Metod och material

• Syfte: att synliggöra centrala villkor, normer och värderingar som möjliggör iscensättningen av vissa maskulina elevpositioner och försvårar andra på en skola belägen i den norra delen av kommunen Botkyrka under studieåret 2004-2005.

2René León Rosales, fil. dr etnologi,

Mångkulturellt centrum

Metod och material

• Den metodologiska ansatsen är kvalitativ• Empirin består av:

– 15 intervjuer– Ett års deltagande observationer – Dokument jag funnit relevanta att analysera, t ex

Lpo 94, skollagen, tidningsartiklar.



Varför ska man gå i skolan?René: Vad är viktigast för dig, är det det du gör i skolan, eller det du gör utanför

skolan?Gabriel: … Eh, i skolan.R: Varför då?G: … R: [skratt] Varför är det viktigast?G: Hm… för att, vad heter det, jag lär mig där?R: Är det viktigt att lära sig?G: Ja. R: Varför?G: Så man kan få utbildning och få jobb. R: Ok. Får man ingen utbildning annars? Inget jobb menar jag?G: Man får alltså inte bra jobb om man inte pluggar och det.

(Gabriel 050609)



René: Vad är viktigast för dig, är det du gör i skolan, eller det du gör utanför skolan?Hassan: … Det är viktigare i skolan. R: Varför då?H: För man lär sig mer och, såna grejer. Men/ Man får bra utbildning, och det. R: Varför måste man lära sig? H: För att få bra utbildning. R: Och varför måste man få bra utbildning?H: För att kunna leva [skratt]. R: Hm. Hur då? Eller…H: Ha pengar för att köpa matR: Ok.H: Ha bra jobb. R: Hm. Vill du, vad vill du jobba med, då, eller?H: Jag vet inte än. R: Finns det saker som du inte vill jobba med, som du vet att du inte vill jobba med?H: Jag vill inte städa.

(Hassan 050112)



Vad vill du blir när du blir stor?Atay: Jag vill bli polis. René: Jag tror att du kommer att bli polis också. Men… Varför

vill du bli polis, förresten?A: För att det är bra jobb, faktiskt. Det är bra jobb, jag tjänar

bra pengar.R: Hm.A: Det är bra jobb faktiskt, jag säger det är bättre än att sitta

och vara pizzabakare, och göra, alltså bilmekaniker, det är tråkigt det där alltså förstår du? Du är polis, du sitter bara i bilen. Du kör runt, om det händer någonting, du tar fast han, du gör så hära [visar ett grepp]

(Atay 050601)



René: Vad vill du arbeta med i framtiden?Duan: [Suck ] Eyyy, jag ville bli pilot. R: [Skrattar till] Ja?F: jag kommer aldrig att bli det. R: Varför inte?F: Det är bara att plugga.R: Ja. Men om du inte blir pilot, så vet du inte?S: Om jag inte blir pilot, så vet jag inte.R: har du inga andra planer?S: Jag skulle vilja bli… typ, pizzasnubbe. R: HmS: Göra pizzor.R: [skrattar till] OK.

(Duan 050127)



Materiella villkorRené: Men hur är man när man är bra, då? När man är duktig?Ted: Alltså man pratar inte, man är tyst, man sköter sig och man gör läxan…

läxor, ja, så där, man jobbar bra. R: Och du sa att du inte var duktig, varför då?T: Det, alltså, jag hinner inte lära mig hemma. Jag har tre små syskon, och sen

jag måste ta hand om dem. R: Bor ni i ett rum, eller?T: Ja, alltså det är det, vi har ett litet hus. Vi har bara tre rum, jag har inte ett

eget rum. R: Tre rum och kök?T: JaR: I lägenhet?T: Nej, två rum och sen vardagsrummet. R: Ah, just det. Men det bor ingen i vardagsrummet?T: Nej.R: OKT: Ja, och det är därför, och sen/R: Men har dina föräldrar sitt eget rum då?T: Ja.



R: Och du bor tillsammans med dina tre syskon?T: Ja. För att i min mammas och pappas rum, alltså barnen, det passar inte. Och nu min mamma

sover inte bredvid min pappa, hon sover där jag sover, för mina småsyskon/ och ibland, jag brukar komma för sent till skolan, mina syskon brukar, alltså de brukar gråta på natten och det. Jag brukar vakna, sen jag kan inte sova.

