1

KONTEXT - att låta tingen tala Projektplan, version 2

1. Bakgrund Bakgrund till projektet och projektidé

Hembygdsrörelsen har en lång tradition av muntligt berättande. Det anordnas berättarkvällar,

visningar, vandringar och andra aktiviteter. Rörelsen dokumenterar, arkiverar och berättar om den

lokala historien. Inom projektet KONTEXT - att låta tingen tala vill vi ta tillvara den berättarmässiga

kompetens som finns och utveckla och anpassa den för olika media och för olika målgrupper. Vi vill

producera många slags berättelser och göra dem tillgängliga också när inte den enskilda, minnesgoda

berättaren är på plats. Vi vill pröva att i detta utgå från betydelsebärande föremål. Många

medlemsföreningar har föremålssamlingar, tillgängliga för allmänheten att titta på, antingen i

inredda miljöer, utställningar eller öppna magasin. Mer sällan berättas det om föremålen annat än

vid visningar. Förklarande texter, bilder, filmer eller ljudklipp kring föremålens användning eller

betydelse för människorna som brukat dem saknas. Samlingarna består av döda ting som inte talar

till besökaren, såvida denne inte har förkunskaper eller en egen relation till föremålen. Eftersom

föremålssamlingarna i de flesta fall är äldre än 1950 har allt färre människor denna relation.

Föremålen blir obegripliga och tysta, ett problem som behöver och kan åtgärdas. Många medlemmar

i hembygdsrörelsen har en ”förstahandskunskap” om föremålen - de har själv använt dem. Denna

kunskap bör dokumenteras, men framför allt förmedlas. Föremål bär på angelägna berättelser.

Berättelserna ska lyftas fram och tingen ska få tala!

Projektets relevans för målgruppen

Våra medlemsföreningar har ett uttalat behov av att locka fler besökare till sina miljöer och

samlingar och är mycket angelägna om att den kunskap de själva har ska föras vidare till nya

generationer och vidgade målgrupper. Genom att utveckla färdigheter hos medlemsföreningarna

kring berättande för olika målgrupper i olika media, och genom att göra berättelserna tillgängliga

digitalt, bidrar vi till att locka fler besökare. Skånsk hembygdsrörelse har årligen besök av mer än

600 000 personer - väldigt många människor ser de utställningar föreningarna har. Både dessa

besökare och hembygdsföreningarna själva påtalar att utställningarna ofta upplevs ”dammiga”. De

behöver utvecklas för att kunna möta den nyfikenhet som finns hos en bred allmänhet på hur man

använt sig av bl.a. redskap och verktyg ”förr i tiden”. Hembygdsrörelsens föremål går, till skillnad från

t ex museers, ofta att ta i. Det blir därför möjligt att inte bara få se och lyssna utan också känna och

prova på. Genom projektet ger vi besökaren en unik möjlighet att verkligen förstå föremål. Detta är

efterfrågat.

Att projektet är relevant för vår primära målgrupp, våra medlemsföreningar, är för oss ställt utom

tvivel. Genom att berätta om föremålens användning eller betydelse för människorna som brukat

dem förmedlar de också varför det är viktigt att spara eller visa föremål och de lockar fler besökare

till sina samlingar.

Vi tror också verkligen på kraften i projektet i relation till den sekundära målgruppen, de besökare vi

vill locka att ta del av berättelserna. Det stora intresse vi menar finns för äldre föremål kan stimuleras

genom att vi aktivt arbetar för att man också ska förstå föremålen. Insatserna kommer att rikta sig till

2

delvis olika målgrupp beroende på den enskilda föreningens och respektive kommuns behov och

önskemål. Vi ska rikta våra insatser till dem som just de särskilt vill nå. Vi vill dock nå personer med

olika slags funktionsvariationer, såsom t ex personer med syn- och hörselnedsättning, olika

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller människor med annat modersmål än svenska. Vi ska

prova olika vägar för olika målgrupper och göra resultatet såväl användbart som angeläget för dessa.

Lärdomar från liknande projekt

Det finns några projekt, som vi känner till, där man på museer har arbetat specifikt med tillgänglighet

i relation till olika funktionsvariationer. Dessa ska vi naturligtvis lära av och använda metoder från,

där det är relevant.

I projektet SALT, som drevs av Trelleborgs museum, Österlens museum, Klostret i Ystad och

Föreningen Attention i Trelleborg 2011 - 2013, undersöktes hur man gör utställningar som så många

som möjligt kan ta till sig, med fokus på barn och unga med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar. I projektet har de utvecklat metoder för att låta fokusgrupper granska och

kommentera. Deras erfarenheter av att arbeta med alla sinnen för att uppleva utställningar kan vi

också dra lärdom av, liksom deras arbete med lättlästa texter.

