Etik i livets slutskede

Daniel Brattgårdsjukhuspräst VDM

SahlgrenskaUniversitetssjukhusetsakkunnig ledamotStatens Medicinsk-

Etiska RådSocialdepartementet

εϑοεϑοεϑοεϑοs yttre sedvanabruk

ηϑοηϑοηϑοηϑοs inre tänkesättståndpunkthandlingsmönster

rutinrutin

Etik – ett ord med historia

karaktär

rutin (franskans routine)kunskap om rutten, förvärvad skicklighetyrkesskicklighet/vana

rutt av latinets rupta:bruten, banad vägperfekt participav rumpere:

bryta sig ny väg

rutin (franskans routine)kunskap om rutten, förvärvad skicklighetyrkesskicklighet/vana

rutt av latinets rupta:bruten, banad vägperfekt participav rumpere:

bryta sig ny väg

deskriptiv(beskrivande)

etik

normativ(vägledande)

etik

Reflexion och dialogom

livsåskådning och människosynvärderingar och normer

som visar sig i och

döljer sig bakom

vårt förhållningssätt, våra ord

och våra handlingar

Etik – ett ord med yta och djup(Daniel Brattgård Det gäller livet 1986)

Den palliativa vårdens värdegrund(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)

� ”En värdegrund uttrycker vad som är viktigt, vad som måste prioriteras bland andra konkurrerande värden.

� Det är patientens behov och önskemål som ska tillgodoses enligt Hälso och sjukvårdslagens krav på ”kunskap och beprövad erfarenhet”.

� Vad som däremot utmärker den palliativa vården och skiljer den från flertalet andra vårdverksamheter är 1) syftet med vård och behandling och 2) individens extremt utsatta situation

– fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. � Här är syftet med vård och behandling inte så mycket att bekämpa sjukdom,

utan framför allt att hjälpa personen att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att lindra symtom och att existentiellt stödja personen i livets slutskede.

� Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord: närhet, helhet, kunskap och empati.”

Den palliativa vårdens värdegrund(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)

Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord:

närhet helhet kunskap empati

� Döendet är en process som är lika viktig och meningsfull som födelsen. � I denna process vill man oftast inte vara ensam. � Eftersom människan är en social varelse krävs därför närhet;

från närstående, vårdpersonal och andra stödpersoner. � Om man inte är nära och närvarande kan man inte lyssna till

önskemål och erbjuda vad han eller hon behöver. � Närhet till patienten innebär också närhet till närstående

som oftast också behöver stöd för att klara av en familjemedlems eller nära väns förestående död.

Den palliativa vårdens värdegrund(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)

Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord:

närhet helhet kunskap empati

� Obotligt sjuka människor har olika behov som brukar sammanfattas i fyra kategorier: fysiska, psykologiska, sociala och existentiella.

� Därför kan den palliativa vården ses som en plattform där olika kompetenser kommer samman för att på ett mångfacetterat sätt bidra till den sjukes bästa.

� Samtidigt som behovet av ett nära samarbete mellan olika stödjande yrkesgrupper runt den sjuke inte nog kan understrykas, är det lika viktigt att hela tiden se honom eller henne som en odelbar individ.

� Hur man handskas med kroppen påverkar själen och tvärtom. � Samtidigt är det varken kroppen eller själen som lider utan personen i sin helhet. � Denna person förlorar inte sin integritet trots minskande funktionsförmågor. � Även om personen mister sitt aktörskap

– det vill säga förmågan att aktivt påverka sitt liv –är hon lika mycket en människa med rätt att behandlas och bemötas värdigt.

Den palliativa vårdens värdegrund(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)

Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord:

närhet helhet kunskap empati

� Ingen person ska någonsin anses som ”färdigbehandlad.”� När medicinska åtgärder inte kan återställa hälsan finns det mycket kvar att göra

för att säkra och till och med förbättra individens livskvalitet. � För att kunna hjälpa en person att uppnå bästa möjliga livskvalitet

och att erbjuda optimal vård krävs dock avancerade kunskaper i smärtbehandling, omvårdnad och psykologi.

� Därför är det viktigt att personal som arbetar inom den palliativa vården får bästa möjliga utbildning och fortbildningoch även får tillgång till forskningsmedel för att själva bidra till ämnets utveckling.

� Inom ramen för högsta möjliga etiska krav bör även kliniska försök inom verksamheten uppmuntras.

