€¦ · Web viewDetta eftersom vi använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar med word. ... M. Cathrene & John-Steiner, Vera ... Kontroll görs även vid

KURSBESKRIVNING

Estetiska ämnens didaktik, HVEK01

Delkurs 1: Didaktiska grundfrågorDelkurs 2: Demokrati och delaktighet

15 hp grundläggande nivå, helfartKandidatprogrammet i Estetiska ämnens didaktik – drama/teater

VT18

Kursadministratör Lena Eurén [email protected] och examinator David Fopp [email protected]ärare Anna Johansson [email protected]ärare Elsa Szatek [email protected]

Kurslärare Peter Sundebrant [email protected]ärare David Fopp [email protected]ärare Sofia Cedervall [email protected]

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Stockholms universitet, 106 91 Stockholmwww.su.su/hsd

1

Allmänt om kursenI denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning ochexaminationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.

KurshemsidaAlla kurser vid HSD har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.su.se/hsd Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden HVDK05

SchemaUppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in viahttps://schema.su.se Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel.

RegistreringVi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar förhur och när du registrerar dig på kursen.

BetygDu får betyg i kursen tre veckor efter sista kursdatum, förutsatt att alla examinationsuppgifter är genomförda respektive inlämnade i tid. Läs mer om betyg i kursplanen.

Sen inlämningEn för sent inlämnad tenta examineras inte och betyg rapporteras inte in. Du som student får möjlighet att lämna in vid annat examinationstillfälle, oftast vid omtentamen eller nästa gång kursen ges. Komplettering av hemtentamenOm examinator ser att studenten ligger nära gränsen för att bli godkänd kan studenten få möjlighet att komplettera. Det är examinator som meddelar studenten och anger den tidsram som finns för komplettering. Oftast har studenten en vecka på sig att komma in med komplettering, se kursplanen för respektive kurs


2

https://schema.su.se/

OmtentamenDatum för omtentamen, dvs. kompletterande skriftlig inlämning eller praktisk uppgift i kursen, är den 31/8 2018. Om något moment saknas har du själv ansvar för att komma överens med kursledaren om hur du ska komplettera dem.

Kursens innehåll Didaktiska grundfrågorI delkurs I behandlas frågor som berör synen på undervisning i och utanför skolan: olika perspektiv på kunskap och lärande, föreställningar om undervisning i estetiska ämnen, samt didaktiska frågor som vad, hur, när och varför.

Demokrati och delaktighetI delkurs II behandlas begrepp och perspektiv som berör demokrati och delaktighet i relation till estetisk verksamhet för och med barn och unga, såsom värdegrund, inkludering, genus och mångfald. Kursen behandlar även pedagogiska metoder och modeller för arbete med demokrati- och delaktighetsfrågor med barn och unga.


3

Delkurs I, Didaktiska grundfrågor, 7,5 hp

I delkurs I behandlas frågor som berör synen på undervisning i och utanför skolan: olika perspektiv på kunskap och lärande, föreställningar om undervisning i estetiska ämnen, samt didaktiska frågor som vad, hur, när och varför.

Kursstart är 20/3 kl. 10.00 i sal 420.David Fopp, kursansvarig

Kursens arbetssätt Kursen ges på helfart. Undervisningen sker i form av seminarier, workshops och litteraturseminarier med inslag av demonstrationer och observationer.

Undervisningen har laborativ karaktär och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. I kursen är en närvaro om 80% på seminarier, workshops, projektarbeten och praktik obligatorisk.

Förväntat studieresultatEfter genomgången utbildning ska studenten kunna- exemplifiera olika synsätt på estetiska ämnen/estetisk verksamhet och hur de förändrats över tid i läroplaner och policydokument - utifrån observationer av estetisk verksamhet i eller utanför skolan kunna beskriva och argumentera för vilket lärande som görs tillgängligt och vilket kunnande som kommer till uttryck- beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på lärande och kunskap av relevans för estetiska ämnen.

Examination och fältstudierStudenternas kunskaper examineras genom en individuell skriftlig uppgift.Den lämnas in söndag 29/4.

Fältstudieveckan är mellan den 9. och den 13. april.

