moderna tideråter iklassrummet

ledare

resultat

diskussion

slutanalys

litteratur ochtack till

metod

22627

3031

frågeställning

Bakgrund14

17 20

24

32

33

ledare Det var under de två sista terminerna på min bildlärarutbildning som jag kom i kontakt med något nytt, IKT: informa-tion kommunikation och teknik. Rättare sagt hur vi lärare kan använda oss av digitalteknik i undervisning. Det var svårt för mig som kom-mer från den klassiska konstutbildningen att ta mig an dessa uppgifter. Men ack så roligt, pul-sen gick i taket och jag gick igång med störta intresse att photoshop-pa, blogga och filma. Nu sitter jag här på IKT utbildningen min andra termin.

32627

3031

Hoppas jag kan få dej på kroken?

6

11

utan en fläck på kläderna

bildtättsamhälleEtt

Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringspro-gram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmäs-siga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsa-len när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möj-ligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.

Bildämnet har

datoriserade värld...men hur?

en given förny-elseatt genomgå iteknikens

Bildämnet har

datoriserade värld...men hur?

ledare

”Den så kallade traditionell teknik är framförallt redskap för teckning och målning, även arbeten med keramik”

Under den vfu (verksamhetsför-lagd utbildning) jag gjort i olika skolor har elever arbetat med dator, där re-digeringsprogram och foto varit störta delen och sam-tidigt analogamaterial som skiss och lera. Det har gett mig en bild av min hemkom-muns situation. Vad jag kan utrycka med hög stämma är, att det varit svårt. Fram-förallt synen på bild som ett traditionellt ämne, där elev-en själv tycker att de ska rita, måla eller skulpturerna. Men även datorer som lad-dar ur, program försvinner och uppkoppling som varit tröga och gör att elever inte får något gjort. Som lärare blev jag en sorts facilitatör som sprang omkring för att få igång tekningen, istället för att vara en pedagog!

I läroplanen för grundskolan står det att elever ska ha för-måga att framställa bilder och former med olika tekniker, traditionella som moderna (Lgr11). I mina ögon kan detta även vara den livboj som bild behöver för att överleva. Men, hur går detta till i praktiken?Vad händer när 30 elever sit-ter framför en dataskärm?

Forskare hävdar att dagens samhälle historiskt sett är det mest bildtäta samhället så-väl vad det gäller produktion och funktion som distribution (skolverket rapp 2004, s.15).

Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringspro-gram med foto, film och olika möjligheter till kommunikation genom medier. Där elever kommer in och ut ur bildsalen utan en fläck på kläderna. Så-ledes är min starka förhopp-ning att bild är ett ämne som kommer att få ett högre värde i skolan.

en given förny-else

7

frågeställning

-Hur påverkas interaktionen när elever använder digitala- kontra analogaverk-tyg under en bildlektion?

Frågeställningen handlar emellertid om den problema-tik jag personligen och säkert många andra med mig har känt inför olika pedagogiska grepp i skolsalen där dator och pensel möts. Olika verk-tyg genererar och utvecklar inte samma färdigheter och förändrar även lärosituatio-nen. Det kan vara av intresse att förstå dess skillnader som pedagog.

F

Interaktion: sam-verkan, samspel; process där grupper eller individer ge-nom sitt handlande ömsesidigt påverkar varandra.

Varför är det då så viktigt att svara på denna fråga, tycker jag? Det är för att hjälpa oss lärare att nyttja varje verktyg efter dess bästa funktion och pedagogiska värde. Under tre år som lärarstudent har jag förstått att arbetet med människor är en interak-tion och dynamik som måste tas på största allvar. Därför tror jag att det är interaktio-nen och vad som händer oss människor i mellan som är av vikt för en lyckosam lärosi-tuation.

8

Den kraftfullaste källan till lärande och utveckling är den interaktionella (ansikte mot ansikte) mil-jön. Individens eget tankearbete börjar som fak-tiska relationer mellan människor (Strandberg) 9

Det står i inledningen av re-geringskansliets digitala agenda för Sverige, att för 20 år sedan började da-torn på allvar komma in i de svenska hemmen. I Lgr.80 står det att ”datakunskap” är obligatoriskt ämne i grund-skolan.

