PowerPoint-presentation

Moment 4 Medicinska arbetsuppgifter

Del 1 Specifik omvrdnad &Lkemedelslra1Moment 4 Medicinska arbetsuppgifterMomentet handlar om den vrd som rr patientens fysiska och psykiska hlsa och bestr av specifik omvrdnad, lkemedelslra, underskningsmetoder och behandlingar. Momentet fljer Kapitel 4 i boken Vrd- och omsorgsarbete.

Momentet r uppdelat i fljande 3 delar

Del 1: Specifik omvrdnad och lkemedelslra

Del 2: Underskningar och injektioner

Del 3: Medicinska behandlingar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter2Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.2Moment 4 Medicinska arbetsuppgifterMedicinska arbetsuppgifter r uppgifter som r kopplade till underskning, vrd och behandling. Medicinska arbetsuppgifter kan delegeras till vrd- och omsorgspersonal, ssom sjukskterskor, underskterskor och vrdbitrden, om det ger en trygg och sker vrd med hg kvalitet.

Att utfra medicinska uppgifter krver kunskap om mnniskans normala funktioner och om sjukdomar och hur man behandlar dem.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter3Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.3Specifik omvrdnad kontra allmn omvrdnadTill de medicinska uppgifterna rknas ocks specifik omvrdnad. Specifik omvrdnad innebr uppgifter som krver kunskap om den sjukdom det gller och hur man behandlar den. Ett bra exempel r hur Oscar i Moment 2 skulle lra sig ta sina egna insulininjektioner dr patientutbildning r en form av omvrdnad, och sjlva insulininjektionerna som sjukskterskan gav Oscar r ocks exempel p specifik omvrdnad. Med andra ord handlar inte omvrdnad endast om att stdja, skta hygien och att ge trygghet, utan den delen r den allmnna omvrdnaden, medan den specifika omvrdnaden r specifika arbetsuppgifter relaterade till specifika sjukdomar. Basal omvrdnad r allts krnan, som alla vrdtagare r i behov av i varierande grad och bygger p samma principer oavsett sjukdom. Den specifika omvrdnaden kring en vrdtagare kan ocks bygga p sdant r unik utifrn patientens status.

Varje gng du tar hand om en patients matning r det ett exempel p basal omvrdnad. Varje gng du ger en patient ett piller eller lgger om ett sr r det exempel p specifik omvrdnad.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter4Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.4Specifik omvrdnad kontra allmn omvrdnadSamtidigt, ven en arbetsuppgift som normalt stt kan anses vara allmn omvrdnad kan i vissa avseenden bli specifik omvrdnad. Detta beror p situation och vilken problematik vrdtagaren har.

Ta exempelvis matning. Nr en vrdtagare har en pares (frlamning) i svalget och drmed inte kan svlja p egen hand krvs det srskilda kunskaper om hur man matar en sdan patient. D bedms denna arbetsuppgift som specifik omvrdnad ven utan att vara klassad som en medicinsk uppgift. Andra fall dr man matar en vrdtagare dr det inte krvs srskilda kunskaper fr att utfra matning klassas d som allmn omvrdnad.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter5Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.5Specifik omvrdnad och ansvarMed andra ord fr att f utfra allmn omvrdnad erfordras ingen srskild formell utbildning i hur kroppen fungerar och om sjukdomar men fr att f utfra specifik omvrdnad krvs sdan utbildning. Det r en av grunderna till att utbildning till underskterska uppsttt, fr att ge vrd- och omsorgspersonal kompetens fr att arbeta med specifik omvrdnad. Detta anses ocks vara en av orsakerna till att vrdkvalitn ofta r lgre inom vrden dr det arbetar fler outbildade vrdbitrden n dr det arbetar fler med rtt utbildning.

Inom vrden r omvrdnaden sjukskterskans ansvar. Det r drfr upp till sjukskterskan sjlv att utfra all omvrdnad eller dela upp uppgifterna till underskterskor och/eller vrdbitrden. Detta kallas fr att delegera arbetsuppgifterna men patientskerhetslagen krver att et delegeringsbeslut endast mste skrivas nr det handlar om medicinska arbetsuppgifter.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter6Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.6Specifik omvrdnad och ansvarAllmn omvrdnad kan delegeras utan skriftliga beslut. Nr det gller specifik omvrdnad som klassas som en medicinsk arbetsuppgift s mste ett skriftligt delegeringsbeslut skrivas. Detta gller allts exemplet med att mata en vrdtagare med pares i svalget liksom ven att ge lkemedel och lgga om sr.

Det r sjukskterskans ansvar att se till att omvrdnaden p avdelningen hller hg kvalitet och att personalen som arbetar med vrdtagarna har rtt kompetens fr de olika arbetsuppgifterna. Drmed delegerar sjukskterskan endast de arbetsuppgifter till de personerna som har den utbildning och erfarenhet som behvs fr den arbetsuppgiften. Det r mycket p grund av detta som mnga enhetschefer i kommunens omsorgsboenden r sjukskterskor och att detta ansvar inom landstinget ligger hos chefssjukskterskorna.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter7Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.7Specifik omvrdnad Vad fr en USK gra?Som vi pratat om s mnga gnger tidigare finns det olika regler beroende p inom vilken vrdform man arbetar inom som underskterska eller vrdbitrde. Generellt sett arbetar inte vrdbitrden inom landstingsvrden. Inom den kommunala omsorgen (dvs socialtjnstens vrdomrden) ssom ldreboenden, handikappsboenden, HVB-hem och s vidare, frekommer vrdbitrden oftare.