Beskrivning av uppgifter i kursen

Att leda drama-pass som estetisk lärprocess – en devising-uppgift (i grupp)Ni ska skapa fram ett kort uppspel med devising-metoden där ni alltså utvecklar ett tema, scener och scenografi som i ”scenisk gestaltnings”-kursen; fast nu ligger fokus inte bara på


4

hantverket (med rum, tid, spänning), utan på undervisning/”teaching” samt lärandet/kunskapandet som sker under passen.Det innebär att processen sker med en tydlig ”teacher”/dramapedagog som leder gruppen (som representerar deltagare i en kulturskola etc.) i det estetiska arbetet.Ni arbetar i grupper med 5 eller 6 deltagare. Passen leder till ett kort uppspel (ca 10 min). Välj ett styrdokument / läroplan (skola gymnasiet, kulturskola etc.) och utgå ifrån det i ert arbete när ni överväger didaktiska val. Ni ska inte ”spela” barn men tänka utifrån en tänkt målgrupp; använd alltså under hela processen metareflektioner: vilka problem skulle kunna uppstå; hur ska man tänka...

Varje gång ska en annan student förbereda och leda hela passet så att alla leder minst ett pass. Ett pass består av delmomenten 1. ”intro/välkomnandet/check-in”, 2. ”uppvärmning: röst/rörelse/lek”, 3. ”kreativt arbete” (tex improvisationer etc), 4. eventuell ”teori-input”/reflektionsdel, 5. ”avslutningsdel” (varva ner, avslappning; runda, check-out). Till slut ska ni samlas för att ge konstruktiv feedback till den som ledde passet.

Pass 1: Ni brainstormar kring temat utifrån gruppens behov, nyfikenhet och skaparlust (något som berör er) och börja skissa personal. (Ni kan också använda temat ”skola och sociala relationer runt omkring klassrummet” om ni vill reflektera kring didaktiska frågor som tema.)Pass 2: Ni improviserar fram personer samt möjliga och omöjliga möten; jobbar med relationer och miljöer.Pass 3: Ni fortsätter arbetet från pass 2 och börjar leta efter en röd tråd: vad handlar det om?Pass 4: Ni bestämmer kärnan i berättelsen och börjar arbeta med övergångar.Pass 5: Ni arbetar med helheten.Pass 6: Genrep.Fördela också temat kostym, scenografi, ljus etc. på de olika passen.

Syftet är att ni utforskar de didaktiska utmaningarna kring frågan hur ni kan lära er undervisa drama, hjälpa andra i deras estetiska lärprocess och fundera kring kunskapsformer och -innehåll som förmedlas eller utvecklas under passens gång. Samla under processen tankar kring vilka problem som kan uppstå i arbetet med barn – som ni kan sen diskutera under passet den 18/4.

Torsdag, den 26/4, är det uppspelsdag.

För examinationsuppgiften: Skriv loggbok kring dina reflektioner och upplevelser av att leda pass och att se andra leda pass – och därmed de tre moment: teaching/undervisning, lärandet och kunskaps-använding/förmedling. Vilken typ av ”teaching” väljer ni/kan ni observera och vilka för-nackdelar har den; fungerar den? Vilka typer av kunskap är involverade i


5

undervisningen och fungerar ”kunskapandet”? Vilka lärande-modeller blir aktualiserade (beteendemässiga, kognitiva, social-kulturella etc; se Säljö 2015)?