På Göteborgs stadsmuseum har man under några år arbetat med Funktek. Funktek är en metod med

vilken museet granskar hela sin verksamhet. Stadsmuseet vill att allt de gör, om det så är

utställningar, programverksamhet på museet eller stadsvandringar, ska fungera för en så bred publik

som möjligt och har därför skapat ett nätverk av människor med olika funktionsvariationer som

granskar verksamheten. De testar, diskuterar, dokumenterar och sammanställer tankarna för att

kunskapen ska tas tillvara.

På Tycho Brahe-museet på Ven har nyligen producerats en digital utställning tillsammans med

fokusgrupper, bestående av ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

I projektet och turnéutställningen Kännbart, som drivs av ABF Örebro län, har undersökts hur man

kan uppleva konst när man inte kan förlita sig på syn och hörsel. Utställningen går att ta del av på

olika sätt, via film med teckenspråk, inlästa ljudspår, informationsskyltar med taktil text och braille,

taktila versioner av konsten.

Inom EU-projektet MeSch undersöks olika möjligheter för museibesökare att interagera med

föremålen i en utställning. Här hittar vi exempel på hur man kan använda teknik för att erbjuda olika

lager av information. Berättelser blir tillgängliga genom fysisk interaktion och gestik.

Bohusläns hembygdsförbund driver ett projekt om film och digitalt berättande kallat Hembygd 2.0

Hitta berättelsen. Det handlar om att levandegöra lokala historier och kulturarv, med film och digitala

berättelser, men utan en direkt koppling till föremål.

2. Syfte och mål Syftet med detta projekt är ge besökare i utställningar tillgång till berättelser om föremål och därmed

höja kvaliteten på deras upplevelse av besöket. Vi vill erbjuda en djupare kunskap än den man kan få

bara genom att se på föremålen. Det övergripande projektmålet är att utarbeta metoder för att, i

samverkan, producera alternativa berättelser så att fler, från olika målgrupper, kan ta del av dem.

3

Digital teknik gör det möjligt. Tillgängligt berättande utifrån målgrupp löper som en röd tråd genom

projektet. I processen att skapa berättelserna involverar vi många för att säkra att föremålen i

samlingar och utställningar blir begripliga, levande och angelägna, också när det inte finns en fysisk

guide. Med projektet stärker vi relationen mellan våra medlemsföreningar och deras befintliga

besökare samt skapar möten med nya målgrupper, som i sin tur får ökad kunskap om

hembygdsrörelsens besöksmål och samlingar. Vi stärker också relationen mellan Skånes

hembygdsförbund, medlemsföreningar och respektive kommun.

Genom att utbilda medlemsföreningar i hur man berättar om föremål med hänsyn till målgrupp och

media, skapar vi film, ljud, texter och ny interaktiv teknik, som kan tjäna som goda exempel för andra

medlemsföreningar och kulturarvsinstitutioner. Föreningsmedlemmarna utbildas så att de utvecklar

sin förmåga att bygga upp dramatiska berättelser, kan skriva manus som fungerar för olika media och

i relation till olika målgruppers särskilda behov samt kan skapa exempelvis ljudfiler och film.

Resultatet blir enkla, ordlösa och syntolkade filmer som visar hur föremål har använts eller ljudfiler

med spännande berättelser om ett särskilt föremål och de minnen det väcker. Det blir film där någon

visar och berättar om en särskild grupp föremål eller en förklaring i serieform till en process, som t ex

linberedning. Vi utvecklar också interaktiv teknik som gör att ett föremål själv kan berätta sin historia

när du rör vid det.

Exakt i vilken form berättelserna kommer till uttryck ska växa fram i samråd mellan

medlemsföreningar, kommuner, Skånes hembygdsförbund och de tilltänkta målgrupperna. Vi vill

pröva hur man på olika sätt kan göra föremålen begripliga, levande och angelägna. Detta ska alla i

projektet få tänka till om.

Online-utbildningar och handledningar tas fram för att säkra att den kunskap projektet genererar kan

spridas till många. När projektet avslutats finns ett utbildningspaket som gör det möjligt för fler att

skapa angelägna berättelser om föremål.

Konkreta resultat av projektet blir:

• pedagogiska, lättillgängliga och varierade berättelser, i form av text, film, eller ljud, att nå via

QR-kod eller motsvarande direkt invid utställda föremål hos berörda föreningar

• föremål som själv berättar sin historia, när man rör vid det eller plockar upp det

• berättelser tillgängliga också vid Skånes hembygdsförbunds egna fastigheter Ballingstorp och

Biskopskällaren, som tjänar som goda exempel

• samtliga berättelser, oavsett media, tillgängliga via webb

• en digitalt distribuerad utställning med ett urval filmer och ljudfiler i syfte att sprida

projektets resultat, men också locka till besök hos medlemsföreningar i Skåne

• vissa utbildningsinsatser filmade, redigerade och tillgängliga online

• handledningar och instruktioner samlade i ett utbildningspaket som möjliggör att resultatet

kan mångfaldigas.

