Mjölkkvalitet & Ekonomi

Svensk Mjölks RådgivarSajt, Carolina Nilsson 030410

Mjölkkvalitet & Ekonomi

på gårdsnivå

Carolina Nilsson, mjölkekonomi, Svensk MjölkCarolina Nilsson, mjölkekonomi, Svensk Mjölk


TB 1* inkl rek för 19 gårdar i Kalmar Tjust Husdjur år 2001

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

kr/

ko

*TB 1 skall räcka till kostnader för arbete. Ränta o avskrivning på byggnader och kvot samt mjölkproduktionens del av gårdens samkostnader

TB 1 ska räcka till kostnader för arbete, ränta och avskrivningar på byggnader och kvot samt mjölkproduktionens del av gårdens samkostnader

Källa: Håkan Rietz, Svensk Mjölk

TB 1 inklusive rekrytering för 19 gårdar i Kalmar Tjust Husdjur år 2001


TB 2* inkl rek för 19 gårdar i Kalmar Tjust Husdjur år 2001

-8000

-6000

-4000

-2000

0

2000

4000

6000

8000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19kr/

ko

*TB 2 skall räcka till ränta o avskrivning på byggnader och kvot samt mjölkproduktionens del av gårdens samkostnader

TB 2 inklusive rekrytering för 19 gårdar i Kalmar Tjust Husdjur år 2001

TB 2 ska räcka till kostnader ränta och avskrivningar på byggnader och kvot samt mjölkproduktionens del av gårdens samkostnader

Källa: Håkan Rietz, Svensk Mjölk


Kvalitetsavdrag 2001: 40 Mkr = 1,2 öre / kg

Kvalitetstillägg 2001: 86 Mkr = 2,6 öre / kg

CelltalCelltal

SporerSporer

BakterierBakterier

Lukt & smakLukt & smak

FryspunktFryspunkt

SyrningsegenskaperSyrningsegenskaper

RenhetRenhet


Kvalitetsavdrag Arla verksamhetsåret 2000-2001 (okt 2000-sept 2001)

Summa avdrag kr tot per kvalitets parameterCelltal 7 900 646 39%Bakterier 5 557 811 28%Vintersporer 2 621 108 13%Renhet 1 309 944 7%Fryspunkt 906 779 5%Lukt & smak 773 361 4%Syrning 726 241 4%Sommarsporer 278 655 1%SUMMA 20 074 545

Kvalitetstillägg Arla Verksamhetsåret 200-2001 (okt 2000-sept 2001)

Summa tillägg kr Celltal - 200 (+ 2 öre) 22 267 464Celltal 201-250 (+ 1 öre)4 384 874SUMMA 26 652 338


200

220

240

260

280

300

320

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mjö

lkp

risMilkos nuvarande

betalningssystem

Infördes 1:a Juli 2002

200

220

240

260

280

300

320

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mjö

lkp

ris

Milkos gamla betalningssystem

Successiv ökning av avdraget under en tremånadersperiod

Ackumulering av avdrag under en rullande tremånadersperiod


Arlas nuvarande betalningssystem

200

220

240

260

280

300

320

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mjö

lkp

ris

200

220

240

260

280

300

320

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mjö

lkp

ris

Arlas nya betalningssystem

Införs 1:a Oktober 2003

Successiv ökning av avdraget under tredje och fjärde veckan med anmärkning


Skånemejeriers betalningssystem

200

220

240

260

280

300

320

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mjö

lkp

ris

200

220

240

260

280

300

320

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mjö

lkp

ris

Falköpings mejeris betalningssystem


Månad År 2000 År 2001

J an 181 205

Feb 144 202

Mars 167 223

April 128 272

Maj 80 387

Sept 102 359

Okt 115 279

Nov 378 170

Dec 166 108

Medel 162 245

Fall 1 Celltal

Tusentals celler/ml, medeltal per månadTusentals celler/ml, medeltal per månad

35 kor som producerar 7600 kg per ko och år.


45000

50000

55000

60000

65000

70000

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mån

adsb

etal

nin

g

År 2001

245000 celler i medelvärde

286 öre / kg mjölk

Med en årsleverans på

266000 kg

innebär det en försämring på

17 000 kr eller ca 500 kr/ko!

Fall 1 Celltal Milkos nuvarande betalningssystem

År 2000

162 000 celler i medelvärde



45000

50000

55000

60000

65000

70000

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mån

adsb

etal

nin

g

År 2000



Fall 1 CelltalMilkos nuvarande betalningssystem

Det perfekta året !

< 150 000 celler varje månad



266000 kg

innebär det 11 000 kr

eller ca 300 kr / ko

i extra intäkt!År 2001




45000

50000

55000

60000

65000

70000

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mån

adsb

etal

nin

gFall 1 CelltalFalköpings mejeris betalningssystem

År 2000


304 öre / kg mjölkÅr 2001




266000 kg

innebär det ingen

skillnad i intäkt!


45000

50000

55000

60000

65000

70000

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

Celltal

Mån

adsb

etal

nin

gFall 1 CelltalFalköpings mejeris betalningssystem


266000 kg

innebär det ca 2600 kr

eller 75 kr / ko

i extra intäkt

Det perfekta året !