Auskultation/studievecka: Auskultationsrapport/loggbokAtt lära sig genom att kunna observera och utvärdera sitt eget och kollegors arbete som pedagog är viktigt. Att föra loggbok över sina observationer kan vara ett bra redskap i detta arbete. Tanken är att du sammanfattar dina observationer från studieveckan och dina lärdomar från loggboken i en auskultationsrapport som sen blir en del i den skriftliga examinationsuppgiften.Börja med en kort inledning där du beskriver inom vilken typ av verksamhet du gjort din auskultation (kulturskola, gymnasieskola, etc.). Sen följer ett kort bakgrundsavsnitt: beskriv den verksamhet samt dess mål där du gjort din auskultation. Du kan få inspirationer av frågor som: hur startade verksamheten och varför? Vilket lärande vill organisationen möjliggöra genom att arbeta med estetiska ämnen i allmänhet och drama/teater i synnerhet? Utgå från läroplaner och policydokument samt prata gärna med din handledare. Därefter följer en observation som du gör av ett drama/teaterpass. För att stödja dina observationer kan du använda dig av någon form av loggbok vilken du väljer med stöd av boken ”Det värderande ögat” av Björndal, Cato (2005) samt av annan kurslitteratur. I detta avsnitt ska du först beskriva metoden: hur du har gått tillväga för att genomföra observationen. Redovisa aspekter som deltagare (antal, kön, ålder), plats och tid; etiska överväganden (anonymisera deltagare); samt genomförandet av loggboken: hur gick du tillväga när du skrev? Hur valde du att lägga upp dina observationer, gjorde du nya val över lektionens gång? Sen följer resultatdelen: Beskriv vad som hände under lektionen. (När du skriver resultatet kan det vara lämpligt att ta med några korta beskrivningar av de övningar som barnen/deltagarna och pedagogen genomförde.)Hur arbetade pedagogen didaktiskt (vad, hur, varför)? Reflektera kring frågan vad pedagogen ville uppnå med passet.Till slut följer en diskussion/slutsatser från observationen: Här analyserar och diskuterar du resultaten och de slutsatser som du anser att observationen gett utifrån den didaktiska triangeln mellan läraren, eleverna och innehållet. Vilket lärande möjliggjordes? Vilken typ av kunskaper utvecklades och användes; hos pedagogen och hos barnen?Reflektera över pedagogens ledarskap/”teaching” samt relationen till eleverna; vad fungerade och vad fungerade mindre bra? På vilket sätt har pedagogen främjat barnens konstnärliga utveckling och estetiska lärprocess? Vilken syn på drama-lärande/kunskapsutveckling återspeglades i pedagogens didaktiska val? Vilka teorier kring lärande och kunskap kan du skönja i pedagogens arbete? Är det samma som verksamheten i övrigt har? Jämför med de policydokument du tagit del av. Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Stockholms universitet, 106 91 Stockholmwww.su.su/hsd

6

Examinationsuppgift: Individuell skriftlig uppgift

1. Den första delen av uppgiften utgör auskultationsrapporten (som ovan beskriven). Använd dig av relevant litteratur för att presentera och diskutera dina resultat.

2. Analysera och reflektera kort över de estetiska lärprocesser som du observerade under studieveckan med hjälp av två lärandeteorier/perspektiv utifrån Säljös bok (2015); använd till exempel Dewey och Vygotskij. Hur gick drama-lärandet till?

3. Reflektera didaktiskt kring de estetiska lärprocesser som skedde under era devising-pass.Vilka insikter kring ”teaching” av drama kan du se; och vilka insikter kring relationen mellan förberedning och genomförandet av ett pass? På vilket sätt utvecklades ni konstnärligt/estetiskt och hur hjälpte de didaktiska beslut till det? Använd dig av den relevanta litteraturen.

Omfattning: 2000 - 2500 ord, exklusive ev. försättsblad och referenslista. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 11. Arbetet skrivs i APA se Mondosida.

Sista inlämningsdag är söndag 29/4 (i er inlämningsmapp på Mondo). Alla skriftliga uppgifter som ni lämnar i er inlämningsmapp på Mondo måste vara i wordformat. Detta eftersom vi använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar med word.


7

Litteratur

Björndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber (152 sidor)

Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. (Utvalda sidor: ca. 30)

Connery, M. Cathrene & John-Steiner, Vera & Marjanovic-Shane, Ana. (red.) (2010). Vygotsky and creativity: a cultural-historical approach to play, meaning making, and the arts. New York: Peter Lang(Utvalda sidor: kap. 1 samt utvald kap.) (ca. 40 sidor)

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red) (2017). Allmändidaktik. Lund: Studentlitteratur(Utvalda sidor: kap. 1; kap. 2; kap. 7) (60 sidor)

Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur (Utvalda sidor: s. 9-13; 175-191; 227-251) (45 sidor)

Pramling Samuelsson, Ingrid et. Al. (2015). Konsten att lära barn estetik. Lund: Studentlitteratur(Utvalda sidor: kap. 1; kap. 12) (30 sidor)

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur&Kultur (Utvalda sidor: kap. 1; kap. 3; kap. 6) (57 sidor)

Sandh, Håkan (2015). Kulturskolorna - lika och unika. Mandatus bokproduktion(Utvalda sidor: s. 97-111) (14 sidor)

Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups (172 s.)