Den palliativa vårdens värdegrund(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)

Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord:

närhet helhet kunskap empati

� Människans fysiska och existentiella utsatthet i livets slutskede fordrar stort personligt engagemang av personalen.

� Den ständiga kontakten med döden gör att arbetet kan vara mycket krävande.� Samtidigt får man mycket tillbaka. � Den tacksamhet, öppenhet inför livets stora frågor

och även glädje som många visar är i högsta grad berikande. � Förutsättningen för detta ömsesidiga givande och tagande,

som är till allas fördel, är förmågan från personalens sida att visa empati, det vill säga förmåga att känna in personens situation och att visa omtanke.

� Denna empati är den palliativa vårdens kärna.

Vårdmiljö EtikMen utöver de yrkesetiska koderna är det viktigt att föra ett levande samtal kring

en gemensam värdegrund i verksamheten. Och att själv ständigt reflektera

över de situationer och etiska dilemman som man kan ställas inför i sitt yrke.

Om det viktiga samtalet avstannar finns det risk att det uppstår problem och missförstånd

i kommunikationen med vårdtagare, anhöriga, kollegor och andra yrkesutövare, vilket innebär en säkerhetsrisk.

Varje människa hamnar ibland i situationer då vi riskerar att behöva

göra avkall på våra värderingar. Men med en gemensam värdegrund som bas

och med de yrkesetiska koderna som vägledare minskar vi riskerna för att någon ska drabbas:

att en vårdtagare eller anhörig ska känna sig kränkt

– eller att jag som yrkesutövare ska känna mig otillräcklig

och känna en samvetsstress.

Vårdmiljö EtikMen utöver de yrkesetiska koderna är det viktigt att föra ett levande samtal kring

en gemensam värdegrund i verksamheten. Och att själv ständigt reflektera

över de situationer och etiska dilemman som man kan ställas inför i sitt yrke.

Om det viktiga samtalet avstannar finns det risk att det uppstår problem och missförstånd

i kommunikationen med vårdtagare, anhöriga, kollegor och andra yrkesutövare, vilket innebär en säkerhetsrisk.

Varje människa hamnar ibland i situationer då vi riskerar att behöva

göra avkall på våra värderingar. Men med en gemensam värdegrund som bas

och med de yrkesetiska koderna som vägledare minskar vi riskerna för att någon ska drabbas:

att en vårdtagare eller anhörig ska känna sig kränkt

– eller att jag som yrkesutövare ska känna mig otillräcklig

och känna en samvetsstress.

Medical ethics manual – introductionWorld Medical Association

http://www.wma.net

� “So what exactly is ethics and how does it help physicians to deal with such questions?

� Put simply, ethics is the study of morality – careful and systematic reflection on and analysis of moral decisions and behaviour, whether past, present or future.

� Morality is the value dimension of human decision-making and behaviour.� The language of morality includes

nouns as rights, responsibility and virtues and adjectives such as good and bad, right and wrong, just and unjust.

� According to these definitions, ethics is primarily a matter of knowingknowingwhereas morality is a matter of doingdoing.

� There close relationship consists in the concern of ethics to provide rational criteria for people to decide and behave in some ways rather than others.”

Ansiktet - vården börjar med mötet

� ”Denna grundsyn är tillämplig i varje medicinskt möte hur kort och till synes bagatellartat det än må vara.

� Det handlar inte om att förlänga eller komplicera mötet utan det handlar om en etisk grundsyn för läkarens arbete.

� Det innefattar en syn på arbetet som etiskt baserat och motiverat vilket innebär att etiken inte är något som läggs på i efterhand på en evidensbaserad och vetenskapligt grundad vård.

� Snarare innebär det att sätta in evidensbaserad kunskap i ett etiskt sammanhang där värden av olika slag tillmäts betydelse.

� I tider av ekonomism, lean production och evidensbaserad vård finns det skäl att påminna om startpunkten för varje medicinskt möte – ansiktet som uttryck för det unika subjektet hos den Andre.

� Ansiktet är det som väcker etiken och ansvaret. � I medvetenhet om detta kan medicinen fortfara att vara en humanistisk och moralisk verksamhet

med patienten som utgångspunkt och dennes bästa som enda mål. � Svenska Läkaresällskapet arbetar under devisen ”Kunskap för klokare vård”.� Läkaryrket erbjuder en sällsynt spännande möjlighet

att förena naturvetenskaplig kunskap med en humanistisk grundsyn på människan. � Först när båda dessa ben ges möjlighet att utvecklas

kan en sjukvård för sjuka människor och inte en sjukvård för sjukdomar komma till stånd. � Det kan göra skillnad i sjukvården!”

