Mobbning och kränkningar på nätet – vad skolan kan göra – förstudie av undersökning Göran Englund Social utveckling Februari 2013

1

Mobbning och kränkningar på nätet – vad skolan kan göra är tänkt att fungera som vägledning för personal i skolan.Texten är en uppdatering av samtalsunderlaget från sammanställningen Att mobba kränka och mobba med teknikens hjälp (Social resursförvaltning, 2010). I den rapporten hittar du också stöd för samtal i arbetslag/fokusgrupper i skolan.

Resultat nätmobbning 2012 (s.11) är en preliminär förstudie som innehåller nya

data från 2012 om nätmobbning, mobbning och kränkningar i grundskolan.

Siffrorna är hämtade ur en anonym elevenkät (Olweusenkäten från Olweus

International AS databas) från några grundskolor årskurs 3-9 i Göteborg 2012.

Vi kommer senare med en större genomgång där vi även redovisar andra frågor och

samband mellan de olika formerna av mobbning och kränkningar, samt uppdelningen

mellan pojkar och flickor.

www.socialutveckling.goteborg.se

2

Förord Det har skrivits mycket om hur internet används för att kränka andra den senaste tiden, inte minst efter upploppet på Plusgymnasiet i Göteborg i slutet av 2012. Det tumult som uppstod utanför skolan var en konsekvens av att ett stort antal ungdomar utsatts för kränkningar på det sociala nätverket Instagram. Efter upploppet har det publicerats en rad artiklar i ämnet. Ord som mobbning, kränkningar och näthat har förekommit i rapporteringarna. I en debattartikel i Göteborgs-Posten (17 jan 2012) skrev barn- och äldreministern Maria Larsson att Barnombudsmannen tilldelats ett nytt uppdrag för att få ökad förståelse om mobbning. Maria Larsson vill ha svar på frågor som; Vad är det som driver ett barn att mobba ett annat? Hur upplever den som mobbas situationen? Vad kan skolpersonal, föräldrar och andra göra? Frågorna ska ställas både till de som mobbar och har mobbats. I den här sammanställningen ges förslag och vägledning kring hur skolan kan arbeta med mobbning och kränkningar på nätet. Det är information som bidrar till svaren på Maria Larssons frågor. En av de mer konkreta lösningarna är den vi beskriver på sidan 7, som ett möjligt sätt för alla skolor i Göteborg att samarbeta med föräldrar och elever. Vi presenterar också en förstudie av nya resultat från grundskolan om nätmobbning och förhållandet till kränkningar i allmänhet, som kan bidra till ökad insikt. Göran Englund Social utveckling, februari 2013

3

Innehåll 1. Ny teknik ger nya uttryckssätt ............................................................................................ 4

Mobbning aktiverar en existentiell rädsla ............................................................................. 4

Att vara utsatt för mobbning eller kränkningar via nätet ...................................................... 4

Olika former av kränkningar på nätet .................................................................................... 5

Effekter av mobbning – läs mer ............................................................................................. 6

Skillnader mellan nätmobbning och traditionell mobbning .................................................. 6

Stigmatisering ......................................................................................................................... 7

Maktlekar ............................................................................................................................... 7

Att förebygga .......................................................................................................................... 7

2. Råd till skolan för att motverka kränkningar...................................................................... 8

Workshop med föräldrar ........................................................................................................ 8

Vad kan eleven göra? ............................................................................................................. 8

Vad kan pedagogen göra? ...................................................................................................... 9

Tänk på att… ........................................................................................................................... 9

3. Underlag för samtal med elever ............................................................................................. 9

Samtal som ger ökad förståelse ............................................................................................. 9

Metodiska tips för samtal med elever ................................................................................... 9

Några punkter ...................................................................................................................... 10

Samtal om de pressetiska reglerna ...................................................................................... 10

Samtal med elever om positiva sociala normer ................................................................... 11

Fokus på åskådarens möjligheter ......................................................................................... 11

4. Nya resultat 2012 ................................................................................................................. 12

Medelvärde, högsta och lägsta värde .................................................................................. 13

Definitioner .......................................................................................................................... 13

Totalt 24 skolenheter ........................................................................................................... 13

Resultat ................................................................................................................................. 13

Nya tilläggsfrågorna om nätmobbning ................................................................................ 13

Årskurs 3-6 ........................................................................................................................ 14

Årskurs 7-9 ........................................................................................................................ 14

Kommentar ....................................................................................................................... 14

Former av nätmobbning ................................................................................................... 15

Kommentar ....................................................................................................................... 15

Avslutande kommentar ........................................................................................................ 15

4

1. Ny teknik ger nya uttryckssätt En del av ungdomars socialisering sker idag online. Nätets möjligheter i kombination med ungdomars impulsivitet kan skapa handlingar där konsekvenserna inte alltid går att förutse.