4

Delmål 1

Klart 31 juli 2018

Informationsmöten i samtliga kommuner

Urvalsmöten hos samtliga medverkande föreningar

Utbildningsinsatser nr. 1 - 5. Målsättning: 60 pers./kurs.

Delmål 2

Klart 31 januari 2019

Utbildningsinsatser nr. 6 - 7. Målsättning: 60 pers./kurs

Berättelser, i form av text, film, eller ljud, färdigproducerade. Målsättning: 5

berättelser/deltagande förening samt ytterligare 4 berättelser vid Skånes hembygdsförbunds

egna fastigheter Ballingstorp och Biskopskällaren.

Teknik som gör att ett föremål själv berättar sin historia, när man rör vid det eller plockar

upp det, utvecklad och prövad. Målsättning: En berättelse/deltagande förening.

Berättelserna tillgängliga via webb.

QR-koder producerade och utställda direkt invid föremålen hos berörda föreningar och i

Skånes hembygdsförbunds egna fastigheter

• Medlemsföreningarna har utvecklat metoder för berättande för olika målgrupper

• Medlemsföreningarna har utvecklat färdigheter när det gäller berättande genom film, ljud

samt text och bild

• Medlemsföreningarna har höjt kvaliteten i och tillgängligheten till sina utställningar

• Medlemsföreningarna har fått större kunskap om möjligheterna att använda digital teknik i

utställningar

• Medlemsföreningarna har mött nya målgrupper, bl. a nya svenskar

• Medlemsföreningarna har stärkt sina relationer till och ökat samverkan med respektive

kommun

• Fokusgrupperna har fått ökad kunskap om hembygdsrörelsens besöksmål och samlingar

• Fokusgrupperna har bidragit till kunskap om sina särskilda behov

• Fokusgrupperna har fått känna tillhörighet till och delaktighet i en kanske ny plats, hembygd.

Delmål 3

Klart 30 juni 2019

Utbildningsinsats nr. 8. 10 personer förväntas delta.

Handledning och instruktionsfilmer färdigproducerade och tillgängliga i ett utbildningspaket

via webb

Digital utställning producerad och tillgänglig via webb

Slutseminarium för samtliga medverkande genomfört. Målsättning: 50 pers.

Spridningsseminarium för andra kulturarvsaktörer genomfört. Målsättning 40 pers.

Projektutvärdering genomförd

Redovisning samtliga bidragsgivare klar.

5

Summering av kvantitativa mål

Utbildningsinsatser, 10 st: 60 pers./tillfälle med undantag för utbildningsinsats nr. 8 där 10 personer

förväntas delta. Sammanlagt 550 deltagare (ej unika).

Berättelser: 49 stycken, i olika form

Teknik som gör att ett föremål själv berättar sin historia: 5 produktioner

Slut- och spridningsseminarier: 90 personer

Digital utställning: 1, som förväntas nå publik åtminstone i de 6 deltagande kommunerna, på annan

plats än hos medlemsföreningarna

Utbildningspaket: 1, som på sikt (ej inom projekttiden) förväntas användas av många

medlemsföreningar och kulturarvsinstitutioner.

3. Målgrupper och platser Projektet genomförs i samarbete med nio medlemsföreningar i sex utvalda skånska kommuner. Våra

medlemsföreningar är såväl mottagare som samarbetsparter. Ca femtio personer i

medlemsföreningarna blir direkt berörda. Vi har i åtskilliga tidigare projekt samverkat med

medlemsföreningar och kommuner i kombination. Kommunerna har valts utifrån intresse för

frågorna hos kommunledning och -tjänstemän. Genom bred samverkan med kommunerna vill vi dels

använda oss av den kompetens som finns där gällande t.ex. kulturarv, tillgänglighetsfrågor och

media, men också säkerställa att den kompetens vi utvecklar inom projektet finns kvar och används

inom kommunen efter projektets slut. Målsättningen är att involvera 15 personer i utvalda

kommuner.

Utvalda kommuner och föreningar är Osby kommun med Osby hembygdsförening, Burlövs kommun

med Bara härads hembygdsförening, Svalövs kommun med Röstånga turist- och hembygdsförening,

Landskrona kommun med Hvens hembygdsförening och Rönnebergs härads hembygdsförening,

Klippans kommun med Klippans hembygdsförening och Riseberga-Färingtofta hembygdsförening

samt Åstorps kommun med Åstorps hembygdsförening och Kvidinge sockens hembygdsförening.

