutbildningsdepartementet,Vetenskaps­rådet,professionsförbundenochmediainbjudits.Styrelsenvarrepresenteradvidseminariet.

•Kursen”Orofacialsensomotoriskochaktivevidensbaseradbehandlingavdysfagipatienter”medföreläsareMaryHägggåravstapelniÖrebroden28/5.

•Den7/6sammanträderSACOsvård­förbundhosLegitimeradeSjukgym­nastersRiksförbundiStockholm.

•Styrelsensammanträddesenastden14/4pertelefon.Nästastyrelsemötehållsden29–30/5iÖrebro.

Styrelsen genom Ulrika Guldstrand

•PlanernaförAlmedalenden4–10/7ärnuspikade.SLOFdeltarmåndagenden5/7sominbjudnagästeriPRO:ssemi­narium”Envårdvärdsamverkan–vårtupproptillsamverkaniäldrevården”.

•SammadagkommerettseminariumkringkliniskforskningatthållasavSACOsvårdförbundigemensamregi.Tisdagenden6/7hållervivårtegetseminarium”Tacksåmycket–behöveräldresägamer?”tillsammansmedAfasi­förbundet.Seminarietutgårsomsagtfrånprojektet”Logopediiöppnavård­former”.Senareiveckan,torsdagenden7/7,hållerrepresentanterfrånstyrelsenienakademiskkvartkringdysfagiundernamnet”Sväljaellersvälta?Omkonsekvensernaavsväljsvårigheter”.

•Den13/4deltogenstyrelseledamotiettplaneringsmötekringentvärprofessio­nellchefskonferenssomskaarrangerastillsammansmedandraSACO­förbundunderhösten2010.MerinformationomanmälanochdeltagandekommerattkommaiLogopednyttochpåwebbenvidsenaretillfälle.

•Enarbetsmarknadsdagförstudenterarrangeradesden14/4pålasarettetiLund.StudentkårenMedicinskaFöreningenstodförarrangemanget.

5LogopedNytt 4/10

Lagenomvalfrihet(LOV)gällerfrånochmed1januari2010ihelaSverige.Lageninnebär dels ett frivilligt verktyg för dekommuner och landsting som vill kon­kurrensprövaverksamhetgenomattöver­låta valet av utförare till brukaren/invånaren,delsettobligatorisktinförandeavvalfrihetssystemiprimärvårdeniallalandsting och regioner. Konkurrens pålikavillkorsamtfrietableringärabsolutakravfrånEUförattgåmedpålagenomvalfrihet. Uppdraget kan utformas påmånga olika sätt – för mer informationomrespektivevårdvalsmodellhänvisastillSverigesKommunerochlandsting(SKL). KåreHJanssonhadegjortenrund­ringningtillSverigesolikalandstingochregioner gällande logopedi. Det verkarsomomfleraharproblemmedjustlogo­peditjänsten – man menar att den är såpass specialiserad och att det handlarom relativt få individer. Det kan varasvårtattsomvårdenhetfinansieraenhel­tidstjänst.

Logopedi och vårdval FleraregionerochlandstingverkarföljaiHallands fotspår. Halland var något avpionjär inom vårdval, där primärvårdenharettbrettbasuppdrag:80%avpatien­ternas vårdkontakter ska tillhandahållasavvårdcentralen.Primärbarnavårdslogo­pedi ingår i vårdvalets basuppdrag.LäkarnaäröverlagpositivatillHallands­modellen,blandannatgermodellengodaincitamentattjobbamedprevention.Förlogopederna har vårdvalet dock inteinneburit något lyft: det är svårt attetablerasigsomprivatpraktiserandelogo­ped och privata vårdcentraler drar inlogopedtjänstereller låterbliattköpa inlogoped.  IStockholmhördelogopedintilldetförstasomingickivårdvalettillsammansmed husläkare, MVC och BVC. Lands­

Vårdkvalden 9 mars samlades lokalfackliga företrädare på dIK:s kansli i Nacka till en utbildnings- och diskussionsdag kring vårdvalsmodeller. Medverkade gjorde Kåre H Jansson, utredningschef på Sveriges Läkarförbund, elisabeth Lindström, klinikchef på talkliniken, danderyds Sjukhus AB och representanter ur SLoF:s styrelse.

tingspolitikernatarupplogopedisomettgott exempel och man är stolt över attlogopedinharfåttfart.Nyetableringarharskettframföralltinomdiagnosområdenaspråkstörningarhosbarnochdyslexi.Vissapatientgrupper/diagnosergernågothögreintäkter,vilketisinturledertillflereta­bleringar. Ersättningsmodellen riskerarpåsiktattledatillojämntfördeladlogo­pedi,därvissapatientgrupper lättare fårhjälpänandra.Läkarnaharvaritmycketkritiska till Stockholmsmodellen vadgäller primärvården och menar att mantvingasbrytamotHälso­ochsjukvårds­lagens portalparagraf om vård efterbehov. Regelverket gör att man inte kanorganiseraverksamhetenfritt,utanmåstesetillvadsomärlönsamt. 

Inget befolkningsansvarTrotsattmerpartenavalllogopediingåriVårdval Stockholm, saknas befolknings­ansvar,detvillsägaingenharuppdragetattbedrivaheltäckandelogopediskvård.Eftersomvisaknarspecialistordning,blirdet dessutom svårt att argumentera föratt en del logopedisk vård bör ses somspecialistvård.IStockholmharflerlogo­pedmottagningar, kortare köer och merdirekt patientkontakt gjort att det blivitlättare att få kontakt med logoped.Elisabeth Lindström menade att vård­valetävenharinneburiteneffektiviseringavarbetetochettifrågasättandeavgamlainvanda arbetssätt. Eventuellt ger denökadekonkurrensenhögrekvalitet idetlogopediskaomhändertagandet,menmankan fundera över hur ersättningsmodel­len påverkar medicinsk prioritering ochmöjligheterna att arbeta evidensbaserat.VårdvalStockholmbegränsariblandvaletav arbetsmetoder, till exempel blir detsvårt att ge tid för långa besök, att geinformationochhandledningtillanhörigaochpersonalochattarbetateambaserat. 

Skilda åsikterSvenskaLogopedförbundetdistribueradeunderfebruarienwebbenkätomVårdvalStockholms konsekvenser för logopeditillsamtligaDIK­anslutnalogopederverk­samma i Stockholms län. Under utbild­ningsdagenpresenteradesochdiskutera­desdepreliminäraresultatenfrånenkä­ten. Den tydligaste tendensen är attlandstingsanställda logopeder överlag ärmer negativt inställda till vårdvalet änprivatpraktiserande.FörmerdetaljeraderesultathänvisastillDIK:shemsida.  Visomlogopederbehöverageranumedan de flesta landsting ännu står istartgroparnaförvårdvalsarbetet.Vimåstemarknadsföraossännumer,bevakavåraintressenochsäljainvåratjänster.Detärviktigareännågonsin! 

text: Signe Tonér

Läs mer om vårdval www.sweden.gov.se/sb/d/10057/a/99454 Lagenomvalfrihet

www.skl.se/web/Landstingens_och_ regionernas_vardval_2010.aspx Omvårdvalochvårdvalsmodellerisamtligalandsting/regioner

www.uppdragsguiden.sll.seLäsomvilkareglersomgällerförlogo­pederiVårdvalStockholm

www.vantetider.sll.seSeväntetidertilllogopedinomolikadiagnosområden

www.slf.se/upload/27308/Vardvals-program_webb.pdf Läkarförbundetsrapport:”Vårdvaliprimärvården–hurbördetutformas”

6 LogopedNytt 4/10

TheCentre for theRehabilitationof theParalysed(CRP)wasfoundedin1979byasmallgroupofBangladeshisandaBritishphysiotherapist,ValerieA.Taylor.CRPistheonlyinstitutioninBangladeshwherea Bachelor of Science degree in Speechand Language Therapy (SLT) is offered.This course is run by the BangladeshHealth Professions Institute (BHPI), theacademic institute of CRP. The courseincludes four years theory and practicewith a one year compulsory internship.ThecourseisregisteredundertheFacultyof Medicine at the University of Dhaka.Thecourseisnowinitsfifthyear. Ifirmlybelievethatcommunicationis everybody’s right and is essential inorder to facilitate equal participation asvaluedmembersofacommunity.SpeechandLanguageTherapistsaimtoimprovethe quality of life for those who havespeech,languageorswallowingdifficulty.Bangladeshisadevelopingcountrywithanemerging health field. As yet we have noqualifiedSpeechandLanguageTherapistsinBangladesh.Ourinternshipwillfinishmid­2010andwewillbethefirstgroupofB.Sc.­qualified Speech and Language

TherapistsforBangladesh.Twelveofourstudentswillbefullyqualified. The first group of bachelor Speechand Language Therapists in Bangladeshis currently working as interns at CRP.Here we work with adults and childrenwho have difficulties communicatingwithothersfromavarietyofcauses.Themostcommonpatientgroupsweseearechildren with cerebral palsy, autism,developmental delay, cleft lip & palate,hearing impairment, Down’s syndrome,adults with stroke, head injuries, voicedisorder, dysfluency, laryngectomy anddysphagia. Therapyincludesworkingdirectlytopromote speech and language skills aswell as educating families, teachers andemployersabouttheneedsofpeoplewhofindlistening,talking,readingandwrit­ing difficult. In many cases, individualsare taught touseacombinationofwaystocommunicate(gestures,picturebooks,symbolboardsaswellasspeech)tomakecommunicationmoreeffective. Wealsohelppeoplewhohavedifficul­ties chewing and swallowing their food.However, to date, we have had limited

traininginthisarea.Wehopetobeabletotakeapost­graduatecourseinassessmentandmanagementofdysphagiaforchild­renandadultswithinthenextyearortwo.