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerup. (175 s.)

E-resurser:

Lilliedahl, J. (2015). The recontextualisation of knowledge: towards a social realist approach to curriculum and didactics. Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Stockholms universitet, 106 91 Stockholmwww.su.su/hsd

8

Nordic Journal of Studies in Educational Policy.http://nordstep.net/index.php/nstep/article/view/27008/pdf_9(8 s.)

Som bakgrund:

Anderson, Michael (2012). MasterClass in drama education. Transforming teaching and learning. New York: Continuum(Utvalda sidor: kap. 1; kap. 4; kap. 6; kap. 7) (58 sidor)


9

Innehåll När det inte står något annat: rum 420Tis 20/39.00 – 12.00

13.00 – 15.00

15.00 – 16.00

Intro - kursstartVad är didaktik och pedagogik?

SeminariumEstetiska lärprocesser – hur främja barnets konstnärliga utveckling?

Sista uppspel från scenisk gestaltnings-kursen

David Fopp

David F.

Alla som vill

Som bakgrund:Trailer (youtube) till filmerna”Alphabet” (E. Wagenhofer) och ”Etre et avoir/To be and to have” (N. Philibert)

Ons 21/310.00 – 12.00

13.00 – 16.00

Seminarium”Matilda”, ”Pippi” och co: rebelliska barn - ”dålig” undervisning?

Föreläsning/seminariumDidaktik

David F.

Elsa Szatek

Som bakgrund: Stensmo (pdf på monod); Riddersporre, kap. 1 och 3

Som bakgrund: Hansén

Tor 22/310.00 – 12.0013.00 – 14.00

14.00 – 16.00420, P325, P364, VP-201

SeminariumAtt leda pass och pass-följd - didaktiska frågor kring dramaundervisning

Pass 1 – devising-projekt

Peter Sundebrant

Gruppen

Som bakgrund:Rasmusson/Erberth: Kap. 4 och 5; M. Anderson (som pdf på mondo)

Tis 27/310.00 – 12.0013.00 – 14.00

AkvariesamtalBarn, omsorg och konst: Estetiska lärprocesser/ teorier kring lärandet

David Fopp Lindstrand/ Selander, s. 11-13; 175-191; 211-224; Säljö; Riddersporre; Stensmo (som pdf


10

14.00 – 16.00420, VP-200, VP-201, P364

Pass 2 – scener: personer och konflikter

Gruppenpå mondo)

Ons 28/310.00 – 12.00410!13.00 – 14.0042014.00 – 16.00420, P364

Föreläsning/seminariumLäroplansteori och didaktik

Pass 3 – scener och röd tråd: vad handlar det om?

Anna Johansson

Gruppen

Läs Ninni Wahlström

Tors 29/3elller annan dag

Självständigt: Skrivarverkstad bibliotek (under kursens gång)

Ons 4/410.00 – 12.0013.00 – 14.00

14.00 – 16.00420, P364, P325, VP-200

SeminariumTolkning och observation - förberedelse av studieveckan

Pass 4 – scener och röd tråd

Elsa S.

Gruppen

Björndal

Må-Fr9/4 - 13/4 Auskultations/fältstudievecka

- didaktiska ingångar till drama-undervisning

Möjlig litteratur: Förbered Säljö-akvariesamtal (17/4)

Tis 17/410.00 – 12.0013.00 – 14.00

14.00 – 16.00

SeminariumBearbetning av studieveckan - lärdomar, reflektioner

Akvariesamtal pedagogik Lärandet: kan man lära ut att vara mänskligt?

Elsa S.

David F.