R: Hur gamla är dina syskon ? T: Den äldsta han är två år, februari han blir tre. De andra de är ett år, augusti de blir två.R: Är de tvillingar?T: Ja. Det finns två tvillingar. R: Och de gråter på nätterna.T: Ja, alltså, typ en vaknar, typ sen jag kan inte sova en timme typ, sen jag sover, typ sen Sara

vaknar, sen [otydligt]. Så här, de turas om hela tiden. R: [skratt] Shiit! Och du sover i samma rum som dem? T: JaR: [suckar] Det är jobbigt! T: Ja(…) R: Kan du bli bättre som elev? A: Ja. R: Vad, vad skulle du göra då?A: Alltså, om jag kunde få, så här om vi flyttade till en större lägenhet, och jag f/ då jag kommer

få en ny, eget rum, ja, då jagkunde jobba med den, och sen om mina syskon inte sover, jag hinner, jag är pigg, ah, och så hära om eleverna blir litet tystare, och såna grejer. Alltså, jag blir tyst själv. Inte bry mig om något annat, så hära.

(Ted 050118)



Försvinnande kroppar

• Under lunchen sitter jag med Lena. I slutet av lunchen sätter sig även Kristina med oss, efter att ha ätit med en grupp elever. Jag frågar om Jacky och Lucy, två duktiga elever som detta år inte är kvar i klass 6b. Kristina berättar att de har flyttat till andra skolor. Hon säger att hon misstänker att det är därför att föräldrarna vill slippa att de ska gå till Storskola nästa år. Hon berättar också om en annan tjej, Michelle, som har flyttat. Hon konstaterar att ”det är de driftiga som lämnar skolan”.

(Fältanteckningar från 11 september 2004).



R: … Hade du andra kompisar i fyran än nu? Umgicks du mer med and/ med någon?M: Ja, Jacky, han har slutat. R: Jacky, ja.M: Och sen, Azzeza. R: Vem är det?M: Azzeza, en tjej, hon har också slutat. Och Michelle. R: Michelle, ja.M: Hon har slutat. R: Kitty.M: Ja, Kitty också. R: Varför har de slutat?M: Jag vet inte. Jag tror att Azzez/ att de inte lärde sig så bra. R: Var det så att de inte lärde sig mycket, eller?M: De säger det med skolan, den är dålig och sånt.R: Sa de så?M: Ja.R: Ok. Vad tycker du då? Är skolan bra?M: Ganska.R: Och klassen? Vad tycker du om din klass?M: [Otydligt], klassen är mycket bra.

(Mehmet 050118)



René: Hur länge har du känt de här? I din klass?Behram: Från när jag gick i ettan. R: Alla?B: Ja. Nästan alla, utom Maria. Eh, tjejer de är flera, de har slutat.R: Hm. Vilka är det som har slutat.B: Jacky, Kitty och sen… Michelle, jag kommer inte mer ihåg.R: Varför har de slutat?B: Det var för, jag tror inte, jag vet inte varför. De tyckte inte att de lärde sig mycket. R: Kan du förstå det? Att de tyckte det? Varför är det så?B: Många pratar. R: Många pratar. B: jag vill också sluta, men pappa säger att det är långt härifrån. Sen jag ville gå till

Tullinge, men det var långt härifrån. R: Ok, varför ville du flytta? B: Det är för stökigt och pratigt, vi [otydligt] allt vad vi gör.R: Men vilka är det som pratar och stökar?B: Nästan alla. Speciellt jag.R: Vad? [skratt] speciellt du? [skratt] Varför gör ni det då?E: Ibland har man saker att berätta, man orkar inte vänta på rasten och sånt. Det är

därför. (Behram 050118)



Frånvarande förstaR: Ska det bli kul att börja där? På Södra skolan?A: Ja, faktiskt. Jag vet inte, jag har aldrig gått där.R: Vad ser du fram emot? Vad tycker du ska bli roligt med

att gå där?A: Jag vet inte. Jag vill bara gå Södra skolan, förstår du,

jag tycker inte om att gå samma skola hela tiden. Det är bättre att gå där det finns mer svenskar, du kommer att lära dig ren svenska förstår du. Här det bara används ”shishkarre” och sådana saker.

