Möteshandlingar 2009-08-21 Styrgruppen för miljö och … · 2013. 1. 29. · Göteborg 2009-08-13 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kallelse Ledamöter hälsas

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Möteshandlingar 2009-08-21

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Göteborg 2009-08-13 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till lunch-lunch möte med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdag-fredag den 20-21 augusti, på Tofta Herrgård, Kungälvs kommun. Mötet börjar med lunch kl. 12.00. Mer information finns på: www.toftaherrgard.se. Möjlighet till samordning finns.

Förslag till program:

Torsdag den 20 augusti

12.00 – 13.00 Lunch

13.00 – 13.10 Inledning – Owe Nilsson

13.10 – 17.30 Pass 1 (inklusive fika)

Styrgruppen – uppdrag, ansvar, roll samt erfarenheter – Bo Aronsson

Diskussion i mindre grupper om styrgruppens roll

Pass 2

Styrgruppens uppdrag 2010 och 2011 – Pia Arnesson

Diskussion i mindre grupper om styrgruppens framtida inriktning och prioriterade frågor

Diskussionsunderlag för pass 1 och 2 bifogas.

19.00 Middag

Fredag den 21 augusti

9.00 – 9.15 Reflektioner från gårdagen – Owe Nilsson

9.15 – 10.30 Transportstrategi - diskussion – Anita Rynvall-Mårtensson och Cecilia Kvist (Diskussionsunderlag bifogas)

Inklusive fika

10.30 – 12.00 Styrgruppens sammanträde (se dagordning på nästa sida)

Förslag till dagordning för styrgruppens ordinarie sammanträde

1. Val av justeringsman 2. Meddelanden 3. Klimatinvesteringsprogram - guldklimpar – Marielle Fredriksson, Västtrafik 4. Information kring statistiktjänst Mikrodatabas – Per Kristersson, GR 5. Förslag till ”Aktualiserad transportstrategi för Göteborgsregionen” (Beslutsärende –

handling bifogas) 6. Förslag till yttrande över ”En ny kollektivtrafiklag” (Beslutsärende – handlig

bifogas) 7. Till och från flygresan (Beslutsärende - handling bifogas) 8. Handelsstrategi för GR (Beslutsärende - handling bifogas) 9. Förslag till yttrande över ”Fördjupad översiktsplan för centrala Partille,

samrådshandling” (Beslutsärende - handling bifogas) 10. Förslag till yttrande över ”Jeriko – Jonsered, en fördjupning av två översiktsplaner”

(Beslutsärende - handling bifogas) 11. Rapport från politikernas regionala uppdrag 12. Rapport från pågående uppdrag 13. Övriga frågor 14. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post [email protected], telefon 031 – 335 53 86 eller 0708 – 50 44 11.

Bifogas: • Föregående protokoll • Avlämnade remissvar • Diskussionsunderlag inför styrgruppens lunch till lunchmöte 20-21 augusti • Verksamhetsinriktning 2010

Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Owe Nilsson/Hans Bergfelt Georgia Larsson Ordförande / Vice ordf Sekreterare i styrgruppen


Dnr: 05-161.30

Styrgruppsärende 2009-08-21

Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Klimatinvesteringsprogram - guldklimpar Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) fick våren 2007 5,3 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för mobilitetsprojekten ”Dialog med hushållen” och ”Dialog med företagen”. Projekten pågår 2007-2011 och den totala projektkostnaden uppgår till 15,4 miljoner kronor.

Projekten närmar sig nu halvtid och Marielle Fredriksson som är projektledare för ”Dialog med hushållen” kommer att ge en lägesrapport för dialogen på styrgruppens möte.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2009-07-02

Bo Aronsson /Cecilia Kvist


Dnr:



Information kring statistiktjänst Mikrodatabas I samarbete med Västra Götalandsregionen ämnar GR abonnera på en ny statistiktjänst – Mikrodatabasen. Tjänsten innebär att GR årligen får tillgång till demografiska och socioekonomiska statistiska uppgifter på individnivå. Informationen är dessutom geografiskt kodad för att möjliggöra framtagandet av och analys i form av kartor. Även kommunerna har möjlighet att anskaffa denna mikrodatabas. Uppgifterna är sekrettesbelagda och därmed belagda med vissa restriktioner




Bo Aronsson / Per Kristersson


1

Dnr:09-153.20 Styrgruppsärende 2009-08-21

Förslag till ”Aktualiserad transportstrategi för Göteborgsregionen” Bakgrund

Kansliet har av förbundsstyrelsen fått i uppdrag att se över och aktualisera Transportstrategin ”Så ska vi ha´t”, daterad december 1999 och styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är beredande. Ett arbetsprogram har tagits fram och diskuterats i styrgruppen den 5 mars 2009.

Syftet med aktualiseringen är att redovisa GR:s viljeinriktning för transportsystemets utveckling, med utgångspunkt från de ställningstaganden som gjorts i bl a mål och strategidokumentet Uthållig tillväxt och K2020.

En transportstrategi är ett viktigt underlag för GR:s arbete med transport- och infrastrukturfrågor.

Förslag till Aktualiserad transportstrategi för Götaborgsregionen

Ett förslag till aktualiserad transportstrategi har utarbetats, se bilaga. Strategin har tre huvudrubriker:

• Transportsystemet ska stödja viktiga funktioner Ett antal funktioner som är viktiga för regionens utveckling och tillväxt pekas ut.

• Inriktning för transportsystemet Transportsystemet ska utvecklas så att den tre dimensionerna är i balans - den sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionen.

• Alternativ finansiering av infrastruktur

Att diskutera

I arbetet med aktualiseringen har det visat sig att det inom vissa områden saknas politiska ställningstaganden som kan vara vägledande i GR:s arbete med infrastrukturfrågor. Dessa områden framgår av de ”att diskutera-punkter” som finns i rutorna i kapitlet ”Inriktning för transportsystemet”. Styrgruppens


2

uppgift är att reflektera över dessa punkter och diskutera hur GR ska förhålla sig till dessa.


att till protokollet anteckna diskussionen; samt att kansliet får i uppdrag att bearbeta handlingen utifrån förda gruppdiskussioner


Bo Aronsson Anita Rynvall Mårtensson .


1

Aktualiserad Transportstrategi Aktuell viljeinriktning för Transportsystemet i Göteborgsregionen


2

Bakgrund I samband med att mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” antogs av förbundsstyrelsen i maj 2006 uppdrogs åt kansliet att se över och aktualisera Transportstrategin ”Så ska vi ha´t”, daterad december 1999.

Syftet med översynen och aktualiseringen har varit att utifrån politiska ställningstaganden som gjorts inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), med avseende på transporter och transportsystemet, uppdatera transportstrategin och peka på områden där politiska ställningstaganden saknas. Uppdraget har inte varit att göra en helt ny strategi, utan utifrån befintliga dokument visa på GR:s aktuella viljeinriktning. I ett nästa steg kan det eventuellt finnas behov av att göra en ny transportstrategi.

Detta dokument redovisar GR:s aktuella viljeinriktning för och engagemang i transportsystemets utveckling samt förslag till ytterligare diskussioner.

Översynen har utgått från ”Transportstrategi för Göteborgsregionen med omland”, daterad 1999 och de processer och dokument som berör transporter eller transportsystemet som arbetats fram inom GR sedan dess. Följande dokument och processer har utgjort underlag i aktualiseringen:

• Transportstrategi för Göteborgsregionen med omland (1999)

• Uthållig tillväxt – Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (2006)

• Strukturbild för Göteborgsregionen (2008)

• K2020 – Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet – Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (2008)

• utredningar med anknytning till transporter och transportsystem

• samt processer inom infrastrukturplaneringen i samarbetet med Västra Götalandsregionen (2007-2009)

Fortsättningsvis kommer det i undantagsfall hänvisas till respektive rapport.

Generellt kan sägas att det finns en samstämmighet mellan grundbudskapet i Transportstrategin och de senare dokumenten. Näringslivets behov får något större utrymme i Transportstrategi 1999, medan de senare har fokus på


3

regionförstoring och personresor, framför allt pendlingsresor till, från och inom GR-regionen. I diskussioner inom Västra Götalandsregionen har näringslivets transporter fått större utrymme.


4

Inledning Vision, mål och strategier för Göteborgsregionen

GR har i mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt” lagt en grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. En gemensam målbild eller vision som visar färdriktningen har slagits fast:

”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka.”

GR ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling och därför poängteras att utveckling ska ske i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna.

För att skapa gynnsamma förutsättningar för en uthållig tillväxt har följande mål- och strategier fastlagts för Göteborgsregionens utveckling:

• Befolkningsökningen inom regionen ska vara minst 8 000 invånare per år

• Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare 1,5 miljoner invånare

• Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum

• Kärnan ska stärkas med ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende fram till år 2020

• Stråken och regiondelscentrumen ska stärkas med minst 40 000 arbetsplatser och 90 000 boende

• Tillgängligheten till kust, hav, sjö och skog ska säkras

• Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten

Ökat tryck på Göteborgsregionens transportinfrastruktur

Med ökad tillväxt, ökande befolkning och fortsatt regionförstoring ökar transportbehovet och därmed trycket på regionens transportinfrastruktur. Det blir en tilltagande trängsel i centrala snitt samtidigt som det finns svårigheter att klara aktuella miljökvalitetsnormer. En väl fungerande infrastruktur och


5

transportsystem blir en grundförutsättning för att åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd.

Omvärldsberoende

Svensk utrikeshandel utgör en stor del av landets ekonomi. År 2006 motsvarade värdet på svensk export och import av varor och tjänster mer än 90 procent av rikets BNP vilket kan jämföras med drygt 50 procent femton år tidigare1. Göteborgs geografiska läge har inneburit att staden blivit en naturlig knutpunkt för en större del av denna handel. Omvärldsberoendet har under senare decennier förstärkts och breddats till nya områden och Göteborgsregionens näringsliv blir allt mer internationellt orienterat.

Nationellt blir Göteborgsregionen mer beroende av grannregionerna. Regiongränser blir ur ett funktionsperspektiv mindre viktiga och samarbete krävs för att binda samman transportsystemet på ett funktionellt sätt.

Fler utmaningar

Inom transportområdet pågår det diskussioner och utredningar om framtidens utmaningar. Några exempel är:

I den nyligen presenterade trafikverksutredning2 diskuteras frågor och utmaningar som måste kunna hanteras inom den framtida transportplaneringsprocessen. Dessa är klimat- och miljöfrågor, tillväxt, trängselproblem i storstäderna, regional utveckling och effektivare användning av allmänna medel.

Regeringen har presenterat propositionen nya mål för transportpolitiken3. Det övergripande målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv ska stödjas av två huvudmål: Funktionsmålet om tillgänglighet och Hänsynsmålen – säkerhet, miljö och hälsa.

Europeiska kommissionen har påbörjat ett arbete med att ta fram ett underlag för den framtida transportpolitiken med 2050 som horisontår. Kommissionen avser att anta en grönbok i juni 2009 och en ny vitbok om den framtida

1 Internationellt transportberoende, Västra Götalandsregionen, 2007-05-10

2 Trafikverksutredningen, SOU 2009:31

3 Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93


6

transportpolitiken läggs fram 2010. Arbetet pågår men man pekar redan nu på faktorer som kommer att påverka framtida transporter, t ex globalisering, urbanisering, starkare relationer med grannländer, klimatförändringar, finansiering och teknisk utveckling.

Formulerade mål och strategier i ”Uthållig tillväxt” och framtida utmaningar ställer krav på regionens transportsystem och infrastruktur.

Transportsystemet ska stödja viktiga funktioner Transportsystemet ska bidra till att skapa tillgänglighet och stödja ett antal funktioner som utpekats som viktiga för regionens utveckling och tillväxt. Med de tidigare nämnda målen och utgångspunkter i ”Transportstrategin” blir följande funktioner viktiga att uppnå eller stödja:

• Regionförstoring • Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum • Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum • Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov

Regionförstoring

Hela Göteborgsregionen är idag en enda stor arbetsmarknads- och utbildningsregion. I den lokala arbetsmarknadsregionen ingår, förutom GR:s medlemskommuner, Bollebygd, Vårgårda, Mark och Orust kommuner4. Människor bor och arbetar alltmer utspritt, vilket ställer stora krav på goda kommunikationer på väg och järnväg inom regionen. Allt fler läser också på högskola och universitet. God tillgänglighet till högre utbildning betyder mycket för utvecklingen och attraktionskraften för företag och boende i regionen.

Det finns ett samband mellan en regions storlek och dess tillväxt5. GR:s förbundsstyrelse har målsättningen att utöka Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion genom framtida förtätning och regionförstoring, vilket förutsätter en utbyggnad av infrastruktur och trafiksystem.

4 SCB, Lokala arbetsmarknadsregioner 2003

5 Tillväxt i Göteborgsregionen, Business Region Göteborg


7

Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum

Regionens kärna utgörs av de centrala delarna av Göteborg och dess utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionen. Det är en gemensam uppgift för regionens kommuner att verka för en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. För att skapa god tillgänglighet för alla bör unika verksamheter som är frekvent besökta så långt som möjligt lokaliseras till kärnan.

Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Stråken bestäms av Bohusbanan, Norge Vänernbanan, Västra Stambanan, Götalandsbanan och Västkustbanan, samt vägarna E6, E20, E45 och Rv40. Stråken innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa vägar och järnvägar. Orterna i stråken utgör viktiga knutpunkter i transportsystemet.

Kustzonen och de gröna kilarna utgör strategiska och attraktiva delar i Göteborgsregionen. Dessa är viktiga för invånare och besökare och bör även kunna nås med kollektivtrafik.

Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum

Göteborgs hamn utgör Sveriges och nordens transportmässiga nav. Cirka 25 % av den svenska utrikeshandeln, mätt i ton, och cirka 65 % av Sveriges containertrafik går via Göteborgs hamn. Den transoceana direkttrafiken är av stor betydelse för det svenska näringslivet och den internationella tillgängligheten.

Vidare har Göteborgsregionen många transportrelaterade verksamheter t.ex. den största andelen av landets fordonsindustri.

Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov

Göteborgsregionens näringsliv är alltmer beroende av omvärlden och tillväxten i det internationella handelsutbytet är stort. Göteborgsregionen är centrum för internationell industri, handel, samt logistik och transporter. De utlandsägda företagen sysselsätter i dagsläget ca 25 % av alla anställda i regionen. Turist- och besöksnäringen är också en växande näringsgren, vilket ställer särskilda krav på transportsystemet till, från och inom regionen.

För att utnyttja fördelarna med det internationella utbytet och kunna ta del av globaliseringens många positiva sidor behövs en god tillgänglighet till internationella resmål. Kontaktbehov föreligger också mellan Göteborgsregionen och städer/regioner i övriga Sverige.


8

Inriktning för transportsystemet En ökad tillväxt enligt uppsatta mål och strategier innebär ett ökat resande- och transportbehov. Detta måste mötas med ett transportsystem som också är miljömässigt och socialt hållbart. Aktuell politisk viljeinriktning visar på följande inriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen:

• Hållbar samhällsplanering • Högre andel resor med kollektivtrafik • Utvecklade gång- och cykelmöjligheter • Utvecklad järnvägstrafik • Förstärkt landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn och övriga

hamnar i regionen • Ökad samverkan mellan transportslag – knutpunkter och terminaler • Effektivare utnyttjande av vägsystemet • Utvecklade långväga flygförbindelser • Göta älv – balans mellan transportled och stadsutveckling

Hållbar samhällsplanering

En hållbar utveckling kräver samordnad trafik- och bebyggelseplanering. För att nå de mål som satts av förbundsstyrelsen krävs att den kommunala bebyggelseplaneringen utgår från kollektivtrafiken som norm. En bebyggelse i stationsnära lägen, eller i orter med god kollektivtrafik stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen.

Med kollektivtrafiken som norm och en naturlig del i planeringen av nya bostadsområden ges goda förutsättningar att påverka människors resvanor.

Effekterna av en samordnad markanvändning och transportplanering blir avgörande för det faktiska transportarbetet och behovet av transportinfrastruktur.

Politiskt ställningstagande: GR:s förbundsstyrelse har i maj 2008 godkänt ”Strukturbild för Göteborgsregionen” som är en överenskommelse och ett verktyg för att underlätta kommunernas trafik- och bebyggelseplanering.

K2020 - förslag till kollektivtrafikprogram, antogs av GR:s förbundsstyrelse i april 2009. Målet om en 40%-ig marknadsandel för kollektivtrafiken förutsätter en samordning av markanvändning och kollektivtrafik. Fortsatt arbete: Enligt överenskommelsen i ”Strukturbild för Göteborgsregionen” ska medlemskommunerna ta lokalt ansvar för att den regionala strukturen blir


9

långsiktigt hållbar. Att diskutera: För att nå de mål som satts av förbundsstyrelsen måste kollektivtrafiken vara norm vid all samhällsplanering. Hur upprätthålls en sådan norm?

Högre andel resor med kollektivtrafik

Befolkningsökning och regionförstoring ökar trycket på transportinfrastrukturen och miljön. Likaså skapar omstrukturering av näringslivet och tillväxten av kunskaps- och tjänsteföretag behov av goda kommunikationer på allt längre avstånd. Bilresandet kommer enligt dagens trend att öka, vilket inte är förenligt med målen om minskad miljöbelastning från trafiken. På längre sikt, med utvecklade bränsleteknik kommer sannolikt trängseln att utgöra ett större problem än utsläppen.

För att nå en hållbar utveckling och samtidigt skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt krävs att en högre andel resor sker med kollektivtrafik. GR:s förbundsstyrelse har satt upp målet att minst 40% av resorna ska ske med kollektivtrafik 2025.

Ett väl utvecklat och fungerande kollektivtrafiksystem är en förutsättning för att kunna minska transportbehovet med bil och öka tillgängligheten till regionens arbetsmarknads-, utbildnings- och serviceutbud för de människor som saknar tillgång till eller inte vill använda bil.

Hela-resanperspektivet

I ett väl fungerande kollektivtrafiksystem behövs attraktiva knutpunkter och goda övergångsmöjligheter mellan olika transportsätt. Knutpunkter är viktiga för att hela resan ska fungera. Ett stort antal bytes- och knutpunkter ingår i den framtida struktur som skisseras i K20206. Utformningen av dessa ska vara attraktiva och trygga. Byten mellan trafikslag måste underlättas och utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel behövs. Bra och attraktiva gång- och cykelförbindelser till knutpunkterna är en väsentlig del i hela resan-perspektivet.

Knutpunkterna kan stärkas och skapa större resandeunderlag om ny bebyggelse och besöksanläggningar lokaliseras i nära anslutning till dessa.

6 I K2020 skiljer man på knutpunkt och bytespunkt, där knutpunkten är en större målpunkt och innehåller någon form av terminal eller större station. ”Knutpunkter och andra viktiga bytespunkter, underlagsrapport till K2020.”


10

Politiskt ställningstagande: GR har tillsammans med fem andra organisationer drivit projektet K2020. Projektet har i olika delrapporter studerat hur kollektivtrafiksystemet bör utvecklas för att klara en fördubbling av resandet och nå det 40%-iga målet. 2008 presenterades ett förslag till kollektivtrafikprogram som antogs av förbundsstyrelsen i april 2009. I kollektivtrafikprogrammet föreslås ett antal viktiga investeringar och åtgärder som behövs för ett genomförande av programmet. Fem huvudprinciper har lagts fast: - Knyt samman fler områden - Gör resan mellan dessa snabbare - Erbjud tät trafik - Utveckla knutpunkterna - Säkerställ kvalitet och service Fortsatt arbete: Inom K2020-arbetet pågår flera aktiviteter, enligt beslut i förbundsstyrelsen, bl.a. att i samverkan med parterna bilda en organisation till stöd för genomförandet av kollektivtrafikprogrammet, att medverka till att finna nya finansieringsformer för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen samt att vara delaktig i frågor inom samhällsplaneringen som berör kollektivtrafikens förutsättningar.

Utvecklade gång- och cykelmöjligheter

När det gäller personresor är andelen korta resor hög och en stor del av dem sker med bil. Dessa korta resor skulle kunna ske med gång eller cykel, antingen som en del av en längre resa eller direkt till målpunkten. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen korta bilförflyttningar är att det finns attraktiva, trygga och lättillgängliga gång- och cykelstråk, samt cykelparkeringar vid knutpunkterna.

GR-engagemang: GR ansökte gemensamt för medlemskommunerna om medel från Naturvårdsverket (klimatinvesteringsprogram). GR fick medel för att genomföra två projekt, mellan 2007 och 2011, som syftar till att påverka invånarnas resvanor med målet att minska antalet bilresor till förmån för kollektiv-, cykel- och gångtrafik.

Att diskutera: Vägverket arbetar genom sitt sektorsuppdrag med gång- och cykelfrågor, i övrigt är gång- och cykeltrafik ofta en kommunal angelägenhet. ■ Behövs det ett regionalt cykelvägnät? ■ Hur kan GR arbeta för att öka andelen gång- och cykelresor?


11

Utvecklad järnvägstrafik

En uthållig utveckling av Västsverige baseras på en utbyggd tågtrafik på de fem järnvägsstråken in mot Göteborg. Järnvägssystemet skall klara behovet av nationella-, regionala- pendel- och godståg. Det ställer stora krav på järnvägssystemets kapacitet som redan idag har kapacitetsproblem. I Banverkets idéstudie SPÅR 20507 presenteras en principiell struktur för en effektiv och konkurrenskraftig järnväg i framtiden. Studien visar att det krävs stora investeringar i järnvägssystemet, en bred samverkan och strategier för bebyggelseutvecklingen.

I ett internationellt perspektiv kommer det att bli än mer intressant att koppla ihop det svenska järnvägssystemet med övriga Europa. Samarbete kring detta sker bl.a. inom Europakorridoren (järnvägsprojekt) och Den skandinaviska arenan (politiskt samarbete).