Mobbning aktiverar en existentiell rädsla Mobbningsbegreppet berör några av våra mest centrala mänskliga värden, att få känna sig trygg och känna tillhörighet. Mobbning aktiverar en urgammal och existentiell rädsla att bli utstött. Det raserar våra basala antaganden om oss själva och vår omgivning och kan ge extrem ångest och även sammanbrott i en rad biologiska system. Kanske är det därför vi har fått en skollag som även ger barn och elever rätt att kräva skadestånd om skolan inte stoppat eller har ett aktivt målinriktad arbete för allas lika värde och rättigheter.

Att vara utsatt för mobbning eller kränkningar via nätet Det som tidigare var privat har blivit alltmer offentligt. Det som tidigare utfördes framför ungdomsrummets privata spegel kan nu med teknikens speglas till många fler, en lockelse som kan vara svår att motstå. I vår tidigare undersökning från 2011 uppgav runt 85 procent av de som utsatts (mobbats) på nätet också upplevt mobbing i skolan. (Sambandet mellan mobbning och nätmobbning, 2011). Det var alltså en liten grupp som uppgav att de bara utsattes på nätet. Samma förhållande, men ännu starkare, fanns hos den grupp elever som svarade att de utsatt (mobbat) andra på nätet. Här var det cirka 90 procent som svarade att de även mobbat traditionellt. Kränkningar via nätet ses ofta av forskare som en förlängning av kränkningar och mobbning som barnet redan utsätts för i skolan. Många utsatta barn och ungdomar tror att förövarna inte förstår att det som görs via nätet har en överväldigande negativa påverkan på offret. Det sker inte bara en direkt påverkan på individen utan även den utsattes familj påverkas när de upplever att deras barn blir exkluderat av andra barn. Men även gruppen, klassen och hela skolan påverkas. Bara oron om att kunna utsättas för mobbning eller kränkningar, i vilken form det än sker, kan starta många interagerande krafter i en grupp eller klass. Denna oro kan ligga som en underliggande ton eller rädsla i en grupp. All undervisning påverkas av det sociala medium som undervisningen filtreras igenom. Det utsatta barnet bär med sig upplevelsen var det än befinner sig, oavsett var eller hur personen utsatts. Det finns olika undersökningar hur frekvent nätmobbningen är som visar olika bilder. En del av detta beror på var man har frågat och vem man har frågat, hur man har ställt frågan och vilka svar som finns tillgängliga eller som accepteras. Forskningsbilden och mediernas bild om frekvensen är också lite motstridiga. Forskningsbilden visar att den traditionella

5

mobbningen är vanligare, men att det kan variera stort mellan olika skolor, se sidan 11 för de nya resultaten från 2012. Det finns också olika sätt att undersöka nätmobbning både genom enkäter, fokusgrupper eller enskilda berättelser, som kan vara orsak till att bilderna blir olika.

Olika former av kränkningar på nätet Nedan ges förslag på fyra sätt att kategorisera kränkningar på nätet. (Kategoriseringarna kommer det säkert vridas och vändas på framöver. Händelser på en enskild skola kan dessutom ha inslag från flera olika underkategorier.)

Näthat beskrivs ofta som när någon på nätet ger kränkande kommenterar direkt eller indirekt till personer de inte personligen känner eller träffar.

Kränkningar på nätet riktade mot personal i skolan/förskolan från personer med eller utan direkt koppling till specifik skolan/förskola.

Personal i skolan/förskolan som kränks på nätet av elever eller andra ungdomar och som har koppling till skolan. (Ett uttryck mot skolan som auktoritet.)

Kränkningar på nätet med avsikt att såra någon man känner eller går i samma skola som.

Under den sista kategorin kommer den traditionella skolmobbningsdefinitionen in. Skolmobbningsdefinitionen beskriver när några eller någon under en viss tid utsätter ett annat barn för avsiktliga negativa handlingar. Ordet ”skol” för att skilja det från vuxenmobbning, som kan ha samma uttryck men där maktförhållandet kan spåras tydligare i hierarkier i en organisation. Mobbning skiljer sig från konflikt genom det ojämna maktförhållandet som gör att den ena ”parten” ständigt är förlorare. Kränkning är en enstaka händelse som kränker ett annat barns värdighet. Mobbning är en upprepad ej tillfällig eller enstaka händelse.

Kriterierna för den traditionella skolmobbningen är:

A. Negativa handlingar med avsikt att såra. Kommentar: När det gäller nätet behöver skolan förtydliga hur exempelvis en tillsynes oskyldig publicering av ett smeknamn, en bild eller en kommentar vänner emellan kan användas av någon annan i ett negativt syfte. En sådan situation liknar det som kan hända vid traditionell ryktesspridning.

