Utvecklingspsykologi

www.ne.se/ålderstrappa

Vad är utvecklingspsykologi?

Täcker alla psykologins områden

Från befruktningen till dödenMed perspektiv på hur utveckling skerAvseende både normal och avvikande utveckling

Varför studera utvecklingspsykologi?

Kunskap om människan, såsom medfödda egenskaper och hur tidig och sen utveckling hänger ihopKunskap om uppfostran/bemötande för föräldrar/lärareKunskap för samhällsplaneringKunskap om evidensbaserade behandlingsmetoder, t ex vid ADHD

www.topnews.in/rehabilitation-child-labourers

Viktiga frågor inom utvecklingspsykologin

Kontinuerlig utveckling eller stadier?Arv eller miljö(nature vs nurture)?Stabilitet eller förändring?

Kontinuerlig utveckling eller stadier?

Ålder Ålder

Kontinuerlig utveckling eller ej?

Arv eller miljö (nature vs nurture)

Hjärnan utvecklas i enlighet med genetiska programErfarenheter är nödvändiga för en fortsatt hjärnutveckling -plasticitetMiljön påverkar ocksåarvsmassan genom s k epigenetiska processer

Inte alltid så lätt att skilja mellan ärftliga faktorer och miljöpåverkan. Om man t ex finner ett samband mellan ADHD och kaotisk hemmiljö – ska detta betraktas som en arvsfaktor eller en miljöfaktor?

Tvillingstudier Familjestudier

Epidemiologiska studier

Enäggstvillingar jmf med tvåäggstvillingarGemensam/unik miljöIngen hänsyn till samspel genetik/miljöAdoptionsstudier – jmf med biologiska och adoptions-släktingar

Mixed family designsHelsyskon som bor tillsammans -delar 50% av gener, 100% av gemensam miljöHalvsyskon som bor tillsammans -delar 25% av gener, 100% av gemensam miljöHalvsyskon som bor åtskilda -delar 25% av gener, 0% av gemensam miljöGenetiskt orelaterade syskon som bor tillsammans - delar 0% av gener, 100% av gemensam miljö

Studier om arv och miljö Genetik → Beteende

(Plomin et al (1994), The genetic basis of complex human behaviors, Science, Vol. 264. no. 5166, pp. 1733 - 1739)

Genetik→ Beteende

Genetisk variation

Cell- och molekylärförändringar

Påverkar hjärnrespons

Miljöfaktorer

Beteende

Miljö → Hjärna

Rosenzweig MR, Bennett EL, Hebert M, Morimoto H. Brain Res. 1978 Sep 29;153(3):563-76

Miljö → Hjärna

Epigenetiska mekanismer -Genuttrycket ökar/minskar – ”slås av eller på” – d v s huruvida proteinet som genen kodar för produceras eller inteVanligtvis bestående, men inte opåverkbara förändringarMeaney, et al, Nature Neuroscience 2004;7(8):847-54

www.turtleworldsam.com/mice.asp

Barnet påverkas av sin miljö Barnet påverkar sin miljö

På grund av barnets medfödda egenskaper så reagerar omgivningen olika på olika barn (blyga barn får t ex mindre respons från sin omgivning jämfört med ett aktivt och socialt barn)Barn söker aktivt efter en miljösom stöder deras genetiska förutsättningar (”niche-picking”)

Barn både formar och formas av sin miljö

Kritiska utvecklingsperioder

Hjärnan mer mottaglig för stimulans under specifika perioder ”inlärningsfönster”Bristande stimulans under kritisk period – underutvecklad funktionEx: Kattungar som växte upp utan att exponeras för horisontella linjer hade senare svårigheter att uppfatta horisontella linjerMänniskor födda med ögonfel som senare opererats har svårt att tolka sina synintryck (“dimsyn”)

Blakemore & Cooper (1970) Development of the brain depends on the visual environment, Nature, 228, 477-478

Arv och miljö

Biologiska influenser-Delad genetisk varians-Unik genetisk varians-Prenatal utveckling-Könsrelaterade gener, hormoner, fysiologi

Psykologiska influenser-Gen-miljö interaktioner-Tidiga erfarenheter-Bemötande utifrån temperament, kön etc-Förväntningar, bedömningar etc

Individens utveckling

Sociala/kulturella influenser-Föräldrar-Grupperingar-Normer-Kulturell individualism/kollektivism

Stabilitet eller förändring

Oerhört viktigt att känna till hur stabilt något är när man funderar på att sätta in åtgärderMånga gånger är det som har en stark genetisk/biologisk grund mer stabilt än det som till största delen beror påmiljön.Dock viktigt att tänka på att en stark biologisk grund inte nödvändigtvis innebär att något inte går att förändra, vilket många förskolelärare och föräldrar tyvärr tror vad gäller barns beteendeproblem.Hur man ser på stabilitet och förändring är också ofta kopplat till hur man ser på gränsdragningen mellan friskt och sjukt.