Politiskt ställningstagande: GR har uttalat behov av följande investeringar: ■ Västlänken, utbyggd senast 2015 ■ Götalandsbanan, utbyggd senast 2020 ■ Hamnbanan med ny Marieholmsbro, utbyggd senast 2020 ■ Kapacitetshöjning på Västra Stambanan, Västkustbanan och Bohusbanan GR-engagemang: GR är medlem i organisationen Europakorridoren där bl.a. Götalandsbanan utgör en sträcka.

Att diskutera: ■ Det råder konkurrens om utrymmet på spåret. Hur ska prioriteringen mellan gods- och persontåg göras? ■ Götalandsbanan är avsedd att bli höghastighetsbana i ny sträckning. Det finns risk att befintlig bana inte kan finnas kvar. Är det möjligt att upprätthålla en trafik på befintlig bana? ■ Hur ska järnvägssystemet i regionen utvecklas och utnyttjas när Götalandsbanan är fullt utbyggd? Vilka initiativ behövs för att få till en diskussion om det framtida tågsystemet?

7 Spår 2050 Framtida tågsystem och bebyggelsestruktur i en långsiktig hållbar region kring Göteborg, Banverket, m fl, 2006


12

Förstärkt landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn och övriga hamnar i regionen

a) Göteborgs hamn

Göteborgs hamn är den största hamnen i norden och är av regeringen utsedd att vara en strategisk hamn och godstransportnod. Det är viktigt att bygga ut den landbaserade infrastrukturen, väg och järnväg, så att logistiskt och miljömässigt effektiva transportlösningar kan utvecklas för transporter via Göteborgs hamn. För att upprätthålla direktanlöp och frekvent trafik måste transporterna koncentreras till Göteborgs hamn.

Göteborgs hamns målsättning är att minst 50% av godstransportökningen till och från hamnen ska ske på järnväg. Redan under första kvartalet 2009 fraktades hälften av alla containrar med tåg istället för lastbil.

Politiskt ställningstagande: GR har uttalat behov av följande investeringar: ■ Hamnbanan med ny Marieholmsbro, utbyggd senast 2020 ■ Väg 155 ■ Marieholmstunnel ska vara utbyggd 2015 GR- engagemang: GR deltar i Gods 2030 som är ett delprojekt i nätverket HUR 20508. Projektets syfte är att ta fram en vision för ett framtida hållbart godstransportsystem.

Att diskutera: ■ Vilken annan, än ovan nämnda, landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn är viktig att diskutera? ■ Vägverket har föreslagit att vissa vägar ska säkras för godstransporter på väg i inre regionen d.v.s. delar av Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille. Hur ska diskussionen kring detta förslag ske?

b) Övriga hamnar

I Göteborgsregionen finns förutom Göteborgs hamn, ytterligare två stora hamnar – Wallhamn och Stenungsunds hamnar.

8 HUR 2050 är ett tjänstemannanätverk med representanter från olika organisationer och syftar till att skapa en gemensam uppfattning om hur infrastrukturen i Göteborgsregionen bör utformas långsiktigt.


13

Wallhamn AB producerar hamn- och PDI tjänster (Pre Delivery Inspection, t.ex. slutmontering av utrustning) för den svenska och norska marknaden samt hanterar export och import av fordon. För övrigt hanteras bl.a. trä- och pappersvaror. Via Stenungsunds hamnar sjötransporteras gas, kemikalier, olja och stenkross.

Göteborgs hamn samverkar med Varbergs hamn och Uddevallas hamn. Samarbetet innebär att varje hamn har specialiserat sig på en egen nisch i förhållande till de andra samarbetshamnarna. Göteborg har till följd därav koncentrerat sig på containerhantering medan Varberg och Uddevalla tar hand om torrbulk och styckegods.

Att diskutera: Vilka roller och status har Wallhamn och Stenungsunds hamnar för regionen?

Ökad samverkan mellan transportslag – knutpunkter och terminaler

I ett optimalt fungerande transportsystem är aktiv samverkan mellan transportslagen en nödvändighet för hållbara transporter. De olika transportslagen måste stödja och komplettera varandra och för detta behövs knutpunkter och terminaler.

a) Knutpunkter för persontransporter

Se Högre andel resor med kollektivtrafik

b) Terminaler för godstransporter

För attraktiva logistiklösningar för godstransporter behövs olika typer av terminaler: lastbilsterminaler, järnvägsterminaler, kombiterminaler, flygfraktsterminaler, hamnterminaler och färjeterminaler. Hur dessa är lokaliserade påverkar transportarbetet och dess flöden i Göteborgsregionen. Med en medveten lokalisering av terminaler kan man delvis begränsa och effektivisera transportarbetet och därmed även begränsa utsläppen.

En viktig uppgift är att skapa förutsättningar för helhetslösningar genom en ökad samverkan mellan olika transportslag, sk intermodalitet. Samverkan kan också leda till effektivisering inom transportslagen, t ex högre fyllnadsgrad och färre distributionsfordon i tätort.

GR - engagemang: GR har deltagit i framtagandet av dokumentet ”Kunskapsanalys nytt läge för kombiterminal i Göteborgsområdet” som genomförts av Banverket och Vägverket. GR har tillsammans med Business Region Göteborg (BRG) kartlagt


14

kommunernas mark- och planberedskap för företagsetableringar och byggt upp en databas för detta. I detta material finns lämpliga etableringsområden för logistik. GR deltar i Gods 2030 som är ett delprojekt i tjänstemannanätverket HUR 2050. Projektets syfte är att ta fram en vision för ett framtida hållbart godstransportsystem.

Att diskutera: ■ Vilken roll har GR då det gäller lokalisering av terminaler för godstransporter?

Effektivare utnyttjande av vägsystemet

Vägtrafiksystemets huvudstråk utgörs av vägarna E6, E20, E45 och Rv40. Därtill har det lokala och regionala vägnätet en viktig funktion att fylla för näringslivets transporter, för persontransporter där det inte finns andra alternativ och för tillgängligheten till kollektivtrafikens knutpunkter.

Investeringar i väginfrastruktur kan motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/ eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. Då det finns en potential för effektivisering i utnyttjandet av befintligt vägnät, bör detta prövas innan investering görs.

Politiskt ställningstagande: GR har i pågående åtgärdsplanering uttalat behov av bl.a. följande investeringar: ■ Förbindelse mellan E20-Rv 40 (Jeriko-Slamby) ■ Förbindelse Rv 40-E6 (Lackarebäcksleden) ■ Marieholmstunneln (diskussioner om ett genomförande- och finansieringsavtal pågår)

Att diskutera: ■ I ”Strukturbild för Göteborgsregionen” lyfts behovet av att fortsätta och fördjupa diskussionerna kring ”tvärförbindelser” mellan huvudstråken samt kring en kompletterande struktur - sekundära strukturer. Hur ska vi arbeta vidare med den sekundära strukturen?

■ Enligt ”Uthållig tillväxt” ska i princip all tillkommande resandeökning ske med kollektivtrafik. Trots detta mål kvarstår antal resande med bil på drygt samma nivå som idag. Hur hanteras de personresor med bil som fortfarande kommer att finnas kvar?


15

Utvecklade långväga flygförbindelser

För längre resor är flyget det viktigaste transportslaget. En väl fungerande flygtrafik är en förutsättning för en ökad integration mellan regioner över längre avstånd. I Göteborgsregionen har näringslivet varit drivande för att få till stånd fler destinationer och direktresor till resmål i Europa och övriga världen.

Göteborg Landvetter flygplats är Sveriges näst största flygplats och har en viktig roll för regionens utveckling. Det är viktigt att förbättra tillgängligheten till Göteborg Landvetter flygplats med kollektiva förbindelser – på kort sikt med buss och på längre sikt med tåg. Miljödomstolen9 har bl.a. påtalat att flygplatsen senast 2012 ska verka för att kollektivtrafiken ska fördubblas jämfört med 2006 och att 75 % av godstransporterna till och från flygplatsen ska ske med fordon av bästa miljöklass.

Med en utbyggd Götalandsbana och station under Göteborg Landvetter flygplats kan passagerarunderlaget till flygplatsen öka. Tåget blir ett komplement till flyget.

Göteborg Landvetter flygplats är en av fyra flygplatser som trafikverken betraktar som centrala för fraktflyget. Flygplatsen är regionens stora fraktflygplats och den ledande flygplatsen i Sverige avseende interkontinentalt fraktflyg. Även om flygfraktvolymerna är små är flygfrakten ett viktigt komplement till transporter på väg och järnväg för näringslivet.

Politiskt ställningstagande: GR har pekat på att Göteborg Landvetter flygplats konkurrenskraft behöver stärkas genom följande investeringar och mål: ■ Götalandsbanan, utbyggd senast 2020 ■ Landvetter flygplats ska år 2020 ha minst 6 miljoner resande per år ■ Förbindelse mellan E20-Rv 40 (Jeriko-Slamby) ■ Förbindelse mellan Rv 40-E6 (Lackarebäcksleden)

GR-engagemang: ■ GR förbereder en studie inom ARC10-samarbetet – ”Surface Access”, med

9 Miljödomstolens dom från 2008-10-08

10 Airport Regions Conference – En samverkan mellan regioner i Europa som har en internationell flygplats. Inom ARC utvecklar regionerna gemensam kunskap och kompetens kring gemensamma och likartade problem.


16

syfte att undersöka möjligheter för hur framtida personresor till/från flygplatserna i högre grad kan ske med kollektivtrafik, på kort respektive på lång sikt.

Att diskutera: ■ I Göteborgsregionen finns förutom Göteborg Landvetter flygplats, Göteborg City Airport. Vilken roll har Göteborg City Airport i regionen? ■ Utredning från KTH11 visar att tåget ersätter flyget då restiden har kortats ner till ca två timmar. Vilken roll kommer de kortväga flygförbindelserna att ha för Göteborgsregionen, t.ex. Göteborg – Stockholm med en utbyggd Götalandsbana?

■ Näringslivet önskar fler direktförbindelser med flyg. Direktresor kräver ett stort resandeunderlag och den nuvarande passagerarvolymen anses vara för liten för det. Med bra landtransporter, t.ex. höghastighetståg, till Göteborg Landvetter flygplats kan upptagningsområdet vidgas och skapa ett större underlag. Samtidigt har förbundsstyrelsen mål för Göteborg Landvetter flygplats om 6 miljoner resande per år 2020 ifrågasatts. Hur lyfts denna diskussion?

Göta älv – balans mellan transportled och stadsutveckling

Göta älv har många funktioner, förutom att vara dricksvattentäkt, recipient för avloppsvatten, kraftproduktion, kyl- och processvatten för industrin, är den en viktig farled. Transporter på älven kan avlasta landtransportsystemet. Ur stadsbyggnadssynpunkt är älven både en tillgång och en barriär.

GR-engagemang: GR har av styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fått i uppdrag att skapa en gemensam bild av Göta älv och hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas.

GR har deltagit i Västra Götalandsregionens projekt SMART Energi, där man bl.a. studerat förutsättningarna för älvpendlar för gods.

Att diskutera: ■ Göta älv lyfts fram som ett alternativ till järnvägs- och vägtransporter i älvdalen. Vilken roll får hamnarna längsmed älven?

11 Möjligheter för tåg att konkurrera med och ersätta flyget, KTH 2007-02-26


17

Alternativ finansiering av infrastruktur För att kunna genomföra angelägna infrastrukturprojekt är behovet av investeringsmedel mycket högre än vad som idag finns tillgängligt i den statliga investeringsbudgeten. Trafikverken har från regeringen fått i uppdrag att pröva möjligheterna till medfinansiering från olika intressenter i varje objekt. Utvecklingen ser ut att gå mot en ökad andel medfinansiering både i och utanför Sverige.

Politiskt ställningstagande: I ”Transportstrategin” från 1999 skrivs att regionen är beredd att diskutera alternativa finansieringsmöjligheter. GR-engagemang: Inom K2020-projektet har en sammanställning av olika finansieringsmöjligheter genomförts.

GR har för närvarande inga uppdrag att utreda alternativ finansiering.

Uppdrag för andra parter: Västra Götalandsregionen och kommunerna bidrar idag genom förskottering till att tidigarelägga genomförandet av olika angelägna objekt. Diskussioner kring medfinansiering av några stora objekt pågår mellan ett antal parter i regionen.

I Göteborgs Stad finns en fråga att utreda trafikantavgifter. Diskussioner förs mellan flera parter om ett genomförande- och finansieringsavtal för Marieholmstunneln. När det gäller Västlänken diskuterar Banverket förutsättningarna för en medfinansiering med olika intressenter i Västsverige. Att diskutera: Hur kan kunskapen kring EU som medfinansiär i infrastrukturinvesteringar öka inom GR? Vilken roll har GR då det gäller alternativ finansiering av infrastruktur?


1

Dnr: 09-128.26 Styrgruppsärende 2009-08-21


Förslag till yttrande över ”En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)” Näringsdepartementet har skickat delbetänkandet ”En ny kollektivtrafiklag” på remiss till utvalda remissinstanser. Av medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har Göteborgs Stad och Lerums kommun fått delbetänkandet på remiss. GR har inte fått utredningen på remiss, men har valt att svara på remissen i egenskap av regionplaneorgan och med utgångspunkt från de mål och strategier som förbundsstyrelsen slagit fast i dokumentet ”Uthållig tillväxt”.

GR avger inga synpunkter på det som i delbetänkandet kallas särskild kollektivtrafik (färdtjänst, riksfärdtjänst, skolskjuts och sjukresor).

Förslag till yttrande, daterat 2009-08-06 har upprättats.


att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-08-06; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget; samt att omedelbart justera paragrafen

-


Bo Aronsson / Anita Rynvall Mårtensson


2

Dnr: 09-128.26

Tjänsteutlåtande 2009-08-06 Anita Rynvall Mårtensson

Förslag till yttrande över ”En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)” Näringsdepartementet har skickat delbetänkandet ”En ny kollektivtrafiklag” på remiss till utvalda remissinstanser. Av medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har Göteborgs Stad och Lerums kommun fått delbetänkandet på remiss. GR har inte fått utredningen på remiss, men har valt att svara på remissen i egenskap av regionplaneorgan och med utgångspunkt från de mål och strategier som förbundsstyrelsen slagit fast i dokumentet ”Uthållig tillväxt”.

Sammanfattning av utredningen En ny kollektivtrafiklag

Se bifogad bilaga.

Kansliets kommentarer

Inledning

Det är svårt att förutse vilka konsekvenser utredningens förslag får för kollektivtrafiken i Göteborgsregionen, men det finns två områden som GR särskilt vill peka på, båda viktiga framgångsfaktorer för att få fler kollektivtrafikresenärer. Dels osäkerheten om förslaget kan trygga långsiktighet, stabilitet och enkelhet för resenärerna och dels osäkerheten om förslaget främjar och stödjer ett kollektivtrafiksystem som bygger på en nätverksstruktur.

Hållbar samhällsutveckling och ökad kollektivtrafikandel

Vi står inför stora utmaningar om vi ska nå en hållbar utveckling där de tre hållbarhetsdimensionerna - miljö, sociala och ekonomiska, är i balans. Kollektivtrafiken har en viktig roll i detta sammanhang, inte minst i storstadsområdena där kollektivtrafikandelen av resandet måste öka. GR har bl. a. i dokumenten, ”Uthållig tillväxt” och ”Strukturbild för


3

Göteborgsregionen” konstaterat att ett attraktivt kollektivtrafiksystem och samordnad kollektivtrafik och markanvändningen utgör en grund för en uthållig tillväxt och ökad andel kollektivtrafikresenärer. Det är problematiskt att utredningen hanterar kollektivtrafiken mer eller mindre isolerat från ett större sammanhang. I Göteborgsregionen ses ett utvecklat kollektivtrafiksystem som en grundläggande faktor för att åstadkomma såväl ett stärkt näringsliv som attraktiva livsmiljöer.

GR:s förbundsstyrelse har som strategi för att nå en uthållig tillväxt antagit målet om 40% resandeandel i kollektivtrafiken 2025. Som ett led i arbetet med att nå detta mål har GR tillsammans med andra parter i Göteborgsregionen arbetat fram ett kollektivtrafikprogram (K2020) och konstaterar där att det behövs åtgärder inom flera områden för att nå målet. Kollektivtrafikprogrammet lyfter utifrån ett resenärsperspektiv fram tre viktiga åtgärdsområden:

• Kollektivtrafikens utformning och tjänster • Incitament • Marknadskommunikation

Kollektivtrafiken är en del av ett komplext system, där de olika delarna i systemet och olika aktörer i samhället måste samverka mot samma mål. Att enbart förbättra kollektivtrafiken är inte tillräckligt, det behövs också åtgärder som påverkar resvanor och färdmedelsval. Det är därför väsentligt att det förslag som nu föreslås inte innebär att andelen kollektivtrafikresenärer minskar eller att det försvårar arbetet för att öka andelen.

I remitterad utredning om ”Ny kollektivtrafiklag” utgår man från att en ökad konkurrens inom kollektivtrafiken innebär en ökad kundanpassning och därigenom fås ett ökat resande. Utredningen fokuserar sedan på hur marknadstillträdet ska utformas för att ta tillvara drivkrafterna inom den kommersiella trafiken. Det hade varit en fördel om man i utredningen förutsättningslöst hade studerat hur kollektivtrafikresandet kan ökas, vad som idag hindrar en sådan ökning och i nästa steg föreslå hur kollektivtrafiken bäst utformas och vilka andra förändringar som behövs.

Det är svårt att förutse konsekvenserna av de förslag som föreslås. Av utredningens analys framgår att potentialen för kommersiell trafik troligen är störst i större och medelstora tätorter och på de linjer som förbinder tätorter med varandra. Samtidigt konstateras i utredningen att det av samhällsekonomiska skäl kan vara mest effektivt att subventionera kollektivtrafiken i storstäder och andra trafikstarka relationer för att motverka de trängsel- och miljöproblem som finns där.


4

Utan restriktioner i priser och utbud uppskattar utredningen att 8 av 10 resor skulle kunna ske med kommersiella företag i konkurrens. Med dagens utbud och priser bedöms potentialen till 25-30%. Om biljettpriserna tillåts öka med 50% kan troligtvis hälften av den lokala och regionala kollektivtrafiken utföras på företagsekonomiska grunder. Enligt utredningen är det svårt att se vilka konsekvenser olika prissättningar får för resandet. Med ett mål om ökad kollektivtrafikandel, måste man snabbt hitta balans mellan pris och efterfrågan. En förlorad kollektivtrafikresenär kan ta lång tid att vinna tillbaka.

Särskilt fokus behövs på storstadsområdena - Nätverksstruktur

I en storstadsregion som Göteborgsregionen måste kollektivtrafiken bygga på en nätverksstruktur, där områden knyts samman genom knut- och bytespunkter. Olika typer av färdmedel behöver kunna kombineras för att dörr-till-dörr-resan ska vara effektiv. I utredningen sägs att det är i stora tätorter som det finns störst potential till kommersiell trafikering, samtidigt som man pekar på att förslaget kan innebära att de viktiga nätverkseffekterna förloras här. Utredningen föreslår därför en valmöjlighet vad det gäller avtalsform för den trafik som inte kan köras kommersiellt. Det är dock oklart om en nätverksstruktur tros kunna fungera i de delar som kan köras kommersiellt. Samordning, tidtabellsmässigt, mellan olika kollektivtrafikföretag i knutpunkterna blir viktig att hantera. Där många olika företag kör kan detta bli komplext.

Med tanke på de speciella förutsättningar och behov som finns i en storstadsregion borde utredningen ha uppmärksammat dessa områden särskilt.

Framgångsfaktorer

I utredningen om ”Ny kollektivtrafiklag” skrivs att långsiktighet, stabilitet och enkelhet för resenärerna måste tryggas och att detta är en uppgift för det offentliga, men konstaterar samtidigt att med ett mer dynamiskt kollektivtrafiksystem kommer en del av dagens varaktighet och stabilitet att minska, t ex biljettpriser kan variera och tidtabellsförändringar kan göras oftare. Enligt utredningen ska betalsystemet vara gemensamt, men prissättningen kan variera mellan kollektivtrafikbolag på samma sträcka. På frivillig basis ska det vara tillåtet att samarbeta kring prissättning då det gäller periodkort och liknande.

I det kollektivtrafikprogram (K2020) som GR med flera tagit fram, poängteras att ett framgångsrikt kollektivtrafiksystem ska vara snabbt, komma ofta, vara


5

enkelt, pålitligt, tryggt och säkert. Ett stabilt och långsiktigt kollektivtrafiksystem är därför av största vikt. Människor måste kunna ta långsiktiga beslut vad det gäller bostadsort, studieort och arbetsplats med vetskap att det går att utnyttja kollektivtrafik i ett längre perspektiv än 3 månader. Samordning av och lättförståliga informationssystem, tidtabeller och taxor är en nödvändig förutsättning för att skapa en attraktiv och lättillgänglig kollektivtrafik.

Tjänster

”En ny kollektivtrafiklag” utgår från resenären i centrum och konstaterar att, för att attrahera fler resenärer krävs nya produkter och tjänster inom kollektivtrafiken. Utredningen grundar sedan sitt förslag på att kollektivtrafikföretagen har bättre förmåga än det offentliga att snabbare uppmärksamma och anpassa sig till resenärernas behov. GR håller med om att nya produkter och tjänster behöver utvecklas för att öka kollektivtrafikresandet. Med rätt incitament finns det troligen en potential hos kollektivtrafikföretagen att vara med och driva denna utveckling. Anpassning till resenärernas behov kan troligen innebära både positiva och negativa anpassningar för resenären. Oavsett hur ett kollektivtrafiksystem utformas kan önskemål från ett fåtal resenärer vara svåra att uppfylla.