Våra medlemsföreningar, liksom från kommunerna intresserad personal, från t ex kultur-, turism-,

utbildnings- eller socialförvaltningar, utbildas i hur man berättar dramatiskt och pedagogiskt för olika

målgrupp, men också i intervjuteknik, manusskrivande, produktion och redigering av ljudfiler,

produktion och redigering av film samt hur man tillgängliggör digitalt material på nätet. Vi beräknar

att dessa utbildningsinsatser når ca 60 personer direkt.

I slutfasen, samt efter projektet, arbetar Skånes hembygdsförbund vidare med att sprida metoder

och resultat till fler föreningar, kulturarvsinstitutioner och andra intresserade. Vi räknar med att

genom ett spridningsseminarium nå ytterligare 40 personer inom projekttiden. Eftersom projektet

innefattar produktion av ett utbildningspaket som syftar till att fler intresserade ska kunna ta del av

de metoder vi arbetar fram tror vi naturligtvis att dessa når många fler efter att projektet avslutats,

också utanför Skånes gränser. Vi strävar alltid efter att samtliga våra medlemsföreningar ska få del av

allt vi gör och kommer därför aktivt arbeta vidare med att sprida resultat och metod till dem också

6

efter projektets slut. Även i projekt där vi har arbetat mot delvis andra målgrupper, som t ex i

Visualisering inom kulturarvsområdet, har vi god erfarenhet av att säkerställa regional spridning. På

sikt kommer resultatet också av detta projekt att få stor geografisk räckvidd.

Vår sekundära målgrupp är besökare i de utvalda föreningarna, såväl befintliga som de man skulle

vilja locka. Beroende på den lokala föreningens, eller kommunens, önskemål kan berättelserna vara

anpassade till t ex personer med syn- och hörselnedsättning, olika neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar eller till olika språk. Tillgängligt berättande står i fokus. I processen att skapa

berättelserna involverar vi många för att säkra att föremålen i samlingar och utställningar blir

begripliga, levande och angelägna. Berättelserna som skapas ska testas längs vägen, av fokusgrupper,

som får tycka till om det som produceras utifrån sina förutsättningar och villkor. Fokusgrupperna

utses lokalt av medlemsföreningar och respektive kommun och kan t.ex. innehålla personer med

funktionsnedsättningar, personer utan förförståelse för föremålen, som inte heller behärskar det

svenska språket, familj med representanter från flera generationer, lärare och äldrepedagoger. Vi

räknar med att totalt 40 personer deltar i dessa fokusgrupper. Att beräkna hur många som slutligen

kommer att se, höra eller känna berättelserna är mycket svårt. Målsättningen får bli 1000 personer

under projekttiden och många fler därefter. Projekttiden löper ut innan medlemsföreningarnas

säsong för regelbundet öppethållande har börjat.

Med projektet stärker vi relationen mellan våra medlemsföreningar och deras befintliga besökare

samt skapar möten med nya målgrupper, som i sin tur får ökad kunskap om hembygdsrörelsens

besöksmål och samlingar.

Summering av kvantitativa mål

Målgrupp medlemsföreningar: 50 personer

Målgrupp kommun: 15 personer

Målgrupp fokusgrupper: 40 personer

Målgrupp besökare: 1000 personer

4. Metod och aktiviteter Projektet är i första hand ett utbildningsprojekt, tänkt att utveckla färdigheter hos

medlemsföreningar kring berättande för olika målgrupper i olika media. En rad utbildningsinsatser i

dramatiskt berättande, målgruppsanpassning, samt film- och ljudproduktion krävs.

Utbildningar

1. Studieresa till Mölndals museum där man arbetat mycket med föremåls symbolbärande betydelse.

Vad kan föremål berätta och hur gör man det? För utvalda föreningar och kommuner samt alla

samverkansparter. Ett tillfälle.

2. Att bygga upp en historia. Hur bygger man upp en spännande historia om föremål, där man själv är

berättaren eller i dialog med andra? Hur kan man arbeta med olika berättarperspektiv? Intervjun

som hantverk. För utvalda föreningar och kommuner samt alla samverkansparter. Två tillfällen.

7

3. Tillgängligt berättande - vad berättar man, och hur, för olika målgrupper? För medlemmar i Skånes

hembygdsförbund. Två tillfällen.

4. Interaktivitet och digital teknik. Vad är interaktivitet? Hur kan man stimulera utökat lärande och

ökad delaktighet genom att göra? Vilken befintlig museiteknik, analog och digital, finns och kan vara

användbar för hembygdsrörelsen? För utvalda föreningar och kommuner. Två tillfällen.