En transformationsedan 80-talet i detsvenskasamhället

10

Det var ett bra försök men det gav just inget utfall på grund av att pedagoger inte hade tillräckligt med känne-dom i datakunskap. På grund av detta och andra skäl kom-mer inte datorn till förfogande för eleverna utan finns en-dast i projektform.Formuleringarna förändras i de övergripande målen för grund- och gymnasieskolan i Lgr.11 där digital teknik ska användas som verktyg för skapande. Den digitala kontexten har på djupet förändrat lärosyste-met idag. Dessa förändringar genererar olika diskussioner om lärosituationen i skolan för elever och lärare. Frågan är inte om vi ska använda datorer eller ej, frågan är hur och på vilket sätt vi ska nyttja dess fulla kraft?Francesc Pedró som ledde OECD:s projekt New Millen-

En transformationnium Learners, menar att det inte är vilket verktyg som helst utan en systemföränd-rande kraft. Det gör att vi måste omdefiniera läropro-cessen i grunden. Inte en lätt match för en som är över 100 år.

sedan 80-talet i detBakgrund

11

10

metod

Tänk dej själv att vara en fluga på väggen

fluga på väggenMed egnaTänk dej själv att vara en fluga på väggen ögon

14

En sanning som man uppenbarar med egna ögon, även om den är ofullkom-lig, är den värd tio sanningar som man får från andra; förutom att ens kunskap ökar har den också förbättrat ens för-måga att se. (Bjorndal, s.6)

metod

Hur jag ska registrera helhet och del information i salen på bästa möjliga sätt, är en viktigtiga frågor. Jag hade få chanser att genomföra min observation,det inne-bar därför absolut focus på vad och hur jag skulle iaktta händelserna i klassrummet. Av den orsaken använde jag ljud- och bildinspelning, foto

och loggbok under alla lek-tioner.

Under observation ska du vara så osynlig som möjligt för att händelser-na i klassrummet ska vara så norma-la som möjligt.

Under observation ska du vara så osynlig som möjligt för att händelser-na i klassrummet ska vara så norma-la som möjligt.

o

16

gjordes på gymnasieelever i Uppsala. På grund av etiska skäl tänker jag icke förmedla vilken skola jag varit på eller vilken lärare som utförde lek-tionerna. Detta förefaller inte heller vara något behov av för undersökningens trovärdig-het. Dock kan jag förmedla att det var en lärarstudent med goda kunskaper i ana-loga och digitala tekniker i ämnet bild. Det var under två lektioner med 13 respektive

7 elever jag utförde min observation. Klasserna var blandade flickor och pojkar

med ett vist övertag av poj-kar. Ljud och bildinspelning gjorde jag genom att jag pla-cerade en handkamera på ett ställe i klassrummet, vilket gjorde att jag kunde infinna mig på ett annat ställe för att skriva om händelser i en an-nan del av rummet. Detta gjorde att jag kunde ta del av en helhet under bearbet-ningen av innehållet, genom att lägga samman kamera-

upptagningen och mina an-teckningar. Detta gav en stor rikedom av detaljer inför min avkodning av materialet. Un-der tolkningen av materialet tittade jag på filmerna utan ljud för att kunna fånga den ickeverbala kommunikatio-nen på ett så trovärdigt sätt som möjligt. Problem kunde jag finna med viss ljudupptagning, där bakgrundsljud gjorde att jag inte alltid hörde hela diskus-sioner från elever, där kame-ran var placerad.

bservationen

17

Ordet har i alla tider varit starkare

och även kopplat till rationella och lo-

giska värden, medan bilden har varit

kopplad till upplevelser och känslor.

Dock under de senaste åren med fo-

cus på visualisering fått en starkare

ställning framförallt i estetiska ämnen

(Bjorndal, s. 79).

Minecraft är ett spel som går ut på att bygga olika världar av fyrkantiga byggstenar ungefär som ett virtuellt legoland.

