!

Minnesanteckningar Kortkurs i muntligt

berättande Mål och innehåll: Att deltagarna ska få möjlighet att inspireras och utveckla sin egen skaparlust tillsammans, genom arbetet med berättande Att ni ska ha kul och få med er konkreta redskap till hur man kan arbeta med muntligt berättande på sagostunder, bokprat, visningar berättarkvällar, författarpresentationer mm Uppvärmning Röst och andning: - Ligg på rygg, eller stå upp, vidga och dra ihop bröstkorg och mage omväxlande oberoende av andningen. Jobba överdrivet och medvetet med de muskler som vanligtvis sköter andningen utan att vi tänker på det. Luften kommer in av sig själv. - Andas ut på Å. Ssss. - Artikulera konsonanter P B. Känn med händerna hur muskler i bålen jobbar. Glid upp och ned från falsett till morr, så man upplever hela sitt register. - Tunggymnastik: Gapa stort. Tungan trycks ut med spetsen mot insidan av tandraden växelvis mot över- och underkäke. - Kraftsång för att känna klangen på olika ställen i kroppen: Tiiia ya ya ya yaaaa (huvudklang) Voj voj vojåååå (Långt nerifrån bäckenet) Iiiaaaa aa a a aaaa (bröstklang, gapa stort) Rörelse Ringdans: Lyssna på en suggestiv låt. Gör en rörelse, (stor eller liten, den första som dyker upp, man ska inte tänka ut något i förväg) som upprepas tills du skapar ögonkontakt med någon annan i gruppen. Denna får snabbt förändra den till en ny rörelse, som upprepas tills ögonkontakt etableras med ytterligare en person, som får byta rörelse.Utifrån ser det ut som en väl inövad dans! (När man har tränat lite på konceptet)

Hälsningar från Karin Fichtelius (Här som troll i föreställningen "När man talar om trollen)

Anpassa vinkling röstvolym och artikulation efter rummet och åhörarna. Varsin vers ur Kattresan att läsa med lyssnarna i andra änden av rummet. Först i vanligt tempo, sedan extremt långsamt, med ny ögonkontakt för varje mening. Kattresan. Vetenskapligt experiment: - Lägg till ett mantra i tanken: Jag hatar, jag älskar. - Olika målgrupper: håglösa 14-åringar, senila gamlingar, litet barn som ska sova. SFI-klass. - Olika ordklasser: Lägg trycket på verb/adjektiv/substantiv. - Olika inställningar: Fokusera på det läskiga, det glada, beskrivningar av personer/platser/saker. - Olika tempo. - Olika genrer: Stort drama, tragedi, komedi, skräck.... - Illustrera fysiskt med kroppen och kanske ljud. Berätta i grupp, en läser versen, de andra illustrerar. Identifiera dig med den/det du talar om, se, känn, var djuret/ människan/föremålet med hela kroppen

Erfarenhetsutbyte Deltagarna berättar också om egna erfarenheter så att man kan lära av varandras succéer och misslyckanden. Tå och två. Berätta om din bästa eller sämsta erfarenhet av berättande. (sagostund, bokprat, läsecirkel....) lyckade eller misslyckade muntliga framföranden. Berätta för gruppen om din kompis erfarenhet. Glöm inte att reflektera över vad som gick bra och dåligt när det händer.Vad kan man göra själv för att inte samma misstag ska hända igen. (Det är mer spännande att göra nya misstag). Hur väljer man historia. Hur gör ni? Viktigt för mig: Något som engagerar mig, som jag tycker om, anpassat för åldersgruppen. Lätt att lära utantill, Ett språk som inte kräver exakt återgivning, ger dig starka inre bilder

Hur lär man sig sagan utantill. Några tips: Formulera handlingen som helhet, formulera ordning, sätt rubriker styckevis. Ge röst åt olika personer. Ta vara på upprepningar, verser. Se allt framför dig. Läs texten högt. Gestalta fysiskt när du tränar, även om du inte tänker göra det vid framförandet. Då har man något i kroppen att haka upp minnet på. Öva medan du diskar eller hänger tvätt. Tänk in ”bågar”, dela upp i stycken som bär berättelsen framåt, huvudord. Man får "fuska" och läsa viktiga delar av texten innantill, speciellt om det är ett parti med formuleringar som man tycker så mycket om att man vill återge dom exakt. Det är viktigast att känna sig trygg när man framför sin berättelse, så att man kan vara närvarande i det man berättar och inte hela tiden måste tänka på vad som kommer sedan och vara rädd för att tappa bort viktiga delar. I ett fritt berättande kan man för det mesta gå tillbaka ett stycke och säga - Just det! Jag glömde berätta att.... Egna knep?