Samordnad fysisk planering och kollektivtrafik

Vad det gäller samordning mellan fysisk planering och planering av kollektivtrafiken är förslaget att en ökad samordning bäst nås genom att den kollektivtrafikansvariga myndigheten tar fram generella principer för hur kollektivtrafiken ska beaktas av planeringsmyndigheterna. Krav på utformning av väg- och gatumiljöer för att främja en ändamålsenlig tillgänglighet och en god trafikförsörjning ska anges. Kriterier som visar krav på exploateringsgrad ska också anges. På detta sätt ska planeringsmyndigheterna i ett tidigt skede veta vilka förutsättningarna är för att t ex ett nytt bostadsområde eller nytt område för handel ska kunna ges en väl fungerande kollektivtrafik. Kollektivtrafikmyndigheten föreslås vara en obligatorisk samrådspart när planer översiktsplaner och detaljplaner upprättas. Myndigheten ska bli sakägare och kunna överklaga beslut om detaljplan. GR anser att det är positivt att det ställs krav på samordning mellan fysisk planering och kollektivtrafik. Kollektivtrafik bör bli normgivande i planeringen. Det är dock osäkert vem eller vilka som är mest lämpade att ta fram de generella principerna. Stadsutveckling och markanvändning är grundläggande kommunala frågor. En myndighet som står vid sidan av kommunen kan möjligen vara rådgivande i frågor om stadsutveckling, men knappast få


6

ett starkare inflytande. Hur och på vilket sätt principerna ska utformas måste diskuteras vidare.

Lokalt ansvarig kollektivtrafikmyndighet

I förslaget föreslås en lokalt ansvarig myndighet som har ett mer övergripande och strategiskt ansvar. I Västra Götaland anges att Västra Götalandsregionen ska vara den kollektivtrafikansvariga myndigheten.

Just nu pågår inom Västra Götalands län diskussioner om hur den framtida organisationen för kollektivtrafiken ska se ut. Vem som ska vara den lokalt ansvariga myndigheten borde inte behöva utses i lagtext, utan bör beslutas efter överenskommelse mellan varje region och kommunerna där.

Övrigt

Den lokala kollektivtrafikmyndigheten ska enligt förslaget ansvara för att det blir tillräcklig trafik för att uppsatta mål ska nås. Där den kommersiella trafiken inte blir tillräcklig i förhållande till målen svarar myndigheten för att komplettera med trafik. I den sk. trafikplanen motiveras de samhälliga skälen till att öka utbudet av trafik på bestämda ställen, utöver den trafik som kommer tillstånd på kommersiella villkor. Proportionalitetsbedömning ska göras mellan samhällsnytta och den skada som den kommersiella trafiken kan drabbas av. Kollektivtrafikföretag ska kunna söka överprövning av beslut. Här kan det uppstå svårigheter i tolkning av vad som t ex är tillräckligt och vad som kan skada. Om tätare trafik behövs och det offentliga tar in anbud på det, kommer detta troligen att inverka på passagerarantalet på den kommersiella linjen. Processen kan bli långdragen vid överklagan.

I utredningen används begreppet infrastruktur i meningen ”platser där resenärer kan stiga av och på eller byta färdmedel samt uppställningsplatser för bussar”. Väg, järnväg och farled avses inte. Detta kan skapa förvirring och otydligheter, ett annat begrepp bör användas.

1

BILAGA

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

Sammanfattning Sammanfattningen är i sin helhet hämtad från utredningens sammanfattning. Hela utredningen kan laddas ner från nedanstående länk http://www.regeringen.se/sb/d/11344/a/125734

Uppdraget Mitt uppdrag har varit att med utgångspunkt ur ett tydligt resenärsperspektiv se över och ge förslag till en ny reglering av den lokala och regionala kollektivtrafiken. I uppdraget har även ingått att överväga hur lagstiftningen kan utformas för att underlätta en flexibel samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik. Vidare har det ingått i mitt uppdrag att analysera vad det offentliga åtagandet på kollektivtrafikområdet bör innehålla och hur långt det bör sträcka sig. En annan uppgift har varit att analysera hur ett öppnare marknadstillträde kan utformas i syfte att bättre ta tillvara drivkrafterna inom den kommersiella trafiken.

Utgångspunkter Den grundläggande utgångspunkten för mitt utredningsarbete har varit att den nya kollektivtrafiklagen ska utformas så att resenären i större utsträckning sätts i centrum. För att attrahera fler resenärer krävs nya produkter och tjänster inom kollektivtrafiken. Möjligheten att göra individuella val ska öka. Resenären ska själv ges ett större inflytande att genom sitt aktiva val påverka kollektivtrafiksystemet. Resenären ska i större utsträckning kunna välja sin resa utifrån olika kvalitetsaspekter, service- och prisnivåer. Kollektivtrafikföretagen ska därför ges större möjlighet att utveckla kollektivtrafiken på ett sätt som stämmer med resenärernas behov. Samtidigt måste långsiktighet, stabilitet och enkelhet för resenärerna tryggas.

Förslaget Mitt förslag till ett öppnare marknadstillträde grundar sig på min bedömning att kollektivtrafikföretagen har bättre förmåga än det offentliga att snabbare uppmärksamma och anpassa sig till resenärernas behov. De kollektivtrafikansvariga myndigheterna ges ett mer övergripande och strategiskt ansvar i förhållande till trafikhuvudmännens nuvarande ansvar. För att resenärerna i större utsträckning än i dag ska kunna påverka systemet genom sina aktiva val ska den lokala och regionala kollektivtrafikmarknaden öppnas upp för konkurrens. Grundprincipen ska vara att marknaden är öppen för kollektivtrafikföretagen och att det offentliga endast ingriper på marknaden när det behövs tätare trafik eller trafik av bättre kvalitet, än vad marknaden kan erbjuda. En lokal kollektivtrafikansvarig myndighet i varje län ges behörighet att ingripa på marknaden i syfte att säkra ett visst trafikutbud. Ett sådant ingripande på marknaden får

2

bara ske efter att ett förfarande tillämpats som först prövat marknadens förmåga att på kommersiella grunder tillhandahålla tjänsten. Ingripandet på marknaden ska ske på sådant sätt att principerna om proportionalitet, insyn och icke-diskriminering följs. Förfarandet ska vara öppet och rättvist och innehålla en konkurrensutsättning. För att underlätta en flexibel samordning av alla former av kollektivtrafik samlas reglerna om färdtjänst, riksfärdtjänst, skolskjuts och sjukresor i en och samma lag. Ansvaret för samordningen läggs på den lokala kollektivtrafikansvariga myndigheten.

Lokal kollektivtrafikansvarig myndighet I varje län ska det finnas en lokal kollektivtrafikansvarig myndighet som ytterst ska se till att medborgarna i länets kommuner får en tillfredställande kollektivtrafik även om inte marknaden kan erbjuda en tillräcklig sådan. Landstinget och kommunerna i länet är gemensamt ansvariga för kollektivtrafiken om de är överens om att låta ett samverkansorgan, enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länet, vara kollektivtrafikansvarig myndighet. Om landstinget och kommunerna i länet inte kan komma överens om att låta ett samverkansorgan vara kollektivtrafikansvarig myndighet ska landstingen i varje län och kommunen i Gotlands län ha detta ansvar. En skatteväxling ska i sådant fall göras mellan kommuner och landstinget. Även det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska justeras. Det ska också framgå av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter att kommuner får bidra med ekonomisk ersättning till kollektivtrafiken. Med utgångspunkt i de transportpolitiska målen ska den lokala kollektivtrafikansvariga myndigheten definiera och precisera det offentliga åtagandet för kollektivtrafiken i länet. Myndigheten ska därefter säkerställa att de mål för kollektivtrafikförsörjningen som fastställts av myndigheten uppnås. Det innebär ett ansvar för att tillräcklig trafik kommer till stånd och att det finns en fungerande infrastruktur för kollektivtrafiken. Myndigheten ska bland annat ansvara för processen att söka marknaden i syfte att ta reda på vilken trafik som kollektivtrafikföretagen kan bedriva kommersiellt. Myndigheten ska även ingå trafikavtal med kollektivtrafikföretag där trafik inte kan upprätthållas på kommersiella grunder. Myndigheten kan lämna ekonomisk ersättning för trafik under förutsättning att inget kollektivtrafikföretag är beredd att driva trafiken på kommersiella villkor samt att samhällsnyttan är tydligt motiverad i förhållande till den skada som kan drabba kommersiella företag. Vidare kan kommuner och landsting genom direkta subventioner till individer möjliggöra kollektivtrafikresor för ekonomiskt svaga grupper i samhället. Kollektivtrafik till och från flygplatser ska inte vara ett obligatoriskt åtagande. Till skillnad från i dag ges det offentliga en mer strategisk roll och mindre direkt operativ roll inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafikföretagen får istället ett större ansvar för det operativa arbetet och det direkta ansvaret för resenären. En viktig uppgift för det offentliga är att säkerställa ett sammanhängande kollektivtrafiksystem, som karaktäriseras av stabilitet och långsiktighet, något resenärerna också behöver för att kunna fatta långsiktiga beslut om boende, utbildning och investeringar. Slutligen ska myndigheten uttrycka kollektivtrafiksystemets krav på fysik planering. Som en följd av detta föreslås ett antal ändringar i plan- och bygglagen (1987:10).

3

Länsgränserna Den lokala kollektivtrafikansvariga myndighetens ansvar omfattar kommuninvånarna i länet och verksamheten i länet men åtagandet kan även sträcka sig långt utanför länsgränsen så länge det syftar till att gynna invånarna i kommunerna i länet. Med ett öppnare tillträde även till den lokala och regionala kollektivtrafikmarknaden och ett tydligt åtagande även utanför länsgränsen samt ett tydligare regionalt huvudmannaskap för kollektivtrafiken, anser jag att flera av de linjer eller turer som Rikstrafiken ensam eller tillsammans med trafikhuvudmännen subventionerar faller inom regionens ansvar. Jag anser därför att de medel som staten, via Rikstrafiken, i dag lämnar för kollektivtrafik i stället ska fördelas via det kommunalekonomiska utjämningssystemet, alternativt i form av specialdestinerade statsbidrag. Kollektivtrafikansvariga myndigheter får bedöma behovet av denna trafik.

Process för sökande av marknaden Kollektivtrafikansvarig myndighet ska i en årlig trafikförklaring uttrycka samhällets behov av trafik. Behoven ska exempelvis uttryckas i form av tillgänglighet till olika målpunkter. Efter offentliggörandet av trafikförklaringen kan kollektivtrafikföretag anmäla vilken trafik de avser bedriva på kommersiella villkor. Företagen ska i anmälan ange vilka linjer de avser trafikera samt tidtabell. Anmälan är bindande för företaget. Myndigheten tar därefter ställning till om den anmälda trafiken är tillräcklig i förhållande till de samhälleliga mål och behov som uttryckts i trafikförklaringen. I de fall den anmälda trafiken inte bedöms vara tillräcklig kan myndigheten inleda en anbudsprocess för att komplettera med trafik.

Anbudsprocess för komplettering med trafik Kollektivtrafikansvarig myndighet kan besluta om att införa allmän trafikplikt på linjer där det kommersiella inte klarar av att upprätthålla de samhälleliga behoven av trafik. Myndigheten ska i en årlig trafikplan tydliggöra vilka krav på frekvens och eventuella pristak eller kvalitetssystem som ska gälla på linjer med allmän trafikplikt. Därmed kan resenärernas behov av trafik säkras även på linjer med ett svagare trafikunderlag. Vid inrättande av allmän trafikplikt ska en proportionalitetsbedömning göras mellan den samhällsnytta som kan uppnås med linjen i förhållande till den skada som den kommersiella trafiken kan drabbas av. Kollektivtrafikföretagen ska kunna överklaga beslut om att låta en linje omfattas av allmän trafikplikt. Med utgångspunkt i den beslutade allmänna trafikplikten inleds ett anbudsförfarande. Efter avslutat anbudsförfarandet ska myndigheten, i de flesta fall, ingå ett tjänstekoncessionsavtal om allmän trafik med kollektivtrafikföretag i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävandet av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70. Tjänstekoncessionsavtalet innebär att kollektivtrafikföretaget tar det direkta ansvaret för resenären på samma sätt som i den rent kommersiella trafiken. Den kollektivtrafikansvariga myndigheten får i koncessionsavtalen besluta om ekonomisk ersättning. Vidare har myndigheten även en möjlighet att bevilja ensamrätter, vilket bör användas restriktivt. Ensamrätter får inte beviljas för järnväg.

4

Av trafikplanen ska även de helt kommersiella linjerna framgå samt linjer med löpande avtal som omfattas av allmän trafikplikt. Resenären kan därigenom få en samlad bild av trafiken i sin region.

Krav på kollektivtrafikföretag Ett öppnare marknadstillträde innebär att den enskilde resenären får flera relationer till olika kollektivtrafikföretag. De nätverksvinster som finns när bara ett kollektivtrafikföretag hanterar ett nätverk får inte gå förlorade för resenären när marknaden öppnas för fler kollektivtrafikföretag. En öppnare marknad ställer därför krav på samordning av kollektivtrafikföretagen för att kollektivtrafiken ska fungera som ett sammanhållet system. Följande krav ska ställas på kollektivtrafikföretag för att säkra resenärernas behov av enkelhet, trygghet och effektivitet: • Grundläggande krav på transportslagen. Trafiktillstånd för persontransporter på väg ska kompletteras med krav på säkerhetsstyrningssystem. • Stanna för på- och avstigning på bytespunkter med full tillgänglighet för alla resenärer för att möjliggöra en hel resa. • Ansluta sig till ett öppet och samordnat informations-, betal- och bokningssystem för att det ska vara enkelt att hitta resmöjligheter och att resa i systemet. • Delta i ett samarbete för att hantera störningar i trafiken. • Endast stanna vid platser som är särskilt anordnade för att ta upp och lämna av resenärer. • Senast en månad innan kvartalsskifte ska en indragning av trafik i en tidtabell anmälas till den kollektivtrafikansvariga myndigheten för att skapa förutsebarhet för resenären. • En ny kommersiell linje måste anmälas till kollektivtrafikansvarig myndighet senast en månad innan trafikstart. • Vid upphörande av kommersiell trafik måste företaget anmäla det till kollektivtrafikansvarig myndighet senast tre månader innan trafiken avslutas. Detta för att garantera ett visst mått av stabilitet för resenären och ge en möjlighet för myndigheten att agera. • Miljökrav och krav på fordonens tillgänglighetsanpassning.

Nödvändig infrastruktur Den kollektivtrafikansvariga myndigheten ska i trafikförklaringen definiera vilka bytespunkter som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer samt vid vilka bytespunkter kollektivtrafikföretagen måste samordna anslutningarna så att resenären inte drabbas av för långa väntetider vid byten. Den kollektivtrafikansvariga myndigheten har ett ansvar för att tillförsäkra att det finns en nödvändig infrastruktur för kollektivtrafiken. Infrastrukturen kan dock drivas av andra företag eller myndigheter, som exempelvis kommun, Vägverk eller Banverket, och finansieras genom att avgifter tas ut av kollektivtrafikföretagen. Oavsett om infrastruktur ägs av det offentliga eller privata ska den upplåtas på icke-diskriminerande och konkurrensneutrala villkor. Vid begränsad kapacitet kan det finnas skäl för det offentliga att genom en tydlig och transparent process fördela kapaciteten utifrån principer om störst samhällsnytta. Resenärerna garanteras därmed en likvärdig behandling oberoende av om de reser med ett kollektivtrafikföretag som driver kommersiell trafik eller om de reser med trafik som anordnats av det offentliga efter en anbudsprocess.

5

Uppgifter för en nationell myndighet En nationell myndighet får i uppdrag att följa och utvärdera effekterna av ett öppnare marknadstillträde, i synnerhet effekter för resenärerna. Den nationella myndigheten ska också ge stöd och rådgivning till lokala kollektivtrafikansvariga myndigheter i deras arbete med trafikförklaringar och trafikplaner. Vidare ska myndigheten föreskriva standarder för driftskompatibla informations-, boknings- och betalsystem. Myndigheten ska även ansvara för uppföljning av de transportpolitiska målen och utvecklande av ett samordnat informationssystem. Slutligen ska myndigheten offentliggöra varje läns trafikförklaring och trafikplan samt varje läns samlade rapport om den allmänna trafikplikten.

Tidplan för genomförande av ett öppnare marknadstillträde En övergång till ett öppnare marknadstillträde ska göras successivt. Efterhand som dagens avtal löper ut ska modellen för ett öppnare marknadstillträde tillämpas. Samtidigt kommer det redan från och med 1 januari 2012 att vara möjligt för kollektivtrafikföretag att starta ny trafik i konkurrens med den befintliga upphandlade trafiken. Den information och statistik som finns samlad hos trafikhuvudmännen om exempelvis antal resenärer och subventionsgrad på olika linjer och turer ska överlämnas till den lokala kollektivtrafikansvariga myndigheten senast den 1 januari 2012. Kollektivtrafikföretag ska kunna ta del av informationen för att bättre kunna bedöma möjligheterna att bedriva kommersiell trafik.

Samordning av allmän och särskild kollektivtrafik Nuvarande lagstiftning hindrar, enligt min mening, inte en utvecklad samordning av allmän och så kallad särskild kollektivtrafik men underlättar inte heller en sådan. Dagens frivilliga samordning har inte fungerat fullt ut. För att underlätta en mer utvecklad samordning anser jag därför att det i lag måste framgå att tillhandahållandet av allmän och särskild kollektivtrafik ska samlas hos en och samma myndighet. Det innebär följande: • Ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst överförs från kommunen till den lokala kollektivtrafikansvariga myndigheten. • Den lokala kollektivtrafikansvariga myndigheten ska ansvara för tillhandahållandet av skolskjuts. Kommunerna ska fortsatt bedöma behovet av skolskjuts. • Den lokala kollektivtrafikansvariga myndigheten ska ansvara för att anordna sjukresor som måste utföras med anpassade fordon.

Ikraftträdande Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2012.


Dnr: 09-122.10



Handelsstrategi för Göteborgsregionen På uppdrag av dåvarande styrgrupp för regional planering togs 2004 kunskapsunderlaget ”Handeln i Göteborgsregionen” fram. Därefter gavs följduppdraget att vidareutveckla de regionala strategier för handelns utveckling som diskuteras i kunskapsunderlaget.

Ett förslag till ”Handelsstrategi för Göteborgsregionen”, daterat 2009-05-25, presenterades och diskuterades på styrgruppens sammanträde i juni. Förslaget har tagits fram tillsammans med BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare i medlemskommunerna. Syftet med den regionala handelsstrategin är att den ska vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad handelsutveckling i Göteborgsregionen. Den ska också ge stöd för lokala beslut och ses som ett hjälpmedel i den fysiska planeringen.

Efter textbearbetning har ett förslag till ”Handelsstrategi för Göteborgsregionen”, daterat juni 2009, upprättats. GR:s medlemskommuner föreslås få möjlighet att yttra sig över handelsstrategin inför beslut i styrgruppen.


att remittera förslag till ”Handelsstrategi för Göteborgsregionen”, daterat juni 2009, till GR:s medlemskommuner


Bo Aronsson /Pia Arnesson

Handelsstrategi för Göteborgsregionen

Konce

pt

Konce

pt20

09.06

.30

2009

.06.30

Göteborgsregionens kommunalförbund – juni 2009

2

Handelsstrategi för GöteborgsregionenDen regionala handelsstrategin är en överenskom-

melse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar och bidrar till att stärka Göteborgsregionen och Göteborg som handelscentrum.

Handeln skapar identitetspunkter och påverkar i hög grad den fysiska strukturen. Den enskilde konsumen-ten bryr sig inte om administrativa gränser; ofta bor vi i en kommun, arbetar i en annan och handlar i en tredje, vilket innebär att människors köp- och res-mönster får regionala konsekvenser. För att den re-gionala handelsstrukturen ska vara långsiktigt hållbar är det viktigt att ha en gemensam målbild eller vision som visar färdriktningen.

”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett ge-mensamt, målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.” 1

1 Uthållig tillväxt. Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Antagen av GR:s förbundsstyrelse i maj 2006.

Olika aktörer har olika perspektivOlika aktörer; kommuner, fastighetsägare, köp-män/handlare och konsumenter agerar utifrån olika preferenser. Det viktiga för en kommun är att skapa förutsättningar för handelsetableringar på ett sätt som tillgodoser kommuninvånarnas basutbud. För fastig-hetsägare och köpmän gäller det att nå ”rätt” mark-nad och tillgodose sitt vinstintresse. Den enskilde

Hållbar utveckling

I det regionala samtalet bör handeln tydligare uppmärksammas och analyseras utifrån dessa tre dimensioner:

- den sociala öka tillgängligheten till dagligvaror för hushåll utan biloch stärka lokala mötesplatser mm - den miljömässiga minimera de miljöeffekter som handeln genererar lokalt och globalt mm- den ekonomiska ta tillvara och stärka handelns olika förutsättningar i regionens kommuner – profi lering mm

Det är en utmaning att verka för att handelsetable-ringar kommer till stånd i lägen som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. För att kunna bedöma dels enskilda projekt – men framfö-rallt den samlade effekten av regionens handelseta-bleringar – behövs en gemensam handelsstrategi för hela regionen.

Den regionala handelsstrategin ska vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad handelsutveckling i Göteborgsregionen. Det är önskvärt att få olika aktörer – kommuner, investerare, fastighetsägare, köpmän/handlare m fl – att förhålla sig till handels-strategins intentioner. Det är också önskvärt att den regionala handelsstrategin återspeglas i de lokala handelsstrategierna. Den regionala handelsstrategin ska ge stöd för lokala beslut och ses som ett hjälpme-del i den fysiska planeringen.