Inom all form av vrd frekommer vrdtagare med olika former av sjukdomar och olika funktionsnedsttningar. Det r betydligt vanligare inom landstingsvrden att patienter r i behov av specifik omvrdnad, som klassas som medicinska arbetsuppgifter, n inom kommunal vrd. Det r drfr det finns betydligt fler sjukskterskor inom landstingsvrden n inom den kommunala vrden. Samtidigt r det ocks mycket drfr som landstingsvrden sllan anstller vrdpersonal som inte genomgtt ngon vrdutbildning.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter8Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.8Specifik omvrdnad Vad fr en USK gra?Vrdutbildning till USK eller SSK skerstller att personalen har den utbildning och kompetens som krvs fr att kunna genomfra en uppsj olika former av specifik omvrdnad som klassas som medicinska arbetsuppgifter.

Enligt patientskerhetslagen skall medicinska arbetsuppgifter utfras av legitimerad vrdpersonal med formell kompetens, dvs en hgskoleexamen. Delegering kan utfrdas till vrdpersonal utan formell kompetens om de anses ha reell kompetens, dvs en gymnasieutbildning, kurser/fortbildning eller genom erfarenhet. Lagen sger ocks att delegering skall undvikas om mjligt.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter9Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.9Specifik omvrdnad Vad fr en USK gra?Drfr blir det s att i vrd dr tillgngen p sjukskterskor r hg, ssom inom landstingsvrden, har Socialstyrelsen bestmt genom sina freskrifter att vissa medicinska arbetsuppgifter EJ fr delegeras, ssom lkemedelsadministrering. Samtidigt str det inte i freskrifterna att reellt kompetent personal inte fr ta emot sdana delegeringar inom kommunal vrd.

Drfr r det vanligt att vrdbitrden och underskterskor fr ge lkemedel inom kommunal vrd och sondmata medan man inte fr gra det som USK/Vbt inom landstingsvrden. Dr finns ju frre sjukskterskor n inom landstinget och det r ofta relativt ltt att lra upp vrdpersonalen fr dessa uppgifter. Hr r det dock inte lika mnga vrdutbildade personal i jmfrelse med landstinget.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter10Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.10Specifik omvrdnad Vad fr en USK gra?Inom landstingets vrd finns det fler sjukskterskor per patient och d skter endast dem just den specifika omvrdnaden som Socialstyrelsen och Patientskerhetslagen krver den formella kompetensen fr.

Samtidigt finns sllan vrdbitrden inom landstingsvrden och underskterskor har en utbildning som ger dem den reella kompetensen fr vissa medicinska arbetsuppgifter. Drfr r det betydligt vanligare inom landstingsvrden att man som USK fr utfra medicinska arbetsuppgifter ssom blodprov, blodtrycksmtning och lgga om sr. Detta eftersom man vet att underskterskorna har den reella kompetensen som krvs i och med vrd- och omsorgsutbildningen.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter11Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.11EgenvrdUppgifter som en vrdtagare eller nrstende kan skta sjlv efter enklare instruktioner brukar kallas som egenvrd. Det kan ocks glla nr en personlig assistent skter uppgiften. Arbetsuppgifter som rknas som egenvrd behver inte delegeras. Det r den medicinsk ansvarige lkaren och den omvrdnadsansvarige sjukskterskan som efter en individuell bedmning avgr vilka uppgifter som kan rknas som egenvrd.

Hr kan det frekomma bde allmn omvrdnad, specifik omvrdnad och medicinska arbetsuppgifter.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter12Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.12Att utfra en medicinsk arbetsuppgiftNr man ska utfra en medicinsk arbetsuppgift ska man alltid frst informera vrdtagaren om vad man ska gra och varfr.

Om det r en elev eller vrdstuderande som ska gra en uppgift ska man alltid frga vrdtagaren om det gr bra frst.

En vrdtagare har alltid rtt att sga nej till detta.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter13Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.13Lkemedelshantering ansvar och ordinationLkemedelshantering innebr ordination, iordningstllande, administrering och frvaring av lkemedel. Lagstiftningen styr vem som fr gra vad. Lkare har ansvar fr att ordinera ett lkemedel. Lkaren ska ordinera skriftligt och p ordinationshandlingen ska fljande finnas med:

Patientens namn och personnummer Lkemedlets namnLkemedlets form StyrkaDoseringVilket stt lkemedlet ska administrerasTidpunkter nr lkemedlet ska administreras

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter14Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.14Lkemedelshantering OrdinationsfrtydligandeStyrka Anger hur mycket av det verksamma mnet som finns i lkemedlet. Styrkan kan till exempel anges i milligram (mg), milligram per milliliter (mg/ml) eller enheter (E).

Lkemedelsform Anges ofta som en frkorning, exempelvis T. eller Tabl. fr tablettM. eller Mixt. fr mixtur (flytande medel)S. eller Supp. fr stolpillerInj. fr injektion

Doseringen Anger hur mycket av lkemedlet som ska ges vid ett och samma tillflle, exempelvis hur mnga tabletter eller hur mnga milliliter av en mixtur som ska ges vid ett visst klockslag eller vid behovstillfllen.

Administrationsstt Anger hur lkemedlet ges, exempelvis rektalt, per oralt eller subkutant.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter15Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.15Lkemedelshantering Ansvar fr administreringSjukskterskan ansvarar fr iordningstllandet, vilket exempelvis kan innebra att dela upp tabletter eller att dra upp ett lkemedel i en spruta. ven Apotekens farmaceuter kan ansvara fr iordningsstllande av lkemedel.