Ingemar Engström Läkarsällskapets etiska delegation på riksstämmans hemsida 2010

Det kan göra skillnad i sjukvården!� ”Vad gör skillnaden? Vilken professionell förmåga saknas eller finns?

Vad främjar eller hindrar den förmågan?” frågar sig Gudrun Wallmyr

� ”Är det

- möjligheten av att ha fått handledning?- ledarskapet i verksamheten?

- utbildning/utbildningsnivå?

- karaktär på vårdverksamhet?

- värdegrund, vårdideologi och utvecklad etisk reflektion?

- tid?

- personlig lämplighet för vårdyrket?

� För mig som vårdutvecklare och handledare blir det så tydligt att det finns inga metoder eller fdet finns inga metoder eller fdet finns inga metoder eller fdet finns inga metoder eller fdet finns inga metoder eller fdet finns inga metoder eller fdet finns inga metoder eller fdet finns inga metoder eller föööööööörbrbrbrbrbrbrbrbäääääääättringskunskaper i vttringskunskaper i vttringskunskaper i vttringskunskaper i vttringskunskaper i vttringskunskaper i vttringskunskaper i vttringskunskaper i väääääääärlden rlden rlden rlden rlden rlden rlden rlden som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla vvvvvvvvåååååååårdverksamhetenrdverksamhetenrdverksamhetenrdverksamhetenrdverksamhetenrdverksamhetenrdverksamhetenrdverksamhetenom inte patientperspektivet kommer i fokus.

� Att möta vårdare som visar att de vet om att de är ppppppppåååååååå jobbet fjobbet fjobbet fjobbet fjobbet fjobbet fjobbet fjobbet föööööööör patientens skullr patientens skullr patientens skullr patientens skullr patientens skullr patientens skullr patientens skullr patientens skull främjar min hälsa.”

Etik – ett ord med värdekonflikter

� ”En etisk konflikt föreligger när olika principer ställs mot varandra,

� exempelvis vårdarens vilja att behandla (godhetsprincipen) och individens rätt att avstå (autonomiprincipen).

� Ytterligare exempel på en etisk konflikt är möjligheten för den sjuka personen till kortare livsförlängningvid till exempel cytostatikabehandlingav långt framskriden lungcancer (godhetsprincipen),men detta till priset av eventuellt kraftfulla biverkningaroch bundenhet till sjukhusvård (icke skada-principen).

� Till hjälp i det konkreta vårdarbetet kan en etisk beslutsmodell behövas som lyfter fram de olika aspekter som bör genomlysas för att ett beslut ska kunna anses vara etiskt välgrundat.

� För att innehållet i beslutet sedan ska genomsyra den fortsatta vården – så att den gagnar individen bäst – är det viktigt att hela vårdteamet är delaktigt i den etiska diskussionen.”

(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)

Det etiska dilemmat- ett ord med värdekonflikter

� dilemma = ”trångmål”av grek. δι δι δι δι −−−− λεµµαλεµµαλεµµαλεµµα

δι δι δι δι = dubbelλεµµα λεµµα λεµµα λεµµα = sats, antagande

� En valsituation där de be/handlingsalternativ som står tillbuds har etiskt svåravvägda konsekvenser:- vilka värden konkurrerareller till och med kolliderar?

- vilka värden väger tyngst i vågskålarna?

� ”kinkigt läge där man är illa däran hur man än handlar”(Nationalencyklopedin)

KibudKibud HametHametvördnad inför dödenoch respekten för den döda kroppen

PikuachPikuach NefeshNefeshplikten att främja livet och respekten för

livets helgd

PikuachPikuach NefeshNefeshplikten att främja livet och respekten för

livets helgd

ProfessionernasProfessionernas

ansvar ochansvar och

auktoritet auktoritet

PatientensPatientens

integritet ochintegritet och

autonomiautonomi

Jag är 31 år, snart 32. Jag har en sjukdom som heter Neurofibromatos. Jag föddes med min sjukdom men den upptäcktes när jag var 1 år. Jag opererades för min sjukdom när jag var 6 år.

Och det var då jag vart förlamad och blev respiratorsbunden 24 timmar/dygnet.

Jag kan ej andas någonting själv. Inte ens ett enda andetag. Jag kan ej heller röra mig någonting.

