Miorita -Odödlighetens källa

Victor Ravini

Odödlighetens källa

Miorita,

Miorița är en urgammal rumänsk folkdikt.

Enligt den österrikiske litteraturteoretikern Leo Spitzer

är Miorița en av världslitteraturens största klassiker.

Det rör sig om en kort och tillsynes enkel dikt, som har spelat

en avgörande roll i tillblivelsen av nationalstaten Rumänien,

men också i EU:s och NATO:s utvidgningspolitik, i politiska

konflikter i och utanför Rumänien. Hur kommer det sig

att dikten skapat så stora kontroverser i och utanför Rumänien

och att flera betraktar den rent av som skadlig?

Handlar dikten om rånmord, hämnd, rättmätig avrättning eller

något helt annat? Är fåraherdens öde tragiskt eller lyckligt?

Vad är diktens mångtusenåriga budskap?

foto: Sinziana Ravini

703881

ISBN 978-91-637-0388-1

9 789163

MioritaOdödlighetens källa

’

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida I

Victor Ravini

MioritaOdödlighetens källa

’

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida III

Mångfaldigandet av innehållet i denna bok, helt eller delvis,är enligt lagen om upphovsrätt av den 13.12.1960 förbjudet.Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryck,kopiering, bandinspelning, digitalisering etc.

Mioriţa - Odödlighetens källa

© 2012. Victor Ravini

Omslag, grafisk form och typografi: Victor Ravini

Tryck: Publit, Stockholm 2012Carpati Publishing, Gothenburg www.ravini.euISBN 978-91-637-0387-4

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida IV

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord 1Mioriţa i gammal svensk översättning av C V A Strandberg 3Mioriţa på originalspråk och i ny svensk översättning 9

Kapitel 1. Mioritas betydelse och dess plats i världslitteraturen 171. Mioriţas politiska och poetiska innehåll 172. Mioriţas roll i rumänsk kultur och dess genombrott i världen 183. Allmogekulturen i rumänsk kulturhistoria 194. Mioriţa och politiken 215. Från källvärde till representativitet 23

Kapitel 2. Gammal och ny forskning 311. Från misstankar till missbruk 312. Motstridiga ställningstaganden 323. Tolkningar utifrån bibeln och marxism-leninism 354. Fochis folkloristiska och etnografiska synvinkel 365. Historiens terror och kosmisk kristendom 416. Mircea Eliades bidrag till Mioriţas forskning 467. Forskningsläget efter Eliade 538. Retrospektiv och framåtblick 549. En ny ansats, metod 5610. Nya frågeställningar 5911. Skiljepunkter 6112. Originaltext, översättningar och litteraturval 62

Kapitel 3. Religionsvetenskapliga teorier, definitioner och analytiskt ramverk 771. Begränsat liv upphöjs till oändligt liv 772. Religionen är folkets största andliga alster 783. Religionen är hjärtat i en hjärtlös värld 804. Människan reser sig över materien 815. Självuppoffringen är ett sätt att föreviga sig i historien 846. Totemismen är ett både religiöst och socialt system 857. Förindoeuropeiska aspekter 858. Växelverkan mellan samhälle och religion 879. Självets sammansmältning med gudomligheten 8710. Världsalltets ordning har kraften av en orubblig lag 8811. Genom ritualen anpassar sig människan

till den övernaturliga världens lagar 8912. Religionen kan stödja eller underminera samhället 91

Miorița - odödlighetens källa V

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida V

13. Mysticismen är den primära formenav modern och privatiserad religiositet 92

14. Yttre erfarenheter assimileras till inre psykiska händelser 9315. Övergången från en värld till en annan 9316. Yttre händelser är inre händelser 9417. Analoga bilder beskriver en imaginär verklighet 9718. En oförglömlig erfarenhet 9919. Upplevelsen av kunskap om det fördolda är outsäglig 10020. Vanligt rationellt tänkande och mystikens suprarationalitet 10121. Erfarenheten av mystik är kunskapsbärande 10222. Religiös medvetenhet och kulturell kontext 10323. Traditionsbrytande personer med karismatisk auktoritet 10424. Individens roll i bedömningen av den religiösa sanningen 10425. Mysticismen, liksom individualismen,

är en högst individuell form av opposition 10526. Ensamheten ger djupare andlig gemenskap 10627. Religionen är ett försök att fly dödshotet 10728. Människans odödlighet 10729. Själens hemlighetsfulla djup 10830. Människornas gemenskap med naturen

och människans gudomliga natur 109

Kapitel 4. Mordets juridiska eller religiösa legitimitet 1151. Forskningens juridiska orientering 1152. Dödsstraff för heltäckande kriminalitet 1163. Motstridiga uppfattningar om ett grundläggande ord: lege 1194. Den religiösa betydelsen av ordet lege 1235. Fåraherdarna använder lagen lege och aldrig pravila 125

Kapitel 5. Den kosmiska lagligheten 1311. Rumänsk lege och grekiskt nomos 1312. Lag och världsbild 1333. Den religiösa lagens modifiering 136

Kapitel 6. Kaos och kosmos 1431. Liturgisk dramaföreställning 1432. Fåraherdens relation till världsalltet 1443. Syftet med offret 151

Kapitel 7. Brödraskap och utanförskap 1691. Fåraherdens egenskaper 1692. Fåraherdarnas släktskap 1783. Fåraherdens främlingskap 184

VI Victor raVini


Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida VI

Kapitel 8. Offerriten 2031. Avrättningssättet och mordvapnen 2032. Tiden för mordet 2123. Begravningsplatsen och begravningsföremålen 217

Kapitel 9. Har fåraherden mördats? 2331. Mordet i modus presumtiv 2342. Fåraherden anbefaller att bli mördad 2393. Mordet i modus indikativ tempus dåtid 245

Kapitel 10. Måltidsmetaforen 2611. En talande rådjurskid ersätter människooffret 2612. Beslutet tas under en sista måltid 2633. Rituell förtäring 2644. Helhetsbild och komparativt perspektiv 267