Sjukskterskan har ocks ansvar fr att administrera lkemedlet. Att administrera innebr att verlmna lkemedlet, det vill sga att exempelvis ge en tablett eller en spruta till en vrdtagare. Lkemedel ska frvaras s att de r otkomliga fr obehriga. Frvaring av lkemedel brukar ocks hra till sjukskterskans ansvarsomrde. Drfr r det ofta som lkemedelsfrrden inom vrden r lsta och att endast sjukskterskorna har nycklar eller passerkort till dem.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter16Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.16Lkemedelshantering Dosett och ApoDosNr en vrdtagare sjlv kan klara sin lkemedelshantering tar han eller hon eget ansvar fr det. Uppgiften rknas d som egenvrd. Nr lkemedel iordningsstlls av sjukskterska, i exempelvis en dosett, klassas det som specifik omvrdnad. P dosetten mste ven vissa uppgifter finnas med:

Vrdtagarens namn och personnummerLkemedlets namnStyrkaLkemedelsformDosTid fr administrering

ApoDos:er ansvarar Apoteket fr. Den skall innehlla samma uppgifter som om det vore en dosett men skillnaden r att en pse ges fr varje tidpunkt med alla lkemedel som ska tas vid en och samma tidpunkt.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter17Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.17Lkemedelshantering Ansvar och frndringDet r sjukskterskan som ansvarar att innehllet i ApoDos:erna och Dosetterna har rtt lkemedel och doser i sig. Drfr mste sjukskterskorna inspektera innehllet i ApoDos:erna nr de anlnder till boendet innan de delas ut till vrdtagarna. Sedan r det den som ger lkemedlen till vrdtagaren som ansvarar fr att innehllet i ApoDos:en eller Dosetten stmmer verens med det som str p vrdtagarens lkemedelslista.

Om sjukskterskan bryter ApoDos-psen och plockar i eller ur ngonting, eller frndrar innehllet i en dosett, ansvarar hen fr innehllet. Hen ska d ocks stta sin signatur p ApoDos-psen eller gra en ny anteckning p dosetten fr att det tydligt ska framg vem som frndrat innehllet och vad som tagits bort eller lagts till.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter18Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.18Lkemedelshantering Rutiner vid delegerad administreringVrd- och omsorgspersonal som har skriftlig delegering frn legitimerad sjukskterska kan administrera lkemedel till vrdtagare dr man vertagit ansvaret fr lkemedelshanteringen. Vid verlmnandet r det den som ftt delegeringen som ansvarar att kontrollera att det r:

Rtt vrdtagareRtt datum och rtt tidpunktRtt dos (antal tabletter i dosett eller ApoDos-psen)Rtt lkemedelsform, exempelvis tablett eller stolpiller

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter19Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.19Lkemedelshantering Rutiner vid delegerad administreringDessutom ska den som ftt delegeringen:

Se till att vrdtagaren tar sina lkemedelRapportera avvikelser till sjukskterska (exempelvis om vrdtagaren inte kan eller vill ta emot sina lkemedel, om det finns tecken p biverkning, om man gett fel lkemedel, fel dos eller om vrdtagaren krkts efter att hen tagit lkemedlet).Signera p lkemedelslista

Vissa vrdtagare har lkemedel som endast tas vid behov (v.b.). Den ansvariga sjukskterskan beslutar d om personalen fr ge lkemedlet utan att frst kontakta sjukskterskan. I de allra flesta fall ska dock sjukskterska kontaktas innan man ger lkemedel vid behov.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter20Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.20Lkemedel och ldre - PolyfarmaciLkemedel r den vanligaste formen av medicinsk behandling till ldre mnniskor. Det finns flera orsaker till att det kan uppst problem nr ldre fr behandling med lkemedel. Ett exempel r att lkemedel omvandlas och frdelas annorlunda i kroppen hos en ldre person n hos en yngre. Man vet ocks fr lite om hur lkemedel pverkar ldre.

Lkemedel r ofta utprovade p yngre och friskare personer. Det r ocks vanligt att ldre mnniskor har flera sjukdomar och fr behandling mot dessa med flera lkemedel samtidigt. Detta kallas fr polyfarmaci. Kombinationen av flera olika lkemedel kan gra att lkemedlen tar ut eller frstrker varandras effekter.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter21Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.21Lkemedel och ldre Nedsatt funktion och sjukdomFrdelningen av ett lkemedel i kroppen blir smre om blodcirkulationen r frsmrad eftersom lkemedel transporteras via blod till sina mlorgan. Detta r vanligt vid exempelvis hjrtsvikt och derfrfettning. ldre mnniskor har en strre andel fett i kroppen n unge vilket gr att vissa lkemedel lagras lttare och stannar kvar lngre i kroppen.

Mnga lkemedel r beroende av att njurarna fungerar bra fr att kunna utsndras ut ur kroppen. Hos personer som r ver 70 r gamla r njurarnas reningsfrmga nedsatt till hlften. Det leder till att effekten av lkemedel blir hgre och varar lngre n vad man kan vnta sig. ldre riskerar drfr att f allvarliga biverkningar och symptom p verdosering ven om de inte tagit mer lkemedel n ordinerat. Det r varfr doserna d mste justeras och anpassas fr att undvika allvarliga biverkningar.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter22Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.22Lkemedel och ldre kad knslighet och Complienceldre har en kad knslighet i hjrnan fr lugnande medel, smnmedel och vissa smrtstillande lkemedel. Det kan leda till trtthet, minnesstrningar, frvirring och yrsel. Normalt styrs blodtrycket frn hjrnstammen. Vid hg lder fungerar styrningen av blodtrycket smre och drfr kan blodtrycksmediciner lttare ge blodtrycksfall. Det kan leda till yrsel, svimningar och kad risk fr fallolyckor.