B. Upprepade negativa handlingar.

Kommentar: När det gäller nätet bör upprepning beskrivas på ett lite annat sätt, upprepning kan lättare göras av andra på nätet.

C. Obalans i makt.

Kommentar: När det gäller nätet behöver det beskrivas tydligare hur obalans i makt kan se ut, men ofta känner den utsatte och den som utsätter varandra.

6

Sedan 2006 har det nya begreppet kränkningar införts i skollagen. Där beskrivs kränkningsbegreppet som att det ska kränka barns eller elevers värdighet. Det finns alltså en förskjutning åt att det är den som utsätts som definierar om det är en kränkning eller inte. En fråga man kan ställa sig är om inte obalans i makt kan göra att den utsatte inte vågar definiera handlingen som en kränkning. De tre mobbningskriterierna kan användas av en pedagog för att förklara för utövaren vad den faktiskt gör. En pedagog kan också avgöra vad som är en kränkning, men det finns ett större utrymme för förövaren att hävda motsatsen.

Effekter av mobbning – läs mer Brås rapport (School Bullying, Depression and Offending Behaviour Later in Life, 2012) sammanfattar vad flera studier kommit fram till vad det gäller effekter av skolmobbning senare i livet. Det finns också rapporter om vilka ekonomiska besparingar samhället kan göra genom att reducera mobbning (The Cost Benefit of Bullying Prevention, A first time Analysis of Savings, Highmark Foundation, 2012) Notera att nämnda rapporter fokuserat på mobbningsbegreppet och inte det bredare kränkningsbegreppet

Skillnader mellan nätmobbning och traditionell mobbning Följande punkter beskrivs ofta som skillnaderna mellan traditionell mobbning och nätmobbning, men många av punkterna ingår i traditionell mobbning. För skolans del är det viktigt vid utredningar om den mobbning man frågar om både situationen på nätet eller i och runt skolan. Viktiga skillnader:

Upprepning ingår i mobbningsdefinitionen. På nätet kan den negativa handlingen repeteras oändlig, 24 timmar om dagen, sju dagar i veckan. Om inte det kränkande budskapet tas bort från nätet kan det besökas hur många gånger som helst av den utsatte och av andra.

Ingen fristad. Tillgång till nätet finns överallt, den är svår att undvika. Det blir möjligt att bli utsatt både utanför och inom skolan, i hemmet eller i fritidsklubben.

Anonymitet. Även om det finns ett riktigt namn bakom kränkningen är det oklart vem som står bakom. Är det flera som ser på när det utförs? Är flera uppkopplade samtidigt? Det kan vara svårt att veta för den som utsätts.

Den utsatte vet alltså inte hur många som sett den kränkande handlingen. Denna känsla av att många kanske vet kan göra det värre.

De som utsätter är ibland helt andra än de som kan göra det ansikte mot ansikte, men troligtvis är denna grupp inte så stor. Det har beskrivits som att nätet ger en möjlighet att ge igen, då man kan uppfatta att man är mer lika på nätet än när man möts i skolan.

Den upplevda anonymiteten kan göra det svårare att inse konsekvenser eller se reaktioner, särskilt för den grupp som hänger på när andra utför negativa handlingar. Det finns inget tydligt uttryck som håller tillbaka attacken. Man ser inte hur personen reagerar som det riktas mot.

7

Det blir utan kontakt ansikte mot ansikte svårare att tolka till exempel vad som sägs eller skrivs. Många ungdomar har nog läst textmeddelanden flera gånger innan de bestämmer sig för om meddelandet innehåller något kränkande.

Det finns ofta ett permanent spår av kränkningen (digitalt avtryck), men försök att undgå detta avtryck kan göras. Det som viskas i en skolkorridor kan lämna ett djupt avtryck hos den utsatte, men ofta är det svårt för den utsatte att ”bevisa” att det har hänt

Åskådarrollen blir diffus. Vid traditionell mobbning talas det om en minskad känsla av ansvar när flera ser på, en utspädning av ansvar till flera än bara ”jag” som ser på. Andra än jag kan nog agera mot detta.

Förstärkt eller försvagad gruppeffekt. Lite samma sak som ovan. Om inga hänger på eller gillar det som sägs uppstår en försvagad effekt. Men den blir förstärkt om många gillar eller bara tittar på utan att ta avstånd. Man skulle kunna tro att det digitala avtryck som finns gör att nätmobbning skulle bli mindre frekvent men tron att ingen annan kan se det som utförs på nätet tycks motverka detta.

Hittills har det varit liten vuxennärvaro på nätet. Men pedagoger blir mer och mer aktiva på nätet. Kanske är det så att få vuxna tycker de kan samtala om nätet med barnen, då det tidigare ofta var barnen som hade mest erfarenhet av nätet.

