MUF Stockholms Stämmohandlingar 2014

! Handlingar till MUF Stockholms distriktsstämma 2014

3

Välkommen till MUF Stockholms distriktsstämma 2014

Varmt välkommen till distriktsstämman. Vare sig det är din första stämma eller en av många i raden så hoppas jag att du kommer att blicka tillbaka på den här helgen med glädje och stolthet.

Det är alltid något speciellt med en stämma i MUF Stockholm. Spänningen i luften, debatterna med högt i tak och så många människor som samlas under en helg för att utbyta idéer om hur Sverige och Stockholm kan bli bättre gör det till en fantastisk upplevelse. I år är heller inget undantag. Nu toppar vi alla tidigare år när vi tillsammans markerar starten för ett år som från början till slut präglas av valrörelse.

MUF Stockholm är en frihetsrörelse starkare och tydligare än någon annan. Tron på ett bättre samhälle, på att människor kan och på frihetens värde förenar oss allihop. MUF Stockholm är samtidigt ingenting utan sina medlemmar och därför är det så viktigt att just du är här.

Den politik som idag bedrivs av regering, kommuner och landsting har många gånger sitt ursprung i Moderata Ungdomsförbundet och inte sällan i MUF Stockholm. Det är här som friskt vågade idéer kläcks och utan att veta om det, på en stämma som den vi inleder här och nu, skapar vi framtidens politik. Den rollen som idéspruta och framtidsformare ska MUF Stockholm alltid fortsätta att ha.

I år är ett alldeles särskilt år med två stundande viktiga val, först till Europaparlamentet och sen till riksdag, kommun och landsting. Låt oss gemensamt visa att MUF Stockholm har den bästa politiken för ett Stockholm och Sverige som ger plats åt alla och möjlighet för alla att lyckas. Stämman blir det startskott som leder oss in i en intensiv valrörelse. Under vår helg tillsammans lägger vi grunden för valseger.

Jessica Rosencrantz,

distriktsordförande


4

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning .................................................................................................................................... 4!Förslag till föredragningslista ..................................................................................................................... 6!Förslag till procedurregler ......................................................................................................................... 7!Bra att veta .................................................................................................................................................... 8!Verksamhetsberättelse MUF Stockholm 2013 ..................................................................................... 9!

Deltagande i länsförbundens verksamhet ....................................................................................... 11!Antal medlemmar ................................................................................................................................. 11!Utbildningsverksamhet ........................................................................................................................ 11!Föreningsverksamhet .......................................................................................................................... 12!Kampanj .................................................................................................................................................. 14!Retorik .................................................................................................................................................... 14!Återvärvning .......................................................................................................................................... 14!Organisationsutveckling ...................................................................................................................... 15!Politisk produktion .............................................................................................................................. 15!Sociala medier ....................................................................................................................................... 16!Moderata Studenter ............................................................................................................................ 18!MSU Stockholm .................................................................................................................................... 20!MUF 20+ ................................................................................................................................................ 24!

Verksamhetsrevision ................................................................................................................................ 27!Årsbokslut för räkenskapsåret 2013 .................................................................................................... 28!Ekonomisk revisionsberättelse .............................................................................................................. 28!Propositioner ............................................................................................................................................. 29!

Proposition 1: Medlemsavgifter 2016 .............................................................................................. 30!Proposition 2: Arbetsmarknad .......................................................................................................... 31!Proposition 3: En modern kunskapsskola ...................................................................................... 37!Proposition 4: Högre Utbildning för fler i arbete ......................................................................... 42!Proposition 5: Vision Stockholm ...................................................................................................... 48!Proposition 6: EU – utan gränser ..................................................................................................... 52!

Motioner ..................................................................................................................................................... 60!Lag och rätt ................................................................................................................................................ 61!

Motion 1. Angående “Kassettbandsavgiften” - Privatkopieringsavgiften på datorer och kringutrustning. ..................................................................................................................................... 62!Motion 2. Angående rätten till positiv faderskapstalan ............................................................... 66!Motion 3. Angående allmän rösträtt fr.o.m. födelseår ................................................................ 69!

Välfärd ......................................................................................................................................................... 71!Motion 4. Angående framtidskontrakt ............................................................................................ 72!Motion 5. Angående införandet av läkarsekreterare ................................................................... 75!Motion 6. Angående förslag för en bättre välfärd ........................................................................ 78!

Arbetsmarknad, skatter och migration ................................................................................................ 89!Motion 7. Angående synliggörandet av dolda skatter .................................................................. 90!Motion 8. Angående slopad arbetsgivaravgift för unga mellan 15-24 år under sommarmånaderna .............................................................................................................................. 92!Motion 9. Angående om införandet av en enhetlig moms ......................................................... 94!Motion 10. Angående Fri migration – för allas skull .................................................................... 98!Motion 11. Angående en moderat migrations- och integrationspolitik ................................ 102!Motion 12. Angående medborgarskapskrav ................................................................................ 105!Motion 13. Angående För ett rättvisare lagfartssystem, utan fräcka stämpelskatter! ........ 108!

Utbildning ................................................................................................................................................. 111!


5

Motion 14. Angående kunskapskrav istället för närvarokrav i skolan ................................... 112!Motion 15. Angående Fler idrottstimmar i grundskolan ........................................................... 115!Motion 16. Angående Mer idrott i skolan .................................................................................... 117!Motion 17. Angående Skolan behöver ett nytt modernt språk – kod ................................... 119!Motion 18. Angående utbildning över EU:s gränser .................................................................. 122!Motion 19. Angående nytt obligatoriskt ämne i grundskolan .................................................. 125!Motion 20. Angående angående trygghet i skolan ...................................................................... 128!Motion 21. Angående elitutbildningar ........................................................................................... 133!Motion 22. Angående en differentierad och nationell skolpeng .............................................. 135!Motion 23. Angående ett decentraliserat antagningssystem .................................................... 138!Motion 24. Angående ett likvärdigt betygssystem ...................................................................... 139!Motion 25. Angående fokus på resultat istället för detaljstyrning inom skolan ................... 141!Motion 26. Angående minimikrav i skolan ................................................................................... 142!Motion 27. Angående ombildning av kommunala skolor .......................................................... 143!Motion 28. Angående transaktioner .............................................................................................. 144!

Trafik och miljö ....................................................................................................................................... 145!Motion 29. Angående cykelstrada .................................................................................................. 146!Motion 30. Angående cykling mot enkelriktat ............................................................................ 148!Motion 31. Angående blåa idéer för ett grönare Sverige ......................................................... 150!

Övrigt ........................................................................................................................................................ 153!Motion 32. Angående alkoholmonopolet: .................................................................................... 154!Motion 33. Angående principer före pragmatism ....................................................................... 158!Motion 34. Angående avskaffandet av nämnden för hemslöjdsfrågor ................................... 160!

Valberedningens förslag ......................................................................................................................... 162!Distriktsstyrelsen ............................................................................................................................... 162!MSU- kommittén ................................................................................................................................ 162!Ombud till Moderata ungdomsförbundets förbundsstämma 2014 ........................................ 163!Ombud till Moderat Skolungdoms rikskonferens 2014 ............................................................ 164!Verksamhetsrevisorer ....................................................................................................................... 164!Ekonomisk revisor ............................................................................................................................. 164!


6

Förslag till föredragningslista

§1 Distriktsstämmans öppnande!

§2 Val av ordförande och vice ordföranden att leda stämmans förhandlingar !

§3 Val av en sekreterare och en vice sekreterare att föra stämmans protokoll !

§4 Val av två justerare tillika rösträknare !

§5 Fastställande av röstlängd!

§6 Godkännande av procedurregler !

§7 Godkännande av föredragningslistan !

§8 Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning!

§9 Distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse!

§10 Distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse

§11 Revisorernas berättelse

§12 Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen!

§13 Behandling av propositioner

§14 !Behandling av motioner!

§15 Val av distriktsordförande för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma!

§16 Val av 1:e vice distriktsordförande för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma!

§17 Val av 2:e vice distriktsordförande för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma!

§18 Val av sju ledamöter i distriktsstyrelsen för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma!

§19 Val av MSU-kommittéordförande tillika MSU-rådsordförande för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma!

§20 Val av vice MSU-kommittéordförande tillika vice MSU-rådsordförande för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma!

§21 Fastställande av antal ledamöter i MSU-kommittén (två till fyra) !

§22 Val av ledamöter i MSU-kommittén för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma!

§23 Val av ombud till 2014 års förbundsstämma samt ersättare för dessa. !

§24 Val av ombud till 2014 års rikskonferens samt ersättare för dessa. !

§25 Val av ekonomisk revisor samt ers. för denna för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma

§26 Val av verksamhetsrevisor samt ers. för denna för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma

§27 Val av valberedning om fem personer varav en sammankallande för tiden intill nästa ordinarie distriktsstämma!

§28 Val av ledamot i valberedningen företrädande MSU samt en ersättare för denna!

§29 Övriga frågor!

§30 Distriktsstämmans avslutande


7

Förslag till procedurregler

1. Yttranderätt:! Tillkommer alla medlemmar i MUF Stockholm samt av distriktsstyrelsen särskilt inbjudna gäster.

2. Begäran om ordet: Skall ske skriftligen direkt till stämmopresidiet på för ändamålet avsedd lapp.

3. Yrkanderätt:! Tillkommer samtliga av MUF Stockholms medlemmar som anmält sig till stämman inom föreskriven tid i enlighet med kallelsen.

4. Rösträtt:! Tillkommer samtliga av MUF Stockholms medlemmar som anmält sig till stämman inom föreskriven tid i enlighet med kallelsen.

5. Yrkande:! Förslag som inte finns nämnt i motionen/propositionen skall snarast lämnas skriftligen till stämmopresidiet på för ändamålet avsedd lapp.

6. DS yrkande: Är huvudförslag, därför är distriktsstyrelsen alltid föredragande. Det måste finnas andra yrkanden för att distriktsstyrelsens förslag inte automatiskt skall gå igenom.

7. Talarordning: Talare tas upp på lista i den ordning de begärt ordet. Vid motions- och propositionsbehandling tillkommer dock yttranderätt först distriktsstyrelsens föredragande, därefter motionären.

8. Kontraproposition: Föreligger flera skilda förslag tar stämman i votering först ställning till vilket som ska gälla som kontraproposition till distriktsstyrelsens yrkande.

9. Votering: Begärd votering/försöksvotering sker i första hand genom acklamation, i andra hand försöksvotering med röstkort. Om så begärs kan sedan rösträkning genomföras. Votering som gäller personval sker med slutna valsedlar. På valsedel skall uppföras exakt det antal namn som valet avser, annars förklaras valsedel ogiltig.

10. Tidsbegränsning: Talartiden är begränsad till 3 minuter. Replik kan beviljas av mötesordföranden och är begränsad till 1 minut.

11. Ordningsfråga: Stämmoordförande har rätt att bryta talarordning för begärd ordningsfråga.

12. Reservation: Reservation eller anmälan om avvikande mening mot fattade beslut måste inlämnas skriftligen till stämmopresidiet senast före stämmans avslutande.


8

Bra att veta

Acklamation: Ja-rop vid omröstningar.

Ajournera: Avbryta förhandlingarna under en viss beslutad tid.

Apostroferad: Ens namn är nämnt och man har rätt till replik.

Avslag: Att avslå ett förslag betyder att man röstar nej till förslaget.

Bifalla: Att bifalla ett förslag betyder att man röstar ja till ett förslag.

Bordlägga: Att lämna en fråga för att ta upp det vid ett senare tillfälle.

DS: Förkortning på distriktsstyrelsen - inte distriktsstämman.

Motion: Ett förslag som en medlem lägger fram, motioner behandlas per att-sats.

Plenum: Ombuden samlade i stämmosalen.

Procedurregler: Regler för hur debatterna skall gå till, bland annat vilka som får delta och hur länge man får prata.

Proposition: Ett förslag som distriktsstyrelsen lägger fram, propositioner behandlas i sin helhet.

Tid: Något det brukar vara ont om, var därför kort och koncis.

Yrkande: Är ett förslag som stämmoombud lägger. Kan vara att föreslå stämman att rösta för ett förslag. Kan även vara att ändra ett förslag.


9

Verksamhetsberättelse MUF Stockholm 2013

Distriktsstyrelsen avger härmed verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2013/2014.

Distriktsstämma 2013 2013 års distriktsstämma ägde rum 8 -9 februari i Landstingssalen.

Distriktsstyrelse Vid 2013 års stämma valdes följande styrelse att leda distriktets arbete för tiden fram till nästa distriktsstämma:

Distriktsordförande: Jessica Rosencrantz

1:e vice ordförande: Sofia Fölster

2:e vice ordförande: Filip Solsjö

Ledamöter:

Arin Karapet!

Sarah Roos

Delmon Haffo

Christopher Hamrén

Erik Ottoson

Helena Walentowicz

Sofia Kacim

Representanter från Moderat Skolungdom i distriktsstyrelsen:

Ordförande i MSU-Kommittén: Felix Andersson

Vice ordförande i MSU-Kommittén: Axel Krottler

Vid distriktsstämman valdes följande revisorer:

Ekonomiska revisorer

PWC (tidigare Öhrlings Pricewaterhouse Cooper)

Verksamhetsrevisorer

Ordinarie: Arba Kokalari


10

Ersättare: Petter Krönmark

Valberedning Vid distriktsstämman valdes följande valberedning:

Ordförande: Tina Ghasemi

Ledamöter i valberedningen:

Jennyfer Valgelata

Pär Holmbäck

Edward Dahlbäck

Aylin Farid

Ledamot i valberedningen från Moderat Skolungdom samt ersättare för denna

Ordinarie: Gustel Wärnberg

Ersättare: Carolina Starkhammar

Distriktsstyrelsens arbetsutskott Arbetsutskottet har haft ansvar för ekonomisk uppföljning och personalfrågor.

Ordförande: Jessica Rosencrantz

Ledamöter: Sofia Fölster och Filip Solsjö

Sammanträden Distriktsstyrelsen har haft 12 protokollförda möten under verksamhetsåret.

2013

Den 10 februari, Moderaternas hus, Stora Nygatan 30

8-9 mars Moderaternas hus, Stora Nygatan 30

20 mars Moderaternas hus, Stora Nygatan 30

24 april Moderaternas hus, Stora Nygatan 30

2 juni Robert Almströmsgatan 2

21 augusti Moderaternas hus, Stora Nygatan 30

5 september Robert Almströmsgatan 2

7 oktober Robert Almströmsgatan 2

10 december Robert Almströmsgatan 2


11

15 december Moderaternas hus, Stora Nygatan 30

16 december Moderaternas hus, Stora Nygatan 30

2014

Ytterligare att möte är planerat för januari månad

Personal Under verksamhetsåret har MUF Stockholm haft Magdalena Schröder och Fritz Lennaárd som ombudsmän.

Deltagande i länsförbundens verksamhet

Representanter i länsförbundsstyrelserna:

Stockholms Stad

Jessica Rosencrantz, ledamot

Filip Solsjö, ersättare

Stockholms Län

Sofia Fölster, ledamot

Delmon Haffo, ersättare

Antal medlemmar

MUF Stockholm hade vid utgången av 2013 3425 medlemmar, vilket motsvarar 98,73 procent av föregående års medlemsantal.

Utbildningsverksamhet

MUF Stockholm har varje år som målsättning att anordna utbildningar som fyller flera mål. De ska vara intressanta, de ska möta medlemmars intressen, de ska hålla hög kvalitet och de ska vara breda och tillgängliga för nya så väl som äldre medlemmar. Under året som gått har distriktet anordnat tre utbildningar som fyllt samtliga mål. Det som har varit särskilt utmärkande för samtliga utbildningar är känslan av samhörighet och gemensamhet som de har skapat.

Vårutbildningen

Vårutbildningen var årets största endagsutbildning. Till skillnad från tidigare år anordnades utbildningen på Juristernas Hus vid Stockholms universitet. Lokalen är ljus och öppen och skapar utrymme för andra typer av pass än de som brukar anordnas. Därför hade dagen ett tydligt fokus på interaktivitet. Detta innebar att under ett av de första passen fick


12

medlemmarna inspiration och en kort utbildning för hur de ska använda sociala medier, särskilt Twitter. Därefter delades samtliga deltagare in i grupper och under resten av dagen tävlade de mot varande om vem som kunde få störst genomslag för sina egna bestämda politiska frågor på Twitter. Inslaget var mycket uppskattat och förhoppningsvis återkommer det i kommande utbildningar. Dagens avslutades med en debatt mellan representanter för de politiska partiernas ungdomsförbund i Stockholm.

Summercamp

Summercamp är ett återkommande inslag i MUF Stockholms verksamhet och en av hela förbundets största sommaraktiviteter. I år samlades över hundra medlemmar för att lyssna på intressanta talare samt umgås i den fina miljön vid Fiskeboda. Vi hade väldigt tur med vädret - det var fint och varmt under hela helgen. Utbildningen var anpassad för nya så väl som mer erfarna medlemmar, därför varvades gemensamma pass med valbara pass. Det fanns tre nivåer, ”Ny”, ”Veteran” och ”Spets”. Samtliga medlemmar fick bland annat lyssna på Ulf Kristersson, Anna Kinberg Batra, Elisabeth Svantesson och Gunnar Hökmark. Under de två kvällarna anordnades middag och gemensamma aktiviteter. Under lördag eftermiddag och kväll ansvarade Andrea Ström för en väldigt uppskattad och rolig femkamp som så gott som alla deltagare var med på. Det samlade intrycket från helgen var att distriktet har en mycket god stämning och såväl nya som gamla medlemmar verkade känna sig välkomna och uppskattade.

Höstutbildningen

Årets sista och samtidigt största utbildning är Höstutbildningen. Denna anordnas av tradition på Nacka Quality Hotel. Höstutbildningen som anordnas innan valår är vanligtvis den inofficiella inledningen på valrörelsen. Detta var fallet även i år. Fokus för samtliga pass var förberedelser inför supervalåret 2014. Jessica Rosencrantz inledde helgen med att hälsa alla välkomna. Därefter talade Christopher Fjellner om EU-valet och hans jobb som EU-parlamentariker. Under lördagen talade även Nya moderaternas opinions- och kommunikationsansvarige Per Nilsson om opinionsläget och utgångspunkterna för valrörelsen. Även Anna König Jerlmyr och Catharina Elmsäter-Svärd talade under eftermiddagen. Lördagkvällen avslutades med en fin och trevlig bankett med bra och underhållande tal.

Föreningsverksamhet

2013 har varit ett bra år för föreningsverksamheten. Distriktets huvudsakliga uppgift är att stödja föreningarna i deras arbete och möjliggöra att de växer samt att se till så att det finns en aktiv förening i varje kommun och stadsdel. Därför har träffar för föreningsordförandena skett regelbundet på vilka viktiga frågor för distriktet och föreningarna har diskuterats. Dessa träffar har även syftat till att möjliggöra utbyte mellan föreningar i idéer och strategier.

Distriktet har en stor uppgift i att stötta varje ordförande i sin roll varför det varit viktigt att alltid stå till förfogande för frågor, hjälp med formalia och stöd i den dagliga verksamheten.


13

Våra ombudsmän har gjort ett sedvanligt fantastiskt arbete i såväl att stötta föreningarna när de ber om det som att hjälpa till med det praktiska i det dagliga arbetet kring distriktsstyrelsens föreningsverksamhet.

Ordförandehelg

Under året har vi haft en ordförandehelg och tre övriga träffar för ordförandena. På ordförandehelgen var även respektive förenings vice ordförande välkommen att följa med så väl som distriktsstyrelsen. På våren åkte vi ut till en stuga på Värmdö och spenderade en helg med fokus på ledarskap och kampanj. Vi hade många givande diskussioner och lyssnade på intressanta talare som bland annat Ulrica Schenström som gav oss en tillbakablick till där Nya Moderaterna började sin resa. För att förstå vårt politiska landskap måste vi känna till vår historia och risken är att vår generation som levt stora delar av eller hela våra politiska liv i Nya Moderaterna inte har perspektivet som gör oss till fullfjädrade politiker.

Ordförandeforum

Utöver ordförandehelgen har det hållits två ordförandeforum/möten där alla föreningsordförande, och i förekommande fall även vice ordförande, har haft möjlighet att träffas, få information, föra fram idéer och önskemål samt utbyta erfarenheter med varandra. Dessa har uppfattats som givande och stimulerande för deltagarna.

En huvudsaklig anledning har varit att skapa en gemenskap inom ordförandegruppen där man via nya kontakter och vänskaper har haft möjlighet att umgås och diskutera med personer i samma position som en själv. Ofta upplevs ett ordförandeskap som ensamt och utsatt varför distriktet har en viktig uppgift att stötta varje ordförande i sin roll. Det kan ibland vara skönt att möta någon som är eller har varit i samma roll och där tips kan utbytas på ett förtroligt och givande sätt.

Dagligt stöd

Med ett så stort län som Stockholm finns det många duktiga och drivande själar som driver olika föreningar framåt. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Varje förening har ett unikt utgångsläge och har därför också unika behov. Det är något som vi måste tillvarata och utveckla samtidigt som det också måste spegla sig i det stöd som distriktet ger till föreningarna. Distriktsordförande, föreningsansvarig och ombudsmännen har som alltid haft en open-phone-policy vilket inneburit att man alltid är välkommen att ringa om man behöver hjälp med något. På samma sätt har man från distriktsstyrelsen också haft en önskan om att ha regelbunden kontakt med samtliga föreningar. Det är en utmaning att ha regelbundna kontakter med 30 föreningar varför styrelsen beslutat att inrätta ett fadderskapsprogram där varje ledamot i distriktsstyrelsen har ansvar för en mindre grupp föreningar. På så sätt är förhoppningen att lyckats sprida ansvaret och föra styrelsen närmare föreningsverksamheten.


14

Kampanj

Utöver den vardagliga kampanjverksamheten som MSU bedriver har MUF Stockholm i år haft som mål att särskilt kampanja, synas och värva på skolor där majoriteten av eleverna inte sympatiserar med Moderaterna eller känner till vår politik. Med hjälp av kampanjerna har vi ökat vårt stöd och gjort fler ungdomar medvetna om vår politik på bland annat 20 skolor där vi haft dålig publicitet, få anhängare och låg medvetenhet om partiets ideologi, vision och arbete.

Under både vårterminen och höstterminen hade MUF Stockholm en föreningsvalrörelse där i snitt 15 föreningar per vecka hade allt från morgonkampanjer, skolkampanjer till kvällskampanjer och talarkvällar. Tiotals medlemmar värvades och engagemanget i hela distriktet ökade markant.

Under sommaren besökte MUF Stockholm olika konserter och festivaler som RIX FM festivalen, Summerburst och Ung 08. Sammanlagt växte MUF Stockholm med ungefär 150 medlemmar under den perioden.

Retorik

Val vinner man genom att vinna människors förtroende, och vinna förtroende görs genom att tala med människor om de behov och problem som de möter i vardagen.

För att kunna möta väljarna och berätta om vår politik på bästa sätt anser MUF Stockholm att konsten att behärska retorik är grundläggande.

MUF Stockholm har under 2013 gjort en extra satsning för att erbjuda sina medlemmar utbildning i retorik. Detta har varit en viktig del i förberedelserna inför supervalåret 2014.

Satsningen har gjorts dels för att det visat sig finnas en stor efterfrågan på retorikutbildningar, men också för att det finns ett behov av att förnya sitt sätt att kommunicera med väljare.

Under året har det erbjudits fyra olika workshops med fokus på konsten att tala, våga tala och debatteknik. Samtliga workshops har varit mycket uppskattade bland de medlemmar som deltagit.

MUF Stockholm ordnade för första gången även en mer omfattande retorikutbildning som varade i två dagar. Utbildningen hölls i Nacka med 17 deltagare från hela länet och staden.

Återvärvning

MUF Stockholm har under det gångna verksamhetsåret fortsatt satsa stort på återvärvning med telemarketing som metod, med syfte att få fler medlemmar från föregående år att förnya sitt medlemskap för det nästkommande. Återvärvningen är en allt naturligare del av organisationen och en viktig del i arbetet för att bibehålla så många medlemmar som möjligt i organisationen.


15

MUF Stockholm har anordnat telemarketing-veckor med fokus på återvärvning på central nivå såväl som på föreningsnivå för att bredda verksamhetsområdet samt bygga på ett gott samarbete mellan distriktet och föreningarna.

Satsningen på telemarketing under det gångna året har i slutändan gett ett gott resultat, trots att många medlemmar inte kunnat förnya sitt medlemskap per sms på grund av nya krav om WyWallet. Då det i början av året inträdde nya regler för hur man får göra sms-betalning, har inte alla medlemmar haft tillgång till tjänsten WyWallet för att genomföra betalningen. Huvuddelen av våra medlemmar som återvärvas gör i vanliga fall sin betalning via sms så WyWallets införande har varit en kraftigt försvårande faktor. Trots dessa utmaningar nådde MUF Stockholm nästan målet med återvärvningen.

Organisationsutveckling

I början av föregående år beslutade distriktsstyrelsen att tillsätta en intern utredning för att kartlägga MUF Stockholm som organisation och vilka aspekter av distriktet som inom ramen för dess arbete och ansvarsområde skulle kunna utvecklas till det bättre. Utredningen fick även till uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att åstadkomma detta. Som ansvarig för utredningen utsågs Christopher Hamrén, som tillsatte en arbetsgrupp bestående av ett representativt antal medlemmar att bistå honom i arbetet. Gruppen har utifrån vissa givna frågeställningar arbetet i enlighet med direktiv antagna av distriktsstyrelsen. Distriktets medlemmar har även fått möjlighet att inkomma med synpunkter på gruppens arbete under processens gång.

Utredningen presenterade sin slutrapport ”Vägen framåt – 32 åtgärder för ett bättre MUF Stockholm” för distriktsstyrelsen i slutet på september. Distriktsstyrelsen beslutade att överlåta ansvaret för implementering av åtgärderna som framförs av utredningen åt distriktsstyrelsens presidium. Arbetet kommer att genomföras fortlöpande under 2014 och framåt. Viktigt att poängtera är att organisationsutveckling är ett ständigt pågående arbete.

Politisk produktion

MUF Stockholm har under året gjort extra satsningar på politisk produktion i syfte att öka intresset för politikutveckling bland distriktets medlemmar och att bli bättre på opinionsbildning.

Distriktsstyrelsen har det gångna året prövat ett nytt arbetssätt för att arbeta med opinionsbildning i form av att AU haft veckovisa mediemöten för att planera veckans utspel. Detta arbetssätt har fungerat bra och vi har fått större genomslag i media. Ett exempel är #vadkommerhärnäst kampanjen i början av året som kritiserade att den så kallade TV-licensen skulle komma att omfatta även smartphones.

Under våren anordnades två Idéverkstäder. Idéverkstad är ett nytt koncept i MUF Stockholm som innebär att en kväll vigs åt att ta fram nya politiska förslag inom ett sakpolitiskt område. Den 29 april hölls en Idéverkstad på temat stadsbyggnad och den 28 maj hölls en Idéverkstad på temat trafik.


16

MUF Stockholm har även anordnat en spetsutbildning i politisk produktion som hölls i samband med Summercamp. Efter att ha blivit antagna till spetsutbildningen arbetade deltagarna intensivt under tre dagars tid med att ta fram vassa politiska förslag. I slutet av utbildningen presenterades förslagen för arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.

Under hösten tillsatte vi fyra arbetsgrupper som arbetat med att ta fram innovativa förslag som kan drivas i en valrörelse. De fyra arbetsgrupperna har arbetat inom följande områden: arbetsmarknad, utbildning, EU och lokalpolitik. Grupperna presenterade sina förslag på MUF Stockholm julglögg i december.

Utöver ovanstående aktiviteter har även ett antal föreningar besökts som velat ha särskild stöttning i sitt arbete med lokal politisk produktion.

Sociala medier

Sociala medier spelar en allt viktigare roll inom politiken. Detta innebär att MUF Stockholm måste hänga med i utvecklingen, närvara och synas i både traditionell media men också på sociala medier så som Facebook, Twitter, Instagram och så vidare.

I år har MUF Stockholm prioriterat detta extra. 2013 har varit ett ”uppladdningsår” inför supervalåret 2014. Organisationen måste vara redo att anta den stora utmaning som åligger MUF Stockholm, nämligen att vinna de unga väljarna i valet till såväl Europaparlamentet som kommun-, landstings- och riksdagsvalet. Under året har MUF Stockholms närvaro på sociala medier ökat. Det officiella twitterkontot ”MUF Stockholm” har fått fler följare, snart uppe i 1200 följare, samtidigt som fler av MUF Stockholms medlemmar skaffat just Twitter.

Årets vårutbildning hade ett särskilt fokus på just sociala medier. Flertalet närvarande fick då möjligheten att med tips och råd från experter så som Moderaternas chefsstrateg i Stockholm och andra erfarna twittrare, testa på att twittra och på så sätt komma igång.

Under året har också ett twitternätverk startats. Ett nätverk som står redo att göra utspel, sprida information och balansera debatten till MUF:s och Moderaternas fördel när så behövs. Kontinuerligt skickas det ut påminnelser om större aktiviteter så som partiledardebatt och liknande tillsammans med förslag på bra tweets vars budskap behöver spridas. På så sätt har deltagarna koll på när saker händer, MUF Stockholms budskap sprids mer effektivt och den borgerliga sidan inom sociala medier växer. Twitternätverket har varit under uppbyggnad under året, för att till nästkommande år fungera mer effektivt.

Tack vare MUF Stockholms twitternätverk, har Moderaternas riksorganisation, Moderaterna i Stockholms läns landsting, men också Moderaterna i Europaparlamentet bett MUF Stockholms twitternätverk om hjälp för spridning av olika artiklar och andra utspel.

Blå Tåget

Under verksamhetsåret har ett skribentnätverk under namnet Blå Tåget startats. Blå Tåget har varit intresserade och duktiga skribenter som dels vill utvecklas i skrivande och kommunikation samt ett sätt att producera olika typer av artiklar så som insändare och


17

debattartiklar. Blå Tåget är ett nygammalt projekt, återstartat i år, och tanken har varit att arbeta långsiktigt med just skribentnätverk likt detta. Genom att låta medlemmarna i nätverket ge varandra feedback, synpunkter och kommentarer på varandras texter har varje medlem i Blå Tåget både lärt sig något nytt, men också fått inspiration till att skriva och nya idéer att skriva om.

Inför valåret måste MUF Stockholm synas överallt. På skolor och torg, på Twitter och på Facebook, men naturligtvis också i Stockholms alla lokaltidningar. MUF Stockholm har nu tagit första steget för att ha ett fullbordat skribentnätverk.

Skribentnätverket Blå Tåget har år 2013 bestått av:

Delmon Haffo Ludvig Uhmeier Jean-Robert Nino Layton Patrik Ohlsson Carl Baker Marie Dahlén Fredrik Hultman Amanda Broberg


18

Moderata Studenter

Moderata Studenter Stockholm har haft ett bra verksamhetsår och växt både medlemsmässigt och med ytterligare en aktiv förening. Närvaron på Stockholms universitet och högskolor har stärkts under året och tack vare regelbundna kampanjer hos samtliga föreningar hade vi vid årets slut 749 medlemmar vilket gör oss till Sveriges största MST-distrikt. För att stärka och utveckla kampanjerna har en del föreningar tagit fram eget kampanjmaterial med riktade budskap, vi har införskaffat två roll-ups som föreningarna delar på och en kampanjutbildning genomfördes tillsammans med MSU under augusti.

Under året har vi fördjupat samarbetet mellan våra sex föreningar och genomfört gemensamma planeringsmöten med föreningsordförandena och DS-ansvarig ungefär en gång i månaden. Vidare har vi gemensamt anordnat två tacokvällar och en sittning för att locka nya medlemmar att engagera sig i Moderata Studenter och öka gemenskapen mellan föreningarna. Tillsammans har vi fortsatt att driva föreläsningsserien Idémod som främst riktat sig till MUF Stockholms studenter och de äldre medlemmarna. Kvällarna inleds med dryck och tilltugg samt mingel och har sedan behandlat ett aktuellt politiskt ämne eller en ideologisk diskussion med debatt. Under våren genomfördes tre Idémodskvällar, under hösten fyra och i januari 2014 ytterligare en. Föreningarna har även tagit egna initiativ till samarbeten och genomfört aktiviteter tillsammans.

Utöver att stärka gemenskapen inom Stockholm har vi haft representanter på samtliga nationella tillställningar och utbildningar för att skapa en relation med studentföreningarna i landet. Vi har också haft representanter i politiska arbetsgrupper och skribentnätverk, vilket bland annat resulterat i två politiska rapporter.

Under året har föreningarna genomfört enskilda aktiviteter på respektive högskola och universitet. För att nämna ett urval har Moderata Studenter på Handelshögskolan haft Anders Borg som talare med över 100 besökare, Moderata Studenter på Stockholms Universitet har haft Fredrik Reinfeldt med nära 300 besökare och Moderata Studenter på Södertörns Högskola har tillsammans med skolans övriga politiska studentförbund anordnat en välbesökt debatt i studentpuben. Föreningarna har också bedrivit en medial debatt och tagit plats både på debattsidorna och redaktionellt på sina kårtidningar och Försvarshögskolans ordförande skrev under hösten en artikel tillsammans med 1:e vice riksordförande på SVT Debatt.

Under hösten startades den nya föreningen Moderata Studenter på Försvarshögskolan vilket har bemöts med positiv respons både från studenter på skolan, medlemmar i MUF och försvarsdepartementet. Föreningen har snabbt stigit i medlemsantal och anordnat kampanjer, studiebesök, hållit i en Idémodskväll och snabbt blivit en integrerad och välkommen del i Moderata Studenter Stockholm.

Under året har Moderata Studenter arbetat för att bli en än mer integrerad del av sina högskolor eller universitet. Detta har skett genom sociala aktiviteter eller föreläsningar och debatter på skolorna, kampanjer samt kårval. Moderata Studenter på Stockholms Universitet bedrev en intensiv valrörelse under sitt kårval vilket resulterade i nya medlemmar och att de


19

behöll sina fem mandat i kårvalet. Efter två intensiva valrörelser lyckades Moderata Studenter Södertörn dubblera sina mandat i kårfullmäktige. Även den nya föreningen på Försvarshögskolan har under hösten arbetat intensivt för att bli en etablerad del på skolan och har som målsättning att vara representerade i kåren under kommande verksamhetsår.

Efter ett intensivt 2013 lägger Moderata Studenter Stockholm ännu ett verksamhetsår till handlingarna med hopp och tro om att 2014 kommer bli ännu bättre.


20

MSU Stockholm

Kommittén

Vid 2013 års distriktsstämma valdes följande personer att leda MSU Stockholm intill nästkommande ordinarie distriktsstämma.

Ordförande: Felix Andersson

Vice Ordförande: Axel Krottler

Ledamöter:

Nils Annink

Isabella Croon

Emma Jogić

Carl Nordblom

Kampanj

I början av verksamhetsåret satte MSU-Kommittén upp två olika mål för nyvärvning. Ett minimum på 1000 nya medlemmar och ett övre mål på 1200. Det är högt uppsatta mål vilket har krävt stort fokus från MSU-Kommitténs sida på just kampanj och värvning.

Med höga mål krävs ambitiösa strategier och åtgärder för att nå dem. Under året har MSU-Kommittén jobbat mycket med att besöka många skolor och att göra det ofta. De flesta skolorna runt om i staden och länet, där vi varit välkomna, har fått besök minst en gång och många även fler gånger. Det har resulterat i att den geografiska spridningen på våra medlemmar har fortsatt varit stor och möjligheten att möta nya elever från nya skolor har ökat.

Att engagera medlemmar på kampanjer är centralt för att nå de höga målen. Till det har olika medel för incitament använts. Under intensiva kampanjdagar och kampanjveckor har olika priser legat till grund för att öka incitamenten för de duktigaste och mest ambitiösa medlemmarna. Bland annat delades biobiljetter ut till alla medlemmar som värvade ett visst antal medlemmar och presentkort delades ut till topp tre kampanjare under perioderna för kampanjerna. Under hösten inrättades dessutom priset att de som lyckades värva över 20 medlemmar fick en biljett till discjockeyn Aviciis konsert under våren 2014. Alla dessa incitament resulterade i att medlemmarna blev mer sporrade till att värva nya medlemmar.

Kampanjerna har varit relativt regelbundna under året. Det har varit minst en kampanj varje vecka, med några få undantag, och vid olika tillfällen har det varit ännu fler. Till det har det anordnats flera nationella kampanjdagar och distriktskampanjdagar där det har varit ungefär fem kampanjer per dag. Dessa dagar har det värvats i snitt omkring 70 medlemmar. Två


21

nationella kampanjdagar var särskilt speciella då det vid ett tillfälle värvades 180 medlemmar och vid ett annat värvades 156. Dessutom har det varit några särskilda kampanjveckor då det var extra många kampanjer, i bland till och med varje dag.

Sommaren är oftast en tid på verksamhetsåret då engagemanget blir något mindre och själva verksamheten tar något av en paus. Detta försöker MUF Stockholm ändra på och ett visst tillfälle är särskilt stort ur kampanjhänseende och som MSU Stockholm alltid prickar in, nämligen UNG 08 – festivalen. Den äger rum varje sommar i Kungsträdgården under fem dagar. MSU Stockholm var där varje dag i år och värvade mycket ambitiöst. När alla fem dagar var över slutade det med att över 100 nya medlemmar hade värvats till MSU Stockholm.

Det har förekommit en del hinder detta år som påverkat värvningen kraftigt. Ett som alltid förekommer är kampanjförbudet som råder på flera skolor i staden och länet. Rektorer och skolledning tillåter oss inte att komma dit på grund av olika anledningar, bland annat för att de inte vill släppa in Sverigedemokraterna och för att vara konsekventa vill de då inte släppa in något parti. Kampanjförbudet blev ännu vanligare under 2013 bland skolorna, vilket gjorde det svårare att värva. Dock kom det ytterligare ett nytt hinder under året som tidigare inte har setts, nämligen WyWallet. Det är en tjänst för betalningar via mobiltelefoner i Sverige. För värvningen spelade den roll på det sättet att när en blivande medlem vill betala per sms, måste personen genomföra ett extra meddelande innan de skickar till MUF. MSU-Kommittén anser att WyWallet var en stor grund till MSU: s medlemstapp under 2013, från 2385 medlemmar till 2282. Detta på grund av att det blev en extra tröskel till att värva en medlem. Framför allt för någon som var osäker på att bli medlem (eftersom WyWallet blev ett extra steg) och för att det ibland inte gick att genomföra stegen som tjänsten krävde överhuvudtaget. Nyvärvningen men även återvärvningen via telemarketing (TM) led mycket av detta. Att återvärva en MSU-medlem via TM blev mycket svårt när WyWallet störde.

För att sammanfatta årets nyvärvning har det gått relativt bra. Minimimålet på 1000 medlemmar nåddes med marginal, dock nåddes det inte hela vägen upp till det övre målet på 1200 medlemmar. Det som gått mindre bra under året har varit återvärvning av MSU medlemmar. De största succéerna som kommer minnas är framför allt UNG 08 – festivalen där MSU Stockholm värvade över 100 personer och en nationell värvardag under hösten då det värvades 180 personer.