R: Är det mer svenskar där?A: Ja, alla är svenskar, det finns inte en enda invandrare,

len.(Atay 050601)



Svensk = ordningRené: Kan klassen bli bättre?Walter: Ja.R: Vad skulle/ Vad skulle hända?W: Typ om/ eller nej, det går inte att bli bättre. R: Det går inte?W: Vi har lärt oss från fyran till nu, så att vi kan stoppa/ alltså, att stöka och sånt, det

går inte. R: Men det skulle, alltså, om det skulle gå, vad skulle hända?W: … Alla skulle vara tysta, typ så där. Inte stöka som i klassen, typ, om det finns

svenneklass [otydligt] vågar inte röra på sig, alltsåR. Hur vet du det?W: Jag har sett många klasser, mina kusiner har/ så här, då är det deras kompisar.R: De berättar hur det är i svenneklassen?W: Ja.

(Walter 050527)



René: Vad heter det, har du svensk medborgarskap eller serbisk?Duan: Eh, medborgarskap?R: Passet, har du svenskt pass eller?D: Ja, jag har svenskt pass.R: Svenskt pass? Ser du dig själv som svensk då?D: Hm… Nej. Mer som typ, invandrare. R: Varför inte? Hur är svenskar?D: Svenskar, de har ren svenska, typ… de har inget, typ, de har bara en språk. Så de kan lära sig

engelska snabbare, för dem är det bara en språk, så de lär sig två språk samtidigt, du vet. Och för typ, mig, det kommer att dröja för jag har två språk nu. Och för att kunna den tredje, det kommer typ dröja. Och för dem, det går så där snabbt [knäpper med fingrana]

R: Just det. Hm. Hur är/ finns det andra skillnader mellan svenskar och…D: JaaaaR: Hur är svenskarna?D: Svenskarna, de är i alla fall tysta på lektionerna, typ, vad jag vet att de är typ lugnare än vad vi

är. Och sen, de sköter sig i alla fall…R: Ok. Känner du, har du svenska vänner?D: Jag har bara en. Han är inte hel svensk, han är hel/ eee finsk och svensk. Men han, han sköter

inte sig. (Duan 050127)





















Riktig svenskaRené: Hur tror du att det ska gå för dig på Storskolan?Hassan: … Jag tror att det går bra, men Kärbospråket kommer att stanna. Alltså jag kommer att ha

Kärbospråket hela tiden.R: Men varför är det fel? Eller varför är det dåligt?H: … Alltså, de pratar inte riktig, riktig svenska. (…)R: Hur är, hur är svenskar då, hur är de svenska vännerna? Finns de en skillnad mellan de och

killarna här?H: Nej… Killarna här? R: Ja.H: Ja.R: Vad är de för skillnad?H: Språket. R: Språket.H: Och de är, ja, språket. De är snällare också.

(Hassan 050112)



René: [skratt] Är det skillnad mellan de där svenskar och… Onur: [nickar]R: Vilken skillnad finns det?O: De, de pratar så här, eget språk. De pratar mer, så hära, svenska. Vi, vi kan inte så

mycket som de kan. R: Hm. Har du ha/O: Vi använder enkla sat/ meningar och sånt. R: Hur vet du det?O: Vi, man ser på orden och sånt. R: Har du märkt det någon gång, när du har talat med dem?O: Ja, det finns flera ord som kan betyda någonting. Och vi, vi tar det lätta alltid. R: Hm. Kan/ alltså, det har hänt dig också? Det har hänt dig?O: Ja. R: När då? När? O: Jag vet inte. När jag brukar prata med Kristina [otydligt]

(Onur 050601)



Skör svenskhetRené: Är du född i Sverige?Saman: Hm [nickar]R. Har du svenskt pass?S: Ja.R. hur känn/ känner du dig svensk då, eller… hur känner du dig?S: jag känner mig så här… ah, typ svensk. R: Har du många svenska kompisar?S: Nej. Jag tror inte jag har en enda. R: Är det så?S: Alltså, det bor inga svenskar här i Kärbo. Typ tre styckna. Fast de där vuxna. R. Men, har du träffat svenska ungdomar?S: Hm, många. R: Hur är dem då?S: De är, de ser snälla ut och det, schyssta.