Kapitel 11. Etiska modeller 2751. Lagbunden etik 2762. Måletik 2763. Situationsetik 2774. Fåraherdarnas värdegrund 278

Kapitel 12. Matriarken och genusperspektivet 2851. Tidigare forskning 2852. Moderns auktoritet 2863. Moderns religiösa kompetens 2904. Offerritens effekt på matriarkatet 2945. Neolitiska nyheter 298

Kapitel 13. Verkliga djur eller fabeldjur? 3131. Vad symboliserar fåren? 3142. Vad symboliserar lammet? 3163. Vad symboliserar vakthunden? 330

Kapitel 14. Gudomlighetens uppenbarelse (hierofanin) 3431. Den åtråvärda flickan på berget 3432. Majorens dotter 3453. Flickan på berget och himmelsgudinnan 3454. Från kosmisk till kunglig status 3465. Lägre social status med vidmakthållna solsymboler 347

Kapitel 15. Gestaltens modifiering 3571. Solsymbolerna har modifierats 3572. Den mytologiska bilden omdanad 3593. Metaforernas skiftning från ljus till mörker 361

Miorița - odödlighetens källa VII


Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida VII

Kapitel 16. Död-bröllop allegorin 3691. Tidigare forskning 3692. Begreppsdefinitioner 3733. En ny utgångspunkt 375

Kapitel 17. Det heliga bröllopet (hierogamin) 3811. Perspektivskifte i allegorin om död och bröllop 3812. Allegorins dolda mening 3833. Omskakande hemlighet, övermäktig och fascinerande 385

Kapitel 18. Vem är vem? 3891. Tidigare forskning 3892. Huvudgestaltens identitet 3903. Den åtråvärda brudens identitet 3944. Brud-själens skepnader 396

Kapitel 19. Enhetsupplevelsens villkor 4011. Dödens metafor och metaforens död 4012. Fåraherdens död i bildspråk 4043. Fåraherden förverkligar sitt väsen 4064. Förväxlingen mellan mythos och logos 408

Kapitel 20. Fåraherdens psykologiska erfarenhet 4131. Kunskapens yttersta mål 4132. Fåraherdens vision jämförd med andras visioner 4163. Allegorins mångfaldiga nivåer 4294. Fåraherdens yttre och inre värld 4355. Gudomen förmänskligad

och människan gudomliggjord 436

Kapitel 21. Tradering och modifiering 443

Kapitel 22. En relativ datering av innehållet i Miorita 4471. Tidigare forskning 4472. Element som kan relateras till indoeuropéer 4483. Aspekter som inte kan relateras till indoeuropéer 4574. Datering utifrån genusperspektivet 460

Kapitel 23. Diskussion 471Sammanfattning av frågeställningar och slutsatser 471Nya frågeställningar 476

Kapitel 24. Omvärdering 477

Böndernas egna utsagor om Miorita 481

Litteraturförteckning 493

VIII Victor raVini


Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida VIII

Min far

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida IX

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida X

Denna bok är en liten gåva till Solaltaret i Sarmisegetuza i Karpaternatill åminnelse av över en miljon rumänska militärer som offrat sina liv i kriget mot rysk kommunism och tysk nazism,

tusentals rumäner som offrat sina liv för att störta kommunismens sista fäste i Europa,

världens alla militärer som offrat sina liv för att försvara människovärdet,

alla som offrat sina liv för rättvisa, kunskap och humanism,

alla som i livet eller i döden har erfarit den yttersta sanningen om människans väsen,

alla människor som offrats av andra människoroch

alla som kommer att lida orättvisor av något slagi någon religions eller lags namn.

Victor Ravini

”Mänskligheten består av fler döda än levande.”

(L’humanité se compose de plus de morts que de vivants.)

Auguste Comte (1798 - 1857)

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida XI

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida XII

Motto:

”Endast genom vår bondekultur kommer vi att betyda någonting fördenna stora omvärld. Med Västerlandets vapen kommer vi aldrig att slåVästerlandet och det kommer att ta mycket tid tills vi upphör vara en karikatyr eller i bästa fall en betydelselös kopia av Västvärlden.”

(Constantin Brăiloiu till rumänska ungdomar mellan första och andra världskriget)

Jag vill här uttrycka min högsta aktning till samtliga tidigare forskare av Mioriţa och min varmaste tacksamhet till Gudmar Aneer professor i religionsvetenskap – som sattemig på forskningsspåret, Folke Josephson professor emeritus – för värdefulla synpunkter, Dan Shafran chefbibliotekarie vid Kungliga Biblioteket i Stockholm, Joakim Svensson,Carl Forsberg, Andrés Stoopendaal och Anna Holknekt – för redaktionell assistans, Iosif Cheie-Pantea, Eugen Todoran, Deliu Petroiu, G I Tohăneanu, Gheorghe Ivănescu, Victor Iancu, Ignat Bociort – professorer i Timişoara, Ildico Achimescu, Darie Magheru,Radu Theodoru, Herta Spuhn, Victor Ivanovici, Tudor Oprea, Corneliu Stroe, CorneliusRicman, Radu Ricman, Adrian Şoldea Chevalier de l’Ordre des Palmes Académiques,Arne Ruth, Johan Öberg, Lars Rönnmark, David Karlsson, Lars Fyhr, Gunnar D Hansson, Lars Branegård, Ann-Marie Berggren, Inger Johansson, Björn Sandmark, Kristina Bartley,Håkan Bäck, Kenth Eliasson, Gunnel Pålsson, Pia Wretlind, Birgitta Ringström, Ingegärd Magaji, Gunila Wrethén Johansson, Sándor Szilágy, Gerhard Czejka, Virgil Craiu,Constantin Stihi-Boos, Adrian Fochi, Virgil Medan, Alexandru Balaci, Virgil Carianopol,Tudor Voinea, Romulus Vulcănescu, Silvia Chiţimia, Simion Pop, Mariana Sipoș, Mişu Sipoş, Marin Sorescu, Dan Tărchilă, Domnica Filimon, Mircea Sântimbreanu, Laurenţiu Ulici, Dumitru Trancă, Nicolae-Paul Mihail, Ion Musceleanu, Doru Musceleanu,Dacia Guglielmetti, Florin Iaciu och till oräkneliga andra onämnda men inte glömda för deras stöd. Ett skärskilt tack till Ileana Iaciu gymnasielärare i Caracal – ringrazio per tútto –och till min dotter Sinziana Ravini för hennes värdefulla rådgivning.

