Metodstöd Enteral nutrition¥rdrutiner/Åtgärd... · Tungt kroppsarbete eller mycket hög fritidsaktivitet 2,0– 2,4 Tabell från Nordiska näringsrekommendationer 2004. Vid övervikt/fetma

Huvudprocess Ansvarig Processledare Sida

Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 1 av 20 Dokumenttyp Dokument-Id Godkänt datum Version

Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Metodstöd Enteral nutrition 1. Berörda enheter

Länsdietistenheten inom Norrbottens läns landsting.

2. Patientgrupp Patienter som inte kan täcka sitt energi-och näringsbehov via maten på grund

av stroke, cancer, neurologisk sjukdom eller annan orsak.

3. Remisskriterier

Kontaktperson: patient och/ eller anhörig samt patientansvarig sjuk-

sköterska

Diagnos/ diagnoser: med relation till frågeställningen

Vikt/längd: aktuell vikt, viktförändring, längd.

Ätsvårigheter: t ex tugg- och sväljproblem, om patient får äta något per

eller inget intag per os, orkeslöshet, motoriska störningar

Aktuell/ tidigare logopedkontakt: bedömning vid tugg- och

sväljproblem.

Mag-tarmproblem: ex förstoppning, diarré, illamående.

Allergi/överkänslighet: Pågående medicinsk behandling:

Mediciner som kan ge biverkningar, t.ex. illamående eller diarré.

Observera att vissa läkemedel kan ändra osmolariteten på sondmaten och

ge upphov till diarréer. Information kan hämtas från

www.lakemedelsverket.se och Enteral läkemedelsadministrering. Tidigare och/ eller pågående nutritionsinsatser Hemsituation: patientens förutsättningar, vem lagar maten, ev. mat-

distribution, hemtjänst, anhöriga/ närstående.

Aktivitetsnivå: Gående, rullstolsburen, sängliggande

4. Behandlingstid Behandlingstiden varierar beroende på ev. komplikationer, byte av

sondnäring, viktökning/minskning, bedömning av behandlande läkare om

patient ska fortsätta med enteral nutrition m.m.

5. Besökstyp/kontaktställe Vi träffar patienterna på avdelningarna, mottagningarna, teambesök samt per

telefon.

http://www.lakemedelsverket.se/



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

6. Handläggning vid patientkontakt

6:1 Utredning

Vid första besök kartläggs bland annat;

Orsak till enteral nutrition: t.ex. sväljsvårigheter, tuggsvårigheter, hinder

(tumör)

Typ av stomi eller sond

Vikt, längd, BMI

Vikthistoria

Aktivitet

Överkänslighet

Nutritionsproblem t.ex. förstoppning, diarré, kräkningar

Intag per os mat eller dryck alternativt noll intag per os

Pågående enteral-eller parenteral nutrition

Pågående vätskebehandling

Se vidare i anamnesbladet. Länk till anamnesblad nr 1

6.2 Åtgärder

6.2.1 Beräkning av energibehov

Tre olika formler Bedside, Harris Benedict eller Mifflin-St Jeor

Equation kan användas för att beräkna energibehov.

Beräkning av energibehov sjuka vuxna- ”bedside”

Används i första hand.

Aktivitetsnivå

För 30-70 år 30 kcal/kg/dygn

Äldre än 70 år 25 kcal/kg/dygn

Behovet korrigeras:

- För mager patient +10 %

- För patient med fetma - 10%

- För patient 18-30 år +10 %

- För sängliggande patient - 10 %

- För varje grads temperaturstegring +10



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Harris Benedict formel x PAL. (PAL, se tabell nedan)

Används för en mer exakt beräkning av energibehov.

För män:

BMR. = (66.5 + (13.75 x kg) + (5.003 x cm) - (6.775 x ålder) ) x PAL

För kvinnor:

BMR. = ( 655.1 + (9.563 x kg) + (1.850 x cm) - (4.676 x ålder) ) x PAL

Mifflin-St Jeor Equations x PAL. (PAL, se tabell nedan)

Används för beräkning av energibehov vid fetma.