Så länge jag ännu har min kropp och min hjärna i behåll så vill jag avsluta mitt liv så länge det är värdigt. Vill varken lida eller ruttna bort, vilket det annars kommer att bli eftersom det endast är respiratorn som håller mig vid liv.

Därför är det min uttryckliga önskan att respiratorn stängs av efter att jag har sövts. För ingen människa i världen kan klara av att kväva sig själv vid vaket tillstånd utan att få panik. Hade jag haft förmåga att, göra detta själv hade jag gjort det.

Jag vill ha svar innan sommaren 2010.

Eftersom lagen inte tillåter dödshjälp så är det lätt att man tar saken i egna händer, vilket inte heller är rätt.

Hjälp sjukvården att hjälpa oss!

Candrah 1 mars 2010

Enligt Socialstyrelsen kan läget sammanfattas på följande sätt:

� ”Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.� Det framgår av hälso- och sjukvårdslagstiftningen som också betonar

respekten för patientens självbestämmande och integritet. � Huvudregeln är att en läkare inte får ge en behandling som patienten inte vill ha.� Behandling mot patientens vilja får bara ske med stöd av lag,

till exempel lagen om psykiatrisk tvångsvård.� Om patienten inte vill att en livsuppehållande behandling ska sättas in eller fortsätta

ska läkaren respektera patientens önskan. � En förutsättning är att patienten är beslutskompetent, välinformerad

och införstådd med konsekvenserna av olika behandlingsalternativ.� Vården är skyldig att erbjuda en döende patient

smärtlindrande och ångestdämpande behandling. � Om exempelvis vård i respirator ska avbrytas ingår det i god behandling

att lindra patientens symtom, t ex genom att erbjuda sömnmedel eller morfin.� Utgångspunkten är att det är patienten själv som bestämmer

vilken behandling han eller hon tar emot och när den ska avbrytas.”

Ödets sked

att ta ödets sked i vacker handnej, inte jag,

kanske ändå ibland

bär inom mig en karta jag inte kan tyda

SmSmäärtan/lidandet i livets slutskedertan/lidandet i livets slutskede

existentiellt/andligt

socialt

psykiskt

fysiskt

MED TANKE PÅ

DET GÖR ONTLIDANDE

SmSmäärtan/lidandet i livets slutskedertan/lidandet i livets slutskede

existentiellt/andligt

socialt

psykiskt

människans kropp

i kroppen

fysiskt

MED TANKE PÅ

DET GÖR ONTLIDANDE

SmSmäärtan/lidandet i livets slutskedertan/lidandet i livets slutskede

existentiellt/andligt

socialt

människaninför

sin sjukdom och död

att leva med aningen, misstanken, vissheten

att jag skall dö

psykiskt

människans kropp

i kroppen

fysiskt

MED TANKE PÅ

DET GÖR ONTLIDANDE

SmSmäärtan/lidandet i livets slutskedertan/lidandet i livets slutskede

existentiellt/andligt

människanbland

andra människor

att skiljas från människor

socialt

människaninför

sin sjukdom och död

att leva med aningen, misstanken, vissheten

att jag skall dö

psykiskt

människans kropp

i kroppen

fysiskt

MED TANKE PÅ

DET GÖR ONTLIDANDE

SmSmäärtan/lidandet i livets slutskedertan/lidandet i livets slutskede

människan inför livets och dödens

mysterium

att lämna livet, att möta dödenoch vad händer

sedan?

existentiellt/andligt

människanbland

andra människor

att skiljas från människor

socialt

människaninför

sin sjukdom och död

att leva med aningen, misstanken, vissheten

att jag skall dö

psykiskt

människans kropp

i kroppen

fysiskt

MED TANKE PÅ

DET GÖR ONTLIDANDE

DE DÖENDES RÄTTIGHETER”The Dying Person´s Bill of Rights”skapad vid en workshop på en konferens i Lansing, Michigan

publicerad i American Journal of Nursing January 1975

Jag har rätt

� Fysisk dimension av lidande/smärta- att bli behandlad som en levande människa ända fram till min död.- att förvänta mig fortsatt medicinsk behandling och vård, även om syftet inte längre är bot utan välbefinnande.- att delta i beslut som gäller min vård.- att få optimal smärtlindring.

� Psykisk dimension av lidande/smärta- att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det som givande att hjälpa mig att möta min död.

- att få ärliga svar på mina frågor.- att inte bli förd bakom ljuset - att uttrycka mina känslor inför min förestående död på mitt eget sätt.