Uppgiften eleverna fick av läraren bestod att i grupp om fyra till fem elever under en lektion bygga ett hus, med omnejd och interiör om tid fanns. En grupp skulle arbeta med digitala verktyg och de andra grupperna arbetade med analoga. Gruppen skulle även utse en ägare av huset, som skulle bestämma om hur huset skulle se ut. Det skulle behövas samarbete i grup-pen och att eleverna klarade av vissa tekniska svårighe-ter av olika slag. Eleverna i

den digitala gruppen skulle använda sig av Mine craft* och den analoga gruppen

skulle använda sig av verk-tyg som tejp, papper, pennor och sax.

18

Elev

erna

s up

pgift

metod

19

resultat

kon har hängt sig

verbal

icke verbal

Under den verbala interak-tionen tittar inte eleverna på varandra eller mycket säl-lan och diskussionen följer inte ett linjärt flyt (eller flow). Eleverna förefaller uttrycka sina tankar, utan att tydligt vänta på ett svar. Kommuni-kationen i den digitala grup-pen förefaller att går ut på att vara effektiv. En fråga riktas inte mot någon speciell mot-tagare, svaret kommer när tiden är inne från någon i gruppen. Det skulle kunna jämföras med anycastmodel-len* som används inom inter-net kommunikation. Sända-ren skickar ut sin fråga och får svar från den närmaste topologiska och effektivaste knuten i gruppen. Under pre-sentationen av huset föreföll läraren beskriva vad han såg och ledaren ge medhåll.

Dig

ital g

rupp

ver

bal

Ana

loga

gru

ppen

ver

bal

22

Wikipedia: (Anycast is a network addressing and routing methodology in which datagrams from a single sender are routed to the topologi-cally nearest (and must efficient) node in a group of potential receivers, though it may be sent to several nodes, all identified by the same destination address.)

- Vad gör kon här?- Man kan döda den!

- Den har hängt sig!- Har den hängt sig helt?

- Vill du ha wood eller sandstone?

resultat

Under presentationen av huset var det den så kallade ledaren i gruppen som be-skrev funktioner, olika utrym-men och gav resten av klas-sen beskrivning på sådant som inte var synligt. Det var ofta skratt under denna be-skrivning både från ledaren och klassen i stort.

Normerna för kommunikatio-nen verkar inte vara samma i den analoga gruppen, där diskussionen följer en ord-ning med frågor, svar, pro-blemformuleringar och dis-kussion.Det förefaller i vissa fall fin-nas svårigheter att göra sig förstådd, vilket gör att de tar till andra hjälpmedel som till exempel; skissa på papper, viker papper inför de andra, gör gester och uttryck med både händer, kropp och ver-balt. Den verbala kommunikatio-nen synes vara diskussioner mellan två eller flera i grup-pen, där konkreta problem inför uppgiften utvecklades och diskuterades i gruppen som helhet. Även peppning från ledaren. Diskussioner om vad som ska göras se-nare på eftermiddagen eller kvällen förekommer. Under senare delen av processen var det kortare direktiv där eleverna gav varandra olika uppgifter inför slutfasen av arbetet.

Ana

loga

gru

ppen

ver

bal

- asbra!-bra jobbat !

- du kan väll göra de där, du gjorde det så snyggt!

-du är ju bra på och rita!

23

Wikipedia: (Anycast is a network addressing and routing methodology in which datagrams from a single sender are routed to the topologi-cally nearest (and must efficient) node in a group of potential receivers, though it may be sent to several nodes, all identified by the same destination address.)

Icke

ver

bala

kom

mun

ikat

ion

resultat

24

”Analogagrupperna sätter sig alltid i en cir-kel även om det innebär att sitta på bordet som är rektangulärt, därför kan deras blickar konvergeras”

I den analoga gruppen kon-vergeras blickar mot en cen-tral punk vilket är objektet (huset), och samtidigt ser de på varandra. Ansiktsuttryck som till exem-pel leende, uttryck av känslor som förvåning eller mimik av olika slag är ofta noterade i denna grupp. Även gester som hifive och att röra vid någon är ofta återkomman-de. I den analoga gruppen rörde eleverna på objektet, de vän-de och vred, de klistrade dit saker och tog bort och sam-tidigt diskuterade viss pro-blematik som uppstod. När huset var färdigställt fotade eleverna huset med sina mo-bilkameror.