Män:

BMR = ( (9.99 X vikt) + (6.25 X längd) – (4.92 X ålder) + 5 ) x PAL

Kvinnor:

BMR = ( (9.99 X vikt )+ (6.25 X längd) – (4.92 X ålder) – 161 ) x PAL

Tabell för fysisk aktivitetsnivå (PAL) vid beräkning av energibehov.

Typ av aktivitet PAL

Rullstolsbunden eller sängliggande 1,1–

1,2

Stillasittande arbete med få tillfällen av förflyttning och ingen eller

begränsad fysisk aktivitet under fritiden

1,3–

1,5

Stillasittande arbete med visst behov av förflyttning och begränsad

fysisk aktivitet under fritiden

1,6–

1,7

Huvudsakligt stående arbete 1,8–

1,9

Tungt kroppsarbete eller mycket hög fritidsaktivitet 2,0–

2,4

Tabell från Nordiska näringsrekommendationer 2004.

Vid övervikt/fetma utgå från övre BMI för åldern med tillägg på 25 %

av den överskjutande vikten. (Vuxna BMI 25, äldre BMI 27).

Exempel: 60 årig man med vikt 110 kg, längd 175 cm, BMI 36.

Vikt vid rekommenderat BMI 25:77 kg.

Uträkning: Den nuvarande vikten minus vikten vid BMI 25 med ett tillägg

av 25 % av den överskjutande vikten:

110 kg - 77 kg = 33 kg

33 kg x 0,25 = ca 8 kg

77 kg + 8 kg = 85kg.

Denna vikt används sedan när man går vidare och beräknar energibehovet.



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

6.2. 2 Beräkning av proteinbehov

Protein behov vid sjukdom: 1,0 -1,5 gr/kg kroppsvikt.

Vid övervikt/fetma utgå från övre BMI för åldern med tillägg på 25 % av

den överskjutande vikten. (Vuxna BMI 25, äldre BMI 27), se beräkning

energibehov.

6.2.3 Beräkning av vätskebehov

Vätskebehov om ingen särskild hänsyn behöver göras: 30 ml/kg

kroppsvikt/dag.

Vätskebehov vid feber: För varje grads temperaturstegring behövs ca 250 ml

extra vätska/dygn.

Vätskebehov ex vid höga flöden i stomi, njursjukdomar m.m. medför

förändrat vätskebehov.

Ta även hänsyn till ev. vätskerestriktion.

Exempel på uträkning av vätskebehov

Patient: Vikt: 68 kg. Ordinerad 1x 500 ml fiberrik standard sondnäring och

2 x 500 ml fiberrik energirik sondnäring.

Ges som frukost, lunch och kvällsmål. Äter och dricker inget per os.

1. Aktuell vikt på 68 kg x 30 ml = 2000 ml. Vätskebehovet är då 2000 ml

per dygn.

2. Ordinerad mängd sondnäring ger: 1200 ml vätska. Detta beräknas genom

att 80 % vätska av 1500 ml = 0,8 x 1500 ml = 1200 ml.

Beräknat vätskebehov utöver sondnäring: är 800 ml,

(2000 ml – 1200 ml = 800 ml).

Exempel på uträkning av vätskebehov vid fetma

Kan beräknas enligt två sätt:

Patient: Längd 170 cm vikt 100 kg.

1: Vätskebehov beräknas på faktisk vikt – 20 %.

100 kg x30 ml=3000 ml. 3000 ml -20 % =600 ml.

3000 ml- 600 ml =2400 ml.

eller

2: BMI 25+25% av överskjutande vikt = 79 kg.

79x30 ml= 2370 ml.

Vid övervikt/fetma utgå från övre BMI för åldern med tillägg på 25 % av

den överskjutande vikten. (Vuxna BMI 25, äldre BMI 27).



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

6.2.4 Beräkning av mineraler.

Vid lågt energibehov kan intaget av olika mineraler bli låga, främst natrium

och kalium. Se behovet i nedan tabell.

Eventuellt kan då extra salt tillsättas via gastrostomin. Se bilaga 2

Vid behov informera behandlande läkare om ev. låga intag av mineraler

främst natrium, kalium och magnesium.