Björndal

Säljö (2015) och Säljö i Hansén (2017)

Ons 18/410.00 – 12.00 Seminarium kring era Peter S. Som bakgrund: M.


11

13.00 – 15.00P364, VP-200, VP-100

devising/grupp-arbeten:att leda dramagrupper

Pass 5 – övergångar, helhet Gruppen

Anderson (pdf)

Tor 19/49.00 – 12.00

13.00 – 15.0015.00 – 16.00420, P364, VP-200, VP-201

Föreläsning/SeminariumDen didaktiska verkligheten – styrdokument i praktiken

Pass 6 - genrepGenrep

Anna J.

GruppenDavid/Peter

Som bakgrund:Wahlström; Hansén

Ons 25/49.00 – 12.00

13.00 – 16.00420, VP-100, VP-200, VP-201

SeminariumVad är det för kunnande som möjliggörs i och genom drama?

Reptid

Anna J. Carlgren (utvalda sidor)

To 26/410.00 – 12.00

13.00 – 15.00

Uppspel (devisade pjäser)

Seminarium/MetareflektionUtvärdering och avslut

Peter /David

David F.


12

Delkurs II, Demokrati och delaktighet, 7,5 hp

I delkurs II behandlas begrepp och perspektiv som berör demokrati och delaktighet i relation till estetisk verksamhet för och med barn och unga, såsom värdegrund, inkludering, genus och mångfald. Kursen behandlar även pedagogiska metoder och modeller för arbete med demokrati- och delaktighetsfrågor med barn och unga.

Kursstart är 2/5 kl. 9.00 i sal 420.David Fopp, kursansvarig

Kursens arbetssätt Kursen ges på helfart och består av seminarier, workshops och litteraturseminarier.

Undervisningen har laborativ karaktär och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. I kursen är en närvaro om 80% på seminarier, workshops, projektarbeten och praktik obligatorisk.

Förväntade studieresultatEfter genomgången utbildning ska studenten kunna- beskriva och jämföra olika synsätt på demokrati och delaktighet i relation till estetisk verksamhet för och med barn och unga - beskriva och diskutera estetisk verksamhet för och med barn och unga utifrån begrepp som inkludering, genus och mångfald- kritiskt granska och analysera modeller och metoder för ungas inflytande och delaktighet - planera och reflektera kring ett utvecklingsarbete om demokrati och delaktighet i estetisk verksamhet för och med barn och unga, samt genomföra valda delar i form av en interaktiv gruppuppgift.

ExaminationStudenternas kunskaper examineras genom - en skriftlig, individuell uppgift,- en gestaltande uppgift samt respons på annan grupps arbete,- en praktisk, interaktiv uppgift i grupp.


13

Beskrivning av uppgifter i kursen

Examinationsuppgifter

1. Gestaltande uppgift samt respons på annan grupps arbeteUtgå i era grupper (som ni blir indelad i) ifrån begrepp som inkludering (etnicitet, kön, sexuell läggning, socioekonomi, funktionsvariation och så vidare), interkulturalitet och så vidare (se Bromseth; Edling eller Nordenmark i litteraturlistan). Välj ett bland alla teman.

Skapa en dramatisk gestaltning/berättelse (det kan vara en scenisk gestaltning) genom att använda improvisation samt andra drama-processer som ni har lärt känna under er utbildning (forumspel, processdrama etc).Utgå ifrån barn/ungas miljö/situation som upplever utsatthet. Beskriv också den eller de krafter, makt-strukturer, normer, regler, diskurser, praxis som skapar denna utsatthet.Ni får gärna använda research (av verkligheten) och kan då bli inspirerad av media, museum etc.

Hur kan denna situation transformeras till en mänsklig (alltså mer inkluderande) värld – det kan lyckas eller misslyckas i er drama-gestaltning? Vem driver fram det; vem hjälper på vilket sätt? Barnen själva, andra barn, andra vuxna?Syftet är alltså att använda drama-skapandet för att analysera en exkluderings-situation och komma med förslag på en demokratisering av dem sociala förhållanden.