5. Att planera en produktion. Hur behöver en berättelse anpassas beroende på vilket media man valt

att presentera den i? Hur planerar man berättelsens presentation med hjälp av en storyboard? För

utvalda föreningar och kommuner. Fyra tillfällen.

5b. Workshop - Att planera en produktion. Uppföljning av manus- och storyboardarbete hos

respektive förening. Fokusgruppsarbete. Nio tillfällen.

6. Att producera och redigera ljud. Prova på och få återkoppling. För utvalda föreningar och

kommuner. Fyra tillfällen.

7. Att producera och redigera film med enkel teknik - hur gör man? Att bli bekväm framför kameran.

Att tillgängliggöra film digitalt. För medlemmar i Skånes hembygdsförbund. Två tillfällen.

7b. Workshop - Att producera och redigera film med enkel teknik. Uppföljning hos respektive

förening. Fokusgruppsarbete. Nio tillfällen.

8. Att producera utbildningsfilmer. För SH personal och kommuntjänstemän, ca 10 pers. Ett tillfälle.

Val av målgrupp och media

Föreningarna, Skånes hembygdsförbund och tjänstepersoner från respektive kommun kommer

gemensamt att resonera kring vilka målgrupper man vill och behöver nå särskilt. Föremål med

spännande historier väljs ut, berättelserna formuleras och vi avgör hur de ska presenteras (som

texter, ljudfiler, filmer eller med hjälp av interaktiv teknik). Detta sker i samråd med våra

samverkansparter FilmCentrum Syd, Centrum för dramatik Syd, Författarcentrum Syd och Lunds

Tekniska Högskola, Ingvar Kamprads Designcenter - Certec.

Produktion av berättelser

Föreningarna kommer därefter att få stöd i sin produktion av berättelser, vilka ska tjäna som goda

exempel för andra. Oavsett media skapas berättelserna av medlemsföreningar tillsammans med en

mix av kompetenser, såsom manusförfattare, filmpedagoger, översättare av texter till olika språk,

inläsare av berättelser på olika språk, teckenspråkstolkar, syntolkar, fotografer, skådespelare och

redigerare. Avsikten är att pröva så många sätt att berätta om föremål som möjligt och att varje

förening ska hitta sitt eget tilltal i detta. Att arbeta med alternativa presentationer rekommenderas

också av Certec, en av våra samverkansparter, som ett sätt att göra det möjligt för människor med

varierande behov att ta del av en utställningsmiljö.

De filmer, ljudfiler och texter som produceras under projektet ska läggas ut på internet. På så vis blir

materialet tillgängligt såväl för den som vill titta och lyssna på berättelserna via sin dator som för den

som är på plats i respektive utställning. Invid respektive föremål finns sedan en QR-kod eller

8

motsvarande som länkar till berättelsen. Dessa skyltar har alla en sammanhängande grafisk profil.

Låneteknik för att läsa av QR-koderna finns på plats.

Utveckling av interaktiv teknik

Vi vill dessutom utveckla interaktiv teknik som gör att ett föremål själv kan berätta sin historia, om

sin omgivning eller hur det användes, när man rör vid det eller plockar upp det. Möjligheten att

utforska föremål med känseln är något som är viktigt t.ex. för den synskadade. Hembygdsrörelsen

har en stor fördel i det att man ofta får röra de autentiska föremålen, men tekniken kan annars även

prövas på en 3D-modell. Även denna lösning ska kunna mångfaldigas genom att det efter projektet

finns en instruktion för andra hur man gör.

Skapande av utbildningspaket

Vi ska skapa ett utbildningspaket som består av handledningar och instruktionsfilmer. I

handledningarna kommer vi att samla våra erfarenheter av att skapa berättelser för olika målgrupp i

olika media. Vi ska där beskriva de metoder vi utvecklat och ge tips kring hur man kan tänka för bästa

resultat. Utöver detta ska vissa utbildningsinsatser filmas, redigeras och göras tillgängliga online.

Sammantaget garanterar detta utbildningspaket att arbetssättet kan mångfaldigas och spridas

regionalt och nationellt.

Produktion av utställning

En del av resultatet ska också vara en utställning som distribueras digitalt. Utställningen ska innehålla

bilder på föremål och länkar till de filmer etc. som berättar om dem. Till detta har vi fått inspiration

från Malmö museer och deras utställning ”Välkommen till Sverige”. Utställningen kan laddas ner

kostnadsfritt och hängas hos t.ex. andra medlemsföreningar, på kommunala museer eller i bibliotek,

skolor och inom äldreomsorgen runt om i Skåne. Vi vill använda oss av lokal infrastruktur, med bl.a.

biblioteken. Socialförvaltningarna i de kommuner som varit involverade i projektet ska erbjudas

introduktion till hur man kan använda utställningen inom deras verksamhetsområden. Vi har sedan

tidigare god erfarenhet av hur man kan arbeta med t ex äldreomsorgen.