Victor Ravini

Constantin Brailoiu

Bukarest 1893 - Genève 1958

har grundat etnomusikologin och varit dess eldsjäl på internationell nivå

har grundat Rumänska tonsättares sällskap (1920)

har grundat Arkivet för folkmusik i Bukarest (1928)

har grundat Les Archives Internationales de Musique Populaire i Genève (1944)

(Grand Dictionnaire Encyclopédique Larousse 1982:1459)

Miorița - odödlighetens källa XIII

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida XIII

Sfinxen i Bucegi i Karpaterna, augusti 1985

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida XIV

FÖRORD

Vad är orsaken till att Mioriţa som anses vara Rumäniens främsta alster,alltid orsakat så mycket rabalder? Nu har det gått så långt att man över-väger ta bort den ur böckerna. Hur kommer det sig att ett av de stora klas-siska verken i världslitteraturen nu blivit förkastad i sitt eget land?

Mioriţa härstammar från urtidens befolkning och är den mest spriddafolkdikten och den som bidragit allra mest till språkets enhet. Mioriţa harblivit ett stridsäpple i de akademiska diskurserna som knappast riktarsig till det folk dikten vänder sig till. Den har tagits upp som argument ipolitiska konflikter och i eliternas manipulationer. En nationaldikt brukarena folket. Hur kommer det sig att denna splittrar?

Det rumänska folkets och språkets tillkomst är en gåta för vetenska-pen. Rumäniens namn kommer från Romarriket som erövrade en del avdet gamla kungadömet Dacia. Det var det sista landet som erövrades ochdet första som övergavs. Romarna skulpterade ovanligt många statyersom avbildar dakerna. De pryder numera oräkneliga museer, öppna pla -tser och privata samlingar i hela världen. De besegrade dakerna brukarse sorgsna ut, men poserar som stolta segrare. Vår tids rumänska bönderbrukar fortfarande klä sig som dakerna på Trajanus pelare i Rom. Vadsäger det om tidens gång?

En del rumäner betraktar landets namn som ett politiskt misstag, eftersom bara en liten del av Rumänien införlivades i Romarriket. Detsägs att Rumänien är en latinsk ö i ett slaviskt hav. Hur kan då rumän -skan stå närmare det latinska språket än alla andra romanska språk? Hurkommer det sig att rumänskan talas som en enhetlig dialekt även utanförden gamla provinsen, i Bessarabien och i Ukraina? Varifrån kommer denurgamla bondekulturen, deras myto logiska sagor, folkdikter, -musik och -danser? Varifrån kommer fåraherdarnas och Rumäniens nationalsport”oina” som är förvånansvärt lik baseboll, men mycket äldre?

Jag härstammar från en bonde och en stadsbo som läste tillsammanspå universitetet i Bukarest. På deras bröllop satt bönder och stadsbor vidsamma bord och hade var sitt bordsskick. Landet var i krig mot Sovjet.Min far blev inkallad och dödades av en rysk kula. Jag har ärvt hans böcker. Jag har vandrat mycket i Karpaterna och rest över hela landet,arbetat med alla sorters människor i många sammanhang.

Det här är en anspråkslös bok, på spaning efter den förlorade enkel-heten. Boken är ett försök att hitta mina egna rötter, mina förfäder och

Miorița - odödlighetens källa 1

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 1

2 Victor raVini

sanningen om mitt folks viktigaste litterära mäster verk – Mioriţa – obegripligt baktalat i likhet med flera av dess forskare.

Några av Rumäniens främsta akademiker har vantolkat national-poemet. De menar att dikten skildrar en verklig händelse och att huvud-gestalten är inåtvänd, pessimistisk, resignerad, fatalist, modfälld ochverklighetsfrämmande, vilket betraktas som typiskt för hela det rumänskafolket. En del felaktiga tolkningar har gjort att nationalskalden NichitaStănescu kallade Mioriţa ”det nationella svårmodets skola”.

En rumänsk akademiledamot – etnologen Romulus Vulcănescu – mo-tiverar mordet på fåraherden i dikten med anklagelser om ”mord, stöld,bedrägeri, förtroendemissbruk, hierarkisk olydnad, förräderi, önskan attseparera sig från yrkesgemenskapen, försummelse i arbetet, vägran attintegrera sig i arbetstraditionen” (Vulcănescu 1970:222-234). Vidare sägerhan att bönderna har en mycket labil omdömesförmåga och de inkluderari begreppet förräderi allehanda verkliga eller fiktiva illgärningar (id:230).Fåraherdens falska porträtt som pessimist, fatalist och feg fortsätter be-skugga landet.

Jag har svårt att förstå en del eliters förakt mot det egna folket. De bru-kar fördöma alla som har en annan uppfattning om dikten och anklagarsina motståndare för att vara folkets fiender. Jag kan tänka mig att minbok kommer att irritera en och annan akademiker, men det är ett pris jagär beredd att betala.

Jag vill med denna bok göra Mioriţa mer tillgänglig för svenska läsare,tvätta fåraherdens porträtt nedsvärtat av en del akademiker och undan-röja de manipulativa teorierna som framställer rumänerna som duma,som skulle hålla tyst och underkasta sig auktoriteter.

Min analys riktas mindre till de som läst mer än jag, och mer till desom fortfarande kan lika litet som jag, alltså till den breda allmänheten.För dem som aldrig varit i Karpaterna vill jag med bilderna visa fåraher-darna. De har skarpsinniga ögon, brutna tänder och de kan sin sak. Detär folket vars förfäder skapat Mioriţa och lämnat den i arv till oss: rumä-ner, européer och människor i hela världen.