Onsdagsfika

Under våren och hösten har MSU Stockholm varje vecka på klassiskt vis anordnat onsdagsfikor. Dessa fungerar som talarkvällar och har i syfte att regelbundet engagera och inspirera medlemmarna genom att bjuda in olika talare från vecka till vecka. Det är även ett mycket bra sätt att få nya medlemmar att snabbt integreras i organisationen.

Under året som gått har medlemmarna fått lära sig mer om de aktuella politiska frågorna i Sverige både utifrån Moderaternas perspektiv men även utifrån andra partiers och organisationers syner som Miljöpartiet, LO och Centerpartiet. Vi har även fått lyssna på


22

talare som berättat de två stora ideologier inom MUF, liberalism och konservatism, samt ämnen som migration, internet och arbetsmarknadspolitik.

Onsdagsfikorna har hållits i MUF Stockholms lokal. Varje vecka har det gått att se ett stort intresse från medlemmarnas sida och det har alltid varit välbesökt, både nya och gamla medlemmar, vilket har varit väldigt roligt. Att ha ett tillfälle varje vecka för alla medlemmar i MUF Stockholm att träffas och lära sig mer om politik är väldigt bra och viktigt för organisationen. Fikorna har varit välbesökta och flera deltagarrekord har slagits.

MSU-Råd

Rådets syfte är att fungera som en plattform för samarbetet mellan MSU-föreningarna och MSU-Kommittén där föreningarna kan få hjälp och stöd från kommittén och där föreningarna ger återkoppling till kommittén.

Under det gångna året har MSU-rådet sammanträtt vi totalt fyra tillfällen. Till mötena har samtliga MSU-föreningsordföranden bjudits in. Under det andra och fjärde tillfället välkomnades även andra styrelsemedlemmar in till mötet för att stärka samarbetarna mellan föreningarna genom att dela med sig av sina erfarenheter och därmed också lära av andra. Under sammanträdena har föreningarna tillsammans med kommittén planerat kommande kampanjer, föreningarna har satt upp verksamhetsmål, fått uppgift att skriva verksamhetsplan samt fortlöpande rapporterat om hur verksamheten fortskrider.

Under året har en grov genomgång av MSU-föreningarna gjorts för vilket har lett till att vissa föreningar har lagts ner och andra startats. Att en MSU- förening finns på pappret utan att på något vis bedriva verksamhet gör ingen skillnad. För tillfället finns det 16 MSU- föreningar och det finns även planer på att starta upp flera. Vissa föreningar har varit aktiva genom att skriva verksamhetsplaner och ordnat egna aktiviteter samt kampanjer. Andra har fokuserat på att vara ett stöd till MSU-kommittén för att kunna bedriva kampanjer just på deras skolor och att allmänt synas på skolan bland elever.

Politisk utveckling

Under verksamhetsåret ordnades det en aktivitet i form av ett forum för MSU: are att utbyta och utveckla idéer kring den svenska skolan. Under forumet lyftes det och diskuterades förslag om kunskapskrav, ett förstatligande av skolpengen och standardiserande av betygsystem i Europa. Förslaget om kunskapskrav blev dessutom en motion till distriktsstämman 2014. Under forumet talades det även om hur skolans koppling till arbetsmarknaden kan stärkas.

Många av idéerna från forumet användes sedan i arbetet med att ta fram en skolrapport om hur den svenska skolan ska kunna bli ännu bättre. Rapporten låg sedan till grund för MUF Stockholms skolproposition.


23

Nationella aktiviteter och samarbeten

Verksamhetsåret har innefattat en del åtaganden från MSU Stockholm som inneburit nationellt engagemang och samarbeten med andra distrikt. Bland annat har nationella evenemang som rikskonferensen, Fokus 2014 och höstkonferensen besökts av olika företrädare för MSU Stockholm. Dessutom har distriktet samarbetat med andra distrikt under olika händelser. Under en nationell värvardag som ägde rum under hösten beslutade MSU Stockholm och MSU Göteborg sig för att tillsammans nyvärva 200 personer tillsammans. Totalt värvades det 205 medlemmar vilket var en stor succé för distrikten tillsammans.

Sociala medier

Förutom vanliga kampanjer på skolor har kampanjerna på de sociala medierna blivit allt viktigare och kommer att bli ännu viktigare under supervalåret 2014. De sociala medierna, speciellt Facebook, har flitigt används för att kunna kommunicera med organisationens medlemmar. MSU Stockholms Facebook-sida har ständigt uppdaterats med kampanjer, aktiviteter och vad som händer inom Kommittén och MSU-föreningarna. Den 11 januari 2014 hade MSU Stockholms Facebook-sida 349 gilla-markeringar en ökning med 268 procent eller 219 stycken jämfört med den 9 februari 2013. Vi har därmed gått om MSU Skåne och ligger nu bara 25 medlemmar från MSU Göteborg som dock har varit aktiva på Facebook sedan 2010 medan MSU Stockholm gick med 2012.


24

MUF 20+

Styrelsens sammansättning

Vid MUF 20+ årsmöte den 12 mars 2013 valdes följande styrelse:

Ordförande: Sofia Kacim

Vice ordförande: Anna Envall

Ledamöter:

Aras Amin

Fredrik Strömsten

Sandra Wolfhart

Erik Persson

Madeleine Fredelius

Styrelsemöten

Styrelsen har under året skött mestadelen av sin kommunikation via en sms-grupp och Facebook-grupp där beslut har tagits och datum spikats. Utöver det har vi även haft tre protokollförda styrelsemöten sedan förra årsmötet:

2013-03-26

2013-05-08

2013-09-18

Kampanjverksamhet

MUF 20+ har under året kampanjat flitigt och genomfört totalt åtta kampanjer. Sex morgonkampanjer kl.07.30-08.30 och två kvällskampanjer. Under årets har det kampanjats tillsammans med Tensta-Rinkeby moderaterna och Norrmalmsmoderaterna. Kampanjerna har ägt rum på olika platser runt om i staden: T-centralen, Odenplan, Skatteskrapan, Slussen och Gullmarsplan. Se datum nedan.

2013-04-11

2013-04-20

2013-05-02 (två gånger)

2013-05-13


25

2013-05-18

2013-05-28

2013-10-01

After work/talarkväll

After works och talarkvällar är ett av de mest välbesökta och populäraste evenemangen för MUF 20+. Under året har det anordnats fyra AWs på Berns, Escalier och Grappa. Se datum nedan.

2012-05-08, Berns

2013-10-02, Escalier

2013-11-07, Escalier

2013-11-27 Grappa (migrationsminister Tobias Billström)

Provning

Den 27 april anordnades en vinprovning för 20+ som var mycket lyckad och uppskattad.

Grillkväll

För femte året i rad anordnades en grillkväll i Rålambshovsparken. Denna gång den 19 juni med ungefär 40 deltagare. En fullastad bil och hästtransport levererade mat och dryck från Arboga. Tre grillmästare grillade på plats och serverade glada men något frusna deltagare. Likt tidigare år uppskattades grillkvällen av samtliga deltagare, vänner av alliansförbund samt seniora moderater.

20+ Middag

Den 15 november anordnade 20+ en större middag för sina medlemmar på restaurangen Sturecompagniet. Middagen var otroligt uppskattad med många roliga och intressanta tal och en bred blandning av medlemmar.

Företagsbesök

En annan mycket välbesökt återkommande aktivitet är företagsbesök. 20+ har anordnat två företagsbesök under verksamhetsåret. Den första var 23 april på Skanska. Där fick vi träffa och samtala med Christopher Järkeborn, Public Affairs Manager. Under besöket fick deltagarna en djupare insikt om företaget och dess roll I politiska frågor. Den andra var den 26 november på ICA Sveriges huvudkontor. Där fick vi träffa miljöchefen Maria Smith, Elisabeth Due som ansvarar för de näringspolitiska frågorna samt Håkan Sjöstrand marknadschef och med andra ord hjärnan bakom ICA-Stig. Besöket var mycket uppskattat


26

då medlemmarna fick en beskrivning av företagets verksamhet i nuläget, samt hur framtidsvisionerna såg ut.


27

Verksamhetsrevision Undertecknad, av Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms län utsedd verksamhetsrevisor, vill avge följande revisionsberättelse för det gångna verksamhetsåret: Ännu ett framgångsrikt år har passerat för Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms län. Jag vill därför inledningsvis slå fast att det har varit en stor ära att, i egenskap av distriktets verksamhetsrevisor, få följa verksamheten under det gångna året. Speciellt inför ett valår som för vårt ungdomsförbund innebär toppen på verksamhet för att verka för en moderat valseger på EU-, riks-, landstings- och kommunnivå. Det måste nämnas att MUF Stockholms medlemsantal minskade med drygt 1 % 2013 men i ljuset av den medlemsutveckling distriktet haft de senaste 5 åren står organisationen mycket stark. Merparten av Stockholmsdistriktets verksamhetsår har varit en upptakt för den stundande valrörelsen. Här har distriktet gjort en storartad insats med den viktiga kampanjverksamheten och utbildningsverksamheten i form av traditionella kurser som seminarier och talarkvällar, och inte minst de riktigt stora helgutbildningarna med ett hundratal deltagare. Allt detta är viktigt både för att växa som organisation, för att stimulera det idépolitiska arbetet i distriktet samt lägga grunden för en stor skara pålästa och slagkraftiga moderata företrädare. Det är min förhoppning att Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms län även i framtiden ser till att vårda och utveckla sin roll som en stark frihetlig tankesmedja med högt i tak och öppna dörrar. Distriktsstyrelsen har fullgjort det mandat stämman gav dem 2013 på ett utmärkt sätt. Det känns tryggt att MUF Stockholm står så starkt och väl förberett inför det kommande supervalåret. Undertecknad vill med dessa ord, efter att ha följt den löpande verksamheten under året och tagit del av protokoll och aktiviteter, föreslå distriktsstämman bifalla: Att distriktsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för den bedrivna verksamheten under det gångna verksamhetsåret. Stockholm 2014-01-16 Arba Kokalari Verksamhetsrevisor MUF Stockholm


28

Årsbokslut för räkenskapsåret 2013 Finns att tillgå på stämman.

Ekonomisk revisionsberättelse Finns att tillgå på stämman.


29

Propositioner


30

Proposition 1: Medlemsavgifter 2016

Enligt stadgan skall varje distriktsstämma fastställa medlemsavgiften för det andra 1 kalenderåret efter distriktsstämman. Distriktsstyrelsen ser ingen anledning att ha en högre 2 medlemsavgift i MUF Stockholm än i förbundet i övrigt. 3

Avgiften för stödmedlemskap föreslås sättas till 500 kronor för att möjliggöra ett mer aktivt 4 arbete med externfinansiering genom stödmedlemskap. 5

Distriktsstyrelsen föreslår stämman besluta

att1. fastställa distriktets medlemsavgift för 2016 till 0 kronor så att den totala medlemsavgiften blir 40 kronor

att2. fastställa medlemsavgiften för stödmedlemskap för 2016 till 500 kronor.


31

Proposition 2: Arbetsmarknad

Jobben är Moderata ungdomsförbundets viktigaste fråga. Sverige står framförallt inför 1 utmaningen att sysselsätta de unga människor som idag står utanför både arbetslivet och 2 utbildningsväsendet. Nya Moderaterna och Alliansregeringen har gjort mycket för att få fler 3 människor i arbete. Det är i dag lägre kostnader för att anställa unga, mer lönsamt att starta 4 och driva företag, människor får mer pengar kvar i plånboken och många jobb har gått från 5 att vara svarta till att ha istället ha blivit vita. Mycket har gjorts, men väldigt mycket återstår i 6 arbetet för att nå målet om full sysselsättning. 7

Arbetsförmedlingen – jobbtorg 8

Att arbetsförmedlingen inte lever upp till sitt namn är ingen hemlighet. Istället har 9 arbetsförmedlingen många gånger fungerat som ett väntrum för arbetslösa, som slussas 10 mellan olika handläggare, men som alltför sällan leder till sysselsättning. Arbetsförmedling 11 som funktion har en viktig roll i samhället. Framförallt unga som idag står långt ifrån 12 arbetsmarknaden måste ges bättre möjligheter att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. 13 Därför kan det inte bara vara dagens Arbetsförmedlingen som ska ha möjligheten att genom 14 statliga pengar få förmedla jobb. Det gör att möjligheten för varje människa att själv välja 15 arbetsförmedling minskar då konkurrensen hämmas. Ett system med en så kallad ”jobbpeng”, 16 vilket kan liknas vid skolpengen, innebär en summa pengar som varje arbetslös person ska 17 kunna ha med sig och lägga på den arbetsförmedlare som denne tycker passar henne bäst. 18 Jobbpengens storlek bör också anpassas efter hur länge personen varit arbetslös och hur 19 långt ifrån arbetsmarknaden hon står. Arbetsförmedlingen bör fungera mer som en 20 tillsynsmyndighet som ser till att systemet fungerar och följer upp resultaten. 21

Att en arbetsförmedling, som har till uppgift att förmedla jobb till arbetssökande människor, 22 inte är individanpassad är en del av förklaringen till Arbetsförmedlingens låga resultat. 23 Stockholms stad har haft goda erfarenheter av det så kallade Jobbtorg Stockholm. Med 24 Jobbtorg Stockholm har en gemensam ingång till stadens olika arbetsmarknadsinsatser 25 skapats. Verksamheten har ett tydligt fokus: att rusta människor för att ta sig från 26 utanförskap till jobb eller utbildning. Den som kommer till jobbtorgen får en egen coach, 27 som hjälper till att ta fram en planering utifrån hans eller hennes individuella förutsättningar. 28 Detta är ett bra exempel på hur kommunerna runt om i Stockholm kan och bör arbeta för 29 att skapa möjligheter för fler att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt är det ett bevis på 30 att Arbetsförmedlingen inte nödvändigtvis är det enda alternativet för arbetslösa. 31

Kommunalt aktivitetsstöd 32

Ungdomsarbetslösheten är en stor utmaning för Sverige. Alldeles för många unga står 33 utanför arbetsmarknaden och saknar samtidigt högskolebehörighet, då de inte klarat 34 gymnasieskolan. Grunden för en arbetslinje är att möjliggöra för fler människor att komma i 35 arbete. Detta ställer krav på utbildningsväsendet att skola unga och ge den kunskap och 36 erfarenhet som krävs för att kunna möta arbetsmarknaden på rätt sätt. Trots att stora 37 reformer gjorts inom svensk skola de senaste åren, ser vi att många unga idag saknar 38 fullständiga gymnasiebetyg. Här bör större krav ställas på kommunerna att ta ansvar för dess 39


32

unga. Det handlar om att kommuner snabbare och mer effektivt ska uppmärksamma elever 40 som saknar fullständiga gymnasiebetyg och fungera som en sluss; från en avbruten utbildning 41 tillbaka till utbildning eller till annan sysselsättning. Om kommunerna tar sitt ansvar, följer 42 upp, sätter in tidiga insatser, kan problemet med att många unga idag saknar fullständiga 43 gymnasiebetyg minimeras, men också möjliggöra att fler unga kommer in på 44 arbetsmarknaden. Det är ofta första jobbet som är svåras att få. Därefter läggs erfarenheten 45 till och man blir mer attraktiv på arbetsmarknaden. Således är det viktigt att kommunerna tar 46 ett så kallat aktivitetsansvar för att uppmärksamma och hjälpa unga som behöver det stödet. 47 Det är en viktig del i frågan kring ungdomsarbetslösheten. 48

Värnskatten 49

Den så kallade värnskatten infördes 1995 som en tillfällig åtgärd för att lösa problemet med 50 det dåvarande underskottet i statens budget. Moderaterna var då tydlig motståndare till 51 värnskatten med argumentet att tillfälliga skatter tenderar att bli permanenta och inte är ett 52 hållbart system för att bedriva en god ekonomisk politik. Värnskatten blev mycket riktigt 53 kvar efter 90-talets finansiella kris och är i dag en straffskatt på utbildning, risktagande och 54 hårt arbete. Arbetslinjen, som är en grundpelare i Alliansregeringens politik, har varit tydlig 55 med att det ska löna sig att arbeta. Dessutom ska det löna sig att utbilda sig för att skapa 56 möjlighet till ökad karriärmöjlighet. Värnskatten gör det mindre lönsamt att såväl studera 57 som arbeta. Det är dags att nya Moderaterna tar tag i denna fråga och visar att vi aldrig står 58 emot arbetslinjen och att vi alltid står upp för att det ska löna sig att arbeta. 59

Bolagsskatten 60

Sverige är i behov av ett bättre företagsklimat. Ett företagsklimat som möjliggör att fler jobb 61 kan växa fram. Att uppmuntra till företagsamhet genom att göra det enklare och billigare att 62 starta och driva företag har varit en viktig del av Moderaternas politik under en längre tid. 63 Bolagsskatten är en skatt som ger upphov till diskussion och frustration bland landets 64 företagare. Begreppet skatt på skatt på skatt är ett faktum när företag tvingas betala både 65 moms, skatt och arbetsgivaravgifter med mera, för att sedan, när staten tagit det som staten 66 menar är sitt, också bestraffa de företag som faktiskt visar positivt resultat. Detta är inte ett 67 hållbart sätt att bedriva en företagslinje. 68

Bolagsbeskattningen är en på många vis skadlig skatt som slår mot Sveriges företagare. Den 69 motverkar företagens tillväxt och skapar effektivitetsförluster genom att styra företagens 70 handlande. Den stimulerar genom sin komplexitet en mycket lönsam skatteplanering. 71 Dessutom uppkommer snedvridning genom att alla företag av etiska och politiska skäl inte är 72 lika benägna att skatteplanera. Moderaterna och Alliansregeringen har redan två gånger sänkt 73 bolagsskatten sedan 2006. Vi ser de positiva effekterna av att företag skapar fler 74 arbetstillfällen, stärker tillväxten och bidrar till en förstärkt välfärd. Det bör vara 75 ungdomsförbundets men också partiets åsikt att bolagsskatten fortsatt måste sänkas. 76

77


33

Förenkling av skatteregelbördan 78

Generellt hävdar sig Sverige förhållandevis väl vad gäller näringslivsklimat ur ett 79 internationellt perspektiv. Världsbankens årliga sammanställning placerar oss på en 13:e plats 80 när alla bedömningskriterier vägs ihop. När fokus hamnar på den del av företagens 81 administrativa börda som kan härledas till skattelagstiftningen är dock verkligheten en helt 82 annat. Då landar Sverige först på 38:e plats – en placering som vittnar om betydande 83 förbättringspotential. 84

Ett skäl till Sveriges blygsamma internationella position är att skattereglerna är undantagna 85 den förenklingssatsning som initierades av regeringen 2006. Därtill har 500 lagändringar och 86 tillägg implementerats sedan skattereformens införande på 90-talet. 87

Johan Eklund, docent vid Handelshögskolan i Jönköping, har tittat på effekterna av den 88 svenska skatteregelbördan och beräknar att den belastar svenska företag med 33 miljarder 89 kronor i direkta omkostnader varje år. Därutöver har 10 procent nya regler tillkommit 90 sedan regeringsskiftet.1 Världsbankens analys visar även att ett genomsnittligt mindre företag 91 i Sverige lägger 122 timmar om året på skatteadministration medan motsvarande siffra i 92 Schweiz 63 timmar. En skillnad i tidsåtgång som hämmar produktiviteten i befintliga företag 93 och avskräcker ifrån nyetableringar. 94

Vi anser att det ska vara så enkelt som möjligt att driva företag i Sverige och att de 95 regelmässiga bördorna också inom skatteadministrationen ska minimeras. 96

Lägre beskattning av personaloptioner 97

Teknikorienterade och innovationsdrivna företag spelar en allt större roll i världsekonomin. 98 Denna typ av verksamheter är ofta förknippade med ett stort finansieringsbehov, vilket 99 ställer till svårigheter för entreprenörer som saknar eget kapital och inte blir beviljade 100 banklån. 101

Det alternativ som står till buds är att en extern aktör skjuter till de medel som krävs i 102 expansionsfasen. I gengäld ställs naturligtvis krav på ägarandelar. Något som kan hämma 103 entreprenörens motivation till att fortsätta satsa tid och kraft på företaget. Det uppstår alltså 104 en problematik där entreprenören behöver riskvilligt kapital men samtidigt får se kontrollen 105 över verksamheten gå förlorad om en sådan satsning kommer till stånd. 106

Ett sätt att avhjälpa dilemmat är att utfärda så kallade personaloptioner. Det innebär att 107 grundaren och övriga nyckelkompetenser tilldelas optioner, knutna till anställningen, som vid 108 en vidareförsäljning av bolaget eller börsintroduktion kan konverteras till aktier. Aktier som 109 antingen ger ett ägarinflytande i företaget eller kan avyttras med vinst. 110

Detta grepp används med framgång, inte minst i USA, för att säkerställa entreprenörens 111 intresse i att företaget presterar goda resultat och attrahera spjutspetskompetens till 112 verksamheten. Kompetens som ofta återfinns i stora företag med hög lön. Optionerna blir 113 1 Eklund, Johan (2013): Regelbördan, företagsbeskattningen och skatteregelbördan – vad har komplexiteten i skattelagstiftningen för ekonomiska konsekvenser


34

då en morot som lockar nyckelpersoner att överge sina välbetalda jobb – i utbyte mot 114 möjligheten till en rejäl belöning längre fram. Internationell statistik visar att optionsmodellen 115 ökar den andel av BNP som går till att finansiera nya företag och därmed skapar jordmån för 116 fler arbetstillfällen.2 117

I Sverige förekommer dock inte denna typ av upplägg, på grund av en mycket oförmånlig 118 beskattning. Medan entreprenörer i USA, Singapore och Hong Kong betalar mellan 15-20 119 procent i skatt på optionerna är motsvarande skattesats i Sverige 68 procent. Skälet är att 120 aktierna betraktas som inkomst av tjänst och är belagda med både löneskatt och sociala 121 avgifter. En ordning som nästintill utraderar incitamenten till att använda metoden. 122

En förändring av skattesatsen till 25 procent skulle enligt Riksdagens Utredningstjänst belasta 123 statskassan med cirka 130 miljoner kronor. Då tas ingen hänsyn till de förtjänster som 124 reformen för med sig – i form av fler riskkapitalinvesteringar i små företag och de jobb som 125 sannolikt skulle växa fram. Effekter som stärker samhällsekonomin på längre sikt. 126

Vi anser att det är av största vikt att innovativa företag i Sverige får förbättrade 127 finansieringsmöjligheter – det är direkt avgörande för om vi ska kunna konkurrera på en 128 global marknad. 129

Arbetsgivaravgiften för unga 130

Arbetsgivaravgiften för människor under 26 år har sedan valet 2006 varit en betydande fråga 131 inom svensk politik. Alliansregeringen halverade arbetsgivaravgiften för samtliga under 26 år, 132 med argumentet att unga idag har det svårt på arbetsmarknaden att konkurrera med sin 133 korta arbetslivserfarenhet. Då man inte velat tumma på lönen gav man företag en annan typ 134 av morot till företag som anställer unga människor i form av halverade kostnader. År 2013 135 kom nästa satsning i denna riktning för att fortsatt ge företag som anställer unga morötter. 136 Unga under 23 år fick ytterligare en sänkning av arbetsgivaravgiften då dessa bedöms ha det 137 absolut svåras att konkurrera på arbetsmarknaden. 138

Arbetsgivaravgiften är en börda för företagen i Sverige. Då lönen inte ska styras av staten, 139 utan av arbetsmarknadens parter, är en sänkning av denna skatt det verktyg man får använda 140 för att skapa förutsättningar för unga på arbetsmarknaden. En fortsatt sänkning av 141 arbetsgivaravgifterna måste vara ett prioriterat område. Det bör poängteras att dessa 142 sänkningar inte enbart är tillfälliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utan på sikt bör en 143 diskussion kring arbetsgivaravgifternas generella sänkning finnas med på agendan. 144

Erbjudande om UF på samtliga gymnasieskolor 145

Ung Företagsamhet är en partipolitiskt obunden organisation vars verksamhet startade 1980 146 i syfte att genom samverkan med skolor låta företagsamhet ta större plats i det svenska 147 utbildningssystemet. Ett av verktygen för att åstadkomma detta är så kallat UF-företagande, 148 där gymnasieelever under ett år får starta, driva och avveckla ett företag – med andra ord få 149

2 Henrekson, Magnus & Sanadaji Tino (2013): Optionsskatter och entreprenöriellt företagande


35

praktisk erfarenhet av ett företags hela livscykel. Idag är cirka 20 000 gymnasieungdomar och 150 1600 lärare engagerade i UF varje år, varav 4000 elever i Stockholmsregionen. 151

De vetenskapliga uppföljningar som har gjorts av UF:s verksamhet indikerar mycket goda 152 resultat. Forskning påvisar att arbetslösheten bland UF-alumner i genomsnitt är lägre än hos 153 befolkningen i övrigt och att de i större utsträckning får höga inkomster och 154 chefsbefattningar. Samtidigt påvisar forskning att UF-företagare har 20 procent större 155 benägenhet att starta företag senare i livet än andra jämförbara individer och att den inkomst 156 som genereras av företagandet är mellan 7-18 procent högre än hos kontrollgruppen.3 157

En annan studie inom området styrker de ovan beskrivna resultaten och visar att de 158 personer som tidigare drivit UF-företag är 60 procent mer benägna att senare i livet starta 159 aktiebolag. Därtill konstateras att UF-företagarna under en tioårsperiod skapade drygt 43 160 000 arbetstillfällen på årsbasis. 4 161

Regionen är i dagsläget störst i landet med sina 4000 elever men procentuellt intar de en 162 placering i bottenskiktet. Cirka 15 procent av Stockholms gymnasielever driver idag ett UF, 163 medan motsvarande siffra för hela landet är 20 procent. 164

En orsak är att naturvetare och elever med teknisk inriktning i mycket liten utsträckning 165 erbjuds UF, då det svårligen kan införlivas i programmet. Ett dystert faktum med tanke på att 166 just de eleverna sannolikt är bäst lämpade att starta och driva företag mot bakgrund av 167 framtidens teknikbaserade ekonomi och arbetsmarknad. Agebro efterlyser därför att skolor 168 och kommuner tar ett större ansvar för att erbjuda konceptet även på dessa utbildningar. 169

I ljuset av de positiva resultat som UF för med sig är det självklart att möjligheten ska komma 170 fler elever i Stockholms län till del. 171

Med anledning av ovanstående föreslår vi att MUF Stockholms distriktsstämma beslutar:

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att ett system med ”jobbpeng” införs där varje arbetssökande själv får välja arbetsförmedlare,

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att Arbetsförmedlingens uppdrag förändras från att vara en förmedlare av arbete till en renodlad tillsynsmyndighet,

att3. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att fler kommuner i Stockholms län utarbetar ett system likt Jobbtorg Stockholm som på ett individanpassat sätt kan skapa förutsättningar för fler att komma in i arbete,

3 Elert, Niklas & Wennberg, Karl (2013): Effekter av utbildning i entreprenörskap – en långtidsstudie av UF-alumners arbetsmarknadspotential och företagande 4 Wennberg, Karl (2011): Övning ger färdighet? En långtidsuppföljning av UF-företagares entreprenöriella karriärer i Sverige 1990-2007


36

att4. Moderata ungdomsförbund i Stockholm verkar för att fler kommuner tar ett kommunalt aktivitetsansvar för kommunens unga,

att5. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att värnskatten är en straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete samt att verka för att värnskatten avskaffas,

att6. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att bolagsskatten fortsatt sänks,

att7. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för minskad byråkrati och regelförenklingar inom skatteadministrationen för företagare i Sverige,

att8. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att beskattningen av personaloptioner kraftigt sänks i syfte att främja investeringsviljan i innovationsdrivna företag,

att9. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att arbetsgivaravgifterna för unga fortsatt sänks samt

att10. verka för att fler gymnasieelever i Stockholms läns kommuner ska erbjudas möjligheten att driva UF-företag

att11. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm skickar vidare propositionen till Moderaterna i Stockholms stad och läns förbundsstämmor


37

Proposition 3: En modern kunskapsskola

En skola som ger alla elever förutsättningarna att lyckas 1

En god skolgång är avgörande för ungas möjligheter att lyckas i arbetslivet och skapa sig en 2 framtid. 28 procent av de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen idag saknar fullständiga 3 betyg från gymnasiet.5 Det visar hur viktigt det är att ingen elev lämnas i sticket, utan att alla 4 får den hjälp de behöver. Vi ska arbeta för att alla elever kan gå ut gymnasiet med fullständiga 5 betyg. 6

Många faktorer påverkar kostnaden och effektiviteten i undervisningen. En parameter som 7 tyvärr i bland glöms bort och som kan ha stor påverkan på både inlärning för den enskilde 8 och kostnaden för skolan är en elevs behov av särskilt stöd. Om en elev behöver extra 9 timmar med stödlärare kostar det följaktligen extra för skolorna. I många kommuner är de 10 kompensatoriska inslagen i resursfördelningen blygsamma vilket innebär att det blir billigare 11 att utbilda en elev med hög förmåga då denna inte behöver lika mycket resurser för att 12 uppnå bra resultat. 13

Fristående huvudmän kan bestämma var de ska starta skolor. Det innebär att de har en viss 14 möjlighet att fokusera på elever som kostar mindre att utbilda. Det kan leda till att 15 incitamenten för att utbilda elever i behov av särskilt stöd blir lägre än att utbilda de 16 högpresterande. 17

Genom att i högre grad ersätta skolor för de extra kostnader som medförs av att elever har 18 särskilda behov skulle fler fristående huvudmän våga satsa på de elever som har allra svårast 19 för inlärning. En del kommuner har gått i framkant och infört den här typen av system. Ett 20 exempel är Nacka som både har likvärdighetsgaranti och SALSA-peng.6 Det bör vara ett krav 21 i skollagen att alla kommuner ger extra resurser till elever med särskilda behov. 22

Premiera bra lärare 23

Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) som säger att den som senast blev 24 anställd är den som först sägs upp vid en eventuell nedskärning är skadliga. Skolan som 25 arbetsplats är inget undantag. Det finns inte något givet samband mellan att den som arbetat 26 längst som lärare skulle vara den som är bäst på att lära ut. Turordningsreglerna utgör ett 27 hinder för skolor att behålla sina bra lärare. Turordningsreglerna bör tas bort helt från LAS 28 men ett första steg i skolans fall vore att åtminstone göra varje skola till en egen 29 turordningskrets. 30

5 http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Hitta-medarbetare/Nyheter/Nyheter-for-Arbetsgivare/1-25-2013-Fler-jobb-utan-utbildningskrav-behovs.html#.Uqzb5yjrYYA 6 http://www.nacka.se/underwebbar/Anordnare/barnomsorg_utbildning/barnibehovavsarskiltstod/Sidor/Likvärdighetsgarantin.aspx


38

Friskolor är här för att stanna 31

Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm var drivande i införandet av friskolor och har 32 sedan dess alltid försvarat reformen. I den offentliga debatten hörs det ibland röster som 33 beskriver friskolor som onda och som propagerar för ett totalt förbud. Beskrivningen brukar 34 ofta utgå från att friskolor är ägda av kortsiktiga riskkapitalbolag som har låg personaltäthet, 35 sämre resultat och säljs inom en mycket kort tid. Det är inte en korrekt beskrivning. 36 Naturligtvis finns det exempel på friskolor som inte levererar en godtagbar kvalitet, men 37 detsamma gäller även kommunala skolor. 38

Friskolor är skolor som inte är ägda av stat, landsting eller kommun, men som samtidigt är 39 skattefinansierade via skolpengen. De är i stället ägda av exempelvis stiftelser, föreningar 40 eller företag men måste då ha fått tillåtelse från Skolinspektionen och bidra med god 41 kvalitet.7 Friskolor finns för att kunna erbjuda en mångfald av skolor för elever och föräldrar. 42 Alla människor är olika och därför är det naturligt att olika elever vill gå i olika skolor. En 43 elev vill eventuellt rikta in sig på företagande i skolan och kan då välja en friskola, samtidigt 44 som en annan vill måhända kunna planera sitt schema individuellt för att hinna med andra 45 sysslor på fritiden och kan då välja en annan friskola. Med endast kommunala skolor 46 försvinner konkurrensen och valfriheten. 47

Det är av yttersta vikt att Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm fortsätter att stå upp 48 för friskolereformen. Friskolorna behöver bli fler och inte färre runtom i vårt land eftersom 49 de bidrar till en värdefull mångfald av skolor för alla familjer runt i Sverige. Om friskolor 50 förbjuds tar man bort den valmöjligheten från barnen och föräldrarna. För ett parti som tror 51 på att låta individer och familjer själva bestämma över sina liv kan det inte accepteras. 52

Premiera skolor som förbättrar sina resultat 53

Skolor har olika förutsättningar att nå uppsatta kunskapsmål beroende på faktorer som i 54 bland kan vara utanför den egna skolans kontroll. Elevunderlaget är i vissa fall en sådan 55 faktor. Elevernas bakgrund, behov av särskilt stöd och inte minst språkkunskaper är 56 avgörande faktorer. Därför är det ibland svårt att rakt av jämföra skolor och alla skolor kan 57 inte alltid nå samma resultat. Att förbättra sina resultat givet utgångsläget och 58 förutsättningarna måste däremot alltid premieras. Vissa kommuner har prövat olika modeller 59 för detta och det är inte MUF Stockholms roll att fastställa vilken som är bäst. Däremot är 60 det viktigt att i någon form premiera skolor som kan uppvisa inte bara bra resultat, utan 61 goda resultatförbättringar. Det ska löna sig att satsa inte bara på de elever som har det 62 enkelt för sig utan också på dem som är i behov av extra stöd. 63

Lärarutbildningen 64

Allt fler söker sig till lärarutbildningen efter regeringens reformer, vilket är glädjande, men 65 tyvärr är antagningskraven fortfarande för låga. Sverige behöver skickliga och engagerade 66 lärare och därför måste lärarutbildningen stärkas. Om vi vill ha de mesta lärarna måste 67 antagningskraven till lärarutbildningen skärpas. 68

7 http://www.skolverket.se/skolformer


39

Attraktivt läraryrke med konkurrenskraftiga löner 69

Ett stort problem i dag är att många lärare snart går i pension samtidigt som få vill utbilda sig 70 till lärare. Värst är det inom moderna språk och i de naturvetenskapliga ämnena. 71

Jämförs lärarutbildningar i naturvetenskapliga ämnen i grundskolan och gymnasiet (300p, 5år) 72 med en civilingenjörsutbildning (300p, 5 år) så behövs det godkänt i samma ämnen på 73 gymnasienivå. Om vi sedan jämför dessa utbildningars ingångslöner och slutlöner så har en 74 lärare en ingångslön på 23 000 kronor och en slutlön på 33 000 kronor medan en 75 civilingenjör har en ingångslön på 33 000 och slutlön på 58 000. 76

Många väljer bort läraryrket redan från början på grund av den låga lönen. Om nästa 77 generations studenter ska vilja utbilda sig till lärare måste därför snittlönen på läraryrket 78 höjas på sikt. 79

Den 1 juni 2013 träder regeringens satsning på att inrätta karriärtjänster för lärare i kraft. 80 Det medför två nya karriärsteg i form av förstelärare och lektor och reformen innebär att 81 ungefär 10 000 lärare ska kunna göra karriär inom sitt yrke. Förstelärare ska framför allt 82 fortsätta undervisa, men de ska också coacha andra lärare, arbeta med att förbättra 83 undervisningen, vara huvudlärare i ett ämne eller ansvara för lärarstudenter. Lektorer ska 84 också fortsätta att undervisa, men de ska även få tid att sprida sina ämneskunskaper till andra 85 lärare eller bedriva forskning som gynnar undervisningen.8 86

För att göra läraryrket än mer attraktivt bör det införas fler karriärtjänster för lärare, det vill 87 säga fler olika karriärsteg. En statlig satsning på karriärtjänster för lärare skickar en tydlig 88 signal till skolans huvudmän, både kommunala och fristående, att de behöver arbeta mer med 89 lönespridning inom lärarkåren och belöna de lärare som är särskilt skickliga. Förhoppningen 90 är att huvudmännen själva väljer att införa dessa och fler karriärtjänster som ett led i den här 91 reformen. 92

Kombinationsutbildningar samt kompletterande lärarutbildning 93

Det råder stor brist på lärare inom gymnasiet och grundskolans senare del och trösklarna till 94 att utbilda sig till lärare måste sänkas, utan att tumma på kraven. 95

Storbritannien har genomfört ett projekt under en tid som kallas “Teach First”. Projektet går 96 ut på att studenter som studerat andra program än lärarprogrammet kan komplettera sin 97 utbildning med en lärarexamen. Det gör de efter att ha läst klart sin utbildning under två år 98 läser in en lärarexamen. Detta har visat sig vara uppskattat och är nu en av Storbritanniens 99 mer attraktiva utbildningar.9 100

I Sverige finns det liknande system och bland annat på KTH samt Chalmers finns en mycket 101 attraktiv lärarutbildning inom gymnasieskolan och de naturvetenskapliga ämnena. 102 Utbildningen är en kombinationsutbildning där studerande får en examen både som 103 civilingenjör och lärare. Programmet har visat sig vara attraktivt, både av sökande men även 104 av näringsliv. Lärare med djupgående teknisk utbildning är idealiskt för gymnasieskolan och 105

8 http://www.regeringen.se/sb/d/15615/a/200035 9 http://www.teachfirst.org.uk/


40

civilingenjörer med pedagogisk och kommunikativ kompetens är mycket eftertraktade. Med 106 olika kombinationsutbildningar kan en bredare och djupare kompetens uppnås bland lärarna. 107 De elever som dessa lär ut till kan dessutom få mer djupgående kunskaper samt närmare 108 kontakter med arbetslivet. 109

IT-plattform för stärkt fritt skolval 110

Valet av skola är ett avgörande beslut för elever och föräldrar. I dag upplever många att det 111 är svårt att välja bland den mångfald av aktörer som finns på grund av bristande information. 112 Kunskap om alternativen är avgörande för att kunna fatta rätt beslut. I dag utvecklas flera 113 olika plattformar som syftar till att underlätta ett informerat val, men dessa plattformar och 114 nya måste fortsätta att utvecklas. De som finns är inte tillräckligt avancerade eller tillräckligt 115 kända bland elever och föräldrar. Det är viktigt att all den värdefulla information som 116 Skolverket och Skolinspektionen har samlas på ett ställe. Det behövs en samlad plattform 117 som sammanställer relevant information om Sveriges skolor på ett enkelt och 118 lättöverskådligt sätt för att ge elever och föräldrar möjlighet att välja den skola som passar 119 eleven bäst. Sådan relevant information kan exempelvis vara skolans betygsresultat, hur 120 många av eleverna som efter utbildningen får jobb eller fortsätter att studera, lärartäthet och 121 så kallad nöjd kund-index. 122

Distansundervisning online 123

I många kommuner är elevunderlaget för litet för att flera skolor ska startas, vilket leder till 124 att valfriheten begränsas och alla elever hänvisas till en och samma skola. Här är online-125 baserad distansundervisning en viktig möjlighet för att skapa valfrihet ändå. Det är i dag 126 väldigt svårt för en skola att erbjuda sina elever en kurs där undervisningen sker via nätet. 127 Som boende på en liten ort är man utelämnad till det snäva utbud av kurser och program 128 som erbjuds av den lokala gymnasieskolan. Det är ett tydligt exempel på hur politiker 129 förhindrar innovation. Genom att göra det enklare med undervisning online skulle elever få 130 fler valmöjligheter och särskilt för elever i små orter som helt saknar alternativ är det 131 avgörande. Elever landet över kan få möjlighet att välja den skolan som passar dem bäst och 132 de bästa lärarna kan nå ut till fler. Förhoppningsvis kan även distansundervisning online öppna 133 upp för stora produktivitetsförbättringar. 134

Med anledning av ovanstående föreslås stämman besluta

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för ett lagkrav om mer resurser till elever med särskilda behov,

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att varje skola ska bli en egen turordningskrets till dess att turordningsreglerna helt avskaffas,

att3. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att fler friskolor startas,

att4. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att skolor som lyckas höja sina resultat ska premieras,


41

att5. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att kraven för att bli antagen till lärarutbildningen höjs,

att6. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för konkurrenskraftiga lärarlöner för att fler ska välja att söka sig till läraryrket,

att7. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att skolor inför fler karriärtjänster och en större lönespridning bland lärare,

att8. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för fler kombinationsutbildningar med lärarbehörighet,

att9. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att skapa en kompletterande lärarutbildning för studenter med relevant kandidatexamen,

att10. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för en nationell IT-plattform som jämför samtliga Sveriges skolor efter skolornas resultat,

att11. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att i större utsträckning tillåta distansundervisning samt

att12. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm skickar vidare propositionen till Moderaterna i Stockholms stad och läns förbundsstämmor.