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling i medlems-kommunerna. En sådan utveckling kan beskrivas i de

tre grundläggande och inbördes beroende dimensio-nerna – den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala.

konsumenten bryr sig inte om administrativa gränser i samband med inköp. Människor bor, arbetar och handlar allt mer utspritt. För samtliga aktörer är ett övergripande intresse att handelsetableringar lokali-seras i lägen så att de bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället.

3

Strukturbild för handeln i Göteborgsregionen

För att stärka Göteborgsregionen och Göteborg som handelscentrum krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Med

utgångspunkt från Strukturbild för Göteborgsregionen2 och den han-delsstruktur som beskrivs i tidigare framtaget kunskapsunderlag3 har en handelsstrategi arbetats fram.

2 En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Godkänd av GR:s förbundsstyrelse i maj 2008.3 Handeln i Göteborgsregionen, ett kunskapsunderlag – juni 2004.

Strukturbilden, se ovan, är ytterst förenklad för att fånga de övergripan-de strukturbildande ”element” (kärnan, det sammanhängande stadsom-rådet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv) som är av betydelse när det gäller att skapa en samsyn kring hur Göteborgsre-gionen ska utvecklas.

Nedan beskrivs de strategiska ställningstaganden som behövs för att strukturbildens intentioner skall uppfyllas. På samma sätt som de element som utgör bilden påverkas av handelns lokalisering, har dessa element också påverkan på handeln.

4

Kärnan Regionens kärna utgörs av den centrala del av Göteborg som är lätt att nå från hela Göteborgsregionen. Kärnan har med sitt utbud av bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, nöjen och kommersiell service rollen som nav och motor för hela regionen. Handeln i regionkärnan har förut-sättningar att vara unik med ett rikt och varierat utbud. Kärnan har med sina offentliga rum också en speciell roll som mötesplats för regionens invånare och besökare.

4 Handel lokaliserad utanför stadskärna eller bostadsområde, trafi korienterat och med stort antal parkeringsplatser. Termen säger inget om innehållet.

Huvudstrukturen Strukturbildens övergripande element är som tidigare nämnts kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv. Av dessa berörs de fyra första på olika sätt av hur handelsstrukturen utvecklas. Förutsättningarna för uthållig till-växt stärks om utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbild-ning, vård m m koncentreras till kärnan, välbelägna delar av det sam-manhängande stadsområdet och till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken. För att nå intentionerna i strukturbilden krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid.

”Vi tar ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är lång-siktigt hållbar. Lokalt gör vi det genom att ta ansvar för våra delar av den regionala strukturen och genom att stödja övriga kommuner i att utveckla sina delar.”

I ett handelsperspektiv är vi överens om att

• kommungränserna inte är i fokus

• kommunerna har olika roller som måste få utvecklas

• prioritera handel i tätorter

• öka tillgängligheten med kollektivtrafi k, gång- och cykelbanor

• stimulera ett ökat kollektivtrafi kresande

• samspelet med andra aktörer är viktigt

• vara restriktiva mot externhandel4

• undvika utspridning av handel i industriområden

Därför är det viktigt att lokalisera medvetet utifrån strukturbildens intentioner.

5

Det sammanhängande stadsområdet

Det sammanhängande stadsområdet defi nieras som de sammanhängan-de och tätbefolkade delarna av Göteborg (kärnan undantagen), Mölndal och Partille och som har god kollektivtrafi k. I det sammanhängande stadsområdet har de lokala torgen en viktig funktion och dessa bör kompletteras med handel när möjligheter ges. Även vid omvandling och förtätning är det viktigt att se handeln som en del av stadsutvecklingen.

Handelns utveckling ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafi k med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter och noder.

I ett handelsperspektiv tänker vi på att

• lokal handel fyller en viktig funktion för att säkerställa ett basutbud• de lokala torgen fyller en viktig funktion som mötesplats i när- området• närvaro av handel gör en stadsdel levande

Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregio-nens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Så långt det är möjligt bör resorna till och från kärnan ske med kollektivtrafi k, men vid vissa inköp är det fortfarande bilen som används. Hur parkeringsfrågan löses är därför en viktig del i ett helhetsperspektiv.


• ha en gemensam syn på kärnans framtida utveckling

• utveckla det unika i kärnan och se den som både motor och skyltfönster för regionen

• Göteborgs centrum – handels- och turiststaden Göteborg – är viktig som varumärke för hela regionen (jfr med evenemangs- staden) och bör ses i ett internationellt perspektiv

• ta till vara köpkraften hos besökare, turister m fl

Huvudstråken Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken (för-slag till tågtunnel under Göteborg) samt pendel- och regiontågstrafi ken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. I stråken fi nns dessutom det överordnade vägtrafi ksystemet (E6, E45, E20 och Rv40).

Stråken innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa banor. Här fi nns historiska städer med stark egen identitet samt en rad större och mindre tätorter. Dessa städer och orter inrymmer en stor befolkning och erbjuder ett varierat utbud av arbetsplatser, utbild-ning, handel och tjänster.

6

Kustzonen Kustzonen, som också utgör ett strukturbildande element, omfattar det kustnära området av fastlandet, Göteborgs södra och norra skärgård samt Tjörn. I kustzonen fi nns en betydande del av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Föränd-ringstrycket är stort vilket skapar möjligheter, men också svårigheter, då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Många kustsamhällen upplever en kraftig befolkningsökning under några månader sommartid.


• underlätta för närservice som ger ett basutbud för åretrunt- boende• tillvarata de möjligheter som sommarhalvåret ger med ökad köpkraft från besökare och turister

Konsumtionen förändras …

Handeln formas av de värderingsskiftningar och ändrade efterfrågande-mönster som uppkommer i spåren av utvecklingen. Sättet att konsumera är i ständig förändring; under senare år har t ex tjänstekonsumtionen och e-handelns utveckling fått allt större genomslag. Konsumtionen i olika livsfaser har också förändrats över tid vilket i hög grad påverkar handeln. Både den frihetstid som infaller mellan barndom och famil-jebildande och den tid som kommer när sedan ansvarstiden är över är idag längre än tidigare och ger utrymme för en ökad konsumtion.

En viktig del i det fortsatta arbetet är därför att följa samhällsföränd-ringar som påverkar inte bara den fysiska miljön utan också i hög grad konsumenters beteende.

Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafi k.


• lokalisera tillkommande handel i befi ntliga stråk med stations- nära lägen och god kollektivtrafi kförsörjning• handel är en viktig del av tätorternas identitet och bidrar till ett rikt stads- och vardagsliv

7

Strategier för att nå en hållbar handelsstruktur

• Bygger vidare på och utvecklar befi ntliga handelsetableringar.

• Skapar förutsättningar som innebär att tillkommande handelsetableringar bidrar till att basutbudet tillgodoses i varje del av regionen.

• Ger marknadens aktörer tydliga signa ler om den fysiska strukturen som sedan kan läggas till grund för det gemensamma arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar handelsstruktur i Göteborgsregio nen.

5 BRG:s (Business Region Göteborg) handelsgrupp för näringslivsansvariga och plane-rare från GR:s medlemskommuner. I denna tjänstemannagruppering förs kontinuerligt samtal mellan kommunerna om handelsfrågor, vilket är grunden i en informations- och kunskapsbas.

Avgörande för om vi ska få en långsiktigt hållbar handel i regionen bestäms dels av den politiska

vilja som uttrycker vad vi ska åstadkomma, dels av vår förmåga att omsätta denna vilja till praktisk hand-

ling. I det fortsatta regionala samarbetet utgår vi från strukturbildens intentioner och fokuserar på följande insatser:

Uppdragsorganisation

Updragslämnare och styrgrupp Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Uppdragsansvarig Bo Aronsson, planeringschef GR

Projektgrupp Pia Arnesson, GR Cecilia Kvist, GR Olof Fredholm, GR

Referensgrupp BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare

Layout Gunnel Lihmé, GR

• Ökar kunskapen om hur vi handlar och var vi handlar för att kommunen ska kunna se sin roll i regionen, bl a genom trendanalyser.

• Bejakar differentierad utveckling av handeln som möjliggör profi lering både för den enskilda kommunen och för hela regionen.

• Stimulerar fortsatt övergripande politiker dialog kring handelsfrågor och fördjupar det erfarenhetsutbyte kring handel som pågår i BRG:s handelsgrupp.5

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg

Tel 031-335 50 00 • Fax 031.335 51 17 • e-post [email protected] • www.grkom.se

Se ävenHandeln i Göteborgsregionen, ett kunskapsunderlag - juni 2004


Dnr:05-94.11



Förslag till yttrande över” Fördjupad översiktsplan för centrala Partille, Samrådshandling” Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun, daterad 2009-05-28, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2009-05-28, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta,

att godkänna föreslag till yttrande, daterat 2009-05-28


Bo Aronsson / Per Kristersson


- 1

Dnr:05-94.11

Tjänsteutlåtande 2009-05-28 Per Kristersson

Förslag till yttrande över ”Fördjupad översiktsplan för centrala Partille, Samrådshandling” Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun, daterad 2009-05-28, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund

Den fördjupade översiktsplanen syftar till ”noggrannare studera var det finns möjlighet till centrumutveckling.” Partille har sedan början av 2000-talet haft som målsättning att gå från förort till förstad. I gällande översiktsplan (ÖP05) för Partille anges att Partille centrum skall omvandlas och byggas ut till ett allsidigt stadscentrum med handel, arbetsplatser, bostäder och god kollektivtrafik.


I ”Strukturbild för Göteborgsregionen”, som är en överenskommelse mellan kommunerna i regionen om att ”ta ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”, framgår att Partille centrum är en del av det sammanhängande stadsområdet. Enligt överenskommelsen gäller ”att det redan utbyggda stadsområdet ska kompletteras när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på att attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter.” Detta är i hög grad relevant för Partille Centrum. I K2020, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen är Partille centrum utpekad som knutpunkt.

I samrådshandlingen beskrivs en ambitiös stadsutvecklingstrategi med ett betydande bostadsbyggande och utveckling av verksamheter och handel. Att Partille Centrum utvecklas är positivt både för Partille och för Göteborgsregionen. Att ”regionalisera staden” är en del av regionens intentioner i strukturbilden.

Till grund för förslaget för den framtida trafikförsörjningen har en analys och trafikmodell baserad på bilresor i området tagits fram. Det konstateras att ytterligare vägar och trafikleder behöver komplettera rådande struktur för att inte kilometerlånga trafikstockningar etableras till följd av den kraftiga expansionen av bostäder, verksamheter och handel.


- 2

Kollektivtrafik har behandlats i samrådshandlingarna genom att konstatera att nuvarande trafik behöver trefaldigas fram till 2020, om målet om 40% kollektivtrafikandel i Göteborgsregionen skall uppnås 2025. Man har då utgått ifrån att ”det är rimligt att anta att andelen kollektivtrafikresor kommer vara något lägre längre ut i regionen än i de centrala delarna av Göteborg där en generellt högre kollektivtrafikstandard kan erbjudas.” Dessutom antar man att bara 50 % av 40 %-målet är uppfyllt 2020.

Enligt GRs uppfattning visar förslaget till översiktsplan inte hur utvecklingen av Partille centrum med kraft kan baseras på en stärkt kollektivtrafik som grund för regionutveckling och –förstoring. Sättet att arbeta med och beskriva trafikfrågorna är i många avseenden fortsatt traditionellt och bortser från det faktum att i princip all resandeökning i Göteborgsregionen fram till 2025 ska tas i kollektivtrafiken om de politiska målen i Uthållig tillväxt, Strukturbild och K2020 ska nås. GR ser därför fram emot att dessa aspekter utvecklas vidare i nästa skede av planarbetet med den i övrigt så ambitiösa och välskrivna planen.


Dnr:09-116.10



Förslag till yttrande över ”Fördjupad översiktsplan för Jeriko – Jonsered” Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerum och Partille kommuner, daterad 2009-05-14, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2009-08-10, har upprättats.


att godkänna föreslag till yttrande, daterat 2009-08-10


Bo Aronsson / Bengt Christensson


Dnr: 09-116.10

Tjänsteutlåtande 2009-08-10 Bengt Christensson


Förslag till yttrande över ”Fördjupad översiktsplan för Jeriko – Jonsered”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lerum och Partille kommuner daterad 2009-05-14 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Den fördjupade översiktsplanen för Jeriko - Jonsered föreslår ett nytt område för verksamheter och bostäder i anslutning till en ny trafikplats på E20. Intentionerna överensstämmer med gällande översiktsplaner för Partille respektive Lerums kommuner och arbetet bedrivs i samverkan med Vägverkets pågående förstudie för en ny tvärled mellan E20 och rv 40.

Den fördjupade översiktsplanen tar sin utgångspunkt i de nationella miljömålen och utgår från Göteborgsregionens mål för uthållig tillväxt och en utvecklad kollektivtrafik i enlighet med K2020.

Sammanfattning och utgångspunkter

Förslaget till fördjupad översiktsplan syftar främst till att tillskapa nya verksamhetsområden i ett attraktivt läge på gränsen mellan Partille och Lerum i anslutning till E20. Området är tänkt att inrymma verksamheter för upp till 3 000 arbetstillfällen samt dessutom tillskapa områden för upp till 1000 bostäder. Bostäder förläggs norr om motorvägen sydost om Jonsereds samhälle medan verksamheter förläggs söder om motorvägen i anslutning till en ny trafikplats på E20.

Den långsiktiga kollektivtrafikförsörjningen tar sin utgångspunkt i intentionerna i K2020. Lerum har ännu inte genomfört någon lokal analys


utifrån K2020. Partilles lokala K2020 analys diskuterar översiktligt alternativ kollektivtrafikförsörjning via järnväg i Jonsered och via snabb bussförbindelse med anslutning till området.

Den fördjupade översiktsplanen redovisar översiktliga illustrationer men inga detaljerade förslag kring de olika delområdenas utformning och innehåll. I planförslaget framhålls att de miljömässiga konsekvenserna bedöms som rimliga i jämförelse med de positiva ekonomiska och social effekterna som ligger i ökad lokal arbetsmarknad, högre andel kollektiv arbetspendling och ökat befolkningsunderlag som stöd åt befintlig servicestruktur i Jonsered.


Utvecklingen av det aktuella området i Jeriko tar i hög grad sin utgångspunkt i utbyggnaden av en ny tvärförbindelse mellan E20 och rv 40. Tvärförbindelsen är politiskt prioriterad i samband med den nu pågående åtgärdsplaneringen för perioden 2010-2021. Ett genomförande av förbindelsen är sannolikt helt beroende av en långtgående medfinansiering för vilken berörda kommuner förväntas ta ansvar. Det innebär att planeringen av det nu aktuella området liksom det intilliggande området Råhult kan få avgörande betydelse för att få till stånd förbindelsen. Tvärförbindelsen är i första hand av intresse för att stärka de inbördes förbindelserna i den östra delen av Göteborgsregionen, öka tillgängligheten till Landvetter flygplats samt, inte minst, skapa förutsättningar för att frigöra utrymme för kollektivtrafiken i den inre delen av Göteborgsregionen.

Planförslaget tar vidare sitt avstamp i Lerums och Partille kommuners tolkning och tillämpning av den regionala strategin för Uthållig tillväxt och strukturbild för Göteborgsregionen samt K2020.

Planen hänvisar till regionala ställningstaganden kring behovet av framtida arbetsplatsområden i regionen, lokaliseringsmönster för framtida bostadsbyggande samt kollektivtrafikstrukturens utveckling. Även miljöaspekter och teknisk försörjning berörs. Ambitionerna att inordna utvecklingen av Jeriko i det regionala sammanhanget är höga. Vår bedömning är att förslaget ändå inte redovisar en nöjaktig lösning för kollektivtrafiken. I kommande arbete förutsätter vi att lösningar utvecklas som så långt möjligt tillgodoser principen om att all resandeökning ska ske med kollektivtrafik (K2020).

Framtida arbetsplatsområden


GR instämmer i huvudsak med planens intentioner avseende verksamhetsetablering. Jerikoområdet är sedan länge utpekat som ett regionalt intressant område för verksamhetslokalisering. Området har bedömts vara väl lokaliserat för logistikverksamhet eller likartade verksamheter som genererar stora vägbundna transportmängder. Området är sannolikt också väl lämpat för lokal industri med inslag av kontorsverksamhet.

Det är möjligt att området också kan tjäna som alternativ lokalisering för verksamheter som undanträngs vid utvecklingen av Partille centrum eller i andra centrala lägen i Göteborgsregionen

I planförslaget anges att det inte är av intresse för de båda kommunerna att etablera detaljhandel i Jeriko då denna i stället utvecklas på andra platser i kommunerna.

För att fullt ut motivera en exploatering av Jeriko krävs att området ses i ett större sammanhang. Området kan bidra till att få till stånd tvärförbindelsen och samtidigt underlätta en önskvärd utveckling av Partille centrum. Dessa förhållanden bör tydligare lyftas fram och säkerställas i det fortsatta arbetet.

Framtida bostäder och kollektivtrafik

I det fortsatta planarbetet bör frågan om bostadsbebyggelse ytterligare övervägas. Planförslaget redovisar en utbyggnad med upp till 1000 lägenheter norr om motorvägen. Ambitionen är att därigenom stärka Jonsered samhälle och därmed förutsättningarna att behålla servicenivån i denna kommundel. Planområdet ligger på ett höjdparti högt över Jonsered samhälle (ca 80 meter). Det är tveksamt om det är möjligt att få den starka koppling som krävs för att den tillkommande bebyggelsen ska uppfattas som en del av Jonsered samhälle och därmed få den betydelse för kommundelen som avses. Möjligen kan en bostadsbebyggelse inom Jerikoområdet ses i ett sammanhang med en framtida utbyggnad inom Råhult.

I överenskommelsen om strukturbild för Göteborgsregionen visas på det önskvärda med ett direkt samband mellan stadsutveckling och utbyggnad av kollektivtrafiken, dvs att vid planering av bostadsbyggande ska även utbyggnaden av en väl fungerande kollektivtrafik säkerställas. Planområdet ligger i ett av huvudstråken men är inte direkt förbundet med pendeltågstationen i Jonsered. I planen diskuteras möjligheten att skapa expressbusslinjer på E20. Vidare konstaterar man att en sådan linje konkurrerar med pendeltågstrafiken på stambanan. Ett förslag till lösning är att knyta Jeriko till Jonsereds pendeltågsstation. På grund av den stora


nivåskillnaden är detta en utmaning oavsett vilken lösning man skapar, linbana eller buss.

Det är väsentligt att det kollektivtrafiksystem som utarbetas för Partille centrum och Jeriko (på sikt även Råhult) sammantaget är så attraktivt för såväl boende, verksamma och besökande att det aktivt bidrar till att den samlade resandeökningen i Göteborgsregionen kan klaras med kollektivtrafik.

Natur- och rekreationsvärden

Två riksintressen berörs av Jerikoplanen. Området runt Aspen och Säveån är av riksintresse för naturvården. Ett mindre intrång kan bli aktuellt i områdets norra del. Planen innebär även ett mindre intrång i Härskogsområdet, som är av riksintresse för friluftslivet. Detta sammanhängande naturområde från Skatås i Göteborg till Hindås i Härryda kommun utgör en av de viktiga gröna kilarna i Göteborgsregionen. Det är angeläget att påverkan på detta område, liksom på området intill Aspen och Säveån belyses i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.


Bo Aronsson /Bengt Christensson


1

Protokoll 2009-06-04 Georgia Larsson

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tid: 13-16 Plats: Alingsås kommun

Närvarande ledamöter Kia Andréasson (mp), Göteborg Benny Andersson (s), Tjörn, ej §§ 8-17 Elaine Björkman (s), Ale Gun-Marie Daun (kd), Kungälv Rolf Edvardsson (s), Öckerö Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum, tjänstgörande ordförande Kenneth Nilsson (fp), Kungsbacka Anita Skoglund (m), Alingsås Övriga närvarande Hans Arby Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götaland Mika Määtta, Partille kommun Viveca Risberg, Partille kommun Bo Aronsson, GR Monica Dahlberg, GR Olle Fredholm, GR Cecilia Kvist, GR Georgia Larsson, GR Anita Rynvall Mårtensson, GR

§ 1. Val av mötesordförande

Kenneth Johansson (s) valdes till mötesordförande då både ordinarie ordförande och vice ordförande inte kunde delta.

§ 2. Val av justeringsman

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Göran Hildén (fp).

§ 3. Meddelanden

Inga meddelanden togs upp.


2

Styrgruppen beslöt


§ 4. Klimatinvesteringsprogram – guldklimpar – Hans Arby

GR fick våren 2007 5,3 mkr i bidrag från Naturvårdsverket för mobilitetsprojektet ”Dialog med hushållen” och ”Dialog med företagen”. Projekten pågår 2007-2011 och den totala projektkostnaden uppgår till 15,4 mkr.

Projekten närmar sig nu halvtid och Hans Arby, projektledare för ”Dialog med företagen” informerade om pågående samt kommande arbete. Hittills har ca 70 (av 125) företag/arbetsgivare besökts och resultatet är enligt följande:

– 1/3 är intresserade och intressanta – 1/3 är lite mindre intresserade eller mindre intressanta – 1/3 är mindre intresserade och mindre intressanta

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information.

§ 5. Fördjupad översiktsplan för Centrala Partille, information – Viveca Risberg, Partille kommun

På uppdrag av kommunstyrelsen har stadsbyggnadskontoret sedan april 2008 arbetat med att ta fram en samrådshandling till en fördjupad översiktsplan för centrala Partille. Syftet har varit att studera hur centrala Partille kan förändras och användas i framtiden och beskriva en hållbar struktur för den tillkommande utbyggnaden. Partille har sedan början av 2000-talet haft som målsättning att gå från förort till förstad. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen beräknas bli klar i mitten av 2010.