Det finns underskningar som visar att mnga ldre mnniskor riskerar att inte f i sig sina lkemedel som de ska. Orsakerna kan vara flera bland annat kan frpackningarna vara besvrliga att ppna. Det kan bero p fysiska problem ssom att synen r nedsatt eller att hnderna r svaga. Det kan ocks vara s att ldre inte frstr hur man ska ppna frpackningen. Dessutom kan lkarens ordination ibland vara svr att frst. Det r ocks vanligt att ldre har problem med att svlja.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter23Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.23Lkemedelsformer Per oralaLkemedel finns i mnga olika former. Vilken form man vljer beror p lkemedlets egenskaper, vilken effekt man vill ha och var i kroppen det ska verka. Exempel p olika lkemedelsformer, eller s kallade beredningsformer, r tabletter, kapslar, salva, stolpiller, droppar, spray och plster.

Nr ett lkemedel ges via munnen som ska svljas, s det tas upp i mag- tarmkanalen, kallar man det fr att det administreras per oralt (p.o.). Att ge lkemedel per oralt r vanligast och ofta det som r enklast och bekvmast fr vrdtagaren. vissa lkemedel bryts ner av magsaften i magscken och kan drfr inte ges per oralt. Exempel p detta r insulin. Det finns ven lkemedel som inte ska lsas upp frrn det kommer ner i tarmen, exempelvis kapslar, och d fr man inte dela dem i flera bitar eller krossa dem.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter24Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.24Lkemedelsformer TabletterTabletter som ska svljas br alltid tas med vtska. Om man tar ett halvt glas vatten eller ngon annan dryck tillsammans med tabletten gliden lttare ner genom svalget och matstrupen. Det r bra att frst dricka en klunk fr att fukta munnen och strupen, eftersom tabletter ltt annars fastnar, innan man svljer tabletten. Nr en person har svrt att svlja kan det vara lttare att ta tabletterna med en trgflytande vtska ssom filmjlk eller nyponsoppa.

Om det str p lkemedelsfrpackningen eller FASS att tabletten kan krossas eller delas s kan man gra s. En bra sak kan vara att blanda ut en krossad tablett med ppelmos om vrdtagaren ofta fr problem med att tabletterna fastnar i halsen.

Man ska aldrig ta tabletter nr man ligger ner eftersom det kar risken fr att tabletterna fastnar i matstrupen.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter25Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.25Lkemedelsformer DeptabletterDeptabletter r tabletter som har lng verkningstid. Deptabletterna kan ha effekt mellan 6 24 timmar i allmnhet, ibland nnu lngre. Dessa tabletterna fr oftast inte delas eller krossas. Om man krossar en tablett som ska ges hel kan det leda till att lkemedlet inte har ngon effekt eller fr kort effekt. Det kan ocks gra att vrdtagaren fr fr snabb eller fr stor effekt med allvarliga biverkningar som fljd. Exempel p tabletter som finns i depform r blodtryckssnkande lkemedel och smrtstillande lkemedel.

Fr att knna igen p en lkemedelsfrpackning om det r en vanlig tablett eller en deptablett s str det oftast Retard p frpackningen. Det kommer frn engelskan dr Retard = frdrjd/frlngd.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter26Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.26Lkemedelsformer EnterotabletterEnterotabletter r tabletter som har ett hlje runt sig, vilket gr att tabletterna lses upp frst nr den kommit till tarmen och inte i magscken. Anledningen till att man gr enterotabletter kan vara att lkemedlet irriterar magscken, att lkemedlet frstrs av magsyran eller att det ska verka i tarmen. Enterotabletter ska svljas hela och fr aldrig delas eller krossas eftersom risken fr magsr finns eller att lkemedlet frstrs av magsaften.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter27Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.27Lkemedelsformer KapslarKapslar innehller lkemedel i fast eller flytande form. Det har ett hlje runt lkemedlet som bestr av gelatin och lses upp i magen eller i tarmen. De flesta kapslar ska svljas hela medan vissa kan man dela p och endast svlja innehllet i kapseln s vida man inte vill tugga p dem. Fr att vara sker vad som gller mste man lsa bipacksedeln eller p FASS.

Man ska alltid dricka en klunk innan man tar kapseln eftersom kapslar har mycket strre risk att fastna mot torra eller halvtorra slemhinnor i munhlan eller matstrupen. Om man dricker fr lite kan hljet p kapseln bli klibbigt. Sedan ska man svlja den tillsammans med minst ett halvt glas av drycken.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter28Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.28Lkemedelsformer BrustabletterBrustabletter ska lsas upp i minst ett halvt glas vatten och ingen annan dryck. Den mste lsas upp helt innan man dricker vtskan. Brustabletter har lite snabbare effekt n vanliga tabletter eftersom det tas upp av slemhinnan och blodkrlen direkt i magscken och behver inte vnta tills det nr tarmen s som det r fr de flesta tabletter.

Brustabletter kan vara ett bra alternativ fr ngon som har svrt att svlja vanliga tabletter. Smrtstillande medel r ett exempel p lkemedel som kan ges som brustablett.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter29Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.29Lkemedelsformer Pulver & GranulatPulver eller granulat (gryn) r lkemedel som kan rras ut i vtska eller strs ver mat. Pulver blandas ut med sked i ett glas med vtska. De flesta pulver-medel kan blandas ut i alla former av vtskor som inte r kolsyrade men vissa krver att det endast r vatten. Ls p bipacksedeln eller p FASS om du r osker. Viktigt r att se till att allt pulver lsts upp i vtskan innan du ger vtskan till vrdtagaren.