42

Proposition 4: Högre Utbildning för fler i arbete

Sverige behöver fler människor med en högre utbildning så att vi kan ta oss an vårt lands 1 framtidsutmaningar, jobben kan bli fler och så vi kan klara av att möta den ökade 2 internationella konkurrensen. Att vi har en högre utbildning av hög kvalitet är således både 3 en vinst för den enskilde och helt nödvändigt för samhället i stort. Sverige ska erbjuda en 4 högre utbildning och forskning av hög kvalitet där studenter samt våra högskolor och 5 universitet har ett större inflytande än politiker, där studenterna tar sig igenom sina studier 6 under en rimlig tid och där utbildningen leder till ett studierelevant jobb efter det att 7 studierna är avslutade. 8

Större frihet för högskolorna och universiteten att utforma sina 9 antagningsprocesser 10

Vilka urvalsgrunder som högskolor och universitet använder sig av i sina antagningsprocesser 11 regleras idag av högskoleverket. Där står att en tredjedel ska antas på sina gymnasiebetyg, en 12 tredjedel på högskoleprovet och en tredjedel på ett sätt som de högre läroverken själva 13 förfogar över. En följd av detta blir att studenter antas på gamla teoretiska meriter och inte 14 baserat på hur lämpade dessa är för den framtida arbetsmarknaden. Vi anser att universitet 15 och högskolor i högre utsträckning själva borde få utforma sina antagningsprocesser, 16 förbehållet att dessa antagningsprocesser är relevanta för utbildningen och det framtida 17 yrket, att de inte bryter mot svensk lag eller missgynnar några socioekonomiska grupper. 18 Detta skulle kunna medföra att de studenter som är bäst lämpade att klara av utbildningen 19 och det framtida arbetet blir antagna. 20

Fyra förslag om högre studier som leder till arbete 21

Svenskt Näringsliv rapport ”Samverkan ger kvalificerade jobb och nöjdare studenter”10 visar 22 att enbart 67 % av Sveriges nyexaminerade akademiker arbetar med något som de anser 23 matchar deras kompetens. Utifrån denna rapport innebär det att över 30 % av Sveriges 24 högutbildade anser att de har ett arbete som de kunde fått före sin utbildning. Var tredje 25 student uppger att de är rädda för att bli arbetslösa efter sina studier och vissa av att de 26 fortsatt att studera längre än nödvändigt av denna anledning. Att vi idag har en stor andel av 27 vår högutbildade befolkning som antingen är arbetslösa, får underkvalificerade jobb eller 28 studerar längre än nödvändigt är ett slöseri både för den enskilde studenten och för 29 samhället är stort. Det är ett samhällsproblem som vi som politiskt ungdomsförbund 30 behöver hitta lösningar på. 31

Samtidigt som studenter uppfattar det som svårt att hitta kvalificerade anställningar upplever 32 arbetsgivarna svårigheter att hitta kvalificerade akademiker i sina rekryteringsprocesser11, 12. 33 De upplever att en student som har rätt utbildning ofta saknar rätt arbetslivserfarenhet. I 34 valet mellan en nyexaminerad akademiker med rätt utbildning och en nyexaminerad 35

10 Svenskt Näringsliv, Samverkan ger kvalificerade jobb och nöjdare studenter, 2012. 11 Svenskt Näringsliv, Samverkan ger kvalificerade jobb och nöjdare studenter, 2012 12 Svenskt Näringsliv, Missmatch, 2011


43

akademiker med en utbildning och rätt arbetslivserfarenhet, så faller valet på den senare. Att 36 arbetsgivarna upplever detta är inte förvånande då en undersökning från Svenskt näringsliv 37 visar att så mycket som var fjärde student helt saknar kontakt med näringslivet och sin 38 framtida arbetsmarknad under hela sin utbildning13. För att komma tillrätta med detta 39 behöver vi föra en politik för högre utbildning som sänker trösklarna mellan universitetet 40 och näringslivet och vi presenterar fyra konkreta förslag för hur vi kan göra detta. 41

1. Ta bort hinder för att arbeta vid sidan av studierna 42

För det första behöver vi ta bort alla hinder för att arbeta vid sidan av studierna. Under sina 43 två mandatperioder har Alliansregeringen höjt fribeloppet med 60 000 kronor vilket är ett 44 steg på vägen, men inte tillräckligt. Politiker ska inte reglera hur mycket studenter får arbeta 45 vid sidan av sina studier. Alla studenter är olika och beroende på sin utbildning har de olika 46 förutsättningar och motivation att arbeta. Att arbeta vid sidan av sina studier ger studenter 47 en fot in på sin framtida arbetsmarknad, referenser och ett välbehövligt tillskott i en tajt 48 studentekonomi. Detta ska uppmuntras och inte försvåras. Därför vill vi avskaffa fribeloppet 49 på lånedelen i studiemedlen. 50

2. Ökad koppling mellan högskolor och universitet och näringsliv 51

Att öka kopplingen mellan universiteten, högskolorna och näringslivet är av stor betydelse 52 för att studenterna ska komma i kontakt med sin framtida arbetsmarknad. Ett flertal 53 undersökningar under de senaste sex åren som genomförts av Svenskt Näringsliv visar att 54 om samverkan mellan utbildningen och näringslivet varit god nära halveras risken för att 55 studenten ska bli arbetslös efter studierna. Undersökningarna menar också att studenter 56 som deltagit i exempelvis mentorskapsprogram, fadderföretag, gjort praktik eller genomfört 57 projektarbeten hos arbetsgivaren statistiskt sett får jobb snabbare efter studierna, får mer 58 kvalificerade jobb än sina klasskamrater och högre lön. Denna koppling är särskilt viktig för 59 studenter med sämre kontaktnät, som akademiker med icke-akademisk eller utländsk 60 bakgrund, som idag är de akademiker med högst arbetslöshet. Tillgången till denna typ av 61 näringslivsanknytning varierar mellan högskolorna och universiteten. Då statistik visar att 62 denna koppling mellan studenter och näringsliv är så nära knutet till ifall denne senare får ett 63 arbete vill vi verka för att ett närmare samarbete med näringslivet införs i högre utsträckning 64 på fler högskolor och universitet än vad som är fallet i dagsläget.14 65

3. Ökad koppling till den framtida arbetsmarknaden genom praktik 66

Idag skiljer sig möjligheten till praktik mycket åt mellan läroverken och utbildningarna vilket 67 även ger ett möjligt avtryck i arbetslöshetsstatistiken. Medan arbetslösheten bland 68 nyexaminerade inom hälso- och sjukvård, vars utbildning innehåller en mycket stor andel 69

13 Debattartikel av rapportförfattarna från TCO, Svenskt Näringsliv och Tria. http://www.unt.se/debatt/studenter-saknar-jobbkontakter-1052931.aspx 14 Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet för bättre matchning och fler jobb, Så rustar vi studenter för ett modernt arbetsliv, 2013. Svenskt Näringsliv, Resultat från samtliga årliga rapporter ”Högskolekvalitet” de senaste sex åren. 2007-2013.


44

praktik, ligger på låga 1,4 procent är motsvarande siffra för nyexaminerade inom humaniora, 70 som ofta helt saknar praktik, nära 4 procent.15 Det är rimligt att tro att praktik som en del i 71 att öka arbetsmarknadskopplingen under studierna skulle kunna minska arbetslösheten bland 72 nyexaminerade akademiker. Men det är inte politiker som ska bestämma över utformningen 73 av universiteten och högskolornas utbildningar eller i vilken grad som studenter väljer att 74 praktisera under sin utbildning. Därför bör inte praktik vara obligatoriskt på alla utbildningar, 75 men möjligheten bör finnas i större utsträckning. Idag finns möjligheten för samtliga 76 studenter att söka kursen ”Yrkesvägledd praktik” under en termin. Kursen går att söka för 77 alla som klarat av minst en kurs på C-nivå antingen genom ett studieuppehåll eller efter det 78 att studierna är avslutade. Båda alternativen innebär att studierna förlängs ett halvår 79 eftersom denna kurs inte går att tillgodoräkna sig poängmässigt till alla examina. Att behöva 80 leva på CSN ett halvår längre än nödvändigt kan uppfattas som ett stort steg för studenter 81 vilket gör att många väljer att inte söka denna efter sin examen. Det är heller inte önskvärt 82 att studenter stannar kvar ett halvår längre än nödvändigt i studier istället för att ta sig ut på 83 arbetsmarknaden. 84

Ett alternativ för att göra det lättare för studenter att praktisera under sina studier skulle 85 därför vara att även göra denna kurs tillgänglig som en sommarkurs i större utsträckning. 86 Idag har studierna tre månaders sommaruppehåll där studenter ska arbeta och 87 professorerna ska forska. Tyvärr innebär detta oftast att studenter antingen går arbetslösa, 88 arbetar med ett för studierna icke-relevant arbete eller studerar det som kommit att kallas 89 ”Harry Potter”-kurser för att få CSN. Om studenterna får möjlighet att söka yrkesvägledd 90 praktik även under sommarmånaderna skulle de kunna använda dessa tre månader att istället 91 praktisera inom sin framtida bransch och få in en fot på arbetsmarknaden. Denna möjlighet 92 finns idag på ett fåtal universitet och högskolor. Då dessa kurser är förlagda på en arbetsplats 93 blir det inga ökade kostnader för läroverken och kommer inte emellan professorernas rätt 94 till semester och bedrivande av forskning, vilket ofta är invändningen mot införande av fler 95 relevanta sommarkurser. 96

4. Studentmedarbetare 97

Ett studentmedarbetarskap innebär att ett företag anställer en student från en teoretisk 98 utbildning för att arbeta cirka 10-15 timmar i veckan för ungefär två tredjedelar av den lön 99 som de får efter examen. I Danmark visar statistik att så många som 30 procent av 100 studentmedarbetarna fått sina första arbeten innan de tagit examen, att de avslutar sina 101 studier under kortare tid och i genomsnitt får en högre lön än sina studiekamrater. 102 Studentmedarbetarskap skulle därmed kunna bidra till att lösa tre av tidigare angivna 103 problem inom svensk utbildning idag; att företag upplever det svårt att hitta kvalificerad 104 arbetskraft, att studenter upplever det svårt att hitta ett kvalificerat arbete och att allt för 105 många studenter studerar under för lång tid. De juridiska förutsättningarna för 106 studentmedarbetarskap finns redan idag men trots detta används det inte i så stor 107 utsträckning. En bidragande orsak till detta kan vara att dagens kollektivavtal innehåller 108

15 Saco, Arbetsmarknaden för unga akademiker Tabell 1, Thomas Ljunglöf och Eva Oscarsson, 2012.


45

begräsningar kring hur många visstidsanställda ett företag får anställa, men det kan också 109 bero på okunskap hos företag och studenter om fördelarna eller att systemet ännu inte är 110 tillräckligt etablerat i Sverige idag.16 111

En snabbare genomströmning i studierna 112

I ett samhälle där vi i framtiden har en utmaning med en åldrande befolkning behöver vi 113 arbeta högre upp i åldrarna och snabbare få ut ungdomar på arbetsmarknaden. 114 Genomsnittsåldern för en examen och ett arbete som är relevant för utbildningen är i 115 Sverige 29 år vilket är, bortsätt från Island, högst i hela OECD17. Enligt rapporter från 116 Svenskt Näringsliv uppger vissa studenter att de studerar längre än nödvändigt eftersom de 117 är rädda för att bli arbetslösa. Våra förslag för hur studier ska leda till ett arbete sänker 118 trösklarna för studenterna att komma in på arbetsmarknaden i tid. Utöver att ta bort hinder 119 behöver vi öka incitamenten. Ett sätt kan vara att skriva av hela eller delar av studieskulden 120 för de studenter som snabbt blir klara med sina studier. 2011 genomförde regeringen 121 långtidsutredningen där förslag lades fram att de studenter som tar sin kandidatexamen vid 122 23 års ålder skulle få hela studielånet avskrivet, de studenter som tar sin examen vid 24 års 123 ålder tre fjärdedelar av studieskulden avskriven, 25 års ålder halva studieskulden avskriven 124 och de studenter som tog examen vid 26 års ålder skulle få en fjärdedel av studielånen 125 avskrivna. Detta är en väg att gå. En annan väg är att dem som tar sin examen inom den tid 126 som utbildningen är avsedd att ta, exempelvis tre år för en kandidatexamen, får delar av 127 studieskulden avskriven om det inte finns synnerliga skäl till att studierna drar ut på tiden. 128 Detta då huvudsaken inte är vilken ålder man tar examen i utan hur lång tid man stannar 129 kvar i studier. 130

Fria högskolor och universitet med en utbildning av hög kvalitet 131

Under de senaste åren har det slagits fast att den politiska styrningen av svenska högskolor 132 och universitet bör minska och att lärosätena bör ges ett ökat självbestämmande över sin 133 verksamhet. Med bakgrund av detta presenterade alliansregeringen tidigare i år ett förslag 134 om att möjligheten att skapa högskolestiftelser skulle föras in i stiftelselagen. Grundtanken i 135 införandet av högskolestiftelse i stiftelselagen är att ge de högre läroverken ökad 136 handlingsfrihet, en större ekonomisk och juridisk frihet och att kunna erbjuda forskning och 137 utbildning på en internationellt hög nivå. En högskolestiftelse utgör en egen juridisk person 138 som kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter på samma sätt som andra juridiska 139 personer. De kan också ta emot donationer, äga bolag och bygga upp egna ekonomiska 140 medel och tillgångar. De blir dock inte helt fristående utan behöver fortfarande gå under de 141 riktlinjer svenska staten bestämmer för hur utbildning ska bedrivas. All verksamhet som 142 bedrivs av högskolestiftelser, även den som inte direkt finansernas av staten, ska bedrivas på 143

16 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/facken-hindrar-unga-studenter-fran-att-komma-i-arbete_8198976.svd Svenskt Näringsliv, Första steget ut – Studentmedarbetare på svenska arbetsmarknaden, 2011. 17 Uusitalo, Roope, Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder, bilaga 3 till SOU 2011:11, s. 173-176, 179


46

ett sådant sätt att åtagandet till staten inte riskeras. Kärnuppgifterna är med andra ord de 144 samma oavsett verksamhetsform. 145

Tanken var att reformen skulle träda i kraft 1 juli 2014, men efter sommarens massiva 146 protester tog regeringen tillbaka frågan för vidare utredning. Motiveringen var att man bland 147 annat behövde utreda frågor vidare som rör studenters rättigheter, konsekvenser för 148 anställda, möjligheten att ansvara för studentlägenheter samt reglerna kring stiftelsernas 149 ekonomiska redovisning till staten. 150

Att regeringen tar ansvar nog att inte införa en reform innan alla fakta är på bordet är 151 mycket positivt och inte något som skall stressas fram. Det ä viktigt att komma ihåg att med 152 reformen tvingas inte lärosatserna att införa stiftelseformen utan de ges möjligheten till det. 153 Hittills har tre läroverk uttryckt intresse för detta, KTH, KI och Lunds Universitet, och Jan 154 Björklund menar att detta troligen bara kommer bli aktuellt för våra tio största universitet. 155 Vi kommer därför inte tvinga högre läroverk till en ändrad styrningsform och den kommer 156 inte att konkurrera ut dagens system. Internationellt sätt är det ovanligt att högre utbildning 157 och forskning bedrivs med så många begränsningar i handlingsutrymmet som är fallet i 158 Sverige. Flera av våra högskolor och universitet har uttryckt problem i det internationella 159 samarbetet, inte minst på EU-nivå där både företag och offentlig sektor tecknaravtal. Det har 160 varit ett problem då högre läroverk i Sverige inte får teckna avtal idag, något som 161 högskolestiftelsereformen skulle kunna komma tillrätta med samtidigt som det ökar vår 162 konkurrenskraft. 163

Internationella studenter 164

Hösten 2011 infördes studieavgifter i Sverige vilket innebär att utländska studenter från 165 tredjeland, utanför EU/EES-området eller Schweiz och som inte innefattas av ett 166 studentutbytesprogram, ska betala en studieavgift. Utgångspunkten var att Sverige ska 167 konkurrera med en utbildning av hög kvalitet och inte gratis utbildning. Det är därför av 168 yttersta vikt att vi tar tillvara på de internationella studenter som kommer hit och studerar 169 och även vill stanna kvar och arbeta i vårt land. Dessa kan bidra till det svenska samhället och 170 näringslivet både med sin kunskap och sina erfarenheter. 171

I nuläget är prognoserna för att få ett uppehållstillstånd goda men när det gäller att söka 172 arbete ser möjligheterna problematiskt ut. Internationella studenter som önskar söka arbete 173 efter sina studier får problem; för det första är deras uppehållstillstånd endast giltigt fram till 174 dess att studierna är avslutade vilket betyder att en internationell student måste hinna få ett 175 arbete i Sverige innan den ens har avslutat sina studier. Annars måste studenten åka tillbaka 176 till sitt hemland och söka arbete därifrån. Med tanke på bland annat arbetsintervjuer är det 177 problematiskt. För det andra, om studenten får arbete tvingas han eller hon vänta på ett 178 arbetstillstånd nästan ett år. Sverige behöver en välutbildad arbetskraft. För att kunna 179 attrahera internationella studenter till svenska högskolor och universitet krävs det ett 180 förändrat regelverk som gör det möjligt att stanna här efter examen medan de söker arbete. 181 Eftersom uppehållstillstånd för studier inte ger några rättigheter så som rätt till bidrag finns 182 det ingen risk att personer stannar kvar av den anledningen. Ett temporärt uppehållstillstånd 183


47

om sex månader för internationella studenter efter avslutade studier skulle gynna både 184 Sverige och de själva vilket också föreslås i den statliga utredningen SOU 2011:282: 185

”Kommittén föreslår vidare att internationella studenter ska kunna stanna i Sverige under 186 sex månader efter avslutade studier för att kunna hitta ett förvärvsarbete här. Om de hittar 187 ett arbete i Sverige kan de dels bidra till den svenska arbetsmarknaden, dels komplettera sin 188 utbildning med arbetserfarenhet vilket kan ha betydelse vid ett framtida eventuellt 189 återvändande till ursprungslandet.” 190


att1. MUF Stockholm uttalar att universiteten och högskolorna ska få ett större självbestämmande över sina antagningsprocesser,

att2. MUF Stockholm verkar för att fribeloppet på lånedelen avskaffas,

att3. MUF Stockholm uttalar att universitet och högskolor bör ha ett närmare samarbete med näringslivet,

att4. MUF Stockholm verkar för att yrkesvägledd praktik bör erbjudas på fler högskolor och universitet även under sommarmånaderna,

att5. MUF Stockholm verkar för att regelverket kring studentmedarbetare förenklas,

att6. MUF Stockholm uttalar att studentmedarbetare bör bli en mer etablerad anställningsform i Sverige,

att7. MUF Stockholm verkar för att incitamenten för genomströmningen i den högre utbildningen ökar,

att8. MUF Stockholm uttalar att vi ställer oss bakom högskolestiftelser som organisationsform,

att9. MUF Stockholm verkar för att internationella studenter ska ges möjlighet att, genom ett tillfälligt uppehållstillstånd, stanna kvar i Sverige under sex månader efter avslutade studier i syfte att söka arbete eller praktik samt

att10. MUF Stockholm verkar för att internationella studenter som erhåller ett arbete under studietiden, eller senast sex månader efter avslutade studier eller praktik, ska ges möjlighet att söka arbetstillstånd utan att behöva lämna Sverige.

MUF Stockholm !Handlingar till distriktsstämman 2014

Proposition 5: Vision Stockholm

Stockholm är en snabbt växande huvudstad. Varje år väljer tusentals människor att flytta hit i 1 strävan efter ett bättre liv. Många kommer hit för att studera och andra kanske ska ta sitt 2 första steg ut på arbetsmarknaden. De flesta har troligen höga förväntningar på Stockholm 3 och det är vår uppgift att se till att alla människor får goda förutsättningar att nå sina 4 drömmar här. 5

För att Stockholm ska vara en attraktiv region för unga är några faktorer särskilt viktiga. 6 Bostadsbristen i länet är akut – vi behöver omedelbara åtgärder som gör det enklare att 7 bygga för att få fler bostäder. Vi måste också förbättra förbindelserna mellan Stockholms alla 8 delar i form av både kollektivtrafik och bil- och cykelvägar. Ytterligare en utmaning är att den 9 psykiska ohälsan växer bland unga. Vi ska se till att alla som mår dåligt får rätt hjälp i tid, inte 10 minst i skolhälsovården och psykiatrin. 11

Med anledning av ovanstående har MUF Stockholm valt att särskilt fokusera på dessa tre 12 områden när vi stakar ut vår vision för Stockholm. Vår strävan är mot ett Stockholm med en 13 rörligare bostadsmarknad, en utbyggd kollektivtrafik och en god psykisk hälsa bland unga. 14

Bostadsmarknad 15

Stockholms bostadsmarknad präglas av krångliga regler och byråkrati som sätter käppar i 16 hjulet för ett ökat byggande. En för stor regelbörda leder till att företag bedömer det som 17 mindre lönsamt att bygga. Det slår särskilt hårt mot de bostäder som redan byggs med små 18 marginaler som studentlägenheter och hyresrätter. 19

Ett exempel på regelkrångel är olika kommuners egna tekniska särkrav vid planering av nya 20 bostäder. Det innebär att kommuner själva adderar till regelbördan genom särskilda krav på 21 hur bostäderna som byggs just i deras kommun ska se ut. Byggkravsutredningen har 22 konstaterat att kostnaden för nya bostäder ökat med 10-15 procent som en följd av de 23 särkrav som olika kommuner ställer utöver de nationella byggnormerna18. Vi vill se enhetliga 24 byggnormer i hela länet så att byggandet kan ske mer effektivt och vill därför avskaffa 25 kommuners möjlighet att införa egna alltför långtgående tekniska särkrav vid byggande. 26

Det är viktigt att vi strävar efter ett effektiviserande av byggandet för att minska tiden ifrån 27 idé till spadtag och inflyttning. För att nå dit krävs att både handläggningen av bygglov och 28 överklagandeprocesessen sker snabbare. Ett sätt är att ta bort länsstyrelsen som prövande 29 instans vid överklagan av detaljplaner och bygglov. De överklaganden som ändå förekommer 30 skulle då hamna direkt i mark- och miljödomstolen istället för att först prövas av 31 länsstyrelsen för att sedan ändå överklagas till den högre instansen. 32

Vi behöver även öppna upp för att bygga på höjden på fler platser i Stockholm. För att kunna 33 matcha den inflyttning som finns till vår stad behöver vi använda våra ytor mer effektivt och 34 det kan vi bland annat göra genom att tillåta fler höga byggnader. Många städer i världen har 35

18 http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/205532


49

en hög stadskärna med skyskrapor som omringas av lägre hus och bostadsområden. 36 Stockholm behöver inte se ut så utan skulle lika gärna kunna se ut precis tvärt om. Vi 37 behöver inte bygga skyskrapor i city utan kan bygga höga hus runt om stadskärnan. På så sätt 38 förstörs heller inte den historiska ”skyline” som många värnar om i Stockholms innerstad. 39

Skönhetsrådets enda uppgift är i dag att ha stilistiska invändningar på detaljplaner och 40 bygglovsärenden. Det är en kommunal instans vars ända syfte är att sätta käppar i hjulet för 41 byggande och således ett slöseri med skattepengar. Att skönhetsrådet fortfarande finns är 42 löjeväckande och instansen bör avskaffas omedelbart. 43

Kollektivtrafik och Cykling 44

Alliansen med Moderaterna i spetsen har nyligen skrivit på för en utbyggnad av tunnelbanan. 45 Uppgörelsen är nödvändig för att tillgodose det behov som finns idag. Problemet är dock att 46 det kommer dröja minst till år 2025 innan utbyggnaden är färdigställd. Om vi ska se till 47 behovet även de kommande åren måste vi tänkta steget längre och redan nu arbeta för en 48 ytterligare förlängning av tunnelbanan även till Täby och andra potentiella områden. 49

För att Stockholm ska kunna fortsätta utvecklas och göra framsteg är det viktigt att 50 människor kan röra sig enkelt inte bara inom länet, utan även till och från länet. Vi måste 51 därför förbättra förbindelserna till de kringliggande länen. Då vi ser att vår 52 arbetsmarknadsregion växer och fler pendlar längre avstånd behöver vi förlänga 53 pendeltågslinjerna. 54

Idag tvingas alltför många människor passera Stockholms Centralstation för att kunna resa 55 vidare till en annan del av staden eller länet. Det skapar trängsel och långa restider. Med fler 56 lokala anknytningspunkter som exempelvis Årstaberg skulle man kunna sprida ut rusningen 57 morgon- och kvällstid samtidigt som restiden skulle minska för många pendlare. Därför vill 58 vi se fler anknytningspunkter där resenärer kan byta mellan bussar, tunnelbana och 59 pendeltåg. Tvärförbindelserna i Stockholm måste också bli bättre och de måste bli fler. 60

Om vi ska vara en modern och levande storstad behöver vi inte bara fler linjer utan även 61 mer tillgänglig kollektivtrafik. Människor som arbetar under obekväma arbetstider måste 62 kunna ta sig tryggt både till och från jobbet. Att kollektivtrafiken fungerar dygnet runt är 63 också viktigt för alla ungdomar som är ute sent på kvällarna och sedan har svårt att ta sig 64 hem. Människor måste kunna förlita sig på kollektivtrafiken oavsett tid på dygnet och därför 65 vill vi se att pendeltågen och tunnelbanan går dygnet runt alla dagar i veckan. 66

Att ta cykeln till jobbet, mataffären eller fritidsaktiviteten är både miljövänligt och smidigt. 67 Samtidigt frigör det kapacitet i kollektivtrafiken om fler cyklar. Vi måste våga stå upp för 68 cyklisterna och kräva bättre förutsättningar för att fler ska ta cykeln till jobbet. Idag finns 69 många vägar i Stockholm där man är utsatt som cyklist. Vi behöver fler cykelvägar i länet 70 som är säkra och tydligt markerade. Det är också viktigt att det finns fler cykelparkeringar i 71 innerstaden och att fler infartsparkeringar skapas också för cyklar och inte bara för bilar. 72

73


50

Psykisk Ohälsa 74

Den psykiska ohälsan är idag ett växande samhällsproblem. En av fyra ungdomar mellan 16 75 och 18 år har haft problem relaterade till psykisk ohälsa.19 Antalet unga som upplevde att de 76 kände sig deppiga och nedstämda steg mellan 2004 och 2011.20 Den psykiska ohälsan har 77 ökat kraftigt sedan 1980-talet och även om en liten inbromsning gjorts de senaste åren 78 kvarstår en stor utmaning. De senaste åren har antalet unga som använder antidepressiva 79 läkemedel gått från cirka 3 procent till över 5 procent21. Enligt socialstyrelsens rapport 2012 80 har uppskattningsvis mellan 20 procent och 40 procent av vår befolkning lidit av någon form 81 av psykisk ohälsa. Det kan innebära allt från depression, schizofreni och andra diagnoser till 82 humörsvängningar och känslor som påverkar det normala och vardagliga välbefinnandet. 83

Det är svårt att hitta en generell lösning för den psykiska ohälsan då de bakomliggande 84 orsakerna är individuella. Vad vi vet är att den psykiska ohälsan hos unga ökar, och att 85 resurserna inom psykiatrin inte ökar i motsvarande takt. Det finns ingen politisk 86 mirakellösning på problemet men däremot en hel del områden vi kan bli bättre på. 87

När en person mår dåligt är det helt avgörande att hjälpen kommer i tid. I Stockholm får de 88 allra flesta tid hos barn- och ungdomspsykiatrin först efter några veckor, med ett uppsatt mål 89 om maximal väntetid på 30 dagar. Tidsgräns för väntetid finns alltså redan, men den uppfylls 90 sällan. Att få tid hos BUP bygger också på vårdnadshavarens medgivande, vilket i vissa fall kan 91 bli problematiskt. 92

Trösklarna för att söka hjälp måste sänkas och vi har mycket att lära av de ideella 93 organisationer som finns i branschen. BRIS är ett exempel som driver ett fantastiskt arbete 94 via sin hjälptelefon. För att öka tillgängligheten till hjälp vill vi att fler ungdomsmottagningar 95 arbetar med drop in-verksamhet för kuratorssamtal. Vi måste även ställa krav på Stockholms 96 skolor när det gäller tillgängliga kuratorer. I dag har nästan alla skolor kuratorer endast på 97 deltid. De skolor som inte kan erbjuda elever en kurator på heltid kan i stället ha bättre 98 samarbeten med ungdomsmottagningar och kuratorer via nätet. Oavsett hur lösningarna ser 99 ut är det viktigt att hjälpen finns där när den behövs. 100

Ungdomar lever en allt större del av sina liv online. Stiftelser och fristående organisationer 101 som BUP och Tjejzonen har de senaste åren legat i framkant när det kommer till hjälp och 102 motverkan av psykisk ohälsa via nätet. År 2012 stod de digitala stödkanalerna på BRIS (chatt 103 och mejl) för hela 55 procent av den sammanlagda stödkontakterna22. Detta var en ökning 104 med hela 7 procent från året innan. Vi ser hur allt fler väljer att söka stöd via nätet och här 105 måste vården hänga med i utvecklingen. Det är ett naturligt steg att även BUP finns tillgänglig 106 på nätet för unga som behöver stöd. Även skolkuratorer ska finnas tillgängliga online för att 107 snabbt kunna hjälpa elever som mår dåligt. 108

19 Rapport OECD genomförde våren 2013 20 Stockholms stads elevhälsorapport 2012 21 Ungdomsstyrelsens rapport ”Ung idag 2012” 22 BRIS rapport 2013. s19 samt 34-36


51


att1. MUF Stockholm verkar för att begränsa kommuners möjlighet att ställa egna särkrav vid bostadsbyggande,

att2. MUF Stockholm verkar för att tiden från bygglovsansökan till påbörjad byggnation av bostadshus kraftigt sänks,

att3. MUF Stockholm verkar för att avskaffa länsstyrelsen som prövande instans vid överklagade av detaljplaner och bygglov,

att4. MUF Stockholm verkar för att det byggs fler höga hus i Stockholms län,

att5. MUF Stockholm verkar för att skönhetsrådet avskaffas,

att6. MUF Stockholm verkar för en fortsatt utbyggnad av tunnelbanan till bland annat Täby,

att7. MUF Stockholm verkar för att pendeltågslinjerna förlängs,

att8. MUF Stockholm verkar för fler anknytningspunkter och tvärförbindelser i Stockholm,

att9. MUF Stockholm verkar för att pendeltågen och tunnelbanan går dygnet runt alla dagar i veckan,

att10. MUF Stockholm verkar för fler markerade cykelvägar och cykelparkeringar i Stockholm,

att11. MUF Stockholm verkar för att tidsgränserna för väntetid till barn- och ungdomspsykiatrin efterlevs,

att12. MUF Stockholm verkar för att fler ungdomsmottagningar startar drop-in verksamhet för kuratorsamtal,

att13. MUF Stockholm verkar för att fler kuratorer och psykologer finns tillgängliga på nätet samt

att14. MUF Stockholm skickar vidare propositionen till Moderaterna i Stockholms stad och läns förbundsstämmor.


52

Proposition 6: EU – utan gränser

Tack vare EU:s inre marknad har unga EU-medborgare idag möjlighet att resa, studera eller 1 jobba i alla 28 medlemsländer. Men i tider av ekonomisk kris är det alltid svårare för 2 ungdomar att få jobb på grund av bristen på arbetslivserfarenhet. En fungerande inre 3 marknad är därför nödvändigt för att skapa starkare ekonomier och växande sysselsättning. 4 Det är också viktigt att vi tar tillvara på den potential som finns i nya framväxande 5 marknader, exempelvis den digitala sektorn, där många unga idag är verksamma. I en alltmer 6 konkurrenskraftig omvärld ökar betydelsen av utbildning. Med hela Europa som plattform 7 kan vi främja studier över gränserna och underlätta för unga att studerar och lära sig språk i 8 ett annat EU- land. 9

Samtidigt som det är av stor betydelse att förbättra villkoren inom unionen har EU även 10 möjlighet att vara en stark röst utanför Europas gränser när gäller fred, säkerhet och 11 mänskliga rättigheter. Genom frihandel och slopandet av tullar kan även EU vara en aktör att 12 räkna med när det gäller fattigdomsbekämpning. 13

EU är ett fantastiskt projekt, som ständigt är under utveckling och förbättring. Det är viktigt 14 att vi ser framgångarna inom samarbetet men också möjligheter och utmaningar. 15

Utbildning över gränser 16

Dagens samhälle blir allt mer avancerat och konkurrenskraftigt. För att säkra att EU:s 17 ekonomi ska fortsätta växa, för att ge alla europeiska medborgare en chans att uppfylla sina 18 drömmar och ambitioner, samt för att främja kulturell förståelse och europeisk gemenskap, 19 är det nödvändigt att möjligheterna till utbyten och utbildning över EU:s gränser fortsätter 20 att utvecklas. 21

Utöka Erasmus och andra samordnade utbildningsprogram. Från och med den första januari 22 2014 inleds Erasmus+, som förutom studenter även ska se till att bland annat, lärare, 23 idrottare och lärlingar kan åka till andra medlemsländer för att studera och praktisera. 24 Erasmus har hittills haft en positiv inverkan på möjligheten för studenter att göra utbyten i 25 andra EU länder. Mellan 2007 och 2013 gjorde runt 2,7 miljoner EU-medborgare ett 26 Erasmus utbyte.23 Erasmus är ett framgångsrikt exempel på hur EU kan möjliggöra för 27 samverkan och utbyte inom den inre marknaden. Fler borde få möjlighet att delta i ett 28 utbytesprogram för att få nyttiga erfarenheter och förbättra rörligheten av studenter inom 29 Europa. Detta kan ske både i form av fler utbildningsplatser på befintliga program eller 30 genom fler program. 31

Tjänstedirektivet - för ökad tillväxt och sysselsättning 32

Tjänstedirektivet anger vilka villkor och regler som skall gälla för tjänsteleverantörer som vill 33 etablera sig eller utföra tjänster på EU:s inre marknad. 34

23 Europaportalen. http://www.europaportalen.se/2013/11/uppgraderat-erasmus-far-gront-ljus#sthash.Mq7XXA6K.dpuf


53

”Syftet med tjänstedirektivet är att bidra till utvecklingen av en verklig inre marknad för 35 tjänster där både företag och konsumenter kan dra full nytta av de möjligheter som finns i 36 tjänstesektorn” (regeringen.se) 37

Tjänstedirektivets regler och bestämmelser kan delas in i 5 delar. Dessa delar utgör grunden 38 till tjänstedirektivet och är bakgrunden till dess uppkomst. 39

• Bestämmelser om administrativ förenkling 40 • Bestämmelser om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänsteverksamhet. 41 • Bestämmelser om tjänstemottagarnas rättigheter. 42 • Bestämmelser om tjänsters kvalitet. 43 • Bestämmelser om administrativt samarbete mellan medlemsstaterna. 44

Dessa 5 delar och hela direktivet byggdes upp och skapades för att skapa ett friare och 45 öppnare EU. Tjänstedirektivet öppnar upp EU:s marknad även för tjänster och inte enbart 46 varor och bidrar därigenom till den fria handeln 47

Tjänstedirektivet påverkar Sverige och Stockholm. Tjänstehandeln är mindre än varuhandeln 48 trots att en större del av Sveriges och EU:s ekonomi begrundar sig på tjänster.24 Dagens 49 tekniska framsteg gör varuproduktionen allt billigare och mindre arbetskraftskrävande. Detta 50 gör att marknaden för tjänster kommer växa sig allt större då varuproduktionen 51 automatiseras alltmer. Tjänstesektorn står idag för 70-80 % av EU:s samlade produktion, 52 trots detta var det 2010 endast 21 % av handeln mellan medlemsstater med tjänster, 27 % av 53 Sveriges gränsöverskridande handel var med tjänster. 25 Tjänstedirektivet öppnar upp 54 marknaden för tjänstehandel vilket gör att det blir lättare för svenska tjänsteföretag att 55 etablera sig utomlands och därmed växa sig större. Etableringar av svenska företag i EU ger 56 godare ekonomi för Sverige och Stockholm. 57

Tjänstedirektivet stärker konkurrenskraften. Direktivet är i sin nuvarande skepnad inte 58 tillräckligt omfattande. Tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn av ekonomin och stå 59 för ca sjuttio procent av EU:s samlade BNP. Dock undantas olika typer av tjänster såsom 60 finanstjänster bemanningstjänster, säkerhetstjänster och transporttjänster.26 Det innebär att 61 av dessa 70 procent omfattar det nuvarande direktivet runt 30 procent. Vi anser därför att 62 ett nytt tjänstedirektiv bör antas som omfattar hela tjänstesektorn. Annars riskerar Europas 63 konkurrenskraft att gå förlorad. 64

Tjänstedirektivet kan bidra till ökad tillväxt och ökad sysselsättning. Det gör det också 65 lättare för svenska tjänsteföretag att sälja sina tjänster på den europeiska marknaden och för 66 europeiska företag att investera i Sverige.27 67

68

24 http://www.kommers.se/Documents/dokumentarkiv/publikationer/2012/rapporter/mojliga-effekter-av-tjanstedirektivet.pdf 25 Ibid 26 http://www.regeringen.se/ 27 http://www.regeringen.se/sb/d/10217/a/97140


54

Digitala marknaden inom EU 69

Entreprenörskap är en viktig del i samhället, det är jobbskapande och nya idéer växer fram. 70 Alliansregeringen har under deras mandatperioder lyckats genomföra reformer för att stärka 71 konkurrenskraften i Sverige och skapa ett bättre företagsklimat. Det är dags att detta 72 företagsklimat även börja gälla inom den digitala marknaden, för här finns framtidens jobb för 73 unga. 74