� Social dimension av lidande/smärta- att inte behöva dö ensam.- att få hjälp av och för min familj att acceptera min död.- att få dö i frid och med värdighet.- att få vård och omsorg från dem som bevarar mitt hopp, även om detta förändras.

� Existentiell/andlig dimension av lidande/smärta- att bevara mitt hopp, oavsett om innehållet i detta förändrar sig.- att få vara den jag är och att inte fördömas för mina beslut, även om de avviker från andras mening.- att samtala om och ge uttryck för mina religiösa och/eller andliga upplevelser, oavsett vad de betyder för andra.- att förvänta att kroppens okränkbarhet respekteras även efter döden.

SmSmäärtan/lidandet i livets slutskedertan/lidandet i livets slutskede

människan inför livets och dödens

mysterium

att lämna livet, att möta dödenoch vad händer

sedan?

existentiellt/andligt

människanbland

andra människor

att skiljas från människor

socialt

människaninför

sin sjukdom och död

att leva med aningen, misstanken, vissheten

att jag skall dö

psykiskt

människans kropp

i kroppen

fysiskt

MED TANKE PÅ

DET GÖR ONTLIDANDE

Existentiella frågor

ex-sisto spira, växa fram

träda, komma fram

bryta fram

resa sig

dyka upp

visa sig

vara sedd

existens tillvaro finnas till

Mitt hjMitt hjäärtas frtas fåågelgelMikael WieheMikael Wiehe

När Du ser mignär jag finns i Dina ögonnär Du ser att jag finns till

när Du hör mignär jag är i Dina tankar

när jag kan vara den jag vill

Då flyger mitt hjärtas fågeldå stiger den upp mot skyn

då svävar den över markernaoch högt över skogens bryn

Men när Du blundarnär Du stänger Dina ögonnär jag inte kommer in

när Du tystnarnär Du vänder Dig ifrån mignär jag inte längre finns

Då kurar mitt hjärtas fågelpå tallens lägsta gren

med svarta sorgsna ögonoch själen tung som sten

Tre sammanvävda begrepp skapar KASAMKänsla Av SAMmanhang

Aaron Antonovsky (1923-1994)

� Begriplighetatt man uppfattar livet och livshändelsersom förnuftsmässigt begripliga

� Hanterbarhetatt man upplever att man har inflytande över sitt liv och inte är ett offer för olika omständigheter

� Meningsfullhetatt man ser det meningsfulla även i svåra upplevelser, så att de blir värda ett känslomässigt engagemang

”Att begripa, hantera och känna mening i sitt liv”

Viktiga frViktiga fråågor i det inre landskapet gor i det inre landskapet

�� Vad Vad äär det som r det som driverdriver denna mdenna määnniska i hennes liv?nniska i hennes liv?�� Vad fVad fåår olika hr olika häändelser i hennes liv att fogas sammanndelser i hennes liv att fogas samman

ppåå ett meningsfullt sett meningsfullt säätt och bilda ett tt och bilda ett mmöönsternster??�� Var hVar häämtar hon sin mtar hon sin trygghettrygghet??�� Vad tror hon Vad tror hon äär r grunden fgrunden föör gemenskapenr gemenskapen

med andra mmed andra määnniskor?nniskor?�� Hur Hur byggerbygger denna mdenna määnniska nniska uppupp sin gemenskapsin gemenskap

med andra mmed andra määnniskor?nniskor?�� Var ligger Var ligger ansvaretansvaret fföör hur hon har det r hur hon har det ––

i di dååtid, i nutid, i framtiden, ptid, i nutid, i framtiden, påå andra, pandra, påå samhsamhäället?llet?�� Hur lHur lööser hon sin ser hon sin skuldskuld, ,

som alltid som alltid äär ansvarets avigsida?r ansvarets avigsida?�� Hur ser hon pHur ser hon påå ddöödenden??