Granulat kan se ut som korn, gryn eller frn. De kan man svlja med vtska, blanda ut i filmjlk, grt eller str ver maten. Viktigt hr r att se till att vrdtagaren fr i sig samtliga korn/gryn/frn fr att dosen ska vara korrekt s att vrdtagaren fr rtt effekt.

Ett vanligt exempel p sdana lkemedel r bulkmedel som anvnds vid frstoppning. Nr man anvnder bulkmedel r det viktigt att man ser till att brukaren fr i sig lkemedlet med extra vtska till medlet eller mltiden. Annars kan bulkmedlet bilda en klump i matstrupen eller bidra till att frstoppningen blir nnu vrre.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter30Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.30Lkemedelsformer Orala vtskor och orala dropparFlytande medel som tas genom munnen finns i 2 olika former: orala vtskor och orala droppar.

De orala dropparna r ofta mer koncentrerade. P flaskan finns oftast en anordning, ofta en pipett (dropprr som man ofta ser i kemi-salarna), som anvnds fr att dosera dropparna med. Det r viktigt att anvnda pipetten p ett sdant stt att man fr i sig rtt mngd av lkemedlet. Orala droppar kan oftast blandas med olika drycker, se bipacksedeln eller FASS om du r osker. Vanliga lkemedel med formen av orala droppar r laxermedel och vissa ngestdmpande medel.

Orala vtskor kan vara ett bra alternativ fr tabletter eller kapslar fr sm barn, ldre och/eller vrdtagare som har svrt att svlja tabletter. Man ska alltid kontrollera om den orala vtskan ska skakas innan den anvnds eftersom den annars kan bli fr stark eller svag nr man doserar, s att fel dos uppstr.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter31Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.31Lkemedelsformer Lkemedel som tas upp direkt i blodetNr ett lkemedel tas upp direkt i blodbanan sger man att det tillfras parenteralt. Par = utanfr/vid sidan om, enter(o) = mag-tarmkanalen.

Lkemedel som ges parenteralt passerar allts inte frst mag-tarmkanalen innan den kommer ut i blodet fr att n sitt mlorgan. Det finns flera exempel p parenteral tillfrsel, exempelvis injektioner i kroppen via kanyl, plster/krmer eller vagitorier.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter32Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.32Lkemedelsformer ResoritabletterResoritabletter r tabletter som smlter snabbt i munnen. Det verksamma mnet tas d upp i blodet genom munnens slemhinna. Effekten r snabb och de skall oftast placeras under vrdtagarens tunga. Det r viktigt att se till att vrdtagaren inte svljer tabletterna eftersom effekten d kan utebli. Bertta grna fr vrdtagaren att det r okej att svlja eventuell saliv som bildas. Exempel p resoritabletter r lkemedel som tas mot krlkramt och vissa starka smrtstillande medel.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter33Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.33Lkemedelsformer DepplsterDepplster fst p huden och avger det verksamma mnet under en viss tid lite i taget. mnet i plstret trnger igenom huden och tas upp i blodet i jmn takt. Lkemedel som kan ges p det hr sttet kan vara hormoner, medel mot krlkramp och smrtstillande lkemedel.

Innan plstret stts fast p huden tar man bort en skyddsplast. Om man vrmer plstret i handen en liten stund innan s fster det bttre p vrdtagaren. Depplster ska fstas p ett stlle p huden som r torrt och inte hrigt eftersom fukt och hr frsvrar fr plstret att fsta. Det fr heller inte finnas sr dr det ska fstas. Depplster ska inte sttas p samma stlle tv gnger i rad. Vissa plster byts varje dag, andra var tredje dag och ngra en gng i veckan. Nr man stter p ett nytt plster ska datum och klockslag antecknas antingen p plstret eller i lkemedelslistan. Nr man byter ska man alltid kontroller att det gamla plstret tagits bort. Nr en vrdtagare har depplster r det viktigt att man noga fljer ordinationshandlingen och lser bipacksedeln eller FASS fr att undvika feldosering.

Anvnda depplster innehller lkemedelsrester. P sjukhus ska plster kasseras enligt sjukhusets srskilda rutiner. Inom kommunal vrd ska verblivna plster som bde r anvnda och oanvnda verlmnas till apotek. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter34Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.34

Lkemedelsformer Nsdroppar och nssprayNsdroppar och nsspray droppas eller sprayas in i nsan. Det verksamma mnet tas d upp av nsans slemhinna och oftast r det just i nsan lkemedlet ska verka.

Nsdroppar tas med en pipett, oftast frfyllda pipetter. Nr man anvnder nsdroppar ska huvud bjas bakt innan man droppar in dem i nshlan.

Nsspray sprayas in i nsan med en dospump. D man tar sprayen hller man huvudet upprtt, inte bakt eftersom riktningen p spraystrlen d kan hamna fel. Nr man anvnder en sprayflaska frsta gngen eller nr den inte anvnts p ett tag r det bra att spraya ett par gnger i luften tills strlen blir jmn.