Digitala sektorn en tillväxtmotor. Den digitala marknaden har utvecklats enormt de senaste 75 åren, men det är fortfarande svårt att expandera sitt onlineföretag utanför Sveriges gränser. 76 Inom EU bemöts entreprenörer som är verksamma på nätet av protektionism, krångliga 77 regelverk och handelshinder. EU har idag en inre gemensam marknad i syfte att skapa fri 78 rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Detta måste även gälla för den digitala 79 marknaden, det finns en enorm tillväxtpotential som är viktigt att ta tillvara på inte minst i 80 tider av ekonomisk orolighet. 81

Sverige är ett föregångsland gällande digitalisering, hela 26 procent av svenska företag är 82 verksamma inom e-handel, men enbart nio procent av företagen arbetar med 83 gränsöverskridande e-handel till andra EU-länder. Genom att påskynda processer för att 84 harmonisera reglerna inom EU skulle den digitala marknaden kunna få ett rejält genomslag i 85 hela Europa. 86

28 olika regelverk skapar handelshinder. Väljer en företagare att sälja sina varor på nätet via 87 exempelvis en hemsida kan alla personer inom EU köpa varan. Problemet är dock att 88 företagaren är skyldig att anpassa sig till varje lands regelverk. Skulle en exempelvis en 89 person i Storbritannien köpa en vara, är det brittiska lagar som gäller. Därför väljer många 90 att sätta upp en vägg som hindrar personer utanför landets gränser att köpa varorna. Detta 91 är självklart ett stort hinder både mot företagare och konsument. Företagarna minskar 92 möjligheterna till försäljning och personer utanför får inte tillgång till varan. Flertalet länder 93 förbjuder även försäljning av vissa varor över internet. Ett annat hinder för E-företagare är 94 Etableringskravet, det krävs att du som företagare är etablerat i det landet du ska sälja för att 95 kunna registrera toppdomän. 96

Konsumenter hindras från att köpa och lyssna på musik. Immaterialrättsliga hinder gör det 97 omöjligt att köpa och till och med ibland lyssna på musik inom EU. 98

Detta är även problematiskt utifrån ett företagsperspektiv. Då man har säkrat 99 licensrättigheter för varje medlemsland finns det en risk att dömas för upphovsrättsligt 100 intrång om man säljer till personer utanför landet man verkar i. 101

Krångliga regelverk och handelshinder hämmar utvecklingen inom den digitala marknaden. 102 Den gränsöverskridande handeln ska inte enbart anpassas för fysiska varor och tjänster, utan 103 även den digitala sektorn. Det är viktigt både utifrån ett kund- och företagsperspektiv. Men 104 även för en ökad tillväxt och sysselsättning inom hela Europa.28 105

28 www.svenskdetaljhandel.se


55

Ett gränslöst Snus 106

Snuset har under en längre tid varit omtvistat inom EU. Frågor som undantagstillstånd för 107 försäljning och smaksättning av snuset har varit på tapeteten. Under hösten 2013 fattades 108 det beslut om att Sverige får behålla sitt snus precis som det är, men det får dock enbart 109 säljas i Sverige.29 Exportförbudet strider mot den inre marknaden och hindrar människor att 110 använda ett alternativ till cigaretter. Vi behöver ett gränslöst snus och stå upp för den inre 111 marknaden. 112

Migration - ett frihetsprojekt 113

Europeiska unionens kärnuppgifter är att säkerställa den fria rörligheten. Medborgare ska 114 kunna röra sig fritt över nationsgränser inom Schengen.30 Den fria rörligheten kritiseras 115 ihärdigt från både höger och vänster, både här hemma och i andra delar av Europa. I tider av 116 kris är det av yttersta vikt att inte ändra politiken i syfte att vinna populistiska poänger. 117 Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm ska stå rakryggat när det blåser främlingsfientliga 118 vindar över Europa. 119

EU:s politik som frihetsprojekt måste försvaras. Samtidigt som det finns mycket att anmärka 120 på när det gäller EU:s politik måste unionen som frihetsprojekt försvaras. Många tar 121 huvudlösa förslag från ledamöter i europaparlamentet som intäkt för att EU är dåligt. Det är 122 emellertid likvärdigt med att Sverige skulle kritiseras för enskilda ledamöters i riksdagen 123 motioner. Det är alltså inte unionen i sig som ska angripas utan somliga politiker som agerar 124 därinom. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm kan, i det korta perspektivet, verka för 125 att de moderata europaparlamentarikerna inte bidrar till att ge fog för denna kritik, utan i 126 stället arbetar för ökad frihet. Därmed inte sagt att EU:s befogenheter inte ska diskuteras 127 och att subsidiaritetsprincipen31 möjligen bör stärkas ytterligare, alternativt tillämpas på ett 128 bättre sätt. 129

Generösare invandringspolitik inom EU. Det som har uppnåtts inom EU genom outtröttligt 130 arbete av frihetens anhängare ska emellertid inte stanna vid att enbart omfatta de nuvarande 131 medlemsländerna. En generösare invandringspolitik, liknande den i Sverige, bör bedrivas av 132 fler EU-länder. En harmonisering av såväl flykting- som övrig migrationspolitik är att 133 eftersträva. Det gäller emellertid att, från Sveriges håll, tillse att denna åsyftar att göra andra 134 länders lagstiftning mer generös och inte begränsa Sveriges. För att andra länder ska ta 135 intryck av vår politik måste vi visa att den fungerar här på hemmaplan. 136

29 http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sverige-och-EU/Har-EU-forbud-mot-snus/ 30 http://www.tullverket.se/innehallao/s/schengenmedlemslander/schengenmedlemslander.4.3cc1940611667e5db7f80005818.html 31 http://europa.eu/legislation_summaries/institutional_affairs/treaties/lisbon_treaty/ai0017_sv.htm,


56

Härvid ska tilläggas att tvingande direktiv inte är önskvärda emedan sådana skulle begränsa 137 den nationella suveräniteten. Icke desto mindre torde det vara möjligt att få till stånd ett 138 migrationspolitiskt samarbete länder emellan. Europa består av en åldrande befolkning, och 139 därmed också en minskad arbetskraftsbas som har fler att försörja, varför fler länder bör 140 inse att immigration är nödvändigt för att upprätthålla det välstånd som har byggts upp under 141 flera generationer. 142

En gemensam asylpolitik nödvändigt för att klara utmaningarna. Den gemensamma asylpolitik 143 för EU som har framarbetats, av bland annat Sverige som pådrivande part32, är ett bra första 144 steg i harmoniseringsprocessen. Det är viktigt att den implementeras inom EU så som det är 145 tänkt. I dagsläget söker sig många flyktingar till Sverige och andra länder med förhållandevis 146 goda chanser till asyl. För att förhindra flyktingar att ta sig från EU:s yttergränsländer har 147 vissa länder genomfört hårdare gränskontroller mot dessa. Ett exempel är Frankrikes 148 agerande i samband med oroligheterna i Nordafrika, då flyktingströmmen därifrån till Italien 149 intensifierades. För att förhindra flyktingarna att ta sig till Frankrike genomförde gränspolisen 150 identitetskontroll på tåg som passerade den fransk-italienska gränsen.33 151

Ökade kontroller vid nationsgränser inom Schengen är emellertid inte rätt väg att gå utan 152 lösningen ligger snarare i att ge flyktingar lika goda chanser till asyl oavsett vilka länder de 153 ansöker i. I stället för att förvaras i läger måste flyktingarna tillerkännas en rättssäker 154 asylprövning; en rättighet som är stadfäst i såväl EU-stadgan om mänskliga rättigheter som 155 FN:s flyktingkonvention och allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Länder till 156 vilka många flyktingar kommer som första anhalt behöver stödjas av övriga unionen då de är 157 mer utsatta. Samtidigt bör även stöd riktas till grannländer till de konfliktdrabbade länderna 158 för att hjälpa dem ta emot flyktingar och förhindra att oroligheterna sprider sig. 159

EU en kraft för friheten. EU ska i större utsträckning utgöra en kraft för fred och frihet i 160 konfliktdrabbade länder. När Förenta nationerna, på grund av veto i säkerhetsrådet, inte 161 agerar måste EU stå upp för fred och säkerhet. Agerandet i Syrienfrågan påvisas med all 162 önskvärd tydlighet FN:s begränsningar.34 När en regim i ett land har tappat kontrollen och 163 avrättar invånarna – må vara att skulden inte nödvändigtvis uteslutande är regimens – är det 164 ett svek mot befolkningen att inte ingripa. I bland är det nödvändigt att även militära 165 interventioner kommer på fråga för att söka lösning i en konflikt. 166

Migrations- och integrationspolitiska utmaningar inom EU. Genom historien kan man se att 167 framgång inte nås genom ett slutet samhälle som utpekar syndabockar till vilka alla problem, 168 på ett eller annat sätt, kan härledas. Detta har testats och resultatet är knappast 169 beundransvärt. Vi får samtidigt heller inte blunda för de migrations- och integrationspolitiska 170 utmaningar som Sverige och Europa står inför. Här är arbetslinjen fundamental för att 171 invandrare ska känna sig som en del av samhället. Underlättandet av arbetskraftsinvandring 172

32 http://www.europaportalen.se/2013/06/historiskt-beslut-eu-landerna-far-gemensamt-asylsystem, 33 http://www.lefigaro.fr/international/2011/04/06/01003-20110406ARTFIG00690-lampedusa-la-circulaire-gueant-contre-le-raz-de-maree.php 34 http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-18914578


57

till Sverige35 ska, i ljuset av detta, ses som en reform som gagnar såväl Sverige som de 173 personer som ges möjlighet att komma hit och arbeta. Här måste vi vara tydliga mot Stefan 174 Löfven som fiskar i grumligt vatten när han hävdar att svenska arbetslösa personer ska ha 175 förtur framför utländska arbetslösa personer till anställningarna. 36 Den som är bäst 176 kvalificerad för ett jobb bör rimligen också få det oavsett om vederbörande är svensk eller 177 medborgare i ett annat land. 178

En ideologisk fråga. Den ideologiska aspekten på frågan är också mycket viktig; MUF 179 Stockholm kämpar för friheten och varje människa som får möjlighet att komma hit och 180 därmed undslippa förtryck och fattigdom är en framgång. Det är inte rimligt att se på varje 181 immigrant ur ett strikt samhällsekonomiskt perspektiv även om ger individen så goda 182 förutsättningar som möjligt. Vi måste även visa solidaritet gentemot människor från 183 krigshärjade och fattiga länder som ofta har en mycket låg utbildningsnivå Givetvis är det inte 184 möjligt att, på ett bräde, öppna gränserna för fri invandring men den långsiktiga strävan bör 185 vara i riktning mot mer öppenhet snarare än ökad protektionism. 186

EU – en stark röst för friheten i världen 187

Världen blir allt mindre, i en globaliserad värld och en teknikutveckling som växer allt 188 snabbare, finns det möjlighet att samarbeta över gränserna. Den arabiska våren är ett gott 189 exempel på hur social medier sammanlänkade demonstranterna i arabländerna med 190 människorna i resten av världen. Deras budskap nådde fram tack vare teknikens utveckling, 191 men de fick betala ett högt pris. 37 Att försöka förändra ett styrelseskick, förbättra 192 människorättssituationen och höja sin levnadsstandard i länder som präglas av en stark 193 centraliserad makt som förtycker sin befolkning möttes av starkt motstånd. Ett antal 194 arabländer har utvecklats delvis i positiv riktning även om mycket arbete kvarstår för ett fritt 195 samhälle. I andra länder som Syrien går det i en motsatt riktning. Det pågår ett vidrigt krig i 196 Syrien, kemiska vapen har används mot befolkningen och människor flyr för sina liv samtidigt 197 som det internationella samfundet står handfallet.38 198

EU:s gemensamma röst påverkar. Med EU:s 28 medlemsländer kan vi vara en stark röst som 199 står upp för frihet från förtryck. När det internationella samfundet är paralyserat måste vi 200 med en gemensam röst våga förändra. Mänskliga rättigheter måste komma i första rummet 201 på alla områden när det gäller förbindelser med tredjeländer. EU ska inte inta FN:s roll, men 202 vi ska vara en stark aktör på den globala arenan för att kunna påverka. Först då har EU 203 möjlighet att främja mänskliga rättigheter, demokrati och öppenhet. 204

Frihandelsavtal - ett ekonomisk och politiskt samarbete. Under de senaste åren har Ukraina 205 kritiserats för att inte respektera mänskliga rättigheter fullt ut. Inte minst på grund av 206 fängslandet av oppositionsledaren Julia Tymosjenko. Under en längre tid har dock EU och 207 35 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/200809/SfU3/, 2013-12-06 36 http://www.svt.se/nyheter/sverige/lofven-facken-ska-kunna-stoppa-arbetskraftsinvandring 37 http://www.ur.se/Tema/Kallkritik-genomskada-mediebruset/Delningsfeber/Aktivism-i-sociala-medier 38 http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Syrien


58

Ukraina förhandlat om ett handelsavtal. Detta har varit otroligt viktigt för att kunna påverka 208 Ukraina i rätt riktning gällande mänskliga rättigheter men också för ett närmande till EU. 209 Frihandel gynnar ekonomin och lyfter människor ur fattigdom, samtidigt måste vi också se 210 bortom det materiella. Historiskt sätt har handelspolitiken bidragit till en utveckling att 211 förbättra demokrati och mänskliga rättigheter. Ukraina valde tyvärr att avstå från ett 212 frihandelsavtal med EU efter påtryckningar av Ryssland. Hur utvecklingen kommer att se ut i 213 Ukraina återstår och se. Men faktum kvarstår frihandel binder samman länder och kan bidra 214 till en positiv utveckling i länder där demokratin inte har fått fäste. EU bör därför fortsätta 215 att kämpa för frihandelsavtal inom och utom Europa. 216

Frihandel skapar välstånd. EU är mitt uppe i en process där grunden läggs för hur EU- 217 biståndet ska utformas. Även om det traditionella biståndet fyller till viss del en viktig 218 funktion, kan frihandel mellan EU och låg- och medelinkomstländer spela minst lika stor roll 219 för att bekämpa fattigdom. 220

EU upprätthåller idag höga tullar mot omvärlden. Framförallt har Eu infört höga tullar mot 221 jordbruksprodukter, det som låginkomstländer producerar mest av.39 Genom EU:s olika 222 protektionistiska åtgärder på handelsområdet hindras låg- och medelinkomstländers 223 utveckling och välstånd. En liberalisering av EU:s handel skulle gynna alla parter. 224

Allas lika rättigheter – mot diskriminering av HBT- personer 225

”En internationell studie visar att diskrimineringen mot HBT-personer är omfattande i EU. I 226 snitt har nästan varannan HBT-person upplevt sig diskriminerad eller trakasserad det senaste 227 året” 228

I en internationell studie som gjordes i maj 2013 visar att diskriminering av HBT – personer 229 är omfattande inom EU. Personer trakasseras och utsätts för hatbrott på grund av deras 230 sexuella läggning eller könsidentitet. Utsattheten för HBT- personer skiljer sig dock mellan 231 EU- länderna. De svåraste förhållandena finns i Italien, Polen, Cypern, Kroatien, Rumänien 232 och Litauen där mellan 54-61 procent av de svarande angav att de utsatts för diskriminering 233 det senaste året. Sverige tillsammans med Belgien, Tjeckien, Danmark, Finland, och 234 Luxemburg var det mellan 30-36 procent av deltagarna som upplevt diskriminerande 235 behandling. 236

Flertalet av personerna i studien kände inte till att det fanns en diskrimineringslag och 237 därmed anmälde de inte brott mot diskrimineringslagen. Flertalet ansåg även att myndigheter 238 inte kunde påverka deras situation och valde därför att inte anmäla. En annan anledning var 239 att de inte ville avslöja sin könsidentitet eller sexuella läggning. 40 240

Detta är oacceptabelt, lika rättigheter gäller för alla, utan undantag. EU måste ta krafttag för 241 att se till att även HBT- personer får sina rättigheter tillgodosedda. Länder som har kommit 242 längre i arbete med HBT- rättigheter kan spela en viktig roll i utveckling att implementera 243

39 http://www.regeringen.se/sb/d/8059/a/17196 40 http://www.do.se/sv/Press/Pressmeddelanden-och-aktuellt/2013/Lang-vag-kvar-till-lika-rattigheter-for-HBT-personer-/


59

och praktisera rättigheterna i andra länder. Förutom påtryckningar från EU skulle länder 244 som är i framkant gällande dessa frågor kunna bidra med stöd till länders myndigheter om 245 hur man kan jobba med dessa frågor och verkar för lika rättigheter på alla nivåer i samhället. 246


att1. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att Erasmus och andra inom EU samordnade utbildningsprogram utökas,

att2. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att ett nytt tjänstedirektiv som omfattar hela tjänstesektorn antas,

att3. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för en fullständig harmonisering av regelverket inom den digitala marknaden,

att4. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att exportförbudet inom EU mot det svenska snuset tas bort,

att5. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att EU: s medlemsstater bedriver en mer human migrationspolitik,

att6. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att EU: s primära syfte är att upprätthålla fred och de fyra friheterna inom unionen,

att7. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att den antagna gemensamma asylpolitiken ska implementeras inom alla EU: s medlemsstater

att8. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att fler frihandelsavtal införs mellan EU och andra länder,

att9. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm motsätter sig all form av protektionism inom EU,

att10. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att stärka HBT- rättigheterna både inom och utom EU samt

att11. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att EU ska främja mänskliga rättigheter i förbindelser med ett tredje land.


60

Motioner


61

Lag och rätt


62

Motion 1. Angående “Kassettbandsavgiften” - Privatkopieringsavgiften på datorer och kringutrustning.

Oliver Rykatkin, MUF Nacka

Bakgrund

När kassettbandet kom till Sverige under 1970-talet minskade musikbranschens omsättning trots att de var fler som lyssnade på radio och hade ljudsystem hemma. Detta var för att de gamla LP-skivorna som hade använts var mycket svåra att kopiera, men så var inte fallet med kassettbanden. Nästan varje ljudsystem kunde spela upp media, spela in den uppspelade datan och skapa kopior av kassettbanden. Samtidigt såldes de inspelningsbara kassettbanden vidare till ett billigare pris än själva kassetterna med originalmedian. Detta ansågs vara ett stort problem och blev därför olagligt. Då blossade debatten upp om att det skulle vara tillåtet att kunna kopiera, dock endast för privat bruk. För att kompensera detta infördes en extra avgift för att ge kompensation till upphovsrättsinnehavarna. Tekniken har utvecklats genom åren och nya lagringsmedier har framkommit och mött denna avgift, däribland CD-skivor. Men nu har de fysiska exemplaren som endast är till för lagring av media stagnerat vad gäller skivor (CD-skrvor, Blue-Ray, LP) samt de gamla kassettbanden. Marknaden för dessa skivor har minskat i och med den expanderade marknaden för kringutrustning såsom persondatorer, mobiltelefoner med integrerad musikspelare och andra enheter med möjligheten att skapa kopior av data, bland annat musik-data. Under 2010 valdes det att att även kringutrustning som mp3 spelare, USB-minnen och externa hårddiskar skulle inkluderas i privatkopieringsavgiften. Efter detta beslut så har allt mer av datorer och kringutrustning inkluderats i denna avgift vilket har mött mycket kritik ifrån olika håll.

På senare år har riksdagen avsagt sitt ansvar och istället givit ansvaret till den privata organisationen CopySwede. Det enda positiva med detta är att det inte skapades en ny myndighet, men det är ändå inte helt problemfritt. I och med att CopySwede just är en privat organisation finns det ingen som helst insikt i hur organisationen styrs eller hur den arbetar. Därför bör det vara helt rimligt att det ställs krav på att organisationen varje år måste presentera hur dess inkomster från privatkopieringsavgiften fördelas inom organisationen och till upphovsmännen. På så sätt går det att säkerställa att inte CopySwede tar den större delen av kakan och upphovsmännen blir utan sin andel. Det är ändå skattepengar och de bör därför också behandlas som sådana.

Ett annat problem som följer är att det inte är någon lag som beskriver hur stor denna avgift ska vara. Det är CopySwede och distributörerna som ska ange hur stor avgiften ska vara. Samtidigt har CopySwede veto i frågan och det bestäms endast med samråd med distributörer.

Så påverkar den dig


63

Den första september 2013 skedde den senaste ökningen av avgiften och då började bland annat SSD-enheter och spelkonsoler också avgiftsbeläggas. Sedan den ser prisläget ut såhär:

Om man köper en hårddisk i någon butik ser uträkningen ut på följande sett.

Den som köper en hårdisk får alltså betala hundra kronor i avgift för något som ännu inte har genomförts och som du kanske inte kommer att genomföra. Tekniken har sprungit ifrån lagstiftningen och istället för att göra det rätta och avskaffa avgiften gör CopySwede det motsatta och höjer avgiften samt avgiftsbelägger fler produkter som kan användas till annat än privatkopiering.

Detta har nu senare även skapat fler problem då andra tjänster för att streama som till exempel Spotify har ett eget kompensationssystem för upphovsmän som är helt fristående från CopySwedes avgift. Detta kan alltså betyda att en person som aldrig privatkopierat och samtidigt lyssnar på musik genom Spotify får betala två olika avgifter för samma sak.

Ifall man tar exemplet då en upphovsman köper en dator måste denne också betala en avgift för att få tillåtelse att kopiera sitt eget material, samma avgift som senare kommer tillbaka som kompensation. I nio av tio fall hade nog varje upphovsman valt att behålla de första pengarna istället för att vänta på att få sin ersättning genom CopySwede.


64

Vårt Förslag

Vår reform av denna lag bygger på att vi istället för att avgiftbelägga all teknik så avgiftsbelägger vi själva filen och tekniken som gör det möjligt att kopiera. Det vi menar att vi vill flytta avgiften ifrån där det privatkopierade materialet lagras. Samt där kopior skapas till när man köper originalet som kopieras. Utöver detta även till de apparater där median skrivs ifrån fysisk till digital form och vise versa.

Detta förenklar även uppdelningen av ersättningen då man kan avgöra vilken upphovsmansmaterial som avgiften kommer ifrån. Vilket var helt omöjligt tidigare.

Källor

CopySwede

URL http://www.copyswede.se/

Musik och film på Internet - hot eller möjlighet. Cecilia Renfors, Johan Axhamn (2007-08, Justitsiedepartementet)

URL: http://www.copyswede .se/wp-content/uploads/2012/08/ds_2007__29.pdf

Sweclockers.com ( 2013-08-29)

URL: http://www.sweclockers.com/nyhet/17498-sa-mycket-far-du-betala-till-copyswede

Därför yrkar vi följande:

att1. MUF Stockholm verkar för att privatkopieringsavgiften skall avskaffas på bärbara datorer, stationära datorer, surfplattor, spelkonsoler, NAS-enheter, interna hårddiskar, externa hårddiskar SSD-enheter, USB-minnen, telefoner med musikspelare, MP3-spelare, TV-boxar, TV-apparater och mediaspelare-

att2. MUF Stockholm verkar för att utrustning som är konstruerad för att skriva extern digital lagringsmedia (CD-brännare, DVD-brännare, Blue Ray-brännare, kassettbandsinspelare och liknande inskrivningsapparater för extern media (ovan nämnda) som är vanligt förekommande i och omkring ljudanläggningar ska få en extra avgift för att kompensera privatkopiering-

att3. MUF Stockholm verkar för att all såld musik och film (fysiska exemplar & via Internet) skall avgiftsbeläggas för att kompensera privatkopieringen-

att4. MUF Stockholm verkar för att privatkopieringsavgiftens storlek enbart ska beslutas genom lag-

att5. MUF Stockholm verkar för att alla intäkter från privatkopieringsavgiften skall redovisas offentligt på CopySwedes hemsida-


65

att6. motionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms stads och län förbundsstämmor-

att7. motionen vidaresänds till MUF:s Förbundsstämma 2014-

Distriktsstyrelsens svar

Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en intressant motion som väcker en hel del ideologiska frågor samtidigt som den är handfast och konkret. Diskussionen inom Muf om piratkopiering och nedladdning har pågått under en längre tid och tidvis har frågan varit väldigt mycket på tapeten. Motionen kopplar i viss mån till de frågeställningarna men måste ändå ses separat utifrån dagsläget och vad vi som ungdomsförbund kan tänkas agera för att uppnå. Distriktsstyrelsen har stor tilltro till marknadslösningar även om man tillstår att lagstiftning ibland kan bli nödvändigt. I detta fall handlar det i huvudsak om att producenter av musik ska få ersättning för sitt arbete och att de ska ha rätt att ta ut en extrakostnad på verktyg för piratkopiering. Distriktsstyrelsen ser en risk med att gå in i en diskussion om vilken teknik som ska avgiftsbeläggas eftersom vi i skrivande stund inte vet vilka nya varianter av lagringsmedia som kan tillkomma redan innan stämman fattat sitt beslut. Teknikens utveckling går i rasande takt och våra beslut och svensk lagstiftning ska i så liten grad som möjligt vara teknikberoende utan bör istället bygga på tydliga principer. Motionären gör en ansatts i att-sats 2 att vara generell i sin beskrivning av vad som ska avgiftsbeläggas men problemet med att avgöra vilken teknik som ska avgiftsbeläggas kvarstår. I realiteten är det ofta hårddiskar, USB-minnen, telefoner o.s.v. som används för piratkopiering och inte endast det som traditionellt används i anslutning till ljudanläggningar. Dessutom är idag nära nog varje dator och telefon en ljudanläggning i sig själv vilket gör att-satsen besvärlig att tolka och även svår att bifalla. Distriktsstyrelsen förstår motionärens önskan om att lagreglera frågan om vilken nivå avgifterna ska ha. Detta innebär dock också en inskränkning av de marknadskrafter som finns och som ska kompenseras för förlorad inkomst. Det är inte ett önskvärt system att politiker avgör vad som är skälig ersättning till producenter och upphovsrättsinnehavare. Därför avslås även den att-satsenPå samma sätt som politiken och saten inte bör vara inblandat i att sätta avgifter bör den heller inte ställa särskilda krav på vissa branschorganisationer att de ska redovisa sina intäkter bättre än andra. Det finns säkerligen förbättringar att göra kring CopySwedes arbete och upplägget kring dessa avgifter men distriktsstyrelsen vill mer gärna se att branschen tar ett större ansvar.

Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsstämman besluta

Att avslå motionen.

Distriktsstyrelsens föredragande: Erik Ottoson


66

Motion 2. Angående rätten till positiv faderskapstalan

Fredrik Hultman, MUF Nacka

I det antika Rom avgjordes tvister om faderskap genom en enkel rättslig princip. Denna princip löd ”pater est quem nuptiae demonstrant”, vilket i fri översättning betyder ”fadern är den som äktenskapet utvisar”. Principen innebar med andra ord att den man som var lagligen gift med en kvinna också per automatik skulle anses vara fader till de barn hon fick.

I det antika Rom, långt innan det fanns möjlighet till DNA-tester, så var det en rimlig utgångspunkt. Det märkliga är dock att svensk rätt fortfarande bygger på samma princip. I Föräldrabalken, 1 kap. 2§ står det:

”Är vid barns födelse modern gift med en man, ska denne anses som barnets far, om inte annat följer av 2 § Detsamma gäller, om modern är änka och barnet föds inom sådan tid efter mannens död att barnet kan vara avlat dessförinnan.” (min kursivering)

Denna princip kallas för faderskapspresumtion. Den innebär att i lagens mening är den som är gift med barnets moder vid födseln också fader till barnet. Andra regler gäller då modern är ogift vid barnets födsel. Om modern är gift kan dock ingen annan bestrida faderskapet. Detta innebär således att en far till ett barn inte har möjligt att hävda att han är far, om modern är gift med någon annan vid barnets födsel.

Modern eller den som i lagens mening är fader måste alltså vara villig att bestrida faderskapet för att det ska kunna prövas i rättegång. Utan någon rätt till positiv faderskapstalan, kan en potentiell fader inte få frågan prövad på egen hand. Modern, eller den som i lagens mening är att anse som fader, kan under olika omständigheter ha den möjligheten. Det finns dock en chans att ingen av dem är villiga att väcka talan, och då kan en potentiell fader stå utan möjlighet att få sin sak prövad.

Det finns exempel då detta har drabbat enskilda. Ett exempel är från en hovrättsdom41 från mitten av 1990-talet hade en moder och hennes barn båda gått bort. Den man som påstod sig vara fader, försökte då få ut ett arv efter dem, men tingsrätten och hovrätten konstaterade båda att enligt lagen så hade han ingen rätt att ens väcka talan, trots att det fanns goda skäl att anta att han var fader. Han fick alltså inte möjlighet att få sin sak prövad. I dag, då det är vanligare med barn utanför äktenskapet, blir risken större att en fader kommer i kläm på det viset.

Det måste vara en grundläggande rättighet att åtminstone kunna få sin sak prövad. I propositionen42 till lagen anförs inga tydliga skäl till varför det inte ska finnas möjlighet till att föra talan inför domstol. Lagen är inte heller enhetlig, då den enbart gäller då modern är gift.

41!RH!1995:85!42!Prop.!1975/76:70!(exempelvis!sida!140)!


67

Om modern är ogift vid barnets födsel, kan det gå att väcka talan. En gift fader kan dessutom väcka talan inför domstol om att han inte är fader.

Ett möjligt argument för lagens nuvarande lydelse vore att det skulle finnas en risk för att faderskap skulle kunna ifrågasättas av utomstående på ett oseriöst sätt. Det är dock inte troligt att den risken är särskilt stor. Dels för att det skulle krävas någon typ av rättslig grund för att från början väcka talan. Bara för att rätten att väcka talan finns, behöver den inte vara lätt missbrukas. Därtill skulle sådana fall vara väldigt lätta att pröva i dagsläget. Exempelvis då det i dag skulle gå att fastställa faderskap genom DNA-test, vilket inte var möjligt tidigare.

Det är uppenbart att eventuella syften med lagen har försvunnit. Såsom lagen är utformad i dag, skulle en far inte ens kunna väcka talan om faderskap om han själv genom DNA-test kan bevisa att han är far, såvida inte modern och hennes make går med på det. Det måste vara orimligt att faderskap ska fås automatiskt genom äktenskap, utan att kunna ifrågasättas eller prövas.

Källor:

Singer, Anna, Mannens talerätt vid fastställande av faderskap, Svensk Juristtidning 1992 s. 550

Saldeen, Åke, Lagkommentar Föräldrabalken 1:1 (Karnov Internet, hämtad 2013-12-11)

Med anledning av ovanstående yrkar jag:

att1. MUF Stockholm uttalar att rätten att föra talan om faderskap inför domstol inte enbart ska tillfalla modern och eventuellt moderns make

att2. MUF Stockholm verkar för att det ska gå att väcka positiv faderskapstalan för alla potentiella fäder

att3. MUF Stockholm uttalar att faderskapspresumtion inte alltid är lämpligt som enda kriterium för att fastställa ett faderskap

att4. MUF Stockholm tar motionen som sin egen

att5. motionen vidaresänds till MUF:s Förbundsstämma 2014

att6. motionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms stad och läns stämmor


Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en intressant och välskriven motion som belyser ett ämne som inte allt för ofta diskuteras på Moderata Ungdomsförbundets stämmor. Motionären belyser problematiken kring Föräldrabalkens första kapitel, första paragraf, som


68

innebär att om en kvinna är gift vid barnets födelse, ska hennes make anses vara fader till barnet. Vidare påtalar lagen i andra paragrafen att moderns make inte ska anses som fader i det fall något av de rekvisit som lagen tar upp överensstämmer med verkligheten. Problematiken i lagen är att barnets biologiska fader, inte har rätt att väcka talan om faderskap i domstol. För att en domstol ska pröva ärendet krävs att modern, eller moderns make bestrider faderskapet och/eller väcker talan om att häva faderskapspresumtion. Detta är inte alltid en möjlighet. Att en biologisk fader bör ha rätt att i domstol väcka talan om faderskap, är inte både rimligt utan bör vara en rättighet.

Potentiella fäder ska ha rätt att väcka positiv faderskapstalan, vilket innebär att man fastställer om personen i fråga är fader till barnet. Detta kräver betoning på begreppet ”potentiella” då det måste finnas ett adekvat orsakssamband för att positiv faderskapstalan ska kunna väckas. Att automatiskt ge en moders make rätten till faderskap, utan möjlighet för andra potentiella fäder att väcka talan är ett gammeldagssynsätt som inte tar fasta på möjligheterna som finns idag kring DNA-prövning och andra metoder som inte tidigare fanns.


att bifalla att-sats 1,2,3,5 och 6

att avslå att-sats 4

Distriktsstyrelsens föredragande: Delmon Haffo


69

Motion 3. Angående allmän rösträtt fr.o.m. födelseår

Carl Baker, MUF Botkyrka

Den dag du har fyllt 18 är du vuxen i lagens mening och får möjligheten att delta i allmänna val. Men inte innan du har fyllt 18, och eftersom valen i Sverige hålls under mitten av hösten kan inte alla medborgare som blir 18 det året delta i den demokratiska processen. Detta eftersom vissa råkar ha sin födelsedag strax efter att valet har ägt rum. !!

Svensk lagstiftning bör ändras så att den som fyller 18 under valåret – även om det sker efter valdagen – bör få rösta. I Sverige röstar vi till riksdagen vart fjärde år, vilket innebär att den som fyller 18 kort tid efter valet tvingas vänta till 22 års ålder innan han eller hon får välja sina politiska representanter. Det är inte rimligt att de som tillhör samma årskull som du får rösta medan du själv, trots att du normalt har samma utbildningsnivå och samma livserfarenhet som andra i skolklassen. I de flesta sammanhang betraktas du som lika gammal. Du har normalt avslutat ditt andra år på gymnasiet, och att du fyller år en dag eller en månad senare betyder inte att du är mindre kapabel att rösta.

Vi i Sverige anser oss i många sammanhang vara ett demokratiskt föredöme. Vi har också ett gott internationellt rykte. År 2006 listade Economic Intelligence Unit oss som världens främsta demokrati. Trots det ska vi vara öppna för reformer som gör medborgarinflytandet än större och mer jämlikt.

En sådan reform vore att ändra regelverket för rösträttsålder så att det inte utgår från födelsedatum utan från födelseår. Detta för att värna om alla människors lika rätt att få sin röst hörd om man har åldern inne.

Stämman föreslås därför besluta


att2. MUF Stockholm verkar för att var och en som är arton år fyllda samma kalenderår som valet hålls har rösträtt

att3. MUF Stockholm uttalar att rösträtten ändras så att var och en som är arton år fyllda samma kalenderår som valet hålls har rösträtt

att4. Motionen skickas vidare till Moderaterna i Stockholm stads och läns stämmor

att5. Motionen skickas vidare till Moderata ungdomsförbundets förbundsstämma 2014


Motionären lyfter en intressant fråga. I dagsläget skiljer det en dag mellan de yngsta personerna som fått rätten att rösta, som är födda på valdagen, och de äldsta som inte får


70

rösta, som är födda dagen efter. Med motionärens förslag ökar avståndet från en dag till ett år då man frångår från födelsedatum och istället tar man hänsyn till ett helt kalenderår. De yngsta väljarna skulle då kunna fylla 18 år på nyårsdagen lika gärna som 364 dagar senare på nyårsafton medan de som fyller ytterligare en dag senare inte har rösträtt.

Åldersgränsen måste dessutom gå någonstans och någon kommer alltid att vara precis för ung för att rösta. Det är också rimligt att de som ska bestämma över stat och lag ska vara myndiga och få bestämma över sig själva.


att avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande: Arin Karapet

MUF Stockholm !Handlingar till distriktsstämman 2014

Välfärd


72

Motion 4. Angående framtidskontrakt

Henrik Ulfvarson, MUF Sollentuna Jean-Robert Nino, MUF Västerort

En grundsten i vår nation är vår lagbok, men alltför ofta är den inte tillräckligt anpassad för befolkningen som den är avsedd att tjäna. Detta kan resultera i ett överförmynderi av individer, som den egentligen är avsedd för att skydda. Om man kollar under föräldrabalken, kapitlet elva, fjärde paragrafen står det att:

”Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne.”43

En god man tar inte över rättshandlingsförmågan, den enskilde får fortfarande bestämma själv och måste alltid bli tillfrågas innan den gode mannen tar sig för något. Finner man att personen ifråga inte är i stånd att klara av att vårda sig själv eller sin egendom, då blir man tilldelad en förvaltare.44

Förvaltarskap

I varje svensk kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd.45 Det är oftast där som en förvaltare utses. Formellt är det tingsrätten som utser gode män och förvaltare, men i praktiken är det överförmyndarnämnden som sköter rekryteringen.

I lagen står att en person som är rättrådig, erfaren och lämplig ska utses till förvaltare.46

Problemet är dock att det är alldeles för enkelt att tilldelas en förvaltarskapsposition. Det brukar räcka med att man inte har några betalningsanmärkningar, är med i polisens belastningsregister eller hos socialtjänstens register. Inte sällan blir förmynderiet tilldelat till en person man aldrig tidigare träffat. Detta betyder alltså att man i princip är omyndigförklarad och är under makten av en person man aldrig har träffat förut.

Här bör personen i fråga ha mer självbestämmande så att han/hon har haft möjlighet att välja vem som blir ens förmyndare. Naturligtvis behöver dock detta ske under rätta former, det vill säga, innan man trätt in i det försämrande förhållandet.

Framtidskontrakt

43 https://lagen.nu/1949:381#K11P4 44 https://lagen.nu/1949:381#K11P7 45 http://www.handikappupplysningen.se/gn/opencms/web/HU/stod_vardagen/god_man_och_forvaltare/ 46 http://www.domstol.se/Familj/God-man-och-forvaltare/


73

I en rapport från Timbro av Lisa Magnusson 47 föreslås det därför att vi ska införa Framtidsfullmakts system. Detta system finns redan i Danmark, Finland och vissa anglosaxiska länder. Framtidsfullmakten fungerar på så sätt att man skriver ned vilka man vill ska företräda en i olika ärenden medan man fortfarande är kapabel att ta hand om sig själv, exempelvis innan demens slår in ordentligt, vilket drastiskt försämrar minnesförmågan, i synnerhet korttidsminnet.

Skulle den dagen komma då man är inkapabel till att sköta sig själv så har man personer som sköter ens sysslor i god tro; exempelvis sköter en person det ekonomiska medan en annan hjälper till i kontakterna med vården, och en tredje har hand om det juridiska.

Detta bidrar till att man som individ får större självbestämmande innan man blir inkapabel till att sköta sig själv. Det finns en oerhört tyngd av självbestämmande i förvaltarskapet. Vi tror även att det bidrar till att man har en bättre tid som beroende av sin förvaltare, under förmynderiet.

Därför yrkar vi

att1. MUF Stockholm uttalar sig positivt till ett införande av ett framtidskontrakt i Sverige.

att2. MUF Stockholm jobbar för att vi ska införa ett framtidskontrakt i Sverige.

att3. MUF Stockholm tar till sig motionen som sin egen.

att4. MUF Stockholm vidaresänder motionen till MUFs arbetsstämma.

att5. MUF Stockholm vidaresänder motionen till Moderaterna i Stockholms stads och län förbundsstämmor.