Treatment Approaches may include:• Articulation therapy

– traditional – Behavioral

• Semantic therapy (explain)

• Indirect Language Stimulation (ILS)

• Focus Language Stimulation (FLS)

• Augmentative and Alternative Communication (AAC)

• Receptive language therapy– Knowledge based – Strategy based – Social skill based

• pragmatic therapy

• preverbal language stimulation

• picture exchange Communication System (peCS)

• Ancient Behavior Consequence (ABC)

• dysfluency therapy – Lidcombe programme

t e M A L o g o p e d I V Ä R L d e N R U N t

First Graduating Class of Speech-Language Therapists in Bangladesh

graduation ceremony: 45th convocation of

the University of dhaka

7LogopedNytt 4/10

Challenges and RewardsWe have faced many challenges in ourprogram. The SLT program has beenentirely taught by foreign volunteers,sometimes we have several experiencedSLTvolunteers to instructorassistwiththe SLT program, while at other timesthere are none. When this happens, thestudent faces problems such as havingonesupervisorresponsibleformanystu­dents at a time, class schedule changesetc, but the teachers try very hard.Instructions are in English so we havehadtoworkhardtoimproveourreadingandwritinginEnglish.Wehaveveryfewcurrent textbooks and instructionalmaterials, though some volunteers havekindly donated some helpful materials.We have few assessment and therapyresources.Forexample,wehavenorecor­dersfortapingspeechsamplesforfluen­cyassessments,nohightechnologyAACdevices, no hearing aids as well as noaudiometer for hearing impaired child­ren, limiteddysphagiaassessmentmate­rials, etc. As part of our program, wemade or adapted assessment or therapymaterials for the Bengali language. Forexample, we have made a Bengali arti­culationtestbook,somelowtechnology

AAC devices (communication book,communicationboard,Blissymbolicchart,etc), communication training package,etc. We are in the process of adaptingaphasiatestsforstrokeclients,etc. Alongwithchallenges,therearemanyrewards.ThisisthefirstgraduatingclassofSLTsinBangladesh.TherearehugejobopportunitiesinBangladesh.Asfirstgra­duatingclassSLTs,wehavehadtheopp­ortunity to meet with SLTs from manydifferentcountriesasteachersandmen­tors. A couple of our students also hadtheopportunitytotravelabroadtoattenddifferentconferencesandtraining.Imyselfhave visited India, Canada, SingaporeandSweden,andIamtryingtoapplytheknowledge to establish our new depart­ment. We are also having the opportunitytoseeclientswithmanydifferentcondi­tions. It is amazing to me to be with aclient when s/he says their first sound!Thisfieldprovidespracticallearninganditisencouragingmetoviewpeoplewithdisability in a positive way. During ourlaryngectomy module, we learned howpatientswhohavehadtheirlarynxorvoi­ceboxremoved learn to talkagainwithesophageal voice. This is done by lear­ningto“burp”airoutoftheesophagusinacontrolledmanner!OnevolunteerfromCanada recently donated 29 used andrefurbishedelectrolarynxspeechaids,forpeople who have had their larynxremoved.Thesedeviceswillbegiven topatients on a permanent loan basis sohopefully they can be returned andreusedbyotherpatients Aftermanychallengesandrewards,finallywehaveattendedourconvocation.Ourparents,teachersfromabroadaswellas from here, and friends were verydelighted. We feel proud as graduatingSLTsinBangladesh.

the World Health organization (WHo) has estimated that 10 percent of the world’s population has a communication disability, which means about 16 million people in Bangladesh. Currently people with communication difficulties in Bangladesh have very limited access to Speech & Language therapy services.

SLt working with C p client

International Blisssymbolic panel meeting at Stockholm, Sweden

▲

forts. på nästa sida

8 LogopedNytt 4/10

Under året som jag gick på Komvuxbestämdejagmigförattblilogoped.Jagkomin iGöteborg,minhemstad.Närvitogexamensågarbetsmarknaden inteutsom den gjort tidigare så att flytta hadejagredanbestämtmigförattjagförmod­ligenmåstegöra. Jaghadeväl inte tänktsökajobbhäriEnglandigenmenenföredettakollegapådagcentretiEnglandsomjobbarsomlogopedassistenttipsademigom att de skulle annonsera ut ett antaltjänster. Jagtänkteattdetärväl likabraattsöka.Tjänsternasomutannonseradesvarinombarn(0–5år)ochvuxenhab.Jagfrågadechefenomdetfannsenchansattfåendeladtjänstochjaghadetur,fördetvarenannanlogopedsomskulledelasintjänstsådetgickattordna. SånuärjagalltsåtillbakaiLondonisammakommunsomjagjobbadeitidi­gare,fastnuanställdavNHS(motsvararungefärvåralandsting).KommunenheterEnfield och ligger längst upp i Londonsnordvästrahörn.Detärenkommunmedstora socioekonomiska, kulturella ochetniskaskillnader.

Vad gör en nybakad svensk logoped i Storbritannien?2002–2004 jobbade jag på ett dagcenter för personer med fysiska och intellektuella funk-tionshinder i England. Jag hade tidigare jobbat som skådespelare i Sverige och gick en fortbild-ningskurs i London 2000–2001. Under det året bestämde jag mig för att lägga skådespeleriet på, och jag blev kvar i London efter det att kursen var slut. Efter att jag hade jobbat på dagcentret ett tag bestämde jag mig för att byta karriär. Det var många sociala förändringar i mitt liv och jag var i valet och kvalet om jag skulle stanna i London eller inte. Jag behövde bredda mitt gymnasie-betyg så jag beslutade mig för att flytta hem.

▲

ConclusionAs the first graduating class of Speechand Language Therapists in Bangladeshweareveryproudofourachievementssofarbutweunderstandthatwehavemanychallengesahead.Weareaspecialtyinitsinfancy. Weareconfidenthowever thatweareabletocontributegreatlytolivesofpeoplewithcommunicationandfeedingdifficultiesinBangladesh. ItwillbemanyyearsbeforetheSLTprogramisentirelystaffedbyBangladeshiinstructors. Thereforeweneedongoingsupportfromforeignvolunteers,asinstruc­tors, supervisors andmentors. WenowhaveseveralvolunteersfromSwedentoo.If anyone is interested in volonteeringyou can find more information on theCRPwebsite(www.crp-bangla desh.org).

Sharif-AL-Mamaun, 1st graduating class of B.Sc. in Speech & Language Therapy,

Centre for the Rehabilitation of the Paralysed, Savar, Dhaka, Bangladesh

E-mail: sharif_slt_crp@yahoo.com Cell: +8801556302357

ReFeReNCeS

Bangladesh: BBC Country profile. (2008). Retrieved March 21, 2010, from http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/south_asia/country_profiles/1160598.stm

Bose, S. (2002). everyone is talking: A training guide for Adult Who Use Augmentative and Alternative Communication and their partners, Indian Institute of Cerebral palsy, Kolkata.

Course and curriculum, (2006), B.Sc. - in- Speech & Language therapy: University of dhaka, Bangladesh.

CRp-Bangladesh. (2007). Retrieved March 21, 2010, from www.crp-bangladesh.org

Ingstad, B. & Reynolds, S.W. (1995). disability and Culture: an overview, University of California press, Berkley, and London.

International Society for Augmentative and Alternative Communication(ISAAC). (2008). Retrieved March 21, 2010, from http://www.isaac-online.org

World Health organisation disability and rehabilitation: WHo action plan 2006–2011. (2008). Retrieved March 20, 2010, from http://www.who.int/entity/disabilities/publica-tions/dar_action_plan_2006to2011.pdf ■

forts. från föregående sida

L o g o p e d I V Ä R L d e N R U N t – S V e N S K A R U t o M L A N d S

UNITED KINGDOM/ROYAUME-UNI

patrik med teammedlemmar i enfield.

9LogopedNytt 4/10

Mainstream-teamJagjobbaralltsåmedförskolebarniåldern0–5årochmedvuxenhab.IEnglandharmanintenågonspeciellindelningmellanhabochbarn,utanmanarbetarmedallabarn, fast vi har speciella team somutreder social kommunikation och ut­vecklingsstörningarochocksånågrasomjobbar specifikt med barn som harautism.Barnensomär5–17fårhjälpav”Mainstream”,detärettteamsomåkerutpåskolorochjobbarmycketkonsultativtmen även en del terapeutiskt. På vissaskolor har man också språkenheter därbåde specialpedagoger och logopederarbetar. Dessa team stödjer främst barnmed autism, intellektuella funktionshin­derochgravaspråkstörningar. Inomvuxenhabjobbarjagmedkom­munikationsutredningar, en del terapioch konsultation. Jag kommer senareocksåattjobbainomdysfagiteamet,måsteförst jobbaettantal timmarklinisktochgå en kurs för att tillgodogöra mig denengelskalagstiftningen.

Datorisering efter riktlinjer Det var en stor omställning att kommahit först, mycket är annorlunda ochiblandharmanheltandrarutiner.Härärtill exempel inte journalsystemet datori­serat.Resursernafinnsförattdetskullekunnablidatoriseratmenmanväntarpåettbeslutomnationellariktlinjerochettsystem som alla inom NHS kommer attanvända.Iblandundrarjagomjagärtokigsom bestämt mig för att jobba här. Intenogmedattmanärnyutexamineradutanjagskajobbapåettannatspråkockså.agkanjusägaattjagaldrighadesöktdethärjobbetomjagintejobbatiEnglandförut.Mina kollegor är underbara och jag harmycketstödidem.Jagharinombarnhit­tills jobbat med en rad med varierandeproblem såsom språkstörningar, fonolo­giska problem, autism, utvecklingsstör­ning,cp.Stamningharjagintekommitikontaktmedännumenskagåbredvidenkollega som utreder och jobbar medstamning. Vi jobbar mycket med barngruppersåsom”pre­verbal­”,”attentionandliste­ning­”, barn­ och föräldrainteraktions­grupper, olika språkgrupper med fokuspå vilken nivå barnet befinner sig påtill exempel 1–4 ordsgrupper, berättar­grupper samt fonologisk medvetenhets­grupper. VårtremissystemserliteannorlundaäniSverige.RemisserskickasnaturligtvisprecissomiSverigeemellanolikaprofes­sionermenviharocksådrop­inkliniker

ditföräldrarkanvändasigomdeäroro­liga för sitt barns tal­ och språkutveck­ling,påolika”ChildrenCentre”runtomikommunen.ChildrenCentreärcentra ianslutning till förskolor där man harolikabarngrupperochditmankanvändasig om man inte har någon plats inombarnomsorg. De har en mängd olikagrupper somtill exempel ”playandstaygroups”,”fatherandchildgroups”,första­gångsförälder­grupper,etc.Deharocksåföräldrakurser.”Härma” för att få kontaktFör närvarande har vi inget gemensamtförhållningssätt runt rutinerna hur viarbetarunderendrop­insession.Endeltarbaraanamnesochendelgörenkortscreening på barnet också. Målet är attkunna slussa ut barnen i grupper eller iterapiutanattdeskabehövakommatillkliniken igen för ytterliggare testning.Detsomärbrameddrop­inärattdeintebehöver vänta lika länge som när manblivit remitterad med en pappersremiss.Logopeden remitterar direkt och sätteruppentidförutförliganamnesochtest­ningsåsnartsommöjligt.Ettannatmålärattkunnaskickahemdebarnochför­äldrarsomintebehövervårservicemedrådtillföräldrarnaochattdekankommatillbakavidettsenaretillfälleomdefort­farandeäroroligaochharproblem. Inom vuxenhab har jag gjort kom­munikationsutredningarsomjagtidigarenämnt. Jaghar jobbatmedatthjälpaenklientattframställaettkommunikations­pass.Denterapijaghittillsarbetatmedär”Intensive Interaction” och ”IndividualSensoryEnvironment”,vilka jag intevetom de är så kända i Sverige. Det är enterapimananvänder förattbryta intro­

vert beteende hos personer med gravutvecklingstörning kombinerat medautism eller bara grav autism. Det mangör är att ”härma” klienten fysiskt ochvokaltförattfåkontakt.Dettakanskapamöjlighetertillinteraktionfrånklientenssida.Detresulterarförhoppningsvisock­så i att klienten initierar kontakt ochkommunikation. Om man använder ettobjekt som är motiverande för klientensåsom en boll, docka eller filt, kan detledatillattmantränarturtagningockså.”IndividualSensoryEnvironment”(ISE)är också ett sätt att jobba med personermedgrava intellektuellafunktionshinder.Här använder man sig av olika föremålochobserverarvadförreaktionmanska­parhosklienten.Föremåletkanvaraalltfrån bubbelplast, till fjädrar, till hand­kräm. Här bygger man på kommunika­tion utifrån hur klienten reagerar på deolikaföremålen(sefaktaruta). HabteametjagjobbariärprecissomiSverigeettintegreratteambeståendeavläkare/psykiatriker, psykologer, social­arbetare, arbetsterapeuter, sjuksköterskor,konstterapeuter och ett team som kallas”Equals” som jobbar med att hitta jobbochpraktikplatsertillendelavvårakli­enter. Sjukgymnasterna tillhör ett annatteamavnågonförmigokändanledning. Iblandundrarjagomdetvarvistattbeomendeladtjänst.Tankenvarattjagskulle ha jobbat 100% inom habteametmenjagville integeuppbarn,eftersomjagfanndetmycketgivandeunderutbild­ningen.Jagtrorävenomdetiblandkännslite splittrat att det är väldigt nyttigt.Dessutomfårjagenoerhörtbredgrundattståpå.