Eftersom det ltt kommer in bakterier i flaskan ska man inte spara nsspray eller nsdroppar efter att behandlingen avslutats. Ls p bipacksedeln eller FASS om du r osker, dr brukar det st hur lnge de hller efter att man brjat anvnda dem.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter35Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.35Lkemedelsformer gondroppargondroppar r alltid sterila nr de lmnas ut frn apotek. De har kort hllbarhetstid eftersom en ppnad flaska ltt fr i sig smuts och bakterier. Hllbarhetstiden p bipacksedeln eller p FASS anger hur lnge det r skert att anvnda gondropparna efter ppnad frpackning, precis som med nsdroppar och nsspray, innan vtskan inte lngre r steril. Risken r att om man anvnder kontaminerade (ej lngre sterila) gondroppar s kan goninfektioner uppst. Anteckna drfr alltid p frpackningen nr den ppnas. gondroppar finns ven som frfyllda engngspipetter. De kan ha nnu kortare hllbarhetstid men de ska bara anvndas vid ett och samma tillflle.

Om en person ska ha flera sorters gondroppar i samma ga ska man vnta i minst 5 minuter mellan de olika sorterna. Vissa gondroppar behver man vnta lngre tid med. Det ska st p ordinationshandlingen vad som gller. En del gondroppar ska frvaras svalt annars ska den flaska som anvnds st i rumstemperatur. Det irriterar gonen om man ger gondroppar som r kalla.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter36Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.36Lkemedelsformer Att ge gondropparGr fljande nr du ska ge gondroppar:

Tvtta och desinfektera dina hnderFrbered vrdtagaren genom att hen fr ligga ner eller sitta med huvudet baktbjd.Stt p engngshandskarHll droppflaskan rakt ver och ttt intill gat med ena handen.Dra frsiktigt ner det undre gonlocket med andra handen s gat blottas heltSe till att flaskan inte kommer i kontakt med gat eller gonfransarna eftersom det d ltt kan komma in bakterier i gat eller att patienten blinkar nr dropparna kommer in i gat.Tryck ut 1 droppe i tagetBe vrdtagaren att blunda en kort stund s dropparna sprids ver gat.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter37Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.37Lkemedelsformer gonsalvagonsalva har ofta en lngre effekt n gondroppar och r ungefr som skillnaden mellan en tablett och en deptablett. Ofta r det samma mne som i gondropparna men verkar under flera timmar n gondroppar. gonsalva r steril nr den lmnas ut frn apotek. En ppnad frpackning ska inte anvndas under en lngre tid n en mnad. Drfr mste du skriva datum och klockslag nr du ppnar frpackningen. Anvnder man salvan lngre tid n s upphr steriliteten och bakterier kan brja frodas och leda till goninfektioner om det sen anvnds av vrdtagaren.

ven hr finns gonsalvor i frfyllda engngspipetter. D ska de kastas efter varje doseringstillflle ven om det finns salva kvar i pipetten, precis s som med gondropparna.

Oftast ska frpackningen/tuben frvaras i rumstemperatur, ls p bipacksedeln eller FASS om du r osker. Om en vrdtagare bde har gondroppar och gonsalva ska dropparna ges frst, vnta 5 minuter och sedan salvan.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter38Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.38Lkemedelsformer Att ge gonsalvaGr s hr nr du ska ge gonsalva:

Tvtta och desinfektera hnder.Frbered patienten genom att ligga p rygg eller sitta med huvudet bjt bakt.Stt p engngshandskarDra frsiktigt ned det under gonlocket med ena handen och med andra handen trycker du ut en strng av salvan mellan gonlocket och gat. Undvik att rra vid gat eller gonfransarna med spetsen p tuben s att inga bakterier kommer in i tuben med salva.Be vrdtagaren blunda en stund s att salvan sprids i gat.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter39Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.39Lkemedelsformer rondroppar och ronsalvarondroppar och ronsalva har olika hllbarhetstid. Ls alltid p bipacksedeln eller i FASS vad som gller och anteckna vilken dag den ppnats. Slemhinnan i rat r inte lika knsligt mot bakterier i jmfrelse med gat och drfr hller de sig bttre.

rondroppar och ronsalva br oftast ha rumstemperatur nr de ska ges till vrdtagaren. Om vrdtagaren har bde rondroppar och ronsalva brjar man att ge dropparna och vntar 5 minuter innan man byter till salvan.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter40Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.40

Lkemedelsformer Att ge rondropparTvtta och desinfektera dina hnder.Frbered vrdtagaren genom att lgga henom p sidan.Ta p engngshandskarTa tag i rat med ena rat och dra frsiktigt bakt och uppt s att hrselgngen rtas ut, s dropparna lttare rinner in.Anvnd andra handen genom att hlla flaskan nra rat utan att nudda vid rat med flaskspetsen. Tryck ut 1 droppe i taget.Lt vrdtagaren ligga kvar p sidan i ungefr 5 minuter s att dropparna hinner tas upp ordentligt. Om dropparna ska administreras i bda ronen ber du vrdtagaren att vnda p sig efter dessa 5 minuter och sen upprepar du varje steg.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter41Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.41Lkemedelsformer Att ge ronsalvaTvtta och desinfektera dina hnder.Frbered vrdtagaren genom att lgga henom p sidan.Ta p engngshandskarTryck ut s mycket salva som r ordinerat p en bomullspinneTa tag i rat med ena rat och dra frsiktigt bakt och uppt s att hrselgngen rtas ut, s att det blir lttare att applicera salvan.Stryk ut salvan i den yttre delen av hrselgngen med bomullspinnen.Bomullspinnen fr inte fras lngt in i hrselgngen d det finns en risk att skada trumhinnan.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter42Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.42Lkemedelsformer Inhalationsvtskor och inhalationspulverInhalationsvtskor och inhalationspulver r 2 former av lkemedel som ges via andningsluften. Nr lkemedlet andas in kommer det ner i luftrren och lungorna dr den har sin verkan. Effekten kommer ofta omedelbart. Vissa lkemedel ges som inhalation som ska verka p andra stllen i kroppen ocks och detta fr att lkemedlet kommer direkt ut i blodet tillsammans med syret som tas upp av blodet. Lkemedel som oftast anvnds som inhalation r astma-lkemedel och syrgas.