Distriktsstyrelsen delar motionärernas bild av att den enskilde själv borde få möjlighet att bestämma vem som tar hand om ens ekonomiska situation när denne inte längre har möjlighet och förmåga att göra detta själv. I slutet av förra året gavs en utredare i uppdrag av regeringen att lämna förslag om de nämnda framtidsfullmakterna, vilket är i linje med motionärens förslag och som vi ser positivt på.


att bifalla att-sats 1, 2 och 5 47 http://timbro.se/sites/timbro.se/files/files/reports/omyndigforklarad_130603.pdf


74

att avslå att-sats 3 och 4

Distriktsstyrelsens föredragande: Sarah Roos


75

Motion 5. Angående införandet av läkarsekreterare

Jasmin Farid, MST SU Sara Farid, MSU Norra real

Vem vårdar människan som har ansvaret att vårda andra människor?

Inom läkarkåren diskuteras det om hur våra läkare verkligen mår. Läkarna känner sig stressade av sitt arbete vilket Stressforskningsinstitutet understryker. Många känner sig emotionellt utmattade eller utbrända. Tidigare studier har bekräftat att detta är en yrkesgrupp med förhöjd självmordsrisk. Att den psykiska ohälsan sprider sig bland läkare är ett problem som direkt hotar patienters säkerhet. Förutom individens perspektiv belastas den svenska sjukvården och vårt samhälle utav detta problem.

Det som många gånger har påpekats som orsak till läkarnas allt sämre psykiska hälsa är den andel av arbetstid som läkare ägnar sig åt administrativt arbete. Denna arbetsbörda anses vara för stor och distraherar läkaren från att möta patienten, ställa diagnos, behandla sjukdomar samt följa upp. Health at Glance 2013, en rapport från OECD visar att läkarkåren växer. Trots detta hamnar svenska läkare längst ner på listan i antal läkarbesök enligt rapporten. Läkarna hinner inte behandla patienter då mycket tid går åt uppföljning, registrering, dokumentation och krånglande IT-system. Att svenska läkare känner sig utmattade och har lägre antal patientbesök i jämförelse med internationella siffror är konsekvenser utav de administrativa arbetsuppgifterna som stjäl tid från läkarna.

Under 90-talets besparingar drog man ner på personal inom sjukvården. Främst ville man försvara läkar- och sjuksköterskeresurserna vilket neddragningarna istället drabbade sekreterare och undersköterskor. Arbetskraften reducerades men arbetsuppgifterna kvarstår. Denna neddragning inom vården kan väl ses som en lösning för att spara pengar men lösningen är endast kortsiktig. För att ta ansvar över vården krävs ett långsiktigtperspektiv där en lösning inte drabbar aktörerna inom vården. Långsiktigt har vi sett hur denna neddragning på resurser inom vården har drabbat läkare men också sjuksköterskor och undersköterskor. Det är en effekt som belastar samhället och kostar för samhället, då läkarna inte längre orkar arbeta och allt flera börjar sjukskriva sig själva. Denna konsekvens märktes snabbt inom läkarkåren men ingen lyssnade på deras vädjande.

Idag har ”läkarsekreterare” en helt annan utbildning, de är vårdadministratörer. Detta yrke bör knytas till ett medicinskt team för att minska sittandet i skrivsalar, där sekreteraren ansvarar för den administrativa arbetsbördan. Detta ger möjlighet åt läkarsekreterare att utnyttja hela sin kompetens och att återinföra denna viktiga resurs löser läkarnas önskan att minska det administrativa arbetet. Förutom att det löser problemet med att läkarna har mindre tid åt patienter samt läkarnas utbrändhet, ger en förstärkning på sekreterarresurser en positiv effekt på fler arbetstillfällen inom kåren vilket skapar jobb.


76

En annan återgärd som bör uppmärksammas är en rationalisering utav vårdens journalsystem Take Care. Inom detta it-system sker mycket utav det administrativa arbetet. Dessvärre är detta system inte anpassat för vården och många läkare och vårdadminstratörer finner det inte funktionellt och effektivt för sitt arbete. Journalerna är ostrukturerade och alldeles för långa. Att förenkla och effektivisera journalarbetet är enkla medel som gör stor skillnad för vårdarbetena och vården. Det är viktigt att uppmärksamma åtgärder och hur våra läkare kan känna sig mindre stressade och mer fokuserade på att behandla en sjuk människa. Att mycket av det administrativa arbetet bör överföras till läkarsekreterare och andra som är specialister på administrativt arbete samt att rationalisera journalsystemet är tydliga lösningar som läkarkåren vädjar om.

Med anledning av ovanstående yrkas:

att1. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att läkarsekreterare bör återinföras.

att2. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att sekreterarresurserna inom sjukvården bör förstärkas.

att3. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att journalsystemet Take Care bör rationaliseras och anpassas för vården.

att4. motionen sänds vidare till Moderata ungdomsförbundets Förbundsstämma 2014.

att5. motionen sänds vidare till Moderaterna i Stockholms läns stämma.

att6. stämman antar motionen som sin egen.


Motionärerna tar upp en viktig fråga om förhållandena och villkoren för de som arbetar inom läkarkåren. Under ca 25 år har offentlig sektor blivit mer målstyrd. Det innebär att utvärdering och uppföljning har blivit ett viktigare inslag för att mäta kvalité av de tjänster som levereras. Detta är bra samtidigt medför det mycket administration. Svaret att anställa fler personer för att möta de krav på administration som uppföljning kräver leder inte sällan till resonemang att så länge mer resurser skjuts till så löser sig problemen. Ofta visar sig detta dock vara en ineffektiv och kostsam metod. Distriktsstyrelsen ser gärna att ytterligare karriärtjänster införs inom vården t ex läkarsekreterare. Vi anser dock att det är upp till huvudmännen att själva prioritera hur de befintliga resurserna ska fördelas för att nå de uppsatta målen. Distriktsstyrelsen ser även gärna att befintliga IT-system anpassas för att stödja full måluppfyllelse inom sjukvården. Vi anser dock att även här är det i första hand huvudmännen som sitter på kunskap över hur och på vilket sätt detta ska ske.


77


Att bifalla att-sats 1

Att avslå att-sats 2,3,4,5,6

Distriktsstyrelsens föredragande: Filip Solsjö


78

Motion 6. Angående förslag för en bättre välfärd

Fredrik Hultman,, MUF Nacka Karl Gustel Wärnberg, MUF Kungsholmen

Välfärden är viktig. Den är inte minst viktig för oss som är medlemmar i Moderaterna och Moderata Ungdomsförbundet. I vårt partiprogram står det tydligt formulerat att:

Välfärden ska hålla hög kvalitet och komma var och en till del oavsett betalningsförmåga. En välfärdspolitik som fokuserar på social rörlighet, sammanhållning och kvalitet i välfärdstjänsterna minskar betydelsen av det sociala arvet och dämpar effekterna av inkomstskillnader.1

Men en god välfärd är inte gratis. Den måste finansieras, och den kan inte ha en större andel som lever på försörjningsstöd än som faktiskt bidrar till densamma. I dag är antalet som en förvärvsarbetande måste försörja runt 2,3 personer. 2021 ligger det kring 2,5 personer och från och med 2030 ligger det runt 2,6 personer.2 Här kan man tänka sig en rad olika potentiella förslag till lösningar. Vissa vill mena att genom att vi stänger gränserna för lågutbildade individer råder vi bot på en strömmande skara av personer som behöver försörjningsstöd. Detta är dock inget seriöst alternativ. En lågutbildad person med utomeuropeisk bakgrund är enklare att utbilda – till en lägre kostnad – än vad det är för en andra person att genomgå hela det svenska skolsystemet. Ett andra alternativ kan vara att låta de rikaste stå för kalaset. I det här fallet blir vi snart av med dem som håller ihop välfärden, när de flyttar sina investeringar utomlands. Eller så flyttar de fysiskt utomlands. Ett tredje alternativ är att få fler att arbeta, vilket leder till att vi blir fler som aktivt producerar och bidrar till den gemensamma välfärden. Det är enklare sagt än gjort, men här följer förhoppningsvis några förslag på hur vi kan gå tillväga för att rädda den gemensamma välfärden.

Bakgrund

Hur föddes den svenska välfärdsstaten? Vad utmärker den? Och vad är en välfärdsstat? Grunderna för välfärden lades strax efter den industriella revolutionen av Otto von Bismarck i Tyskland och i Sverige av Rudolf Kjellén (som för övrigt var den första att tala om ett ”folkhem”, vilket sedermera blivit ett begrepp som tillskrivs Per-Albin Hansson). Per-Albin försäkrade Socialdemokratiska Arbetarepartiets medlemmar att tanken om ett folkhem var förankrat i SAP:s historia och en logisk följd av partiets tal om ”reformbaserad samhällsförändring och klassöverskridande allianser”3. Men en tanke på ett folkhem räcker inte långt för en beskrivning av vad välfärden var eller vad som utmärker ”den svenska modellen”.

Välfärd är inget som utmärker Sverige. Det har funnits olika modeller: Den kontinentala modellen som betonade att familjen, och inte individen, står i centrum. Yrkestillhörigheten var viktig för de rättigheterna man ägde. Den generella men behovsprövade modellen betonade en miniminivå av välfärd för alla och en behovsprövning av ersättningar. Den generella men


79

arbetsmarknadsknutna modellen är den som utmärker Sverige, där lönen och anställningen är viktiga för sociala rättigheter4. För svensk del är arbetsmarknadens parter viktiga, där facken och arbetsgivarorganisationerna enades vid Saltsjöbadsavtalet 1938 att reglera samhällsfarliga konflikter.

Välfärdsstaten har nått sin historiska slutstation. I land efter land fallerar den; den dukar under eftersom det inte längre finns resurser till att upprätthålla den. Såhär skriver Historikerprofessorn Lars Trägårdh i en artikel för Axess (Nr 1 2013): ”Enligt en färsk analys av välfärdsproduktion i Danmark, USA och Tyskland postulerar Lars Skov Henriksen, Steven Rathgeb Smith och Annette Zimmer att vi möjligen befinner oss i ett inledande skede kännetecknat mer av konvergens än av fortsatt separation. I såväl Danmark som USA och Tyskland är trenden att valfrihet, marknadsmekanismer och New Public Management, krav på evidens och kvalitetskontroll dominerar både diskurs och praktik. En tydlig konsekvens av detta är att statens roll inskränks till finansiering och kontroll samt att storskaliga och privata aktörer vinner marknadsdelar. Vad gäller trenden för civilsamhällets roll och storlek är trenden mindre tydlig – det är framför allt de vinstdrivande företagen som växer inom den privata sektorn, även om nonprofit-företagen också växer inom vissa områden, dock i en avstannande takt. Mot bakgrund av de demografiska och ekonomiska prognoserna kan man dessutom spekulera om att även finansiering och ansvar med tiden kommer att flyttas över från den offentliga sektorn till den privata sfären.”

Skolan

PISA-rapporten som kom ut tidigare i år är inget gott betyg för Sverige. Det är tydligt att någonting måste förändras, även om denna mätning inte ger oss några klara indicier över Alliansens skola till skillnad från Socialdemokratins tidigare skola. Skolan är en viktig del i vilket samhälle man än befinner sig i, och i en välfärdsstat är det en av grundpelarna. Det bör påpekas redan nu att en välfärdsstat inte innebär att alla välfärdens tjänster nödvändigtvis bör tillhandahållas av staten. Privata alternativ och inte minst det civila samhället kan vara minst lika effektiva och kvalitativa. Här följer ett par föreslagna åtgärder:

Svensk historia som separat ämne i grundskolan

Historia är av många betraktat som ”onödig kunskap”. När har man användning av det ute i arbetslivet, egentligen? I grunden ser vi detta som en felaktig attityd till lärandet och till kunskapen. Kanske är just denna inställning en anledning till att det gått dåligt för svensk skola. Medan det inte är kunskap som kommer att komma till hands om man väljer att bli doktor i teknisk fysik eller hårfrisör, är det kunskap vi har nytta av i en bredare bemärkelse. ”Gemensam kunskap är för övrigt ett samhällsvärde i sig, genom dem har människor lättare att förstå varandra”4, som idéhistorikern Sven-Eric Liedman formulerat det.

Med historia når vi inte bara en bättre förståelse av varandra som individer, utan också som medborgare i ett specifikt sammanhang – det vill säga nationen. I ett land med stor invandring finns det ett värde att förmedla kunskap om den plats de befinner sig i. I USA är Amerikansk historia ett eget ämne och de har ett stort antal invandrare. Det är ett sätt att


80

integrera, att skapa gemenskap och en gemensam förståelse för det förflutna. Det ger oss ett sammanhang.

Fokus på läsning

Läsning är en av delarna vi tappat i enligt PISA-undersökningen.5 Det är hög tid att våga satsa på läsning. I dag är ungdomar inte rustade med de kunskaper och den tillfredställelse man kan finna i läsningen när de kommer till den högre utbildningen. Återigen anser samhället det fult och onödigt att känna till de stora verken, än mer att ha läst och förstått. En viktig fråga som saknas skulle kunna tänkas vara den litterära kvalitet som böckerna skolungdomar i dagsläget läser såväl som den språkmässiga kunskapen elever besitter. Ett förslag till åtgärd skulle vara att införa en litterär kanon som skall läsas av varje elev under deras skolgång. Vad är en litterär kanon? En kanon är ett kulturellt verk som har påverkat en viss civilisation eller nation. Även här skapar vi ett medvetande hos ungdomar om sitt sammanhang.

Det kan emellertid vara läge att definiera några begrepp för att närmare belysa vad vi i detta sammanhang menar med ”bildning” och ”kunskap”. Bildningsbegreppet kan följas tillbaka till grekernas ”paidei’a” eller ”pedagogiska program”. Ordet bildning eller mer specifikt ”Bildung”, eftersom det först utvecklades i de tyska staterna, fungerade oftast som en översättning av det latinska ”educatio” eller ”formatio”. Med det senare kommer vi nära det aristoteliska samt platonska formbegreppet som hade en plats i bildningsfilosofernas skolpensum (pensum: något som uppmätts och vägts och befunnits vara lagom tungt), för människor6 . Skillnaden mellan utbildningen som process att tillägna sig kunskaper och bildning som inte enbart ett bli ”allmänbildad eller utbildad, utan även kultiverad (ungefär själsodlad) och civiliserad”7 är väsentlig i detta avseende. Bildningen skapas inte enbart genom att vi tilldelas en text att läsa; den skapas genom att vi själva förmår att analysera denna text, ställa frågor till den och dra slutsatser om den.

Kunskap kan vara bland annat en av tre saker:

1) Kunskap av värde för ekonomin i vidaste mening, inklusive produktivitet, konkurrenskraft, profit och produktiv sysselsättning

2) Kunskap av värde för det politiska systemet, närmare bestämt demokratin. För en levande demokratisk kultur krävs insiktsfulla och fördomsfria medborgare, insatta i ett vitt spektrum av politiska frågor, samt

3) Kunskap av värde för den enskilde. – Kunskaper, och i synnerhet sammanhangsskapande kunskaper, gör livet rikare. Den som har en god kännedom om växt- och djurarter upplever en blomsteräng som bokstavligen mer meningsfull än den okunnige. Ett musikstycke öppnar sig bäst för den som kan identifiera dess struktur och placera dess särart i ett större, musikaliskt och historiskt sammanhang. Den teknikkunnige står närmare sin dator än knapptryckaren.8


81

I ljuset av detta schematiska upplägg bör vi kunna dra slutsatsen att de sista två ovan nämnde formerna av kunskap är av vikt för både individ och samhälle. Det är inte till fördel för individer att enbart bära så kallad hård kunskap (teknik, matematik, naturvetenskap). Det är bredden som förbereder oss inför framtiden.

Öka tempot

En höjd lön för lärare kan vara ett incitament för högpresterande elever att söka sig till läraryrket. Däremot kommer en mindre bra lärare inte att bättre sig enbart för ett par tusenlappar extra i månaden. Det är inte heller detta som är grunden till skolproblemen. Problemet är att tempot är allt för lågt. 382 timmar i skolan tillägnas elevens val, där man kan välja mellan allt ifrån studiehjälp till olika sportaktiviteter. Att ha roligt i skolan och känna att man får välja en kurs själv har sina fördelar. Men om valet blir ”det roligaste” eller ”det enklaste” på bekostnad av tillägnandet av seriös kunskap är det beklagligt. Mer undervisningstid krävs i matematik, vilket redan har drivits igenom i Riksdagen (närmare bestämt 120 timmar mer)9. Detta är mycket välkommet. Vi ser det inte som vår uppgift att bestämma hur lärare skall fördela sina undervisningstimmar, men minst 6 procent av Sveriges grundskolor kritiseras av skolinspektionen för att eleverna får för få skoltimmar.10 I Gymnasiet kritiserades cirka vart tredje kontrollerade skola.

(Figur1)

Ett förslag skulle kunna vara att utöka minsta antalet skoldagar i grundskolan, som Gunilla Nordgren (M) redan föreslagit i Riksdagen: ”Som framgår av ovan ökar antalet undervisningstimmar generellt med elevernas ålder/skolår, dock inte i Sverige. Den genomsnittliga intensiteten i Sverige i den obligatoriska skolan är klart lägre än genomsnittet i många europeiska länder” (…) ”I EU21 är bland annat länderna Danmark, England, Finland och Frankrike representerade. I åldersgruppen 12–14 år skiljer det alltså ca 124 timmar eller drygt 17 dagar per år mellan Sverige och de 21 länder man jämfört med i Europa och ytterligare något mer i Japan.”

Hemundervisning

Ålder

7–8 9–11 12–14 15

21 länder i EU

746 790 865 897

Sverige 741 741 741 741

Japan 709 774 868 i.u.


82

(figur 2)

Som vi tidigare nämnde kan välfärd tillhandahållas av det civila samhället. Ett utmärkt exempel på detta är hemundervisning, där föräldrar själva får ta ansvar för barnens undervisning. Och detta är inget nytt fenomen. För närmare 200 år sedan utbildades barn och ungdomar i hemmiljö. De flesta undervisades av föräldrar eller nära släktingar, medan eliten hemundervisades med hjälp av privatlärare. 1842 infördes allmän skola i Sverige och hemundervisningen avtog. Ungefär ett sekel senare växte en modern form av hemundervisning fram som ett alternativ till skolgång, men detta berörde numera endast ett fåtal familjer. Under modern tid har omkring 100 barn hemundervisats i Sverige.

Till att börja med vill vi presentera två ideologiska argument för hemundervisning:

Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm kallar sig ”liberalkonservativa”. Det vill säga, en blandning av liberalism och konservatism. Om vi börjar med liberalismen som har som utgångspunkt att värna den individuella friheten, och betonar den negativa friheten, det vill säga ”frånvara av yttre tvång”, borde det inte finnas några skäl till att motsätta sig hemundervisning. Den andra principen vi kan nämna är skadeprincipen, det vill säga, ”du får göra vad du vill så länge du inte skadar någon annan”. Här kan vi inte heller göra gällande att föräldrar som frivilligt tar på sig det enorma ansvar och den tid som krävs för att utbilda sina barn skadar sina barn – om vi inte har en misstro mot föräldrar. Skulle en skada förekomma skall det finnas ett juridiskt regelverk som ställer individerna i fråga till svars.

Det konservativa argumentet grundar sig i familjepolitiken. Familjen är samhällets grundbult och allt som stärker denna gemenskap är positivt. Vill föräldrar ta hand om sina barn och ge dem den kunskap de behöver för att möta framtiden är det välkommet. Dessutom kan den personliga religionen eller filosofin ligga till grund för att man vill utbilda sina barn. Enligt


83

konservatism är religion ett välkommet inslag i samhället, och att inskränka på människans religiösa utövande är varken liberalt eller konservativt. Konservatism handlar till syvende och sist om bevarandet av den sociala ekologin – och en familj som vill hålla ihop även vad gäller utbildning är en del av denna sociala ekologi.

Det liberala argumentet är mer rättframt och mindre spirituellt än så. I all enkelhet kan det påpekas att människor har rättigheter, och ingen får göra något som kränker deras rättigheter.11 Rätten att själv få välja hur man ska utforma sitt eget liv måste anses vara en central del av det. Att inte tillåta hemskolning innebär en hög grad av statligt tvång. På samma sätt som barn ska kunna välja skola, ska de kunna välja att utbildas i hemmet. Självfallet innebär inte det att de kan välja bort skolan. Det innebär enbart en annan typ av skolform. Det är orimligt att staten ska bestämma grunden för all utbildning.

För vissa föräldrar och barn kan det fungera bättre med hemskolning. Ofta handlar det om relativt välutbildade föräldrar som hemskolar. Vidare finns det många barn med speciella behov, som mår bäst av att deras föräldrar leder deras undervisning. Det är värt att notera att även under ett sådant här system skulle hemskolning kunna regleras och kontrolleras på olika sätt. Hemskolning är inte att jämställa med anarki; det handlar bara om att tillåta andra skolformer.

Det finns två vanföreställningar när det gäller hemundervisning. För det första påstås det att hemundervisade barn inte blir lika välutbildade och förberedda för framtiden. Faktum är att enligt studier presterar hemskolade barn bättre på prov än barn som inte hemskolats. (figur 2)12 För det andra påstås det att ungdomarna skulle bli isolerade och inte förmögna att interagera och kommunicera med andra ungdomar. Vi kan inte tänka oss ett mer felaktigt påstående. Enligt vissa kommer dessa ungdomar bli galna religiösa fundamentalister som förnekar evolution. Det enda sättet att interagera med ungdomar i samma ålder verkar vara i den kommunala skolan. Med andra ord går det inte att umgås i kyrkan, på fotbollsträningen, på hockeyträningen, i gymmet, med grannarna, på danslektionerna, i offentliga parker och så vidare. Hemskolade barn har också i större utsträckning möjlighet att interagera med äldre, såväl som yngre individer.

Slutligen är det värt att påpeka att det tidigare var möjligt att hemskola sina bara, om än inte lagligt. Den nuvarande regeringens förda utbildningspolitik har dock gjort det avsevärt svårare med hemskolning. Förr kunde hemskolning leda till höga böter, vilket gjorde så att enbart en rik minoritet hade råd att hemskola. I dag leder det i stället till att barnen riskerar att omhändertas av sociala myndigheter. Av den anledningen har ett tiotal familjer flyttat från Sverige till Åland, där hemskolning tillåts. Det är ovärdigt att människor ska behöva fly från sitt land för att kunna utbilda sina barn.

Ett starkt grundläggande skyddsnät

Välfärdsstaten som konstruktion må vara omöjlig, men ett starkt skyddsnät för att garantera en social miniminivå är ändå önskvärd. Ett skyddsnät finns dock för att hjälpa de som behöver det – inte för att radikalt omfördela samhällsresurser. Statens strävan efter ett


84

effektivt skyddsnät måste balanseras mot intresset att låta människor själva välja hur de ska leva sina liv.

Generella välfärdsprogram strider mot denna princip. I stället för att enbart finnas till för dem med behov av hjälp, fördelar de även resurser till de utan sådana behov. Det finns varken rim eller reson i att staten ska ta in hundratals miljarder via skattsedeln, för att sedan betala ut de pengarna i bidrag till höginkomsttagare.

Det är hög tid att barnbidraget inkomstprövas. Barnbidraget betalas i dag ut till alla föräldrar med barn under 16 år. Det torde vara obegripligt att bankdirektören med en månadslön långt över medel ska behöva ett lika stort barnbidrag som undersköterskan. Genom att inkomstpröva barnbidraget skulle dess storlek kunna bestämmas i rimlig proportion till vad var och en tjänar. På så sätt skulle höginkomsttagare, utan behov av bidraget, inte heller få ut något barnbidrag över huvud taget.

Föräldraförsäkringen är väletablerad i Sverige. Den har möjliggjort för otaliga föräldrar att balansera arbetsliv och familj. Däremot skulle den kunna strömlinjeformas och sammankopplas med andra bidrag, för att på så sätt effektiviseras.

Genom att sammanföra barnbidraget med föräldraförsäkringen, minskar administrationen kring att utfärda två separata bidrag. I stället skulle barnbidraget kunna stärkas under de första månaderna efter barnets födsel, för att sedan trappas av efter nio månader. Detta skulle då innebära att föräldrapenningen betalas ut som ett förstärkt barnbidrag, där tillhörande ledighet kan tas ut av endera föräldern.

Ett transparent skattesystem

Statens inkomster för 2013/14 består till två tredjedelar av inkomster från arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgiften är en typ av osynlig skatt som inte syns på lönebeskedet, trots att den beror på inkomsten. Det är inte på något sätt rimligt att staten ska kunna dölja hur den samlar in en tredjedel av de totala skatteintäkterna. Det är också svårt att tänka sig att synen på skattenivån skulle vara densamma om alla inkomsttagare insåg hur mycket skatt som egentligen tas ut på deras lön.

Var och en borde få veta hur mycket densamme betalar i skatt. Med dagens skattesystem döljs dock de stora skatterna, och har vilseledande namn som ”arbetsgivaravgifter”. Det är hög tid att skattesystemet görs mer transparent. Därför borde pengarna som i dag betalas in som arbetsgivaravgifter, först sättas in på löntagarens konto, för att sedan dras som skatt. Då skulle det inte undgå någon hur mycket densamme betalar i skatt. En annan möjlig lösning vore att bara redovisa arbetsgivaravgiften tydligt på skattsedeln. Men ytterligare en siffra att ögna förbi i skattebeskedet gör knappast någon avsevärd skillnad.

En modern sjukförsäkring

Hittills har det funnits två sätt att hantera den svenska sjukförsäkringen. Det första sättet har varit att ha tydligare krav och skärpt kontroll av vilka som får ut den. Det andra sättet har varit att göra den enklare att få ut, utan en tanke på hur den skulle kunna missbrukas.


85

Sjukförsäkringen bör reformeras så att den effektivare hjälper de som behöver den. Ett sätt att göra det vore genom att ersätta det nuvarande systemet med en sjukförsäkringspeng.

Sjukförsäkringen skulle fungera så att var och en får ut en check, en sjukförsäkringspeng, som de kan använda för att köpa en försäkring av ett privat försäkringsbolag, eller av en statlig utförare. På så sätt är sjukförsäkringen fortfarande statligt finansierad, via skattsedeln. Men var och en ges möjlighet att välja en försäkring som de känner är mest lämpad för dem.483

Det finns många fördelar med en sådan typ av kundvalssystem. De privata utförarna får incitament för att förbättra sina försäkringar, och ge bättre hjälp för pengarna. Om de misslyckas, väljs de också bort, vilket på sikt leder till en högre kvalitet för alla. Det ska dock poängteras att möjligheten att välja en statlig sjukförsäkring då ändå ska finnas kvar. Den som inte väljer en privat försäkring får då den statliga.

Det kan vara mer angeläget för just sjukförsäkringar. Enligt Försäkringskassans andra kundundersökning14 för 2013 ligger deras kundnöjdhet på 57 %, vilket är högre än tidigare år. Samtidigt har nöjdheten i sakförsäkringsbranschen legat på i snitt över 70 %.15 Det är därför troligt att privata utförare skulle kunna erbjuda högre kvalitet för samma pengar.

Benefit corporations

En relativt ny företagsform har vunnit mark i USA, de så kallade ”benefit corporations”. De finns nu i sjutton stater i USA. Ett sådant företag är en medelväg mellan vinstrivande företag och nonprofits. Företagen tar en del av vinsten själva, och resten ger de bort i ett från början valt välgörenhetsprojekt. Såhär skriver Nobelpristagaren och ekonomiprofessorn Robert Shiller om dessa företag: ”From the initiative of the nonprofit B Lab, the first law allowing benefit corporations was created in Maryland in 2010, and now eight states have them. A benefit corporation is a for-profit corporation that has some additional social or environmental purpose other than just making profits. Each benefit corporation can define its own purpose and will attract its own kind of idealists as investors. My guess is that this new idea will turn out to be a winner, that will yield some of our most profitable corporations because of the employee and community support they will inspire. The amazing example of Wikipedia, with its unpaid authors, shows how public purpose can motivate people.”16 Människor drivs förmodligen inte enbart av vinstintressen, utan även av välgörenhet.

Med anledning av ovanstående yrkar vi att

att1. MUF Stockholm uttalar att hemundervisning bör tillåtas

att2. MUF Stockholm verkar för att förutsättningarna för att kombinera hemundervisning med nuvarande läroplan utreds

att3. MUF Stockholm verkar för att hemundervisning legaliseras


86

att4. MUF Stockholm verkar för att svensk historia blir obligatoriskt skolämne

att5. MUF Stockholm verkar för att en litterär kanon införs för alla elever på grund- och gymnasieskolenivå

att6. MUF Stockholm verkar för införandet av en sjukförsäkringspeng

att7. MUF Stockholm verkar för att all skatt som är lönebaserad dras direkt från löntagaren

att8. MUF Stockholm uttalar att alla bör få veta hur mycket de betalar i skatt

att9. Undersöka möjligheten att sammankoppla barnbidraget med föräldraförsäkringen för att kunna strömlinjeforma dem båda.

att10. Undersöka möjligheten att införa så kallade ”benefit coroprations” i Sverige som en alternativ företagsform.

Källförteckning:

1 Moderaternas idéprogram 2013, hämtat 4 december 2013. Sid 18 http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/framtidsforslag_for_hela_sverige_2013_1.pdf

2Lars Magnusson, ”Håller den svenska modellen? Arbete och välfärd i en global värld”, ur Norstedts Akademiska Förlag (2006), sid sid 169-170, diagram angående försörjningsbördan.

3Sheri Berman, ”The Primacy of Politics: Social Democracy and the Making of Europes Twentieth Century”, ur Cambridge University Press (2006). Sid, 166.

4Sven-Eric Liedman, ”I Skuggan av framtiden: Modernitetens idéhistoria”, ur Bonnier Alba (1999), sid. 221.

5http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa-2012-results-volume-I.pdf

6 http://sv.wikipedia.org/wiki/Bildning

7Liedman sid. 230-231

8Ibid. Sid. 255.

9”Från och med höstterminen 2013 utökas undervisningstiden i matematik för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Ändringen gäller för elever som börjar årskurs 1 hösten 2013”

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/2.7556/2.7557/utokad-timplan-1.201027’

10http://www.dn.se/nyheter/sverige/elever-far-for-fa-skoltimmar/


87

11Jfr exempelvis Nozick, Robert, ”Anarki, Stat och Utopi” 2011 Timbro

12http://www.hslda.org/docs/study/rudner1999/FullText.asp

13 Sanandaji, Nima m.fl. ”Åtta visioner om trygghet” Premiss förlag 2011

14 Försäkringskassans kundundersökning nr 2013:2

1 5 Svenskt kvalitetsindex http://www.kvalitetsindex.se/index.php?option=com_content&view=article&id=206&Itemid=113&lang=en Hämtad 2013-12-10

16http://www.huffingtonpost.com/robert-shiller/ten-ways-finance-force-for-good_b_1417927.html


Distriktsstyrelsen tackar motionärerna för en genomarbetad och omfattande motion.

Distriktsstyrelsen ställer sig positiva till tanken att formerna för undervisning kan bli mer individualiserade än de är idag och vill därför se en utökade möjligheter till distansundervisning. Detta är dock vitt skilt från den typ av hemundervisning som motionärerna föreslår. Vi vill inte gå tillbaka till ett system där föräldrar utan lärarkompetens kan ta på sig hela ansvaret för ett barns undervisning.

Historia är redan idag ett obligatoriskt ämne i grundskolan och ett gemensamt ämne i gymnasieskolan och i det ingår svensk historia. Vi ser inget syfte med att ha två obligatoriska ämnen i Historia utan ser gärna att all historieundervisning sker under samma ämnestak som i dagsläget.

Vi delar motionärernas oro över att barn och ungas läskunskaper försämras. Detta problem adresseras dock inte av att skolverket ger ut en läslista på vilka böcker elever måste läsa. Utmaningen är att skapa en nyfikenhet hos barn att alls börja läsa och inte att se till att de läser ”rätt” böcker. Med motionärernas förslag riskerar vi en större debatt om vilka böcker elever ska läsa snarare än om hur de överhuvudtaget ska komma igång med läsningen.

Vi delar motionärernas åsikt att skattesystemet ska vara enkelt och tydligt och ser därför gärna ökad transparens. Vi ser positivt på förslaget om ett kundvalssystem i sjukförsäkringen för att se till att de som hamnat i en svår situation i livet får bästa möjliga hjälp och bemötande.


Att bifalla att-sats 6, 7 och 8

Att avslå att-sats 1-5 och 9-10


88

Distriktsstyrelsens föredragande: Sofia Fölster

Reservation: Felix Andersson

Reservation till förmån för bifall att sats 1, 2 och 3

Moderata Ungdomsförbundet har alltid stått för människan och familjen framför stora system. Friheten för varje individ att växa och forma sitt liv är det politiken grundar sig i. När denna frihet diskuteras brukar handlar det ofta om frågor som rör just den enskilda individen, vilket förstås är rätt. Dock finns det andra institutioner och sammanslutningar av individer som också bör ha denna frihet. Dessa kan vara familjen, företag, ideella föreningar, m.m. Precis som den enskilda får komma till sin rätt bäst när han eller hon får växa av egen förmåga, gäller det även familjer som får ta egna beslut om hur de ska leva sitt liv och när företag själva får bestämma hur de ska utvecklas. Det är en uppfattning som bör vara synonym med moderata ungdomsförbundets ideologi.

Att- sats 1, 2 och 3 handlar om att tillåta, underlätta och legalisera hemundervisning. Själva idén med hemundervisning är just att ge den enskilda individen (barnet i detta fall) och familjen chans att påverka sin livssituation och göra det som är bäst för dem. Rätt snarlikt syftet med friskolereformen 1992, som moderata ungdomsförbundet har en vana av att hylla (med rätta). Den reformen innebar att individer och familjer fick möjlighet att själva påverka sin utbildning och livssituation. Men reformen innehöll förstås också regleringar, för att se till att allt går rätt till. Hemundervisning kan försvaras med samma argument. Att ge individen och familjen en chans att utforma sin utbildning för att passa ihop med elevens behov, tillsammans med regleringar för att se till att ingenting går fel till. Tror man på det bör att-sats 1, 2 och 3 vara självklara att bifalla.

Precis som motionärerna lyfter upp finns det många märkliga föreställningar om hemundervisning. Dessa handlar om att hemundervisade barn inte skulle vara lika välbildade och förberedda för framtiden och att de inte skulle kunna integrera sig med samhället när de är isolerade i hemmet. Studier visar det exakt motsatta. Hemundervisade barn presterar bättre resultat än de som inte hemskolats. När det gäller integrering i samhället bör medlemmar i moderata ungdomsförbundet vara de första att veta att det går att socialisera med andra människor på andra sätt än att sitta i skolan. Det finns föreningar, idrotter, privata vänner, musikband, etc. Listan går att göra väldigt lång. Även det påståendet är alltså inte sant.

Tror på individen och familjens rätt att själva få utforma sin livssituation utan att staten lägger sig i för mycket, bör man rösta för hemundervisning. Sköts det på ett snyggt sätt med regleringar går det att göra många människors livspussel mycket enklare, vilket är något som bör stämma överens med moderata ungdomsförbundets värderingar.


89

Arbetsmarknad, skatter och migration


90

Motion 7. Angående synliggörandet av dolda skatter


Alliansregeringen har sedan maktskiftet 2006 gjort det mer lönsamt att arbeta. Vanliga löntagare har fått betydligt mer kvar i plånboken tack vare jobbskatteavdragen och höjd brytpunkt för statlig skatt. Sänkt skatt på arbete är positivt för den enskilde likväl som det varit positivt för svensk arbetsmarknad, med fler sysselsatta, ökad efterfrågan, såväl för varor och tjänster som för arbetskraft, och en reform som bidragit till att bryta utanförskapet.

Det finns dock de som påstår att välfärden hotas och att medborgarna får sämre skola och sjukvård om de tillåts behålla lite mer av sina egna pengar.

Vissa menar att de gärna betalar lite mer av sin lön i skatt än att samhällets service skall hotas, men faktum är att människor redan idag betalar mer i skatt än vad de tror. Vi har i Sverige ett antal dolda skatter som drabbar vanligt folk. Förutom inkomstskatten så tvingas arbetsgivare att betala ytterligare 32 öre för varje krona de betalar ut i lön. Det kan tyckas låta lite, men för en vanlig lön på 25 000kr blir det ytterligare 7 875kr i lönekostnad för arbetsgivaren (d.v.s. den som har 25 000kr i månaden i lön tjänar egentligen 32 875 kr i månaden).

Skulle denna siffra framgå på lönespecifikationen så skulle det med all tydlighet framgå att en vanlig löntagare i Sverige de facto betalar närmare halva sin inkomst i skatt, inte ”enbart” ca 32% som de flesta tror. Har den anställde högre bruttolön betalas mer än hälften av lönen i skatt.

För att anställda skall kunna argumentera för högre lön måste man öka förståelsen kring bl.a. arbetsgivaravgift. Synliggör man denna dolda skatt så kommer människor få en större förståelse för arbetsgivarens verklighet samtidigt som medvetenheten för den faktiska kostnaden per anställd ökar. Svenska folket har rätt att veta hur mycket politikerna tar av dem.

Vanliga löntagare betalar inte ca 32% i skatt utan närmre 40-50% i skatt – trots jobbskatteavdragen. Sjunker arbetsgivarnas lönekostnader per anställd så resulterar det i att fler kan få högre lön och fler som idag står utanför arbetsmarknaden kan få jobb. Den stora skillnaden skulle förvisso innebära att politikernas makt minskar något – men det är snarare något positivt än negativt. Därför borde man lagstifta om att det skall framgå på lönespecifikationen hur mycket skatt man faktiskt betalar.


att1. MUF Stockholm verkar för att Sveriges Riksdag lagstiftar att det måste framgå på lönespecifikationerna hur mycket arbetsgivaravgift som betalas


91

att2. MUF Stockholm uttalar att man skall visa hur mycket arbetsgivaravgift som betalas på lönespecifikationer




Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en välskriven motion. Motionären lyfter upp en väsentlig fråga om hur vi kan synliggöra en dold skatt. Större delen av arbetsgivaravgiften finansierar den allmänna pensionen, socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Ett synliggörande av arbetsgivaravgiften ökar medvetenhet bland Sveriges löntagare att företagen betalar in en stor summa skatte till statskassan månatligen för utom lön. Ett steg mot ökad medvetenhet är att man synliggör arbetsgivaravgiften via en lagändring på lönespecifikationen som motionären önskar. Genom att synliggöra arbetsgivaravgiften på lönespecifikationen ökar medvetenheten bland Sveriges löntagare en av flera dolda skatter som tynger Sveriges företagare dagligen på kostnadssidan.


att bifalla motionen

Distriktsstyrelsens föredragande: Arin Karapet


92

Motion 8. Angående slopad arbetsgivaravgift för unga mellan 15-24 år under sommarmånaderna

Christopher Bosch, MUF Södertälje

Ideologiskt sett vill vi moderater att det ska löna sig att arbeta, detta är kärnan och basen i den politik som vi driver. Med detta medför självklart att det ska finnas bra jobb till alla som söker ett, oavsett kön, ålder, etnicitet eller sexuell läggning. I Sverige har vi under en moderatledd regering lyckats bra med ovanstående, men självklart kan och ska vi bli bättre på det. Denna motion belyser just ungas möjligheter att få jobb. Enligt SCB så var under september månad 121 300 ungdomar arbetslösa, vilket i sin helhet blir en ungdomsarbetslöshet på 18,9 procent. Värt att notera är att ungdomsarbetslösheten är säsongsberoende och generellt sett stiger och sjunker vid ungefär samma tidpunkt varje år. Vad som även är värt att notera är att Alliansen med nya moderaterna i spetsen har jobbat för att det ska bli lättare att anställa unga i åldrarna 15-24 år.