text: Patrik Ganebratt

Att lära ut grunderna för kommunikation:•hakulmedenannanperson•utvecklauppmärksamhetgentemot

andramänniskor•utökauppmärksamhet•turtagning•delapåenspersonligarumsliga

utrymme•förståelseochbetydelsenavatt

användaögonkontaktetc.

Introducera och användandet av grund-läggande kommunikativa koncept:•väljamellanolikaföremål•vänta•frågaefter•visaattmanvillhamer•orsakochverkan•turtagning•slutochavslut(stopandfinish)•tidochutrymmeförattdelta•tidochassistansattundersökaoch

användaföremål•attharoligt.

Här är någrA Av målen med IndIvIduAl SenSOry envIrOnment:

10 LogopedNytt 4/10

Det amerikanska utbildningssystemet ärannorlundauppbyggtändetsvenska.Förde flesta högre yrkesutbildningar krävsfyra års collegeutbildning på undergra­duatenivåföljtavminsttvåårsstudierpågraduate­, eller masternivå. Vill man blilogopedkanmanstuderalogopedi(speech­language pathology) de första fyra åren,mendetärintenågotkravförattblianta­gentillengraduateutbildningilogopedi.Pågraduatenivåläsermantvåårommaninkluderarsommarterminer,annarstardetytterligareetthalvår.Harmanencollege­utbildninginomnågotannatområdeänlogopediblirmaniallmänhetantagentillettgraduateprogram,menblirtvungenattläsa kurser på undergraduatenivå innanmankanbörjasinagraduatekurser.Master­utbildningen blir därför längre, mellantre och tre och ett halvt år. Vanligtvisinnehåller de första fyra åren ingen kli­niskutbildning,förutomobservationeravklinisk verksamhet. På masternivån harman teoretiska kurser i början, och deflestautbildningarinkluderarkliniskträ­ningenellertvåterminerviduniversite­tetsklinikochsedan tvåeller tre termi­ners arbete under handledning på ettsjukhusellerienskola.Strikta regler för legitimationASHA (American Speech Language andHearingAssociation)harstriktakriterierförattenstudentskablilegitimeradsomlogoped. Först och främst måste självautbildningen vara erkänd och godkändav ASHA. Utbildningar blir godkända iperioder om åtta år. Min arbetsplatsgenomgick en bedömning under förraåret,vilketleddetillettbesökavtrebedö­marefrånASHAundervåren.Bedömar­nakomförtredagarsbesökdäralltgicksigenom, från journalhantering till kurs­planerochkursutvärderingar.Bådelärareoch studenter intervjuades om villkorenpå institutionen. Slutbedömingen varglädjandenogmycketpositivochrappor­tenleddetillenrekommendationtilluni­versitetsledningen om att utöka antaletanställdalärareilogopedi. ASHAharocksåfastställthurmångakurserellerpoänginomolikaämnesom­rådensomkrävsförattfåexamen.Efter­somdessakravärsåstriktspecificeradefinns det inte mycket flexibilitet inommasterprogrammen.Vidmininstitution

Logopedstudier och -arbete i USA

Jag undervisar i logopedi vid New york University på Manhattan. Som en del av

de internationella vindar som blåst i Logopednytt den senaste tiden bidrar

jag här med lite fakta och en del personliga erfaren-

heter från USA.

L o g o p e d I V Ä R L d e N R U N t – S V e N S K A R U t o M L A N d S

11LogopedNytt 4/10

erbjuderviettantalpoängsomärflexibla,detvillsägastudenternamåstetaettvisstantalavdessatillvalskurser,menkansjälvabestämmavilkadevillta.Någraexempelpåsådanakurserär:”Cranio­facialano­malies”,”Voicetherapy”,”Aphasiatherapy”,”Augmentativecommunication”,”Autism”och”ComputerizedAnalysisofLanguageTranscripts”.Efteravslutadestudiermåsteman genomgå ett nationellt test somASHAgerförattfåsinlegitimation.Innanmanblirlegitimeradkrävsdetdessutomattmanarbetarunderniomånaderunderhandledning av en ASHA­legitimeradlogoped.Bevis på vidareutbildningMan skulle väl tro att det vore slut påutbildningskravendär,mensåärdetinte.Förattbehållasinlegitimationochfort­sättaattvaramedlemiASHAmåstemanbetala en årlig avgift på ca $200 (1400kronor)ochvisaattmanärengodmed­lemgenomattkontinuerligtvidareutbildasig.VarttredjeårkräverASHAattmanärbereddattproducerabevispå30klock­timmar av genomgången vidareutbild­ning.Ävenvidareutbildningenärspecifi­ceraditermeravvadsomkanräknasochgodkännasavASHA.Detärtillexempelintegodkäntattskrivaenartikel,medallde litteraturstudier och inlärning trotsalladelitteraturstudierochalldeninlär­ningsomdettainnebär. Vad får man då för pengarna ochmödan?Förstochfrämstärdetintemöj­ligt att arbeta som logoped i USA ommaninteharsinASHA­legitimation.Detfinnsenteoretiskmöjlighetattundervisavid en utbildning om man inte har sinlegitimation, men är expert inom någotav de områden som ingår i logoped­utbildningen. Vanligtvis föredrar mandock att anställa någon med en ASHA­legitimation. Som medlem har mandirekt tillgång tillASHAs fyraolika tid­skrifter. Det finns dessutom ett mycketstort utbud av vidareutbildningskurser,undervisningsmaterial och konferensertillgängliga för medlemmar. ASHA harockså ”Special Interest Divisions” sommankananmälasigtillförattfåtillgångtill mindre publikationer inom speciellaämnesområden samt för att nätverka.VidareerbjuderASHAsinamedlemmarvisslegalhjälpochhandledningvidbehov.

Det finns möjlighet att få ett specielltmedlemskap med begränsade förmånerocksåommanärbosattiettannatland.ASHAochTheRoyalCollegeofSpeechTherapists,ASHAsmotsvarighetiEngland,har ett avtal angående legitimation ochmanbörkunnaarbetasomlogopediUSAmedbrittisklegitimationochtvärtom. HurärdetdåattstuderaocharbetaiUSAsomsvensk?Detärroligt,stimule­randeochutmanande,menmanfårvänjasigvidattblikonstantutvärderad.Utbild­ningssystemetärbetydligtmeruppbyggtkring kvantitativa bedömningar av stu­denten.EttbokstavssystemförbetygmedA,A­,B+etc.användspåallaställensomjagkännertill.Enstudentsomintehållerettvisstgenomsnittligtbetygfårintefort­sätta programmet. Som lärare blir manocksåkontinuerligtbedömd.Detblirmeroch mer vanligt att studenternas kurs­utvärderingar läggs ut på nätet. Årligabedömningarinomtreområden,under­visning, forskningochservice, ligger tillgrundföreventuellalöneökningar.Efter­som det inte finns motsvarande anställ­ningslagarsomdetfinnsiSverige,utgördessutom goda bedömningar grundenförenfortsattanställning.Bäst i testAtt arbeta kliniskt i USA innebär påmånga sätt en liknande situation som iSverige.Detkanvarasvårtattfåtidenatträckatillförbådepatienterochpappers­arbete. Att dokumentera sitt eget ochpatientens arbete väl är viktigt var manänärverksam.IUSAfinnsdetdockenlångtraditionochenutarbetadpraxisförhurmanformulerarsigochdokumente­rarpatientensframstegdådetalltidfinnsenöverhänganderiskattettförsäkrings­bolagkräverattfåtadelavjournalen.Enstor skillnad i den kliniska verklighetenär det utbud av standardiserade testbat­terierochbehandlingsmaterialsomfinnstillgängliga på engelska. Detta underlät­taronekligenarbetetmeddiagnostisering,behandlingsamtplaneringavforsknings­projekt. Man kan studera som doktorand iUSAommanharensvensklogopedexa­men. Är man intresserad av att arbetautomlands rekommenderar jag dock attmangårdenlångavägenochsertillattfålegitimationfrånettengelskspråkigtland.

Logopedstudier och -arbete i USASjälvboddejagiRominnanjagkomtillNewYork.IRomfinnsdetenstorengelsk­språkigpopulationochjagarbetadeideamerikanska och brittiska skolorna,något som inte varit möjligt utan minASHA­legitimation.Detkanvaradyrtattstudera i USA, men vi är flera svenskalogopedersomharblivitfinansieradeavdestorastipedieorganisationerna,somtillexempel Fulbrightstiftelsen och Sverige­Amerikastiftelsen.Dessaorganisationerfinansierar studier både på doktorand­ochmasternivå. Attbytamiljöochlärasigattfungeraiennykulturochmiljötvingarenattsepådetinvandamednyaögon.Mantvingasdessutomattkonfronterasmedsinaegnamönsterochvärderingarochutvecklaenny flexibilitet. Detta är nyttiga erfaren­heter när man arbetar med människor.AlltingärverkligenintebättreiUSAochjagärinteallssäkerpåattjagkommerattstannaförevigt.Mensålängedetkännssomjaghelatidenlärmignyasakerochutvecklas, så längeärdetvärtatt stannaetttagtill.

text: Christina ReuterskiöldNew York University, New York

Christina utblidade sig till logoped i Lund och läste därefter vid Boston University (M.Sc.) med stöd fran Fulbright program-met och Sverige-Amerika stiftelsen. Hon doktorerade i logopedi 1999 med fokus på språkstörningar hos barn. Christina har undervisat vid logopedutbildingen i Lund inom momenten språkstörningar hos barn och hos vuxna (afasi), läs-och skrivsvårigheter samt med egen röst-traning for studenter. Hon har också haft gästundervisning vid logopedutbidningen i goteborg. Hennes forskning fokuserar på språkstörningar (talat och skrivet språk) hos barn och ungdomar. Christina är dessutom intresserad av röstträning och bedriver egen verksamhet inom detta område. Christina är sedan 2003 anställd vid New york University’s department of Communicative Sciences and disorders där hon undervisar undergraduate och graduate studenter i logopedi.