Brancusis barndomshus

MIORITA



MIORITA I GAMMAL SVENSK ÖVERSÄTTNING

AV CARL VILHELM AUGUST STRANDBERG

C V A Strandberg

1818 - 1877

poet,

ledamot i

Svenska Akademien


4 Victor raVini

MIORITA



MIORITA I GAMMAL SVENSK ÖVERSÄTTNING AV C V A STRANDBERG


6 Victor raVini

MIORITA



MIORITA I GAMMAL SVENSK ÖVERSÄTTNING AV C V A STRANDBERG


Cioban din Sibiu – 1927



MIORITA PÅ ORIGINALSPRÅK OCH I NY SVENSK ÖVERSÄTTNING

AV ALECSANDRIS VERSION

Pe-un picior de plai, Vid bergets fot,Pe-o gură de rai, vid paradisets port,Iată vin în cale, går på vägenSe cobor la vale ner till dalen

5 Trei turme de miei tre fårahjordarCu trei ciobănei. med tre herdar.Unu-i moldovan, En är från MoldavienUnu-i ungurean en är från TranssylvanienŞi unu-i vrâncean. och en är från Vrancea.

10 Iar cel ungurean Men transsylvanenŞi cu cel vrâncean, och vranceanenMări, se vorbiră, talade sinsemellan,Ei se sfătuiră de rådslogPe l-apus de soare vid solnedgången

15 Ca să mi-l omoare ska de dödaPe cel moldovan min moldavCă-i mai ortoman, ty han är tapprare,Ş-are oi mai multe och har flera fårMândre şi cornute, vackra och med horn,

20 Şi cai învăţaţi vältränade hästarŞi câini mai bărbaţi. och modigare hundar.Dar cea mioriţă Men det lilla lammetCu lână plăviţă, med gul ull,De trei zile-ncoace har sedan tre dagar

25 Gura nu-i mai tace. inte varit tyst.Iarba nu-i mai place. Hon tycker inte om gräset.– Mioriţă laie, – Lilla svarta lamm,Laie, bucălaie, svart, med svart mule,De trei zile-ncoace sedan tre dagar

30 Gura nu-ţi mai tace. är du inte tyst.Ori iarba nu-ţi place, Tycker du inte om gräset, Ori eşti bolnăvioară, eller är du sjuk,Drăguţă mioară? kära lilla lamm?– Drăguţule bace, – Kära herde,

35 Dă-ţi oile-ncoace, för dina får hitåt,La negru zăvoi till en mörk dungeCă-i iarbă de noi ty det är gräs för ossŞi umbră de voi. och skugga för er.Stăpâne, stăpâne, Ägare, ägare,

40 Îţi cheamă ş-un câne, Kalla också en hund,


10 Victor raVini

MIORITA

Cel mai bărbătesc den modigaste,Şi cel mai frăţesc, den mest broderlige,Că l-apus de soare ty vid solnedgångenVreau să mi te-omoare vill de mörda dig

45 Baciul ungurean herden från Transsylvanien Şi cu cel vrâncean! och denne från Vrancea!– Oiţă bârsană, – Lilla får,De eşti năzdrăvană, om du är förtrollad, Şi de-a fi să mor och om jag skulle dö

50 În câmp de mohor, på en äng med blommor,Să spui lui vrâncean säg till vranceanenŞi lui ungurean och till transsylvanenCa să mă îngroape att de ska begrava migAici pe-aproape nära här

55 În strunga de oi vid fäbodenSă fiu tot cu voi; så att jag ska vara med er;În dosul stânii, bakom fäbodenSă-mi aud cânii. ska jag höra mina gårdvarar.Aste să le spui, Tala om detta för dem.

60 Iar la cap să-mi pui Och vid huvudet ska du placeraFluieraş de fag min flöjt av bokMult zice cu drag; som talar kärleksfullt;Fluieraş de os, flöjt av ben,Mult zice duios; som talar sorgset;

65 Fluieraş de soc flöjt av fläderträMult zice cu foc! som talar eldigt!Vântul când a bate, Vinden blåser,Prin ele-a răzbate tränger genom demŞ-oile s-or strânge, och fåren skulle samlas,

70 Pe mine m-or plânge de skulle sörja migCu lacrimi de sânge! med tårar av blod!Iar tu de omor Och om mordetSă nu le spui lor. ska du inte berätta för dem.Să le spui curat Du ska säga rent av

75 Că m-am însurat att jag har gift migC-o mândră crăiasă med en vacker drottningA lumii mireasă, världens brud,Că la nunta mea att vid mitt bröllopA căzut o stea, föll en stjärna,

80 Soarele şi luna solen och månenMi-au ţinut cununa. höll min krans,Brazi şi păltinaşi tallar och lönnarI-am avut nuntaşi, var mina bröllopsgäster,



Preoţi munţii mari, präster stora berg,85 Păsări lăutari fåglarna spelmän

Păsărele mii småfåglarna tusentalsŞi stele făclii! och stjärnorna facklor!Iar dacă-i zări, Och om du skulle se,Dacă-i întâlni om du skulle träffa

90 Măicuţă bătrână gammal morCu brâul de lână, med ullskärp,Din ochi lăcrămând tårdroppande ögon,Pe câmp alergând, springa på fältet,De toţi întrebând fråga alla

95 Şi la toţi zicând: och säga till alla:„Cine-a cunoscut, ”Vem kände till,Cine mi-a văzut vem har settMândru ciobănel, ståtlig herde,Tras printr-un inel? dragen genom en ring?

100 Feţişoara lui, Hans kinder,Spuma laptelui; mjölkvita;Mustăcioara lui, hans mustasch,Spicul grâului; veteax;Perişorul lui, hans hår,

105 Pana corbului; korpens fjäder;Ochişorii lui, hans ögon,Mura câmpului?” björnbär?”Tu mioara mea Du mitt lilla lammSă te-nduri de ea du ska känna med henne

110 Şi-i spune curat och säga rent avCă m-am însurat att jag har gift migC-o fată de crai, med en kungadotter,Pe-o gură de rai. vid paradisets port.Iar la cea măicuţă Och till denna mor

115 Să nu-i spui drăguţă, ska du inte säga, kära får,Că la nunta mea att vid mitt bröllopA căzut o stea, föll en stjärna,C-am avut nuntaşi att jag haft bröllopsgästerBrazi şi păltinaşi, tallar och lönnar,

120 Preoţi munţii mari, präster stora berg,Păsări lăutari, fåglar spelemän,Păsărele mii småfåglar tusentalsŞi stele făclii! och stjärnor facklor!