Forskning har visat hur bilder eller klipp som läggs ut på exempelvis Youtube har en starkare påverkan än de traditionella formerna av mobbning, men det kan vara svårt att reda ut detta då de flesta som blir utsatta blir det på många olika sätt

Upplevelse att kränkningen är välplanerad, inte bara tillfälligt påhittad för stunden, har också beskrivits som ha stark negativ påverkan. Har någon lagt tid och möda på att exempelvis skriva en negativ text eller lagt ut en negativ sång på nätet upplevs det som starkt för det är så välplanerat.

Rädsla att bli av med tekniken om den utsatte berättar. På nätet finns ofta många positiva ingångar för den som utsätts, som gör att det kan finnas en oro för att bli av med sin dator eller mobiltelefon.

Stigmatisering Det har ibland förts fram att mobbningsbegreppet stigmatiserar barn för all framtid att vara mobbad och mobbare. Ett begrepp som de sedan beskriver sig själva med. Samma tankar kring stigmatisering borde kanske gälla för kränkningsbegreppet (kränkt eller kränkare). Troligen hjälper det individen att själv säga ifrån. Det blir lättare att sätta ord på vad de inte vill vara med om.

Maktlekar Maktlekar som kan förekomma i skolor kan tyckas bygga på idén om att en rättvis lek utförs, men det finns en klar negativ maktstruktur som gör att den hör ihop med mobbning. Den här typen av lekar har hittills inte beskrivits finnas på nätet. Men när det som är vanligt i skolan nu även utförs teknikens hjälp, kommer det säkert snart beskrivningar.

Att förebygga Att förebygga kränkningar och mobbning hänger intimt samman med vad skolan gör när det sker faktiska händelser. Elever ser och förstår och tolkar på sitt eget sätt hur vuxna i skolan agerar. Det är också viktigt att pedagoger lyssnar på hur eleverna har resonerat efter att skolan har agerat mot ”mobbningen”.

8

Flera utvärderingar visar att den ”psykologiska linjen”, där man betraktar mobbning som ett övergrepp är ett viktigt synsätt. Det blir då inte adekvat med medlingsliknande åtgärder eller försökt till att praktisera reparativ rättvisa. Det finns visserligen goda försök beskrivna med reparativ rättvisa men det är troligt att det är alldeles för tidskrävande för skolan och som ofta själv saknar kunskap i utförandet. Det blir helt en ganska chansartat utgång om det praktiseras. Det är därför viktigt för skolan att de undersöker om det föreligger en konflikt där båda parter kanske måste bidra till ett bättre klimat eller om det är mobbning då obalansen i makt kommer att påverka försöken till samtal. När det gäller personal som kränks i på nätet av elever i skolan är metoden för gemensamma möten mellan den som utsatts och de som utsätter en lösningsmodell som kan praktiseras.

2. Råd till skolan för att motverka kränkningar

Här följer några övergripande råd till skolan för att motverka kränkningar på nätet. Det handlar om råd där såväl föräldrar som pedagoger och elever involveras.

Workshop med föräldrar Bekymret kring nätmobbning gör att det nu finns stora möjligheter för elever, skolpersonal och föräldrar att gemensamt samarbeta, innan man låser sig i positioner. Vi föreslår att man, efter det stora mediala intresset för nätmobbning i skolan, nu tar tillfället i akt och bjuder in till regelbundet återkommande föräldra-workshops, där temat är sajter på internet. Workshops som inkludera de många positiva sidorna av användandet men även de negativa. Detta skulle vara till stor hjälp för föräldragruppens antagligen stora behov att navigera i det snabbt växande nätet. Det är viktigt att det är skolans personal som håller i sammankomsterna och att föräldrar bidrar med kunskap. Vi rekommenderar också starkt att workshops har en panel med elever närvarande. De får fungera som ”experter” och kan uppdatera vuxna på aktuella trender på nätet. Vi har god grund för att tro att det i skolans personalgrupp finns tillräcklig kunskap i skolan om detta. Vi tror att sådana återkommande workshops är bättre än att bjuda in externa föreläsare. Det är viktigt att förankra denna kunskap bland skolans personal, då det nästa år återigen tas emot en ny elevgrupp och en ny föräldragrupp.

Vad kan eleven göra? Berätta för dina lärare. Att sköta det själv och ”mobba” tillbaka kan leda till en eskalering på nätet, som blir explosionsartad. Handlar det om personer på samma skola eller på någon annan skola?

9

Finns de på en annan skola kan de vuxna på din skola kontakta den skolan. Händer det i fritidsmiljöer idrott, fritidgårdar eller liknande? Be din ledare kontakta skolan eleverna går på. Skolan har utredningsskyldighet. Berätta vad som hänt för dina föräldrar och be dem kontakta rektorn. Det är inte ditt fel att du eventuellt utsätts – det ligger hos någon annan.

