(Microsoft PowerPoint - Alkohol livstil h\344lsa2)

$Page 1: (Microsoft PowerPoint - Alkohol livstil h\344lsa2)$
Alkohol, livstil, hälsa

Fredrik Spak

Lektor, socialmedicin,

Sahlgrenska akademin

samt FoU Närhälsan Gbg och Södra Bohuslän

www.socmed.gu.se

www.cera.gu.se

Disposition

Alkoholen i samhället

Alkohol och hälsa inklusive cancer

Skall det vara så här?

Lite historik, denna gång med betoning på kvinnor• Kvinnors roll i alkoholtillverkning

– mjödbrygd?– Utskänkning kring 1800

• Alkohol associerat med den sociala eliten (vin) och ”fallna” kvinnor (öl, sprit) samt utskänkningsmadamer

– Afrika idag• Alkohol som rengöringsmedel (1800-t)• Alkohol som en del av lönesystemet (hög konsumtion för båda könen 1830-t

Forts. historik• Nykterhetsrörelsen, kvinnor drev på, fr.a. pga. männens superi och därmed sammanhängande negativa påverkan på familjelivetMen: manlig dominans.

• LänkrörelsenKvinnor initialt kaffekokare, egna länkar från 50-t

• Motbok 1922-55. Mycket kraftig begränsning av kvinnors inköpsrättigheter. Kvinnor drack mycket mindre än idag

• Sydeuropa: mycket färre alkoholkonsumenter, särskilt bland kvinnor

• Kvinnor i Portugal har inte druckit under graviditet

Från 1955 kraftig ökning av kvinnors konsumtion

• Ökade, liksom mäns konsumtion, till 1978. Minskade till 1984. Sedan svag ökning till slutet 1990-t, sedan något starkare ökning till förra året

• Flickors konsumtion nu möjligen lika hög som för pojkar (nästan lika hög på 70-t)

Konsumtion-problem-beroende

• Ett kontinuum – oklart när ett stadium glider över i ett annat

• Riskgränser (Sverige)– Medelkonsumtion

Kv. 90-120gr/v Män 120-180gr/v

- IntensivkonsumtionKv 4 glas (48 gr) Män 5 glas (60 gr)

Skäl att dricka

• Socialt umgänge

• Festligt, avbrott från vardagen

- Social smörjmedel

- Underlätta kontakter

- Män

- Kvinnor

• Gott, framhäver smak

Kvinnors alkoholkonsumtion: skäl

• Berusning?• Dämpa oönskade obehag (smärta, ångest, ensamhet). Avslappningsmedel.

• Understödja relationer: socialt smörjmedel, alkohol acceptabelt i fler situationer utan mäns närvaro

• Förbättra hälsan?

Socialt smörjmedel, frågor

• Blir folk lyckligare av att dricka?

• Blir då (om man blir lyckligare) hälsan bättre (effekt av utökat socialt nätverk?)

• Stressar dessa nätverk?

Kvinnors alkoholkonsumtion: skäl

• Underlätta sexuella kontakter?• Frigörelse , exempel kvinnors ökande ouzo-drickande i av feminister öppnade kaféer i Aten på 80-t (symbol för friare livsstil) (Papagourafali 1992)Prag: 80-t kvinnors ölstorlek 10cl och mäns 100cl (kontroll?) (L Kubicka)Sverige: Motbokens avskaffande 1955.

Kaféet ersatt av restaurang (kontinentalt kafé)Tidsbundna trender för vad som är inne –

nu te

Skäl att dricka, Ungdomar

• Bli berusad• Göra som de andra (peer-pressure)• Göra förfesten roligare (Filip Lalander)

• Underlätta sexuella kontakter (gäller först efter förfesten)

• Generellt små könsskillnader

Alkoholkonsumtion• Ledermannsambandet (1956) Konsumtionsfördelningen i ett land: konsumtionsförskjutning uppåt i ett högkonsumerande land. En slags nätverksteori. vidarestuderat av O-J Skog 90-t. Ofta ifrågasatt. Om medelkonsumtion ökar från 5 till 10 l/år ökar andelen som dricker mer än 5 cl per dag från 4 till 13%

Alkohol-äktenskap• Tidigare samband: • Män som skilde sig ökade sin alkoholkonsumtionKvinnor som skilde sig minskade:

• Senare studier (Wilsnack 1992) kvinnor som skilde sig från missbrukande man minskade, kv. som skilde sig från icke missbrukande män ökade sin konsumtion– Skäl: 1. kvinnor tar mer efter mannens konsumtion än tvärtom 2.försök fr. kvinnan att kontrollera mannens kons.? 3. skilja sig från alkoholen4. för kvinnor samma stress att skilja sig frånman som tvärtom (leder till ökad konsumtion,alternativt förändrade vanor (krogliv, restaurangliv, partnersökande)5. förändrad ekonomi

Alkohol-äktenskap, forts• Idag: sambandet mellan äktenskap och alkoholkonsumtion modifieras av andra faktorer (Matzger 2004): I enkla modeller drack gifta sign. mindre. Hypotesen är att äktenskapsstatus är markör för andra social faktorer, t.ex. familje-och andra social nätverk som påverkar konsumtionsvanor. Så t.ex. medför högre andel probl. Alkohol-/drogkonsumenter i nätverket högre risk.

• Tidigare och aldrig gifta problemdrickare hade oftare psykiatrisk störning

• Skilsmässa/separationer har (något) större effekt på personer med beroende

• Ökad ålder förklarar mer av alkoholkons. hos konsumenter än civilstatus.

• Problemens svårighetsgrad förklarar mer • än civilstatus.

Metod, studiegrupp

Data ur WAG-studien (Kvinnor och alkohol i Göteborg)

Stratifierat urval

Kvinnor, 20 och 25 år

Totalt 897 respondenter

Intervjudata från 1995 och 2000

klusteranalys20- och 25-åriga kvinnor 2000 (n=420)

0

0,5

1

1,5

2

Min

dre b

lyg

Lätta

re s

omna

Min

dre s

ex. h

ämm

ad

Min

dre n

edst

ämd

Stark

are

Avslap

pnad

Lindra

sm

ärto

rNju

tbar

sex

Säga i

från

Mer

skä

rpt

Bättre

ideé

r

Arbet

a bät

treRolig

are

Få vän

ner

Där a

ndra d

rack

Resta

urang

PubFes

t

Hemm

a m

vän

ner

Hemm

a en

sam

Partn

erVän

ner

Arbet

skam

rate

r

Ensam

uta

nför h

emm

et

Dryckeskontext variabler 2000 (n=420)

Med

elvä

rde

Effektdrickande (n=64) 15.2%

Socialt drickande (n=196) 46.7%

Måttlighetsdrickande (n=160) 38.1%

Sammanfattning

�Upplevda effekter OCH var och med vem man dricker påverkar konsumtion

�Nedstämdhet och ensamdrickande störst samband med problematisk alkoholkonsumtion

�Preventiva insatser: undersöka varför och var man dricker

�Klusteranalys är en god metod att undersöka gruppskillnader i dryckeskontext

Sammanfattning

• Socialt nätverk har betydelse för alkoholkonsumtionen. Flera bivariata samband kan sannolikt bättre förklaras med bl.a. de sociala aktiviteterna och de konsumtionsvanor som ens omgivning har

• Religiöst betingade vanor sannolikt bättre förklarade av socialiseringseffekter

• Lättare se hur sociala nätverk kan påverkas i behandling än prevention

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 2014

www.can.se

www.can.se


Antal serveringstillstånd vid årets slut med tillstånd att servera alkohol till allmänheten och slutna sällskap. 1977–2013.

0

5 000

10 000

15 000

1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013

Totalt

Servering till allmänheten

Servering till slutna sällskap

1

Antal

Källa: Folkhälsomyndigheten


Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre, fördelad på dryckessorter. 1946–2013.

0

2

4

6

8

10

1946 1954 1962 1970 1978 1986 1994 2002 2010

Sprit Folköl (kl IIA) Mellanöl (kl IIB) Starköl Vin

Liter


3



Alkoholkonsumtionens olika delmängder i Sverige i liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre. 2001–2013.

0

2

4

6

8

10

12

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Registrerad Oregistrerad Totalt

4

Liter

Källa: CAN


Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter alkohol 100 %i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 efter kön. 1977–2014.