Utvecklingspsykologiska teorier

Kognitiva utvecklingsteorier

Piaget, Informationsbearbetnings-teorier

Kontextuella utvecklingsteorier

Vygotsky

Behavioristiska teorierWatson, Skinner

Sociala inlärningsteorierBandura

Neurovetenskapliga teorier

NeurokonstruktivismConnectionism

Psykodynamiska teorierFreud, Erikson

AnknytningsteorierHarlow, Bowlby, Ainsworth

Nativistiska teorierChomsky

Jean Piagets (1896-1980) kognitiva utvecklingsstadier

Stadier: -Universella och sker i bestämd ordning-Kräver biologisk mognad-Barn går igenom stadierna olika snabbt – egna aktiviteten är drivkraften (konstruktivist)

http://www.qcms.org/images/Jean_piaget_image.jpg

Metoder:-Observationer, intervjuer, experimentScheman - kunskapsstrukturer

Sensomotoriska stadiet (0-2 år)

Reflexer som utvecklas till viljestyrda handlingarRepetitiva handlingar som ger kunskap om kropp och omvärldKoordination av rörelser för att uppnå ett målHypotestestande varierande beteendeIntentionellt beteende – förståelse för sambandImitationObjektkonstans/objektpermanensKategorisering – Perceptuell/KonceptuellTidig problemlösning

Preoperationella stadiet (2-7 år)

Låtsaslekar successivt alltmer avancerade symboler, lek med andra

EgocentrismProblem att skilja egen synvinkel från andras

AnimismTror att föremål fungerar som levande varelser

Problem med konserveringAtt förstå att vissa egenskaper är desamma även om de till det yttre kan förändras

Problem med hierarkisk klassificeringatt kunna dela in objekt i kategorier och underkategorier

Konkret operationella stadiet (7-11 år)

Inga problem med konservering – kan ta flera aspekter i beaktandeFörstår klassificering (”samlaråldern”)Förstår kvantitativa dimensioner t ex storleksordningSpatiala operationer:

avståndkan ge vägbeskrivningarkognitiva kartor

Brister i abstrakt tänkande

Formellt operationella stadiet (11- ca15 år)

Abstrakt tänkandeHypotetiskt-deduktivt tänkande - utgår från en teori och testar systematiskt specifika hypoteserFormellt operationell egocentrism - förstår ej det abstrakta perspektivet hos andra

”Imaginary audience” (jag är i centrum för allas uppmärksamhet)”Personal fable” (jag är speciell)

Piagets bidrag till utbildning

Discovery learningBarn uppmuntras att lära sig saker själva genom att interagera med omgivningen

Fokus på barns mottaglighet för att lära sig sakerAcceptans av individuella skillnader

Alla barn går igenom stadierna i samma ordning men i olika takt.Framsteg ska utvärderas utifrån vad barnet kunde tidigare, inte vad barn generellt kan vid en viss ålder.

Inspirerat till fortsatt forskning om mekanismer för kognitiv utveckling

Kritik mot Piagets teori

Stadieteorin håller inte fullt utUtvecklingen sker oftast gradvis - ej stadierUtvecklingen är mer specifik än generellNär viss utveckling sker är delvis kulturellt betingade

Barn utvecklas kognitivt genom att titta och lyssna och inte bara genom att agera (d.v.s. kritik mot konstruktivismen)

Spädbarnet och det preoperationella barnet mer kompetent än vad Piaget ansåg

Redan på BB kan nyfödda imitera enklare ansiktsuttryckKategorisering, objektspermanens betydligt tidigare om man använder sig av mätmetoder anpassade för det lilla barnetÄven små barn pratar olika beroende på vem de talar med (d.v.s. ej egocentrism)

MetodernaIngen strikt procedurMycket bygger på språketAlltför krångliga, minneskrävande och orealistiska uppgifter

Lev Vygotskys (1896-1934) sociokulturella teori

Kognitiv utveckling baseras påSocial interaktion med omgivningen – inlärning före utvecklingSpråk