Hennes website är: http://steinhardt.nyu.edu/csd/faculty_bios/view/Christina_Reuterskiold

12 LogopedNytt 4/10

Efter sedvanliga rehabiliteringsinsatserochmedhjälpavenenormviljestyrkaochmotivation förbättrades Carls språkför­måga till en icke­flytande afasi vars typbästkundebeskrivassomefferentmoto­riskellerBrocasafasi.Carlvarenälskadmanochpappatilltresmåbarn.Ettochetthalvtåreftersinstroketoghanhandomdetmestaihemmet,hadegodavän­ner,ochvarpåmångasättsjälvständigisittdagligaliv.Såmyckethadeförändrats,menrelationerbestodochlivetgickvidare. Det var vid den här tiden jag lärdekänna Carl. Han kom med sin hustruElizabethtilluniversitetetdärjagarbetaroch undrade om vi hade några forsk­ningsprojektsomhankundevaramedi,omdetkanskefannsnågotytterligarehankundegöraföratt fåmerflyt i taletochprata lättare. Kommunikation var Carlsyrke och på många sätt hans identitet.Hanvarkändsommannenmedden”gyl­lene tungan.” Fanns det inte något merhankundegöra?Samtal om livetCarl började delta i vårt LIV­projekt(Life,Interests,andValues).”Tillenbör­janbadviCarltalaomförossvilkaslagsaktiviteterhanvilleprioriteraisittliv,nunär han hade afasi och så mycket hadeförändrats för honom. När vi samtalarmedmänniskormedafasiomlivsaktivite­terförsökervibegränsalingvistiskakravsåmycket som möjligt, och baserar iställetvåra samtal på ett visuellt material där

Carl McIntyre var en etablerad skådespelare inom teater, film, och tV i sydöstra USA. Mitt i livet, när karriär och familjeliv var som allra mest aktivt, förändrades allt på ett ögonblick. 15 september 2005 överlevde Carl en vänster-sidig stroke med en kvarstående, grav afasi.

ingaordochingettalärnödvändiga. VivisadeCarl100olikakortsomviutvecklat i samarbete med en konstnär,och utifrån dessa kort samtalade vi omalltfrånattgåpåbiotillattvandrainatu­ren,diskuterapolitik,klippagräsmattan,dansa, resa, och skratta och skämta. Vitaladeocksåomkänslorangåendelivetiallmänhetochknutnatill särskildaakti­viteter. Mest ville vi veta vad Carl villesatsapåisittegetlivochisinegenreha­bilitering. Två saker framgick med klar­het.Carlvillearbetaigenochhansstyrkavar konstnärliga aktiviteter. Allra helstvillehanarbetaigensomskådespelare. Arbetasomskådespelaremedafasi?Den målsättningen verkade något orea­listisk, men möjligheterna var samtidigtspännandeatttänkapå,eftersommedia­uppmärksamhet och förståelse för afasifortfarande är så begränsad i samhället.ViuppmuntradeCarl att gåpåauditionföricke­talanderoller,ochhanficknågrakortvariga jobb i reklamfilmer, men demotsvarade inte riktigthansambitioner.Hanbörjademedoljemålningochhjälpteenfloristsomuppskattadehanskreativi­tet, men det jobbet betalade inte någraräkningar. Eftersom Carl var bra på attkörabilochhadeutmärktlokalsinneochsocialintuition,prövadehanpåattarbetasom chaufför för ett pensionärshem.Språkliga svårigheter stod emellan, menkanskevardetändaettrealistisktyrkeförhonom. Det var ju bara det att det varsom skådespelare han vill arbeta och

avsiktenmedLIV­projektetäratthjälpaoch stödja människor med afasi i derasegenmålsattningangåendelivsaktiviteter. Under vårterminerna brukar jagundervisaenkursiafasipåvårlogoped­utbildning iChapelHill.Enavdevikti­gastemetodernaförmigärattlåtamän­niskor med afasi demonstrera hur olikaspråksvårigheterna kan se ut och vilkaindividuella förhållningssätt och strate­gier de föredrar för att kommunicera såeffektivtsommöjligt.Carlvarenavminagästföreläsareundervåren2009.SåsnartCarl började berätta om sin stroke ochrehabiliteringblevdetuppenbartattdetskulleblinågotutöverenvanligberättelse.Medkortafraserochtrevandetalväxladehansmidigtrollermellansigsjälv,sinfru,sina barn, diverse vänner, läkare ochlogoped;ochvarjegångändradehandia­lekt och kommunicerade med rörelseroch kroppsspråk det dramatiska ochkänslosamma händelseförloppet. Detråddeingettvivelomatthanfortfarandevarenmycketskickligskådespelare.Elev­erna älskade föreställningen och jagbestämde mig för att fånga det hela påvideo.

Åter i rampljusetTvå veckor senare bad jag därför Carlkomma som gästföreläsare i en kurs inormaltalakustikochtalperceptionsomjagundervisadeundersammatidsperiod.Jagordnadesåattföreläsningentogplatspåenscenienstörresamlingssalochatt

L o g o p e d I V Ä R L d e N R U N t – S V e N S K A R U t o M L A N d S

F ilmpremiärChapel Hill, North Carolina

13LogopedNytt 4/10

dethelablevinspelatmedsåhögkvalitetsom möjligt. Jag presenterade Carl föreleverna,badhonomkommaupppåsce­nen och berätta om sig själv, och sedanlämnadejaghonomifredinära40minu­ter. Återigen blev föreläsningen till enföreställningochdenhärgångenblevdetännu bättre. Eleverna ömsom skrattade,ömsom grät, och de var djupt rörda avupplevelsen. Nu är det ju en sak att ge en gratisoch improviserad föreställning och enhelt annan sak att arbeta professionelltsom skådespelare. Går det överhuvud­taget att vara skådespelare om man haricke­flytande afasi? Det var kanske ettlångsiktigtmål,mendetkändesintelängreorealistiskt.Drömmarmåstekonkretise­rasomdeskabliav.Vibehövdeendead­line.Måldatum sättsLogopedutbildningenpåmittuniversite­tetfyller40åriår.Underhösten2009varplaneringenifullgångförendagavåter­föreningar, fortbildning och festligheterdå vi skulle fira vårt 40­års­jubileum.Carl och jag bestämde oss för att hanskulle ge en dramatiserad föreställningsomendelavjubileetden1maj2010. DetvisadesigsnartattCarlsvännerochkollegorvarmeränvilligaatthjälpatill. Flera tog ledigt och planerade attkommatillChapelHillochdelta i före­ställningen.Såhändenågotväldigtspeci­elltstraxföreårsskiftet,någotsomskulle

komma att höja våra ambitioner och halångsiktigakonsekvenser.CarlsgodevänJimGlosterskrevettfilmmanusomCarlsstrokeochafasi.HuvudrollenvarförCarlochhanskollegor lovadeattansvara förattfilmenkomtillochblevklaritid.Ettenormt lagarbete tog fart. Plötsligt hadehundratalsmänniskordonerattid,utrust­ning,pengar,ochframföralltkunskapochkreativitettillproduktionenavCarlsfilm.

Bejublad världspremiär”Aphasia”hadevärldspremiärden1maj2010 i Chapel Hill som en del av vårt40­årsjubileeum.Publikenbestodavöver200 föredetta elever från logoped­ ochaudiologutbildningarnavidUniversityofNorth Carolina at Chapel Hill och avrepresentanter från neurorehabilitering,teaterochstroke.Menframföralltbestodden av människor med afasi och derasvännerochanhöriga.Varendamänniskamedafasisomjagtalademedefteråtför­klaradeattfilmenbeskrevkänskorprecissåsomdeupplevtdem.Deapplåderadefilmenochdessbudskapochdekändesigstärkta i sin identitet. ”Aphasia” är enknappt 40 minuter lång berg­och­dal­banamellanskrattochgråt.Jagtyckerfil­menförmedlarettfullständigtärligtpor­trätt av en människas triumf och denenorma roll familj och vänner spelar isammanhanget.Detärenfilmmantän­ker på länge, länge efteråt. Jag kan intesjälvgöradenbedömningen,menCarlskollegor säger att hans förmåga att för­

L o g o p e d I V Ä R L d e N R U N t – S V e N S K A R U t o M L A N d S

medla känslor är bättre än någonsin nunärhanharafasiochintekanväljasinaord med samma lätthet som förr. Självkanjagintelåtabliattfunderapåhurdetkommersigatthansspråkblivitsåmyck­etmerflytandeochsyntaktisktkomplice­rat efter bara två månaders intensivarepetitioneroch filminspelning. I en tv­intervjutvådagarefterpremiärenbeskrevCarlatthannukännersigrelevantigen.HeltklartärattCarlsmålsattningvarall­deles precis där den skulle vara och attdenhärrollenbaraärbörjanpåenåter­funnen och lysande karriär som skåde­spelare!

Katarina Lycksell Haley University of North Carolina at Chapel Hill

khaley@med.unc.edu

F ilmpremiärKatarina Lycksell Haley kommer ursprungligen från Skellefteå och tog examen från logopedutbildningen på Karolinska Institutet 1986. Fyra år senare flyttade hon till USA där hon tog sin doktorsexamen i Nashville, tennessee. 1996 flyttade hon till Chapel Hill och University of North Carolina där hon främst forskar på och undervisar om verbalapraxi och afasi. det övergripande målet för hennes forskning är att utveckla verktyg för att underlätta differentialdiagnostik, bedömning och behandling av verbalapraxi. Hon är också ansvarig för afasigrupperna på universitetets afasicentrum och är engage-rad i handledning av master- och doktorandstudenter.