(1977–1989 avser skattade värden)

0

2

4

6

8

10

1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013

Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9

Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2

Liter

Källa: CAN

5


Självrapporterad alkoholkonsumtion i liter alkohol 100 % bland 16–75-åringar (1990–2002) samt bland 16–80-åringar

(2004–2012), fördelad på kön.

4,4 4,3

4,7

5,35,6

6,66,4 6,4

6,2 6,36,0

5,7 5,86,0

1,5

1,92,1 2,2

2,52,8 2,8 2,9 2,7 2,9 2,9 2,7 2,8 2,7

0

4

8

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012

Män Kvinnor

Liter

Källor: Leifman och Gustafsson (2003) och andtuppfoljning.se

6


Andelen 16–84-åringar med riskkonsumtion, efter kön och ålder. 2013.

19

31

1819

1012

24

911

5

0

10

20

30

40

Totalt 16–29 30–44 45–64 65–84

Män Kvinnor

Procent

8


Från konsumtion till hälsa


Antal slutenvårdstillfällen, antal vårdade personer och antal vårdade personer för första gången sedan 1987 i slutenvård

med alkoholrelaterad bi- eller huvuddiagnos. 1987–2013.

0

20 000

40 000

60 000

1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

VårdtillfällenVårdade personerFörstagångsvårdade sedan 1987

11

Antal

Källa: Socialstyrelsen


Personer vårdade i slutenvård med alkoholrelaterad bi- eller huvuddiagnos, efter ålder. 1987–2013.

0

10

20

30

40

1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

–19 20–39 40–49 50–59 60–

12

Procent



Antal alkoholrelaterade dödsfall (underliggande eller bidragande dödsorsak) fördelat på kön. Åldersstandardiserade dödstal

per 100 000 invånare. 1969–2013.

0

10

20

30

40

50

1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009 2013

Män Kvinnor

14

Antal


Alkohol och hälsaSU uppmärksammar alkohol, om möjligt

på alla kliniker

Riksdagens arbete med hälsofrämjande sjukvård

Alkohol som riskfaktor i sjukvård

Alkohol och hjärtkärlsjukdom, cancer och diabetes

Alkohol som hälsoskyddande faktor?

Diskussion

SU- alkohol

Försöker nu stimulera till aktiv anamnestagning avseende alkohol, korta interventioner samt längre behandling

Utbildningar

Etanol, C2 H5 OHLiten molekyl

Fettlöslig

Vattenlöslig

Behöver ingen receptor för att verka

Passerar blod hjärnbarriären

Bryts till >90 ner i levern

Nedbrytningsprodukten acetaldehyd är troligen den cancerogena substansen

Psykoaktivt

Socialmedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsomål nr 6, Riksdagen 2008

� Livsstilsråd hellre än medikamenter

� FYSS

� Rökavvänjning

� Uppmärksamma och ge råd vid hög alkoholkonsumtion

Global burden of disease:De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s

2002 västvärlden och rankning 2013(Disability adjusted Life Years)

% Rank 20131. Tobak 12,2 12. Blodtryck 10,9 23. Alkohol 9,2 64. Kolesterol 7,6 85. Övervikt 7,4 Högt faste-6. Lågt intag av frukt blodsocker 5

och grönsaker 3,9 77. Fysisk inaktivitet 3,3 48. Narkotika 1,8 Högt BMI 39. Oskyddat sex 0,8 Lite nötter och frön 910. Järnbrist 0,7 Högt natriumtintag 10

Alkoholens andel av sjukdomsbördan

EUROPA VÄRLDEN

M K M K TotLåg födelsevikt 2 2 0 0 0Cancer Mun o svalg 44 33 22 9 19Cancer lever 40 3 30 13 25Cancer bröst - 13 - 7 7Depression 6 1 3 1 2Epilepsi 49 45 23 12 18Hypertoni 36 25 22 10 16Ischaemisk hjärtsjukdom -16 -13 4 -1 2Diabetes -6 -6 -1 -1 -1Lever cirrhos 67 58 39 18 32

% alla sjukdomar 11,1 1,7 6,5 1,3 4,0

Tratten

Preventionsparadoxen


Riskbruk1. Högkonsumtion; mer än 14

standardglas per vecka man, mer än 9 standardglas per vecka kvinna

2. Intensivkonsumtion; 4 std glas vid ett tillfälle man, mer än 3 kvinna (Australien 4-4,

3. Alkoholkonsumtion vid vissa situationer; trafik, arbete, grav

PHEPA- projektet

Grammes alcohol per day

160140120100806040200

Rela

tive r

isk

1.6

1.4

1.2

1.0

.8

.6

Risk för hjärt-kärlsjukdom

Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, 649-663.