Seminarier

Ett avslutande seminarium för samtliga medverkande planeras, liksom ett spridningsseminarium för

andra medlemsföreningar och kulturarvsinstitutioner i syfte att sprida verktyg, metoder och effekter.

Vid slut- och spridningsseminarier, liksom i handledningar och online-utbildningar, delar

representanter för föreningarna med sig av sina erfarenheter. De deltar också i produktionen av den

digitalt distribuerade utställningen, som syftar till att sprida resultatet och locka fler att besöka

hembygdsföreningar. Även efter projektets slut kommer föreningarna, vid olika slags möten och

genom Skånes hembygdsförbunds försorg, att kunna dela med sig av erfarenheter till andra

föreningar runt om i Skåne.

5. Tidplan Projektet startade i oktober 2017 och avslutas i juni 2019.

Oktober 2017 - december 2017

Fastställande av kommuner och föreningar

9

Detaljplanering med alla samverkansparter

Januari 2018 - juli 2018

Utbildningsinsatser 1 - 5

Pressmeddelande i varje kommun

Nyhetsbrev, hemsida och Facebook

Produktionsstart

Augusti 2018 - januari 2019

Utbildningsinsatser 6 - 7

Fortsatt produktion och test

Berättelserna tillgängliga via webb

Pressmeddelande i varje kommun

Nyhetsbrev, hemsida och Facebook

Produktion av digitalt distribuerad utställning.

Februari 2019 - juni 2019

Produktion av utbildningspaket

Seminarier

Utvärdering

Redovisning

Pressmeddelande i varje kommun

Nyhetsbrev, hemsida och Facebook

6. Projektorganisation, resurser och samverkansparter Skånes hembygdsförbund har kansli på Arkivcentrum Syd i Lund och kontor på Regionmuseet i

Kristianstad. Vi är en liten organisation med mycket stor vana att genomdriva omfattande projekt,

alltid i bred samverkan med andra. I det här fallet knyter vi till oss samverkansparter vars

medlemmar och nätverk har alla de kompetenser som vi inte själv besitter, se nedan. Hos

medlemsföreningarna finns sedan den kunskap vi behöver för att bygga berättelserna och de

plattformar som krävs för att testa och implementera resultatet. Vårt utvecklingsarbete sker alltid

tillsammans med medlemsföreningarna - bara så kan vi säkerställa att det förankras och gör verklig

nytta i rörelsen, på många håll i Skåne, samt att våra medlemmars förtroende till oss bibehålls.

Under åren 2011 - 2014 arbetade Skånes hembygdsförbund i ett projekt som kallades Visualisering

inom kulturarvsområdet, finansierat av Region Skåne. Projektet syftade till att undersöka hur man

kan gestalta kulturhistoriska miljöer med hjälp av digitala verktyg. Det nu formulerade projektet är

för oss en naturlig följd av tidigare arbete. Vi vill ytterligare utforska teknikens möjligheter att ge oss

fördjupade berättelser, arbeta vidare med film och ljud som alternativ till texter samt arbeta mer

10

aktivt med tillgänglighet för specifika målgrupper. Vi vill också bättre ta tillvara de många berättelser

som finns i hembygdsrörelsen, men idag inte förmedlas annat än vid fysiska möten med grupper.

Visualisering inom kulturarvsområdet gav oss väsentligt ökad kompetens i frågor om digital

gestaltning och stor nyfikenhet på de möjligheter som ges. Dessutom skapades många goda

kontakter under projekttiden. Flera organisationer inom samverkansgruppen, inte minst Certec, har

stor kompetens inom området digital teknik och digital produktion av film, ljud etc. Vi har

erfarenheter och kontakter att ta tillvara och kunskap att utveckla!

Undertecknad hembygdskonsulent kommer att fungera som projektledare under hela projektet, på

20 % av tjänst. Utöver det har en projektsamordnare, Malin Pehrsson, anställts på deltid, 70 % under

18 månader. Löner, fakturor etc. sköts av Skånes hembygdsförbund mot en administrativ avgift om 7

%. På kansliet i Lund finns arbetsplats också till projektsamordnaren, även om en stor del av projektet

kommer att genomföras hos medlemsföreningar, eller i kommunernas och Studieförbundet

Vuxenskolans lokaler.