Jämför intag och RDI av mineralerna Natrium och Kalium

6.2.5 Typ av sondnäring

Standardsondnäringar: Innehåller 1 kcal/ml samt 3.8-4 g protein/100 ml.

Finns med eller utan fibrer.

Energilåga: Innehåller per energienhet samma mängd vitaminer och

mineralämnen som standardsondnäringar men totalt mindre energi. De är

avsedda för patienter med ett lågt energibehov. Exempelvis för patient med

energibehov som är lika med eller mindre än 1200 kcal per dag.

Energirika och/eller proteinrika sondnäringar: Innehåller 1,2 - 1,5

kcal/ml samt 6,0 – 10,0 gr protein/ 100 ml. Finns med eller utan fibrer. De

är avsedda för patienter med ett förhöjt behov av energi och/eller protein.

Specialsondnäringar: Användningen av specialsondnäringar ska beslutas i

samråd med ansvarig läkare. Det finns specialsondnäringar avsedda för

exempelvis diabetes eller malabsorption.

Mineraler Zink Magnesium Järn Natrium Kalium

Kvinnor

18>75 år

7 mg 280 mg 15*/9 mg 2,3 gr

natrium/dag

(1 gr

Na=2,5 gr

NaCl).

3,1 gr

Män 18>75

år

9 mg 350 mg 9 mg 2,3 gr

natrium/dag

(1 gr

Na=2,5 gr

NaCl).

3,5 gr



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

6.2.6 Val av sondnäring

Typ av sondnäring väljs utifrån patientens tillstånd, diagnos samt energi-och

proteinbehov.

Uppstart: En standard sondnäring, t.ex. Nutrison multi fibre alt Nutrison,

efter upptrappning tas beslut om eventuellt byte till annan sondnäring

Lågt energibehov: En energilåg sondnäring, t.ex. Nutrison 1000 Complete

alt Nutrison Complete 1200

Högt energibehov: En energirik sondnäring, t.ex. Nutrison Energy alt

Nutrison Energy multi fibre.

Ökat proteinbehov: En proteinrik sondnäring, t.ex. Nutrison Protein Plus

alt Nutrison protein plus multifibre.

Dialys: En proteinrik sondnäring alt energirik sondnäring t.ex. Nutrison

Protein plus /Nutrison protein plus multi fibre alt Fresubin 2 kcal

HP/Fresubin 2 kcal HP fibre. Finns inte dessa att tillgå fungerar en standard

sondnäring t.ex. Nutrison/Nutrison multi fibrer någon vecka.

Njursvikt: En standard sondnäring i kombination med en fettemulsion t.ex.

Nutrison/Nutrison multi fibrer + Calogen. Vid enteral nutrition mer än fem

dagar beräkna protein samt mineralerna natrium, kalium och fosfat.

Diabetes: Som förstahandsval ges fiberrik standardsondnäring t.ex.

Nutrison/Nutrison multi fibre . Om den inte fungerar prövas sondnäring

anpassad vid diabetes t.ex. Nutrison Advance Diason.

Komjölkproteinallergi: Sondnäring som inte är baserad på komjölksprotein

t.ex. Fresubin Soya Fibre.

Svårbehandlad diarré: Sondnäring med dokumenterad effekt vid diarré,

t.ex. Novasource GI Control. Dokumenterad effekt vid minst 1500 ml per

dag under tre dagar.



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

6.2.7 Tillförsel av sondnäring

Sondnäring kan ges på olika sätt

Nutritionspump: Säkerställer kontinuerlig tillförsel vid hastigheter lägre än

100ml/timme. Exempelvis vid uppstart av sondmatningen, eller om patient

är undernärd, varit fastande mer än tre dygn eller om man av andra skäl vill

gå försiktigare fram.

Gravitationsmatning: Gravitationsaggregat med droppkammare används.

Hastigheten kontrolleras genom att räkna antalet droppar, se lathund. Se

bilaga 3

Bolusmatning: Innebär att matningen sker med hjälp av en sondspruta under

20-30 minuter och att mängden vanligtvis motsvarar en måltid. Se bilaga 4

6.2.8 Uppstart

Har patient kunnat äta i nära samband före start av sondmaten kan den ges i

snabbare takt och måltidsvis matning. Om det inte går kan nedan förslag på

olika scheman användas.