Analog

Icke

ver

bala

kom

mun

ikat

ion

”I den digitala gruppen koncentrera elev-erna sig på sin arbetsuppgift och samti-digt använda andra medlemmar i grup-pen som hjälpmedel under processen”

25

Lära

ren Under observationen har

inte läraren samma funk-tion i den digital och den analoga gruppen. Placeringen av datorer gör att läraren har mindre frihet. Detta gör att läraren har svå-righeter att få ögonkontakt och även bli hörd i vissa fall. Läraren är även mest till-gänglig för den digitala grup-pen där han behövdes för tekniska problem och hjälp till viss förståelse av mine-craft.

I den digitala gruppen förljer blickarna parallellinjer, där skärmen och deras objekt (huset, minecraft spelet) är den centrala punkten. I detta fall möts inte blickarna under arbetet. Under nästan hela lektionen i den digitala grup-pen har ingen av eleverna haft sina teammedlemmar i siktfältet eller mycket säl-lan. Jag noterar inte i samma mängd uttryck eller mimik som i den analoga gruppen.

Digital

Diskussion

Vi prisar fortfarande våra maskiner

Vi prisar fortfarande våra maskiner Modernatider

Diskussion

28

inträffade när jag började min observation, var hur datorer-na var placerade i raka rader längs väggarna. Det är inget konstigt på grund av tekniska behov av olika slag eller bara för att det är konstruerade på detta vis, det finns en fram-

sida och en baksida. Det är säkerligen en tekniker och inte en pedagog som har

bestämt dess placering. Eleverna satt därför med ryg-garna mot resten av salen och gjorde interaktion näst intill utesluten med andra elever och läraren. I den digitala gruppen in-tar eleverna sin plats för att utöva de jobb de har att göra utan att interagera med nå-gon annan eller annat. Vad skulle hända om datorerna hade en annan placering el-

ler om eleverna fick samsas om några få datorer? Det var slående hur elev-erna näst intill aldrig hade ögonkontakt med sina grupp-medlemmar, och där delen ansågs var uppgiften och inte helheten. Där datorn och spelet bestämmer männis-kans plats och inte tvärtom.

Resultatet får mig att tänka på den sista stumfil-men i historien Charlin Chap-lins ”Moderna tider”. Filmen var den 75:e i ordningen och den han blev mycket kritise-rad för, han följde inte med i utvecklingen och gick över till talfilm. Även om filmen handlar om Fordismens intåg i fabrikerna i Detroit under

iögonfallande ochögonöppnaren Det mest ,

mitten av 1900-talet känns den mycket aktuell just i detta sammanhang. Vi prisar fort-farande våra maskiner till den grad att vi kanske inte ser att de i vissa fall och ganska ofta bestämmer över våra liv på gott och ont. Ett youtub klipp som är värt att se just i denna anda är lanseringen av den nya Appel datorn. Den står ensam på en scen och pu-bliken jublar och applåderar som om den vore en hyllad ledare. Jag måste säga själv att jag är imponerad av denna smarta, eleganta och tunna lilla manick.

29

Unersökningen gjordes på gymnasienivå med spelet minecraft kontra, penna, papper och sax.Jag mera därför inte att detta är en slutsatts till all digital och analog teknik i skolan. Jag kan dock tycka att det kan ge en indikation om den

digitala och analoga tekni-kens uttryck och arbetssätt

på en viss nivå.

och, enavdenstörsta

Slutanalys

människans relation till världen System

människans relation till världen Systemförändrandekraft

Slutanalys

Rummet?Rummet är en rörlig plats, och behöver inte vara en stillastående struktur. Datorer behö-ver inte stå i rader. Det kan tänkas vara en nå-got enkel förändring, men det kostar inget att pröva. Det kan hända att eleverna känner en tillhörighet genom att få bestämma om rummets förändring. Dock kan det vara behov av en struktur där elever inte interagerar utan ut-vecklas på individuell nivå.