MIORITA PÅ ORIGINALSPRÅK OCH I NY SVENSK ÖVERSÄTTNING






”Sedan tre dagarÄr du inte tyst.”



KAPITEL 1. MIORITAS BETYDELSE OCH DESS PLATS I VÄRLDSLITTERATUREN

Dikten Mioriţa är texten av en urgammal herdesång. Ramberättelsen ärenkel: ett litet lamm som heter Mioriţa avslöjar för en fåraherde – enrumän från Moldavien – att han kommer att bli mördad. Hans kompan-joner – från Transsylvanien och sydöstra Karpaterna – har beslutat mördahonom vid solnedgången. Lammet uppmanar fåraherden att kalla på sintappraste vakthund. I stället för att försvara sig eller fly, berättar han förlammet hur han vill bli begravd och vad lammet ska säga till de andra.Varför ger fåraherden upp så lätt? Vad döljer sig bakom hans attityd?

1. MIORITAS POLITISKA OCH POETISKA INNEHÅLL

Mioriţa upptäcktes i Rumänien i mitten av 1800-talet, när landet ännuinte fått sin nuvarande form. Området var uppdelat i tre imperier. Fåra-herdarna i dikten härstammar från dessa tre provinser. Detta verkadevara något skumt. Rumänerna revolterade ständigt mot utländska ochinhemska förtryckare och folkets upproriska kynne har aldrig avtagit,men detta stämde inte med handlingen i dikten. Fåraherdens attityd an-sågs vara onaturlig.

Mioriţa blev både censurerad och förfalskad före andra världskriget.Kommunisterna åberopade den först, förbjöd den sen i skolan, för attslutligen tillåta den igen. Efter kommunismens fall diskuteras på nytt huruvida man borde förbjuda Mioriţa i skolan eller inte. Dikten ansesvara djupt deprimerande, skadlig för individen och för nationen. En delforskare vill förändra diktens innehåll. Jag återkommer senare till dennadiskussion.

Vad handlar Mioriţa om? Det handlar om ett planerat mord som aldriggenomförs. Det poetiska innehållet är oerhört komplicerat och har tolkatspå olika sätt. Dikten ställer oräkneliga frågor till litteraturvetenskapenoch andra vetenskaper och man har sällan fått tillfredställande svar.

Handlingen äger rum i ett paradisiskt landskap. Harmonin störs avtvå fåraherdar som planerar mörda huvudgestalten. Lammet kan talaoch förvarnar sin ägare om sammansvärjningen. Trots förvarningen görhan ingenting för att försvara sig. Han har inget annat önskemål än attbli begravd på berget nära sina djur och ha sina flöjter med sig.


18 VICTOR RAVINI

Fåraherden förbjuder lammet att berätta för andra om hans död. Lam-met ska säga att han har gift sig med ”solens syster”, ”världens drott-ning”, att hela naturen var med på bröllopet och att en stjärna föll frånhimlen. Fåraherdens förbluffande attityd har skapat stora kontroverser irumänsk kulturdebatt och till och med politiska stridigheter.

Dramat spelas upp i en opreciserad tid i Karpaterna. Förutom de trefåraherdarna och deras djur finns det inga andra där. Det finns inga bo-sättningar, ingen antydan om samhälle förutom fåraherdens mor ochinga föremål förutom hans flöjter. Atmosfären är uråldrig och stilen ärkorthuggen och gåtfull.

Herden bemöter dödsbudet genom att leverera en poetisk vision omuniversum. Han är rik, förnuftig, robust och i sina bästa år. Hur kommerdet sig att han som är så stark och begåvad, ger upp så lätt? Bönder bru-kar tänka på vad de säger för att inte säga vad de tänker. Han kanskesäger något som han inte menar, och vad han menar säger han inte. Vadär diktarens budskap till världen? Vad kan böndernas urgamla förnuftsäga oss i dag?

2. MIORITAS ROLL I RUMÄNSK KULTUR OCH DESS GENOMBROTT I VÄRLDEN

Professor Ernest H Latham Jr (1999), specialist på Rumäniens historia ochkulturattaché vid USA:s ambassad i Bukarest under det kalla kriget, skri-ver att Mioriţa definierar den rumänska mentaliteten och kulturen. Enligthonom har Mioriţa lika stor betydelse för det rumänska självmedvetandetsom Iliaden och Odysséen för greker, El Cid för spanjorer, Beowulf för ang-losaxare eller Nibelungenlied för tyskar. De är alla representativa litteräraverk med rötter i de gamla samhällena före skriftens tillkomst.1

Enligt Latham (1999:6-7) publicerades Mioriţa i London 1853 översattav E G Grenville, i Paris 1854 översatt av Jules Michelet, i Berlin 1857översatt av Wilhelm von Kotzebue och i New York 1858 översatt av JamesO Noyes. Latham kände inte till att Carl Vilhelm August Strandberg över-satte Mioriţa och andra rumänska dikter från tyska till svenska mellanåren 1857 och 1861 (Strandberg 1877:98-172). År 2001 fanns det 18 över-

1 The Mioriţa may fairly be described as the great, defining ballad of the Romanian personality and culture. Thus, it ranks in Romanian selfconsciousness with the Iliad and theOdyssey for the Greeks, Beowulf for the Anglo-Saxons, the Lay of the Host of Igor for theRussians, the Ballad of Kossovo for the Serbs, El Cid for the Spanish, or the Nibelungenliedfor the Germans. All of these works provide their respective nationalities with items of natio-nal identity, common symbols that echo through the national culture, common ideals whichinspire and shape the national personality, a common world view which in time infects thenational approach to philosophy, religion, and, not infrequently, history and politics. Theseare all defining works of literature with their roots in pre-literary societies. (Latham 1999:5)

KAPITEL 1. MIORITAS BETYDELSE

Mihai Eminescu

1850 - 1889

Constantin Brancusi

1876 - 1957

George Enescu

1881 - 1955

Ernest H Latham Jr

Jules Michelet

1798 - 1874



sättningar av Mioriţa på franska, italienska 15, tyska 14, engelska 9, ryska8, på finska och andra europeiska språk samt på japanska och arabiska.Det finns sammanlagt 123 översättningar (Ursache 2003).