GR har fått uppskov att yttra sig till slutet av augusti. Då arbetet med planen fortgår under remisstiden önskade Partille kommun få in ett underhandsmaterial med synpunkter. Kansliet föreslog att ett framtaget tjänstemannayttrande lämnas till Partille kommun som underhandsmaterial samt att yttrandet tas upp till beslut på styrgruppens augustimöte. Preliminärt förslag till yttrande delades ut.

I tjänstemannayttrandet förs resonemang kring det framtida resandet som stationsnära samhällen kommer att ge upphov till. Hur kan trafikökningen som förväntas av nybyggnationen tas av kollektivtrafiken? Hur bidrar planen till att stärka den regionala strukturen? Principdiskussion om den typen av frågor blir allt mer aktuella.


3

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information; samt att godkänna kansliets förslag till remisshantering

§ 6. Jeriko-Jonsered, en fördjupning av två översiktsplaner, information – Mika Määttä, Partille kommun

Lerum och Partilles kommuner ställer ut ett gemensamt förslag till fördjupad översiktsplan för området Jeriko-Jonsered. Förslaget syftar till att möjliggöra en exploatering för bostäder och verksamheter i anslutning till ett nytt motorvägsmot vid Jerikotunneln. Planarbetet bedrivs i samarbete med Vägverkets pågående förstudie för en ny tvärled mellan E20 och Rv 40.

Kansliet kommer att skicka ett preliminärt tjänstemannayttrande för att underlätta kommunens pågående arbete med planen. Beslut i frågan tas på styrgruppsmötet i augusti.

Styrgruppen beslöt


§ 7. Överklagade planer – Bo Aronsson, GR

En sammanställning över hur många överklaganden det finns på planer för bostäder inom Göteborgsregionen presenterades. Det preliminära resultatet visar att 36 planer är överklagade vilket tillsammans utgör 2 972 bostäder. Sju av tretton kommuner har rapporterat in siffror. Listan kommer att kompletteras och återkopplas vid kommande möte.

Styrgruppen beslöt


§ 8. Till och från flygresan – Bo Aronsson, GR

Från förbundsstyrelsens presidium finns uppdraget att undersöka hur GR kan hämta hem erfarenhet från ARC. Med utgångspunkt från presidiets uppdrag bedrivs följande arbete:

• en studie i GR:s regi har startat där syftet är att undersöka möjligheterna för hur framtida personresor till/från flygplatserna i högre grad kan ske med kollektivtrafik. I samarbete med andra berörda parter planeras till hösten tre workshops med följande inriktningar:


4

- Workshop1: Beskriva framtida situation och investeringskraven (Landvetter, Säve och internationella exempel)

- Workshop 2: Beskriva möjliga tids- och funktionsåtgärder på vägen dit

- Workshop 3: Beskriva nyttan/effekten av förslagen (CO2 – utsläpp, nåbarhet, regional utveckling)

• inom ramen för ARC bedrivs projektet Surface Access. Projektet ska bl.a. beskriva relationen mellan flygets utveckling och en ökad tillgänglighet till flygplatserna med kollektivtrafik.

En uppdragshandling för det fortsatta arbetet kommer tas fram till styrgruppsmötet i augusti.

Styrgruppen beslöt


§ 9. Handelsstrategi för GR – Cecilia Kvist, GR

På uppdrag av dåvarande styrgrupp för regional planering togs 2004 kunskapsunderlaget ”Handeln i Göteborgsregionen” fram. Följduppdraget gick ut på att vidareutveckla de regionala strategier för handeln utveckling som diskuterades i kunskapsunderlaget. Nu har ett förslag till ”Handelsstrategi för Göteborgsregionen” arbetats fram i samarbete med BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare i medlemskommunerna.

Styrgruppen kan e-posta sina eventuella synpunkter till [email protected] senast den 18 juni.

Styrgruppen beslöt


§ 10. Förslag till yttrande över ”Detaljplan för bioförgasningsanläggning inom stadsdelen Rödjan i Göteborg”

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen.

Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-05-25


5

§ 11. Förslag till yttrande över ”Program för stadsutveckling i Hammarkullen inom stadsdelen Hjällbo i Göteborg”


Styrgruppen beslöt


§ 12. Förslag till yttrande över ”Detaljplan för Marieholmstunneln och angränsande verksamheter”


En avsiktsförklaring avseende avgiftsfinansiering av en ny älvförbindelse vid Marieholm har skickats till regeringen. Regeringen har i dagsläget inte återkopplat i frågan. Styrgruppen önskade ta del av skrivelsen till regeringen.

Kia Andréasson (mp) motsätter sig framtagen detaljplan och vill avstyrka tunnelbygget.

Styrgruppen beslöt


Kia Andréasson (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag.

§ 13. Rapport från politikernas regionala uppdrag

Inget nytt rapporterades.

Styrgruppen beslöt


§ 14. Rapport från pågående uppdrag

• Dick Hedman informerade att Länsstyrelsen bjöd in till en informell dialog med tema ”Göta älv – nya älvförbindelser, ett helhetsperspektiv” den 1 juni. Syftet med dialogen var att bl.a. utveckla en samsyn kring problembilden och söka gemensamma utgångspunkter för nya älvförbindelser.

Styrgruppen beslöt



6

§ 15. Inför lunch-lunch mötet den 20 och 21 augusti

Tofta herrgård i Kungälvs kommun är bokad. Syftet med en tvådagarsövning är att göra en tillbakablick på året som gått, se över de uppdrag som finns framöver och diskutera vilka frågor som ska prioriteras i det fortsatta arbetet. Det kommer även en diskussion om verksamhetsinriktning för 2011 och aktualisering av GR:s Transportstrategi.

Styrgruppen beslöt


§ 16. Övriga frågor

• Anita Skoglund (m) informerade att hon deltagit i en workshop om den framtida avfallshanteringen i Göteborgsregionen. Workshopen ägde rum den 6 maj och syftet var att göra en första avstämning med avfallsansvariga politiker om hur den framtida avfallshanteringen i regionen ska utformas. Resultatet kommer att vara vägledande för det fortsatta arbetet.

• Dick Hedman informerade att Länsstyrelsen har tagit fram en ny rapport ”Bostadsmarknadsanalys i Västra Götalandsregionen”. Rapporten skickas till kansliet för vidaredistribuering till styrgruppen. Ny ”Plan- och bygglag” kommer den 27 maj. Mer information delges vid kommande möte.

• Bo Aronsson informerade att GR kommer att yttra sig över remissen ”Ny kollektivtrafiklag”.

Styrgruppen beslöt


§ 17. Nästa sammanträde

Nästa sammanträde är den 20 och 21 augusti på Tofta Herrgård i Kungälvs kommun.


Georgia Larsson Justeras:

Kenneth Johansson Göran Hildén


1

För kännedom



Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade synpunkter Kansliet har yttrat sig över följande:

• Program för bebyggelse vid Renströmsparken och Carlanderplatsen inom stadsdelen Centrum i Göteborg - Samrådshandling


Georgia Larsson


1

Styrgruppsärende 2009-08-21 Pia Arnesson

Diskussionsunderlag inför styrgruppens lunch till lunchmöte 20-21 augusti

Det här gör vi idag

VI 2009

Översiktlig bild av arbetsuppgifter och projekt samt vad som ligger till grund för styrgruppens arbete.

• Vad anges i förbundsordningen?

• Vad innebär regionplaneuppdraget?

• … och samordningen av den regionala infrastrukturplaneringen?

• Hur tar vi avstamp i befintliga mål- och strategidokument?

Vilken roll har/tar styrgruppen?

• Vad innebär det regionala mandatet?

• … och att styrgruppen ska vara bärare av det regionala perspektivet?

• Ser vi idag områden där styrgruppen kan utveckla samverkan med t ex övriga styrgrupper? I så fall på vilket sätt?

• Avdelning Planering biträder styrgruppen men också förbundsstyrelsen i vissa delar av deras arbete. Finns det oklarheter eller problem kring detta?


2

Styrgruppens uppdrag nästa år

VI 2010

• Vad står i fokus?

• VI 2010 anger bl a att styrgruppen inom olika områden ska - följa utvecklingen… - bevaka t ex den statliga planeringen… - verka för… - utveckla en samsyn kring… - upprätta en plan… - bedriva ett idé- och erfarenhetsutbyte…

Vad innebär dessa olika begrepp?

• Innebär detta förändrade positioner på något sätt?

Uppdraget därefter

VI 2011

• Vad vill vi ska stå i fokus? Hur mycket kan styrgruppen själv styra?

• Vill vi stärka positionen i något avseende?

• Hur gör vi en tydligare prioritering kopplad till ekonomiska förutsättningar?

2009-05-08

2010

Verksamhetsinriktning och Budget för GR år

Utveckling av Göteborgsregionen – en kontinuerlig dialog ....... 4

Utgångspunkter för årets budgetprocess .............................. 8Styrgruppen för arbetsmarknad ...................................... 9 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ......................12 Styrgruppen för sociala området .................................... 15 Utbildningsgruppen .................................................. 21

Resursfördelning ........................................................ 26

2009-04-15

Verksamhets-inriktning och Budget

för GR år 2010

4

Utveckling av Göteborgs-regionen – en kontinuerlig dialog

Inför år 2010 – att agera regionalt Kriser och möjligheterDen ekonomiska nedgången slår igenom också inom kommunsektorn. Under hösten 2008 har en kraftig konjunkturförsämring inträffat. Denna påverkar kommunsektorn, dels genom att skatteunderlaget försämras vid en nedgång av antalet arbetade tim-mar, dels genom att kostnaderna stiger på grund av ökad arbetslöshet. Arbetsförmedlingens prognos vid årsskiftet 2008/09 spår en samlad arbetslöshet på nio procent 2010. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse också för aktiviteter inom GR. De in-riktningar och planer som här redovisas för respektive verksamhetsområde inför 2010, kan förändras med en försämrad arbetsmarknadssituation.

Snabb utvecklingUtvecklingen för det ¨nya GR” som bildades 1995 har varit snabb och framgångsrik. Omsättningen har mer än fördubblats, från 73 mkr till ca 180 mkr under perioden 1995-2008. Ett antal verksamheter, t.ex. utbildningssamverkan, infrastrukturplanering inom trafikområdet och FoU är idag gemensamma arbets-områden för alla medlemskommuner men där GR har ett samordningsansvar. Behovet av att utveckla praktiska och effektiva lösningar för kommunernas behov kan också exemplifieras genom de hel- eller majoritetsägda bolagen ISGR AB, Meritea AB och Gryning Vård AB som tillkommit efter 1995.

GR inför 2010Ansvarskommittén, som 2007 la fram sitt förslag om hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, ut-går från att primärkommunerna i framtiden koncen-trerar sina insatser till två kärnuppgifter; Frågor om tillväxt och samhällsbyggnad och Ansvar för medbor-garnas välfärdstjänster. För att lösa sina uppgifter inom dessa huvudområden är kommunerna beroende av ekonomiska resurser och medarbetarnas kompetens. Genom system med kommunalekonomisk utjämning har alla kommuner i princip likartade ekonomiska förutsättningar att ge sina invånare likvärdig service. Däremot varierar möjligheter och förmåga att säker-ställa god kompetens på de välfärdtjänster som ska utföras. Detta gäller särskilt behov av olika typer av specialkompetens och där främst mindre kommuner kan ha svårigheter

Inom GR behöver vi även i fortsättningen ut-veckla och förstärka samarbetet när det gäller uppgif-ter som inte kan definieras inom en kommungräns. Det kan vara uppgifter som hänger samman med tillväxt och samhällsbyggnad, t.ex. fysisk planering, markanvändning, bostadsbyggande, infratransport-struktur och klimatåtgärder. Ett givande samarbete har utvecklats på gymnasieområdet. Detta samarbete borde kunna få en fortsättning även inom andra delar av utbildningssektorn, t.ex. i en gemensam vuxenutbildning för ett livslångt lärande. Inom det sociala området behöver vi förstärka samarbetet inom delar som handlar om socialt hållbar utveckling med särskild inriktning på barns och ungdomars samt äldres livsmiljö.

Vi behöver också höja ambitionsnivån vad gäller

5

gemensam IT-infrastruktur. Medborgarnas ökade krav på snabb och enkel åtkomst av olika uppgifter från den kommunala verksamheten är ett skäl. Ett annat är ökade krav på överföring av uppgifter mel-lan huvudmän. Exempelvis behöver patientuppgifter enkelt kunna förmedlas mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Denna utveckling kräver informationssystem som kan kommunicera mellan kommuner men också mellan kommuner och andra myndigheter.

Kommunerna behöver också analysera behovet av samarbete med näraliggande kommuner för att säkra kompetens, minska sårbarhet och sänka kost-nader. Detta kan gälla områden där det kan uppstå personalbrist och svårigheter att rekrytera specia-listkunnande.

I det rådande konjunkturläget står medlems-kommunerna inför stora utmaningar och i det sam-manhanget måste GR vara en verkningsfull resurs. Regional samverkan kan ge samordningsvinster och höja kvaliteten i de kommunala verksamheterna. Den samverkan som de 13 medlemskommunerna idag bedriver inom ramen för GR är ett gott exempel på detta och kan stå modell för ytterligare samarbete kommunerna emellan.

Vid sidan av primärkommunerna utvecklas också de nya regionkommunerna, i vårt fall Västra Götalandsregionen (VGR). I Ansvarskommitténs utredning konstateras bl.a. att • primärkommunenharenegenochviktigrollidet

regionala utvecklingsarbetet genom planmonopo-let, lokala näringslivskontakter samt utveckling av kommunens attraktivitet vad gäller skolor, barn-omsorg, service, kultur, fritid m.m.

• regionkommunenärinteikonstitutionellmeningeller på annat sätt överordnad primärkommunen och kan inte fatta beslut som är bindande för pri-märkommunen.

• regionintressenaförutsättsutgåfråndenkommu-nala översiktsplaneringen.

• detärgenomsamrådochdialogsomdesamladeregionintressena ska hävdas.

Budskapet är således att primärkommunerna och VGR har ett gemensamt ansvar för att utveckla re-gionalt strategiska områden. I denna process är det viktigt att GR-kommunerna agerar aktivt genom att systematiskt och förutsättningslöst pröva om och hur de egna verksamheterna kan utvecklas i ett fördjupat regionalt samarbete. För att stödja denna utveckling och det primärkommunala perspektivet har under

2008 samarbetet mellan de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland fördjupats, där utgångspunkten är medborgarperspektivet och behovet av att undanröja hinder för rationell samverkan mellan kommuner oavsett förbundstillhörighet.

Om GRGR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige som tillsammans har ca 900 000 invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen som består av politiska representanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (ca 25 procent), medan huvuddelen (ca 75 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en års-omsättning på 179 mkr (2009). Inklusive de majori-tetsägda bolagen uppgår omsättningen till drygt 600 mkr för år 2007.

GRs uppdragGR är ett kommunalförbund som även har kom-munförbundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, §§ 20-28). Som kommunförbund är GR en organisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor.

Förbundets uppgifter regleras i förbundsord-ningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen samt hjälpa medlemskommunerna i deras samhälls-utvecklande arbete. Förbundet ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionplanering, nä-ringsliv/ marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bo-stadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter, ut-värdering, forskning och medieinsatser. Förbundet

6

ska även svara för intagningen till gymnasieskolan enligt skollagen.

Grunden för GRs arbete läggs i verksamhetsin-riktning och budget, som arbetas fram av förbunds-styrelsen och de politiska styrgrupperna.

Politisk styrningFörbundsstyrelsen tar ett starkt och aktivt ansvar för att driva de mest centrala kommungemensamma utvecklingsprocesserna, exempelvis Uthållig tillväxt, Strukturbild och Socialt hållbar utveckling.

För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper: Ut-bildningsgruppen (också intagningsnämnd utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen och styrgrup-pen för arbetsmarknad.

Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens mål och strategier till olika kom-mungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden.

Utgångspunkten för styrgruppernas arbete ska vara territoriet Göteborgsregionens möjligheter och utmaningar. Styrgrupperna ska arbeta för• gemensamanalysochgemensamtagerande,• attskapaarenorförsamarbeteochrationelltsam-

bruk, • attvarakatalysatorförerfarenhets-,idé-ochpro-

jektutveckling,• intressebevakning,• kompetensutveckling.

NätverksbyggandeCentralt för GRs sätt att arbeta är den starka politiska styrningen och nätverksbyggandet. Uppdraget utförs genom tät samverkan mellan medlemskommunerna, BRG, övriga kommunalförbund i länet, Västra Gö-talandsregionen, statliga regionala organ och andra aktörer i det omgivande samhället. Dialogen förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. Regelbundet träffas över 100 nätverk inom GR, där både förtroendevalda och tjänstemän inom olika verksamhetsområden deltar. I nätverken föds många ideér till projekt, kurser el-ler andra samverkansaktiviteter. Nätverken är också

viktiga kanaler för återkopplingen tillbaka till kom-munerna.

Hållbar utvecklingGR ska bidra till en hållbar utveckling i medlems-kommunerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensio-ner – den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner.

”Vision Västra Götaland – Det goda livet” är den gemensamma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraf-tigt näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.

Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategi-dokumentet "Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur"(antaget i maj 2006) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.

Rådslagsprocessen med fokus på socialt hållbar utveckling

Sedan 2002 har förbundsstyrelsen, med rådslagen som arbetsform, fört en konstruktiv dialog i GRs medlemskommuner som grund för arbetet med att utveckla Göteborgsregionen på ett sätt som säker-ställer en långsiktigt hållbar utveckling. Dialogen i rådslagen förs mellan förbundsstyrelsens presidium och medlemskommunerna fullmäktigeförsamlingar.

Fram till 2008 har fyra rådslagsrundor genomförts. I de två första diskuterades främst vad som är viktigt att samverka kring och hur kan vi samverka. Den tredje rådslagsrundan syftade till att lägga en stabil grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Gö-teborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion

7

i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i samt besöka. Resultatet blev mål- och strategidokumentet "Uthållig tillväxt" som visar att vi är överens om målen. I den fjärde rådslagsrun-dan fokuserades diskussionen på det gemensamma ansvaret för att nå uppsatta mål, vilket resulterade i "Strukturbild för Göteborgsregionen". En överenskom-melse om att vi tar gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Ambitionen nu är att medlemskommunerna lokalt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskommelse.

I samtliga rådslagsrundor har de sociala frågorna berörts och det är tydligt att dessa frågor, som inte stannar vid kommungränserna, i hög grad engagerar många. Under hösten 2009 är inriktningen att dia-logen fortsätter i en femte rådslagsrunda som syftar till att definiera ramen för ett kommungemensamt arbete kring en socialt hållbar utveckling i Göte-borgsregionen. Resultatet av denna rådslagsprocess kommer bl.a. att påverka förbundsstyrelsens och styrgruppernas agenda för 2010.

KompetensutvecklingGR ser kompetensutveckling för personer verksam-ma i Göteborgsregionens medlemskommuner som ett viktigt medel för att utveckla vår region. I den gemensamma ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusområden. Kompetensut-vecklingen i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Utbudet ska komplettera med-lemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken.

EU- och det internationella perspektivetEtt internationaliserings- och EU-perspektiv ska genomsyra förbundets verksamhet. GRs EU-arbete är alltid resultatet av ett uttalat behov i medlems-kommunerna och bedrivs i tät dialog med de inom GR etablerade nätverken. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av uppgiften.

Ett aktivt deltagande i EU-projekt betraktas där-med som en av flera projektfinansieringsformer för GR. EU-arbetet inom förbundet ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt. GR deltar därför i flera regionala, nationella och internationella EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning.

I flera sammanhang bedrivs internationellt arbete i samverkan med andra organisationer, privata såväl som offentliga, där EU-arbetet är att betrakta som en integrerad del i ett större internationellt perspektiv.

8

Utgångspunkter för årets budgetprocess

Uppläggning av budgetarbetetGRs förbundsfullmäktige ska före utgången av sep-tember månad fastställa budgeten för nästa år. För att få delaktighet och ett brett engagemang ges medlem-skommunerna möjlighet att lämna synpunkter på budgetförslaget (samrådsunderlaget). För budgetpro-cessen 2010 har de politiska styrgrupperna under hös-ten 2009 utarbetat förslag till verksamhetsinriktning inom respektive område, med utgångspunkt från en analys av inriktningen på verksamheten 2009. Efter ställningstagande i förbundsstyrelsen den 27 februari 2009 genomförs samrådet med kommunerna under våren. När kommunerna inkommit med sina syn-punkter beslutar förbundsstyrelsen om budget och verksamhetsinriktning 8 maj. Förbundsfullmäktige fastställer budgeten den 9 juni 2009.

TidplanFöljande datum gäller 2009 för behandling av budget 2010:

Datum Vad händer?12 feb Utskick till förbundsstyrelsen och kom-

munerna av presidiets förslag till samråds-underlag och budget 2010.

27 feb Förbundsstyrelsen beslutar om samråds-underlaget.

1 apr Synpunkter till GR från kommunerna.

20 apr Presidiet tar ställning till budgetförslaget.

8 maj Förbundsstyrelsen beslutar om förslag till budget.

9 juni Förbundsfullmäktige fastställer budget och medlemsavgift.

9

Styrgruppen för arbetsmarknad

Styrgruppens rollUtgångspunkten för styrgruppens arbete ska vara territoriet Göteborgsregionens möjligheter och ut-maningar. Styrgruppen ska arbeta för• gemensamanalysochgemensamtagerande.• attskapaarenorförsamarbeteochrationelltsam-

bruk. • attvarakatalysatorförerfarenhets-,idé-ochpro-

jektutveckling.• intressebevakningochpåtryckningar.• kompetensutveckling.

VisionI Göteborgsregionen ska det kommungemensamma arbetet, med kreativitet och förnyelse, verka för att alla arbetssökande ska ha samma möjligheter att söka och få ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Kostnader för exkludering från arbetslivet ska om-vandlas till vidareutveckling av en hållbar välfärd.