Vad kan pedagogen göra? Lyssna och samtala med eleverna. I råden nedan hittar du förslag på ingångar till samtal med eleverna. Ha koll på hur det fungerar på de vanligaste sajterna. På till exempel www.krankt.se kan du läsa hur man gör för att blockerar oönskade kontakter.

Tänk på att… … program på datorn som blockerar vissa sajter är en nödlösning. Förklara varför vissa sidor inte är lämpliga. … var inte rädd för tekniken. Antalet sajter kommer och går, men det handlar i grund och botten om sociala relationer och hur man ska hantera dem. … uttryck i er likabehandlingsplan hur ni åtgärdar mobbning och kränkningar i allmänhet eller på nätet.

3. Underlag för samtal med elever Här följer råd att utgå ifrån i samtal med elever om digitala medier.

Samtal som ger ökad förståelse Skolan och pedagogerna bör genom samtal om sociala relationer med elever, koppla ämnet till digitala medier. Att vara del av och initiativtagare till sådana samtal kan ge pedagoger ökad förståelse och insikt i ungdomars liv. Låter man andra göra det är risken stor att skolan missar möjligheten att förstå ungas vardag. Vuxna i skolan behöver kanske lära sig mer om elevernas användande och syn på nätet medan de unga behöver få ta del av vuxnas erfarenheter och kunskap om relationer. Lyssna även på den grupp som kanske inte så frekvent använder nätet och som kan ha upplevt traditionell mobbning. Det är en grupp som ofta riskerar att glömmas bort. Pedagoger bör hålla sig uppdaterade om maktbalansen i klasserna och fråga sig om det ser ut på samma sätt på nätet.

Metodiska tips för samtal med elever Utifrån de olika förslagen på ingångar för samtal bör varje pedagog kunna formulera tankar kring hur ett samtal med eleverna ska se ut. Genomtänkt i förväg med en agenda och progression. Stanna gärna upp och återkom till samtalet om du känner att du inte har det i din hand. Det är inget fel att backa.

10

I samtal med eleverna är det viktigt att förstå att man visserligen kan se händelser ur olika vinklar, men utifrån skollagens intentioner råder det nolltolerans för mobbning och kränkningar. Detta måste de vuxna förmedla till eleverna. Som pedagog på skolan är du ansvarig både för de allmändidaktiska frågorna som handlar om värdegrund och för de ämnesdidaktiska frågorna om undervisning. Eleverna behöver alltså se att du som pedagog både kan undervisa och samtidigt samtala och leda värdegrundsamtalet (en kompetens som det ställs höga krav på från eleverna). Det tränar du kanske bäst genom att ha samtal med dina elever för att sedan återkoppla tillsammans med dina kollegor (kollegiala samtal i skolan). Det finns ofta ett argument att det ska komma någon utifrån och hålla värdegrundssamtal med eleverna, med förhoppning att det ger mer effekt och kraft om någon annan säger det. Så kan det kanske vara i enstaka fall, men just ”gubben i lådan-effekten” är nog stor eftersom det blir en kortvarig effekt. Det kan bli så att eleverna ser att pedagogen backar och vem ska de då vända sig till? Vid samtal med eleverna – se upp för att skapa en ”tipslåda för kränkningar”. Det finns ibland en förhoppning att man ska visa ”hemska” saker för eleverna för att påverka eleverna i rätt riktning. Men det kan finnas elever som blir oroliga för att de nu ska utsättas för detta också och man skapar idéer för nya kränkningar.

Några punkter Inled samtalet med att beskriva vad du har sett/läst eller det ni i kollegiet samtalat

kring.

Låt gruppen skriva ner vad de tänker eller tänka till en stund.

Lyft det som skrivits genom att styra frågan (tänk på vem du ställer första frågan till då den personen eller det ämnet kan bli normerande för vad som ”får” sägas i gruppen).

Bikupsdiskussion eller gruppdiskussion – lyft frågeställning från varje grupp.

Efter din inledning – ha en fråga laget runt som passar ditt tema, välj vem du riktar frågorna till.

Be några i gruppen visa ett situationsspel (spela upp) på hur temat kan yttra sig och led och styr samtalet efteråt.

Summera vad du tycker är väsentligt från mötet.

Samtal om de pressetiska reglerna I och med möjligheten att många kan publicera sig kan det vara lärorikt att titta på de etiska regler som gäller för de mer traditionella mediaproducenterna. Tidningar i allmänhet har sedan länge arbetat efter sådana regler och här finns erfarenhet som borde kunna praktiseras av de som nu har möjlighet att publicera sig på nätet. För skolan finnas goda möjligheter att tillsammans med eleverna, på ett åldersanpassat sätt arbeta med de grundläggande pressetiska regler som finns i Sverige. Det är etiska regler som uppmanar media att respektera den personliga integriteten. Tre av reglerna är:

11

Överväg publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från publicitet om inte ett

har ett allmänintresse eller kräver offentlig belysning.

Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.

Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.

Utifrån dessa regler går det att resonera kring vad som är privat. Att lägga ut en bild på nätet innebär det att bilden publiceras? Är det samma sak som att en tidning publicerar en bild? En tidning har en fysisk person som är ansvarig för bilden men om en privat person lägger ut en bild och någon annan beslutar sig för att kommentera bilden och lägga ut den på någon annan sida var ligger då ansvaret? Läs mer på Paten och registreringsverkets sida (prv.se) om utgivningsbevis för nättidningar och om tryckfrihet och yttrandefrihet.

Man kan också resonera utifrån de pressetiska reglerna men då hur elever kan tänka kring vad de själva publicerar eller skriver om sin egen person på nätet. Vad och var ska jag publicera information om mitt privatliv för att jag senare inte ska bli kränkt. Vad ska/bör jag avstå ifrån? Vad ska jag inte framhäva?

Samtal med elever om positiva sociala normer Känslan av att vara anonym på nätet tycks uppmuntra unga att utveckla ohälsosamma sociala normer. Ungdomsimpulsivitet kombinerat med en uppfattning om att man kan säga vad man vill på nätet utmanar positiva sociala normer.

Fokus på åskådarens möjligheter Att bygga positiva sociala normer genom att fokusera på åskådarens möjligheter att stoppa mobbningen är en framgångsrik väg. När mobbning och kränkningar uppstår på nätet intar de flesta ungdomar en roll som åskådare. Men med upprepade samtal i skolan från skolans egna pedagoger finns goda möjligheter att fler säger ifrån. Följande punkter kan vara ingångar till samtal med unga. Använd om möjligt de metodiska tips som beskrevs tidigare.

Vad är mobbning och kränkningar på nätet? Likheter och skillnader mellan traditionell mobbning och det som sker på nätet.

Samtala kring en generell händelse och summera vad du som pedagog i skolan står för.

Beskriv vad som är skolans ansvar för att åtgärda och utreda mobbning och kränkningar via nätet/traditionellt.

Vad måste skolan rapportera om till sin huvudman? Beskriv de nya reglerna om att pedagogerna måste rapportera alla former av kränkningar till rektor, som i sin tur rapporterar till sin huvudman.

12

Samtal om vilka sätt det finns att blockera och rapportera på nätet olika sidor.

Trots att det är ovanligt att nätmobba tillbaka, berätta att det kan leda till en eskalering och att det är bättre att berätta för någon vuxen.

Samtala om hur man kan uppfatta avsikten bakom handlingar på nätet.

Samtala om ansvaret i att skicka vidare, sprida det negativa, hur sprids rykten på nätet, i skolan, likheter och skillnader på nätet och i skolan. Att skicka vidare är det samma sak som att utföra en negativ handling.

Samtala om obalans i makt. Vem bestämmer/har makten i en grupp på nätet?

Vilka normer finns på nätet och i skolan? Likheter och skillnader.

Samtala kring skillnad på konflikt och mobbning och varför det finns olika åtgärder för att lösa det.

Beskriv ett generellt mobbningsfall med flera inblandade och be eleverna beskriva händelsen utifrån olika inblandade personers perspektiv. Använd beskrivningar som aktivdeltagare, passivdeltagare, oengagerad åskådare, åskådare som tar aktivt avstånd. Summera vad du och skolan står för.

Gör på samma sätt som ovan men med en skrivövning.

Samtala om bra språkbruk på nätet och i klassen.

Utveckla tydliga regler, om vad, hur, varför man skriver. Skrivuppgifter där man uppmanas ta olika perspektiv.

Samtala om det som kallas ”digitala avtryck”, att spåra kränkningen, skriva ut material som bevis.

Samtal om vilka regler och riktlinjer som finns i arbetslivet.

Gå igenom begrepp som sändare och mottagare och samtal om hur det kan se ut på nätet.

Likheter med att ”publicera” teckningar, texter inom skolans väggar och det vi gör på nätet.

Att tro att man är anonym, vad kan det leda till?

Vilket ansvar har en åskådare av kränkningar i skolan? En åskådare på nätet? När är man en åskådar på nätet?

Hur kan vi visa stöd för den utsatte när vi är på samma ställe på nätet?

Hur är en bra kamrat på nätet?

4. Nya resultat 2012 Generellt sätt när man mäter frekvens av mobbning med Olweusenkäten så är flest utsatta i de lägre åldrarna. Det finns dock forskning som visat att det kan vara svårare at ta sig ur mobbning i de högre årskurserna. Troligt att det är lägre förekomst av kränkningar och mobbning i gymnasieskolan än i grundskolan, men det finns säkert stora olikheter mellan gymnasieskolor som det finns mellan olika grundskolor. Gymnasieelever utgör inte underlaget för dessa resultat.