Länk till bilagor nr;

5 Normalt

6 Mycket långsam

7 Långsam

8 Jejunum.

6.2.9 Förskrivning

Se rutindokument för ”Förskrivning för särskilda näringsändamål

7. Uppföljning och mål Bedömning av behov, uppföljning samt utvärdering om

nutritionsbehandlingen följer de uppsatta målen ska göras regelbundet och

omfatta.

Nuvarande intag av sondmat.

Nuvarande vätske-, energi- och proteinintag.

Intag per os

Eventuella komplikationer, se bilaga 9



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Jämför nuvarande intag i förhållande till:

Aktuell vikt. (på sjukhus bör patient vägas en gång per vecka, inom

äldreomsorgen var tredje månad eller oftare vid behov)

Aktuell aktivitetsnivå

Vid behov förändra uppsatta mål som exempelvis viktstabilitet, -uppgång

eller nedgång.

Uppföljning inom sluten vård:

Tre dagar efter uppstart av sondmaten.

Vid längre vårdtillfällen en gång per vecka.

Inför utskrivning av patient.

Uppföljning i ordinärt boende med eller utan hemsjukvård:

Två veckor efter utskrivning

Regim av sondmaten bör utvärderas var 4:e månad i samband med

ny förskrivning eller tätare vid behov. Kontakt initieras av sköterska

i hemsjukvård, patient eller anhörig. Detta dokumenteras av dietist i

journal alt ordinationsdokument.

Uppföljning inom SÄBO:

Boendet initierar kontakt med dietist

Regim av sondmaten bör utvärders en gång per halvår eller tätare

vid behov. Kontakt initieras av sköterska på boendet. Detta

dokumenteras av dietist i journal alt ordinationsdokument.

Mål för behandling

Att patienten täcker energi-, protein-, närings- och vätskebehov. Patient ska

ha en regim för sondmaten med målsättning att ha ett så bra välmående som

möjligt.

8. Dokumentation Nutritionsdiagnoser:

NI-2.1 Inadekvat oralt intag

NI-2.3 För liten näringstillförsel från enteral nutrition

NI-2.4 För stor näringstillförsel från enteral nutrition

NI-2.5 Olämplig enteral nutrition

NI-2.9 Begränsning i att inta mat och dryck

NI-5.10.1 För lågt mineralintag



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Dokumentation i VAS:

I VAS finns två olika typer av standardjournaler som används vid uppstart

och sedan för sammanfattning vid utskrivning av patient. Tryck Control G

för att få fram standardjournalen.

Vid uppstart: 06 (sondstart).

Vid utskrivning: 07(sondhem)

9. Informationsöverföring/överrapportering Journalkopior med vad som ska följas upp och av vem bör skickas till

behandlande läkare och ansvarig sköterska i hemsjukvård och SÄBO.

10. Ansvarsfördelning Läkare ordinerar sondinläggning, ofta i samråd med annan

sjukvårdspersonal. Ställningstagande till mängd och typ av sondnäring och

hur denna ska administreras görs av dietist eller läkare/sjuksköterska med

specifik kompetens i enteral nutrition. Dietisten har huvudansvaret för att

utarbeta och följa upp nutritionsordinationen samt ta initiativ till justeringar.

11. Referenser: IB Hessov; klinisk nutrition 2001

Vårdhandboken, nutrition enteral.

http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition-enteral/Oversikt/

ESPEN Guidelines on adult Enteral Nutrition

Clinical Nutrition 2006:25:177-360

Läkemedelsboken 2014. Enteral Nutrition

http://www.lakemedelsboken.se/#c4_nut_entparnutrition_2013fm10.html?se

arch=&iso=false&imo=false&nplId=null&id=c4_54&_suid=141139728910

0028574982903112456

http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition-enteral/Oversikt/

http://www.lakemedelsboken.se/#c4_nut_entparnutrition_2013fm10.html?search=&iso=false&imo=false&nplId=null&id=c4_54&_suid=1411397289100028574982903112456





Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Bilaga 1

Anamnesblad

Orsak till kontakten Sondschema

Viktuppgång/nedgång

Mag/tarmproblem

Kontaktställe Vem ringer, från vart

Nuvarande sjukdomar

Typ av sond/stomi Nasogastrisk sond Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG)

Gastrostomikateter

Gastrostomiport/knapp Placering av sond Ventrikel

Jejunum Sond eller gastrostomi insatt Datum Orsak till sond/gastrostomi Vikt/längd Aktuell vikt

Längd

Aktuellt BMI

Viktutveckling Aktivitet Sängliggande (PAL 1.2)

Uppegående (PAL 1.5) Överkänslighet Laktosintolerant

Komjölksproteinallergi

Sojaallergi

Fiskallergi Nutrition Intag per os

Dryck per os

Inget intag per os Nutritionsproblem Förstoppning,

Diarre

Uppstötningar

Kräkningar Artificiell nutrition Sondmatningschema:

Typ av sondmat

Mängd/dag

Antal måltider Administrering Gravitationsmatning

Pumpmatning

Sprutmatning Matningshastighet Vätska utöver sondmaten Före och efter matning

Övrigt under dagen Viktkontroller Hur ofta



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Bilaga 2

Supplementering av elektrolyter till vuxna med total enteral nutrition och

låga energibehov

Natrium

Behov ca 1 mmol/ kg/ dygn

1 mmol = 23 mg

Kalium

Behov ca 1 mmol/ kg/ dygn

1 mmol = 39 mg

Magnesium

Behov 0,04-0,2 mmol/ kg/ dygn (NNR: kvinnor 280 mg, män 350 mg)

1 mmol = 24 mg

Preparat Mängd Natrium Kalium Magnesium

Koksalt 1 krm 480 mg/

21 mmol

Seltin 1 krm 240 mg/

10,4 mmol

252 mg/

6,5 mmol

30 mg/

1,25 mmol

Resorb brustablett 1st 160 mg/

7 mmol

100 mg/

2,6 mmol

Apotekets vätskeersättning

brustablett

1st 170 mg/

7,4 mmol

100 mg/

2,6 mmol

Mått (koksalt och seltin)

1 g natrium = 2,5 g koksalt

1 g koksalt = 400 mg natrium

1 g Seltin = 200 mg natrium, 210 mg kalium, 10 mg magnesium

1 tsk = 6 g

1 tsk = 5 krm

1 krm = 1,2 g



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Jämförelse

Fresubin 1000

Complete

1000 ml

Isosource fiber och

standard

1000 ml

Natrium 1530 mg/66,5 mmol 700 mg/30,4 mmol

Kalium 2130 mg/54,6 mmol 1350 mg/34,6 mmol

Magnesium 350 mg/14,6 mmol 220 mg/9,2 mmol

Exempel kvinna 40 kg Behov: ca 1000 kcal/ dag, 920 mg Na, 1560 mg K, 192 mg Mg

Får 500 ml Isosource fiber och 500 ml Isosource standard/ dag

Supplementering med 1 krm Seltin/ dag ger totalt 940 mg Na, 1602

mg K, 250 mg Mg

Supplementering med 1,5 brustablett vätskeersättning/ dag ger totalt

940-955 mg Na,

1500 mg K, 220 mg Mg



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Bilaga 3

DROPPTAKT NÄR NUTRITIONSPUMP EJ

ANVÄNDS

25 ml per timma = 9 droppar per minut













Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Bilaga 4

Enteral nutrition

Bolusmatning,måltidsmatning med spruta

Varje måltid bör ta ca 20 minuter.

Ges i sex till åtta måltider per dag upp till 250 ml per måltid.

Vid toleransproblem t.ex. uttalad mättnadskänsla eller illamående ges

sondmaten under längre tid eller mindre mängd sondmat ges vid varje

tillfälle.



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Bilaga 5

Upptrappningsschema enteral nutrition

Kontinuerlig tillförsel med pump

Lämplig för patient utan eller med måttlig viktnedgång som

har kunnat äta och dricka de senaste dagarna.

Öka tillförselhastigheten successivt. Vid toleransproblem t.ex. diarré,

illamående eller buksmärta, avvakta fortsatt upptrappning eller återgå till

föregående dags regim tills symptomen avklingat.