MålDet övergripande målet för styrgruppens arbete är medverka till en hög sysselsättning bland Göteborgs-regionens invånare. Det har stor betydelse, bland annat för regionens möjligheter att utvecklas, skat-tekraften, den offentligt finansierade välfärden samt människors delaktighet och självkänsla. Hur politiken bedrivs inom andra områden, t.ex. utbildning, socialt, näringsliv, infrastruktur och bostadsförsörjning, är av stor vikt för utfallet.

UtmaningarRegering och riksdag har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Inriktningen på ar-betsmarknadspolitiken får givetvis konsekvenser för

kommunerna och det kommungemensamma arbetet. När detta skrivs november 2008 är det mycket svårt att bedöma hur arbetsmarknaden kommer att gestalta sig 2010 i vår region. Detta bland annat på grund av svårigheter för fordonsindustrin samt osäkerheten gällande den finansiella marknaden. Styrgruppen för arbetsmarknad måste därför ha beredskap för omprövning av både strategi och handling.

En annan utmaning är den lokala arbetsmarkna-dens utökning både till yta och till invånarantal. Den lokala arbetsmarknaden omfattar idag fler kommu-ner än de tretton medlemskommunerna i GR. Det kraftigt stigande invånarantalet ger underlag för fler branscher och arbetstillfällen. Men det ställer också krav på kommungemensamma strategier när det bl.a. gäller bostadsplanering, kollektivtrafik, etableringsför-utsättning, social service och livslångt lärande. Detta inom ramen för en regional uthållig tillväxt.

De senaste årens ökning av sysselsättningen inom storstadsområdet har lett till att arbetslösheten mins-kat även bland grupper – lågutbildade, ungdomar, utrikesfödda – som tidigare haft svårare att få tillträde till arbetsmarknaden. Om arbetsmarknaden varaktigt försämras, finns det risk för att det bromsar denna positiva utveckling. Dessutom finns grupper vars inträde på arbetsmarknaden fortfarande inte ökat, det gäller t.ex. unga funktionshindrade. Det kan leda till en ökad social polarisering, vilket begränsar individers och regionens möjligheter att utvecklas.

Ett starkt näringsliv är av avgörande betydelse för arbetsmarknaden. För den närmaste framtiden är det dock svårbedömt inom vilka branscher det kommer att vara efterfrågan på arbetskraft.

StrategierNär det gäller arbetsmarknaden har Göteborgsregio-nens kommuner en stark koppling till varandra. Flera

10

faktorer pekar på detta, och tydligast är arbetspend-lingen. Kommunernas geografiska gränser har ingen betydelse för arbetskraftens rörlighet.

Den primära uppgiften för stat, kommun och andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet är att främja en väl fungerande arbetsmarknad i form av att matcha utbud mot efterfrågan av arbetskraft. En annan viktig uppgift är att verka för att få långtids-arbetslösa tillbaka i arbete och att aktivt matcha de grupper som visat sig ha svårare att få ett fotfäste på arbetsmarknaden, som t.ex. ungdomar, flyktingar och invandrare samt människor med funktionsnedsätt-ningar. För att klara denna uppgift är det nödvändigt med ett närmare samarbete mellan staten, kommu-nerna och arbetsmarknadens parter på regional nivå. Detta eftersom företagens efterfrågan på arbetskraft inte alltid motsvarar det lokala utbudet. I det sam-manhanget är det angeläget att också se framväxten av sociala företag som en möjlighet att vidga arbets-marknaden.

Arbetsförmedlingens nya organisation med funktionella arbetsmarknadsområden istället för läns-arbetsnämnder infördes från och med 2008. Det är viktigt att medlemskommunerna, via styrgruppen för arbetsmarknad, har en regional arena med staten för gemensamt agerande. En av de viktigare frågorna är att tydliggöra ansvarsfrågan mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken.

Angeläget är också att styrgruppen för arbets-marknad i vissa frågor samarbetar med övriga berörda styrgrupper inom GR samt utvecklar samarbetet med BRG. Viktiga nätverk för styrgruppens arbete är kommunernas chefsnätverk inom GR som t.ex. arbetsmarknadschefer, personalchefer, sociala chefs-nätverket och chefer för vuxenutbildningen. De nätverk som är kopplade till GRs valideringsbolag (Meritea AB) är också centrala.

På den statliga sidan finns ett antal myndigheter med regionala ”platskontor” som har betydelse för arbetsmarknadsområdet.

Under senhösten 2008 har ett lokalt arbets-marknadsråd mellan bland annat stat, GR-kommu-nerna och arbetsmarknadens parter för hela GRs arbetsmarknadsområde etablerats.

Avgörande för styrgruppens arbete är förank-ringen i kommunerna och medlemmarnas enga-gemang.

AktiviteterStyrgruppens initiativ och arbete ska utifrån en regional plattform fokusera på bland annat följande aktiviteter:

Den ”dubbla obalansen” och valideringDels råder det en obalans mellan olika geografiska områden när det gäller sysselsättning och arbetslöshet, dels råder det en obalans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden.

Validering med kompletterande yrkesutbildningar är här ett verkningsfullt och effektivt instrument, dels när det gäller personer som står inför en omställnings-situation och dels för personer som av andra skäl står utanför arbetsmarknaden, såväl personer från annat land som födda i Sverige. Därför är det angeläget med ett fortsatt stöd för utvecklingen av valideringsarbetet tillsammans med branscher och arbetsmarknadens parter. Avgörande är också att både stat och kom-mun ger möjlighet till efterföljande, kompletterande yrkesutbildningsinsatser. Arbetslivets förväntningar på interkommunala lösningar när det gäller regionala vuxenutbildningsinsatser ökar. Allt fler jobbar och bor i skilda kommuner.

EUs strukturfondsprogramStyrgruppen ska pröva hur programmen kan stödja valda strategiska områden på arbetsmarknadsområdet samt främja kompetensutveckling riktat till kom-munanställda.

KompetensförsörjningDen sociala styrgruppen ska bedöma det framtida behovet av och tillgång till personal med relevant kompetens inom socialtjänsten. Detta oavsett i vil-ken grad verksamheten sker i egen regi eller utförs på entreprenad.

Ungdomar samt utrikes födda personerFram till hösten 2008 ökade sysselsättningen inom storstadsområdet vilket också ledde till att arbets-lösheten minskade bland grupper som tidigare haft svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden - grupper som t.ex. lågutbildade, ungdomar och utrikesfödda. Om arbetsmarknaden varaktigt försämras är risken stor att just dessa grupper drabbas hårdast – igen. Angeläget är att på alla sätt försöka minska dessa effekter.

Ungdomars möjlighet till ferie-/sommarjobb är

11

av stor betydelse. Styrgruppen ska följa och bevaka i vilken grad ungdomar i gymnasieåldern ges möjlighet att sommararbeta och ha en beredskap för att ta initiativ när det gäller tillgång till kommunala feriejobb.

Hälsa och ohälsa bland kommun-anställdaArbetet med nyckeltal samt benchmarking i syfte att öka hälsan bland kommunanställda ska fortsätta.

En regional arbetsmarknadspolitikStyrgruppen ska arbeta för att den statliga arbets-marknadspolitiken i större grad formas utifrån den lo-kala och regionala arbetsmarknadens förutsättningar. Göteborgsregionens formulerade mål och strategier för uthållig tillväxt ska vara basen för arbetet.

Kommungemensam plattform för mottagande av nyanländaStyrgruppen har under hösten 2008 sänt ut en för-frågan till medlemskommunerna om intresset av att utveckla en kommungensam plattform för att stödja arbetslinjen vid mottagandet av nyanlända. Beroende på kommunernas svar, kan frågan leda till ett omfat-tande engagemang under 2010.

Gränssnitt kommun och statRegeringens arbetsmarknadspolitik påverkar gräns-snittet mellan kommun och stat när det gäller ansvar, uppgifter, roller och sannolikt även finansiering av insatser. Under senare år har kommunernas med-verkan i arbetsmarknadspolitiken varierat; dels vad gäller innehåll och dels insatser. Förändringar i både arbetslöshets- och sjukförsäkringen har också lett till förändringar i kommunernas engagemang i arbets-marknadspolitiken. Det är därför viktigt att redan under 2009 studera om det har skett en förskjutning och i så fall på vilket sätt, mellan stat och kommun, när det gäller arbetsmarknad. Viktigt är här att bevaka och agera utifrån bl.a:• Arbetsförmedlingenjobb-ochutvecklingsgarantier

för vuxna och unga. Strategiskt är här att bevaka garantins så kallade tredje fas innehållande ”varak-tig, samhällsnyttig sysselsättning” som enligt planen ska påbörjas under våren 2009.

• Tillsammansmeddensocialastyrgruppenskastyr-gruppen för arbetsmarknad följa försörjningsstödets utveckling och i vilken grad det påverkas av den statliga arbetsmarknadspolitiken och förändringar i sjukförsäkringen.

Kompetensutveckling GRs utbud inom kompetensutvecklingsområdet ska komplettera medlemskommunernas insatser riktade mot anställda. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa in-satser initieras och medfinansieras av staten, t.ex. inom psykiatri samt äldre- och handikappomsorgen. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbild-ningar. Oavsett finansieringsform ska behovet av insatser, och om de bör vara kommungemensamma, definieras av medlemskommunerna.

De regionala kommungemensamma insatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Löpande utvärderingar visar att detta kollegiala erfarenhetsut-byte är högt uppskattat.

Efterfrågan på gemensamma insatser i GRs regi ökar, framför allt när det gäller större satsningar. Det är ett rationellt sätt att arbeta och stämmer väl överens med sambrukstanken. De så kallade Mötesplatserna ökar i omfattning. Syftet med dessa är att kommu-nanställda under en dag ges möjlighet att själva visa upp egna bra verksamheter i workshops, utställningar eller i seminarieform.

12

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Styrgruppens rollStyrgruppen för miljö och samhällsbyggnad arbetar på uppdrag av förbundsstyrelsen och bereder frågor inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, be-vakar utvecklingen inom dessa områden samt tar de initiativ som utvecklingen kräver. Styrgruppen ansva-rar även för att genom samverkan få till stånd och kontinuerligt genomföra ett aktivt erfarenhetsutbyte och idéarbete inom dessa sakområden.

GR är av regeringen utsett till regionplaneor-gan enligt plan- och bygglagen (PBL) och därmed bärare av det regionala perspektivet i planprocessen. Styrgruppen har förbundsstyrelsens uppdrag att leda detta arbete och bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Huvuduppgifterna är kortfattat att: • biträdakommunerochstatligamyndighetermed

regionala synpunkter.• följaregionalafrågorinomansvarsområdet.• låta utreda förhållanden som har regional räck-

vidd.• fortlöpande följa statlig och kommunal plane-

ring.• samrådavidupprättandeochförändringavöver-

siktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser).

• försekommunernamedunderlagifrågaommel-lankommunala frågor.

• underlättainformationomregionalaförhållandenmellan och inom kommunerna.

GR har också genom särskilt beslut i förbundsstyrel-sen (förankrat i varje medlemskommun) uppdraget att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen. Styrgruppen är beredande för detta upp-drag som innebär att GR ska:• ansvaraförsamordningenavallregionalinfrastruk-

turplanering, d.v.s sådan planering som berör hela

regionen eller två eller flera medlemskommuner.• representerakommunernaiolikaorganisationers

arbets- och ledningsgrupper som behandlar regio-nal infrastrukturplanering.

• ansvaraförremissvaröversådanautredningarsomberör regional infrastrukturplanering och som ställs till GR och/eller medlemskommunerna. Utform-ningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner.

• företrädamedlemskommunernagentemot statenoch Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering.

• initierautredningaromregional infrastrukturut-byggnad, på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna.

Vision – inriktningFörbundsstyrelsen har genom mål- och strategido-kumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” (antaget i maj 2006) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling.

Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxt-region i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.

För att nå uppsatta mål måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Dokumentet ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar” (godkänd i maj 2008), visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och utgör ett stöd i detta arbete. Genom dessa båda dokument har förbundsstyrelsen

13

lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden.

Mål och strategier”Uthållig tillväxt” pekar ut huvudriktningen för styr-gruppens fortsatta arbete med att utveckla såväl den regionala strukturen som miljön. Genom ”Struktur-bild för Göteborgsregionen” visar förbundsstyrelsen att man är beredd att ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Ambitionen är sedan att medlemskommunerna lokalt tar sitt ansvar, genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskommelse.

Styrgruppens del i att möta utmaningarna i ”Uthållig tillväxt” ligger i att verka för att förbunds-styrelsens antagna mål och strategier kan omsättas till ett aktivt agerande i såväl medlemskommunerna som i de statliga trafikverken m.fl. organisationer. Genom sitt bevaknings- och beredningsansvar inom ett antal områden, som påverkar samhällsbyggandet, har styrgruppen också möjlighet att inte bara följa utvecklingen inom dessa områden utan även att ta egna initiativ.

Följande strategiska frågor/områden är aktuella inför år 2010. (Kursiv text betyder att citaten är hämtade från mål- och strategidokumentet "Uthållig tillväxt".)

StrukturbildGöteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum.Styrgruppen ska:• stödjakommunerna,t.ex.iremissvar.såattdeisitt

arbete lokalt kan ta ansvar för att strukturbilden följs i planeringsarbetet.

• med hjälp av en regional ÖP-översikt (digitalsammanställning av kommunernas översiktspla-ner) möjliggöra uppföljningar av t.ex. planerat bostadsbyggande och infrastruktur samt underlätta samarbete över kommungränserna.

• vidbehovutvecklafördjupadestrukturbilderinomolika sakområden, som stöd för kommunernas egna lokaliseringsstrategier.

• verkaförettidé-ocherfarenhetsutbytekringfrågorom stadsbyggande i ett regionalt perspektiv.

Klimat och sårbarhetStyrgruppen ska:• utveckla en samsyn kring lokala och regionala

frågor som rör miljö, klimat, infrastruktur, mark-användning, energi, industri, ekonomi m.m. med utgångspunkt från de övergripande konsekvenserna av en global klimatförändring.

InfrastrukturGöteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta när-mare 1,5 miljoner invånare. Minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025.Styrgruppen ska:• bevaka statens ochVästra Götalandsregionens

infrastrukturplanering med syftet att tillvarata Göte borgsregionens intressen och för att vid behov kunna agera.

• bedrivaettidé-ocherfarenhetsutbytekringtrans-portinfrastrukturfrågor.

BostadsbyggandeBefolkningsökningen inom Göteborgregionen ska vara minst 8 000 invånare per år.Styrgruppen ska:• bedrivaettidé-ocherfarenhetsutbyteförattbidra

till ett balanserat bostadsbyggande i syfte att ut-veckla en attraktiv och livskraftig region.

• verka för att tillkommande bostadsbebyggelsestärker regionstrukturen.

NäringslivTillväxt- och strukturfrågor ska prioriteras i GRs och BRGs arbete.Styrgruppen ska:• verka för att etableringar somkan få betydande

påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en hållbar utveckling.

• verkaförattregionenskonkurrenskraftsäkerställsgenom att samordna utbudet av mark för närings-livet i ett långsiktigt perspektiv.

• bedrivaettidé-ocherfarenhetsutbytekringfrågorsom rör handel.

• verkaförattintentionernaiGRshandelsstrategiföljs i kommunernas planeringsarbete för att däri-genom bidra till att stärka den regionala struktu-ren.

14

Grön- och blåstrukturNärheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft. Samtidigt ska tillgängligheten till dessa miljöer säkras.Styrgruppen ska: • följa utvecklingen och verka för att regionens

grundläggande resurser bibehålls och görs tillgäng-liga.

• utvecklaensamsynkringmöjligheterochproblemsom finns kring Göta älv och dess närområde, då älven i hög grad är strukturerande för regionens utveckling.

KretsloppStyrgruppen ska:• upprättaenregionalavfallsplansomävenkommer

att ligga till grund för kommunala avfallsplaner. Den regionala avfallsplanen kan även komma att utgöra en del i en regional kretsloppsplan.

• bedrivaettidé-ocherfarenhetsutbytekringener-gifrågor som kan bidra till ett bättre resursutnytt-jande.

Luft- och miljövårdsarbeteLivsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.Styrgruppen ska:• följautvecklingenochtainitiativtillsådanaåtgärder

så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och klimatmålen nås.

• verkaförattprojektetGrönKemi,inklusiveCleanShipping som avslutas 2009, kan fortsätta i någon form.

Vattenvård och - försörjningStyrgruppen ska verka för att: • säkerställaengodvattenkvalitetiGötaälvochdess

biflöden.• det regionalabehovet av alternativavattentäkter

kan tillgodoses.• helaGötaälvblirettgemensamtvattenskyddsom-

råde.

Aktiviteter och löpande verksamhetGR deltar på såväl politisk som tjänstemannanivå i nätverk och har uppdrag som direkt eller indirekt faller inom ramen för styrgruppens ansvarsområde.

Följande bedöms vara aktuellt under år 2010:• ARC; GR är medlem i Airport Regions Confe-

rence och har organisationens uppdrag att svara för generalsekretariatet t.o.m. 2010.

• DART; GR medverkar, tillsammans med Vägver-ket, Banverket, Västtrafik m.fl. parter i projektet ”Driftsättning av regional transportinformatik”. Projektet syftar till att underlätta för trafikanter och resenärer genom informationsåtgärder. Styrgrup-pen för miljö och samhällsbyggnad är styrgrupp för projektet.

• Europakorridoren; GR är medlem i organisationen och verkar aktivt i dess olika grupperingar för att bl.a. förverkliga Götalandsbanan.

• Via Lappia; GR är medlem i intresseorganisationen som arbetar för att stärka stråket E45 i hela dess sträckning.

• Göta älvs vattenvårdsförbund; GR har uppdraget att administrera förbundets verksamhet.

• Vattenråd; har bildats för att klara kraven i EUs vat-tendirektiv och syftar till att skapa lokal delaktighet, engagemang och lokal förankring i vattenfrågor. GRs roll är att fungera som samverkansorgan och bidra med synpunkter kring arbetet med vattenför-valtningen. GR ingår tillsammans med bl.a. Göta älvs vattenvårdsförbund i Göta älvs, Säveåns och Mölndalsåns vattenråd. GR har också uppdraget att administrera vattenrådens verksamhet.

• Kalkning; GR svarar på uppdrag av länsstyrelserna och ett flertal medlemskommuner för kalkning av sjöar och vattendrag i stora delar av Göteborgsre-gionen.

• Göteborgsregionens luftvårdsprogram; GR före-träder medlemskommunerna i programmet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogram-met.

• KLIMP (klimatinvesteringsprogrammet); GR har för medlemskommunernas räkning fått pengar från Naturvårdsverket för att verka för en reducering av klimatpåverkan från transporter. Arbetet, som innebär medverkan från 10 medlemskommuner, kommer att pågå t.o.m. 2011.

• Miljösamverkan Västra Götaland; projektet, som är en samverkan mellan VGR, länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommunförbunden (inkl GR) och kommunernas miljöförvaltningar, syftar till att ef-fektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet.

15

Styrgruppen för det sociala området

Styrgruppens rollI sin roll som beredande organ till GRs styrelse och med uppgiften att förverkliga förbundsstyrelsens mål och strategier tar styrgruppen ett antal initiativ i samverkan mellan medlemskommunerna, men samarbetar också med en rad andra aktörer. Det gäl-ler dels samarbete med andra styrgrupper inom GR, men också regionala aktörer som Västra Götalandsre-gionen (VGR) och Länsstyrelsen. En viktig partner i samarbetet med VGR är kommunalförbundens gemensamma paraplyorganisation Västkom.

Vision – inriktningI ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” beskrivs vad som är det önskvärda tillståndet att uppnå: En god hälsa, arbete och utbildning. Trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet. En god miljö där de förnyelsebara systemen värnas – naturen, boendet och arbetslivet. Möta behoven hos barn och ungdomar. Uthållig tillväxt som skapar resurser för alla, och ett rikt kulturliv. I visionen betonas att resurser hos varje människa ska tas till-vara oavsett kön, ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller religion.

MålDet ska vara attraktivt, spännande och tryggt att bo i Göteborgsregionen. Barn och unga får möjlighet att växa upp under goda förhållanden i ett samhälle som inkluderar alla och där jag som invånare känner mig delaktig. Främjande och tidiga insatser för barn och unga har en hög prioritet i det kommunge-mensamma arbetet. Arbetet för att skapa gynnsamma uppväxtvillkor sker i nära samverkan med andra berörda aktörer. Äldre har möjlighet att utifrån sina individuella förutsättningar vidmakthålla och ut-veckla sina livsintressen.

StrategierFör att nå de uppsatta målen har styrgrup-pen för år 2010 ställt upp följande strategier:

Socialt hållbar utvecklingSom ett resultat av den rådslagsprocess som genom-förts i GRs medlemskommuner har den sociala dimensionen pekats ut som angelägen att utveckla vidare. Den sociala styrgruppen har påbörjat ett ar-bete kring den sociala dimensionen kopplat till den regionala utvecklingen i övrigt.

Om förbundsstyrelsen så beslutar inleds under år 2009 en rådslagsrunda i kommunerna, för att disku-tera denna aspekt på regional utveckling. Resultatet av rådslagsprocessen kommer att påverka styrgrup-pens agenda för år 2010. Utvecklingen av de s.k. Välfärdsbilderna kopplas i så fall till detta arbete.

BrukarkraftI ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” betonas att resurser hos varje människa ska tas tillvara oavsett kön, ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller religion. Det är viktigt att stödja det civila samhället och enskilda medborgares engagemang. Medborgar-na önskar i allt större utsträckning kunna påverka de tjänster samhället tillhandahåller, och man efterfrågar många gånger individuellt anpassade lösningar.