13

Medelvärde, högsta och lägsta värde Denna gång redovisar vi också högsta och lägsta värde av kränkningar från de grundskolor som deltagit. Tidigare har vi enbart redovisat ett medelvärde för alla skolor. Vi har delat upp resultaten i årskurs 3-6 låg/mellanstadiet och årskurs 7-9 eller högstadiet. Tidigare rapporter från Social utveckling (tidigare Prevu) har samma uppdelning.

Definitioner I denna förstudie vill vi belysa frågan om hur stor andel av kränkningar eleverna som under de senaste månaderna upplevt kränkningar. Kränkningar kan ses som ett överordnat begrepp som omfattar olika former av kränkningar såsom trakasserier, mobbning och nätmobbning. Vi väljer att inte att enbart titta på frågan om mobbning utan också hur stor andel av eleverna som upplevt kränkningar. När det gäller elever som blivit utsatta på nätet bör mobbningsbegreppets krav på upprepning betraktas på ett lite annat sätt. I denna Göteborgsvariant av Olweusenkäten 2012 finns nu en utvidgad definition av nätmobbning och flera fördjupande frågor om nätmobbning.

Totalt 24 skolenheter Totalt ingår 24 skolenheter med cirka 3 500 elever i årskurs 3-9, som under 2012 svarat på Olweus elevenkät om mobbning. Observera att en skola i sammanställningen kan innehålla två skolenheter; en för årskurs 3-6 och en för årskurs 7-9. Skolorna i undersökningen är anonyma. Några av skolorna har en annan indelning än årskurs 3-6 eller 7-9, exempelvis finns skolenheter som har årskurs 3-5 men som här redovisas som 3-6. Det finns också skolenheter som redovisas som 7-9 men som även innehåller årskurs 6. Lägst antal elever som svarat på enkäten i en skolenhet är 58 och högsta är 437. Procentsiffrorna är avrundade till hela tal.

Resultat I våra tidigare rapporter har vi summerat elevernas svar från de olika grundskolorna och redovisat ett medelvärde på de olika frågorna om mobbning. Denna gång har vi valt att också redovisa resultat från enskilda skolenheter där nivån av kränkningar, mobbning och nätmobbning är lägst respektive högst. Vi har gjort det för att visa att det kan skilja sig väldigt mycket mellan olika skolenheter (ej skolor). I tabellerna nedan visas hur stor andel elever som svarat att (de senaste månaderna) varit utsatta för kränkningar och mobbning, enbart mobbning eller för nätmobbning. När eleverna svarar på enkäten (digitalt) läser de en definition av mobbning och markerar i ett av fem olika svarsalternativ: Att de inte utsatts, att de utsattas någon enstaka gång, två till tre gånger i månaden, ungefär en gång i veckan, flera gånger i veckan. Med kränkningar avses elever som svarat att de utsatts någon enstaka gång eller oftare. Med mobbning menas att eleven utsatts två till tre gånger i veckan eller oftare. Mer om Olweusenkäten finns att läsa i rapporten Om mobbning (Prevu 2009).

Nya tilläggsfrågorna om nätmobbning De nya tilläggsfrågorna om nätmobbning föregås av en text som definierar nätmobbning. Sedan kan eleverna svara på fyra olika sätt. Att de inte utsatts, att de bara utsatts men på ett snällt och lekfult sätt, att de utsatts och det sårat dem, att de utsatts och det sårat de mycket. Elever som här redovisas som nätmobbade är elever som svarat att nätmobbningen

14

sårat dem en del eller att det sårat de mycket. (Frågorna om nätmobbning frågar inte hur ofta det skett utan om det sårat eleven). I tabellerna redovisas skolenheter (obs ej skolor) i årskurs 3-6 och årskurs 7-9 som har lägst respektive högst nivå av de olika formerna med kursiv stil. Medelvärdet redovisas med fet stil. Kränkningar, mobbning och nätmobbning i årskurs 3-9

Årskurs 3-6 Elever som svarat att de utsatts för kränkningar, mobbning och nätmobbning under de senaste månaderna. Högsta och lägsta värde från 16 olika skolenheter (cirka 1 800 elever). Genomsnittliga mobbningsprocent för varje form för mobbning visad i fet stil, lägsta och högsta skolenhets genomsnitt visad i kursiv stil.

Kränkningar och mobbning

Mobbning

Nätmobbning

23 procent

(13 – 35 procent)

6 procent

(3 – 15 procent)

5 procent

(1 – 12 procent)

Årskurs 7-9 Elever som svarat att de utsatts för kränkningar, mobbning och nätmobbning under de senaste månaderna. Högsta och lägsta värde från16 olika skolenheter (cirka 1 700 elever). Genomsnittliga mobbningsprocent för varje form för mobbning visad i fet stil, lägsta och högsta skolenhets genomsnitt visad i kursiv stil.