Vad är skillnaden mellan konstsagor och folksagor, när det gäller muntligt berättande. Konstsagor: Kan hoppa i tid och rum. Mer komplicerat språk. Författarens personliga språk och uttryck. Folksagor: Oftast kronologiska. Avskalade Sällan ingående miljö och personbeskrivningar, det lägger man in själv. Upprepningar. Tretal. Gradvis uppbyggnad, stegringar. Verser, rim. Egna iakttagelser? Praktiska övningar Kropp och rörelse. Låta lyssnarna vara aktiva. Berätta sagan. Dela ut roller på direkten. Spela upp hela sagan, utan föregående repetition. Sagan om den tjocka pannkakan – berättare + alla roller (och fler djur än man kan ana)Halva pannkakan klarar sig från grisen och gräver ner sig djupt på andra sidan ån. Sedan dess fortsätter grisarna att böka i jorden.

Skapa inre bilder, både hos oss själva och lyssnaren. Sitt bekvämt. Blunda. Tänk på en dröm ni haft. Se så mycket detaljer framför er som ni kan. Hör ljud, känn temperaturen. Beskriv drömmen för din kompis. Kompisen försöker se, höra och känna, Återberätta för alla. Behöver inte illustrera, bara känna och se.

Upptäckt! Det kan vara en positiv förstärkning om man är två som berättar, bara den ena har huvudansvaret! Den andres uppdrag kan vara att tillföra energi och kanske komplettera eller ställa en fråga.

Berättartips

- Det var en gång / För mycket länge sedan / Långt långt härifrån – signalerar en känd bakgrund/berättarstruktur

- Berättelsens enklaste dramaturgi: Plats – huvudperson- höjdpunkt- knyt ihop- avslut

- Lita på formen du har valt. Ha inte för många olika uttryck. Har du valt att berätta T ex Vanten med gosedjur, så låt det genomsyra hela formen. har du valt att berätta den med vantar och andra föremål som får vara djuren så gör det konsekvent. Det blir som en tyst överenskommelse med publiken.

- Berätta inte för mycket detaljer – antyd gärna och lämna utrymme för både egna och lyssnarnas inre bilder emellan. Det är alltid roligt att känna sig intelligent som åhörare, att man fattar vad som ligger mellan orden

- Arbeta med tempo – ”bågar” i berättelserna

- Om man vill berätta en ”sann” historia - Det blir mer trovärdigt om man kopplar berättelsen till riktiga personer och platser och dessutom inte berättar perfekt.

- Förstärk gärna med musik – speldosor är bra att använda om man inte trakterar något instrument.

- Stå upp och använd hela kroppen, om du vill förstärka och gestalta. Använd olika röster för olika personer, om det passar din historia.

- Använd den energi och de impulser du får för att förstärka

- Ta in dina lyssnare, du ser på dom, om dom är med. Ta konsekvenserna om du bjuder in till dialog, var beredd på att improvisera och ta in deras kommentarer i historien.

- Finns egentligen inget berättarrecept – det viktigaste är att man är engagerad, känner sig bekväm med den form man har valt, använder sig av den personlighet man har (och kanske , så småningom, även vågar pröva nån annan)!

- Bestäm dig för ungefär hur lång tid din berättelse ska ta.

- Man kan byta ut han mot hon i en del sagor om man tycker att det blir övervikt på manliga huvudpersoner. Det kan blir roliga överraskande vändningar om man gör det helt okommenterat. Min erfarenhet är att barn ofta, mycket tidigt, har klart för sig vad som är rimligt/lämpligt att killar/tjejer gör och säger.

Berättelsebank:

Våra gåvor till varandra, exempel på olika berättarform. Första kursomgången

(Ni som gick andra omgången får deras historier på köpet) - Likstigen ner till Hattsjön - en sägen som förklarar ortnamn, vinklad från den allvetande berättarens horisont.

- Tre söner – den som kan fylla hela rummet ska ärva gården - sagans formspråk, filosofiskt budskap. Spännande att diskutera efteråt.

- Vanten - Berättad med dockor, både gosedjur och vantar och andra föremål som lätt kan formas till olika djur.