Styrgruppen stödjer kommunerna i deras utveck-lingsarbete för att kanalisera medborgares engage-mang inom det sociala området. Stöd lämnas till de kommuner som vill utveckla valfrihetslösningar, eller se över redan befintliga valfrihetssystem.

Kvalitet Det pågår ett arbete som syftar till att i allt högre grad evidensbasera, eller kunskapsbasera, socialtjäns-tens verksamhet. Det är en process som bygger på

16

forskning, professionellas kunskaper och brukares erfarenheter. Det blir också allt viktigare att kunna redovisa vilka resultat man uppnår samt vilken bru-karnytta de har och till vilken kostnad. I arbetet med att etablera den kunskapsbaserade socialtjänsten har FoU i Väst/GR en mycket viktig roll.

Inom kommunerna pågår på många håll ett inten-sivt arbete med att utveckla verktygen för att definiera kvaliteten på tjänsterna, följa upp effekter vad gäller ekonomi och brukarnytta, samt i vissa fall även koppla detta till resursfördelning. Här kan GR på olika sätt fungera som en plattform för benchmarking.

GR har sedan ett antal år tillbaka svarat för att samordna arbetet med regionala nyckeltal. Detta erbjuds medlemskommunerna även år 2010.

SambrukDet är många gånger förmånligt för medlemskom-munerna att samverka på områden där den enskilda kommunen inte har tillräckligt stort underlag, eller saknar förutsättningar att upprätthålla tillräcklig kompetens.

Ett tydligt exempel på sambruk finns inom området kompetensutveckling; särskilt kan det gälla målgrupper där den enskilda kommunen inte har eget underlag, men det kan också vara så att det finns ett egenvärde med kompetensutveckling och kollegialt utbyte över kommungränserna. Exempel på detta är Mötesplatsarrangemangen.

Personalförsörjning och kompetens-utvecklingGR gjorde vintern 2007/2008 en analys över med-lemskommunernas rekryteringsbehov inom vård och omsorg fram till år 2020. Med en verksamhet som bedrivs på samma sätt som idag, men där invånarnas demografiska förändring vägts in, pekar resultatet mot att dagens personalstyrka, som för GR-kommunernas vård och omsorg uppgår till 24 000 personer, till år 2020 behöver ökas till 26 000 personer. Den stora utmaningen ligger ändå inte i den ökningen, utan i att ersätta de 16 000 personer som, främst p.g.a. pensionering och naturlig personalrörlighet, behöver ersättas. Kommunernas rekryteringsbehov ställer krav både på att man profilerar sig som arbetsgivare, och att det etableras ett bra samarbete med utbildnings-anordnare. Även för den redan anställda personalen kommer förändrade krav att driva på behovet av vidareutbildning.

Personalens kunskap och kompetens är en direkt

förutsättning för att det ska vara möjligt att utveckla kvalitet och resultat. Här byggs ett samarbete upp på regional nivå. På gymnasie- och KY-nivå formalise-ras detta inom ramen för Vård- och omsorgscollege. Kommunerna deltar också i planeringen av innehållet i socialarbetarutbildningen.

AktiviteterInternt och externt samarbeteFlera av de frågeområden som kommunerna möter kräver gränsöverskridande arbetssätt. Detta förutsät-ter samarbete mellan GRs politiska styrgrupper och mellan nätverk på tjänstemannanivå.

När det gäller kommunernas samarbete med ex-terna parter är GR i många fall en lämplig plattform att utgå från. Det kan gälla samverkan i olika former med VGR, länsstyrelsen och West Sweden.

Västkom fungerar som en paraplyorganisation i kommunalförbundens kontakter med VGR. Ett fortlöpande samarbete sker med övriga kommunal-förbund i Västra Götaland. Aktuella samarbetsområ-den är bl.a. • hjälpmedelsförsörjningen.• uppföljningavfinansiellsamverkanmellankom-

mun, region, Försäkringskassan och Arbetsförmed-lingen.

• utvecklingavpsykiatrinutifrånregeringsinitiativoch nya projektmedel.

På nationell nivå sker samarbete med bl.a. Sveriges Kommuner & Landsting samt Socialstyrelsen.

Samarbete med VGRs beställarnämnderUnder år 2008 har den sociala styrgruppen inlett ett samråd med beställarnämnderna inom Västra Götalandsregionen. Det är ett samarbete som har sin tonvikt på informationsutbyte om sjukvårdens beställarprocess.

VästbusGemensamma riktlinjer har antagits för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan kring barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykia-trisk och social problematik. Inom ramen för Västbus följs nu implementeringen av detta samarbete upp.

17

Samordnad vårdplanering, SVPLKommunerna och VGR arbetar gemensamt på det lokala och regionala planet med att genomföra den nationella IT-strategin som beslutats av regeringen. Som en del i detta införs successivt, med start 2009, ”Samordnad Vårdplanering” - IT-stöd för infor-mation om patienter som flyttar mellan sjukhus, primärvård och kommunernas vård. Samtidigt pågår arbete som syftar till att medborgarna via nätet ska få tillgång till vårdinformation och även kontakt med vårdgivarna. Kommunalförbunden samarbetar i dessa frågor med Västkom.

Främjande, förebyggande och tidiga insatser för barn och ungaSociala styrgruppen har pekat ut tidiga, förebyg-gande insatser för barn och unga som ett prioriterat område. En utmaning är att etablera samarbete inom olika områden där barn och unga befinner sig i risk-miljöer, inte minst vad gäller våld och droger. Våld i nära relationer påverkar barns uppväxtvillkor och här kan kommunerna samarbeta för att förbättra sina insatser. GR har engagerat sig för att samla medlem-skommunerna runt ett kunskapscentrum kring våld i nära relationer.

Uppföljning av försörjningsstödGR-kommunerna följer regelbundet gemensamt upp hur försörjningsstödet utvecklas. Detta kombineras med att kopplingar samtidigt görs till påverkan på andra delar av trygghetssystemen såsom sjukpenning, a-kassa samt jobb- och utvecklingsgarantin.

Gemensamt finansierad socialarbetare knuten till polisens narkotikarotelGR-kommunerna samarbetar inom ramen för ett avtal som löper fram t.o.m. år 2010. Under detta år startas ett arbete för att klargöra om avtalet ska för-längas ytterligare en period.

Vård- och omsorgscollegeEn stor utmaning de kommande åren är att kunna erbjuda tjänster med ett kunskapsinnehåll som mot-svarar de krav som brukarna ställer. Detta förutsät-ter ett nära samarbete med utbildningsanordnarna. Vård- och omsorgscollege är ett kvalitetssäkrat sam-arbete mellan utbildningsanordnare och avnämare på gymnasie-/KY-nivå inom vårdområdet. GR har rollen som regionalt VOC, vilket ger medlemskom-

munerna möjlighet att bli lokala VOC. Det praktiska arbetet inom VOC handlar sedan om att anpassa utbildningarna både till innehåll och till volym, så att eleverna blir anställningsbara och avnämarna får den kompetens man behöver. Inom VOC samarbetar kommunerna även med VGR och privata utbildare/avnämare.

EU-arbetetGenom ökade internationella kontakter kommer nya influenser och det ställs ökade krav på att kommu-nerna anpassar sig till det europeiska regelverket, men också tar tillvara den kunskap man kan få genom de internationella kontakterna. GR bidrar med informa-tion om vilka praktiska möjligheter EU-samarbetet ger när det gäller kompetens- och verksamhetsut-veckling. Dessutom kan stöd lämnas när det gäller att skapa kontakter i andra EU-länder.

Med stöd av ESF-rådet genomför ett antal med-lemskommuner och stadsdelar, under ledning av GR, projektet ”Blommande ålderdom” – hur kulturen kan användas för att höja kvaliteten i äldreomsorgen.

Ökade kompetenskrav i äldreomsorgenRegeringen har i och med utredningen ”Yrkeskrav i äldreomsorg” markerat att man förutsätter att ny-anställd personal har rätt utbildning för yrket, och att befintlig personal efter en femårig infasningstid också fått erforderlig kompetens. Utredningen anger utbildning på gymnasie-/KY-nivå samt validering som verktyg för att uppnå rätt kompetensnivå. Detta kommer att ställa nya krav både på utbildare och på socialtjänsten, och en del av insatserna kan komma att lämpa sig för regional samverkan.

NyckeltalGR-kommunerna har sedan tidigare utarbetat ett antal nyckeltal och andra uppföljningar; Nyckeltal Äldreomsorg, Nyckeltal LSS och Nyckeltal IFO.

När det gäller äldreomsorgen pågår sedan en tid tillbaka ett omfattande arbete där det på central, nationell nivå samlas in uppgifter för att kunna be-döma kvalitet och effekt. Detta gör att utrymmet för regionala Nyckeltal ÄO minskar. Däremot kan det bli fråga om speciella studier som har sin utgångspunkt i de nationella uppföljningar som görs.

Även i övrigt erbjuder GR medlemskommunerna att svara för samordning när det gäller arbetet med Nyckeltal LSS och Nyckeltal IFO.

18

FoU i Väst/GRVerksamhetsinriktningen för FoU i Väst/GR har arbetats fram av GRs sociala styrgrupp. I verksam-hetsinriktningen som spänner över ett brett spektrum linjeras huvuddragen för verksamheten i FoU i Väst/GR. Inom ramen för dessa områden kommer FoU i Väst/GR att bedriva ett omfattande FoU-arbete som styrs av efterfrågan och uttalade behov från kommu-nerna och Västra Götalandsregionen.

Vision - inriktningFör att förverkliga visionen om det goda livet och för att stärka en socialt hållbar utveckling i Göteborgsre-gionen krävs ett systematiskt och gränsöverskridande lärande över organisations- professions- och geogra-fiska gränser. FoU i Väst/GR ska ha en självklar roll och vara en resurs i detta sammanhang.

MålKommunerna och VGR kommer att stå inför en rad utmaningar när det gäller ekonomi, personalförsörj-ning, demografiska förändringar, innovationsförmåga och regional utveckling. Mycket tyder på att det kommer att bli en ökad konkurrens om skattemedel samt att behovet av samhälleligt stöd, och därmed konkurrens om arbetskraft, kommer att öka.

Forskning och utveckling, kompetenshöjande insatser samt regionalt lärande kommer att spela en viktig roll som stöd för de förändringar som kan krävas. Kommunerna samt hälso- och sjukvården bör inte bara sköta sina traditionella uppgifter på ett bra sätt utan också möta framtida utmaningar med idérikedom och lyhördhet för brukares behov.

Det övergripande målet för FoU i Väst/GR är att stärka vardagsnära kunskapsutveckling och regionalt lärande, genom att synliggöra erfarenheter och befint-liga kunskaper inom ett brett kunskapsfält, utveckla ny kunskap samt visa på goda exempel.

StrategierStudier, utvärderingar och cirklar samt dialogtillfällen för erfarenhetsutbyte initieras av GR-kommunerna samt av hälso- och sjukvården i VGR. FoU-projekt med brukarperspektiv och/eller fokus på samver-kan prioriteras. Arbetssätten för FoU-projekten utvecklas genom dialog med berörda, och resultat

återförs kontinuerligt till verksamheterna för att på så vis bidra till lärande och verksamhetsförbättringar. Erfarenheter från enskilda projekt sprids inom GR och VGR genom tidskriften FOURUM, nyhetsbrev, rapporter, seminarier, nätverk och webbplats. Studie-material, faktablad och handböcker kring angelägna utvecklingsområden utarbetas.

Seminarier för politiker, medarbetare och che-fer anordnas kontinuerligt, ofta i samarbete med medlemskommunerna och/eller VGR, Göteborgs universitet, Vårdalinstitutet, Sahlgrenska akademin, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen samt Sveriges Kom-muner och Landsting.

Aktiviteter och löpande verksamhetKompetensutveckling och kunskaps-försörjningÖkadekravpåkvalitetochresultatavkommunernasolika insatser ökar behovet av kompetensutveckling som till en del bör baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Därför har FoU i Väst/GR en särskild roll i att stärka samarbetet kring för kommunerna angelägna områden och medverka till forskning med och inte bara forskning om samt spridning av goda forskningsresultat till medlemskommunerna och VGR.

Medarbetare inom kommunerna och VGR erbjuds, oavsett utbildning, möjlighet att med stöd av forskare genomföra fördjupningsarbeten, utvär-deringar och studier. Att delta i olika FoU-projekt är attraktivt samt ses som ett led i kompetens- och kunskapsutveckling.

Uppföljning och utvärderingEtt av huvuduppdragen för FoU i Väst/GR är att på olika sätt ge stöd i utvärderingsarbete samt öka kom-petensen kring och intresset för utvärdering. Vilket blir resultatet av den ena eller andra vårdformen eller sociala insatsen? Vad hjälper vem och när? Medarbe-tare inom GR-kommunerna och VGR erbjuds stöd för att genomföra egna utvärderingar. FoU i Väst/GR genomför ofta i samarbete med Göteborgs universitet utvärderingar på vetenskaplig grund på uppdrag av kommunerna och VGR, företrädesvis med fokus på samverkan och utifrån brukarperspektiv.

En nationell strategi för kvalitetsutveckling ge-nom öppna jämförelser inom socialtjänst samt hälso-

19

och sjukvård kommer att vara klar under hösten 2009. FoU i Väst kommer att bistå kommunerna och VGR med kunskapsstöd för att främja utvekling och användande av de öppna jämförelserna.

Brukarkraft och brukarmedverkanI ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” betonas att resurser hos varje människa ska tas till vara oavsett kön, ursprung eller funktionshinder. FoU i Väst/GR genomför successivt projekt som stärker och utvecklar metoder för det civila samhällets, brukares och anhörigas engagemang. Projekt som avser att för-bättra och utveckla såväl ungas som äldres delaktighet i samhället ska ha hög prioritet. Kunskap från dessa projekt kan bidra till en dialog inom hela regionen och i hela landet.

Medborgarna önskar i allt större utsträckning kunna påverka de tjänster samhället tillhandahåller och man efterfrågar många gånger individuellt anpas-sade lösningar. Ett viktigt kunskapsområde för FoU i Väst/GR att arbeta vidare med är människors möj-ligheter till inflytande över sin vardag, där utveckling av valfrihetslösningar och befintliga valfrihetssystem särskilt kommer att studeras.

Det är angeläget att FoU i Väst/GR bidrar med kunskap som kan stärka brukares aktiva medverkan i att utforma och granska den verksamhet de är berörda av. Inte minst viktigt är detta när brukare har svårt att själva göra sina röster hörda.

Samverkan och samarbete Inom socialt arbete samt vård- och omsorgsarbete har målgrupperna ofta så komplexa behov att insatser från olika vårdgivare, organisationer och yrkesgrupper med olika kompetenser är nödvändiga. Bland annat önskar kommunerna mer kunskaper om vårdpla-nering och fram för allt stöd för erfarenhetsutbyte mellan organisationer.

Samverkan behöver utvecklas för att skapa syner-gieffekter, rationaliseringar och kvalitetsförbättringar. Ambitionen för FoU i Väst/GR är att skapa konkreta kunskapsprojekt som utgår från en helhetssyn på människors behov.

Förebyggande och främjande arbete för barn och ungaEn prioriterad målgrupp för forsknings- och ut-vecklingsinsatser är barn och ungdomar. Skola, arbetsförmedling, fritid, socialtjänst, barnpsykiatri, barnhälsovård och ungdomsmottagningar kan ge-

nom FoU-insatser bygga gemensam kunskap för främjande och förebyggande arbete. Framför allt är det viktigt att arbeta med satsningar som stärker de ungas delaktighet i samhället.

Missbruk och psykiska funktionshinderFör personer som har missbruks- och beroendepro-blem och/eller psykiska svårigheter kan det vara svårt att få samordnad vård. FoU i Väst/GR ska i samarbete med psykiatrin, kommuner, kriminalvården och Göteborgs universitet utforma kunskaps- och forsk-ningsinsatser som kan ge en god kunskapsbas.

Hur attityder till människor med psykiska pro-blem påverkar möjligheter till stöd är en angelägen fråga att uppmärksamma, inte minst när det gäller förutsättningar för att åstadkomma boende och ar-bete/sysselsättning.

Äldres hälsaAndelen ”äldre äldre” förväntas öka och därmed också behovet av sammanhållen vård och omsorg. Ansvaret för en stor del av hälso- och sjukvårdsin-satserna för äldre ligger idag på kommunerna. För att skapa en god och säker vård och omsorg för de äldre samt på bästa sätt ta vara på resurser, behöver samverkans- och organisationsformer utvecklas mel-lan länssjukvård, primärvård och kommuner

FoU i Väst/GR ska bidra till att äldreomsorg och äldrevård är av hög kvalitet och att den styrs av män-niskors behov snarare än av organisatoriska gränser eller ”ålderism”.

Äldre som resurs för samhällsutvecklingenAndelen äldre människor antas öka kraftigt under de närmaste årtiondena, efter att ha legat konstant under de senaste 20 åren. Ofta beskrivs den förvän-tade utvecklingen som problematisk. Äldre ses som en försörjningsbörda trots att äldre människor redan idag står för en stor del av de så kallade informella insatserna, både till personer man är släkt med och till personer man inte känner. Vad behövs för att äldre människor ska kunna fortsätta vara aktiva och bidra till en god välfärdsutveckling? På vilket sätt kan bostadsplanering, resmöjligheter och nätverk få en betydelse för människors självständighet, delaktighet och kreativitet?

FoU i Väst/GR ska bidra till att ta vara på och utveckla kunskaper och erfarenheter för att stärka och öka förutsättningarna för äldres engagemang i samhällsutvecklingen.

20

Utveckling genom etnisk mångfald Göteborgsregionen präglas av etnisk mångfald där olikheter ska främjas och utvecklas. Den etniska mångfalden innebär en potentiell möjlighet för den regionala tillväxten. FoU-projekt ska ha ett mångfald-sperspektiv. Särskilda aktiviteter som ökar kunskaper kring etniska gruppers villkor, förutsättningar och möjligheter ska anordnas. Målet är att skapa för-ståelse för värdet av människors olika resurser och utveckla krafter som främjar allas delaktighet i vid bemärkelse

Regional utveckling för social hållbarhetI skrivelsen ”Strategiska utmaningar – en vidareut-veckling av svensk strategi för hållbar utveckling” från mars 2006 redovisar regeringen olika utmaningar för hållbar utveckling. Bland annat nämns en god hälsa som en viktig förutsättning och att det är en utma-ning att möta den demografiska utvecklingen. FoU i Väst/GR ska verka för att kunskaper utvecklas och erfarenheter tas till vara, som kan stärka den sociala och mänskliga dimensionen för hållbar utveckling och regional tillväxt.

Det är viktigt att belysa och skapa kunskaper om de ömsesidiga sambanden mellan å ena sidan sociala faktorer och folkhälsofaktorer samt å andra sidan den regionala utvecklingen. Viktiga frågor är: Vilken betydelse kan satsningar inom regional utveckling få för sociala villkor och folkhälsa? Hur samspelar förändringar i den fysiska miljön – genom bland annat investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik, och bebyggelse - med människors sociala villkor och folkhälsa? Vilken betydelse kan olika boendemiljöer, sysselsättningsmöjligheter och kommunikationsmöj-ligheter få för funktionsnedsatta människor, när det gäller deras möjligheter till delaktighet och själstän-dighet? Kan generella satsningar minska behovet av särskilda satsningar?

Europeiskt samarbete och erfarenhetsutbyteInom EU har länderna mycket att vinna på kunskaps-utveckling och erfarenhetsutbyte. FoU i Väst/GR medverkar i europeiska sammanhang, där forskning och utveckling av socialt arbete, vård och omsorg diskuteras. Det är en utmaning för GR och FoU i Väst/GR att medverka i nätverk för forskning samt i offentliga och ideella verksamheter i Europa som får betydelse för såväl den europeiska som den regionala utvecklingen. Stor vikt ska läggas vid dialog, lärande och kunskapsspridning.

21

Utbildningsgruppen

Styrgruppens rollUtbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandet. Utbildningsgruppen utses av förbundsfull-mäktige och har myndighetsuppgifter för medlems-kommunernas räkning. Vissa av Utbildningsgruppens verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal, överenskommelser och avsikts-förklaringar.

Visionen, beskriven nedan, rymmer två utma-ningar; dels gemensamma satsningar i syfte att ut-veckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt.

Den pedagogiska utmaningen återfinns i för-bundsordningen, men också i avtal som reglerar samverkan kring läromedelssamordning, ledares och medarbetares kompetensutveckling, skola/arbetslivskontakter samt avseende kostnads- och kvalitetsjämförelser.

Även arbetet med att skapa det öppna utbild-ningslandskapet är accentuerat i förbundsordningen. Regionala samverkansavtal finns för gymnasieskola, gymnasiesärskola, naturbruksgymnasium och vux-enutbildning. Överenskommelser kring interkom-munala ersättningar finns för samtliga de skolformer som kommunerna ansvarar för.

Utbildningsgruppens verksamhet legitimeras vidare i det omfattande samarbetet mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens organisationer samt statliga myndigheter med bäring mot utbildnings-området.

Vision – inriktningVisionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta rummet, att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art.

Visionen ska ses mot bakgrund av att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region/ett land. Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet och interorganisatorisk samverkan, såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demo-kratins utveckling.

En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter vardags- och ar-betslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande samt på så sätt bidrar till att göra människor rustade för livet. Utbildningsinvesteringar är kvalificerade och kostnadskrävande satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnad. Vid sidan av ett tillväxt-främjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Dessa investeringar utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga.

22

Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. (Utbild-ningsgruppen - Inriktning 2009)

Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet, vilken idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. En verksamhet som i flertalet medlemskommuner utgör över 50 procent av den samlade omsättningen. Cirka 210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare omfattas av samarbetet.