Kränkningar och mobbning

Mobbning

Nätmobbning

15 procent

(7 – 22 procent)

6 procent

(1 – 9 procent )

5 procent

(2 – 7 procent)

Kommentar Kränkningar och mobbning sammantaget är generellt sett mer förekommande på låg- och mellanstadiet än på högstadiet. Genomsnittets värde är dock lika för mobbning och nätmobbning, men det kan skilja en hel del mellan olika skolenheter. På flera av skolenheterna där mobbning och kränkningar är högst är också nätmobbningen högst. På 13 av de 16 skolenheterna i årskurs 3-6 är nätmobbningen lägre än mobbningen. På högstadieskolenheterna finns fyra enheter där nätmobbningen är vanligare och fyra där den traditionella mobbningen är vanligare. Men det är de traditionella kränkningarna och den traditionella mobbningen som är vanligast att en elev utsätts för.

15

Former av nätmobbning Eleverna har också svarat på vilket sätt de blivit utsatta för nätmobbning under de senaste månaderna. Eleven kan svara att den utsatts på flera olika sätt. Nedan redovisas några av de vanligaste formerna. Årskurs 3-6 1. Meddelanden med otydlig avsikt 2. Meddelanden med tydlig avsikt att såra 3. Negativ ryktesspridning

Årskurs 7-9 1. Meddelanden med otydlig avsikt 2. Meddelanden med tydlig avsikt att såra 3. Negativ ryktesspridning

Kommentar De flesta eleverna som svarat på frågan att de utsatts för nätmobbning har markerat att de fått meddelanden som de inte kan tyda avsikten i. Men de har också fått meddelanden där de uppfattat en tydlig intention att såra och skada. Flera elever upplevde också att nätet använts för negativ ryktesspridning. Det är alltså likartade svar från låg- och mellanstadiet och från högstadiet. Ett betydligt färre antal elever har svarat att information eller bilder som i förtroende sänts till någon annan spridits mot elevens vilja. Det kan tyda på att de flesta eleverna har en ganska god uppfattning om ”faror” med nätet eller vad som är god nätettiket. Men eftersom det bara är elever som upplevt nätmobbning som svarat på denna fråga kan tyda på att de redan är mycket försiktiga eller har få vänner de ”umgås” med på nätet.

Avslutande kommentar Många elever utsätts för kränkningar i skolan. En lägre andel utsätts för den traditionella formen av mobbning. Andelen elever som utsätts för nätmobbning är ofta lägre än den som utsätts för traditionell mobbning i årskurs 3-6. Men det fanns ett antal skolenheter där nätmobbningen var vanligare. Det vi inte vet är hur många av de nätmobbade som också utsätts för vanlig (traditionell) mobbning. I vår tidigare undersökning (Sambandet mellan mobbning och nätmobbning, 2011) var det i stort sett samma barn som utsattes. Hur det ser ut här får vi återkomma till. Man kan fråga sig varför det inte är de traditionella kränkningarna som får fokus i medierna. Troligtvis är det så att nätet är så pass nytt att många vill veta mer om hur det fungerar. Men det är viktigt att betona att mobbning är ett övergrepp oavsett i vilken form det sker. Kanske är det lättare för elever och ungdomar att kunna visa vuxna vad som händer när det går att skriva ut ”bevis” på det som inträffat. I hovrättens dom från 2012-10-25 angående en elev i Göteborg finner hovrätten inget som styrker att det skulle funnits ”menande blickar”, att det hostats hora i korridoren (de traditionella formerna), men att mail och internetsidor bekräftar att kränkande behandling förekommit. Instagram-händelsen här i Göteborg i slutet av förra året tycks också innehålla en gruppeffekt där många drogs med. Här kan olika internetarenor bidragit till att många visste vad som var på gång. Barn och ungas nyfikenhet och behov av socialisering samt lockelsen att kanske kunna vara anonym är drivkrafter som på nätet samverkar med ungdomars impulsivitet. Med nätarenornas möjlighet till massiv exponering är det svårt att kalkylera vilka effekter det kan få för enskild individ.

Social utveckling är en resurs för kompetensutveckling, information och samverkan för dig som arbetar i Göteborg. I fokus står utvecklingsarbete som rör sociala frågor. En stor del av arbetet består av konsultation till stadsdelsförvaltningarna, den ideella sektorn och bolag inom Göteborgs Stad. Du som arbetar inom skola erbjuds bland annat kostnadsfri fortbildning genom oss. Besök gärna vår hemsida för information: www.socialutveckling.goteborg.se Vi finns på Gårdavägen 2 i Göteborg. Växel Göteborgs Stad: 031-365 00 00.