Ett steg i rätt riktning var att halvera arbetsgivaravgiften för unga från 31 procent till 15 procent. Svenskt näringsliv rapporterade redan den 11/7/12 att fyra av tio företag och bolag har fler unga anställda – tack vare regeringens sänkta arbetsgivaravgift. Det vi nu bör göra är att slopa arbetsgivaravgiften helt för unga mellan 15-24 år under månaderna juni, juli och augusti. Denna reform skulle på så många sätt gynna unga till att få möjlighet att jobba och införskaffa sig arbetslivserfarenhet. En klassisk paradox lyder att ingen vill anställa en för att man saknar arbetslivserfarenhet, men att man inte kan få arbetslivserfarenhet då man saknar jobb. Det borde vara upp till oss att slå hål i denna paradox och skapa ett bra underlag på arbetsmarknaden för unga. Ansvaret ligger på oss för att driva denna fråga, trots allt är det vi som i huvudsak är 15 till 24 år gamla. Borde inte vi sänka tröskeln in på arbetsmarknaden för den grupp som står som mest utanför den?


att1. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm uttalar och verkar för att slopa arbetsgivaravgiften för unga under månaderna juni, juli och augusti.

att2. motionen vidaresänds till Moderata ungdomsförbundets Arbetsstämma 2014.

att3. motionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms läns stämma.




93

Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en mycket intressant och välskriven motion. Den halverade arbetsgivaravgiften för unga mellan 15-24 år har visat på goda resultat. Det har blivit billigare för företag att anställa unga, och lättare för oss unga att få en fot inne på arbetsmarknaden, trots den hårda konkurrensen. Detta är något distriktsstyrelsen självklart är för. Däremot håller vi inte med motionären om att man ska slopa arbetsgivaravgiften helt för dem som jobbar under just sommarmånaderna. Det är i så fall viktigare att sänka den ytterligare för alla unga som jobbar, oavsett månad eller årstid. Dessutom är det lite otydligt vad motionären menar med ”unga” i den första att-satsen.


att avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande: Helena Walentowicz


94

Motion 9. Angående om införandet av en enhetlig moms

Erik Jonsson, MUF Söderort André Nilsson, MUF Söderort Maximilian Hildeby, MUF Söderort

Den sänkta skatten

Sedan sitt första regeringstillträde år 2006 har Alliansen sänkt skattetrycket i Sverige med cirka fyra procentenheter. 49 Ifall skatteskattetrycket hade varit lika högt som 2005 då Socialdemokraterna styrde hade skatterna i Sverige varit ungefär 16750 miljarder kronor högre, utspritt på vårt lands cirka nio och en halv miljoner invånare blir det nästan 17500 kronor per person.

Alliansen har helt enkelt sänkt skatten med mycket stora belopp och kommer förhoppningsvis kunna fortsätta med detta under kommande fyra år. Men även om sänkt skatt är något positivt i sig då det låter människor behålla mer av frukterna av sitt arbete, bör skatterna inte bara sänkas utan hur de utformas bör också ses över. En uttagen skattekrona är inte nödvändigtvis likvärdig med en annan, det spelar roll hur man beskattar folket.

Skatternas konsekvenser

Man brukar tala om att skatten på alkoholkonsumtion gör att det konsumeras mindre alkohol, samma resonemang kan appliceras på fler ställen i samhällsekonomin. Ifall skatten på filmer är hög jämfört med böcker kommer det att köpas färre filmer relativt mot antalet böcker, just på detta vis fungerar den så kallade mervärdesomsättningskatten (MOMS) i dag. Mervärdesomsättningskatten är en skatt på konsumtion, det vill säga några extra procentenheter man lägger på en varas pris vilka konsumenten måste betala i skatt. Eftersom vi i nuläget har olika momssatser på olika varor i Sverige så väljer staten att subventionera vissa konsumtionsbeteenden på bekostnad av andra vilket är mycket orättvist och dessutom skadligt för ekonomin.

De flesta varor i samhället beskattas med 25 procents moms men det finns också varor som beläggs med sex eller tolv procents moms. Dessutom finns det ett antal varor som är momsbefriade, exempelvis vissa läkemedel. Ovanpå detta har vi också de så kallade

49 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/?from394=2004&to394=2012 (2013-12-02, 21:56) 50 Skattetryck 2005: 48,9% ; Skattetryck 2012: 44,2% ; Sveriges BNP 2012: 3550 Mdkr 0.489*3550 - 0.442*3550 � 166.9 Mdkr (Uträkningen förutsätter att de olika skattetrycken inte skulle påverka BNP eller folks vilja att betala skatt. Detta är mycket osannolikt men underlättar för en ungefärlig beräkning.) http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---detaljerat/ (2013-12-02, 21:56) ; http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/?from394=2004&to394=2012 (2013-12-02, 21:56)


95

punktskatterna, såsom alkoholskatten. Dessa skatter ingår dock inte i mervärdesomsättningskatten och berörs därför inte i denna motion.

Att olika varor beskattas olika får stora konsekvenser för konsumtionsmönstret i samhället. En helt vanlig DVD-film som köps beskattas med 25 procent av staten medan en bok beskattas med sex procent. Om en konsument då har hundra kronor till sitt förfogande och gör valet mellan att köpa en bok eller en film kommer denne i högre grad välja en bok än en film, jämfört med om skatten varit lika. Det säger sig självt att detta snedvrider konkurrensförhållandena i samhällsekonomin genom att hota konkurrensneutraliteten. Detta gör att vi får en ryckigare ekonomisk tillväxt och dessutom lämnas dörren öppen för särintressen att uppvakta lagstiftarna för att gynna sin specifika bransch.

Den differentierade momsen är också negativ för samhället eftersom den lägger en större administrativ börda på företagen. En butiksägare som säljer varor från de olika momsgrupperna får inte bara belastningen att se cirka 20 procent av försäljningen gå till statskassan utan också den otacksamma uppgiften att administrera de olika varugrupperna. De måste redovisas när skatten inbetalas, de måste läggas in som olika varugrupper i kassaapparaten och dessutom måste företagaren läsa på vilka varor som ingår i vilka grupper. Förutsatt att vi verkligen vill underlätta för småföretagare är den differentierade momsen något vi vill komma åt.

Det finns ytterligare en fördel med en enhetlig moms, detta är att den är mer statsfinansiellt stabil jämfört med den differentierade. Låt oss återvända till exemplet med böcker och film, säg att beteendet i samhället helt plötsligt skulle förändras från att folk köper film till att folk köper böcker. Ifall detta hände skulle staten uppleva en plötslig och oberäknelig förlust av inkomst som möjligtvis kan kräva höjda skatter på ett annat område. Med en enhetlig momssats kommer inte ändringar av konsumtionsmönstret få dessa konsekvenser.

Vilken momssats

Enligt den statliga utredningen SOU 2006:9051 skulle en enhetlig momssats på 21.7 procent inbringa samma skatteintäkter som den nuvarande differentierade momsen. Utredningen är i och för sig från 2006 men konsumtionens fördelning mellan de olika varugrupperna kan antas ha förändrats mycket lite sedan dess. Därför bör utredningens förslag vara applicerbart även idag och vi anser att det borde tillämpas. Med detta naturligtvis inte sagt att det är den procentsats man bör sträva efter, i takt med att statens storlek kan bantas och ekonomin växer kan procentsatsen tänkas sänkas. Siffran cirka 22 procent är helt enkelt en uppskattning av var man skulle behöva lägga momssatsen idag för att inte påverka statens finanser eller öka skattetrycket.

Det är viktigt att poängtera att det finns vissa varor inom den momsbefriade varugruppen som av olika skäl bör tillåtas förbli så, om inte annat i alla fall under en tid framöver. Med detta som anledning har vi valt att begränsa vårt förslag till sex-, tolv- och 25-procentsgrupperna.

51 http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/17/86/46e25cf3.pdf (2013-12-07, 08:17)


96

Sammanfattning Sammanfattningsvis kan alltså sägas att en enhetlig moms bör införas i Sverige av tre anledningar.

En enhetlig moms skulle värna konkurrensneutraliteten och en marknadsenlig ekonomisk utveckling samt minska särintresses inflytande över statsmakten.

En enhetlig moms skulle tillhandahålla en mer stabil skattebas och därmed värna Sveriges goda statsfinanser.

En enhetlig moms skulle minska regelbördan för framförallt små företag, vilket i sin tur skulle skapa de jobb och den ekonomiska tillväxt vi eftersträvar.

Med anledning av ovanstående yrkar vi

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att de differentierade momssatserna på de varor som nu beskattas med sex procent, tolv procent eller 25 procents moms bör ersättas med en enhetlig momssats.

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att vid införandet av en enhetlig moms måste hänsyn tas till att statens inkomster och utgifter skall vara väl balanserade över tid.

att3. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att differentierade momssatser bör undvikas i framtiden.

att4. Stämman antar motionen som sin egen.


Distriktsstyrelsen tackar motionärerna för en väl underbyggd motion.

En enhetlig momssats gör att skattesystemet blir både enklare att överblicka och mer effektivt då företag får en minskad administrativ börda. Det viktigaste skälet för att införa en enhetlig moms är dock att politiker inte ska styra människors konsumtionsbeteende på ett klåfingrigt vis. Idag är momssatsen på datorspel 25% medan momssatsen på böcker bara är 6% för att statens kulturråd bestämt att det ena är kultur men inte det andra. En enhetlig moms leder till att företag konkurrerar på samma villkor och att människor själva får styra över sin konsumtion.

Motionärerna skriver att en enhetlig moms ska införas med hänsyn till statens finanser. Harmoniering av momssatserna bör även ske på ett sådant sätt att den genomsnittliga momssatsen sänks på sikt.


97


att bifalla att-sats 1-3




98

Motion 10. Angående Fri migration – för allas skull

Carl Nordblom, MUF Östermalm Erik Jonsson, MUF Söderort Oliver Rykatkin, MUF Nacka André Nilsson, MUF Söderort Nils Annink, MUF Värmdö

Filosofen Thomas Hobbes lär en gång ha sagt ”Frihet är inget annat än frånvaron av hinder mot rörelsefriheten.” Gränser är inget som borde stå i vägen för folks sökande efter ett bättre liv, i nuläget gör de dock just det. År 2004 drunknade cirka 2000 människor på sin väg in från Afrika till Europa när de försöker fly ekonomiskt och politiskt förtryck i andra länder, och överallt i resten av världen sker liknande tragedier. Samma år dog cirka 450 människor på gränsen mellan Mexiko och USA.52 Vi anser att detta inte är acceptabelt och vill därför att MUF Stockholm ska verka för en frihetligare och humanare migrationspolitik.

Ökad rörlighet mellan länder bör tillåtas av flera anledningar, för det första är det ekonomiskt gynnsamt för alla parter inblandade. För det andra är det principiellt rätt, det finns helt enkelt moderata ideologiska grunder för att tillåta fri migration.

Alla gynnas

Den bild av migration som ofta ges är att den är negativ för landet dit folk immigrerar, detta är inte fallet. Främlingsfientliga krafter brukar påstå att invandring innebär en statsfinansiell belastning. De påstår att invandrare inte jobbar i samma utsträckning som de födda i landet och därmed inte skulle inbringa lika mycket skatteinkomster. Samtidigt påstås de nyttja de offentliga transfereringssystemen i högre grad. Såvitt vi vet är detta varken sant eller falskt men även om så är fallet betyder det inte att samhället inte kan göra en ekonomisk vinst på invandring.

Fler människor i ett land betyder större arbetsutbud vilket ökar möjligheten till gynnsam arbetsdelning, något som gör hela samhället rikare på lång sikt – det gemensamma välståndet i samhället ökar. Samhällsdebattörerna Johan Norberg och Fredrik Segerstedt hänvisar i sin bok Migrationens kraft (Migro & Hydra Förlag, 2012), till en studie av Jonathon W. Moses och Björn Letsen utförd 2004 som uppskattar att tio procents ökning av den globala migrationen skulle leda till effektiviseringar för världsekonomin motsvarande 774 miljarder amerikanska dollar. Även förutsatt att detta skulle vara en hög uppskattning så visar det vilka enorma vinster som finns att göra i migrationen.

Även om immigration skulle förutsättas utgöra en belastning för offentliga finanser betyder inte det att en friare migrationspolitik är något praktiskt omöjligt. Det finns ett flertal potentiella reformer av nuvarande skatter och lagar som skulle göra enormt mycket för att komma till bukt med de påstådda ekonomiska problem som uppstår i och med det som 52 http://www.economist.com/node/4488653 (2013-12-08, 11:18)


99

kallas ”dålig integration”. Ett förslag är ett avskaffande av LAS (Lagen om Anställningsskydd), LAS gör det svårt att säga upp anställda på en arbetsplats. Med detta följer dock tyvärr att det blir oattraktivt att anställa människor som inte är etablerade på arbetsmarknaden, exempelvis unga och invandrare. Det finns naturligtvis ett flertal andra åtgärder som skulle kunna vidtas för att öppna upp arbetsmarknaden för bland andra unga och invandrare. Detta är dock till största del en visionär och ideologisk motion och vi har därför valt att begränsa oss till denna korta utläggning. Viktigt att komma ihåg är dock att även om staten skulle göra en ekonomisk förlust på immigration så gör samhället generellt sett alltid en vinst.

En friare migration skulle också hjälpa till att reducera den globala fattigdomen. Efter jordbävningen på Haiti lyckades fyra av fem haitier, framförallt från den hårt drabbade huvudstaden Port-au-Prince, ta sig ur sin fattigdom genom att migrera till ett rikare land och söka arbete där istället. Detta är inte unikt för Haiti, invånare i MUL-länder (Minst Utvecklade Länder), skulle kunna höja sin inkomst från dessa länders snitt på 450 kronor per månad till 20 000 kronor per månad som är snittet för en nyanländ utrikesfödd i Sverige.53

Migration för att det är rätt

Att alla människor i samhället gynnas av ökade möjligheter till migration är dock inte det främsta skälet till att verka för en liberalare migrationspolitik, det är också rätt. Som sagt bör inte nationsgränser stoppa folk från att söka efter ett bättre liv. Med detta naturligtvis inte sagt att vi vill avskaffa Sveriges gränser. Gränser fyller en funktion, de talar om för folk vilka lagar som gäller inom vilka områden. Vi bör dessutom hindra folk som med säkerhet kommer utgöra ett hot mot vår säkerhet från att korsa våra gränser. Kända terrorister och andra som har uppsåt att skada de som vistas i Sverige bör inte släppas in hur som helst. Men ifall ett sådant fall uppstår ska bevisbördan ligga hos myndigheterna. Det ska åligga dessa att bevisa att personen faktiskt kommer utgöra ett hot och denna person ska ha samma lagliga rättigheter som alla andra. Grundprincipen skall vara att alla är välkomna.

Sammanfattningsvis kan sägas att frågan om en friare migration inte bara är en principiell fråga utan också en ekonomisk fråga. Hur mycket är folk villiga att hämma vårt ekonomiska välstånd för att bevara någon idyllisk vision av hur Sverige ska se ut. Ifall det finns människor som vill komma hit och arbeta, vilka är vi då att hindra dem?

Den viktigaste aspekten av frågan är dock den principiella, det finns ingen legitim grund för att hindra fredliga människor från att komma till ett land. Människor bör vara så fria som möjligt och ifall detta inte går att kombinera med nuvarande välfärdstat är det staten vi måste ändra på, immigrationen i sig kan aldrig vara ett problem. För att citera avslutningen på Norbergs och Segerfeldts Migrationens kraft ”I ett system där fler människor utgör ett problem är det inte människor som är problemet, utan systemet.”


53 http://www.unt.se/kultur/kulturdebatt/fri-migration-motverkar-fattigdom-1925051.aspx (2013-12-12, 17:58)


100

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att fri migration är en vision att sträva efter.

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att fri immigration till Europeiska Unionen bör införas.

att3. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att en minskad välfärdsstat skulle underlätta prioriteringen av en frihetligare migrationspolitik.

att4. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att om man förutsätter att det finns motsättningar mellan friare migration och vidsträckta sociala skyddsnät, bör friare migration prioriteras över bibehållandet av dessa sociala skyddsnät.

att5. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att Sveriges arbetsmarknadslagstiftning bör reformeras och liberaliseras.

att6. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att ett avskaffande av LAS skulle underlätta för ännu icke etablerade grupper på arbetsmarknaden att etablera sig på arbetsmarknaden.

att7. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att Sveriges skatter bör sänkas ytterligare för att göra Sverige till ett mer attraktivt land att investera, anställa och arbeta i.

att8. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att Sveriges bolagskatt bör sänkas ytterligare för att uppmuntra etablerandet av fler företag i Sverige.


Motionen berör ett viktigt och ständigt aktuellt område. Frågan om människors rätt att flytta från ett land till ett annat har aldrig varit självklar. Idag är denna rätt särskilt diskuterad då flera röster höjs så väl i Sverige som i Europa och andra delar av världen med krav om att den ska begränsas. Moderata ungdomsförbundet har länge varit en av de främsta förespråkarna för en vision om fri migration. Det ska vi fortsätta vara. Samtidigt är det rimligt att vägen dit genomförs på ett ansvarsfull och genomtänkt sätt.

Motionen berör även verktyg för bättre integration, bland annat en reformerad arbetsmarknadslagstiftning och fortsatta skattesänkningar. Detta är positivt.

Motionärerna väljer att ställa ett välfungerade socialt skyddsnät mot en mer liberal migrationspolitik. Denna motsättning ser inte distriktsstyrelsen. Förhållandet är snarare tvärtom, immigration till Sverige är en förutsättning för en fortsatt trygg välfärd.



101

att bifalla att-sats 1,7 och 8

att avslå att-sats 2,3,4 och 6

att besvara att-sats 5


Reservation: Sofia Fölster och Felix Andersson Moderata ungdomsförbundet har länge varit en förkämpe för att förändra de regler på arbetsmarknaden som gör det svårare för människor att få jobb. Turordningsreglerna i Lagen om Anställningsskydd är det främsta exemplet som innebär att unga människor sparkas först när ett företag behöver säga upp personal. I motionärernas att-sats 5 föreslås stämman uttala att arbetsmarknadslagstiftningen (som i huvudsak utgörs av LAS) bör reformeras och liberaliseras. Att förändra turordningsreglerna i LAS är i högsta grad en reform och en liberal sådan. Om man är för en förändring av turordningsreglerna i LAS bör det därför vara en självklarhet att bifalla motionärernas att-sats 5.


102

Motion 11. Angående en moderat migrations- och integrationspolitik

Felix Andersson, MUF Täby

Sverige är ett land som länge har varit generöst och tolerant mot andra länder. Ett land som har varit generösa med att ta emot flyktingar från andra länder, ett aktuellt exempel är Syrien, och på att ta emot asylsökande. Det är i grunden något som vi ska vara stolta över och fortsätta med. Sverige är ett rikt land som ska ha en generös migrationspolitik.

När ett ensamkommande flyktingbarn kommer till Sverige är det i första hand en ankomstkommun som ansvarar för att bland annat ordna boende för barnet. Detta sker i väntan på att Migrationsverket anvisar en kommun som ska ta över ansvaret. Migrationsverket har kontor i ett antal kommuner där ensamkommande barn kan söka asyl.54 De flesta kommuner har idag avtal med Migrationsverket, men det finns fortsatt ett antal kommuner som inte har det. Om man är överens om att Sverige ska vara ett öppet land som är generöst och tar emot ensamkommande barn bör rimligtvis alla kommuner vara med och dela på ansvaret.

När Sverige väl har tagit emot människor som kommit hit, gäller det att dessa människor så fort som möjligt hittar egen försörjning och bostad. Det är varken hållbart för den enskilda människan eller den svenska ekonomin att bli försörjd helt och hållet av det offentliga under en lång tid. Det finns något ideologiskt i moderat politik med att vara generös mot människor som kommer hit, men att sedan även vara generös nog att ställa krav och förväntningar. För att sedan få dessa människor in i arbete krävs en företagarvänlig politik där företag kan växa och anställa fler. Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften generellt och bör göra det ännu mer.

Idag finns det något som kallas försörjningskrav, som gäller för anhöriginvandring. Det infördes 2010 av alliansregeringen och då var Sverige sist med detta i EU. Försörjningskravet innebär att den person som kommit till och befinner sig i Sverige, anknytningspersonen, måste kunna styrka att han eller hon har en bostad av tillräcklig standard och kan försörja sig själv innan man får lov att föra sin familj till Sverige.55 Detta krav är bra, då det underlättar för att introducera de familjemedlemmar som anländer i efterhand till det svenska samhället och det skapar en bättre integration. Problemet är att kravet i realiteten inte har speciellt stor effekt, eftersom dagens regler innehåller många undantag. Endast 1 % av anknytningspersonerna omfattas av kravet. Det är problematiskt. Om det finns ett krav som ska möjligöra en bättre integration är det önskvärt att omfattningen på kravet utökas.

54 http://www.migrationsverket.se/info/426.html 55 http://www.migrationsverket.se/info/4442.html


103

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag på:

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att Sverige ska fortsätta ha en generös migrationspolitik

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att fler kommuner bör teckna avtal med Migrationsverket

att3. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att fler kommuner tecknar avtal med Migrationsverket

att4. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att en moderat migrations- och integrationspolitik inkluderar krav och förväntningar på de människor som kommer hit

att5. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att arbetsgivaravgifterna bör sänkas generellt

att6. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att arbetsgivaravgifterna sänks generellt

att7. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att försörjningskravet vid anhöriginvandring utökas så att det omfattar fler

att8. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att försörjningskravet vid anhöriginvandring utökas så att det omfattar fler

att9. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm sänder vidare motionen till Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma 2014


Distriktsstyrelsen tackar motionären för en motion inom ett viktigt ämne och delar motionärens uppfattning att frågan måste fortsätta ha en human politik på detta område. Styrelsen vill dock inte använda begreppet ”Generös” som beskrivning av den migrationspolitik Sverige ska föra utan snarare ”Human” och ”Väl avvägd”. Vi anser inte att vi i dagsläget nödvändigtvis har en politik som ska betecknas som generös eftersom det riskerar sätta bilden av att vem som helst får migrera till Sverige utan förbehåll, vilket inte är fallet. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att fler kommuner behöver teckna avtal med migrationsverket för att ta hand om de flyktingar som kommer till Sverige och möjliggöra att de snabbt kommer i arbete. Arbetslinjen är en oerhört viktig del i integrationsarbetet och bör därför vara i fokus för nyanlända. Att arbetsföra personer ska få möjlighet och även har ett ansvar att arbeta kan vara en av de förväntningar som motionären ger uttryck för i att-sats 4. Vi delar även uppfattningen att arbetsgivaravgiften bör änkas generellt även om det inte är en hundraprocentig integrationsåtgärd utan även får positiva effekter för hela samhället. Motionären är dock inte tydlig med vad han menar med att


104

försörjningsansvar för anhöriginvandring ska omfatta fler. Inga inriktningar anges för vilka personer som ska omfattas och därför är att-satsen för luddig för att distriktsstyrelsen ska kunna bifalla den.



att bifalla att-satserna 2-6

att avslå att-satserna 7-9



105

Motion 12. Angående medborgarskapskrav

Moderata studenter Stockholms universitet

Erhållandet av medborgarskap är, enligt många, beviset på att ha blivit fullvärdigt accepterad som tillhörande den stat som medborgarskapet härrör. En medborgare har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra medborgare. Medborgarskap kan antingen förvärvas vid födseln eller genom ansökan. För att erhålla svenskt medborgarskap vid födseln krävs att minst en av föräldrarna har är svensk medborgare. Den som önskar bli svensk medborgare genom ansökan måste uppfylla ett antal villkor:

”För att bli svensk medborgare ska du:

• kunna styrka din identitet

• ha fyllt 18 år

• ha permanent uppehållstillstånd (PUT) eller permanent uppehållsrätt

• ha varit en viss tid i Sverige

• ha levt ett skötsamt liv i Sverige.”56

För vissa grupper tycks dessa kriterier vara omöjliga att uppfylla. Personer med tillfälliga uppehållstillstånd, såsom tillstånd för arbete och studier, missgynnas då de inte är till grund för beräkningen av hemvist tid i Sverige. En person kan ha bott i Sverige i tio år utan att ha haft rätt typ av uppehållstillstånd och därmed inte möjlighet att få svenskt medborgarskap.

Exempelvis, en student från Turkiet vill läsa sin masterutbildning inom informationsteknik i Sverige och får ett uppehållstillstånd för studier i två år. Strax före examen hittar hon ett arbete här och ansöker därför om uppehållstillstånd för arbete. H handläggningstiden är i dagsläget ungefär ett år. I normalfallet gäller att uppehållstillstånd för arbete är tidsbegränsat till två år och förbehållet ett visst yrke. För att få fortsätta arbeta i Sverige ansöker hon om förlängning, vilket medges i ytterligare två år. Varken uppehållstillstånd för arbete eller studier tas i beaktande för boendetid i Sverige. Efter detta hon söka om permanent uppehållstillstånd vilket måste innehas i fem år innan medborgarskap kan tecknas.57Sammanlagt fordras alltså tretton år innan medborgarskap kan tecknas.

En It-tekniker får ett arbete på ett företag i Sverige och ansöker om uppehållstillstånd för arbete. Handläggningstiden är i dagsläget ungefär ett år, under vilket hon får arbeta. I normalfallet gäller att uppehållstillstånd för arbete är tidsbegränsat till två år och förbehållet

56Krav för medborgarskap. Migrationsverket. http://www.migrationsverket.se/info/276.html, läst 2013-12-01 57Du ska ha bott i Sverige viss tid. Migrationsverket. http://www.migrationsverket.se/info/499.html, läst 2013-12-01


106

ett visst yrke. För att få fortsätta arbeta i Sverige ansöker hon om förlängning, vilket medges i ytterligare två år. Varken uppehållstillstånd för arbete eller studier tas i beaktande för boendetid i Sverige.58 Efter detta kan hon söka om permanent uppehållstillstånd, vilket måste innehas i fem år innan medborgarskap kan tecknas.

Personer från tredje land som studerar eller arbetar i Sverige borde inte missgynnas för att de bidrar positivt till det svenska samhället såväl kunskapsmässigt, ekonomiskt som kulturellt. Dessa personer är ofta redan väl integrerade emedan de har genomgått en högre utbildning och/eller är etablerade på den svenska arbetsmarknaden samt behärskar i många fall även det svenska språket.

Med detta inte sagt att reglerna ska bli striktare för andra immigranter; de ska fortfarande kunna erhålla medborgarskap på samma premisser som nu. Det är emellertid inte rimligt att studenter och de som arbetar missgynnas på grund av att de har fel sorts uppehållstillstånd.

Vi yrkar:

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att personer som lagligen har varit bosatta i Sverige i fem år, oavsett uppehållstillståndsform, och därtill har varit skötsamma ska ha rätt att erhålla medborgarskap om så önskas.

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att personer som lagligen har varit bosatta i Sverige i fem år, oavsett uppehållstillståndsform, och därtill har varit skötsamma ska ha rätt att erhålla medborgarskap om så önskas.

att3. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att undantag ska kunna göras vid medborgarskapsprövning med hänsyn till utbildning, jobb och dylikt.

att4. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att undantag ska kunna göras vid medborgarskapsprövning med hänsyn till utbildning, jobb och dylikt.

att5. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm till Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma.


Distriktsstyrelsen delar motionärens åsikt att din typ av uppehållstillstånd inte ska begränsa dina möjligheter att kunna ansöka om medborgarskapskrav och att studenter inte ska missgynnas i denna process. Däremot anser vi inte att någon ska ha ”rätt” att automatiskt erhålla ett medborgarskap enbart för att personen varit bosatt i Sverige i fem år. Då motionären inte specificerar vilka undantag som ska göras för studenter önskar vi att motionären besvarar de angivna att-satserna innan vi kan ta ställning till dessa. 58Du ska ha bott i Sverige viss tid. Migrationsverket. http://www.migrationsverket.se/info/499.html, läst 2013-12-01


107


att avslå att-sats 1, 2 och 5

att besvara att-sats 3 och 4



108

Motion 13. Angående För ett rättvisare lagfartssystem, utan fräcka stämpelskatter! MUF Täby

Om man avser köpa en fastighet, eller ta ut en inteckning i en fastighet, betalar man normalt en avgift. Detta i form av en stämpelskatt. Motionären menar att lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (1984:404) är förlegad, orättvis, och bör reformeras. Idag beror stämpelskatten på köpeskillingen (som jämförs mot taxeringsvärdet) för fastigheten, men motionären föreslår att stämpelskatten istället ska ersätts med en avgift som speglar den administration som ansvarig myndighet åläggs.

Förvärv av fastighet

När man köper en fastighet, eller tar ut en inteckning i en fastighet, betalar man stämpelskatt. Detta regleras enligt lag om stämpelskatt vi inskrivningsmyndigheter (SFS 1984:404)1. I nämnd lag, §1, kan utläsas att: ”stämpelskatt skall erläggas till staten enligt denna lag för förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar”. I samma lag,§4 framgår också att såväl fysiska som juridiska personer omfattas av skatteplikten. Den förvärvade egendomens värde bestäms genom att jämföra köpeskillingen med taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljades. Det är då det högsta av dessa värden som anses som egendomens värde, vilket också framgår i §91.

Fysiska personer

För fysiska personer, det vill säga en människa, som förvärvar en fast egendom genom exempelvis köp eller byte, betalar en stämpelskatt på 1,5% eller femton kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde2. För att kunna låna pengar en fastighet, behövs också ofta en inteckning. Själva inteckningen kan ses som bankens säkerhet för lånet, och utgörs av ett pantbrev. All registrering av nya inteckningar sker hos Lantmäteriet. Liksom vid själva förvärvet av en egendom, får man även vid inteckning betala en stämpelskatt, på 2% (20kr per tusenlapp) av det sökta inteckningsbeloppet. Värt att nämna är också att en administrativ avgift på 375kronor för inteckningar, och 825kr för lagfart/inskrivning av tomträtt3. För förtydligandets skull kan nämnas, att stämpelskatt inte gäller bostadsrätter, utan den betalades av fastighetsägaren vid förvärvet av hela fastigheten.

Stämpelskatten kommer ofta som en chock för personer, som köper sin fastighet för första gången. Vad som också är flagrant är att alla drabbas olika på grund av att skattesatsen är procentuell och baserar sig på, som nämnts tidigare, den högsta köpeskillingen, eller på taxeringsvärdet, om det överstiger köpeskillingen. I praktiken innebär detta att ju dyrare en fastighet är, och ju mera köparen behöver ta ut i lån, desto högre blir stämpelskatten. Motionären anser att detta system idag är gravt orättvis och förlegat, med tanke på det kraftigt varierade fastighetspriserna i landet.


109

Exempel(fysisk person): Ponera att köpeskillingen för en fastighet är tre miljoner kronor, och att inteckningarna uppgår till 1,5 miljoner kronor. Den sammanlagda stämpelskatten som köparen måste betala, blir då 75000 kronor (1,5% av 3mkr + 2,0% på 1,5mkr.) Detta slår hårt mot enskilda fastighetsköpare, som säkerligen hellre hade lagt dessa pengar på att investera i sin nya bostad/fastighet.

Juridiska personer

Även juridiska personer (till exempel bolag eller föreningar) betalar stämpelskatt. År 2010 höjdes stämpelskatten för juridiska personer, från 3% till 4,25%, eller 42kronor och 50öre för varje fullt tusental kronor av egendomens värde4. Undantag ges till bostadsrättsföreningar, som betalar likt fysiska personer, 1,5%. Motionären ställer sig frågande, dels till den genomförda höjningen år 2010, men också till varför juridiska personer skall betala en högre stämpelskatt över huvud taget, eftersom motionären är av uppfattningen att den har en negativ inverkan på omsättningen av egendom för juridiska personer.

Således…

För att kunna kallas ett modernt arbetarparti krävs att orättvisa och förlegade straffskatter, likt stämpelskatten, omarbetas och/eller ersätts med ett rimligare och rättvisare system. Motionären delar uppfattningen att en statlig avgift vid överföring av lagfart för en fastighet kan vara skälig, men den skall varken bero på köpeskillingen eller taxeringsvärdet, utan snarare spegla den administrativa kostnad som medföljer lagfarten. Även inteckningar bör exkluderas från procentsatser av köpeskillingar och/eller lånesummor. Hellre bör de ersättas helt med en fast administrationsavgift.

Därför föreslår motionär MUF Täby, MUF Stockholms distriktsstämma att anta följande satser:

att1. MUF Stockholm uttalar att dagens utformning av lagstiftningen rörande stämpelskatten (Lag 1984:404), i alla dess former, är förlegad och orättvis

att2. MUF Stockholm uttalar att en stämpelskatt som är utformad efter att variera med priset på en fastighet, aldrig är rimlig.

att3. MUF Stockholm verkar för att ersätta nuvarande lagstiftning om stämpelskatt(Lag 1984:404), med ett nytt system, där en enhetligt fastställd avgift för samtliga fastighetsköp tas ut, oberoende av köpeskilling och taxeringsvärde, och som speglar den administrationskostnad som hanteringen medför för ansvarig myndighet.

att4. MUF Stockholm uttalar att en högre stämpelskatt för juridiska personer har en negativ inverkan på fastighetsomsättningen inom sektorn.


110

att5. MUF Stockholm verkar för att den skatt eller avgift som tas ut vid fastighetsförvärv, skall vara lika för juridiska och fysiska personer.

att6. MUF Stockholm verkar för att stämpelskatten på inteckningar tas bort helt, och ersätts av enbart en administrationskostnad.

att7. MUF Stockholm skickar motionen vidare till MUFs Förbundsstämma.

att8. MUF Stockholms skickar motionen vidare till Moderaternas Länsförbundsstämma.

Referenser

1. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1984404-om-stampelskatt_sfs-1984-404/#overgang

2. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-fastigheter-och-formogenhet/Stampelskatt/

3. http://www.lantmateriet.se/Fastigheter/Andra-agare/Skatter-och-avgifter/

4. http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2010/apr/Sidor/Stampelskattenhojs.aspx


Distriktsstyrelsen tackar för en intressant och välskriven motion. Alliansregeringen har avskaffat fastighetsskatten och ersatt den med en enhetlig avgift. Detta bör även ske med stämpelskatten. Motionärerna föreslår en möjlig väg för detta. Den nuvarande stämpelskatten inbringar ca 8 miljarder i skatteintäkter. En enhetlig administrativ avgift kommer ha som effekt att minska denna summa kraftigt.





111

Utbildning


112

Motion 14. Angående kunskapskrav istället för närvarokrav i skolan

Amanda Broberg, MUF Sydväst John Baicu, MUF Kungsholmen

Idag är det ett välkänt och accepterat faktum att vi har skolplikt i Sverige. Från första klass till nionde klass måste man enligt lag vara inskriven och gå i skolan med allt vad det tillhör. Men dagens skolplikt är inte utformad efter de olika behov och förutsättningar som eleverna har. Idag bygger skolplikten i mångt och mycket på de närvarokrav som finns. I svensk skola är det olagligt att skolka. Vi anser att detta sätter ett felaktigt fokus på utbildningen och tycker att kunskap och inte närvaro är det som borde stå i centrum för svensk utbildning.

Ur ett liberalkonservativt perspektiv anser de flesta att staten ska detaljstyra så lite så möjligt och makten och samhället ska utgå och utformas av individerna länge. Vårt parti och ungdomsförbund har sedan länge drivit en tydlig linje när det kommer till en flexibel och mer individ utformas skola. Vi har tagit viktiga steg i rätt riktning i och med det fria skolvalet och ett reformerat betygsystem. Idag tillåts aktörer som utformar undervisningen annorlunda verka på marknaden i mycket större utsträckning. Men det är dags att på allvar sätta elevernas behov och kunskap först.

Skolverket definierar skolplikten på följande sätt: ” Skolplikten innebär att eleven ska delta i den verksamhet som anordnas i skolan, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.” Utbildning ska handla om kunskap, inte att delta i en daglig verksamhet. Närvarokravet erhåller en oförtjänt stor plats inom svensk utbildning. Det handlar inte om att delta i en daglig verksamhet utan att uppnå vissa kunskapskrav. Självklart skulle utbildningen bestå i en daglig undervisning men vi anser inte att den centrala delen av svenska skolan ska ligga i närvaron utan i kunskapen eleverna lär sig.

Vi har idag ett betygsystem med tidigare och fler kunskapskontroller. Samtidigt sjunker kunskapsnivåerna i svenska skolan. Många elever upplever en bristande motivation när det kommer till skolan. Idag skolkar hela 23 % av alla elever på gymnasiet skolkar någon gång i månaden. Trots det bygger inte ens gymnasiet på en lagsstadgad skolplikt. Gymnasieskolorna är dock skyldiga att rapportera olovlig frånvaro till CSN som med de uppgifterna som grund sedan kan dra in studiebidraget om det upprepas. Läsåret 2011/2012 blev 5 % av alla elever av med sitt studiebidrag på grund av frånvaro.

Det handlar inte om att delta i skolans dagliga verksamhet utan om att uppnå vissa kunskaper. En elev som uppnår målen och har bra betyg ska inte behöva straffas och stämplas som skolkare av en myndighet för den inte deltar i alla skolverksamhet på plats. Detta kan leda till en bristande motivation och en begräsning av ungdomars frihet och tid de hade kunnat ägna åt andra saker. Att det är som idag där flera skolor vägrar att bevilja ledighet är inte hållbart. Ungdomar måste i detta viktiga skede i sina liv få en chans att utforma sin egen vardag och att bygga undervisning och bedriva utbildning med närvaro som


113

den viktigaste grunden är inte rättfärdiga i det moderna samhälle vi lever i med en regering som har en uttalad vision om en kunskapsskola. Då ska också just kunskaperna vara i fokus. Motionärerna föreslår inte att frånvaro ska vara acceptabelt från någon utan fullständiga betyg som inte uppfyller målen, men om en elev med höga betyg också har höga ambitioner utöver sin utbildning ska den tillåtas ha det och inte hindras av ett närvarokrav och bli rapporterad om den inte deltar på varje lektion.

Via kommunikation mellan lärare och elever, en mer effektiv undervisning och en mer individutformad skola kan vi uppnå bra resultat med ett sådant system. Det handlar om at elever inte ska stämplas som skolkare och regelförbrytare då de uppfyller det yttersta syftet med undervisningen – kunskapsmålen. Kunskapen är det som ska stå i centrum i svenska skolan, inte närvaro. För en mer individanpassad skola och en skola som berikar, inte begränsar.

Med anledning av ovanstående yrkar de undertecknade på följande:

att1. Moderata ungdomsförbundet verkar för ett avskaffande av närvarokravet och ett införande av kunskapskrav i skolan istället.

att2. Motionen vidaresänds till MSU:s rikskonferens 2014.

att3. Motionen vidaresänds till förbundsstämman 2014.

att4. MUF Stockholm antar motionen som sin egen.