Mängd alkohol och typ 2 diabetesU-formad kurva; Meta-analys 15 studier

Koppes L L et al. Dia Care 2005;28:719-725

Copyright © 2011 American Diabetes Association, Inc.

Odds ratio för olika sjukdomar i förhållande till frekvens av riskdrickande av alkohol (”Berusningsdrickande”)Dawson et al. 2009

1-3 ggr/mån 1-2 ggr/vecka 3-4 ggr/vecka

Hypertension 1,01 1,04 1,43

(Högt blodtryck)

CHD 0,99 0,96 0,85

(Kardiovaskulär sjukdom)

Alkoholberoende 2,10 2,69 5,27

Leversjukdom 1,62 2,78 2,40

Sociala problem 1,30 1,34 1,94

Risk för bröstcancer hos kvinnor

Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer 87 1234-1245.

Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag.

Diabetes - risk för diabetes1. Ju högre alkoholkonsumtion ju större risk för

kronisk inflammation, sekundär diabetes och exokrin brist

2. Hög alkoholkonsumtion ger inflammation i ibukspottkörteln vilket för män är en oberoende riskfaktor för insjuknande i T2DM, bukfetma och mindre fysisk aktivitet

3. Hög alkoholkonsumtion ger också insulinresistens och T2DM

Diabetes – risker om man har diabetes

Hög alkoholkonsumtion 45 g/dag ger högre HbA1c (långtidsblodsocker), mer och fler diabeteskomplikationer

Svårt sköta sin diabetes, ta sina mediciner, ta sitt blodsocker, förnekar sin diabetes

Diabetes – risker om man har diabetes i synnerhet

1. Alkohol-utlöst hypoglykemi pga i levern nedsatt glykolys och glukoneogenes, risk för koma

2. Alkohol-utlöst hypoglykemiskunawareness, risk för koma

3. Alkohol-utlöst oförmåga att snabbt normalisera blodsocker

Diabetes – risker om man har diabetes

Alkohol under längre tid ger höga triglycerider

Neuropati med nedsatt vibration, fotsår, risk för amputation

Vid excessiv alkoholkonsumtion under metformin-beh. vid T2DM risk för laktacidos

Cancer

Mycket kraftig överrisk för cancer i munhåla, svalg strupe. Eftersom dessa cancerformer är ovanliga har fokus kommit att riktas mot andra cancrar, t.ex. levercancer som dock inte heller är vanlig, men särskilt mot cancer i bröst (kvinnor) och tjocktarm (båda könen)

Som framgår av kurvan för bröstcancer (nästa bild) är sambandet dosberoende: Obs – det finns ingen skyddseffekt av måttlig förtäring vid cancerutveckling, all konsumtion kan vara skadlig, åtminstobe från några glas i veckan

Risk för bröstcancer hos kvinnor

Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer 87 1234-1245.

Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag.

� 3-6 glas i veckan ger 25% ökning av bröstcancer (Chen m fl, JAMA Nov. 2011)

� 10% av alla nya cancerfall beräknas ha alkoholorsak hos män och 3% hos kvinnor.

(2011 Schutze m fl)

�Mekanismer: bristfälligt utredda, främsta hypotesen är att det är etanolens (i vardagligt tal alkoholens) nedbrytningsprodukt acetaldehyd som är cancerogen

.

Alkohol och cancer

Vilka råd gäller för att dricka måttligt?

• Osäkerheten om hälsonyttan gör att de flesta myndigheter formulerar sina råd med försiktighet

• American Heart Association kan inte rekommendera alkohol i hälsoskyddande syfte – ska diskuteras individuellt mellan patienten-läkaren

• Vid hjärtinfarkt diskutera nytta av alkohol? Inte göra

Kardiovaskulära till stånd

1. Högt Blodtryck alkohol ökar BT dosberoende

2. A. Stroke: alkohol ökar risken för hämorragiskblödning dosberoende

B. Risken för ischemisk stroke är J-formad

Episodisk högkonsumtion (binge) ger risk för både hemorragisk och ischemisk stroke, särskilt hos unga människor.