Viktiga begreppDen proximala utvecklingszonenIntersubjektivitet“Scaffolding” – stödstrukturer för lärandePrivat tal → ”inre tal”/resonerande

Vygotskys bidrag till utbildning

Fokus på barns möjligheter att lära och utvecklasSamarbete i små grupperReciprok inlärning där lärare och elev turas om att leda en diskussion

Kritik mot Vygotsky

EnsidighetFokus på hur miljön påverkar barnet i den sociala interaktionen, men inte tvärtom

Språkets framträdande betydelse

ModellinlärningAktivitet

Alltför vag teoriSpecificerar inte hur kognition utvecklas i samspel med omgivningen

Ingen hänsyn tagen till biologisk utveckling

John B Watsons (1878-1958) och B F Skinners (1904-1990) behavioristiska teorier

- Ärftliga reflexer- I övrigt miljöstyrd: Klassisk betingning –stimulus responsbelöning/bestraffning

-Inlärningsprinciper-Operant inlärning –positiv/negativ förstärkning –konsekvenser- Medfödda olikheter

Neurokonstruktivism Konnektionism

Hjärnans (och därmed människans) utveckling beroende av

Gener, cellulära mekanismer, förbindelser och interaktioner mellan hjärnans olika delar, informationsbearbetningsprocesser, fysisk och social miljö samt interaktioner mellan alla dessa nivåerGemensamt skapas interaktiva nätverk av neurala struktur som bildar basen för våra mentala representationer – en progressiv specialiseringInlärningsfokus – formbar hjärna

Datormodeller av kognition –aktivitetsmönster över flertal enheter

Distribuerade parallella och samtidiga processer –aktiveringsmönster över många neuronFörståelse för uppmärksamhetsprocesser, top/down – bottom/upFörklarar t ex ”kritiska perioder” som ett ”misstags-drivet”, mer responsivt och plastiskt inlärningssystem

Neurovetenskapliga teorier

Westerman et al (2007) Neuroconstructivism, Dev Science, 10(1), 75-83 Elman (2005) Connectionist models of cognitive development: where next? TICS, 9(3), 111-117

Socioemotionell utveckling

Neuroaffektiv utvecklingsteori

Teoribildning grundad påintegration av hjärnforskning och utvecklingspsykologisk teoriMedfödda biologiska förutsättningar för samspelMänniskans nervsystem beroende av yttre påverkan –interaktion - för att mogna

Meltzoff, A.N & Moore, M.K. (1977) Imitation of Facial and Manual Gestures by Human Neonates , Science, Vol. 198. no. 4312, pp. 75 – 78Meltzoff, A.N & Borton, R.W. (1979) Intermodal matching by human neonates , Nature , 282, pp. 403 - 404

Tidiga anknytningsteorier

”Drive reduction model” –mammans förmåga att stilla barnets hunger är basen för anknytning (Harlows experiment med apor visade att kroppskontakt är viktigare)Operant betingning -barnet söker närhet till mamman eftersom hon förstärker barnets samspelsbeteende

John Bowlbys (1907-1990) anknytningsteori

Utgick från däggdjurs anknytningsbeteende -överlevnadsbeteendenBarnet utrustat med medfödda signalbeteenden (t.ex. gråt) för att hålla föräldern nära och föräldern har medfödda tendenser att svara på dessa (t.ex. trösta, krama)

Påpekade vikten av omvårdnad och trygghet för psykisk utvecklingFöräldern ska fungera som en ”secure base” när barnet utforskar sin miljö och en ”safe haven” när barnet behöver tröst”Inre arbetsmodeller” - En inre representation av relationen, vilken innehåller förväntningar på andra vad gäller t.ex. tillgänglighet och stödFörespråkade integration med biologi och neurovetenskap

Vad är en anknytningsperson?

Oftast använder man ordet anknytning när man talar om relationen mellan förälder – barnEnligt John Bowlby ska vissa kriterier vara uppfyllda för att någon ska kunna betraktas som en anknytningsperson:

Äldre och visareKunna erbjuda fysisk närhetTillgänglig i svåra situationer när personen är i behov av tröst”Separationsångest” upplevs när anknytningspersonen försvinner

Anknytningsrelationen

Påverkas av barnets temperament –matchningPåverkas av föräldrars känslighet att svara påbarnets signalbeteenden

Föräldrar reglerar fysiologi och emotioner

genom att erbjuda skydd, tröst, problemlösningsstrategier – lär sig självreglering, t ex välja annan leksak om kompisen tog favoriten

Olika användningsområden föranknytningsteori

Eftersom man numera studerar anknytning även i vuxen ålder har man vidgat begreppet till att inkludera flera andra relationer:

VänskapsförhållandenKärleksrelationerGudsrelationenwww.youthworkinternational.com/custom/Friends

Hur studerar man anknytning?