Reflektera samtidigt kring problematiken som finns när vuxna berättar för barn ”hur det är” eller kan vara, men också om chanser och möjligheter när vuxna vågar lyfta möjligheter till andra sociala relationer och strukturer.För beskrivningen av en sådan möjlig transformationsprocess kan ni få inspiration av barn/ungdomsböcker eller filmer (som ”Little Lord Fauntleroy” av den engelska författarinna Frances Burnett).

Under examinationstillfället får ni 20 minuter tid: presentera era drama-gestaltningar samt era reflektioner och spela upp en eller några scener eller involvera oss andra i den dramapedagogiska gestaltning som ni har kommit fram till.

2. En praktisk, interaktiv uppgift i par: planera ett utvecklingsarbeteNi har under kursen förhoppningsvis fått många tankar om demokrati och delaktighet i estetiska verksamheter för och med barn och unga. Men hur tänker ni kring en implementering av de tankar i en konkret verksamhet?


14

Det är vanligt att skolor och andra verksamheter använder sig av färdiga material eller modeller med metoder för att arbeta med ungas inflytande och delaktighet (se till exempel boken av Charlotta Granath: ”Demokratiuppdraget i skolan”). Er uppgift blir i ett första steg att hitta ett exempel på material, modell eller projekt och kritiskt granska det utifrån olika perspektiv som ni får kunskap om under kursens gång. Denna analys kan ni sen i ett andra steg använda som inspiration för era egna förslag. Här kommer tre exempel på case som ni kan utgå ifrån, alternativt tänka ut ett eget.

Case a) Ni har fått i uppdrag att förnya den teaterverksamhet ni arbetar med inom kulturskolan. Verksamheten behöver nå nya målgrupper, bredda deltagandet eller/och hitta sätt att hålla kvar befintliga deltagare när de kommit upp i tonåren. Ni kan tänka genus eller etnicitet eller funktionsvariation eller socioekonomisk bakgrund etc.

Case b) Ledningen har ett önskemål om att involvera alla deltagare på kulturskolan i hur hela verksamheten kan utvecklas. Eftersom ledningen vet att kulturskolans dramapedagoger har konkreta metoder för inflytande och delaktighet får ni en förfrågan om att ta er an uppdraget.

Case c) Ni är ledare för en teatergrupp där deltagarna på olika sätt under en längre tid uttryckt missnöje, t.ex. över repertoarval och övningar. Er tanke är att ett ökat inflytande hos deltagarna, tydligare ramar vid beslutsfattande samt en utgångspunkt i de ungas egna livsvärldar skulle kunna förändra situationen.

Ni arbetar parvis, väljer ett case att arbeta vidare med och gör en skiss över hur ett utvecklingsarbete skulle kunna se ut. Vid examinationstillfället berättar ni om er skiss och prövar valda delar med hela gruppen. Varje grupp har max. 15 minuter till förfogande.

3. Den skriftliga, individuella uppgiftenDen skriftliga examinationen består av tre delar och du utgår i första hand från kurslitteraturen och dina egna erfarenheter från undervisningstillfällen och litteraturseminarier.

Fråga 1: Beskriv olika synsätt på demokrati och delaktighet utifrån hur det presenteras i kurslitteraturen. Reflektera sen generellt (mer praktisk: se fråga 2) över möjligheter och svårigheter med demokrati och delaktighet kopplat till estetisk verksamhet för och med barn och unga. Utgå främst från Klerfelt & Qvarsell (2012), Hart (1992), Janson (2012), Biesta (2006) samt FN:s konvention om barnets rättigheter.

Fråga 2: Formulera hur man kan se på demokrati och delaktighet i relation till drama‐ och teaterpedagog-verksamheten för och med barn och unga – konkret i praktiken. Ta upp några Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Stockholms universitet, 106 91 Stockholmwww.su.su/hsd

15

konkreta förslag; hur skulle man kunna arbeta utifrån ungas inflytande och vilka möjligheter respektive utmaningar ser du i detta? Du kan använda här även insikter från er praktiska uppgift som ni gjorde i par. Knyt samman dina tankar med relevant kurslitteratur.