Forts. olika tillstånd• Kardiomyopati hög alkoholkonsumtion, ger på ett

dosberoende sätt risk för hjärtmuskel skada. Relativt ovanlig sjukdom

• Hjärt-kärlsjukdom ökar risken mer än att vara nykterist vid konsumtion över 80 gr/dag, man, kvinna knappt 60

• Osäkert vilket dryckesmönster som ger dessa skador – men tydligare tecken för tillfälliga högintag

• Dryckesmönster: för den skyddande effekten spelar sort det mindre roll. Lite svårvärderat eftersom konsumtionssorten har samband med när och hur man dricker (måltidsrelaterat drickande dvs i första hand vin är bäst).

•

Skyddande effekter, mekanismer

• Den mest vedertagna förklaringen till alkoholens skyddande effekter är att det goda kolesterolet HDL stiger med ökande alkoholintag och detta anses kunna förklara ungefär hälften av den skyddande effekten.

• Andra tänkbara mekanismer är lägre grad av inflam-mation vid högre alkoholintag, ökad insulinkänslighet och minskad blodplättar att klumpa ihop. I en metaanalys fann man ett starkt och samstämmigt stöd för en koppling mellan måttligt alkoholintag och högre koncentrationer av HDL-kolesterol och samtidigt lägre koncentrationer av fibrinogen som är ett viktigt led i koagulations-processen (Rimm EB, et al. BMJ 1999)

Påverkas risken för framtida hjärtkärlsjukdom vid förändrat konsumtionsmönster?

• Detta är en viktig fråga eftersom förhållandet att vissa konsumtionsgrupper har större risk för en viss sjukdom , INTE automatiskt innebär att en ändrad konsumtion skulle leda till en lägre risk. För att dra en sådan slutsats behövs interventionsstudier, helst med lång uppföljningstid

• Både engelska och danska studier har inte visar tillräckliga belägg för detta.

Min syn på dettaTalet om skyddande effekt är direkt

skadligt eftersom man vid samma nivå som man kan uppnå vissa skyddande effekter (men bara i lite högre åldrar) samtidigt ökar en mängd andra risker

Man får vida många fler dödsfall (20 ggr fler) än vad man sparar liv.

Störs intresse av detta har antagligen alkoholproducenterna.

Folkhälsoinstitutet, sedan 2014 Folkhälsomyndigheten

• 1. Avråd alltid från berusningsdrickande

• 2. Det finns inga säkra nivåer för gravida

• 3. Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka

Folkhälsoinstitutet• 4. För personer under 40 år finns

inga positiva hälsoeffekter

• 5. Eventuell hälsoeffekter uppnås redan vid <1 standardglas för äldre män, <1/2 för äldre kvinnor. Lägre nivåer för yngre personer Över dessa nivåer ökad risk

• I standardglas 12 g etanol (15 cl rödvin)

Folkhälsoinstitutet• 6. Avvägningen mellan nytta och

risk är komplicerad. Man kan därför inte generellt rekommendera alkohol ur hälsosynpunkt.

• 7. Det finns å andra sidan inte skäl att avråda från måttligt drickande om hänsyn tas till kontraindikationer

Nästa bild visar det som skiljer alkohol (och narkotika) från andra levnadsvanor.

Alkohol är inblandat i över hälften av allt våld


TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!

Info på nätethttp://ec.europa.eu/health-eu/doc/alcoholineu_content_en.pdf

www.who.int/whr/2002/en (Burden of disease) nu även 2012

www.can.se

Alkohol – en fråga för oss i vården. Studentlitteratur 2013. Sven Wåhlin

www.studentlitteratur.se/36179 webbresurs, formulär etc utan lösenord

www.niaaa.nih.gov/Publications/AlcoholResearch/

www.phepa.net/units/phepa/html/en/Du9/index.html

http://folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/

http://drogportalen.se/

www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Behandling-av-alkohol-och-narkotikaproblem/www.socialstyrelsen.se/AZ/sakomraden/nationella_riktl-injer/specnavigation/lasbestall/missbruk

www.vgregion.se/sv/Ovriga-sidor/Alkohol-och-andra-droger---kunskapsstod/

Documents

(Microsoft PowerPoint - Alkohol livstil h\344lsa2)