Författare i Lexikon der Weltliteratur betraktar Mioriţa som en höjdpunkti rumänsk kultur. Den är den viktigaste dikten bland andra urgamla dikterinspirerade av fåraherdarnas liv och har inget utomstående inflytande.Handlingen påminner om Kain och Abel. Lexikonets författare påstår attfåraherdens ”testamente” har ett rikt meta fysiskt innehåll, men förklararinte på vilket sätt. De jämför det med Eminescus dikt Mai am un singur dor.Vidare står det att filosofen Lucian Blaga betraktar det rumänska land-skapet som typiskt och kallar det för ett ”mioritiskt rum” (spaţiu mioritic).2

Mera utförligt kan man läsa i Kindlers Neues Literatur Lexikon somägnar Mioriţa hela två spalter. Leo Spitzer3 bedömer Mioriţa som ett avde största klassiska verken i världslitteraturen.4

3. ALLMOGEKULTUREN I RUMÄNSK KULTURHISTORIA

Allmogekulturen har spelat en avgörande politisk roll i Rumäniens historia. Virgil Constantinescu-Galiceni menar – i min översättning – att:

Romantiken var den viktigaste kulturella epoken i samband med vår nationstillblivelse. Den har utsett det rumänska folket som den auktoriserade agenteni vårt erkännande som nation. Den upptäckte att folkloren var vårt känne -tecken som folkslag och konstaterade det oundvikliga imperativet att återfinna”oss själva” i de djupa lagren av vår nation. Företrädarna för den rumänska romantiken och framförallt de som förberett och genomfört revo lutionen 1848och sedan Unionen 1859 och självständigheten 1877-1878 har affektivt kommitnärmare folklore … De betraktade folkloren som grunden för vår enhet somnation, kapabel att ensam återge vår etniska verklighet. (Constantinescu-Galiceni 1995:XV)

Bondekulturen har en stor betydelse för Rumäniens tillblivelse men ocksåför dess kulturella framgång i världen. George Enescus symfonier göringen skillnad mellan klassisk och folkmusik. Den rumänska kulturenblev världskänd tack vare Constantin Brancusi, Ciprian Porumbescu,Marta Bibesco, Tristan Tzara, Marcel Janco, Eugen Ionesco eller Damian

2 Mioriţa, rumän. Poem, Hauptepisode e. uralten Epos aus dem Hirtenleben ohne fremdeBezeichnungen u. Einflüsse. Ein mit übernatürl. Kräften begabtes Lamm verkündet s. Herrn den Tod. Das dramat. Geschehen erinnert an Kain u. Abel. Das „Testament“ des Hirten, der von zwei Freunden getötet werden soll, wurde in Vollkommenheit desAusdrucks u. metaphys. Erhabenheit nur von Eminescus Gedicht „Mai am un singur dor“erreicht. Nach M. bezeichnet der Philosoph L. Blaga den rumän. Raum als „mioritischenRaum“ (spaţiu mioritic). L: A. Fochi, 1964. (Lexikon der Weltliteratur 1968:1110)3 Österrikisk lingvist och litteraturvetare, den viktigaste företrädaren för den kritiska stilläran. 4 Diese Volksballade, die Leo Spitzer als eine der großen klassischen Schöpfungen derWeltliteratur bezeichnete, gehört zum ältesten rumänischen Kulturgut und zirkuliertejahrhundertelang im Volksmund. (Gabony 1992:120-121)

2. MIORITAS ROLL I RUMÄNSK KULTUR OCH DESS GENOMBROTT I VÄRLDEN

Leo Spitzer

1887 - 1960

Petru Ursache

professor i etnolgi

vid universitetet i Iasi,

Rumänien

Eugen Ionesco

1909 - 1994

Marcel Janco

1895 - 1984

Tristan Tzara

1896 - 1963


20 Victor raVini

Luca, Gheorghe Zamfir, Dana Dragomir, Grigore Leşe och andra, somtog sin inspiration från rumänsk folklore. Elena Văcărescu, Anna de Noailles och Elvira Popesco tog på sig bondekläder som inspireradeHenri Matisses berömda tavla La blouse roumaine år 1940. Kvinnliga te-vepresentatörer i Västeuropa på 1970-talet tog på sig rumänska blusar.Professor Tom Sandqvist (2005) påvisar att några av de främsta represen-tanterna för 1900-talets litterära revolt var rumäner. De inspirerades avbonde kulturen och bidrog till utvecklingen av nya konstnärliga ström-ningar som dadaism, symbolism, essentialism, surrealism, absurdism,lettrism, nihil ism, existentialism – det så kallade rumänska avantgardet.