Fråga 3: Reflektera kring den gestaltande grupp-uppgiften. På vilket sätt förhöll sig det praktiska arbetet till normkritiska och/eller interkulturella perspektiv? Vad fick du för tankar kring möjligheter och utmaningar med demokratiseringsprocesser genom drama-verksamhet?Vilken syn på lärande tog sig uttryck i era arbeten och redovisningar?Relatera till litteraturen i delkursen. Använd dig främst av Bromseth & Darj (2010), Edling (2012) samt Lorenz & Bergstedt (2016) och Biesta (2006).

Omfattning: 2000 - 2500 ord, exklusive ev. försättsblad och referenslista. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 11. Arbetet skrivs i APA se Mondosida.

Sista inlämningsdag söndag 3/6 i er inlämningsmapp på Mondo.

Alla skriftliga uppgifter som ni lämnar i er inlämningsmapp på Mondo måste vara i wordformat. Detta eftersom vi använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar med word.


16

Litteratur

Böcker:

Biesta G. (2006). Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Studentlitteratur. (Utvalda sidor: kap. 1; kap. 6) (44 sidor)

Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) (2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.(Utvalda sidor: s. 27-85; 119-154; 165-182; 183-206) (140 sidor)

Davis, David (2014). Imagining the real. London: Institute of education press(Utvalda sidor: s. 8-22) (14 sidor)

Edling, Silvia (2012). Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt. Lund: Studentlitteratur. (220 s.) Klerfelt, A., & Qvarsell, B., (Red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Gleerups förslag. (Utvalda sidor: 7-61; 61-77) (70 sidor)

Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.) (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. (281 s.) (Utvalda sidor: s. 129-155; s. 189-207) (43 sidor)

Nicholson, Helen (2005): Applied drama. New York: Palgrave Macmillan(Utvalda sidor: kap. 1; kap. 2; kap. 4) (58 sidor)

Nordenmark, Love & Rosén, Maria (2008). Lika värde, lika villkor?Stockholm: Liber (Utvalda sidor: ca. 50)

Olofsson, Anna (2017). Dramakällan. Stockholm: Sensus riksförbund(Utvalda delar: ca 100 sidor)

Artiklar:

Inland J. (2004). Disability, culture and normative environments. The art and therapy discourse in theatre projects within the disabilityInstitutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Stockholms universitet, 106 91 Stockholmwww.su.su/hsd

17

area. Scandinavian Journal of Disability Research,vol.6, nr 2, 2004, sid.131-150. (19 s.)

Janson, Ulf (2012). ”Delaktighet i lek – en fråga om röst i det barnkulturella” i Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen. Stockholms universitets förlag, s. 13-35. (22 s.)

E-resurser:

Barnombudsmannen Barn och ungas rätt till inflytande i kommuner och landsting. Faktablad. https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/faktablad/faktablad3_inflytande11.pdfFN:s konvention om barnets rättigheter. https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/konventionstexten/Kulturdepartementet (2016)

En inkluderande kulturskola på egna ben. SOU 216:69. s. 111-127 (16 s.)

http://www.regeringen.se/4aa767/contentassets/7037695d8c354057b9ece6fca046173f/en-inkluderande-kulturskola-pa-egen-grund-sou-201669

Hart, Rodger A. (1992) Childen ́s participation: from tokenism to citizenchip. Innocenti Essays, no. 4, Florence: Unicef. (39 s.)

http://www.unicef-irc.org/publications/pdf/childrens_participation.pdf

Som bakgrund:

Heggstad, Kari & Rasmussen, Björn & Gjærum, Rikke Gürgens (2017): Drama, teater og demokrati. Bergen: Fagbokforlaget(Utvalda delar: ca 100 sidor)


18

Innehåll När det inte står något annat: rum 420Tid Tema Lärare LitteraturOns 2/5 9.00 – 12.00

13.00 – 16.00

Kursstart och introduktionDemokrati, delaktighet och inkludering i drama-verksamhet – från den lilla till den stora berättelsen

Föreläsning/seminariumFNs barnkonvention/rättigheter(förberedning för i morgon)

David Fopp

Sofia Cedervall

Alltid: rum 420

Som bakgrund:Klerfelt/Qvarsell

Tor 3/59.00 – 16.00 Workshop

Demokrati över gränserFinländska studenter/Sofia

Tis 8/5 9.00 – 12.00

13.00 – 16.00420, VP-100, VP-200, VP-201

Föreläsning/seminariumInkludering, interkulturalitet, intersektionalitet och normkritik

Pass 1 – Projekt

Elsa Szatek

Gruppen

Bromseth; Edling; Lorenz; Nordenmark

Ons 9/510.00 – 12.0013.00 – 14.00

14.00 – 16.00420, VP-100, P364, P325

Föreläsning/seminariumModeller och metoder för ungas inflytande

Pass 2 - Projekt

Sofia C.