- Stenhuggaren som ville bli något annat - Berättad med harpmusik före, efter och som återkommande inslag i berättelsen.

- Tre små grisar - Berättad med Sagoorkestern/ Du är dirigent och lyssnarna orkestern. Dela ut ljud för återkommande inslag i sagan/berättelsen. (bygga, leka, vargen, pustar)

- Vargen kommer - Känd saga på ett modernt sätt – med moderna uttryck och inslag.

- Vem ska trösta Knyttet? - ta ett litterärt verk och gör berättelsen till sin egen, gärna med betydelsebärande attribut. Här röd ros, flaskpost …

- Som man ropar får man svar – gör om ett känt talesätt till en berättelse, utan att tala om vilket det är. Låt ev. publiken gissa.

- Renen Rolf – berätta till bilder

- Jag har en gammal moster – berätta en saga utifrån en sång och sjung den sedan

- Pojken med astma - En verklig händelse berättad med sagans struktur

- Skrämma barn med häxan - sägen om mamman som kvävde sitt barn. Eget berndomsminne av sagan som ram

- Tågresan genom Västmanland - aktuell historia om allmänna kommunikationer, kan användas som matte eller geografisaga, gärna med karta och fråga efter uträkningar mm

- Spindeln i julgranen - en förklaring till julglittrets uppkomst. Berättad med fysisk gestaltning av roller och händelser

- Anden i glaset - Realistisk ramberättelse med inslag av en gammal sägen, kopplad till platsen

Knappen i fickan - Påhittad vardaglig berättelse med ett magiskt inslagLåt gärna barnen få vara med och pröva utifrån det ovan sagda och lärda!

Jag kan ha glömt något riktigt intressant exempel, hann inte riktigt med i anteckningarna...

Andra kursomgången - Björnen och räven. - fabeln om hur björnen blev stubbsvansad. Flera versioner. En börjar med en realistisk miljöbeskrivning och övergår sedan i fabeln. En berättad med föremål, brunt och rött garn, fiskpaket, sax. - Gubben och gumman med de tre önskningarna. (korven) - börjar med beskrivning av miljö, omständigheter och personer. Rakt berättad. Överraskande sensmoral på slutet. Kan vara start för ingående filosofiska diskussioner. - Vanten - En klassiker för de små. Denna dag fick vi den i flera versioner. En läst/berättad med en stor stickad vante och små delvis hemsydda tygdjur, med olika röster, som även levde lite och rörde sig inne i vanten. En där vi i publiken fick vara de olika djuren. - Den lilla blå bilen - en favorit för dom som älskar bilar och maskiner. Överraskande vändningar i starten, olika röster på de olika fordonen. Använder upprepningarna. - Vov! vov! sade hunden - ramsa med bilder till. Enkla stiliserade bilder (som kanske barnen får färglägga efteråt) eller konstbilder. Interaktivt med djurläten, hur låter de i olika länder? Man kan sjunga sången som komplement. - Kraku Ananse - Spindelsaga från Ghana. En egoistisk antimoralisk trixterfigur som det finns åtskilligt att säga om. Denna handlar om hur klokheten spreds bland människorna. Det finns många berättelser om Spindeln. Han gör allt man inte bör. Bra utgångspunkt för diskussioner. - Luffaren utan ben - Läskig saga för lite större människor. Överraskande vändningar. Skapa stämning i rummet. Introduktion om fattiga förhållanden förr i tiden. - Så gör prinsessor - Gestaltad samtidigt som den berättas med riktig prinsessrekvisita. Barnen får leka med rekvisitan efteråt. Ifrågasättande av könsnormer, utan att skriva på näsan. - Guldlock och de tre björnarna. - Fiffig docka med allra figurerna i kombination. Finns i olika versioner, med olika tyngdpunkt. Fokus på björnarna eller på den olydiga Guldlock som går för långt hemifrån. - Hästarna på ridskolan - En sann historia som gått från generation till generation i stallets klubbstuga. Viktigt med den stämningskapande miljön. Är man inte på rätt plats kan man ändå mana fram hästlukten, och den speciella stämningen i en klubbstuga i höstmörkret. Realistisk start och verkliga platser. Jobba på trovärdighet. en sann historia måste inte ha en stark poäng i slutet. Upplevelsen i sig räcker. (och stimulerar nästan alltid till fler berättelser) Sagoimprovisation - Berättaren startar, deltagarna vår bidra med ett litet stycke var. Berättaren tar vid mellan varje inpass från publiken. Finns många varianter. • Deltagarna får bidra med endast ett ord i taget.