14 LogopedNytt 4/10

vare min sparsamma språkproduktion,med bland annat ”Förstår du vad jagsäger”.Detfårmigatttänkapåallavårapatientermedolikatyperavartikulations­eller språkproduktionsproblem, hur deblirbehandlade.Fastdeallraflestatyckerdetärbranärjagförsökerattpratadans­kaochjagblirpositivtbemöttavdeflestanärjagförsökerpratadanska.Iblandnärjagärengageradsåblirdetmestsvenskaoch då får de stoppa mig eller som desäger:”Kandugentagedetfra…?”. Detgårbättreochbättremeddans­kan,iblandanpassarjagdetheltmenfördet mesta förstår studenterna svenskaganska bra om man talar långsamt ochanvänderdanskaordibland.Detharocksåförekommitattjagföreläserpåengelska,för att inte blanda för mycket med fleraspråk.Har du danska logopedkollegor?Påminavdelning finnsen logoped frånSverige,MajaSigurdPilesjö.Vivarkursarefrån logopedutbildningen i Lund, så detärkul.Sedanärdärnågradanskalogope­dersomheterUllaLahti,DorteHansenochJytteIsaksson.Degårpådoktorand­utbildning där (Dorte har lämnat in sinavhandling). Vi försöker att träffas tilllunchibland,närvihartid.Detärväldigtkulatthalogopedkollegerockså.Fastjagtrivsocksåmedlingvisterochallaandrapåmittjobb.Detärväldigttrevligaarbets­kamraterdärjagjobbar,sådetgårfint. vad är det bästa/sämsta med att jobba i danmark? Detbästaärattdetärenbrastämningpåarbetetochattlönenärbra,beroendepåden danska valutan. Det är oftast rakkommunikation, men det förekommergivetvis också mycket som man inte veteller förstårhurnågotharbeslutats.Detgäller att säga ifrån vad man tycker förommanärtystvidolikabeslut,såantasdetattmanhållermed.

Skulle du rekommendera till andra att jobba utomlands?Ja,absolut.

LN-red

Hur kommer det sig att du arbetar i danmark?OrsakenattjagjobbariDanmarkärdär­för det utlystes en tjänst som AssistantProfessor inom logopedi förendispute­radlogoped,till logopedutbildningenpåSyddansk Universitet i Odense. Det lätintressantochvarenutmaningattförsö­kajobbaiettannatland.Detfannsintesåmångalektorstjänsterellerandramöjlig­heter för disputerade logopeder inomuniversitetsvärldeniSverigenärjaghadedisputerat,sådärförsöktejagmighit. InomuniversitetetiDanmarkbehö­vermanförstläsapedagogikiettår.Ävenerfarnalektorerfrånandraländermåstegåigenomdenutbildningen.Detinnebäri regelattmanharenutbildninganställ­ningunder3årvaravettårgårtillpeda­gogik.DåharmaneninternhandledareochenexternhandledarefrånPedagogi­kum, som kommer och observerar närmanundervisarochgerrådpåhurmanskallförbättraundervisningen.Dethadejag saknat i Sverige och som logoped.Eftersom vi mestadels arbetar med enpersonitagetochiblandsmågrupper,såharviinteerfarenhetenavvadsomhän­deriettklassrum.DärförvardethärettypperligttillfälleförmigattbörjaiOden­se,ochdetharvisatsigvaraenbrainves­tering, med tanke på alla fel man gör ibörjansomundervisareochhurdetgåratt förbättra, när man får handledning.Det första året i Odense, som var förraåret, vardetbaraattkomma igångmedundervisningutanatthagåttutbildning,ochdetvartufft.Fastnubörjarjagkännaattjagkanhanteradetbättre. Jag är stationerad i SoPraCon sombetyder Social Practices and Cognition.DärärdetmestadelsCA forskare,Con­versationAnalysis. Detärnågotsomjagförsökerläramignågotomgenomattgåpåolikakurserochdatasessionssomviiregel har varje fredag. Jag är igång attskriva en artikel med titeln ’InteractiveEvaluation of Cognitive Processes’. Dågörsenmikroanalysavspråkochgesterav en man med afasi som har en rejälanomi,fasthankanpratailångaochkor­rektameningar.Detärettårefterskadanoch han berättar om sina språkliga ochkognitiva problem. Det är intressant att

Rapport från danmarkAnki Månsson, Assistant professor i odense sedan januari 2009

analyseravadhanuppleversomsittpro­blem.Detär enny infallsvinkel förmigsommestadelsharutgåttfrånattdetskallvarastatistisktsignifikant.Jaghållerävenpå med en artikel om emotioner och gester hos ett barn med språkstörning.Dessutomskall jagförsökarevideraminavhandling och få den publicerad inter­nationellt.

med tanke på oss med lite mer luddiga föreställningar om när och fjärran:Pendlar du dagligen, har du flyttat eller veckopendlar du?JagpendlarfrånHelsingborgmedfärjantillHelsingörengångiveckan,sedanborjag i ett forskarrum eller lägenhet, somuniversitetetordnar

vad arbetar du som och vad innebär det? Såg att du hade en fin titel, men undrar över sådant som andel forskning/undervisning/klinisk verksamhet?Jag har en forskartjänst mestadels, somkallas förAssistantProfessor, somär enutbildningstjänst,däringårcirka52tim­mars undervisning per termin. Fast detbliriregelmermedatthandledaBache­lorochkandidatuppsatser. Jagundervi­sarlogopedstudenterpåfjärdeterminenibarnetsspråkutveckling,detvillsägadentypiskaspråkutvecklingeninomdeflestaspråkområden. Jag samarbetar med enforskarefrånCenterforBørnesprog,somundervisargrammatiskutveckling.Sedanundervisarjagkandidatstudenteromafasi/barn,semantikochgestersommestadelsutgårfrånminforskningochavhandling.Möjligen kommer jag att undervisa omafasisenare.

vilka slags patienter/studenter träffar du?Jagträffarintepatientertyvärr,detsaknarjag faktiskt. Jag träffar logoped­ ochaudiologopedstudenter på bachelor ochkandidatnivå. Hur fungerar det med danska/svenska – gör du någon anpassning?Detvarganskasvårtattgörasigförståddpådanskaibörjan,menjagförstodalltdesade till mig. Däremot blev jag iblandbehandladsomomjaginteförstod,tack

L o g o p e d I V Ä R L d e N R U N t – S V e N S K A R U t o M L A N d S

Anki Månsson tog logopedexamen 1984 och Master 1989 vid Lunds Universitet. Doktorsexamen 2003 vid Göteborgs Universitet.

15LogopedNytt 4/10

när och var arbetade du i norge?Jag vikarierade 10 månader på TAKO­senteret (TannhelseKompetanse­Senter)Oslomars–december2004. TAKO­senteretärett landstäckandekompetenscentersomutrederochbehand­lar patienter med sällsynta medicinskatillstånd(SMT)ochharsinmotsvarighetiMun­H­CenteriGöteborg.Debedriverockså forskning, samlar, systematiseraroch förmedlar kunskap om sådana till­ståndtillhälsopersonalochtandvårdsin­rättningar. Det är vanligt att SMT kanmedföraproblemimunhålan. Inledningsvis .jobbad jag två dagarperveckadedeförstatvåmånadernadåjagveckopendlademellanGöteborgoch50% jobb inom Habiliteringen och där­efter80%fyradagarpervecka.

Hur fick du reda på jobbet?Jobbet var utannonserat i LogopednyttsamtpåPlatsbanken.Eftersomjagtidigarejobbat med dysfagi och var med i detOralmotoriskateametsomriktadesigtillvuxna patienter tillsammans med tand­läkare Madeleine Wertzen på Mölndalssjukhus, var jag väldigt intresserad avdettaområde.

vilka slags patienter träffade du?Jagträffadeca80%barnoch20%vuxnapatientermedoralmotoriska svårigheteravvarierandeursprungochart. Jagarbetadeiteamtillsammansmedspecialisttandläkareochfysioterapeut(sjuk­gymnast)ochvigjordeensamladbedöm­ningavbarnetsförmågorochbehov. Barnens åldrar varierade mellannågramånadertill18år,mendeflestavarmellan 3–10 år. Barnen kom oftast till­sammansmedenellerbådaföräldar,per­sonal från förskola samt behandlandelogopedochsjukgymnastfrånhemorten.Eventuell tandbehandling utfördes efterteametsbeömningochvigavrådpåolikaoralmotoriska lekar och/eller passivstimuleringenligtCastilloMoralestilldemedföljande vuxna. En skriftlig bedöm­ninginklusiverådsändesalltidtillberör­dainstansereftervarjebesökochdärefterkallades barnen för uppföljning efter6–12månader.

MångabarnhadeDownsSyndromelleroral apraxi och för dessa tillverkadesiblandgomplattorförattstimuleratung­och läpprörlighet eller för att finna ettspecifikt artikulationsställe. Jag utfördebedömningaravoralmotorikmenocksåmedhänsyntilltal­/språkutveckling.Jaghade också behandlingar av barn sombodde iOslo, samtuppföljningavgom­platte­användning.Detingickocksåtele­fonrådgivning samt viss informations­verksamhetitjänsten.

Hur fungerade det med norska/svenska – gjorde du någon anpassning?Min upplevelse är att det fungerade braattpratasvenskamedvissanpassningavord. Jag hade förmånen att gå en kurs inorska för skandinaver vilket gjorde attjag fick vetskap om vanliga språkligamisstag.Vid skriftliga rapporter fick jagockså inledningsvis hjälp av teammed­lemmarna att korrigera grammatik ochstavning, men successivt fungerade detbättreochbättre.Denkollegajagvikarie­radeförärocksåsvenskasåpåTAKOärdevanavidsvenskakollegor.

Har du någon rolig anekdot att berätta från tiden där?Att finna minimala par var ibland enutmaning – det kan bli ganska tokigtibland.

Hade du norska logopedkollegor? är vi ”lika”?JaghadeingenlogopedkollegapåTAKOmen min uppfattning när jag pratademednorska logopederärattvi iSverigehar mer medicinsk inriktning underutbildningen och i Norge mer fokus påpedagogik.Enlikhetärattdethuvudsak­ligen är ambitiösa kvinnor inom kåren,männenärfå.

vad var det bästa/sämsta med att jobba i norge?TAKOvarettväldigtbraställeattarbetapåmedmångahjälpsammaoch trevligakollegor.Heltidär37,5timmar/veckaochjaghadeflexmöjlighet.Detvarocksåentimme kortare arbetstid under somma­ren.Lönernaärhögrevilkettillsammans

med valutakursen gjorde att jag tjänadelikamycketpåmin80%anställningsompå heltid i Sverige. Levnadskostnadernaär dock dyrare, såväl boende, mat ochnöjesliv.

Skulle du rekommendera det till andra, att jobba utomlands?Absolut.Detärenutmärktmöjlighetattfåerfarenhetavandrakulturerocharbets­villkor,lärasigettspråkbättresamtskapaettnätverkavkollegorpåandraorter.

LN-red

på tur till NorgeSusanne Johansson tog ett kliv västerut

Susanne Johansson tog logopedexamen 1998 vid Göteborgs Universitet.

16 LogopedNytt 4/10

Examensarbetet tog oss till

Idén med att resa någonstans i samband med vårt examensarbete föddes under en tågluff genom Östeuropa 2008. ett år senare var det klart att vi skulle översätta och normera det amerikanska testet Communication Attitude test for preschool and Kindergarten Children Who Stutter (KiddyCAt) för svenska barn. KiddyCAt är ett självskattningsformulär som används för att bedöma attityd till det egna talet hos barn som stammar i åldrarna 3–6 år. efter att vi med hjälp av vår handledare tove Johannisson etablerat en kontakt med upphovskvinnan bakom testet, Martine Vanryckeghem, satte vi igång med att söka stipendier, rekrytera testdeltagare och läsa litteratur.