Religiösa frågor

Gud

människa

ritual regler för relationenmellan Gud och människa

moral/etik regler för relationenmellan människor

människamänniska

religio = förbindelse, relation

ritual-ism regler med egenvärde

moralism regler medegenvärde

Ursprunget till ordet "religion" är omtvistat. Två härledningar är möjliga:1/ religare som betyder binda, knyta samman

man tänker sig gudstron som en relation till Gud2/ relegere som betyder recitera

dvs. närmast läsa; här hamnar kulten i fokus

Tio Guds bud

� Du skall…� Du skall inte…� Du skall…� Du skall inte…� Du skall…� Du skall inte…� Ett elfte budord:

Lev som om Du någon gång skulle bli minister i en regering…(Alingsås tidning)Lev som om Du någon gångskulle bli partiledare i ett parti…

IIII Du skall inte Du skall inte Du skall inte Du skall inte ha nha nha nha nåååågra andra gudar gra andra gudar gra andra gudar gra andra gudar vid sidan om migvid sidan om migvid sidan om migvid sidan om mig

IIIIIIII Du skall inte Du skall inte Du skall inte Du skall inte missbruka Herrens, missbruka Herrens, missbruka Herrens, missbruka Herrens, Din Guds, namnDin Guds, namnDin Guds, namnDin Guds, namn

IIIIIIIIIIII TTTTäääänk pnk pnk pnk påååå vilodagen,vilodagen,vilodagen,vilodagen,ssssåååå att Du helgar denatt Du helgar denatt Du helgar denatt Du helgar den

IVIVIVIV Hedra Din fader Hedra Din fader Hedra Din fader Hedra Din fader

och Din moderoch Din moderoch Din moderoch Din moder

VVVV Du skall inte drDu skall inte drDu skall inte drDu skall inte drääääpapapapa

VIVIVIVI Du skall inte begDu skall inte begDu skall inte begDu skall inte begåååå

ääääktenskapsbrottktenskapsbrottktenskapsbrottktenskapsbrott

VIIVIIVIIVII Du skall inte stjDu skall inte stjDu skall inte stjDu skall inte stjäääälalalala

VIIIVIIIVIIIVIII Du skall inte bDu skall inte bDu skall inte bDu skall inte bäääära falskt ra falskt ra falskt ra falskt

vittnesbvittnesbvittnesbvittnesböööörd mot Din nrd mot Din nrd mot Din nrd mot Din näääästastastasta

IXIXIXIX Du skall inte ha begDu skall inte ha begDu skall inte ha begDu skall inte ha begäääärelse relse relse relse

till Din ntill Din ntill Din ntill Din näääästas husstas husstas husstas hus

XXXX Du skall inte ha begDu skall inte ha begDu skall inte ha begDu skall inte ha begäääärelse relse relse relse

till Din ntill Din ntill Din ntill Din näääästas hustru...stas hustru...stas hustru...stas hustru...

Tio Guds bud”Jag är Herren Din Gud, som har fört Dig ut ur Egyptens land.” (2. Mos. 20)

Gud som haverGud som haver……

Gud, som haver barnen kär,se till mig som liten är.

Vart jag mig i världen vänder,står min lycka i Guds händer.

Lyckan kommer, lyckan går…Den Gud älskar lyckan får.Du förbliver, Fader vår.

Mitt hjMitt hjäärtas frtas fåågelgelMikael WieheMikael WieheMikael WieheMikael WieheMikael WieheMikael WieheMikael WieheMikael Wiehe

NNäär Du ser mig r Du ser mig nnäär jag finns i Dina r jag finns i Dina öögongonnnäär Du ser att jag finns till r Du ser att jag finns till

nnäär Du hr Du höör migr mignnäär jag r jag äär i Dina tankarr i Dina tankar

nnäär jag kan vara den jag villr jag kan vara den jag vill

DDåå flyger mitt hjflyger mitt hjäärtas frtas fåågelgelddåå stiger den upp mot skynstiger den upp mot skynddåå svsväävar den var den ööver markernaver markernaoch hoch höögt gt ööver skogens brynver skogens bryn

VVäälsignelsenlsignelsen

Herren vHerren väälsigne Dig och lsigne Dig och bevarebevare Dig.Dig.

Herren Herren llååtete sitt ansikte lysa sitt ansikte lysa ööver Digver Digoch vare Dig noch vare Dig nåådig.dig.

Herren vHerren väände sitt ansikte till Dignde sitt ansikte till Digoch och givegive Dig frid.Dig frid.

I Guds, Faderns och Sonens och den heligeI Guds, Faderns och Sonens och den heligeAndes namn.Andes namn.

AmenAmen

”Gud, giv mig sinnesrosinnesrosinnesrosinnesroatt acceptera

det jag inte kan förändra,

mod mod mod mod att förändra det jag kan

och fffföööörstrstrstrståååånd nd nd nd att inse skillnaden.”

Amen dr Reinhold Niebuhr

Union Theological Seminary, New York 1932 1700-talsteologen Friedrich Oetinger