Sveriges Bergmaterialindustri

1

Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder

Jan Bida, SBMI

Standardisering av ballastprodukter för bl.a:

Betong

Asfalt

Väg och anläggning

Järnväg

Vattenbyggnadssten

Bruk

Lättballast

MinBaS MinBaS IIMineral•Ballast•Sten Proj 2 3 2 EN standardisering av ballastprodukter

Sveriges Bergmaterialindustri

2

Europastandardisering EU - Direktiv

Byggproduktdirektivet 1989 (CPD) SFS 1994:847 ”Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk”

1. Bärförmåga, stadga och beständighet

2. Brandskydd

3. Hygien, hälsa och miljö – s.k. Farliga ämnen

4. Säkerhet vid användning

5. Bullerskydd

6. Energihushållning

Upphandlingsdirektivet 1993 (PPD)SFS 1992:1528 ”Lagen om offentlig upphandling LOU”

Krav på CEN-standardiserade produkter vid offentlig upphandling

Sveriges Bergmaterialindustri

3

EN – standarder för ballast

SS-EN – Produktstandarder:

• SS-EN 12620 Ballast för betong

• SS-EN 13043 Ballast för asfaltmassor och tankbeläggningar

• SS-EN 13242 Ballast för obundna o. hydrauliskt bundna

material till väg- och anläggningsbyggande

• SS-EN 13450 Makadamballast för järnväg

• SS-EN 13285 Obundna material

• SS-EN 13139 Ballast för bruk

• SS-EN 13383-1och 2 Vattenbyggnadssten

• SS-EN 13055-1och 2 Lättballast

SS-EN – Provningsmetoder:

Generella, geometriska, mekaniska/fysikaliska samt kemiska

Sveriges Bergmaterialindustri

4

Europastandardisering i Sverige

• CEN/TC 154 i Europa - SIS/TK 187 i Sverige

• EN Produktstandarder: 8 st

• EN Provningsmetoder: 35 st

• Produktionskontroll (FPC)

• Bestyrkande av överenstämmelse, nivå 2+ och 4

• CE –märkning

• Myndighetsroll: Boverket, Trafikverket

• Implementering: VVTK, VVTR, VVTBT, BVS 285.52

• Gäller från Juni 2004

Sveriges Bergmaterialindustri

5

EN 13242 Ballast för obundna …..

Provningsfrekvenser

Kornstorlek 1/vecka

Kornform 1/månad

Andel krossade korn 1/månad

Finmaterialinnehåll 1/vecka

Finmaterialkvalitet 1/vecka

Fragmentering 2/år

Nötning 2/år

Partikeldensitet, vattenabs 1/år

Frostbeständighet 1/ 2 år

Sveriges Bergmaterialindustri

6

CE - märkning

”Placed on the market”

• Produktionskontroll FPC

Första typprovning

Produktsammanställning

EG – intyg

Leveranssedel med CE-märke

CE – märkningsinformation

Sveriges Bergmaterialindustri

7

TC 154 ’Aggregates’

Ny kommittéstruktur

Fyra nya fristående WG ’Working Group’

WG 10 ’Vattenbyggnadssten’ (ingick tidigare i SC 4 ’Obunden ballast’)

WG 11 ’Järnvägsmakadam’ (ingick tidigare i SC 4 ’Obunden ballast’)

WG 12 ’Ballast från sekundära källor’

WG 13 ’Farliga ämnen’

Sveriges Bergmaterialindustri

8

TC 154 ’Aggregates’

Ny kommittéstruktur

Oförändrad SC- och TG-struktur

SC 1 ’Ballast för murbruk’

SC 2 ’Ballast för betong’

SC 3 ’Ballast för asfalt’

SC 4 ’Obunden ballast’

SC 5 ’Lättballast’

SC 6 ’Provningsmetoder’ med arbetsgrupperna

- TG 1 ’Utvärdering av överensstämmelse’- TG11 ’Geometriska och fysikaliska egenskaper’- TG12 ’Kemiska egenskaper och beständighet

Sveriges Bergmaterialindustri

9

Revidering av produktstandarder för ballast

Tidplan

2008 Start 5-årsöversyn

2009 – 2010 Framtagning av förslag och kommentarer från medlemsstaterna

2011 UAP-förslag – omröstning i Europa

2012 Färdiga standarder

Sveriges Bergmaterialindustri

10

Viktigare nyheter i produktstandarderna

Gemensamma kategoritabeller

Separat standard för ’Utvärdering av överensstämmelse’ med FPC

Omfattningen (även ballast från industriella restprodukter) behandlas

utförligt i ny bilaga

Naturgrus 0/8 mm för betongballast får en egen graderingskategori

GNG90; nu gällande toleranskrav i en bilaga

Kulkvarnsvärden från 5 (nu gäller 7) får deklareras

Kapillär stighöjd kan deklareras för obunden ballast

Sveriges Bergmaterialindustri

11

Nya definitioner i produktstandarderna

Grov ballast

Alla d/D-sorteringar; d ≥ 1 mm

Fin ballast

0/D-sorteringar med D ≤ 4 mm

Samtagen ballast

0/D-sorteringar med D > 4 mm

Sveriges Bergmaterialindustri

12

Provningsstandarder

Avslutad revidering

EN 933-1 ’Siktning’

Maskinell skakning utan avslutande manuell skakning tillåts

Siktning av grova material (D≥32 mm) specificeras i en särskild bilaga. Analysprovet delas upp i två delar medelst en 16 mm-sikt. Sedan tvättsiktas delarna var för sig; den finare delen efter neddelning så att mängden finmaterial (< 0,063 mm) blir mindre vid tvättsiktningen.

EN 933-3 ’Flisighetsindex’

Cirkulära spaltsiktar kan användas

Maskinell skakning tillåts

EN 933-8 ’Sandekvivalentvärde’

Analysprovets finmaterialhalt korrigeras före provningen till max 10 %

Utan denna korrigering ger SE-provningen liten information om finmaterialets plastiska egenskaper.

Sveriges Bergmaterialindustri

13

Provningsstandarder

Pågående revidering

EN 932-5 ’Kalibrering och kontroll av laboratorieutrustning’

EN 1097-6 ’Korndensitet och vattenabsorption’

EN 1097-9 ’Kulkvarnsvärde’

EN 1097-10 ’Kapillär stighöjd’

Kommande arbeten

Provningsmetoder för farliga ämnen

Revidering av EN 932-1 ’Provtagning’

(anpassning till ITT, FPC och grova material (D ≥ 63 mm))

Provtagning för provning av farliga ämnen

Sveriges Bergmaterialindustri

14

prEN XXX ’Evaluation of Conformity

ITT (Första typprovning)

Avser främst täktrelaterade egenskaper

FPC (Produktionskontroll)

Avser främst processrelaterade egenskaper (kornstorlek och kornform)

Uppgifter

Provtagningsplan

Bedömningskriterier

Åtgärder vid avvikande provningsresultat

Tidsbaserad provning, men tonbaserad provning ska kunna specificeras som alternativ

Sveriges Bergmaterialindustri

15

prEN XXX ’Evaluation of Conformity

Kriterier

Metod Kriterium

Enkelprov Alla prov ska vara godkända

Attribut 1 eller flera prov av de uttagna proven får vara

avvikande

Variabel Xm – ks ≥ LL (undre kategorigräns)

Xm + k·s ≤ UL (övre kategorigräns)

där

Xm = medelvärde för uttagna prov

s = standardavvikelsen

k = acceptansfaktor, beroende av antal prov, andel

avvikande prov och risknivå