Madeleine gustavsson och Lisbeth Karltorp

L o g o p e d I V Ä R L d e N R U N t – S V e N S K A R U t o M L A N d S

17LogopedNytt 4/10

När vi så äntligen gav oss iväg hade dethunnit bli februari, en ovanligt kall ochsnöigtidiSverigedethäråret.Lyckligtvisär dr Vanryckeghem verksam vid UCF,UniversityofCentralFlorida,USA,såviåktealltsåtillettbetydligt trevligarekli­mat.EfterattvirestruntiFloridaundertvåveckorbardetavtillUCFiOrlandoförattträffaVanryckeghemsomvilästsåmycketom.Vivarspändainfördettamöte!Vanryckeghemvisadesigvaraenmyckettrevlig kvinna och en glad överraskningvar att hon hade gjort ett fullspäckatschemaåtossfördenkommandeveckan.Fullspäckat schemaFörsta kvällen fick vi följa med påen kvällsföreläsning om stamning somVanryckeghem själv höll i. Vi tyckte attdetkändesliteannorlundaattgåpåföre­läsning till klockan nio på kvällen, mendet är så man brukar göra där eftersommångaavmasterstudenternaär tvungnaattarbetapådagenförattfinansieradedyrastudierna.Nästkommandedagföljdesdockavenmorgonföreläsningomspråkutveck­linghosskolbarnmedstudenterpåkan­didatnivå. Studenterna blev minst sagtimponeradenärviberättadeattvårutbild­ningvargratis,jaattviiSverigefaktisktfårbidragförattstudera.Attvidessutomendaststuderarfyraårochintesexårsomdegörvarenannansakdeförundradesöver. På kvällen blev vi hembjudna påmiddaghosMartineVanryckeghemochhennes man Gene Brutten, även han enstamningsforskningslegend.Detvarroligtattkommahemtilldem,ätagottochdis­kuterakringvårstudieomKiddyCAT. DagendärpåblevviupplockadetidigtpåmorgonenavdoktorandSheranZadrogaförattföljamedochauskulterapåhennesarbetesomlogopedpåMossParkElemen­tary School. Det var otroligt givande attsehurhonarbetadeochdenmiljönhonvistadesi.Skolanvarmycketfinochdenlågiettområdemedvälbärgadefamiljer.Zadrogaberättadeattföräldrarnatillbar­nenpåskolanbrukadebeomattfåköpasakertillhenne.Honkundefåsakersomalltifrånhandsprittilldensenastelittera­turensomhonvilleha(!).Vadviävenfickveta var att det i USA är lagstadgat attvarjeskolaskahaenlogoped,någotsomefterlevsvälpågrundavskolornasrädslaförattblistämda.BaraiOrangeCounty,ett område med cirka 900000 invånare,fannsöver250skollogopeder.Underefter­middagenfickviocksåselogopedklinikendär logopeder och studenter arbetar. Vifickblandannatvaramedochseettintres­santfotoprojekt,somstartatsavProfessorNancy Helm­Estabrooks, där logoped­,psykolog­, och fotostudenter arbetadetillsammansmedpersonermedafasi.

Behandla stamning tidigtVårsistadagiOrlandoochpåUCFvardenstoradagen–The7thBiennialGeneJ.BruttenSymposiumonFluency.Förelä­saren det här året var M. N. Hegde, enmycket inspirerande föreläsare med engedigen meritlista vad gäller forskninginomlogopedi.Visattsomljusochlyss­nadeheladagendåhanberättadeomevi­densbaseradpraktikinombådelogoped­yrket i stort och framförallt inom stam­ningsbehandling.Somenförespråkareavsingle­subject design framför stora ran­domiserade studier inom logopediskforskningpratadehanomnyasättattsepåvadsomärbraforskning.NärdetkomtillstamningsbehandlingmotiveradeHegdevikten av att tidigt behandla barn medstamningochpresenteradeforskningkringsitt arbete med metoden Response cost.Responsecostärenbehavioristiskbehand­lingsmetod förbarn i förskoleåldern därman använder sig av både positiv ochnegativförstärkning,iformavattbarnetexempelvisfårenspelmarkervidflytandeuttalanden,samtfårlämnaifrånsigspel­markenvidicke­flyt.Dettakanlåtabur­

dust, men Hegde betonar att man alltidskaslutamedattbarnetlyckasochenligthonomtyckerbarnenattbehandlingenärrolig.DagenssymposiumavslutadesmedattvitillsammansmedtvåNSSLA­repre­sentanter(motsvarandeSLOSSiSverige),ettantalprofessorersamtGiriHegdeochhansfrublevhembjudnapåefterfesthosVanryckeghemochBrutten.Attfåming­la, prata stamning och dricka vin medsäkertenfjärdedelavpersonernabakomreferensernatillvårtexamensarbetekän­dessomenavslutningsvåratttoppa. Med fina minnen från vår resa tillFloridaåtervändevitillGöteborgförattavluta arbetet med vårt examensarbete.Viäroerhörtgladaförattdethärstudie­besöket gick att genomföra för det hargettossotroligtmycketerfarenheterochinspiration. Internationellt samarbete ärviktigtochvihoppasatt fleränvikom­merattfåmöjlighetattgöraenresalik­nandedensomvigjort.

Madeleine Gustavsson och Lisbeth KarltorpLogopedprogrammet, Kurs XIX

Göteborgs universitet

Mrs. Hegde, Madeleine gustavsson, Lisbeth Karltorp, giri Hegde, Martine Vanryckeghem, gene Brutten och Nancy Riddler.

Normering av Communication Attitude Test for Preschool and Kindergarten Children Who Stutter (KiddyCAT) för svenska barn 3–6 år.

Syftet med vårt examensarbete var, som titeln säger, att normera KiddyCAt för svenska barn som inte stammar, i åldrarna 3–6 år. Vi undersökte även huruvida resultatet på KiddyCAt varierar beroende på ålder respektive kön inom normeringsgruppen samt undersökte testets reliabilitet. Vår tanke var från början att även jämföra resultaten på KiddyCAt för normeringsgruppen med en grupp barn som stammar. Vi tog därför kontakt med stamningslogopeder runt om i landet för att be om hjälp med insamlande av data. I och med detta uppstod en debatt bland logopeder om huruvida KiddyCAt är ett bra test och om det är nödvändigt eller ens lämpligt att använda självskattningsformulär på så små barn. tyvärr fick vi inte ihop tillräckligt många barn som stammar för att göra en jämförelse, men istället startades en viktig och intressant diskussion. Normeringen är nu gjord på 119 barn i förskoleåldern som inte stammar, från olika förskolor i göteborg. Uppsatsen kommer snart att publiceras och ni kan då få ta del av resultaten!

L o g o p e d I V Ä R L d e N R U N t – S V e N S K A R U t o M L A N d S

18 LogopedNytt 4/10

NärMedicinskaFöreningenLund–Malmöskulleanordnasinförstaarbetsmarknads­dagkändesdetdärförsjälvklartattbjudain de logopeder som vi inte träffar på idenkliniskaundervisningen–egenföre­tagarna!Vificktagpåtvåypperligaföre­läsareiJessikaForsbergochHelénSäm­forsvilkadelademedsigavsinaerfaren­heteravattdrivaettegetföretag. Arbetsmarknadsdagengickavstapelnden 14 april på ”Blocket” på SkånesUniversitetssjukhus i Lund och riktadesigtilllogoped­,audiologi­,biomedicin­ochläkarstudenternaiLundochMalmö.Dagenbestodavbådegemensammaochprogramspecifika föreläsningar samt ettutställningsområde som i pauserna varfylltavminglandestudentersamtföretagochorganisationersomtogemotstuden­ternavidsinamontrar.Utbildning som nischJessikaForsbergvarförstutavlogoped­studenternas tvåegna föreläsningar. Jes­sikaharisittarbeteinombarn­ochung­domshabilitering kommit att intresserasigförTeckensomAlternativochKom­pletterandeKommunikation,TAKK.Menhonharidettaarbeteävensettattbeho­vet av utbildning inom detta område ärstörreänvadsomtillhandahållsavhabi­literingen.Förattmötadettabehovochsamtidigtfåförkovrasigytterligareisittintresse startade Jessika sin enskildafirmaKullaKommunikation2005.Under

namnetTeckenpärlorger Jessika, i sam­arbete med en specialpedagog, kurser iTAKK som innefattar både teori kringmetodikochövningavtecknande.Sedanstartenhardeutbildatöver400personermed behov av TAKK­kunskaper i egen­skapavpersonalelleranhöriga. Jessika har kvar sin anställning påbarn­ och ungdomshabiliteringen ochdriver sin firma som en bisyssla. Honreddeutföråhörarnaattdetbetyderatthennes arbetsgivare måste godkännahennes verksamhet och denne får inteheller anses vara konkurrerande. Efter­som hon inte är beroende av företagetsintäktersåharhonocksåmöjlighetenattbaratadeuppdragsomkännsroliga.Desom”sätterextraguldkantpåvardagen”.Vidare förklarade hon vad F­skattsedelinnebär,attmanintekanfåföräldrapen­ning eller liknande ersättning samtidigtsom man jobbar för sin firma och enmängd andra praktiska saker som manmåstekännatillsomegenföretagare. EfterJessikasföreläsningvardetdagsförHelénSämforsatttaplatsitalarstolen.Helén har en bakgrund som datorutbil­dareochharsedanlogopedexamenblandannat arbetat inom skola och barn­ ochungdomshabilitering.Honkallarsigdator­nördochharettstortintressefördyslexi.Sedan2005förenarhondessaintressenisitt företag Kompa som hon driver påheltid. Kompa gör bland annat läs­ ochskrivutredningar, provar ut kompense­

rande hjälpmedel för personer med läs­ochskrivsvårigheterochgerstödtillför­äldrar. En annan stor del av verksam­hetenbestårav föreläsningarochkurserinomdessaområden.En egenföretagares vardagIsinföreläsningdeladeHelénmedsigavsinvardagsomegenföretagarevilketoftainnebär en väldigt ojämn arbetsfördel­ning under året, avsaknad av kollegormenocksåenoerhördfrihetochglädjenöverattalltidhakulpåjobbetochfågöraprecis det man vill. Hon berättade ävenatthon,pågrundavrådandereglerkringvårdavtaliSkåne,intefårnågrapatienterpåremisserochinteharförskrivningsrättpåhjälpmedel.Dettainnebärattdeper­sonersomsökersigtillhennefårståförhelakostnadenförutredningochbehand­lingsjälva.Vidaremåstedegåtilllands­tings­ellerkommunlogopedförattfådehjälpmedelhonrekommenderarutskrivnaochbekostademedallmännamedel. Frågornatilldebådaföreläsarnavarmångaochtyddepåattdetfinnsettspi­rande intresse hos mången logopedstu­dent att driva egen verksamhet så små­ningom.Helénsrådtillaspirerandeegen­företagarevaraklara:setillattkännadinmarknad,tadelavdenhjälpsomfinnsatttillgå i form av exempelvis starta eget­kurserochframförallt–skaffaenmentor!Gratis kontorFörattfåmerköttpåbenenhadeviävenAlmiFöretagspartnerpåplatsförattföre­läsaomvaddekanbiståmed i formavrådgivning, idéutveckling, finansiering,kontaktförmedling med mera till före­tagare. Ytterligare information kundestudenterna få i Venture Labs monter.Venture Lab är Lunds Universitet verk­samhet för att stötta studenter som villstarta eget innan eller efter examen.Blandsinatjänsterharderådgivningochutbildningar,mendetillhandahållerävengratiskontorförnystartadeföretagiupptill ett år i sin företagsinkubator i IdeonScienceParkiLund. Bland utställarna kunde man ävenhitta SLOFs Ulrika Guldstrand, IngridThulin från Svenska LogopedförbundetsstudentsektionochDIKsstudenthandläg­gareAmandaSjöquistvilkakundeberättaomvadsomhänderpådenfackligafron­tenochsvarapåstudenternasfrågor. Minförhoppningärattalladeltagaretyckte det var lika kul att komma påarbetsmarknadsdagensomjagtycktedetvar att anordna den och att många stu­denter tar steget och följer i Jessika ochHelénsfotspårnågongångiframtiden.

text oCH BILd: Ida RosqvistLogopedstudent termin 4,

Lunds Universitet

Arbetsmarknadsdag i Lund

Ingrid thulin, ordförande för Svenska Logopedförbundets studentsektion, SLoSS, berättade om logopedstudentdagarna.