Projektet genomförs i samråd med följande samverkansparter:

Medlemsföreningar i utvalda kommuner

Se punkten 3 ovan.

Utvalda kommuner

Sex kommuner är utvalda att delta i projektet; Osby, Burlöv, Svalöv, Landskrona, Klippan och Åstorp.

Personer från Kultur-, turism-, utbildnings- eller socialförvaltningar ska ta aktiv del genom att

formulera önskemål kring målgrupper, delta i utbildningsinsatser, vara en del i arbetet med

fokusgrupper, marknadsföra resultatet samt dela med sig av sina erfarenheter i samband med

seminarier etc. Vi eftersträvar ständigt en stärkt relation mellan Skånes hembygdsförbund,

medlemsföreningarna och respektive kommun, så också i detta projekt.

FilmCentrum Syd

FilmCentrum är en rikstäckande förening som arbetar med distribution av film, samt initierar

kulturprojekt och bedriver konsult- och kursverksamhet inom filmens område. FilmCentrum Syd har

många medlemmar som vi under projektets gång kommer att kunna knyta till oss, i såväl utbildnings-

som produktionsfas, såsom t ex filmpedagoger, manusförfattare, filmare och redigerare.

FilmCentrum Syd ingår i en rådgivande samverkansgrupp för projektet.

http://syd.filmcentrum.se/om-filmcentrum-syd/

Centrum för dramatik Syd

Centrum för dramatik består av yrkesverksamma manusförfattare/dramatiker och översättare av

dramatik. Dess medlemmar kommer att knytas till oss, i såväl utbildnings- som produktionsfas.

Centrum för dramatik Syd ingår i en rådgivande samverkansgrupp för projektet. Deras anställda

Ammy Kjellsdotter Åström kommer att delta aktivt vid urvalsmöten hos samtliga medverkande

föreningar. Detta möjliggörs genom att Centrum för dramatik Syd parallellt driver projektet

”Dramatiskt berättande på museer och kulturarvsinstitutioner” http://www.centrumfordramatik.se/

Författarcentrum Syd

Författarcentrum Syd är en organisation som vi har samverkat med tidigare. Vi har tillsammans t ex

arrangerat Skånska bokmässan vid tre tillfällen. Genom Författarcentrum Syds medlemmar når vi

11

kompetenser som behövs i såväl utbildnings- som produktionsfas i projektet, såsom t ex författare

och berättare. Författarcentrum Syd ingår i en rådgivande samverkansgrupp för projektet.

http://forfattarcentrum.se/om-oss-sektion-syd/

Lunds Tekniska Högskola, Ingvar Kamprads Designcenter - Certec

Certec är en avdelning vid Lunds tekniska högskola som arbetar för att människor med

funktionsnedsättningar av olika slag ska få bättre förutsättningar genom en mer användbar teknik,

nya designkoncept och nya individnära former för lärande. Vårt samarbete med dem startade redan

2011 inom projektet Visualisering inom kulturarvsområdet. Certec ska utveckla den interaktiva teknik

som gör att ett föremål själv kan berätta sin historia när man rör vid det. Deras kontaktnät av

personer som kan olika funktionsnedsättningar kommer att vara till stor nytta för oss. Certec ingår i

en rådgivande samverkansgrupp för projektet. http://www.certec.lth.se/

Studieförbundet Vuxenskolan

Studieförbundet Vuxenskolans regionkontor, med säte i Lund, har sagt sig villiga att hjälpa till att

arrangera de utbildningsinsatser som blir en viktig del av projektet.

Övriga

Konsulter anlitas och arvoderas i olika delar av projektet, såsom dramatiker, filmpedagoger,

författare, kulturpedagoger, syntolkar, kunniga i teckenspråk, filmare, redigerare etc. Samtliga dessa

kompetenser finns i samverkansgruppens nätverk och kommer att vidtalas under projektet.

Fokusgrupper vidtalas i samråd med medlemsföreningar och respektive kommun och kan t.ex.

innehålla personer med synnedsättning, personer med hörselnedsättning, personer utan

förförståelse för föremålen, som inte heller behärskar det svenska språket, familj med

representanter från flera generationer, lärare och äldrepedagoger.

7. Medie- och kommunikationsstrategi Medlemsföreningar och kommuner vidtalas direkt av oss. Fokusgrupperna vidtalas lokalt med hjälp

av föreningarnas och kommunernas kontakter. När färdiga berättelser föreligger i respektive

hembygdsförenings miljö kommer vi att göra marknadsföringsinsatser såväl lokalt som regionalt. Vi

använder oss då att vårt nyhetsbrev, Facebook, hemsidor och pressmeddelanden. Vi kommer också

att se till att projektet beskrivs i hembygdsrörelsens nationella kanaler, såsom i tidskriften Bygd och

natur som ges ut av Sveriges hembygdsförbund, samt att kollegor och styrelser i övriga 26 regionala

hembygdsförbund får kännedom om resultaten. Via regionala forum för professionella

kulturarvsarbetare kommer vi få möjlighet att sprida metod och resultat. Detta gäller t ex

kulturarvskollegium (Region Skåne) och samarbeten inom arkiv, bibliotek och museum (ABM).