< 150 000 celler varje månad


År 2000



År 2001




200

220

240

260

280

300

320

0 2 4 6 8 10

Mjö

lkp

ris

200

220

240

260

280

300

320

0 2 4 6 8 10

Mjö

lkp

ris

Arlas nuvarande betalningssystem

Låg halt Förhöjd halt Hög halt

Låg halt Förhöjd halt Hög halt

…av sporer

…av sporer

Ackumulering av avdraget inom en månadsbetalning

Skånemejeriers betalningssystem


Fall 4 Sporer

Klass II vintersporer under tre

månader p g a dåligt ensilage

40 kor som producerar

8500 kg per ko och år


Fall 4 Sporer

Enligt Skånemejeriers betalningssystem är

mjölkintäkten i företaget under ett år

965 000 kronor

Sporproblemet gav ett avdrag på totalt

17 000 kronor

eller 425 kr / ko


Norrmejeriers betalningssystem

Avdragen ackumuleras under rullande tremånadersschema

200

220

240

260

280

300

320

0 100000 200000 300000 400000 500000

Bakterietal

Mjö

lkp

ris

200

220

240

260

280

300

320

0 100000 200000 300000 400000 500000

Bakterietal

Mjö

lkp

ris

Gefleortens mejeriförenings betalningssystem

Avdragen ackumuleras inom en månadsbetalning


200

220

240

260

280

300

320

0 100000 200000 300000 400000 500000

Bakterietal

Mjö

lkp

ris

Gäsene mejeriförenings betalningssystem

Avdragen ackumuleras inom en månadsbetalning


52 kor

8500 kg per ko och år

Fall 3 Bakterier

prov 1 prov 2 prov 3 prov 4

J uni 10' 200'

J uli 10' 60' 250' 10'

Aug 60' 400' 150' 400'

Sept 10' 80' 10'

Okt 250' 10'


Enligt Gäsene mejeris betalningssystem bör

mjölkintäkten i företaget under år 2000 vara

1 313 000 kr

Bakterieproblemet gav ett avdrag på totalt

21 000 kr

eller 400 kr / ko

Fall 3 Bakterier


Aflatoxin i spannmålskrossen - vad kostar det?Aflatoxin i spannmålskrossen - vad kostar det?

• Aflatoxin i mjölken

• Låga aflatoxinvärden i koncentrat och syrabehandlad spannmål på lager

• Skruv som transporterar krossen ej rengjord - höga värden av aflatoxin

30 kor som mjölkar 6600 kg per ko och år

Källa: Kvalitetssäkrad mjölkproduktion, studiehandledning


12 960 kr

1000 kr

10 000 kr

27 000 kr

Mjölk som inte levererats till mejeriet

Besökskostnader länsstyrelsen

Analyser foder

Mjölkanalyser

Aflatoxin i spannmålskrossen - vad kostar det?

Summa: 50 960 kr eller 1700 kr / ko


Kvalitetsproblem i ensilaget - vad kostar Kvalitetsproblem i ensilaget - vad kostar det?det?

• Sänkt avkastning, fler mastiter och sporavdrag

• Ny skörd på sent skördad förstaskörd - varmgång i ensilaget

• Förlitade sig på grönmasseanalyserna

70 kor som mjölkar ca 8000 kg mjölk per ko och år

Källa: Kvalitetssäkrad mjölkproduktion, studiehandledning


Kvalitetsproblem i ensilaget - vad kostar det?

4300 kr

2700 kr

9900 kr

24 675 kr

111 075 kr

Kvalitetsavdrag

Rådgivning och analyser

Fler juverinflammationer

Ökade kraftfoderkostnader

Sänkt mjölkavkastning

Summa: 152 650 kr eller 2200 kr / ko


De biologiska resultatens betydelse för det ekonomiska utfallet

• Avkastning

• Inkalvningsålder

• Kalvningsintervall

• Ins per dräktighet

• Mastitfrekvens

Källa: Johan Samuelsson, God djurskötsel - bättre lönsamhet, Svensk mjölk


Företag bättre än medel * Övriga företag Gränsvärde / medeltal

Antal företag 65 835Medeltalet kor 44 39 39

RRD per ko 21 520 19 560 19 700Resultat före avskr. per ko 15 270 12 960 13 120

Avkastning, kg mjölk 9110 8150 8210Inkalvningsålder, månader 26,6 29,2 29Kalvningsintervall, dagar 376 395 393Ins per dräktighet, antal 1,5 1,69 1,68Mastitfrekvens, procent 10,1 19 18,5

* Företag med resultat bättre än medel för alla de fem faktorerna avkastning, inkalvningsålder, kalvningsintervall, ins per dräktighet samt mastitfrekvens.

De biologiska resultatens betydelse för det ekonomiska utfallet

Källa: Johan Samuelsson, God djurskötsel - bättre lönsamhet, Svensk mjölk


• Uppskatta kostnaderna och de förlorade intäkterna Uppskatta kostnaderna och de förlorade intäkterna som orsakas av det aktuella problemensom orsakas av det aktuella problemen

• Uppskatta kostnaderna och de ökade intäkterna Uppskatta kostnaderna och de ökade intäkterna som uppnås av de åtgärder ni föreslårsom uppnås av de åtgärder ni föreslår

• Klargör de fall där det är ekonomiskt lönsamt att Klargör de fall där det är ekonomiskt lönsamt att långsiktigt förbättra mjölkkvalitén för att uppnå långsiktigt förbättra mjölkkvalitén för att uppnå lägre kostnader och högre intäkter!lägre kostnader och högre intäkter!


Det går inte att sätta kronor på allt…Det går inte att sätta kronor på allt…

• DjurlidandeDjurlidande

• KonsumentförtroendeKonsumentförtroende

• AntibiotikaanvändningAntibiotikaanvändning

• Stress för företagaren och anställdaStress för företagaren och anställda

Documents

Mjölkkvalitet & Ekonomi