Om patienten byter till PEG efter att ha haft nasogastrisk sond och varit utan

sondmat i max ett dygn kan hastigheten ökas fortare. Starta gärna med 50

ml/h i ett par timmar, om patienten mår bra öka till 100 ml/h och därefter till

tidigare maxhastighet följande dag om inga besvär uppstår.

Källa: Lokal vägledning för enteral nutrition till vuxna patienter, Skånes

universitetssjukhus.

Dag Datum Hastighet

(ml/h)

Antal

timmar

Mängd per dygn Parenteralt

nutritionsstöd

1 50 10 500 ml 500 kcal Enligt ordination






Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Bilaga 6


Mycket långsam kontinuerlig tillförsel med pump

Lämplig för patient med behov av extra långsam

upptrappning t. ex i ett postoperativt skede



föregående dags regim tills symptomen avklingat


universitetssjukhus.

Dag Datum Hastighet

(ml/h)

Antal

timmar


nutritionsstöd










Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Bilaga 7


Långsam kontinuerlig tillförsel med pump

Lämplig för patient med nedsatt allmäntillstånd, uttalad

viktnedgång eller som inte ätit de senaste tre dagarna





universitetssjukhus

Dag Datum Hastighet

(ml/h)

Antal

timmar


nutritionsstöd









Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Bilaga 8


Sondläge i duodenum/jejunum

Vid tillförsel direkt i tarmen bör sondmatningspump

användas. Tillförsel av sondnäring bör ske försiktigare,

gärna långsamt och kontinuerligt. Matningshastigheten max

125 ml/h, vilket är ungefär samma hastighet som magsäcken

normalt tömmer sig.




Dag Datum Hastighet

(ml/h)

Antal

timmar


nutritionsstöd

1 20 5-12 100-250 ml 100-250 kcal Enligt ordination





6 120-125 12 1500 ml 1500 kcal Enligt ordination



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Bilaga 9

Komplikationer

Var uppmärksam på de olika komplikationer som kan förekomma i samband

med enteral nutrition.

Pneumoni Aspiration Kontrollera alltid sondens läge

före sondmatning. En patient som

har sonden i ventrikeln ska ha höjd

huvudända, cirka 30o, under

matningen.

Illamående/

kräkning

För snabb tillförsel

Ventrikelretention

Obstipation

Stanna upp i sondmatningen och

sänk hastigheten. Kontrollera

ventrikeltömningen, vid dålig

ventrikelfunktion kan risken

minskas genom tillförsel av

sondnäring direkt i tarmen.

Läkemedelsbehandling mot

illamående kan prövas.

Se över vätskeintaget. Byt till

sondnäring med mer/mindre fiber.

Diarré För hög sond-

matningshastighet

Sänk matningshastigheten och

använd eventuellt pump för en

jämn och kontinuerlig tillförsel.

Hög osmolaritet Byt sondnäring till mindre

koncentrerad typ.

Sondnäring utan fibrer Byt till fiberrik sondnäring.

Sondnäring med fibrer Byt till sondnäring utan fibrer.

För kall sondnäring Låt stå framme och uppnå

rumstemperatur.

Bakteriekontamination Följ hygienrutiner, t.ex. byte av

aggregat eller matningsslang.

Laktosintolerans

Natriumbrist

Maldigestion/malabsorption

Uteslut laktosinnehållande

produkter

Överväg natriumtillsats/

vätskeersättning

Välj en sondnäring som är



Vårdrutin VARD-5-4698 2018-12-10 3.0

Slembildning Kontrollera vätskeintaget, kan bero på lågt vätskeintag.

peptidbaserad och/eller innehåller

MCT.

Obstipation Sondnäring utan fibrer Byt till fiberrik sondnäring.

Sondnäring med fibrer Byt till sondnäring utan fibrer.

Dehydrering Ge mer vätska.

Documents

Metodstöd Enteral nutrition¥rdrutiner/Åtgärd... · Tungt kroppsarbete eller mycket hög fritidsaktivitet 2,0– 2,4 Tabell från Nordiska näringsrekommendationer 2004. Vid övervikt/fetma