8. Uppföljning, utvärdering och kunskapsspridning Vi avser att arbeta med stor transparens. Såväl själva utbildningsinsatserna som det som produceras

inom projektet ska i görligaste mån finnas att ta del av för många, t.ex. andra hembygdsföreningar,

kommuner och kulturarvsinstitutioner. När det gäller utbildningsinsatserna innebär det dels att

Skånes hembygdsförbund och deltagande föreningar kommer att lära för att kunna lära vidare inom

12

hembygdsrörelsen och dels att vissa utbildningsinsatser kommer att filmas, redigeras och göras

tillgängliga online.

Det som produceras inom projektet ska tjäna som goda exempel för andra och finnas tillgängligt

online. En digitalt distribuerad utställning säkrar ytterligare spridning för dem som inte kan eller vill

åka till direkt berörda medlemsföreningar. Ett utbildningspaket med handledningar och

instruktionsfilmer garanterar att arbetssättet kan mångfaldigas och spridas nationellt. Ett avslutande

seminarium för samtliga medverkande samt eventuellt ytterligare ett seminarium för andra inom

kulturarvssektorn planeras för att sprida resultaten. I förlängningen hoppas vi att många samlingar i

Skåne, såväl medlemsföreningarnas som andras, kan tillgängliggöras och förstås bättre.

Varje utbildningsinsats kommer att utvärderas med deltagarnas hjälp, muntligt (enskilt eller i

gruppdiskussioner) eller skriftligt (med hjälp av t ex enkäter), i direkt anslutning till respektive kurs.

Detta för att vi ska veta att metoden, likväl som resultatet, är värd att sprida vidare. I

produktionsfasen utvärderas arbetet kontinuerligt i och med att fokusgrupper rådfrågas. Naturligtvis

ska också slutanvändaren, den ”vanliga” besökaren tillfrågas om resultatet. Detta sker t ex med hjälp

av en enkät eller en gästbok hos respektive förening. Den rådgivande samverkansgruppen har med

sina samlade kompetenser, en stor och viktig roll i utvärderingsarbetet.

Se i övrigt punkten 4.

9. Projektets långsiktiga påverkan och hållbarhet Vi tror oss, som sagt, kunna nå många fler efter att projektet avslutats, också utanför Skånes gränser.

Gentemot medlemmarna kommer vi att aktivt arbeta vidare med att sprida resultat och metod långt

efter projektets slut. Det som föreningarna eventuellt kommer att producera kan finansieras av dem

själva eller i samarbete med respektive kommun, detta eftersom vi ska eftersträva att hitta metoder

för produktion av film, ljud, text etc. som är såväl enkla som billiga. Se i övrigt punkterna 1, Projektets

relevans för målgruppen samt 8.

10. Budget

Sökta bidrag

• PostkodStiftelsen: 1 060 000 SEK. Beviljat.

• Region Skåne: 530 000 SEK

250 000 SEK beviljade våren 2017.

280 000 SEK söks nu.

• Sten K Johnsons stiftelse: 155 000

Avslag

• Sparbanksstiftelsen Skåne: 155 000.

Avslag

13

Budget

Projektets totala budget: 1 590 000 SEK. Se bifogat Excel-dokument.

Medfinansiering samverkansparter

FilmCentrum Syd, Författarcentrum Syd och Centrum för dramatik Syd bidrar till projektet genom att

utan kostnad delta i möten två gånger i halvåret. Vi avser att i högsta möjliga grad använda befintliga

resurser i respektive kommun (lokaler, utrustning, kompetenser) för att hålla nere kostnaderna, men

också för att stärka banden mellan medlemsföreningarna och respektive kommun. Deltagande

föreningar kommer att bidra med sin ideella tid i projektet. Omfattningen är svår att beräkna innan

projektstart men noteras under projektets gång.

11. Om full finansiering ej uppnås

Om projektet inte uppnår full finansiering enligt budget kommer några utbildningar att utgå.

Vi måste också avstå från de insatser som är avsedda att sprida projektets metod och resultat;

produktion av online-utbildningar och handledningspaket, spridningsseminarium för andra

kulturarvsaktörer och slutseminarium för deltagare samt den digitalt distribuerade utställningen.

Maria Casagrande, 2018-01-31