Gruppen

Janson; Hart

Tis 15/59.00 – 12.00

13.00 – 15.00420 med flera

Föreläsning/seminariumDemokrati/inkluderings-modeller: Klimat, klass, kön

Pass 3

David F.

Gruppen

Som bakgrund:Davis; Nicholson; Bromseth; Edling

Ons 16/59.00 – 12.00 Seminarium

Kulturskola – som modell för ungas inflytande

Sofia C.


19

Tor 17/59-12410, 420, P364, VP-200, VP-20113-16420, P364, VP-200, VP-201

Pass 4 - Projekt

ff. Pass 4

Gruppen

18-19/5 Sandviken: Konst&demokrati-festival

Alla – frivilligt

Tis 22/513.00 – 16.00 Seminarium

Hur förmedla de demokratiska värden - bildningen/skola

Elsa S. Biesta

Ons 23/59.00 – 12.00

13.00 – 16.00420, P364, P325, VP-200

Presentation examination uppgift 2

Pass 5 - Projekt

Sofia C.

Gruppen

Tor 24/59.00 – 12.00

13.00 – 16.00420, VP-100, VP-200, VP-201

AkvariesamtalInkluderings-dimensioner: förändra maktstrukturer

Pass 6 - Projekt

David F. Bromseth; Edling; Bayati i Lorentz/Bergstedt;Nordenmark

Tis 29/510.00 – 12.00

13.00 – 15.00420, VP-100, VP-200, VP-201

Föreläsning/seminariumDemokratisering: från ”Momo” till politiska rörelser/visioner

Pass 7 - Projekt

David F.

Ons 30/510.00 – 12.0013.00 – 14.00

Föreläsning/seminariumPå väg emot global demokrati

Elsa S.Borgström/Gr. i Lorentz; Qvarsell i Klerfeldt/Qvarsell, s. 61-77

Tor 31/510.00 – 12.00

13.00 – 15.00

Grupper visar upp sina projekt (examination 1)

Avslut och utvärdering

Sofia C./David F.

Sönd 3/6 InlämningInstitutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Stockholms universitet, 106 91 Stockholmwww.su.su/hsd

20

Stöd till studenterStockholms Universitet erbjuder olika stöd till alla studenter samt särskilt stöd till studenter med funktionsnedsättning. Du kan läsa mer om detta på webbplatsen för Studentservice http://www.su.se/utbildning/studentservice. Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: [email protected] . Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/utbildning under rubriken Studera med funktionshinder.

ReglerUniversitet är en statlig myndighet och det finns regler och riktlinjer för utbildning och examination. Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Fusk, plagiat och självplagiering Det är viktigt att du är medveten om vad plagiat innebär, för att kunna undvika detta. Plagiat innebär att du kopierar någon annans text eller tankar utan att hänvisa till källan. Detta gäller även om du formulerar om en text eller tanke som du har hittat i en bok, en tidning eller på webben. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan


21

http://www.su.se/regelboken

http://www.su.se/utbildning

mailto:[email protected]

http://www.su.se/utbildning/studentservice

även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid HSD används antiplagieringssystemet Urkund och kompletterande sökmotorer. När du som student lämnar in arbeten innebär det samtidigt ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldiga att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat kan du vända dig till kursansvarig eller studievägledaren i ditt ämne.

Mitt universitetGenom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:- Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.- Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. - Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.- Universitetsbibliotek, Printomat mm.


22

Documents

€¦ · Web viewDetta eftersom vi använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar med word. ... M. Cathrene & John-Steiner, Vera ... Kontroll görs även vid