Under utbildningens gång på vår väg mot logopedlegitimationen har man som student nära anknytning till arbets livet. Det ligger i ämnets natur att hela tiden koppla teorin till praktik. Vi har även, om än i varierande omfattning utbild-ningsorterna emellan, praktik inom en del av arbetsområdena. Många gånger är också våra föreläsare plockade direkt från den kliniska verksamheten. Men, bland de yrkesverksamma logopeder vi får bekanta oss med under utbildningen är nästan uteslutande alla anställda av landstinget. Åtminstone är situationen sådan för oss som utbildar oss i Lund.

19LogopedNytt 4/10

LOGOPEDspråkförskolan Penseln, Österåker

Vikariat 9 augusti 2010 till 30 juni 2011.Ansökning senast 4 juni 2010.

Information om tjänsten finns på:Lediga jobb, Ref.nr. A120062

Förskolechef: helen.danielsson@osteraker.se

www.osteraker.se

Lediga platser & kurser

netehgidnymloks aksigogadeplaicepS -iceps i döts edalmas snetats röf raravsna ravsna sared i nämduvuhloks llit döts hco dår reg netehgidnyM .rogårf aksigogadepla ,gninttäsdensnoitknuf dem anxuv hco ramodgnu ,nrab röf gnindlibtu gidrävkil ne röf -purgvele assiv röf rolokslaiceps revird tmas assed röf ledemoräl åp negnågllit rajmärfanxuv llit hco erandronasgnindlibtu assiv llit gardib åskco raledröf netehgidnyM .rep

.reiduts atrok assiv röf gninttäsdensnoitknuf dem es.msps.www stalpbbew råv nevä eS

rekös iV

depogoL åemU hco anutgiS i naloksobslläH lliT

varg dem revele röf alokslaiceps giltats ne rä naloksobslläH

.tednal aleh nårf revele tome rat nalokS .gninrötskårps hco gnindroröf snalokslaiceps nårf rågtu negninsivrednU

snevele åp edneoreb nalpsruk snaloksräs relle snaloksdnurg .voheb alleudividni

alanummok ed div tehmaskrev rah anutgiS i naloksobslläH

sfolO t:S hco 6-1 sruksrå röf aloks sdurtreG at:S anroloks tehmaskrev rah åemU i naloksobslläH .01-7 sruksrå röf aloks 6-1 sruksrå röf aloks sdrågnatsäV naloks alanummok ned div

.01-7 sruksrå tmas

åp ned rekös ud ruh hco negninttafeb mo rem säL es.msps.www

13-50-0102 rä gadsgninkösna atsiS

es.msps.www

söker

SkollogopedUtförlig annons och ansökningsformulär:www.offentligajobb.seInformation om kommunen: www.vadstena.seAnnons kan fås av: Kommunens växel: 0143-150 00

Personlig vägledning per telefon

karriärserviceDIK:s karriärservice för dig som vill maximera dina möjligheter i arbetslivet!

Boka tid – karriar@dik.se

20 LogopedNytt 4/1020

Leg. Logopedtill Rehabenheten, Närsjukhuset KöpingDivision Närsjukvård är Landstinget Västmanlands största division med ca 2 500 anställda. Vi har en stor bredd av arbetsplatser och specialiteter ge-nom våra åtta resultatområden: Familjeläkarverksamheten, Närsjukhuset Västerås, Närsjukhuset Köping, Närsjukhu-set Sala, Handikappcentrum, Vuxenpsykiatri Västmanland, Barn- och ungdomspsykiatri Västmanland samt Rättspsy-kiatri Västmanland.

Köpings Närsjukhus består av tre vårdavdelningar samt medicinmottagning, akutmottagning, hjärtintensivavdel-ning, dialys samt Rehabenheten.

Rehabenheten består av arbetsterapeuter, kuratorer, sjuk-gymnaster samt rehabassistenter inklusive logopedassistent. Vi arbetar inom våra vårdavdelningar av vilken en är en re-habiliteringsavdelning med strokeenhet. Vi säljer även tjäns-ter till familjeläkarmottagningarna i området.

ArbetsuppgifterVi söker Dig som är legitimerad logoped och vill arbeta med utredning och behandling av våra patientgrupper. Arbets-uppgifterna består av att utreda, diagnostisera och behandla personer med neurologiskt betingade kommunikations- och sväljsvårigheter. Arbetet sker i team på avdelning och öp-penvård. Hjälpmedelsutprovning av kommunikationshjälp-medel förekommer. Kompetensutveckling och utvecklingsarbete sker i samar-bete med övriga logopeder vid Närsjukhuset i Västerås.KvalifikationerLegitimerad Logoped. Stor vikt läggs vid personlig lämplig-het.AnställningsvillkorTillsvidareanställning. Tillträde 2010-08-01 eller enligt överenskommelse. Heltidsanställning, deltidstjänstgöring kan diskuteras.UpplysningarAvdelningschef Gunilla Corp, tfn 0221-262 12Facklig företrädareDIK, Mona Barkensjö, tfn 021-17 65 17Välkommen med din ansökan till Division Närsjukvård, Centrallasarettet ingång 43, 721 89 Västerås, senast 2010-06-10. E-post: narsjukvard@ltv.se. Ange ref.nr. NÄR 057/2010.

Insända betygshandlingar återsändes ej.

Division Närsjukvård söker

Läs mer under ”Lediga jobb” www.ltv.se

V ä l k o m m e n t i l l S t o c k h o l m o c h S F F L : s k o n g r e s s

ELEVEN I FOKUS Kartläggning och åtgärder vid språkstörning

Våra föreläsare belyser ämnet ur olika per-spektiv utifrån sina olika erfarenheter som forskare, pedagoger, logopeder, föräldrar och författare.

Föreläsare: Birgitta Sahlén Barbara Zetterqvist Louise Bjar Fredrik Hjelm Björn Ranelid Mats Granlund Elevhälsoteam från Kungsbacka kommun

HILTON HOTELL SLUSSEN8 och 9 oktober 2010

För ytterligare information hänvisas till hemsidanwww.sffl.sewww.sffl.se

Har du bytt jobb?berätta det! Gå in på www.dik.se/nyttjobb Bifoga gärna bild.

21LogopedNytt 4/10 21

Studentuellt

Självklartpåverkasmanavdetmanläserochhöromkringsig,detärdåligaekono­miska tider och tjänster i den offentligasektornförsvinnerpålöpandeband.Detärnoglättattmandrasmediuppståndel­senkringalltdettamenfråganäromdetär den verkligheten som stämmer bästöverens med verkligheten för logoped­yrket.Egentligenharvikanskevaritnäst­intillbortskämdamedarbetsmöjligheter.Tidigare har det varit arbetsgivare somkastaträkmackorefterenförattmanskaviljajobbajustdär,tillattidagvaraflerasökandetillsammatjänst.Visstärdetenskillnadmotförnågraårsedanochvisstmärker men det som student, villkorenhar förändrats men logopederna tillhörinte de värst drabbade yrkeskårerna.Samtidigtsåärdetnästintilloundvikligtattallalarmomnedskärningarinomvår­den väcker en viss oro hos studenternaochfunderingaröverhurmanskatasigvidareefterexamen. Iochmedattmanharpraktikperio­

der under utbildningen får man en för­smak om vad som komma skall rentyrkespraktiskt.Detskulleocksåvarabraoch garanterat uppskattat med en ytter­ligare arbetslivsanknytning på utbild­ningen.Kanskegenomföreläsningarochworkshops med inte bara utbildningenslogopeder utan även de som valt enannanvägförattutövayrket,tillexempeldesomstartategetellerjobbarviakom­munerna. Detta för att inspirera och geossstudenterextramotivationsåattävenvivågarsökanyavägarintillarbetsmark­naden. Självklart förekommer detta redanidag,iLundharmantillexempelnyligenhaftenarbetsmarknadsdagdärlogoped­studenternadeltog.Dessutomkanvisomär studenter och DIK­medlemmer fåbåde CV­rådgivning och arbetsmark­nadsföreläsningviaDIK.Alltdettaärbramenutbildningarnaskullekunnaytterli­gare lyfta fokuspåvadsomhänderrentkonkret efter att man är färdigutbildad.

Genomattgöradettakommerflerpussel­bitarinförframtidensomlogopedfinnastillgängliga för oss studenter. Givetvismåstevisomstudentersjälvavaraaktivaoch intehelt förlitaosspåutbildningen.Däremot skulle det vara riktigt positivtommankundemötasförattgeytterligarekompetenstillossstudenter.Iochförsigärdettatillstörstadelenenfackligfråga,sådetkannogvarabättreatttadetdenvägenänattgåviautbildningävenomettutökat samarbete och utbyte på dennapunktskullevaraönskvärt. Dessutom kan man genom att väljaandra vägar få logopedyrket att märkasmerochgöraossmer synligaochdåärdetviktigtatt fåmedstudenterna redanfrånförstabörjan.Genomattsynasmerså kan även nya arbetsmöjligheter dykaupp.

text: Julia Andersson, SLOSS och logopedutbildningen

i Umeå.

I en tid av ekonomisk kris och nedskärning blir även den förr så hoppfulla arbetsmarknaden för logopeder påverkad. Som logopedstudent börjar man fundera om de många möjligheterna till jobb som utlovades då man sökte utbildningen verkligen överensstämmer med verkligheten.