MålUtbildningsgruppens vision inrymmer dels ett pe-dagogiskt perspektiv, dels ett som ska verka för ett öppet utbildningslandskap.

Mål för den pedagogiska verksam-heten inom Utbildningsgruppens ram• Inomdeverksamhetsfältavsambrukskaraktärsom

Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedels-försörjning, skola-arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, ska Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner.

• 100 procent av brukarna av detta utbud ska in-stämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, som fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter.

• Verksamheternaskaomfattasamtligaskolformer,från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer.

• Verksamheten ska medverka i minst ett störreinternationellt forskningsprojekt inom det utbild-ningsvetenskapliga forskningsfältet.

• Inomdendelenavdetpedagogiskasambruksutbu-det som erbjuds direkt till eleverna ska behovsfo-kuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka.

Hela det pedagogiska utbudet ska kännetecknas av: - rationalitet t.ex. genom nyttjande av digital

teknik i alla relevanta led, - brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt,- framsynthet och utvecklingskraft till stöd för

elevernas och skolornas utveckling.

Mål för Utbildningsgruppens arbete med det öppna utbildningslandskapet• Långsiktigasamverkansavtalavseendeförskolasamt

vuxnas lärande ska slutas. • Samverkansavtalen på gymnasie- och gymnasie-

särskoleområdet ska förnyas.

Generella mål för Utbildningsgruppens arbete • Utbildningsgruppenskavaraledandeilandetvad

gäller samverkan på utbildningsområdet både av-seende bredd och djup, med de mest långtgående samverkansavtalen och omfattande störst antal elever/ studerande.

• Arbetet ska biträda kommunerna på ett sådantsätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffek-tivitet åstadkommes i jämförelse med de andra två storstadsregionerna. Som en följd av detta ska medlemskommunerna ha:- högst genomsnittligt meritvärde efter utgången

grundskola,- högst andel behöriga elever till gymnasieskolan,- högst andel elever som är behöriga till universitet

och högskola,- lägst kostnad för ungdomsskoleverksamheten och

för vuxnas lärande. • Denbärandeidénärattnyttjahelaregionenska-

pacitet av utbildningsresurser och att därigenom optimera de kommunala utbildningssatsningarna både ur ett ekonomiskt och ur ett kvalitetsutveck-lingsperspektiv. Metoder för kvalitetsmätning och kvalitetsjämförelser ska utvecklas ytterligare.

StrategierFör att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol-/utbild-ningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften.I syfte att få god utväxling och effektivitet när det gäller regionala insatser på utbildningsområdet har följande arbetsformer utarbetats och fastställts: • Utvecklingsarbeteoch interkommunalt sambruk

bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, ef-terfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Vid sidan av den fortlöpande kompetensutveckling som detta

23

skapar såväl bland de tjänstemän som är kopplade till Utbildningsgruppens verksamhet, med tusentals kommunmedarbetare som deltar i det regionala samarbetet, ger modellen en klok finansieringslös-ning. De största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud som ställs till medlemskom-munernas förfogande.

• Enstrategiförhurmedlemskommunernaspolitikeroch tjänstemän ska samagera har utvecklats, där roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän är tydlig, såväl på GR som mellan med-lemskommunernas tjänstemän och dess politiker.

• Utbildningsgruppensarbeteskeroftaiinterorga-nisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regio-nalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.

När det gäller både samverkan med andra organi-sationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfaren-heter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insatser i många sammanhang blir att svara för processer, nätverksorganisering, kontakt-verksamhet etc.

Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlemskommuner som i det omgivande samhället. Detta bidrar vidare till den flexibilitet som är nödvändig för att säkerställa en beredskap inför de uppdrag och aktiviteter som till-kommer i vissa situationer och med kort varsel.• Insiktenomattkonkretaresultat ibådeutveck-

lings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan är ett centralt inslag i Utbild-ningsgruppens arbete.

Aktiviteter och löpande verksamhetUtbildningsgruppens aktiviteter och löpande verk-samhet finns mer utförligt redovisade i olika underlag på www.grkom.se/utbildning2010.

Inom ramen för detta löpande arbete pekar Ut-

bildningsgruppen ut nedanstående satsningsområden som särskilt viktiga 2010. Aktiviteterna ska bidra till en gynnsam pedagogisk utveckling för de elever/studerande som bor i GRs 13 medlemskommuner. De ska också stimulera aktiviteter i syfte att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt och på så vis sammantaget stödja arbetet med att verka i riktning mot Utbildningsgruppens vision.

Pedagogisk utvecklingNär det gäller pedagogisk utveckling betonas vikten av att: • fortsättautvecklaläromedelsservicentilllärareoch

elever samt därmed erbjuda en ännu mer generös åtkomst.

• bidratillattgeöverblickavseendenätutbudetavdigitalt distribuerade läromedel.

• varaiframkantnärdetgällernyttjandetavdigitalamedier och distributionskanaler, samt informera om möjligheterna att i samverkan med GR nyttja dessa effektiva digitala strukturer.

• förskolornasräkning,irelationtillmarknadsaktöreroch myndigheter, utgöra en kraftfull plattform för avtal och överenskommelser, där upphovsrätten säkerställs för användning i regionens samtliga skolor.

Drygt 550 skolor får till rabatterade priser sin läromedels-försörjning tillgodosedd av GR. Över 350 ton läromedel distribueras till ett samlat ordervärde av cirka 44 mkr. Med GRs ”Gröna Läromedel” reduceras trafikarbetet för denna distribution med 80 procent.

Vidare pekas på skola–arbetslivs-området följande fokusområden ut:• Implementeringavettsystemförkvalitetsmärkning

av praktik/APU-platser.• Vidareutveckling av handledarutbildningen för

APU-platser och andra praktikformer.• Utvecklingavwww.praktikplatsen.seocharbets-

livskontakter, vilka möter den nya gymnasieskolans behov.

• Framtagandeavhjälpmedel för förberedelse,ge-nomförande, uppföljning och dokumentation av all slags elevpraktik.

• Fortsättning på arbetet med uppbyggnad av enwebbaserad kunskaps- och idébank där skolorna kan utbyta erfarenheter och få inspiration i skola-arbetslivsarbetet,

24

• Fortsatt satsningpå entreprenörskapkopplad tillskola–arbetslivskontakterna.

GR och arbetsmarknadens parter har klart markerat hur viktigt det är med en nära och kvalitativt god samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta är dokumenterat i den Avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för arbetslivs-kontakter, som arbetslivets organisationer (Business Region Göteborg, Svenskt näringsliv, Västsvenska Industri- och handelskammaren, TCO, Företagarna, Arbetsförmedlingen, SACO och LO) tillsammans med GR har antagit. Samma organisationer utgör drivkraften bakom arbetet med www.praktikplatsen.se

När det gäller satsningar på lärares och skolledares kompetensutveck-ling samt på ledarutveckling kommer Utbildningsgruppen• attsatsapådeyrkesverksammaskompetensutveck-

ling kring ledarskap, entreprenörskap, elevhälsa, elevinflytande, miljöfrågor, säkerhet i skolan och specialpedagogik samt i linje med de satsningar som staten aviserat om betyg och skriftliga omdömen, jämställdhet, läsa – skriva – räkna samt arbete mot mobbning.

• attbedrivaettpedagogisktutvecklingsarbetesomomfattar upplevelsebaserat lärande, IT och media.

• attytterligarefördjupaarbetetmedbenchmarking/idé- och erfarenhetsutbytet som ett stöd för kva-litetsutvecklingen i regionens skolor.

• attinomramenförTraineeprogrammet2009/2010 i högre grad än tidigare fokusera på internationa-liseringsfrågor.

• attutökabreddeniFramtidensLedaresprogramut-bud, genom att även fokusera på operativa chefer, som komplement till program för traineer, blivande ledare och ledningsgrupper.

Pedagogiskt Centrum har årligen cirka 27 000 deltagare på seminarier, vid längre och kortare utbildningar, på kon-ferenser och vid andra arrangemang såsom mässor och liknande.

GR utvecklar, utbildar och genomför verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt och utgör en kontaktyta mellan regionens utbildningslandskap och engagerade aktörer inom området, såsom universitet, forskningsinstitut, näringsliv, myndigheter och andra organisationer. GRs spjutspetskompetens inom området efterfrågas såväl nationellt som internationellt och de kontakter som uppstår på denna arena bidrar till skolans

utveckling i regionen. Traineeprogrammet inom Framtidens ledare omfattar

en programtid om 14 månader med cirka 40 gemensamma utbildningsdagar. Rekryteringsprocessen till ett program inbegriper cirka 800 sökande. Programmet har därmed haft närmare 10 000 sökande sedan starten 1998.

Blivande ledare har sedan start 1998 haft totalt 275 deltagare med ambitionen att utveckla sitt personliga le-darskap. Det 12:e programmet av Blivande ledare startar i januari 2009.

Det öppna utbildningslandskapetHär prioriteras:• Fördjupadsamverkanpåför-ochgrundskoleområ-

det, utveckling av samarbetet inom gymnasieskolan, fördjupad samverkan kring vuxnas lärande, samt utveckling av arbetet med gymnasieintagning. Som redskap för att utveckla samarbetet används sam-verkansavtal. Detta gäller inom förskoleområdet, kring gymnasieskola, gymnasiesärskola, naturbruks-gymnasier och vuxenutbildning, där nya avtal tas fram.

• Arbetetinätverken,vilkautvecklasochfördjupas,genom t ex uppföljning och redovisning av nät-verksdeltagarna i respektive hemkommun.

• Beredskapinfördestatligareformersompåolikasätt kan komma att påverka det regionala samar-betet.

• Utvecklingavdetgemensammakursutbudetinomramen för det Gemensamma Gymnasiet och av elevuppföljningssystemet GRUUS.

• Samverkankringsommarskola/behörighetsskola.• Kvalitetsutveckling av yrkesutbildningar inom

teknik samt vård och omsorg och detta genom satsningar på samverkan i collegeform.

• Utvecklingavdedatoriseradeverktygenförarbetetmed gymnasieintagningen, Indra och Indranet, i syfte att dessa ska kunna fungera när den nya gymnasieskolan träder i kraft.

GRs gymnasieintagning hanterade 2008 drygt 15 000 an-sökningar till 410 utbildningar vid 67 skolor, kommunala såväl som fristående. 84 procent av eleverna fick sitt första-handsval tillgodosett. Ser man enbart till sökt utbildning, och inte beaktar vilken skola eleverna sökt till, är värdet 87 procent.

Vid en jämförelse med de två andra storstadsregio-nerna visar det sig bl.a. att GRs medlemskommuner som grupp har högst andel behöriga elever till gymnasieskolan och högst andel elever som är behöriga till universitet och

25

högskola samt lägst kostnad för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Dessutom har GRs medlemskommuner som grupp lägst andel elever på IV-programmet samt högst andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år. 51 procent av 30-åringarna inom GR har eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för riket är 44 procent.

GRs samtliga webbplatser för livslångt lärande har över 600 000 besök årligen. Webbplatserna presenterar och tillhan-dahåller bl.a. kompetensutvecklingsutbudet, praktikplatser, läromedel och jämförande statistik på utbildningsområdet.

26

Resursfördelning

Budgetöversikten nedan visar vertikalt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övrig verksamhet. Horisontellt är indelningen budgeterade medlemsintäkter per år, budgeterade övriga intäkter per år, budgeterade kostnader per år och budgeterat resultat per år.

I budgetöversikten kan utläsas att GR förväntas omsätta 192,7 mkr år 2010, vilket innebär en ökning av omsättningen. Största orsaken till omsättningsök-ningenärattövrigaintäkterökar.Övrigaintäkter

utgörs bl.a. av deltagaravgifter vid kurser, seminarier, cirklar, konsultationer, konferenser, försäljning av läromedel, gymnasieintagning, samt bidrag från stat, Socialstyrelsen, VGR, länsstyrelsen och EU. Främst handlar omsättningsökningen 2009 & 2010 om EU-bidrag. De övriga intäkterna har haft en positiv utveckling under ett flertal år. GR har på detta sätt hållit tillbaka behovet av höjd medlemsavgift.

Budgetöversikt åren 2008–2010.

Budgeterade Budgeterade Budgeterade Budgeterat

Verksamhet Medlemsintäkter Övriga intäkter kostnader resultat

Styrgruppernas verksamhet 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010

FoU i väst 0 0 0 11 044 15 632 16 000 -11 044 -15 632 -16 000 0 0 0

Miljö och samhällsbyggnad 8 384 8 384 8 384 12 936 10 235 11 000 -21 320 -18 619 -19 384 0 0 0

Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 5 805 5 805 5 805 11 495 15 728 16 000 -17 300 -21 533 -21 805 0 0 0

Utbildningsgruppen 15 093 15 093 15 093 73 571 83 910 84 000 -88 664 -99 003 -99 093 0 0 0

Styrgruppernas verksamhet totalt 29 282 29 282 29 282 109 046 125 505 127 000 -138 328 -154 787 -156 282 0 0 0

Övrig verksamhet

Gemensam administration 5 172 5 726 6 116 2 366 3 830 3 900 -9 058 -12 356 -13 016 -1 520 -2 800 -3 000

Lämnade bidrag 25 113 25 262 25 417 172 175 -25 113 -25 434 -25 592 0 0 0

Politik 930 767 770 0 0 0 -930 -767 -770 0 0 0

Räntor 0 0 0 0 0 1 520 2 800 3 000 1 520 2 800 3 000

Övrig verksamhet totalt 31 215 31 755 32 303 2 366 4 002 4 075 -33 581 -35 757 -36 378 0 0 0

Verksamhet totalt 60 497 61 037 61 585 111 412 129 507 131 075 -171 909 -190 543 -192 660 0 0 0

27

Budgeterade Budgeterade Budgeterade Budgeterat

Verksamhet Medlemsintäkter Övriga intäkter kostnader resultat

Styrgruppernas verksamhet 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010

FoU i väst 0 0 0 11 044 15 632 16 000 -11 044 -15 632 -16 000 0 0 0

Miljö och samhällsbyggnad 8 384 8 384 8 384 12 936 10 235 11 000 -21 320 -18 619 -19 384 0 0 0

Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 5 805 5 805 5 805 11 495 15 728 16 000 -17 300 -21 533 -21 805 0 0 0

Utbildningsgruppen 15 093 15 093 15 093 73 571 83 910 84 000 -88 664 -99 003 -99 093 0 0 0

Styrgruppernas verksamhet totalt 29 282 29 282 29 282 109 046 125 505 127 000 -138 328 -154 787 -156 282 0 0 0

Övrig verksamhet

Gemensam administration 5 172 5 726 6 116 2 366 3 830 3 900 -9 058 -12 356 -13 016 -1 520 -2 800 -3 000

Lämnade bidrag 25 113 25 262 25 417 172 175 -25 113 -25 434 -25 592 0 0 0

Politik 930 767 770 0 0 0 -930 -767 -770 0 0 0

Räntor 0 0 0 0 0 1 520 2 800 3 000 1 520 2 800 3 000

Övrig verksamhet totalt 31 215 31 755 32 303 2 366 4 002 4 075 -33 581 -35 757 -36 378 0 0 0

Verksamhet totalt 60 497 61 037 61 585 111 412 129 507 131 075 -171 909 -190 543 -192 660 0 0 0

Balansbudget och nyckeltal 2009–2010

Kommunernas medlemsavgift till GR

28

Kkr 2006 2007 2008 2009 2010

Ale 1.790 1.798 1.825 1.845 1.860

Alingsås 2.436 2.453 2.485 2.502 2.527

Göteborg 32.789 33.030 33.358 33.613 33.985

Härryda 2.157 2.183 2.206 2.246 2.276

Kungsb. 4.679 4.755 4.840 4.900 4.936

Kungälv 2.606 2.636 2.649 2.700 2.735

Lerum 2.467 2.486 2.526 2.568 2.592

Lilla Edet 879 878 874 874 871

Mölndal 3.933 3.966 4.014 4.048 4.073

Partille 2.267 2.285 2.289 2.295 2.302

Stenungs. 1.549 1.563 1.579 1.593 1.605

Tjörn 1.023 1.023 1.019 1.018 1.018

Öckerö 827 833 833 835 834

Summa 59.402 59.889 60.497 61.037 61.614

kr/inv 68,11 68,11 68,11 68,11 68,111

1) Medlemsavgiften 2010 är beräknad utifrån uppgift från SCB om befolkning den 30/9 2008. Avgiften ska baseras på befolkningstal per 31/12 2008, och ska därför ses som preliminär. Årsavgiften kr/invånare har varit oförändrad sedan 2003.

Utöver medlemsavgiften medverkar även kommu-nerna med 4krperinvånaretillFoUiVäst.Övrigafinansiärer till FoU i Väst är Västra Götalandsregionen och Socialstyrelsen.

Medlemsavgiften till GR, exklusive transfereringar, uppgår till 36,2 mkr, vilket utgör 22 procent av GRs omsättning exklusive transfereringar (167,2 mkr). Man kan därmed också säga att till 22 procent finan-sieras GRs styrgruppers verksamhet och övrig verk-samhet, exklusive transfereringar, av medlemsintäkter. Till 78 procent finansieras GRs verksamhet av öv-riga intäkter. Nedan illustreras hur medlemsavgiften fördelas på GRs styrgrupper och övrig verksamhet exklusive transfereringar.

Den totala medlemsavgiften från kommunerna har de senaste åren beräknats som 68,11 kr per kom-muninvånare i respektive kommun. Medlemsav-giftsberäkningen föreslås vara oförändrad även år 2010. Befolkningsutvecklingen inom GRregionen kommer ge en ökning av den totala medlemsavgiften på ca 1 procent.

Tabell: Medlemsavgiftens fördelning per kommun

Motsv. Mkr kr/inv•BRG 20,00 22,11•Göteborg&Co 1,10 1,22•Västkuststiftelsen 1,50 1,66•VästKom 1,80 1,99•Europakorridorenmfl 0,45 0,49•EuropaDirekt 0,20 0,22•Övrigabidrag* 0,37 0,41 Summa 25,42 28,10

*) T.ex. Reväst, Via Lappia, Miljösamverkan, Miljödiplomering, LTS och ARC

Av den totala budgeterade medlemsavgiften ovan transfereras ca 41 procent eller 28,10 kr per kom-muninvånare vidare till flera andra regionala orga-nisationer. Den totalt budgeterade medlemsavgiften 2010 är 61,6 mkr (68,11 kr per kommuninvånare). Av dessa vidaretransfererar GR 25,4 mkr (28,10 kr per kommuninvånare) till flera andra regionala organisationer.

Tabell: Transfereringar år 2010

Gemensam verksamhet,förbundsstyrelse ochfullmäktige

7 mkr19 %Utbildning inkl

Framtidens Ledare

15 mkr42 %

Miljö och samhälls-byggnad inkl Uthålligtillväxt, kalk- och luftvårdsamt ARC

8 mkr23 %

Arbetsmarknad/Social/EU

6 mkr16 %

Kommunernas medlemsavgift till GR

29

Balansbudget och nyckeltal 2009–2010

Bokslut Prognos Budget BudgetBelopp i mkr 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2010-12-31

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarImmateriella och materiella anläggningstillgångar 3,0 2,8 2,6 2,4Finansiella anläggningstillgångar 19,4 19,1 19,1 19,1Summa anläggningstillgångar 22,4 21,9 21,7 21,5

OmsättningstillgångarVarulager mm 6,0 6,4 6,4 6,4Kortfristiga fordringar 66,1 55,0 55,0 55,0Likvida medel 40,6 50,1 53,8 54,3Summa omsättningstillgångar 112,7 111,5 115,2 115,7

SUMMA TILLGÅNGAR 135,0 133,4 136,9 137,2

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital 33,5 36,3 36,3 36,3- därav årets resultat 4,2 3,9 0,0 0,0

Avsättningar 1,2 1,2 1,2 1,1

Kortfristiga skulder 100,4 95,9 99,5 99,8

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 135,0 133,4 136,9 137,2

Soliditet (exkl Gryning) 16,0% 18,6% 18,1% 18,0%Likviditet (exkl Gryning) 109% 114% 118% 119%Kassaflöde mkr 10,2 9,5 3,8 0,4

Soliditeten förväntas vara ca 18 procent åren 2008-2010. Kassalikviditeten ökar åren 2008-2010. Kassaflödet minskar 2009-2010.

Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till totala tillgångar (rensat från Gryning). Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, dvs. soliditeten visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, ev. framtida resultatförsämringar m.m.

Kassalikviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar exklusive varulager och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna.

Kassaflödet syftar till att redovisa flödet av pengar och är summan av in- och utbetalningar under året.

30

31

32

Kommunal samverkan – regional styrkaGöteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Därför är det nöd vändigt att kommunerna löser frågor tillsammans inom olika områden.

GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Väst-sverige. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte i regionen.

Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen, både na-tionellt och inter nationellt. Det över gripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare.

Sammanfattningsvis har GR till uppgift att•skapanätverk,spridaidéerochstimuleratillerfarenhetsutbyte,•svaraförplaneringavregionalkaraktär,•aktivtbevakaregionensintressengenomuppvaktningar,remissyttrandenetc,•drivagemensammautvecklingsprojekttillsammansmedmedlemskommunerna,•samordnaochstödjakommunernamedkompetenshöjandeinsatser,•medverkatillengemensamplattformföromvärldsorientering,debattochförmedlingavframtidsbilder,•erbjudaservice/sambrukpåområdendärdenenskildakommunensresurserärotillräckliga.

BesökGårdavägen2•PostBox5073,40222Gbg•Tel031–3355000•Fax031–3355117•[email protected]•www.grkom.se

Göteborgsregionens kommunalförbund

Documents

Möteshandlingar 2009-08-21 Styrgruppen för miljö och … · 2013. 1. 29. · Göteborg 2009-08-13 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kallelse Ledamöter hälsas