• Deltagarna fortsätter berättelsen med x antal meningar utan att berättaren går in emellan. Berättaren knyter ihop i slutet.

Utmaningen för berättaren är att lita på berättelsens egen kraft, att minnas alla trådar som dras igång, att märka när höjdpunkten är nådd och trådarna ska knytas ihop och tvinnas till ett slut. Det går med träning och acceptans för fiaskon. - Räven på trappan - Sann historia om ett spännande djurmöte. Grundläggande dramaturgi: Beskrivning av tiden/platsen/miljön. Vilka var där. Händelse. Reflektion. Avslutning. Spontana tankepauser, växlingar mellan inåtvänt "bildskapande" och publikkontakt, förstärker trovärdigheten. - Lejonet och myggan - Klassisk fabel från Aysypos samlingar. Lejondocka (söt, men ändå djurens skräckinjagande konung). Introduktion om sagans ursprung. Berättelse med ljudillustrationer och gestaltande med händerna. Slutar med talesätt. Kan vara intressant att diskutera talesättet efteråt. Finns det andra synvinklar och tolkningar om att vara liten och utmana makten? - Ringen på skeletthanden - klassiska sagospökhistoria med skräckeffekter. Använder olika röster och växlingar i volym och intensitet. Upprepningar med upptrappningar. Spöket kommer närmre och närmre.... blir hemskare och hemskare.... Kan funka bra som introduktionsberättelse vid spökkvällar. Bra i ruskiga mörka utrymmen med levande ljus. - Honkitonk-katten - Min katt bara sover - Upprepningssaga med överraskande slut. Publiken får vara med vid upprepningarna. Kul om publiken får dansa som katter i natten efteråt. Bonusmaterial: Kom att tänka på en rolig sång i polsketakt. Den finns i flera visböcker. Se sista sidan.

Boktips Berättarverkstad med barn. Kerstin Lundberg Hahn 2011Berättelsens magi. Nick Owen 2003Fabler. Bob Hartman 2003Julberättelser. Bob Hartman 2001Surt sa räven. Per Gustavsson 2006 När prinsessan vaknar om natten. Tre starka kvinnor Fabler om djur och människor. Herman Stolpe. Regnbågens fånge - Dilemmasagor från Afrika. Svenska folksägner Råttan i pizzan. Bengt av Klintberg Spindelsagor. Tror bokens titelsaga är "Demonernas ägg"

LÄGGDAGS. Alf Pröysen svensk text Ulf Peder Olrog. Vid skorstenen sitter kolsvart en katt, ett morrhår hit och ett morrhår dit Hon ber om att få låna kjolen din inatt för katten ska ut och dansa Katten ska ut i månskenets glans sträcka och dra i kjolen hon ska. Hon gör sig så fin från morrhår till svans för katten ska ut och dansa. Rutsch! Opp i spisen med kjolen. I källaren sitter klotrund en mus en framtand hit och en framtand dit Hon vill gärna låna skor uti vårt hus för musen ska vagga barnen. Och det tycker jag att musen ska få en känga hit och en känga dit för barna är säkert uschlinga små och fryser på kalla golvet Rutsch! Ner i källarn med skorna. I trädgården kråkan flaxar och far en vinge hit och en vinge dit Han ber om att få låna byxorna du har för kråkan han ska spatsera. Och kråkan han har det inte så lätt hej, hå och på med byxorna då för rätt som det är , det regnar en skvätt och då blir han blöt om benen. Rutsch! Ut i trädgårn med byxorna. Vid dörren där ligger hunden så snäll. ett köttben hit och ett köttben dit. Han ber om att få låna tröjan din ikväll för hunden är kall om magen Nu måste vi hjälpa hunden förstås vov vov hurra, tröjan går bra för den som ska vakta huset och slåss får inte bli hes om halsen. Rutsch! Ut till hunden med tröjan. I sängen där ligger kudden så fin sängstolpar hit och sängstolpar dit. Och ber om att få låna flickungen min för kuddstackarn ligger ensam. Men nu må ni tro att kudden blev gla ett täcke hit och ett täcke dit Så sov nu en blund och ha det så bra Så sjunger vi mer imorgon. Bums ner i sängen med ungen!