Människans relation till värl-den är inte direkt utan indirekt. Relationen är medierad (Strandberg, s.80).

I en värld utan språk uppstår ing-

en kommunika-tion, (Strandberg)

33

och kreativitet?Interaktion

hjälpa deras förståelse för hur de skulle gå till väga för ett bra resultat, utan där de måste pröva och ompröva, förstå varandra och hjälpa varandra. I en kreativ pro-cess är det viktigt att arbets-process och produkt sporrar varandra (Strandberg)Interaktion är en viktig ingre-diens för en god lärositua-tion, men behövas kanske inte hela tiden och inte heller mellan fysiska människor. När människor tänker och agerar använder hon verk-tyg. Det kan handla om ord, mönster, ritningar, pennor m.m. Vårt tänkande och handlande inspireras av verktygen (Strandberg). Vi har här ett verktyg där in-teraktion kan utnyttjas på andra sätt och kan självklart främja faktakunskap, förstå-else, färdighet och slutligen förtrogenhet i ämnet. Det är i den kontexten vi befinner oss, därför skall den också nyttjas.

Vi såg i resultatet i kon-struktionen av pappershusen att eleverna interagerar och hjälper varandra till bästa resultat. De behövde varan-dra för att utveckla sig själva och genom det även sina gruppmedlemmar. Det var också en komplex uppgift där datorprogrammets något för-enklade meny-värld inte kan

I en värld utan språk uppstår ing-

en kommunika-tion, (Strandberg)

System

För mer än ett halvmil-lennium sedan, uppfanns tryckeriets konst som starkt

förändrade spridningen av kunskap. Denna konst utvecklade den så kallade

” renässans humanismen” vilket var en verksamhet av kultur- och utbildningsrefor-mer. Det var som en motsats till den medeltidaskolan och även en befrielse för mänsk-ligheten. Med den digitala revolutio-nen i klassrummet kommer vi att uppleva en ny ”virtu-ell” humanism? Det får våra elever utvisa.Dock får detta inte skuffa

förändrandekraft

undan möjligheten att ar-beta med material som rin-ner, kladdar och inte gör som man vill. Som människa har vi behov av känslan för materialet, den som ger ett förhållande till den världen vi lever i. Världen är komplex och rörig inte korrekt och perfekt.

34

V

ärlden är kom-plex och rörig inte korrekt och perfekt!

förändrande

Men utan interaktion blir ingen smartare!

Kanske är den systemför-ändrande kraften en öppning till ett nytt sätt att lära där bildämnet bygger broarna för att förstå det bild-täta samhälle vi lever i idag?

V

litteratur och tack till

35

Skolverkets rapport 2004Läroplan för grund-skola och

gymnasium 2011 och Lgr.80

Maria Hazelius Forthomme2012 uppsala Universitet

IKT och lärande B

36

tack tillFredrik,, FridaMåns, Lars och Finn

Pierre, Gaia, Cesar, Saga och allla IKT elever på Upp-

sala Universitet

RAPPORT 253

2004 Nationella utvärderingen

av grundskolan 2003

RAPPORT 253 2004

Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. H

uvudrapport

Skolverket

Huvudrapport – bild, hem- och konsumentkunskap,

idrott och hälsa, musik och slöjd

WikipediaOmvärldsbloggen

Grupprocesser, S. Stensaasen& O. Sletta, 1996Det värderande ögat, Cato R. P Bjorndal. 2002

Vygotskij i praktiken,L.Strandberg Nationella utvärderingen av grundsko-lanNät sökning : Skolverket, nationell utvärdering 2003. Omvärldsbloggen, Wikipedia och läroplan Lgr.80 och 11, skolverkets rapport 2004, Svenska Akademins ordbok, regeringskansliets digitala agenda för Sverige,

Referens lista

Regeringskansliets digitala agenda