Mircea Eliade (1972) betonar den rumänska folklorens rötter i för -kristen religion. Han menar att det finns många bevis på att det ”hed-niska” arvet från geto-daker och dako-romare överlevt bland rumäner.5

De urgamla traditionerna i Rumänien har inte undanröjts lika effektivtav kyrkan som i det övriga Europa. Andrei Oişteanu (1989) beskriver situationen i Rumänien på följande sätt i min översättning:

I denna del av Europa skulle det varken varit möjligt eller förnuftigt att föra ett öppet krig mot svartkonster såsom det fördes (…) i västra och centrala Europa (…) Ett liknande korståg fört av den rumänska ortodoxin kunde intevarit möjligt under medeltiden, å ena sidan på grund av kyrkans relativt svagaorganisation, och å andra sidan på grund av den religiösa toleransen som denrumänska ortodoxin hela tiden har bevisat. (…) Ett sådant krig hade inte varitförnuftigt i de rumänska länderna eftersom dess förväntningar kunde ha haftmotsatt resultat och komprometterat själva den kristna doktrinen i folketsögon, som redan utövade ett slags folklig kristendom, med svaga dogmatiskadrag men med starka magiska och hedniska ådror. (Oişteanu 1989:214)

Prästerna härstammade från bönder. De gifte sig med rika bondedöttrar,var solidariska med bondesamhällets intressen och hade sunt bond -förnuft. Ion Aurel Candrea (1928:113-122), lingvist och forskare i folk -loristik, skriver att kyrkan adopterade förkristendomens högtider,gudomar, riter och ikonkult.6

Kristendomen förkunnades på rumänsk mark av St Andreas, den försteaposteln som Jesus kallade till sig. Blaga (1977) menar att kristendomeninte lyckades ta bondesamhället ut från dess förhistoriska kultur. Böndernaanpassade kristendomen till förhistoriens levnadsstil. De anpassade tilloch med den storslagna Bysans kulturen till byns stil (Blaga 1977a:60-61).

Vad gäller den traditionella klädedräkten tog rumänska fascister bonde-kläder ovanpå Järngardets uniformer i strävan efter politisk legitimitet.

5 We have a quantity of proofs that the ‘pagan’ – that is, Geto-Dacian and Daco-Roman heritage survived among the Romanians … (Eliade 1972:67)6 Denna form av förkristet arv är dock inte unik i kristendomens historia. Enligt Feuerbachhar mycket hedniskt material fått kristna stämplar. (Wie im Handel, so herrscht auch Betrug in der geistigen Welt jetzt; Auf den heidnischen Stoff stempelt man: „Christlich”darauf.) (Feuerbach 1960a:368)


Marta Bibescu

1886 - 1973

Elena Vacarescu

1864 -1947

Elvira Popescu

1894 - 1993

Anna de Noailles

1876 -1933



Däremot gjorde den kommunistiska diktaturen allt för att tillintetgörabondekulturen och förvandla bönderna till proletärer. Maktapparatenoch nyckelpositioner bemannades framförallt med bönder som hade för-akt mot skolor, böcker och borgerlig kultur, liksom Ceauşescu som troddeatt han ägde Rumänien och behandlade sitt folk som livegna bönder. Re-sultatet blev att bondekulturen gjorde kommunismen till en parodi7 ochsmåningom tillintetgjorde den inifrån.

Bukarest (Bucureşti) grundades av en fåraherde som hette Bucur (bucurie = stark glädje) och stadens gatunät utvecklades som en över -dimensionerad by. Inte ens diktaturen lyckades ändra mycket på det. Huvudstadens vackraste palats är inspirerade av bondearkitektur.

4. MIORITA OCH POLITIKEN

Det är ganska ovanligt att en dikt används som argument i världspoliti-ken för att skapa en nationalstat. Så snart Mioriţa upptäcktes blev denöversatt och publicerad i Europa och Amerika. Dikten chockerade om-världen och väckte västerlänningarnas förvåning, intresse och sympatiför rumänerna. Mioriţa ansågs definiera folkslaget och stödja rumänernasrätt att bilda sin nationalstat. Denna rätt erkändes av världsmakterna och Rumänien blev nationalstat år 1859 – före andra nationalstater.8

Mioriţa har åberopats i politiska stridigheter i senaten före och efterkommunismen. Såväl fascisterna som kommunisterna motiverade sinapartiprogram med citat ur dikten. Den åberopas nu utanför Rumänien.

De två första raderna i Mioriţa är tryckta på alla banksedlar i Repu-bliken Moldavien, vilket fungerar som en signatur för den nationellaidentiteten och ett avstånds tagande från Ryssland och Ukraina. Republi-ken Moldavien (Bessarabien) är före detta rumänskt terri torium och senare sovjetisk republik till följd av pakten Ribbentrop- Molotov som delade provinsen Moldavien. Rumänerna från Republiken Moldavienidentifierar sig med den offrade fåraherden i Mioriţa och kämpar för åter-föreningen med västra Moldavien, som är kvar i Rumänien.

Båda länderna är medlemmar i FN och har samma nationalflagga. Republiken Moldavien har en av moderlandets heraldiska symboler istatsvapnet, den som står vid örnens hjärta. Mellan 1991 och 1994 hadebåda länderna samma nationalsång. Under denna tid attackerades Republiken Moldavien av Ukrainas och Rysslands arméer. Dikten har

7 ”Den rumänska kommunismen är en blandning av Stalin och Caragiale” enligt VictorIvanovici (i ett samtal med Lars Fyhr i Bukarest 1973).8 Italien 1861, Tyskland 1871, Bulgarien 1878, Norge 1905, Irland 1916, Finland 1917, Estland, Letland, Litauen, Polen, Tjeckoslova kien 1918, Ukraina 1991.

3. ALLMOGEKULTUREN I RUMÄNSK KULTURHISTORIA

Banksedel från Republiken

Moldavien med raderna:

”Pe-un picior de plai,

Pe-o gura de rai…” , solen

och V (segertecknet). På

baksidan finns Trajanus pe-

lare och Brancusis kolumn..

Mot ljus, kolonerna och V

formar ett M (Moldova).

Victor Ivanovici

1946 -


22 Victor raVini

numera förvandlats till ett slagfält för frågor i samband med återför-eningen av Republiken Moldavien med Rumänien, vilket innebär EU:soch NATO:s utvidgning.

Varje år åker tusentals ungdomar från Moldavien till universitet ”i lan-det”, alltså till Rumänien, skriver den moldaviske författaren GrigoreChiper (2003) som publicerar sina skrifter i båda länderna. Den störstadelen av den ekonomiska hjälpen till Moldavien kommer från Rumänien,som själv har svåra ekonomiska problem. Regeringen i Bukarest har er-bjudit republiken Moldavien möjligheten att komma in i EU samtidigt somRumänien. Den kommunistiska regeringen i Moldavien har tackat nej.