Källor:

PISA undersökningen 2013

http://www.skolvarlden.se/artiklar/darfor-skolkar-eleverna

http://www.skolverket.se/eleven-i-skolan/narvaro

http://www.csn.se/press/fakta-skolk


Distriktsstyrelsen vill tacka motionärerna för en bra skriven motion med bra och intressanta förslag. Skolan ska fokusera på kunskap, inte piskor eller flum. På det viset har motionärerna en poäng i sin utgångspunkt på kunskap. Det finns två stora problem med den svenska skolan. Dels är det att skolresultaten sjunker då eleverna lär sig inte nog och att kopplingen mellan skolan och arbetsmarknaden är svag. Distriktsstyrelsen tror inte att lösningen på det är mindre tid i skolan, det behövs snarare mer tid i skolan. Det är just därför regeringen nu satsar på mer timmar i matematik. Denna motion skulle endast kunna hjälpa de som redan


114

klarar sig bra i skolan, de som är svagare kommer missgynnas. De behöver mer tid i skolan, inte mindre. När det gäller kopplingen med arbetsmarknaden finns det en annan viktig faktor. En anställd på ett arbete kan inte gå från jobbet hursomhelst, skippa ett möte en eftermiddag eller inte gå till jobbet alls en dag för att han eller hon inte orkar. Skolan bör inte fungera så heller. Kunskap skulle kunna benämnas som en rättighet i ett modernt och demokratiskt samhälle. Med kunskap kan vem som helst bli vad som helst och skapa sin egen väg i livet. Det man dock inte får glömma är att kunskap även är en skyldighet. Skolan är alltså ingen institution dit medborgaren endast går och inhämtar sina rättigheter, det är även en institution där medborgaren fullgör sin plikt och tar sitt ansvar.


att avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande: Felix Andersson

Reservation: Sofia Fölster

På samma sätt som alla människor är olika är också alla elever olika och de lär sig på olika sätt. Vissa föredrar att lyssna på föreläsningar, andra att läsa böcker och några att diskutera uppgifter. Så länge skolor kan garantera att alla elever når kunskapsmålen bör politiken därför inte diktera hur inlärningen ska ske.

Det närvarokrav som finns idag begränsar skolor till förutbestämda timplaner istället för att låta dem anpassa undervisningen efter elevers olika förutsättningar och behov. Vi behöver tydliga kunskapskrav i skolan istället för reglering av hur många timmar eleverna ska sitta i skolbänken.


115

Motion 15. Angående Fler idrottstimmar i grundskolan

Anna Wennerholm, MUF Östermalm

Många varningsklockor ringer i dag om dåligt skolresultat, psykisk ohälsa, fetma och för lite idrottande bland ungdomar. Ungdomar i dag är mer stillasittande än tidigare generationer. Detta kan senare komma att slå tillbaka i form av en fler fysiska och psykiska problem i samhället. Alla ungdomar som önskar att idrotta har inte heller möjlighet till det. Utövande av många sporter är i dag kostsamt och det är svårt att klara för många familjer där föräldrarna har låga inkomster. Om inte skolan kan tillgodose en tillräcklig nivå av skolidrott riskerar detta att slå tillbaka på individ och samhälle senare.

Genom att öka antalet idrottstimmar i grundskolan kan man tidigt motverka att dessa problem uppstår och i stället främja att ungdomar börjar ha en mer hälsosam livsstil som sedan sannolikt kvarstår under en längre tid.

Regeringen har beslutat att grundskolan ska ha totalt 500 idrottstimmar, vilket i veckan blir 1,5 timmar. Skolorna kan dock minska timmarna med 20 procent eller öka timmarna om de vill. Enligt folkhälsans rekommendationer för hälsofrämjande fysisk aktivitet bör man motionera åtminstone 3 dagar i veckan vilket är en fingervisning om hur många timmars idrottande grundskolan borde ha.

I dag är psykisk ohälsa ett stort problem bland ungdomar. År 2012 hade BRIS kontakt med 28 718 ungdomar vilket är den största siffran sedan BRIS startade sin verksamhet. Ungdomar som motionerar mycket löper mindre risk att drabbas av ångest, nedstämdhet och depression, och får bättre stresstålighet, sömn och större självuppskattning. Genom att tidigt i skolan få ungdomar att röra på sig och testa olika slags idrotter kan eleverna tidigt få intresse för en viss sport och sedan börja utöva den på sin fritid. Elever som idrottar mer får även bättre resultat i skolan. Idrottande ger bättre koncentrationsförmåga, prestationsförmåga och bättre minne.

Många föräldrar har inte råd att betala medlemsavgifter för att deras barn ska kunna vara med i idrottsföreningar. Idrott och motion i tillräckligt omfattning är något som skolan borde kunna erbjuda elever. Det ska inte enbart bero på föräldrarnas ekonomiska möjligheter. Om inte motivationen finns att motionera på egen hand är det inte lätt för ungdomar att få den motion de behöver.

På grund av den livsstil vi i Sverige har och med teknikens utveckling riskerar vi dyra konsekvenser för samhället, bland annat allt i form av höga sjukvårdskostnader. Att redan i tidig ålder börja förebygga sådana problem och föra in sunda värderingar i grundskolan genom fler timmar idrott & hälsa är en bit på vägen för ett mer välmående och hälsosamt samhälle.


116

Med anledning av ovanstående yrkas:

att1. MUF Stockholm uttalar att idrott i skolan är viktigt för barnens hälsa.

att2. MUF Stockholm uttalar att undervisningen idrott & hälsa är viktig.

att3. MUF Stockholm uppmuntrar skolor till att ha mer idrott & hälsa.

att4. MUF Stockholm uttalar att skolor ska ha mer idrott & hälsa i årskurserna 1-9.

att5. MUF Stockholm verkar för att skolor ska ha mer idrott & hälsa i årskurserna 1-9.

att6. motionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms stads och län förbundsstämmor.

att7. motionen vidaresänds till MUF:s Förbundsstämma 2014.

att8. stämman tar motionen som sin egen.


117

Motion 16. Angående Mer idrott i skolan

Patrik Olsson, MUF Botkyrka

Debatten om skolan har gått het under hösten och tilltog i styrka efter PISA-rapporten som släpptes i december. Fokus har legat på riskkapitalbolag, ägandeformer och fallande resultat. Men trots det sistnämnda har skolans innehåll inte diskuterats i tillräckligt hög utsträckning; istället för att fokusera kvalitén har många en på förhand given uppfattning om den och den formen. Men så länge en aktör lever upp till de lagar och regler som finns bör enbart utfallet granskas utan att hänsyn till ägandeform tas. Således måste debatten nu i allt högre grad präglas av skolans innehåll och hur vi kan stärka kvalitén. Där kan ökad fysiskt aktivitet vara en lösning.

Stephan Rössner, professor emeritus vid Karolinska Institutet, skrev nyligen på DN Debatt att: ”Överviktsproblematiken har accelererat. I dag kan vi fastslå att övervikt och fetma är betydande svenska livsstilsproblem, leder till en rad ogynnsamma medicinska konsekvenser och kostar samhället stora summor.”

Vidare har Sverige en hög nivå av överviktsproblematik hos barn liksom stora skillnader mellan olika delar av landet. Och det är just här som skolan kommer in och skulle kunna ge barnen en grund för framtiden. Detta var också tanken med Bunkefloprojektet där barnen gavs en timmes fysiskt aktivitet om dagen. Resultatet lät inte vänta på sig och idag är intresset stort för modellen.

Enligt Ingegerd Ericsson, universitetslektor vid Malmö högskola, är Bunkefloprojektet speciellt viktigt för de barn som inte är intresserade av föreningsidrott: ”I skolan kan man nå alla barn. Det är en arena där alla barn finns” säger hon. Även vittnesmål från barnen verkar tyda på goda resultat: ”- Man blir lugnare på lektionerna”, säger Rasmus Andersson”, ”- Jag kan koncentrera mig längre och bättre”, säger Elin Leander.

Forskningen är entydig. För att dels råda bot på skolans fallande resultat, dels möta den höga nivån av övervikt bland barn, bör ökad fysiskt aktivitet vara ett mål för samtliga av Sveriges skolor.

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag:

att1. MUF Stockholm verkar för ökad fysiskt aktivitet i den svenska skolan


Distriktsstyrelsen tackar motionärerna för två välskrivna motioner med teser som är mycket viktiga. Sverige har stora problem med övervikt hos befolkningen, inte minst bland unga,


118

samtidigt som det varierar stort. Dessutom ser vi även att skolresultaten sjunker och den psykiska ohälsan ökar. Fysisk aktivitet och idrott i skolan är mycket viktigt för att inte göra detta ännu värre, distriktsstyrelsen ser positivt på att fler skolor har ännu mer idrott i skolan. Distriktsstyrelsen är dock inte beredd på att diktera hur timmarna i skolan ska distribueras exakt per ämne. Om idrottstimmarna ska bli fler i grundskolan måste antingen mer pengar skjutas till just det ämnet eller så måste något annat ämne få skära ner lite. Detta preciseras inte. Det finns andra ämnen som bör gå före när det gäller prioritering av undervisningstimmar, ämnen som går före just Idrott och Hälsa. Intentionen är distriktsstyrelsen helt överens om.


att bifalla att-sats 1-3 i motion 2 och att-sats 1 i motion 3

att avslå att-sats 4-8 i motion 2



119

Motion 17. Angående Skolan behöver ett nytt modernt språk – kod

Jean-Robert Nino, MUF Västerort Henrik Ulfvarson, MUF Sollentuna

Programmering är ett modernt språk

Språk har lika länge som människan funnits varit en brygga mellan olika folk och en av grundpelarna för samhället. Det finns dock ett annat sorts språk som ger talaren en tredje attribut, nämligen att bygga. USA, Estland och Kina har redan börjat lära ut detta språk till barn i en tidig ålder varav flera andra länder undersöker möjligheten59, då man förstått att detta språk används i nästan allting vi äger och använder oss av. Språket är naturligtvis kod.

I Skolverkets läroplan skrivs det tydligt om tyngden bakom att varje grundskola har ett ansvar att eleverna efter grundskoleutbildningen ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för olika sorters ändamål. Detta sker samtidigt som den otroliga expansion som skolor gör med inköp av datorer och surfplattor.60 De allra flesta vet hur man skall använda en dator, men få elever vet hur de fungerar och vad det är som utgör en dator.

Elever som vill koda kan lära sig bättre

Studier har visat att elever som läser programmering i tidig ålder har det lättare och lär sig mer under sin skolgång än de elever som inte läser programmering. Detta utslag får man genom att programmering är logiskt tänkande vilket tränar upp elevens slutledningsförmåga. Med den stärkta slutledningsförmågan blir det enklar att förstå sammanband och då i sin tur ämnet man läser.

Till skillnad från många andra moderna språk, kan elever associera sina vardagsliv till kodning bättre än med exempelvis spanska. Att direkt kunna associera sitt vardagsliv till en mer egenanpassad utbildning främjar studiemotivationen och därmed även skolresultaten.

Arbetsmarknaden eftertraktar datavetare

I Arbetsförmedlingens rapport "Var finns jobben?" där man bedömt tillgångarna på framtida arbetsplatser61, där datayrken bedöms vara ett av yrkesgrupper som har bäst utsikt de närmaste tio åren. Enligt Code.org, en ideell organisation som verkar för

59 http://www.i-programmer.info/news/150-training-a-education/6077-uk-to-teach-programming-starting-at-5.html 60 http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/allt-fler-datorer-i-skolan-men-stort-behov-av-kompetensutveckling-1.196645 61 http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc4478/Var_finns_jobben.pdf


120

programmeringsundervisning i skolor, har tagit fram statistik som visar på att det skapas 130,000 nya jobb inom data hos alla industrier kombinerade.62

Sverige har länge varit ett av världens mest framstående länder inom data/IT. Mycket av detta har vi att tacka den bredbandspolitik vi haft från det sena 1990-talet.63 Detta har visat sig framgångsrikt med flera svenska företag inom branschen, för att nämna några som har sitt ursprung i Sverige. Många av teknikföretagen så som Dice, Mojang, Skype och Spotify är välkända världen över med värden på flera miljoner dollar.

Det räcker dock inte att ha varit riktigt bra tidigare, det gäller att fortsätta utvecklas. För att kunna bemöta denna ökande efterfrågan behöver man ge grundskoleelever möjligheten att tidigt välja kodning för att bygga ett genuint intresse som senare kan leda till akademiska studier inom samma ämnen. För att Sverige skall fortsätta vara ett av de världsledande länderna inom data/IT, behöver vi bygga upp en form av undervisning som är uppmuntrande, än att strypa till den.

Därför yrkar vi med denna motion

att1. MUF Stockholm uttalar sig positivt till att införa programmering som ett ämne i grundskolan.

att2. MUF Stockholm jobbar för att programmering ska kunna väljas som ett alternativt inom valet i moderna språk.

att3. MUF Stockholm tar till sig motionen som sin egna.

att4. MUF Stockholm vidaresänder motionen till MSUs årsmöte.


Distriktsstyrelsen vill tacka motionärerna för en mycket intressant motion med lika intressanta förslag. I en snabbt föränderlig värld är programmering och kod naturliga delar i många människors liv.

Dock är distriktsstyrelsen inte av uppfattningen att programmering bör införas som ämne i grundskolan. Distriktsstyrelsen anser att det finns ämnen som bör tas bort istället för att läggas till, vissa ämnen är onödiga och om de skulle tas bort kan andra ämnen prioriteras än

62 https://docs.google.com/document/d/1gySkItxiJn_vwb8HIIKNXqen184mRtzDX12cux0ZgZk/pub 63 4 http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/46/33/61e77df0.pdf


121

mer. Om fler timmar ska in i grundskolan ska in än idag, ska dessa läggas på de ämnena som redan finns. Inte ytterligare ett nytt ämne som riktar sig åt något färre elever.

Att införa kod som ett alternativ inom moderna språk är intressant, dock anser distriktsstyrelsen att det är bra att elever läser något av de moderna språk som erbjuds idag, än finns det inget tydligt samband mellan dem och kod. Möjligtvis skulle kod kunna vara ett valbart alternativ i årskurs 3 för de som läser teknik, eller liknande. Att ha det som alternativ inom moderna språk är ingen god idé.


att avslå motionen



122

Motion 18. Angående utbildning över EU:s gränser

Klara Lindström MUF Lidingö

I takt med teknologisk och ekonomisk utveckling blir dagens samhälle allt mer avancerat och konkurrenskraftigt. Dagens utbildningspolitik måste säkra att EU:s ekonomi ska fortsätta växa, ge alla europeiska medborgare en chans att uppfylla sina drömmar och ambitioner, samt främja kulturell förståelse och europeisk gemenskap. Därmed är det nödvändigt att möjligheterna till utbyten, utbildning och praktik över EU:s gränser fortsätter att främjas och förbättras.

Från och med den första januari 2014 inleds Erasmus Plus, som förutom att underlätta utbyten för vanliga studenter även ska se till att bland annat lärare, idrottare och lärlingar kan åka till andra medlemsländer för att studera och praktisera. Erasmus har hittills gett fler studenter möjligheten att göra utbyten i andra EU-länder. Mellan 2007 och 2013 gjorde runt 2,7 miljoner EU-medborgare ett Erasmusutbyte. 64 Men Erasmus framgång kan nå ännu fler.

Erasmusprogrammet bör utvecklas så att studenter på gymnasienivå kan ansöka om Erasmusstipendier. Idag skulle många gymnasieungdomar önska att studera ett år i ett annat EU-land. Dock innebär ett utbytesår på gymnasienivå att eleven i fråga måste gå om samma skolår i Sverige igen. För att uppmuntra fler ungdomar att söka sig utomlands bör elever ha möjlighet att tillgodoräkna utbytesår i sina studier. Ett motargument mot att man bör få tillgodoräkna sig ett utbytesår är att man missar delar av undervisningen. Men för att en elev ska kunna studera ett år utomlands utan att gå om samma år i Sverige krävs det redan att eleven tar kurser som stämmer överens med gymnasieprogrammets profil, samt blir godkänd i ämnena. Dessutom kommer ett utbytesår snarare leda till utökad kunskap, istället för förlorad kunskap.

För att redan i tidig ålder främja kulturella utbyten och förbättra språkkunskaper bör EU förbättra möjligheten att göra kortare utbyten. Ett ”Erasmus Sommarprogram” skulle vända sig till studenter på gymnasienivå, och fokusera på att utveckla ungdomars språkkunskaper.

Dessutom kan ett gemensamt europeiskt utbildningsprogram för elever på gymnasienivå länka samman medlemsstaterna och förenkla rörlighet över gränserna ytterligare. Det finns redan idag vissa internationella utbildningsprogram, såsom IB, International Baccalaureate. EB, European Baccalaureate, skulle vara ett två-årigt akademiskt program som vänder sig till 15-18 åringar. För att stämma överens med de medlemsländer som har treåriga gymnasieutbildningar, såsom Sverige, anordnas ett första förberedande år, när eleverna får läsa ett stort utbud av kurser. Det förberedande året kommer att hjälpa eleverna att göra valen av kurser för de följande två åren. Programmet skulle ha ett stort fokus på moderna språk och europeiskt samarbete, samt ge en bred akademisk grund för fortsatta studier.

64 Europaportalen. http://www.europaportalen.se/2013/11/uppgraderat-erasmus-far-gront-ljus#sthash.Mq7XXA6K.dpuf


123

Dessutom skulle programmet ge eleverna möjlighet att göra ett utbyte i 6-12 månader i ett annat EU-land och tillgodoräkna sig studierna i hemlandet. Betygsystemet skulle vara gemensamt inom EU, vilket underlättar för gymnasieeleverna att ansöka till universitet och praktikplatser i andra EU-länder i framtiden. Programmet skulle vara helt frivilligt och skolorna själva får avgöra om de vill driva programmet.

Språk binder samman människor och kulturer, och ger fler EU-medborgare möjligheten att röra sig över EU:s gränser för att arbeta, studera och undervisa. Språkundervisningen inom EU bör prioriteras högre och fokusera på att möjliggöra rörelse över gränserna, både inom akademiska utbildningar och yrkesutbildningar.

Omkring 5,5 miljoner unga människor i EU går utan jobb i dag. Det innebär att var femte person under 25 som vill jobba är arbetslös.65 Ett sätt att minska arbetslösheten för unga är att utveckla alumnnätverk för EU:s utbildningsprogram. En gemensam portal där alumner kan ta kontakt med varandra och med arbetsgivare, samt få information om arbetsmöjligheter, kan hjälpa ungdomar att få en fot in på den europeiska arbetsmarknaden.


att1. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att utöka Erasmus och andra samordnade utbildningsprogram

att2. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att elever som läser akademiska kurser utomlands ska kunna tillgodoräkna sig sina studier

att3. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att skapa ett europeiskt gymnasieprogram

att4. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att förbättra möjligheterna att lära sig andra europeiska språk

att5. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att utveckla alumnnätverken för EU-sponsrade utbildningsprogram

att6. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm skickar vidare motionen till Moderata ungdomsförbundets Förbundsstämma 2014

att7. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm antar motionen som sin egen


Distriktsstyrelse delar motionärens vilja att Europeiska medborgare på ett enkelt, smidigt och ekonomiskt möjligt sätt ska kunna studera i hela EU, både för att individen ska kunna

65 Europeiska Kommissionen. http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=950&langId=sv


124

utveckla sig själv kunskapsmässigt och för att främja kulturellt utbyte. Det är därför önskvärt att utöka Erasmus och andra samordnade utbildningsprogram till att kunna möta detta behov och att studenter även kan tillgodoräkna sig dessa studier. Däremot finns redan idag ett Europeiskt gymnasieprogram kallat x och då attsatsen inte beskriver hur vi ska förbättra möjligheterna att lära sig andra europeiska språk, eller vilka europeiska språk, känns den för otydlig för att distriktsstyrelsen ska kunna ta ställning till den. Ett alumnnätverk kan bidra med många positiva fördelar för f.d. studenter på de olika programmen. Vi anser däremot att det är upp till varje utbildning att själva bestämma och utveckla detta, och inte något som MUF Stockholm ska styra över.


att bifalla att-sats 1 och 2

att besvara att-sats 3 och 4

att avslå att-sats 5, 6 och 7



125

Motion 19. Angående nytt obligatoriskt ämne i grundskolan

Rodi Mardo, MUF Södertälje

Just nu pågår det stora En-till-En satsningar runt om i landets kommuner, en dator till en elev. Hela 221 kommuner har redan någon form av satsning och detta stora fenomen bör vara oundvikligt i dagens skolpolitiska debatt. Vare sig det finns motståndare till denna satsning eller inte går det nu inte att ”backa bandet” och få det ogjort utan vi måste försöka göra det bästa av situationen.

En-till-En satsningarna är menade att jämna ut de socioekonomiska klyftorna mellan eleverna i den svenska skolan. De elever vars föräldrar inte har resurser att köpa en datorn har nu lika stor möjlighet materiellt sett som alla andra elever. Eftersom det inte finns några allmängiltiga riktlinjer från riksnivå för huruvida datorn ska appliceras i skolan är det upp till kommunerna och skolorna att själva bestämma i vilken utsträckning denna satsning ska göras. En del skolor satsar väldigt seriöst på detta projekt då man anställt IT-pedagoger och andra IT-kunniga för att komplettera denna miljöförändring som nu sker i den svenska skolan. Andra skolor köper enbart in datorer i marknadsföringssyfte för att följa med trenden och locka till sig elever. Det räcker inte med att enbart köpa eleverna datorer om eleverna inte vet hur dessa ska användas. Man eliminerar de socioekonomiska skillnaderna men man skapar istället stora kunskapsklyftor i användandet av datorn mellan olika kommuner. Detta kräver att politiker på riksnivå tillsammans med skolverket tar ansvar för detta oundvikliga fenomen och agerar.

Martin Tallvid (doktorand vid Göteborgs Universitet, IT-fakulteten) och Helena Hallerström (fil. dr i rättssociologi vid Lunds Universitet) har genomfört en utvärdering av alla elever och lärare i år 7-9 på två skolor i Falkenberg kommun som försågs med varsin laptop hösten år 2007. Ett ställningstagande som dessa två forskare gjorde i sin studie var: ”Det blir alltmer uppenbart att det inte räcker med att dela ut datorer till alla elever och ha en tilltro till teknikens inneboende förändringskraft. Utan en pedagogisk plan kopplad till en fortbildning för lärarna blir datorn bara en skriv- och surfmaskin.”

Jag kan utifrån egna erfarenheter berätta det att jag inte fick lära mig hur man arbetar med Word, Excel och Powerpiont förrän i gymnasiet då jag var tvungen att på eget initiativ välja den otroligt nyttiga kursen datorkunskap. Jag önskar jag fått lära mig detta redan i grundskolan. Många menar på vikten av datorkunskaper i arbetslivet men faktum är att det är de tre ovan nämnda programmen används mest och därför vore det naturligt att skolan lär ut om användandet av dessa för alla elever i Sverige. Man kan klart konstatera att det inte är datorn i sig och alla dess häftiga funktioner som förbättrar resultaten i skolan och höjer intresset för inlärning hos eleverna, utan det är en pedagogisk plan kopplad till en fortbildning för lärarna, likt Martin och Helena antydde i sin studie.


126

Man kan konstatera att olika skolor får olika stor kunskap om användandet av datorn och att elever i vissa fall blir bestulna på lektionstid för att lära sig hantering av datorer. Det finns en lösning till dessa två problem som jag tycker skolverket och Utbildningsministern bör diskutera. Lösningen är att införa ett nytt obligatoriskt ämne i skolan. Ett ämne vars karaktär är att utbilda elever i datorkunskap. Ett införande av datorkunskap som obligatoriskt ämne i den svenska grundskolan gynnar elever av alla olika intressekategorier. Det är inte bara väldigt allmänbildande utan man inför ett extra praktiskt ämne i grundskolan vilket öppnar upp nya dörrar för elever med sådana intressen. När det handlar om barns utbildning kan vi inte låta alla skolor gå sin egen väg. Vi har en gemensam läroplan men den omfattar inte inköpen eller användandet av datorer. Rikspolitikerna tillsammans med skolverket måste ta ett gemensamt ansvar för de svenska elevernas utbildning och införskaffa ett nytt obligatoriskt ämne i grundskolan i fall detta projekt inte ska resultera i ett misslyckande.

Med bakgrund till min motivering yrkar jag

att1. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm uttalar för att införa ett nytt obligatoriskt ämne i den svenska grundskolan.

att2. moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att införa ett nytt obligatoriskt ämne i den svenska grundskolan.

att3. motionen vidaresänds till Moderata ungdomsförbundets Arbetsstämma 2014.

att4. motionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms läns stämma.



Distriktsstyrelsen tackar motionären för välskriven och intressant motion. Det pågår stora förändringar i landets olika kommuner där satsningar på modern teknik och mer datorer blir allt vanligare. Dock finns det ingen tvekan om att vissa skolor och kommuner ligger i framkant medan andra halkar efter. Däremot ser distriktsstyrelsen ingen mening i att införa datorkunskap som nytt obligatoriskt ämne. Idag är svenska, engelska och matematik de ämnen som betraktas som kärnämnen och ofta diskuteras det huruvida vi ska införa ett nytt kärnämne eller inte och vilket det ska vara. Distriktsstyrelsen är av uppfattningen att andra ämnen står på tur för att bli obligatoriska före datorkunskap, ämnen som det finns större skäl till att satsa på och som svenska elever dessutom tenderar till att ligga efter i. Därtill är att-sats 1 och 2 olyckligt formulerade då de inte nämner vad det obligatoriska ämnet skall vara. Det finns inget egenvärde i att ha ett obligatoriskt ämne, det som gör skillnad är ämnet.



127

att avslå motionen



128

Motion 20. Angående angående trygghet i skolan

Mattias Askerson, MUF Sigtuna

Otryggheten

En femtedel av de som söker hjälp gör det för att de blir mobbade och en fjärdedel beskriver det som rädsla eller oro. Nivåerna för mobbning är dessutom en av de som ökar snabbas. Otrygghet är ofrihet. Ett ungdomsförbund med friheten som sitt viktigaste värde måste ta kampen mot ofrihet på allvar66.

När magen skriker av hunger, de elaka kommentarerna ekar i huvudet eller smärtan i själen överröstar allt annat är det svårt att höra vad läraren säger. Inga elever ska behöva uppleva den otrygghet som det innebär att bli mobbad eller gå rädd till skolan. Utöver den inskränkning av friheten som det innebär är det också i förlängningen ett hot mot varje människas rätt att ha möjligheten att nå sina drömmar. Skolans ansvar är att säkra att möjligheter kommer alla till del. När någon då hindrar en annan elev från att tillgodogöra sig kunskap är det ett angrepp mot såväl skolans möjlighet att utföra sitt uppdrag som friheten och framtiden för den enskilde eleven.

Verkligheten visar att kön är en betydande faktor för ifall en ung människa ska drabbas av psykisk ohälsa. Sett till exempelvis självmordstankar är fördelningen 87,1 procent tjejer och 12,2 procent killar, för självdestruktivitet 91,4 respektive 7,5 procent. För ätstörningar är skillnaden hela 95,9 procent för tjejer, 3,2 procent för killar67. Då det är tydligt att tjejer är särskilt utsatta är det viktigt att vara extra uppmärksam på normer och strukturer som kan leda till ohälsa, där tjejer i högre utsträckning påverkas.

Skolans ansvar

Trots att skollagen skärpts gällande tillgång på kurator och skolpsykolog uppger mer än var fjärde rektor att tillgången på kurator inte räcker. För skolpsykolog är det var tredje. Psykologiförbundet har gjort en kartläggning av svenska skolor, där de konstaterat att det är ungefär en skolpsykolog per 1600 medlemmar. Rekommendationen är cirka en skolpsykolog per 500 medlemmar. Positivt är dock att tillgången till kurator och skolpsykolog är 93 respektive 96 procent – det är högt, men målet måste givetvis vara fullständig täckning. Här är utmaningen särskilt stor i skolor som ägs och drivs av det gemensamma68.

Socialstyrelsens rapport visar att barn och ungdomar i landet mår allt sämre och allt fler söker hjälp och vård. Den ökande psykiska ohälsan grundar sig primärt i två typer av problem:

1. Fysisk och psykisk otrygghet orsakad av mobbning, kränkningar, hot och trakasserier. 66 BRIS-rapporten (2012), s. 21 67 BRIS-rapporten (2012), s.7 68 BRIS-rapporten (2012), s. 15


129

2. Stress över skolan orsakad av låga studieresultat.

Gällande mobbning kan vi konstatera att trots omfattande förändringar och ett arbete som pågått över tid förekommer fortfarande kränkande behandlingar i stor utsträckning. Här krävs nya tag. Gällande stress finns ett flertal studier som uppvisar att stressen framför allt skadar de som har svårt i skolan. Givetvis är också elever med hög prestationsnivå och ännu högre krav också starkt berörda, men den främsta utmaningen är de som har låga studieresultat. I denna problematik finns en tydlig könspolarisering; bland högpresterande som mår dåligt återfinns en tydlig majoritet tjejer, bland lågpresterande som mår dåligt ser vi istället en majoritet av killar. Att studieresultatens inverkan på psykisk ohälsa dessutom har kön som bakomliggande faktor vittnar om en samhällsstruktur som motverkar jämställdhet. Också här krävs stora åtgärder.

Psykisk ohälsa måste lösas med dubbla åtgärder; dels prevention, dels stöd och hjälp. Givet att studieresultaten har en betydande roll är höjda lägstanivåer och förstärkningar av hjälpen till elever i behov av särskilt stöd viktig för att motverka psykisk ohälsa. Mer hjälp till elever som har det svårt i skolan går alltså hand i hand med minskad psykisk ohälsa. En höjd ambitionsnivå i mångfaldsarbetet och nolltolerans mot mobbning krävs för att färre elever ska uppleva fysisk och psykisk otrygghet. För att stärka stödet krävs satsningar på elevhälsan.

Det är enkelt att skjuta över ansvaret på föräldrarna. Innan vi gör det måste vi minnas att det inte sällan är just hemförhållanden som påverkar förutsättningarna för psykisk hälsa. Kanske har familjen för stressande krav på skolresultat, kanske genomgår föräldrarna en skilsmässa, kanske finns ingen möjlighet till hjälp med läxor och annat skolarbete för att föräldrarna saknar engagemang, kunskap eller tid.

Jag är av övertygelsen att skolans kompensatoriska uppdrag är ett av de främsta ansvaren. En ung människas möjligheter att nå sina drömmar ska inte begränsas av vad föräldrarna åstadkommit i livet. För att fullfölja det kompensatoriska uppdraget krävs ett större ansvar i relationen mellan det offentliga och individen. Å ena sidan måste kommunen (skolan) och landstinget (BUP, i de fall detta behövs) samverka och underlätta elevens kontakt enligt en "en väg in-princip", å andra sidan måste det offentliga och individen få en bättre kontakt så att ansvaret kan ges individen och stödet ges av skolan.

Det krävs ytterligare insatser för höjda lägstanivåer. Detta har bland annat genomförts genom särskilda satsningar på ny teknik som hjälp och riktade insatser i ämnen där många elever halkar efter. Politikens ambition att möta den ökande psykiska ohälsan har ökat, detsamma gäller åtgärderna för att förverkliga detsamma. Givet att den enskilt viktigaste åtgärden är att fler elever når målen är detta i grunden en fråga om att stärka kunskapsskolan. Detta ansvar ligger främst hos lärarna. Nya undervisningsmetoder med ny teknik, mer hjälp till elever i behov av särskilt stöd och mer undervisningstid är exempel på redskap för att höja lägstanivåerna.


130

Samverkan

I de fall då en elev mår dåligt är samverkan mellan olika aktörer, exempelvis BUP, elevhälsovården och ungdomsmottagningen, viktigt för att ta ett helhetsgrepp kring varje individ. Att bli tappad mellan stolarna är det sista en ung människa som mår dåligt behöver uppleva. Förutsättningarna för barn och ungdomar blir allt mer olika beroende på var man bor, vilken skola man väljer och kvalitén på utbildningen.

Likvärdighet

Det beror främst på att skolan inte lyckats nå likvärdighet. Detta kombinerat med en valfrihet som inte kommer till sin rätt eller alla till del, mycket på grund av bostadssegregation och brister i information, hindrar många från att bli så bra den kan bli. Många skolor lyckas inte nå de kvalitetskrav som finns. Alliansregeringen har gett större muskler till Skolinspektionen. Detta kommer ge effekt, samtidigt kan vi konstatera att en förändring av skolan inte sker över en natt. Likvärdigheten stärks med ändringar i nationella program, skärpning av betygen och fler nationella prov. Reformernas implementering tar tid. Dessa åtgärder kompletteras i sin tur med satsningar på att det ska löna sig att vara en bra lärare - så kallade karriärreformer - och olika satsningar på att få särskilt skickliga lärare till skolor där det behövs extra stöd (detta har kallats för "superlärare" i media). Flera av förslagen är framarbetade i samarbete med lärarfacken. Om inte trenden bryts kommer det leda till minskad sammanhållning och tyngre socioekonomiska ryggsäckar. Detta står helt i konflikt för den skola som Nya Moderaterna och Alliansen arbetar för, där det som spelar roll alltid ska vara vart en elev är på väg och aldrig var hen kommer ifrån. Det socio-ekonomiska arvet ska vara så litet som möjligt. Rätten till lika möjligheter ska vara så stark som möjligt. Detta kräver fler åtgärder för att tidigt sätta in stöd till elever som inte når kunskapsmålen och ytterligare satsningar på olika typer av hjälp genom hela skoltiden.

Beskedet är och bör vara att ingen elev ska lämnas efter, men att ingen heller ska hållas tillbaka. Nyckeln är en individualiserad skola, men inte i den mening att alla ska klara sig själva utan i den mening att alla ska få det stöd som just de behöver givet deras individuella förutsättningar.

Med anledning av ovanstående föreslår jag

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verka för att det ska vara skäl för uppsägning att som lärare inte anmäla mobbning.

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verka för obligatoriska elevhälsosamtal med fokus på psykisk hälsa, likt de elevhälsosamtal som idag förrättas med fokus på fysisk hälsa.

att3. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm alla elever ska ha tillgång till kurator och skolpsykolog


131

att4. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verka för höjda lägstanivåer genom tidigare insatser

att5. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verka för samverkan mellan skola, kommun, landsting och andra relevanta aktörer för att kunna samordna stöd och hjälp

att6. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verka för att Skolinspektionen får ett utvidgat ansvar för att följa upp skolors arbete mot mobbning och för psykisk hälsa, samt sanktionsmöjligheter i de fall de misslyckas att garantera trygghet för eleverna.


Vi vill börja med att tacka motionären för en bra och aktuell motion. Den psykiska hälsan bland unga är något som måste bli bättre om elever ska kunna koncentrera sig i skolan, prestera och uppnå sina drömmar. Framför allt är mobbningen det stora området som skolan har i uppgift att motverka. Trots flertal olika antimobbningsplaner, hjälp från organisationer som FRIENDS, arbete med kamratstödjare och så vidare har skolorna inte uppnått sina mål. Där av delar vi motionärens bild av att mer måste göras för att eleverna ska må bättre och att alla elever självklart ska kunna ha tillgång till den hjälp de behöver, oavsett om den är psykisk eller fysisk.

Distriktsstyrelsen håller däremot inte med motionären i den andra att-satsen, då vi inte tror att obligatoriska elevhälsosamtal skulle vara lösningen på att elever mår dåligt. Den fjärde att-satsen tycker vi är lite otydlig, och inte förklarar vilka lägstanivåer det är som menas, och inte heller vad för slags insatser det är.

Distriktsstyrelsen föreslår med anledning av ovanstående stämman att besluta

att bifalla att-satserna 3, 5 och 6

att besvara att 1

att avslå att-satserna 2 och 4


Reservation: Delmon Haffo


132

Att-sats 2 är en viktig att-sats som tar upp en konkret åtgärd för att förebygga psykisk ohälsa. Allt för många unga går idag till skolan med en klump i magen, oroliga, rädda eller som helt enkelt mår dåligt. Att skolan ska följa upp genom att låta alla elever ha samtal kring just den psykiska hälsan, likt det system som finns för den fysiska hälsan, ger elever, som inte vågar söka hjälp, möjligheten att faktiskt kunna tala med någon om hur man egentligen mår. Inte många unga kommer självmant att söka den hjälp de faktiskt behöver. Skolan har ett brett ansvar att se till att upptäcka men samtidigt också förebygga psykisk ohälsa. Att-sats 2 är ett förslag, det betyder inte att mer inte kan eller borde göras. Men att ha ett konkret förslag är ett steg i rätt riktning. Av den anledningen skrivs denna reservation till förmån för bifall av Att-sats 2.


133

Motion 21. Angående elitutbildningar

Axel Krottler, MUF Nacka

Idag lägger vi mycket pengar på de som har svårt att nå upp till de krav som ställs i skolan. Det är bra och något vi ska fortsätta med. Men vi får inte glömma bort de som faktiskt har möjlighet att fortsätta utvecklas efter att de har nått det högsta betygen. De har idag små incitament för att göra det. Genom elitutbildningar skulle vi kunna öka incitamenten för duktiga elever att fortsätta utvecklas. Elitutbildningarna skulle kunna erbjudas till de bästa eleverna i klassen och skulle pågå utöver skoltiden. Till exempel på lördagar och eller två veckor under sommarlovet.

Elitutbildningar fungerar bra inom fotbollen där de bästa spelarna blir uppflyttade till ett elitlag som oftare har träningar och får mer hjälp att utvecklas. Dessa spelare är sedan oftast de som spelar i de absoluta proffslagen i världen. Det skulle kunna fungera liknande i skolan och leda till att vi förbättrar resultatet dramatiskt. Istället för att bara fokusera på de som har de svårt i skolan borde vi fokusera på de elever som redan har högsta betyg men som har små incitament att fortsätta utvecklas. Elitutbildningen hade även gjort att vi återigen gör det häftigt att ha bra betyg och att dessa elever som kommer in på utbildningen sedan fungerar som förebilder för de andra eleverna i klassen.

Med anledning av ovanstående yrkar jag

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att det vore positivt med elitutbildningar


Distriktsstyrelsen tackar motionären för en intressant motion med ett mycket intressant förslag. Ofta pratar vi i skoldebatten om hur vi ska hjälpa de allra svagaste, vilket vi ska fortsätta med som motionären själv skriver, men ibland borde vi även se på hur vi kan låta de som är mest ambitiösa utvecklas än mer. Att ha olika typer av utbildningar eller former som gör att dessa elever blir än mer inspirerade är nödvändigt.

Frågan man bör ställa sig är hur mycket det offentliga bör erbjuda av dessa former. Det är en sak att låta elever i reguljär skoltid får gå före men det är tveksamt om det offentliga ska stå för extra skoltid för de elever som har högst betyg. Tyvärr ser distriktsstyrelsen utrymme för precisering angående vad en elitutbildning exakt innebär. Själva intentionen angående spetsutbildningar och låta ambitiösa elever få utvecklas håller distriktsstyrelsen med om.



134

att anse motionen besvarad



135

Motion 22. Angående en differentierad och nationell skolpeng

Axel Krottler, MUF Nacka Carl Göransson, MST SL

Svensk skola står inför utmaningar. I den internationella PISA-mätningen tappar Sverige mest av alla länder inom OECD. Alliansen har gjort mycket för att höja kvaliteten i skolan men mer behövs göras. Idag finansieras skolan genom kommunerna vilket innebär att kommunpolitiker bär ansvaret för skolan. Olika kommuner möter olika förutsättningar och det finns behov av ett nytt skolpengssystem för att alla skolor ska få så goda förutsättningar som möjligt.