Strange situationAnvänds för små barn i åldern 12-18 månBestår av en serie separationer och återföreningar där man studerar hur barnet reagerar när mamman lämnar rummet, att bli tröstad av en främling o s v

Doll storiesAnvänds för barn i åldern 4-12 årFörsöksledaren börjar berätta en historia (t ex barnet trillar och slår sig) och barnet ska hitta på slutet med hjälp av ett dockhus

Adult Attachment InterviewIntervju som mäter anknytningserfarenheter (främst från barndomen) hos vuxna

Anknytningskategorier enligt Mary Ainsworth (1913-1999)

Trygg anknytning (B)Föräldern trygg bas, barnet ledsen vid separation, tar aktivt kontakt vid återförening, snabbt tröstad. Ca 60-65%.

Otrygg/Undvikande (A)Skiljer inte på mamman och främlingen, tar inte kontakt vid återförening; utforskande på bekostnad av anknytning (uppvisar dock fysiologiska stressreaktioner). Ca 25%.

Otrygg/Ambivalent (C) Klänger på mamman, arg vid återförening, men blir inte tröstad. Ca 10-15%.

Samtliga kategorier kan vara adaptiva utifrån barnets uppväxtmiljö – otrygg anknytning (A/C) anses ej patologisk (motstridiga resultat gällande koppling till beteendeproblem)

Desorganiserad anknytning

Otrygg/Desorganiserad (D) Barnet reagerar med ett flertal, motsägelsefulla tecken påotrygghet som t.ex. en blandning av ambivalent och undvikande, visar rädsla för föräldern eller går runt i cirklar; icke-fungerande beteendestrategi till följd av rädslaFramförallt kliniska urval, barn som utsattsför omssorgssvikt eller misshandelStora problem med självreglering

www.caribarena.com/.../kids%20ptsd%20smptoms.jpg

Anknytning och senare utveckling

Anknytning i kombination med andra faktorerTrygg anknytning bör ses som en skyddsfaktor som kan mildra problemen hos det barn som har t ex stark biologisk sårbarhet för att utveckla problem senare i livet.Otrygg anknytning kan bidra till andra sekundära problem såsom dålig regleringsförmåga inom ett flertal olika områden (emotionellt, kognitivt och socialt) då en icke lyhörd förälder inte stöttar sitt barn på ett optimalt sätt.

Desorganiserad anknytning och senare utveckling

Allmän riskfaktor för psykopatologi, fr a maladaptiv socioemotionell utveckling Kopplats till t.ex. självskadande beteenden ända upp i sena tonåren, samt till brister gällande diverse sociala förmågor, regleringsförmåga, och självkänslaOfta andra problem i familjen (t ex psykopatologi hos föräldern), vilket bidrar till ytterligare negativ påverkan

Traumaeffekter på hjärnan under utveckling

Djurstudier: Minskad cellmigration, myelinisering och dendritförgreningPrepubertala barn: Mindre hjärnvolym (fr a hjärnbalken), sämre funktion hippocampusVuxna: Mindre volym av hippocampus (och amygdala), ökad aktivitet amygdala, minskad aktivitet frontalt

www.caribarena.com/.../kids%20ptsd%20smptoms.jpg

Gen/miljö-interaktioner

Lesch (2007) EMBO reports 8, S1, S24–S29

Utvecklingspsykologins forskningsmetoder

TvärsnittsstudierJämför individer i olika åldrar vid samma tidpunkt

Longitudinella studierUndersöker samma individer vid upprepade tillfällen över tid

Sekventiella studierKombinerar tvärsnitts- och longitudinell metodikJämför flera olika åldersgrupper (kohorter) vid en och samma tidpunkt och följer dessa över tid

Experiment”Naturens experiment”Interventionsstudier

Hur blir människor så olika?

Genetiska förutsättningarAndras bemötandeEgna reaktioner påandras bemötandeEgna val av miljöer

http://thundafunda.com/3993/?level=picture&id=3365