Det finns flera olika hjlpmedel som anvnds vid inhalationer. Vid vtskor anvnds en nebulisator, som r en apparat som med hjlp av syrgas finfrdelar en vtska i en behllare. Den frngas och ker upp som sedan kommer ut via munstycke till vrdtagaren som fr andas in gasen.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter43Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.43

Lkemedelsformer Inhalationsvtskor och inhalationspulverVid inhalationspulver kommer de ofta i form av kapslar eller dosskivor. Pulvret kan ocks fs i speciella dosinhalatorer ssom Turbohaler, Easyhaler och Diskus.

Pulvren r knsliga fr fukt och drfr ska man inte andas ut genom inhalatorn. Det finns nmligen vtska i vr utandningsluft. De ska drfr inte heller frvaras p fuktiga stllen ssom i badrummet.

Det r vitkigt att inhalera rtt fr att f bra effekt. Ls alltid noga p instruktionen i bipacksedeln eller p FASS innan du anvnder en inhalator fr frsta gngen.

Ett lkemedel som ofta ges till astma-patienter r kortisonbaserade inhalationer, som patienten tar 1-2 ggr dagligen. Nr man anvnder kortisonpreparat genom inhalation r det viktigt att sklja munnen efter inhalationen. Om kortison blir kvar i munnen och p tungan kan det uppst svampinfektioner eftersom kortisonet frndrar munnens pH-vrde.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter44Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.44Lkemedelsformer Lkemedel som ges p hudenLkemedel som lggs p huden eller smrjs in kallas fr kutana lkemedel frn grekiska cutis = hud. Dessa lkemedel har ofta en lokal effekt p huden dr det ges och vanliga former av kutana medel r salvor, krmer, puder, gel och schampo.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter45Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.45Lkemedelsformer Krmer och salvorKrm och salva skiljer sig t genom olika fetthalt i substansen. Salva r fetare och bildar en tunn hinna p huden som bevarar fuktigheten bttre n krmer. Salva anvnds oftare p torra hudskador n krmer dr man behver isolera ett sr, exempelvis mot bakterier eller vid torr eksem och psoriasis.

Krmer slpper igenom fukt bttre n salvor och anvnds dr huden r fuktig eller p skador som vtskar vid exempelvis vtskande eksem.

Tvtta alltid hnderna fr och efter att du administrerar krmer och salvor. Engngshandskar skall alltid anvndas. Bde salva och krm ska strykas p i ett tunt lager och smras in p ett nstan kndande stt.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter46Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.46

Lkemedelsformer Puder & GelPuder r ett pulver som strs p hud, slemhinnor eller sr. Det kan anvndas fr att svalka och skydda huden ofta nr huden ligger ttt mot annan hud, exempelvis i ljumskar eller under brsten. Detta r vanligt vid olika former av vervikt eller om vrdtagaren fr hudskador till fljd av hudfrslitningar i samband med intensiv trning. Puder stryks p i ett tunt lager och ska aldrig anvndas tillsammans med krmer eller salvor eftersom de d kan klumpa ihop sig och skava eller irritera huden.

Gel har gelkonsistens och masseras in p ett hudomrde. Lkemedlet i gelen trnger in genom huden och tas upp lokalt eller i blodet. Vanligaste gelen r lokalbedvning som anvnds i samband med kirurgiska ingrepp eller vid provtagningar nr vrdtagaren knner obehag. Det finns ocks smrtstillande och antiinflammatoriska medel i gel-form.

Precis som med krmer och salvor skall man alltid tvtta hnderna fre och efter administrering samt anvnda engngshandskar nr lkemedlet administreras till vrdtagaren.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter47Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.47Lkemedelsformer Schampo & kutan lsningSchampo som lkemedel och kutan lsning anvnds fr att behandla hrbotten.

Schampo anvnds generellt fr att behandla mjll och huvudlss. Schampot ska masseras in i bltt hr och ner i hrbotten. Det ska sedan verka ngra minuter utifrn vad som gller fr just det medlet. Ls i bipacksedeln eller i FASS om du r osker. Drefter skall schampot skljas bort. Fr att f en s bra effekt som mjligt r det viktigt att noga flja anvisningarna i bipacksedeln eller FASS.

Kutan lsning r en vtska, ofta trgflytande, som man hller i hrbotten p torrt eller fuktigt hr. Liksom schampot ska det masseras in i hrbotten och verka under det antal minuter som str p bipacksedeln eller i FASS. Skillnaden frn schampot r att det inte har en tvttande effekt. Drefter skall det skljas av nr lkemedlets trngt ner genom huden. Vissa kutana lsningar skall inte skljas av utan lufttorkar, ungefr som torrschampo. Oftast r det olika former av hrbottenseksem eller psoriasis som behandlas med kortisonbaserade kutana lsningar fr hrbotten.

