Embed Size (px)
Citation preview
Høgskolen i Oslo
Meteorolgiska undersökningar i skolan
Högskolan Dalarna, Falun 07.10.2008
Pål J. Kirkeby Hansen
The Earth seen from Apollo 17(07.12.72) (Wikipedia)
Aktuelt: Det hydrologiska året tar
sin början Under hösten tar det
hydrologiska året sin början. Växterna vissnar, markens fukt ökar, regnet fyller snabbt på grundvattnet och ger hög vattenföring.
I Sverige räknas det hydrologiska året från första oktober till sista september. (http://www.smhi.se)
Kretslopp: Vatten/Sjö/Hav Damp/Luft Moln/Dimma Regn/Snö Mark/Is
yr.no Nye radar-, satellittbilder og værkart
Väder och klimat i KURSINFO 2008-/09 (Skolverket): Meteorolgiska undersökningar i skolan: Slutet av det femte skolåret: Eleven skall
– ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang (fysik)
– ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment (fysik)
– ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning (kemi)
– genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden (geografi)
Slutet av det nionde skolåret: Eleven skall – ha kunskap om tryck, värme och temperatur i
sammanhang med materiens olika former (fysik) – kunna genomföra mätningar, observationer och
experiment samt ha insikt i hur de kan utformas (fysik)
– ha kunskap om de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark (kemi)
– ... känna till huvuddragen vad gäller klimat- och vegetationszonerna i världen (geografi)
Tema 1: Moln Observera moln (skyer) – NÅ!
– Skyatlas: http://www.naturfag.no/binfil/download.php?did=3191 – Skydekke og skyhøyde:
http://www.naturfag.no/binfil/download.php?did=3209
– Varför observera moln (skyer)? – tabell 4.1*, figur 4.1
Vad är moln? Varför blir det moln? – aktivitet figur 13.4 – orografi (f.4.3) - ustabilitet (f.4.4) - fronter (k.9) – aktivitet figur 13.8 og 13.9 *alle fra Hansen 1999; ”La oss snakke om været!” Værbok for lærere i grunnskolen.
Moln-/Skytyper
Bobleform oppbrutt
Andre strukturer
Få karakt. Flate/heldekk
Høy 5-8km
Mellom- høy 2-5km
Lav <2km
Lav nedbør
globe.gov
Cc Ci Cs
Ac As
Cu Sc St
Cb Ns
Fra GLOBE Cloud
Exploration
Luftfuktighet •Hvor kommer den fra? •Hvor blir den av? •Fysiske prosesser? •Energi?
Eksperimenter:
Tema 2: Regn och snö Varför blir det regn eller snö från moln?
– Hvordan kan noen skydråper 0,001mm (1µ) vokse til regndråper 1,0mm?
... från all moln? – se skyatlaset! – Nedbør: orografi - ustabilitet (byger) – fronter – Vilhelm Bjerknes, Bergensskolen – Tor Bergeron – figur 4.2, figur 6.1 og figur 6.3
Vatnets kretslopp (tas til slutt hvis tid) – aktivitet tabell 13.3
Perlemorskyer 19.01 og 20.01.08. Hva er det? Hvorfor?
1862-1951 Matematiker, fysiker og (teoretisk)
meteorolog – Professor Stockholm 1897-1907, Oslo
1907-12, Leipzig 1912-17, Bergen 1917-26, Oslo 1926-32
1917-19 grunnla moderne værvarsling (Bergensskolen) – Innførte begrepet luftmasser og
fronter på værkartet – Så at regn og snø falt ved
frontene – Brukte værkartet til prognoser,
inntil to dager
Vilhelm Bjerknes/Bergensskolen
kaldfront
okkludert front (sammenslått)
varmfront
3. Fronter
Forenklet fig. etter original av Tor Bergeron
Tor Bergeron (1891-1977) Svensk meteorolog og professor Arbeidet i Norge i lange perioder bl.a. hos Vilhelm Bjerknes Satte fram ny teori om danning av nedbør i skyer på
1930-tallet. – I skyer som inneholder både underkjølte vanndråper og
iskrystaller blir mesteparten av nedbøren dannet ved at vann fordamper fra små underkjølte vanndråper og sublimerer (kondenserer) på iskrystallene. De blir tunge og kolliderer og faller som snø eller smelter og faller som regn.
– Se Bergeronprosessen og http://no.wikipedia.org/wiki/Tor_Bergeron
Tema 3: Vanntes kretsløp
Rollespill Vannets kretsløp* •Bruk terning. •Vær 3-4 elever (H2O- molekyler) på lag. •Flest starter i Hav Noen i Isbre (hvorfor?) •Spill ti runder, noter oppholdssteder • Lag klassestatistikk HVORFOR rollespill til vannets kretsløp? *oversatt fra Project Atmosphere (AMS)
Opplegg som er prøvet og fungerer: Innslag på en sportsdag, feltkurs, ekskursjon, …
a) Dagen før: notere prognoser for Dagen. Bruk http://www.smhi.se b) På dagen, ute: Väderet lokalt – observationer, mätningar av
meteorologiska fenomen, temperatur, nedbør, vind, moln, ... Ta egne bilder av moln.
c) På dagen, inne: Stemte prognosen? Se og lagre satellittbilder, radarbilder og værkart for dagen
Unerdvisning senere a) Hent frem og diskutér observationer, mätningar, bilder fra Dagen. b) Forsøk å forklare meteorologiska fenomen fra Dagen - Teori c) Diskutér:
» Hvor gode var prognosene? » Var ”vår” sky en del av et større værsystem eller lokalt fenomen
d) Teori (f.eks. tema: Moln og nedbør, Værsystemer, Vind ...) e) Väder prognoser: Bli kjent på http://www.smhi.se
Observationer och mätningar av meteorologiska fenomen
A. Bruka http://www.smhi.se B. Mäta nedbör (regn/snö) C. Mäta temperatur D. Observera moln (skyer)
– Skyatlas: http://www.naturfag.no/binfil/download.php?did=3191 – Skydekke og skyhøyde:
http://www.naturfag.no/binfil/download.php?did=3209
– Tips: Bruk digitalt kamera og ta egne skybilder E. Observera vind (Beaufortskalaen som PDF til nedlasting)
– Forenklet Beaufort skala: http://www.naturfag.no/binfil/download.php?did=3879
– Beaufort skala : http://www.naturfag.no/binfil/download.php?did=3878