(Saman 050512)



UndervisningNär jag börjar hjälpa till, märker jag att det är vissa ord de har svårt för. En

fråga är till exempel: ”Vilka källor kan du använda för att hämta information?”. Här tror eleverna i gruppen att det handlar om vattenkällor. Någon nämner som ett möjligt svar Botvidskällan. När gruppen i grupprummet ska svara på frågan ”Har det hänt någonting inom ert område på sistone?”, tror de att frågan handlar om ifall det har hänt någonting inom deras bostadsområde på sistone. Fikret börjar berätta att gympasalen har brunnit upp. Bora skriker: ”Det där var för två år sen!”, och viftar irriterat på handen, eftersom det inte är något som hänt nyligen. Jag inser då att de inte förstår att ”område” här syftar på det kunskapsområde de ska fördjupa sig i och inte på deras bostadsområde.

(Fältanteckningar från 04091)



På eftermiddagen är det en SO-lektion i 6b med Sara. Vi börjar lektionen med högläsning av några sidor som handlar om Nordamerika. Därefter delar läraren ut de instuderingsfrågor som barnen ska svara på, med hjälp av texten. Jag hjälper eleverna att svara på frågorna. Jag konstaterar snabbt att flera av dem svarar på frågorna utan att riktigt förstå innebörden av texten. Trots att vi började med högläsning av de sidor de skulle leta svaren på frågorna i. Detta får mig att komma ihåg det läraren Stina kommenterade för mig häromdagen: de verkar vara vana vid att inte förstå. Exempel på ord de läser och skriver av utan att förstå var situation (Hur är situationen för indianerna idag?), brist på (européer utvandrade på grund av brist på mat och arbete), föda upp (vilka djur föder man upp på rancher), boskap. Ett annat exempel på att de inte riktigt förstår vad de svarar, eller frågorna, eller orkar läsa texten, är att Saman svarar att strutsen begraver huvudet under marken för att försvara sig mot rovdjur, något som Seyda som sitter bredvid skriver rakt av, trots att det uttryckligen står i texten att detta är en myt och att vi har talat om det under högläsningen.

(Fältanteckningar 041109)



Villkor för vilka barnen kan vara som elever

• Den etniska och ekonomiska segregationen i staden. Konsekvenser: – Inte självklart att alla har ro hemma för att göra läxor.– Inte självklart att alla har vuxna i sin närhet som kan

hjälpa till med läxorna, på grund av arbetssituation.– Inte självklart att alla har vuxna i sin närhet som

behärskar skolan språk.• Behov att utveckla nätverk av vuxna som kan

hjälpa barn och ungdomar med läxor och med vardagen i skolan.

• Kan era organisationer främja detta?



• Ett symboliskt och etnifierat maktlandskap i staden:– Föreställningar om att andra elever, som går i andra skolor, är

bättre elever på grund av att de är ”svenskar” och talar ”ren svenska”.

– Bekantskap med diskurser som kopplar ihop de själva och deras skolor med brister.

– Elevernas byte av skola baseras inte alltid på kunskap om skolornas faktiska genomsnittliga meritvärden, utan snarare på uppfattningar om hur skolornas etniska sammanhang ser ut och det som förmedlas ryktesvis om de skolorna i de egna sociala nätverken

• Behovet av att ge elever verktyg för att bemöta de stigmatiserande diskurser som identifierar de själva som problematiska.




• (Skol)politik som leder till ökad segregation:– Resursstarka elever söker sig bort till andra skolor.– Föreställning om att andra skolorna är bättre

eftersom det finns fler svenskar där. – Modersmål har en svag ställning i skolan.

• Behov av att utveckla en (skol)politik som motverkar de processer som leder till ökad segregation i skolan.




• Praktiker som kan verka neutral men som inte alltid utgår ifrån elevernas förutsättningar– Behov av språkutvecklande arbetssätt som utgår ifrån

barnens villkor. – Behov av medveten strategi kring läxor

• Anpassa läxorna• Utveckla program för läxhjälp

• Finns det praktiker inom era organisationer som kan verka neutrala men som resulterar i utslutningen av personer med utländsk bakgrund?



Tack.

[email protected]



Documents

Metod och material