Idag varierar kostnaden för att utbilda en elev beroende på dennes förmåga. Skolor ger oftast resurser efter principen om en summa pengar per elev. Enligt skolverkets studie “Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? En sammanfattande analys” är de kompensatoriska inslagen relativt blygsamma. Vilket leder till att elever med lägre förmåga då blir dyrare att utbilda. Studien visar fortsättningsvis att endast 60 procent av de mest segregerade kommunerna kompenserar skolorna utifrån socioekonomiska faktorer och när de sker är det en liten andel av den totala budgeten.

Då skolföretagen själva bestämmer var de ska placera sina skolor ger de dem möjlighet att fokusera på elever som är billigare att utbilda. Alltså finns det högre incitament att placera skolan i ett område nära högpresterande elever jämfört med lågpresterande elever. Genom att differentiera skolpengen, alltså att fördela skolpengen efter kostnaden för att utbilda eleverna, skulle det leda till mer likvärdiga incitament att fokusera på alla elever. Man skulle kunna se differentieringen som en omvänd progressiv skatt, där skolpengen för lågpresterande elever är hög och skolpengen för de högpresterande eleverna är lägre.

Ett problem som kan uppstå är att skolor då sätter lägre betyg på eleverna för att deras skolpeng ska bli högre. Med centralt rättade nationella prov och där betygen sätts efter dessa skulle detta kunna motverkas.

Skolpengen går sedan att justera om man ser att skolorna fortsätter att fokusera på de högpresterande eleverna för att de ska vara lönsamt att konkurrera om alla elever. Om det enbart skulle vara en lite grupp elever som har för hög skolpeng skulle det troligen inte vara lönsamt för skolorna att försöka hitta dessa elever.

Då differentieringen bör gälla över hela landet skulle det leda till en nationell skolpeng. Idag prioriterar kommuner skolor i olika utsträckningar. Vissa kommuner har på ett föredömligt sätt tagit ansvar för skolan och lyckats slagit vakt om hög kvalitet och att eleverna ska få så stor valfrihet som möjligt. Hos andra kommuner ser det betydligt sämre ut. Det råder idag stor skillnad mellan olika kommuner i hur mycket resurser de ger till skolan, hur effektivt


136

dessa resurser används, skolornas resultat och i vilken mån eleverna har rätt att välja skola. Där valfriheten skulle behöva vara som högst är den lägst eller ibland helt obefintlig.

Genom en nationell skolpeng skulle man separera på finansieringen av skolan från driften. Fristående skolor skulle alltså behandlas lika kommunala skolor. Makten skulle decentraliseras till elever och föräldrar i stället för att som idag ligga hos kommunpolitikerna. Syftet med en nationell skolpeng är ge alla elever en så stor valfrihet som möjligt.

För att en nationell skolpeng ska fungera krävs en grundpeng som är lika för alla elever och att elever som sedan är dyrare att utbilda kompenseras med en högre skolpeng som nämns ovan. Skolpengen är flexibel och kan kompletteras med andra delar till exempel en integrationspeng som syftar till att främja integrationen av invandrare eller en småortspeng för att skolor i små orter ska klara sig.


att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att resurserna till utbildningen inom skolväsendet ska fördelas efter elevernas olika förutsättningar

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att resurserna till utbildningen ska ske nationellt

att3. motionen sänds vidare till Moderata Ungdomsförbundets Förbundsstämma 2014


Distriktsstyrelsen tackar motionären för en välskriven motion. Svenska elevers skolresultat fortsätter att falla i den senaste internationella kunskapsmätningen (PISA 2012). Det är viktigt att påpeka att denna mätning avser de elever som gick i årskurs nio 2012. De hade alltså gått sina samtliga nio år i den skola som Socialdemokraterna ansvarade för. Sedan dess har Alliansen genomfört en historisk förändring av svensk skola som närmast kan liknas vid den stora skolreformen 1842.

Syftet med alliansens reformer har varit att stärka skolans kunskapsuppdrag. Skolans kvalité avgörs i första hand inte av vem det är som äger skolan. Oavsett om det är staten, kommunen eller en fristående aktör är det tiden mellan duktiga och engagerade lärare och deras elever som är avgörande för att kunskapsresultaten ska höjas.

Under våren presenterar regeringen ett förslag till ny lag som innebär att kommunerna blir skyldiga att fördela resurser till skolorna i större grad efter elevers behov och förutsättningar. Det innebär att alla elever ska komma till sin rätt och få en bra start i livet oavsett hemförhållanden och övriga sociala omständigheter. Detta är bra och


137

distriktsstyrelsen menar att mer kan göras för att ge alla elever likvärdiga möjligheter att lyckas i skolan.


att bifalla att-sats 1 att avslå att-sats 2 och 3



138

Motion 23. Angående ett decentraliserat antagningssystem


Idag väljer många elever en skola där det är lätt att få bra betyg för att sedan lättare kunna komma in på en högre utbildning. Skolorna använder alltså betyg som ett konkurrensmedel. Något som är problematiskt då skolorna istället för att konkurrerar om kvalité konkurrerar om vem som sätter generösast betyg. Detta hade kunnat lösas genom att decentralisera antagningssystemet för högre utbildning så universitet och högskolor fick större frihet att bestämma över sin antagning, genom till exempel antagningsprov. Ett decentraliserat antagningssystemet hade också lett till att lärarnas tid och kraft i större utsträckning kunde ägnas åt pedagogisk verksamhet. Istället för att som det som idag använder mycket energi till att betygssättningen är rätt. Genom att låta den högre utbildning få friare antagningssystem skulle skolans fokus flyttas från betygen till kunskaperna.


att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att decentralisera antagningssystemet för högre utbildning.


Distriktsstyrelsen delar motionärens åsikt att universiteten och högskolorna borde få en större frihet i att utforma sina antagningsprocesser och att gymnasieskolor inte ska kunna sätta ”glädjebetyg” för att få fler sökande elever. Däremot delar vi inte uppfattningen om att en decentralisering av antagningssystemet är rätt väg att gå för att komma tillrätta med de angivna problemen.





139

Motion 24. Angående ett likvärdigt betygssystem


Idag har vi ett system där lärarna sätter sina egna resultat. Alltså lärarna sätter betyg på eleverna de har undervisat. Statistik visar att i lärare i över 26 procent av fallen sätter högre betyg än vad eleverna presterar på de nationella proven. I vissa skolor är denna siffra över 80 procent. Det finna alltså ett problem med att lärarna sätter för höga betyg. Ett sätt att lösa problemet skulle vara att gå tillbaka till normrelaterade betyg istället för dagens målrelaterade. Tanken med ett målrelaterat betygssystem var att man skulle kunna mäta utvecklingen över tid. Något som ändå inte har fungerat då det är svårt att göra proven lika svåra från år till år. Det målrelaterade betygssystemet har även gjort att eleverna som har nått de mål som krävs för de högsta betygen inte haft några incitament att fortsätta bli bättre. Med ett normrelaterat betygssystem skulle de nationella proven få större vikt för betygen.

Det är dock svårt att få de nationella proven att fånga alla aspekter av kursplanen. En kompromiss skulle vara att låta skolorna själva välja betygssystem själva. Tillsammans med ett decentraliserat antagningssystem där skolorna får större frihet i antagningen till deras skolor skulle betygens roll minska och alternativa urvalsmetoder skulle få växa fram. Dagens betyg som sätts av tusentals olika lärare, med olika kunskaper och tankar kommer aldrig att vara likvärdiga. Genom att låta skolorna får större frihet i antagningssystemet skulle betygens roll minska.


att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att de nationella proven rättas centralt

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att de nationella proven rättas normrelaterat

att3. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att betyget bestäms av nationella provet


Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en bra skriven motion. Moderata ungdomsförbundet har under ett tag tyckt att nationella prov ska rättas centralt, av någon annan än skolan som de skrivs i. Det är viktigt för att ha ett rättsäkert system i betygssättning.

Normrelaterade betyg var något som den svenska skolan hade för ett antal decennier sedan. Det innebär att betygen sätts i relation till andra elever, inte målen. Exempelvis skulle det


140

kunna vara att i en klass får det max vara 5 st E, 5 st D, 5 st C, etc. Det finns en del problem med det. Dels innebär det att ju mer ambitiös en klass är desto svårare kommer det vara för varje enskild individ att få högt betyg, en elev som får ett B i en klass skulle lika gärna kunna få ett D i en annan på grund av att eleverna där har högre betyg. Därutöver är distriktsstyrelsen av uppfattningen att en individs kunskaper är vad de är, de är inte relaterade till hur andra individers kunskaper är. Därför är ett normrelaterat betygssystem ingen väg att gå.

Distriktsstyrelsen är även negativ till att låta betygen på nationella provet bestämma hela betyget i en kurs. En kurs är oftast en eller två terminer, och att då låta ett moment av dessa helt bestämma betyget är orimligt. Allt som då gjorts innan kommer endast vara förberedande och det kommer inte spela någon roll hur eleverna presterar under hela kursen, endast momentet då nationella provet skrivs.


att bifalla att-sats 1 att avslå att-sats 2 och 3



141

Motion 25. Angående fokus på resultat istället för detaljstyrning inom skolan


Idag fokuserar politiker alldeles för mycket på input istället för output. Alltså politikerna bryr sig mycket om kostnaden, lokaler, lärartäthet, lärarlegitimationer och bibliotek. Vi tror att skolorna är bättre på att sköta detta själva och vet vad som behövs för att eleverna ska förbättra deras resultat. Det är också det politikerna borde fokusera på, att skolorna når höga resultat.


att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att politiker i större utsträckning bör fokusera på vad skolorna så nå för resultat istället för hur de ska nå dit


Distriktsstyrelsen tackar motionären för ett bra förslag och en viktigt principiell hållning. Politiker och lagstiftare bör inom skolans område mer fokusera på vad skolor ska uppnå för resultat istället för hur de ska nå dit. Skolors förutsättningar ser olika ut och har olika behov, då bör de själva få styra just det. När politiker går in och bestämmer hur saker ska gå till för mycket tenderar det till att förvärra resultat markant.





142

Motion 26. Angående minimikrav i skolan


Vi måste släppa kraven på hur skolan ska se ut och istället inrikta oss på vad den ska nå. Idag har vi timplaner och detaljerade kursplaner som berättar hur lång tid och hur undervisningen ska se ut. Förslagsvis vore det bättre på att fokusera på minimikrav för vad eleverna ska uppnå. Minimikrav skulle göra det enklare för skolor att konkurrera om kvalité istället för att behöva följa Skolverkets läroplan. Det skulle bli fler olika typer av undervisning och valfriheten skulle öka. Vi måste alltså släppa kraven på hur skolan ska se ut för att den ska kunna utvecklas.


att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att införa minimikrav istället för detaljerade läroplaner


Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en bra motion med en bra ingång på vad som är vår principiella hållning, politiker bör bestämma mindre och skolor bör bestämma mer. Dock är det ingen bra idé att helt och håller låta det vara upp till skolor om hur de ska lägga upp sin timplan, framför allt inte när vi ser att resultaten i den svenska skolan sjunker för varje år. Skolorna ska kunna ha frihet, men de ska inte helt och hållet kunna bestämma över sin timplan. Dessutom går det helt emot vårt parti och vår regering som nu öppnar för att öronmärka mer pengar till matematik, just eftersom svenska elever halkar efter i det ämnet. En skola ska inte kunna skippa detta om den känner för det.


att med ovanstående anse motionen besvarad



143

Motion 27. Angående ombildning av kommunala skolor


I dag ligger ansvaret för skolan hos kommunerna och kommunpolitikerna. Detta är problematiskt då de som vet bäst hur skolan ska styras är skolledningen. Genom att ombilda de kommunala skolorna till stiftelser eller sälja skolorna till privata aktörer hade gjort att de som vet bäst om hur skolan ska styras också får göra det. Detta har fungerat bra i till exempel Holland där nu alla kommunala skolor är ombildade till stiftelser och fungerar som fristående skolor. Det sker även i Storbritannien där landets skolor i en rasande takt omvandlas till fristående skolor.


att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att ombilda de kommunala skolorna till stiftelser eller sälja skolorna till privata aktörer.


Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för ett intressant och högst visionärt förslag. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm kommer alltid vara de som är positiva till alternativa driftsformer, fler typer av ägare och mer frihet och familjer att bestämma hur deras skola ska se ut. Dock är vi inte som princip mot kommunala skolor, det finns många som är mycket bra och där eleverna är nöjda.

Det viktigaste är att alla skolor håller hög kvalité, att det finns många olika utförare och driftsformer, och att familjer ska ha mer frihet. Av den anledningen är friskolor något mycket bra. Distriktsstyrelsen ser ingen anledning till att det just ska vara stiftelser eller privata aktörer istället för kommunala skolor. Dock är det bra med olika typer av driftsformer och alternativ att välja mellan.


att avslå motionen



144

Motion 28. Angående transaktioner


I dag väljer elever och föräldrar skolor själva medan myndigheterna betalar. Så fungerar ingen annan fungerande marknad. Genom att låta föräldrarna och eleverna få en aktivare roll i skolpengstransaktionen skulle de bli mer medvetna om skolans kostnader. Tanken är att försöka efterlikna en vanlig marknad där kunderna inte får någonting om de inte köper varan. Det enklaste sättet att lösa problemet på skulle vara att ge föräldrarna och eleverna en elektronisk check som de sedan måste betala till skolan. Att låta föräldrar och elever betala skolorna själva skulle leda en skolmarknad som ännu mer replikerar de mekanismerna som få en fungerande marknad.


att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att ge föräldrar och elever en aktivare roll i skolpenstransaktionen


Distriktsstyrelsen tackar motionären för en intressant motion med ett förslag för att stärka konsumenträttigheterna. Att ge föräldrar och elever en mer aktiv roll i deras val av skola kan vara önskvärt, dock kan även det medföra problem. Att ge föräldrarna en elektronisk check som de sedan kommer medföra problem. Framför allt kommer det bli ökad administration och byråkrati, något som vårt parti vill ha mindre av. Då är det smidigare som det är idag då allt fungerar per automatik och det går i ett steg. Det finns ingen anledning att öka administrationen och byråkratin i detta fall.


att avslå motionen



145

Trafik och miljö


146

Motion 29. Angående cykelstrada

MUF Täby

Trängseln på Stockholms gator, bussar och tunnelbana ökar för varje år. Lägg till inflyttningstakten och Stockholmsregionen står inför stora trafikutmaningar. Vad som är glädjande i sammanhanget är att cykelpendlingen har ökat kraftigt de senaste åren. Arbetspendlande cyklister färdas i högre tempo och med färre stopp jämfört med vardagscykling. Många cykelpendlar även året runt. Det ställer därför högre krav på infrastrukturen. För att utveckla cykelnätet i Stockholm samt möjliggöra för fler att ta cykeln till jobbet förslår Moderata Ungdomsförbundet i Täby att cykelstrador byggs. En cykelstrada är en bred cykelväg skild från annan trafik, jämför motorväg.

Täby och Danderyd tillsammans med Trafikverket har inlett utredningsarbete för en cykelstrada mellan Arninge (Norra Täby) och City. Målsättningen med cykelstradan är att fördubbla antalet cykelpendlande mellan nordostsektorn och city. Förutom de individuella fördelarna med cykelpendling, som bättre hälsa och lägre kostnader finns stora fördelar för stockholmsregionen. Kan fler cykla till jobbet minskar trycket på övriga färdmedel. Byggnationen av cykelstrador blir därför en win-win situation.

För att ytterligare förstärka hälsoaspekterna och initiativen för vardagsmotion föreslår vi en sänkning av momsen på träningsredskap och cyklar.

Därför yrkar vi stämman besluta:

att1. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för byggnationen av !cykelstrador i hela länet

att2. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för utvecklingen av det regionala cykelvägnätet i Stockholms län

att3. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för standardiserade och gemensamma skyltar för cykelleder

att4. Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för sänkt moms på träningsredskap och cyklar

att5. motionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms stad och läns förbundsstämmor.



147

Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en intressant motion. Vi kan absolut dela motionärens bild av att Stockholm är en snabbt växande stad och att ett fungerande cykelnät är ett viktigt inslag i stadens infrastrukturutveckling. Däremot anser vi att Stockholms läns utmaningar och behov ser lite olika ut och kan variera en hel del på olika håll i länet. Vi tycker därför inte att det är rimligt att bygga cykelstrador i just hela länet. Dessutom är distriktsstyrelsen för en generell skattesänkning, och är därför emot sänkt moms på endast cykelredskap och cyklar, särskilt när dessa kan vara svåra att definiera.


att avslå att-sats 1 och 4, 5

att bifalla att-sats 2 och 3



148

Motion 30. Angående cykling mot enkelriktat

Louise Stenberg, MUF Östermalm Carl Nordblom, MUF Östermalm

Jämt och ständigt pratas det om att man som miljömedveten medborgare ska välja cykeln eller åka kollektivt istället för bilen, så ofta det går. Det är någonting vi instämmer med helt. Den här motionen handlar om det transportsätt som ger oss motion –cycling. Det finns idag hinder som minskar incitamenten för att just välja cykeln på morgonkvisten på väg till jobbet eller skolan. I vår mening finns det en sak som är extra hämmande för innerstadsbor gällande cykling. Att man inte får cykla mot enkelriktat. Vi förstår att cyklister inte kan cykla hur som helst i stan och på större vägar borde cyklister hålla sig till cykelvägar för att inte skapa anarki och trafikfaror. Däremot tror vi att man på mindre gator som är lågtrafikerade, kan få cykla mot enkelriktat. Det skulle innebära att sträckan från punkt A till punkt B kan förkortas och med kortare transportsväg kan fler vilja cykla mer. För att detta rent praktiskt ska fungera utan tvister, är ett förslag att det är cyklisten som bär på ansvaret då cyklisten cyklar mot enkelriktat. På så vis lär cyklisten vara mer uppmärksam och cykla där det är som minst olycksrisk.

För ökade incitement för att cykla yrkar vi

att1. MUF Stockholm uttalar att det bör vara tillåtet att cykla mot enkelriktat på !lågtrafikerade gator

att2. MUF Stockholm verkar för detsamma

att3. MUF Stockholm uttalar att ansvaret ligger på cyklisten om denne cyklar mot enkelriktat.


Distriktsstyrelsen vill tacka motionärerna för en intressant motion som känns igen. Motionärerna föreslår att man ska få cykla mot enkelriktat och att det ska vara på cyklistens ansvar. Detta innebär dock ett stort avsteg från de regler som gäller idag och som regel bör man vara oerhört restriktiv med undantag i trafikförordningar. Motionärerna argumenterar förtjänstfullt för sin sak men utgår från en sinnebild av en viss sorts enkelriktade gator. I de flesta fall vore det alltså inte omöjligt att låta cyklister köra mot enkelriktat men i ett flertal andra fall vore det ofördelaktigt eller rentutav orimligt. Det går dessutom inte att frånskriva bilförare deras ansvar att inte köra på folk. Frågan bör istället anses vara av kommunal beskaffenhet. Det går idag att skylta på ett sådant sätt att cyklister kan tillåtas cykla i motsatt


149

körriktning på en i övrigt enkelriktad gata. Varje väghållare/kommun har därför möjlighet att lösa motionärernas problem inom befintligt regelverk.


att avslå motionen.



150

Motion 31. Angående blåa idéer för ett grönare Sverige

Jesper Skalberg Karlsson, MUF Solna

Sverige är ett glesbefolkat land med stora geografiska avstånd. Vi behöver ett transportsystem som binder samman hela landet, vilket i sin tur bidrar till fler jobb och mer konkurrenskraftiga företag. För att nå dit har den moderatledda alliansregeringen antagit en historisk satsning69 på infrastruktur som möjliggör transportberoende företag, myndigheter och enskilda människor att minska sin miljöpåverkan.

Denna satsning innefattar bland annat 86 miljarder till drift, underhåll och återinvestering i statlig järnväg och 281 miljarder för att utveckla transportsystemet som helhet. Utslaget på 10 år uppgår satsningen till 1 miljard i veckan.

Samtidigt jobbar Trafikverket för fullt med Förbifart Stockholm, som kommer förenkla vardagen och skapa möjligheter för fortsatt utveckling i den växande Stockholmsregionen - något som i förlängningen kommer gynna hela Sverige. När Stockholm växer så växer Sverige.

Dessa satsningar har högljutt kritiserats av företrädare för organisationer som själva hävdar sig vara miljöexperter (med vars enda merit att partinamnet innehåller ordet miljö), men sagda experter företräder tyvärr en linje med enda mål ett föråldrat transportnät och skatt baserad på kilometer70.

Detta är inte en hållbar väg framåt. Det är inte transportmedlen som är problemet ñ det är avgaserna som är det. En miljöpolitik för framtiden ska inte vara fastlåst i ett synsätt där bilar per definition är något dåligt i sig. En miljöpolitik för framtiden ska vara teknikneutral, och i varje led gynna framtidstro snarare än att låta förbudsivern ta över.

När andra politiska förbund föreslår skatt per kilometer är det viktigt att vi belyser hur negativt det skulle påverka miljön. När man straffbeskattar en elbil lika mycket som en dieseltörstig med enda argument att de åkt lika långt är man inte värdig att kalla sig ett miljöparti - det relevanta är självklart hur mycket de släppt ut. Därför borde den moderata utgångspunkten vara att förespråka Polluters Pay-principen. Det är inte okej att politiker godtyckligt höjer och sänker punktskatter utan en rimlig konsekvensanalys - vi behöver se till helheten.

Det innebär att ett kilo koldioxid skall beskattas lika mycket oavsett vem eller vad som släpper ut det. Varför skulle en bil beskattas hårdare än en båt eller ett flygplan, bara för att det är en bil? Bensinpriset utgörs idag till största delen av skatt, hela 60% faktiskt. Det är i

69!Prop.2012/13:25!70!Motion!2012/13:Sk437!!


151

runda slängar 8 kronor, lika mycket som det kostar att klimatkompensera för en flygresa till Riga.

Men låt oss inte hänfalla åt all negativitet - Sverige är ett föregångsland vad gäller miljö och hållbarhet. Men ett land är bara så bra som sin senaste reform, därför måste vi också fortsätta ha de bästa idéerna för ett miljömässigt rättvisare samhälle. Det vi gör i Sverige lägger ribban högt för andra länder i vår närhet.

Koldioxidskatten tog oss en bra bit på vägen mot ett land fritt från utsläpp, men vill vi vara ett framtidsparti måste vi fortsätta ha de bästa idéerna. Är det bara koldioxid som hotar vår framtid? Långt ifrån. Se till exempel på metan - en växthusgas som är uppemot 21 ggr värre än koldioxid per kilo. Därför måste koldioxidskatten utökas att omfatta fler skadliga ämnen, som till exempel metan, freoner, lustgas och svaveldioxid. Utsläppsskatterna inom PPP skall se till hela spektrumet.

Med anledning av ovanstående föreslår jag Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms distriktsstämma besluta:

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att beskattningsbördan reformeras till att omfatta utsläpp och inte transportmedel.

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att koldioxidskatten genom PPP skall omfatta fler förorenare, till exempel flyg och utrikes sjöfart.

att3. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att framtidens utsläppsrätter skall omfatta inte bara koldioxid, utan även miljöfarliga gaser som metan, freoner, lustgas och svaveldioxid.


Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en intressant motion på ett viktigt ämne. Transportsektorns påverkan på klimatet är påtaglig och bör därför minska. Principen om att de som förorenar ska betala är också marknadsekonomisk riktig och appellerar till ett moderat öra. Dock så delar inte distriktsstyrelsen uppfattningen att man kan ta bort skatten helt och hållet från själva farkosten. De skattepengar som fordonsskatten drar in är visserligen delvis kopplade till utsläpp en poängen är först och främst att täcka kostnader för slitage på infrastruktur samt viss nybyggnation av infrastruktur. Om vi skapar oss ett skattesystem som utplånar sig självt med utvecklad teknik och framsteg inom transportsektorn får staten sämre möjligheter att ge goda förutsättningar för ytterligare framsteg. Detta innebär att vi måste ha kvar en fordonsskatt som man självfallet kan diskutera omfattningen på och utformningen av. Däremot delar distriktsstyrelsen uppfattningen att även flyg, sjöfart m.m. bör omfattas av skatten på koldioxid. Att inkludera en rad andra gaser i detta måste dock göras med försiktighet. Distriktsstyrelsen saknar ett


152

resonemang om fossila gaser och gaser som ingår i det normala kretsloppet i atmosfären. De gaser som finns naturligt och ingår i det normala kretsloppet kan omöjligen avgiftsbeläggas men de gaser som tillförs från fossila källor är däremot rimliga att de avgiftsbeläggs för att betala för de kostnader de förorsakar vår gemensamma statskassa.


att avslå att-sats 1,

att bifalla att-sats 2




153

Övrigt


154

Motion 32. Angående alkoholmonopolet:


Sverige har de senaste 100 åren präglats av ett samhälle där monopol och statliga regleringar varit basen till gemenskap. Svenska folket har, som en följd av det, under lång tid varit begränsade i sina livsval.

Med en socialdemokrati som innehaft ett näst intill monopol på regeringsmakten, med ledorden ”gemenskap och solidaritet”, så har svenska folket fått leva med vetskapen att samhället är det som ska sköta och ansvara för så mycket som möjligt – inte individen själv.

Offentliga sektorn har vuxit sig allt större och anses vara det som skall sköta allt som ingår i välfärd. Inom denna sektor ingår allt ifrån exempelvis skola, vård och omsorg till apotek. Men det har inte stannat vid det, staten har också kontrollerat och reglerat telefoni, elektricitet, radio, TV och alkoholförsäljning.

Alla ovan exempel, utom det sistnämnda, har på senare år avreglerats. Det vill säga att man gjort det möjligt för privata aktörer att även låta dem konkurrera fritt mot varandra liksom mot det offentliga, som fortfarande finns kvar. Det har resulterat i att människor fått större frihet att välja själva.

I och med friskolereformen fick elever möjlighet att själva välja vilken skola de ville gå i, och är inte längre tvungna att gå i den skola som politikerna bestämt. Friskolornas intåg på utbildningsmarknaden har också gjort att kommunala skolor tvingats förbättra sin kvalitet för att klara sig i konkurrensen – de fristående alternativen har alltså bidragit till förbättringar även i kommunernas egna verksamheter.

Sedan apoteksmonopolet avskaffades 2009 har det blivit möjligt för svenska folket att inhandla både receptfria och receptbelagda mediciner från nya, fristående, apotekare. Hundratals nya apotek har öppnats och öppettiderna förbättrats. Tusentals arbetstillfällen har dessutom tillkommit samtidigt som tillgängligheten har ökat avsevärt och människors vardag har blivit enklare och bättre.

Det är dags för Sverige att gå vidare och göra ytterligare avregleringar genom att avskaffa alkoholmonopolet. Systembolaget har idag ensamrätt på alkoholförsäljningen i Sverige vilket betyder att möjligheten för människor att införskaffa alkohol är begränsad eftersom det inte är öppet när folk är lediga. Systembolaget är som många andra var - det vill säga de enda på marknaden inom den branschen. Det leder till att politiker har all makt att kontrollera marknaden genom att ha vilka öppettider politikerna tycker är lämpliga och vilka priser de tycker passar. Alkohol har blivit en social markör och något som är dåligt ur samhällets- och politikers perspektiv. Man har aktivt jobbat för att försvåra för människor från att ha tillgång till alkoholhaltiga drycker när de själva vill.


155

Människor måste få vara fria att själva bestämma över sina egna liv. I ett fritt samhälle skall individen sättas i fokus och den enskildes livsval är dess egna och ingen annans. Det är dags för Sverige att ta steget att låta människor få köpa alkoholhaltiga drycker när de själva vill och inte när överbeskyddande politiker har bestämt att det är okej. Människor ska inte behöva rätta sig efter statens villkor kring något som bör tillhöra den fria marknaden där man själv får bestämma.

Människor som lever i ett fritt land förtjänar att själva få bestämma när de vill köpa en flaska vin eller ett par öl.

Avreglera alkoholmonopolet.



att2. MUF Stockholm verkar för avreglering av alkoholförsäljning

att3. MUF Stockholm verkar för att licens på alkoholförsäljning för privata aktörer införs

att4. MUF Stockholm verkar för att alkoholmonopolet avskaffas

att5. MUF Stockholm verkar för försäljning av hela eller delar av Systembolaget till privata aktörer

att6. MUF Stockholm uttalar att valfrihet för individen är en rättighet




Distriktsstyrelsen tackar motionären för en väl argumenterad motion.

Överförmynderi har länge varit något vi i Moderata Ungdomsförbundet stått emot. Systembolaget är en fråga vi diskuterat många gånger och vi är fortfarande av uppfattningen att statens monopol på alkoholförsäljning är en förlegad institution. I tron på frihet ingår att låta människor ta eget ansvar för hur de vill leva sina liv. Detta gäller även när det kommer till att köpa öl.

För att fortsatt garantera seriösa aktörer på marknaden delar vi motionärens ståndpunkt att ett licenssystem för alkoholförsäljning vore att föredra framför dagens monopol. Ett sådant system kan liknas vid serveringstillståndet för krogar och säkerställer att aktörer följer de regler som finns i samband med försäljning av alkohol.


156


att1. bifalla att-sats 3-6 att2. avslå 1-2 och 7-8


Reservation Arin karapet

Min åsikt är att vi från ska verka för att Sverige ska ha en alkoholskatt som är i linje med resten av Europa, med ingen eller mycket låg skatt på öl och vin som det är idag vissa delar av Europa. Det är skatten snarare än alkoholmonopolet som är det största problemet med alkoholmarknaden i Sverige. Till exempel de stora skillnaderna i alkoholskatt mellan Sverige och andra EU-länder gör att det lönar sig mer att ta bilen till Tyskland och handla öl som är producerad i Sverige. Med bland annat negativ påverkan på miljön som följd. Även hembränning och smuggelsprit av osäker kvalitet är effekter av den höga kostanden på den legala marknaden. Det är skatten inte monopolet som gör priserna på alkohol höga i Sverige.

Exempelvis, säg ett en 70 cl flaska vodka idag kostar idag 190 kr på systembolaget. För att få kallas ”Vodka” måste det vara minst 37,5% alkohol. Eftersom alkoholskatten baseras på alkoholhalten (ned till varje tiondels procentenhet) så håller samtliga lågprisvodkor 37,5%.

Konsumentpris är 190 kronor. Alkohol räknas inte som livsmedel, alltså det är full moms á 25%. Exklusive moms kostar vodkan 152 kronor. Etyl-alkoholskatten är 506,42 kr per liter 100% alkohol, så på vår flaska blir det 506,42*0,7*0,375 = 132,34 kr.

Sedan måste man enligt lag betala för glasåtervinning (SGÅ), 30 öre samt för hantering av förpackning (REPA), ca 10-öre.

Systembolagets marginal är 2,70 kr plus 19% av det oskattade beloppet. Här rör det sig om ca 5,30 kr per flaska. Kvarstår gör 13,98 kr som producenten, transportören och andra aktorer ska dela på innan systembolaget säljer flaskan till slutkund.

För det ska vodkan produceras, drygoods köpas (flaska, kapsyl, etikett), tappas på flaska, fraktas från fabriken till lagret, lagerhållas och distribueras till hela landet; från Ystad till Haparanda.

Det är för små marginaler att konkurrera om för dagligvaruhandeln. Vid en avmonopolisering är det därför rimligt att anta att priset skulle bli dyrare för slutkunden. Privata aktörer behöver ta ut en större marginal än Systembolagets femkrona. Dessutom är öppettiderna reglerade så inte heller där kan kunden få någon förbättring.


157

Jag är för en avmonopolisering givet att alkoholskatten samtidigt sänks. Då skulle valfriheten öka samt att det skulle leda till en sund konkurrens till slutkundens fördel.

Större delen av kostanden för en flaska sprit är skatt eller avgifter och man kan inte konkurrera om skattebeloppet.

Därför reserverar jag mig till förmån för avslag på motionen.


158

Motion 33. Angående principer före pragmatism

Henrik Ulfvarsson, MUF Sollentuna

Det finns en fråga jag ställer mig allt oftare, och det är vart är Moderaterna och Moderata ungdomsförbundet påväg. Jag har en stark känsla att det blir allt mindre ideologi. För hur ska man tolka utspel från partiföreträdare om att kvotering är bra, att vi ska sluta sänka skatterna och även att Muf ”värvar alla”.

Sen fick vi det bekräftat på arbetsstämman. Moderaternas partisekreterare, Kent Persson, uttalade sig att vi inom moderaterna alltid ska sätta pragmatism före principer 1. I mina ögon så lämnar vi våra grundprinciper och värderingar för att köra den populistiska vägen.

Därför önskar jag med denna motion att Muf Stockholm tar första steget mot att åter bli ett parti med de grundläggande liberalkonservativa idéer, precis som det står i Moderaternas handlingsprogram från 2013 ”Moderat politik bygger på de liberala och konservativa idéer som har visat sig vara de mest framgångsrika för att skapa välstånd som kommer alla till del.” 2 Men även i Mufs stadgar §1 Ändamål, ”Moderata ungdomsförbundets strävan är att vinna unga människor för den samhällsåskådning som Moderata Samlingspartiet företräder, vilken är en syntes av liberala och konservativa idéer.” 3 Självklart ska vi vara ett parti med högt i tak och där många ryms, men hur långt ska detta gå? Enligt mig så räcker det med alla som har en konservativ till liberal samhällsåskådning, precis som nämns i både Moderaternas och Moderata ungdomsförbundets handlingsprogram respektive stadgar.

Med denna motion yrkar jag på

att1. Muf Stockholm uttalar att Principer alltid går före pragmatism

att2. Muf Stockholm tar till sig motionen som sin egen

att3. Muf Stockholm vidaresänder motionen till Mufs arbetsstämma

att4. Muf Stockholm skickar motionen till Kent Persson

1 5:52-6:00 http://www.youtube.com/watch?v=5kamVXbzlYw

2http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/handlingsprogram_-_ett_modernt_arbetarparti_for_hela_sverige_2013_1.pdf

3 Moderata ungdomsförbundets stadga , §1 ändamål, (från BBS:en)



159

Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en intressant och tankeväckande motion! I dagens politiska debattklimat hamnar ideologierna alltför ofta i skymundan, vilket i längden riskerar att medföra en stagnerad idéutveckling, och det är naturligtvis inte önskvärt. Distriktsstyrelsen delar däremot inte motionärens uppfattning att principer alltid bör överordnas pragmatism, ty därigenom skulle vi begränsa vårt eget handlingsutrymme och reducera våra möjligheter till inflytande. Vi får aldrig glömma de principer som vår politik vilar på, de ska alltid vägledda oss i vårt arbete. Men vi ska heller inte bakbinda oss genom att anta ståndpunkter som skulle möjliggöra kompromisser även av allra minsta natur. På så sätt skulle vi framstå som enkelspåriga och intellektuellt onyanserade.


att avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande: Christopher Hamrén


160

Motion 34. Angående avskaffandet av nämnden för hemslöjdsfrågor

Carl Nordblom, MUF Östermalm

Nämnden för hemslöjdsfrågor är en statlig myndighet under kulturdepartementet som ska verka för att stärka hemslöjden i Sverige genom att, planera, driva och följa upp aktiviteter med såväl kulturella som ekonomiska perspektiv. Nämnden för hemslöjdsfrågor fördelar även statligt stöd till hemslöjdsverksamhet.

Enligt en beskrivning på nämndens hemsida är en viktig del av arbetet att bidra med “information, utbildning och samordning för ett 60-tal hemslöjdskonsulenter, som arbetar regionalt eller som rikskonsulenter inom olika specialområden”71

I Sverige finns det många onödiga myndigheter som är kostsamma för skattebetalarna samt bidrar till en stor stat och byrokrati. Ofta kan man tycka att dessa inte gör någon skada och att det är en liten del av budget och offentliga finanser som täcker dessa myndigheters kostnader. Men principen bör vara att varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket. Skattepengar som annars skulle kunnat gå till sjukvård, skola och omsorg, eller varför inte bara ytterligare skattesänkningar?

Därför yrkar jag på att

att1. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att onödiga myndigheter som endast är en bekostnad för skattebetalarna bör avskaffas.

att2. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att Nämnden för hemslöjdsfrågor är en onödig myndighet som bör avskaffas.


Distriktsstyrelsen vill tacka motionären för en intressant och tankeväckande motion! Att svenska skattepengar ska komma til god användning är något som vi som medlemmar i Moderata ungdomsförbundet ser som en självklarhet. Så har inte skett i Nämnden för hemslöjdsfrågor.



71 http://www.nfh.se/omnfh.4.1b1cc8131331d1e167d80003585.html


161

Distriktsstyrelsens föredragande: Christopher Hamrén


162

Valberedningens förslag

Distriktsstämman 2013 valde följande valberedning:

Tina Ghasemi (sammankallande) Jennyfer Valgelata, Pär Holmbäck, Edward Dahlbäck Rörström, Aylin Farid och Gustel Wärnberg (representant för MSU)

Valberedningen föreslår stämman välja följande personer:

Distriktsstyrelsen

Distriktsordförande:! Jessica Rosencrantz (omval)

1:a vice distriktsordförande: Sofia Fölster (omval)

2:a vice distriktsordförande: Delmon Haffo (ny position)

Ledamöter:

Arin Karapet (omval)

Christopher Hamrén (omval)

Andrea Ström (nyval)

Helena Walentowicz (omval)

Felix Andersson (ny position)

Sarah Roos (omval)

Jennie Lindqvist (nyval)

MSU- kommittén

Ordförande: Emma Jogic (ny position)

Vice ordförande: Amanda Broberg (nyval)

Ledamöter:

Erik Jonsson (nyval)

John Baciu (nyval)

Oliver Rykatkin (nyval)

Carl Baker (nyval)


163

Ombud till Moderata ungdomsförbundets förbundsstämma 2014

1. Jessica Rosencrantz

2. Sofia Fölster

3. Delmon Haffo

4. Helena Walentowicz,

5. Felix Andersson

6. Arin Karapet

7. Christopher Hamrén

8. Sarah Roos

9. Jennie Lindqvist

10. Andrea Ström

11. Emma Jogic

12. Amanda Broberg

13. Sofia Kacim

14. Siri Steijer

15. Carl Henrik Svenson

16. Louise Stenberg

17. Amanda Abou Reslan

18. Alexander Rosenberg

19. Sofia Widegren

20. Beatrice Helmersson

21. Antonia Jaksic

22. Carl Göransson

23. Navid Golpour

24. Mikael Lind

25. Carl Nordblom


164

Att uppdra till Distriktsstyrelsen att utse ersättare vid behov.

Ombud till Moderat Skolungdoms rikskonferens 2014

1. Emma Jogic

2. Amanda Broberg

3. John Baciu

4. Carl Baker

5. Erik Jonsson

6. Oliver Rykatkin

7. Felix Andersson

8. Axel Krottler

9. Carl Nordblom

10. Isabella Croon

11. Nils Annink

12. Anastasia Altynnikova

13. Vilda Norling

Att uppdra till Distriktsstyrelsen att utse ersättare vid behov.

Verksamhetsrevisorer

Arba Kokalari (ordinarie) och Petter Krönmark (ersättare)

Ekonomisk revisor

PWC (tidigare Öhrlings PricewaterhouseCoopers)