President Traian Băsescu har i flera sammanhang sagt att Rumänienoch Moldavien är två självständiga länder med ett folk och måste återförenas på samma sätt som Tyskland. Moldaverna åberopar sitt med-borgarskap i Rumänien, vilket varken Bukarest eller Moskva har upp-hävt. Närmare en miljon arbetsföra har ansökt om rumänskt pass. Dennajuridiska fråga kan varken Bukarest, Moskva eller Strasbourg lösa på ettför alla tillfredsställande sätt. EU:s kommissarie i Bukarest vill att mol-daverna ska få rumänskt pass, vilket förargar regeringen i Moldavien.Detta kan skapa oro på arbetsmarknaden i Rumänien. För en snabbarelösning vill Bryssel att EU ska ge moldaverna inträdesvisum.

Washington har förhandlat för Moldaviens integration i Rumänien –alltså i EU och i NATO. Detta har skapat nervositet i Ryssland. Molda-verna anses på nytt vara offer för en dold agenda.

Mioriţa är återigen en het fråga i rumänsk och europeisk politik.


Gheorghe Zamfir

1941 -

Damian Luca

1911 - 1995

Rumäniens president

Traian Basescu

1951 -

Civila moldaver bommar

och bevakar ett

gräns övergångställe mellan

Moldavien och Ukraina

Grigore Chiper

1956 -



5. FRÅN KÄLLVÄRDE TILL REPRESENTATIVITET

Det sägs att fåraherden föreställer det rumänska folket. Han betraktassom typisk för rumänskt kynne och Mioriţa är representativ för rumä-nernas mentalitet. Jules Michelet var den förste som menade att Mioriţarepresenterade passivism, resignation och fatalism. Jag antar att han för -stod fåraherdens attityd utifrån Stendhals roman Rött och svart och JulienSorels vägran att få hjälp att slippa dödsstraff. Michelet var vän medAlecsandri och med rumäner som deltog i revolutionen 1848 i Paris ochBukarest. Michelets och andra fransmäns sympati för Rumänien kundeförleda rumänerna och de trodde på hans pessimistiska tolkning.

Andra forskare ser dock optimism i dikten. Det finns forskare som an-passar fåraherdens livsfilosofi till olika politiska ideologier. En del går sålångt som att framställa honom som kriminell och värd sitt dödsstraff.Om han är kriminell, hur kan han representera det rumänska folket?

Fåraherden kan vara representativ för rumänska folket i flera avseenden.Han är kreativ både i näringslivet och i konsten. Som företagare produ-cerar han livsmedel, ull och råolja. Ordet fåraherde förekommer i Mioriţasversioner som cioban, baci, păcurar eller pecurar – som på italienska pecoràio.Păcurar kan även betyda någon som utvinner råolja, en produkt som ru-mänska bönder använt sedan urminnes tider. En del fåraherdar blandadebåda yrkena och detta återspeglas i ordets dubbla betydelse.

Han är poet, musiker och skulptör. En gedigen fåraherde täljer självsina flöjter, herdekäpp, spjut, trävaser och bokför sin verksamhet på trä -stavar med en arkaisk skrift. Min analys fokuserar på fåraherdens världs-bild och filosofiska inställning till livet och döden.

Språket begränsar Mioriţa till rumänsk litteraturhistoria, men textensidérikedom och fåraherdens budskap spränger de språkliga barriärerna.Mioriţas budskap kan inte begränsas till en specifik etnicitet såsom tidi-gare forskning gör gällande. Dikten uttrycker ett folks mångtusenårigavisdom, men dess budskap är gränslöst och tidlöst. Dikten behandlar enuniversell problematik och kan därför tolkas utifrån vetenskapliga teoriersom skapats av tänkare utanför den rumänska kulturen.

Jag hävdar att det är en nationell angelägenhet att återta forskningenom Mioriţa, denna gång från ett bredare perspektiv. Detta är en huma-nistisk nödvändighet med övernationella implikationer.

Det är en skyldighet gentemot kulturarvet och världskulturen att föravidare de odödliga fåraherdarnas budskap. Forskningen kan inte endast fokusera på diktens etnografiska aspekt och nationella betydelse. Denmåste undersöka metaforernas dolda mening och deras universella di-mensioner. Jag hoppas att den här boken kan bidra till insikten att Mioriţahar mer att säga omvärlden än vad man tidigare trott.

Drottning Maria

av Rumänien (1914 -1927)

”Drottningen soldat

och diplomat” 1875 -1938

Matisse

La blouse roumaine

Dana Dragomir

1965 -


Bonde från Budesti


Bonde från Arbora


Oina är en urgammal

rumänsk bollsport som på

många sätt liknar baseboll.

Den skapades av

fåraherdar och nämns i ett

dokument från år 1763.

Vid de första olympiska

spelen 1896 erbjöd sig

Rumänien att skicka två

oina-lag. CIO avböjde

erbjudandet med motive-

ringen att oina inte spela-

des i några andra länder.

Oina spelas mest av

landsbor än av stadsbor.

George Pomutz

1818 - 1882

den förste amerikanske

general av rumänsk

härkomst.

Delaktig i det amerikanska

inbördeskriget och vid

inköpet av Alaska.

Vid slutet av kriget fick han

äran att öppna paraden i

Washington på en vit häst.


Ett liknande spel är

”tsurca”. I stället för boll

ska man slå – och andra

ska fånga i luften – en

dubbelspetsig pinne som

snurrar som en propeller.

Båda spelen har namn

som kommer från

fåraherdarnas vardag.


Veckotidningen Radio Romania 8-14 juni 1941.

Under krigstiden satte redaktionen en bild om kärlek på omslaget.

En nation som har sett flera imperier komma och falla

tror mer på kärlekens framtid än på krig och nutid.


Mannen med fullständiga studier i filosofi i Bukarest under kriget

och som valde leva som en filosof.

Vid fotograferingstillfället hade han Hegel i mantelns ficka.

Bönderna som ägde fåren försörjde honom med mat och böcker.

Han behövde inget annat.



Documents

Miorita -Odödlighetens källa