I bda fallen r det viktigt att tvtta hnderna fre och efter behandling samt att anvnda engngshandskar och skyddsfrklde. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter48Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.48Lkemedelsformer Lkemedel som ges i ndtarmenLkemedel som ska fras in i ndtarmen kallas fr att det ges rektalt, frn grekiskan rectum = ndtarm. Det kan vara fr att lkemedlet ska ge en lokal verkan eller tas upp av blodet via slemhinnan och ha effekt i hela kroppen. Lkemedel som tas via ndtarmen finns som salvor, stolpiller och rektalvtskor.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter49Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.49Lkemedelsformer Suppositorier, stolpillerSuppositorier och stolpiller r samma sak, bara det att det har 2 olika namn. Det r medel dr det verksamma mnet oftast r blandat med fett eller vax, som smlter i ndtarmen. Stolpiller som verkar lokalt kan anvndas vid behandling av exempelvis hemorrojder. Stolpiller som tas upp av blodet kan vara smrtstillande och febernedsttande, exempelvis paracetamol (Alvedon). Stolpiller kan vara ett alternativ nr vrdtagaren har svrt att ta lkemedel genom munnen vid exempelvis krkningar, svljsvrigheter eller generellt illamende.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter50Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.50Lkemedelsformer Att ge Suppositorier, stolpillerTvtta och desinfektera hndernaTa p engngshandskar och skyddsfrkldeBe vrdtagaren att anta en bekvm position dr du fr tillgng till ndtarmsppningen. Lttast r om du ber henom att ligga p sidan ned bjda ben, ungefr som fosterstllning.Ta av skyddshljet frn stolpillret. Doppa stolpillret kort i ljummet vatten, det gr det lttare att fra in pillret genom ppningen.Fr in stolpillret en liten bit innanfr ndtarmsppningen med den platta sidan vnd frn dig.Fr in hela vgen till dess att du bara ser endast (oftast vita) toppen vid ndtarmsppningen.Be patienten att ligga kvar ngra minuter beroende p vad som str i bipacksedelnKasta engngsartiklarna och tvtta och desinfektera hnderna igen

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter51Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.51Lkemedelsformer RektalvtskaRektalvtska kallas ibland ocks fr klysma eller lavemang. Det r lkemedel i flytande form som ligger i en behllare som tms i ndtarmen. Lkemedel i den hr formen kan vara kramlsande lkemedel som tas upp av blodet via slemhinnan. Det kan ven vara lkemedel med lokal verkan som ges fr att tarmen ska tmma sig, vilket r vanligt infr operationer.

Rektalvtska finns i olika storlekar. De strsta innehller ungefr 1 2 dl. De flesta rektalvtskor bestr av mindre mngder med bara ngra milliliter vtska.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter52Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.52Lkemedelsformer Att ge RektalvtskaTvtta och desinfektera hndernaTa p engngshandskar och skyddsfrkldeBe vrdtagaren att anta en bekvm position dr du fr tillgng till ndtarmsppningen. Lttast r om du ber henom att ligga p sidan ned bjda ben, ungefr som fosterstllning.Smrj lite salva, gel eller vax p behllarens pip och fr in hela pipen i ndtarmen.Tryck ihop behllaren och tm den ordentligtHll behllaren ihoptryckt hela tiden nr du tar ut den, annars dras vtskan tillbaka in i tuben p grund av undertrycket i behllaren och vertrycket i ndtarmen.Be patienten att ligga kvar ngra minuter beroende p vad som str i bipacksedeln s att ingen vtska rinner ut.Kasta engngsartiklarna och tvtta och desinfektera hnderna igen

OBS!Om vrdtagaren r yngre n 3 r gammal skall endast halva pipen fras in i ndtarmen.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter53Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.53

Lkemedelsformer Lkemedel som ges i slidanLkemedel som ska fras in i slidan kallas fr vaginala lkemedel. De anvnds oftast vid infektioner eller som hormontillskott. Vaginala medel finns bde som krm, gel, vagitorier eller vaginaltabletter.

Vaginalkrm och vaginalgel frs in i slidan med ett srskilt hjlpmedel som kallas fr applikator. Dessa finns oftast med i frpackningen. P bipacksedeln eller p FASS kan du lsa hur applikatorn ska anvndas.

Vagitorier och vaginaltabletter r samma sak med tv namn, precis ssom med stolpiller och suppositorier. De r lkemedel som frs in i slidan. Lr lser de upp sig och avger det verksamma mnet ungefr ssom stolpiller fungerar. Eftersom vagitorier smlter i slidan r det vanligt att det brjar rinna. D kan vrdtagaren behva en binda eller trosskydd fr att skydda klderna. Det r viktigt att upplysa vrdtagare som aldrig tagit sdana lkemedel att detta r en vanlig biverkning som inte r farlig. Detta str oftast i bipacksedeln och i FASS.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter54Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.54

Lkemedelsformer Att ge vagitorierTvtta hnderna och desinfektera hndernaTa p handskar och skyddsfrkldeBe vrdtagaren att lgga sig p rygg med benen brett srade.Ta bort skyddshljet p vagitoriet. Till vissa vagitorier medfljer en applikator. Om sdan finns, anvnd den och fr in den i slidan tills det markerade omrdet p applikatorn ntts. Tryck sedan p applikatorknappen s att applikatornslpper vagitoriet p plats. Om ingen applikator medfljde: Fukta vagitoriet grna i lite ljummet vatten fr enklare administrering och fr in den s lngt som mjligt i slidan.Flj eventuella anvisningar om att patienten ska ligga kvar i ngra minuter.Informera patienten att det r vanligt med att f falska flytningar nr man fr vagitorierKasta alla engngsartiklarTvtta och desinfektera hnderna.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 4 Del 1NorrkpingLrare: Andreas RoupMedicinska arbetsuppgifter55Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.55