Ingen kastar räkmackor längre ...Foto

: eva

dic

kson

22 LogopedNytt 4/10

Professiosnäll?Ett annat sätt att seI socialt arbeteOch i livet ...

Denna lilla bok av psykolog Christian Åkerlundutgårfrånettföredrag.FöredragethöllsavMaivorGustavsson, numera pensionerad, men tidigareverksaminomsocialtjänsteniStockholm,med”ettannatsättattse”pådepersonerhonträffatiarbetet.Grundbudskapetär:varsnällochförmedlahopp–ochisinenkelhetärdetbudskapetvälsågiltigtföross logopeder såväl som andra som arbetar medmänniskor. Boken tar bara en kort stund att läsaochgåratthittaisinhelhetpånätet.

LN-red

Kurskalendariet

Fristående kurser hösten 2010 på Logopedprogrammet, Uppsala Universitet

• Klinisk handledning II, Stamning, 3 hp. Halvfart, v 43–48.

• Dyskalkyli, 7,5 hp. Halvfart, v 35–44.

• Neuropediatrik med inriktning på ät- och sväljs-svårigheter. Bedömning och behandling, 7,5 hp. Halvfart, v 38–48. I direkt anslutning till Neuropediatrikkursen kom-mer ett 2-dagars symposium på samma tema att hållas. Mera information kommer i nästa nummer.

• Language and Literacy, a Multicultural Perspective (Språk och läsning, ur ett mångkulturellt perspektiv) Tillfälle! Föreläsare Daleen Klop, University of Stellenbosch, Sydafrika. Kursen ges på engelska. Heltid, v 36–40.

Anmälan och information: anki.gustafsson@neuro.uu.se, telefon 018-471 4740.

Röstergonomi-introduktionsdag

Umeå 7 oktober 2010, anmälan senast 7 juni.

Kontaktperson Suvi Karjalainen, tel 090-785 14 55 (sekr), suvi.karjalainen@vll.se

Mässa med ny teknik, hjälpmedel, metoder och tjänster för personer med funktionsnedsättningar.

Information om utställningen och föreläsningarna finns på ID-dagarnas webbplats från den 18 maj.

Läs mer på

ID-dagarna 201013 –14 oktober • Factory Nacka Strand, Sthlm

www.hi.se/iddagarna

23LogopedNytt 4/10

Logopeder med lokalfackligt förtroendeuppdragLän / Region Namn E-postadress Huvudarbetsgivare namn

Blekinge petra Hagstrand-Westrin petra.hagstrand-westrin@ltblekinge.se Blekinge Läns Landsting

dalarna Åsa Rundström asa.rundstrom@ltdalarna.se Landstinget dalarna

gotland Kerstin Andersson kerstin.andersson@gotland.se gotlands kommun

gävleborg Madeleine Holmqvist madeleine.holmqvist@lg.se gävleborgs Läns Landsting

Halland Johanna Kristensson johanna.kristensson@utb.halmstad.se Halmstad kommun

Halland Kerstin Andersson Kerstin.e.Andersson@lthalland.se Hallands Läns Landsting

Jämtland eva Arvidsson eva.arvidsson@jll.se Jämtlands Läns Landsting

Jönköping Ann Falck ann.falck@lj.se Jönköpings Läns Landsting

Kalmar Inger Larsson ingerlar@ltkalmar.se Landstinget i Kalmar län

Norrbotten Kicki Norberg christina.e.norberg@nll.se Länslogopedin Norrbottens Läns Landsting, gällivare

Skåne Anne Zimmerman anne.zimmermann@eslov.se eslövs Kommun

Skåne Agneta Ivanov agneta.ivanov@skane.se Region Skåne, Lund

Skåne Cecilia Lundström cecilia.lundstrom@skane.se Region Skåne, Helsingborgs Lasarett

Skåne Katrin dahl katrin.dahl@skane.se Region Skåne, Helsingborgs Lasarett

Skåne eva Alenbratt eva.alenbratt@skane.se Region Skåne, Hjälpmedel dAHJM, Lund

Skåne Agneta Jogby agneta.e.jogby@skane.se Region Skåne, Kristianstad

Skåne Helene Ahnlund helene.m.ahnlund@skane.se Region Skåne, Vuxenhabiliteringen

Skåne Hanna Hansson hanna.hansson@eslov.se eslövs kommun

Skåne Annie Katalinic annie.katalinic@skane.se Region Skåne, Malmö

Stockholm Anna Björling anna.bjorling@sll.se Stockholms läns landsting, logopedmottagningen Stadshagen

Stockholm Annika Hildén annika.hilden@sll.se Stockholms läns landsting, Habilitering

Stockholm Lisbeth grimlund lisbeth.grimlund@ds.se Stockholm läns landsting, danderyds sjukhus

Stockholm Åsa Hallgren asa.hallgren@ds.se Stockholms läns landsting, danderyds sjukhus

Stockholm gisela Liljeqvist gisela.fikri-liljeqvist@sll.se Stockholms läns landsting, logopedmottagningen Rosenlund

Stockholm Stephan Munkert stephan.munkert@sll.se Stockholms läns landsting, Strokegruppen Östermalms primärvård

Uppsala eva Sonered eva.sonered@akademiska.se Länslogopedin, Akademiska sjukhuset Uppsala

Uppsala Maria törnhage maria.tornhage@akademiska.se Folke Bernadotte regionhabilitering

Värmland Ann-Christine Ivarsson ann-christine.ivarsson@liv.se Värmlands Läns Landsting

Västerbotten Barbara eberhart barbara.eberhart@vll.se Västerbottens Läns Landsting

Västerbotten Suvi Karjalainen suvi.karjalainen@vll.se Västerbottens Läns Landsting

Västernorrland Susanne Westerbring susanne.westerbring@lvn.se Landstinget Västernorrland

Västernorrland Mia Kristoffersson mia.kristoffersson@lvn.se Landstinget Västernorrland

Västmanland Mona Barkensjö mona.barkensjo@ltv.se Västmanlands Läns Landsting

Västra götaland elisabet Wiedel elisabet.wiedel@vgregion.se Västra götalandsregionen, Alingsås lasarett

Västra götaland Anneli Åkerberg anneli.akerberg@vgregion.se Västra götalandsregionen

Västra götaland Hedvig Holm hedvig.holm@vgregion.se Västra götalandsregionen, Sahlgrenska sjukhuset

Örebro Helena Wilkås helena.wilkas@orebroll.se Universitetssjukhuset, Örebro Läns Landsting

Östergötland Janna Ferreira janna.ferreira@liu.se Östergötlands län

➽ Almedalsnumret: låt oss visa bredden och kraften i logoped-kåren med ett extra matigt nummer att sprida till politiker och beslutsfattare i Almedalen! Manusstopp är redan den 28/5, så skriv idag!

poSttIdNINg

LogopedNyttInloggning för medlemswebben:Användarnamn: ditt medlemsnummer (se adressetiketten ovan)Lösenord: ditt personnummer utan bindestreck (ååmmddnnnn)

Avsändare: Logopednytt, box 760, 131 24 Nacka.

I N Ä S T A N U M M E R

B

Epileptisk aktivitet i hjärnan kan störa språkutvecklingen hos barn. EEG- undersökningar bör därför göras oftare på barn med svår språkstörning för att lättare kunna upptäcka de barn som behöver stöd. Det visar avhandlingen Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity från Sahlgrenska akademin.

I avhandlingen undersöktes 60 barn ivarierande åldrar, varav en grupp medbarnsomharspråkstörning,exempelvisbarnmedlångsamspråkutveckling,somharsvårtattutryckasigellerharettbris­tande ordförråd. I den andra gruppeningick barn som har epilepsi och dentredje gruppen bestod av barn som harspråkstörning med epileptisk aktivitet ihjärnan, ibland utan epileptiska anfall.Studiengenomfördesisamarbetemellanlogoped,barnneurologochneuropsyko­logpåDrottningSilviasbarn­ochung­domssjukhusiGöteborg. – Vi granskade tidigare undersök­ningarsomvargjordapåbarnmedkvar­stående tal­ och språksvårigheter vidskolstartochdärkundeviseattbarnenäven hade andra bakomliggande svårig­heter,sägerGunillaRejnö­HabteSelassie,logoped och forskare på sektionen förkliniskneurovetenskap.

Språkstörning hos barn kan bero på epileptisk hjärnaktivitet

Istudienframkomattepilepsiochnågonformavepileptiskhjärnaktivitetvarvan­ligare hos dessa barn i jämförelse medbarn i allmänhet. Forskarna ville dåundersökaomdenepileptiskahjärnakti­vitetenvarorsakentillbarnensspråkstör­ningelleromdeandrafaktorernapåver­kadederasspråkutveckling. –Därförstuderadeviocksåtal­ochspråkförmågahos förskolebarnmedoli­kaformeravepilepsi. Vi fann att dessa barn hade vissaspråkproblem.Dehadesvårtattuttryckasigmenhadeengodspråkförståelse,sägerGunillaRejnö­HabteSelassie. De största svårigheterna fanns hosbarnenmedepileptiskhjärnaktivitetideområden i vänster hjärnhalva som styrvårspråkförmåga. Nästa steg var att undersöka barnsombådehadetal­ochspråksvårigheterochepileptiskhjärnaktivitetisömnen. –Vifannattöverhälftenavbarneniskolåldernoch iungvuxenålder fortfa­randehadespråkligasvårigheteravolikagrad, men några hade normalt språk.Ingenskillnadfannsmellanbarnenmedlångsamspråkutvecklingochdesomtap­pat språket helt, säger Gunilla Rejnö­HabteSelassie. HondrarslutsatsenattflerbarnmedspråkstörningbörundersökasmedEEG

föratt få en förklaring tilldebakomlig­gandemekanismerna,ochsåatträttvårdoch behandling kan ges. Gunilla Rejnö­HabteSelassiekonstateraratt i vissa fallkan även medicinsk behandling övervä­gasförattbrytadenepileptiskaaktivite­tenihjärnanochpåsåsättmildraeffek­ternapåbarnensspråkutveckling. – Förhoppningsvis kan våra forsk­ningsresultatledatillettnyttsättattsepåolika diagnoser med språkstörning ochepileptisk hjärnaktivitet. Framför alltbehövsenheltnydiagnos förbarnmedlångsam språkutveckling och epileptiskhjärnaktivitet. Avhandlingens titel: Speech andlanguage dysfunction in childhood epi­lepsyandepileptiformEEGactivity.

text: Lena Mattsson

EPILEPSIepilepsi yttrar sig i anfall med eller utan påver-kan av medvetandet och med eller utan sam-tidiga kramper. Anfallen beror på övergående störningar i hjärnans elektriska nervimpulser som kan registreras med ett elektroencefalo-gram, eeg. omkring en halv procent av alla barn uppskattas ha en tendens att få upprepade epileptiska anfall. orsaker till epilepsi kan vara tillfälliga eller permanenta skador i hjärnan, men orsaken kan inte alltid fastställas. det finns läkemedel som lindrar symtomen.