Skrivelse till

Utbildningsnämnden, Stockholms stad

med anledning av förslag till beslut om höjt strukturbidrag samt förändrat system för

tilläggsbelopp.

Stockholm 17 juni 2021

De framlagda förslagen till beslut löser inte den nuvarande underfinansieringen som har utlovats –

nämnden behöver ta ansvar för en alternativ nödvändig lösning!

Den 24 mars 2021 presenterade majoriteten det förslag på lösning som skulle fortsätta möjliggöra

skolgång på resursskolor för de elever som har mycket stora stödbehov för att få möjlighet att lyckas

och utvecklas i skolan. Den lösningen skulle innebära ett höjt strukturbidrag, kopplat till resursskolans

resurstäta organisation, samt att frångå dagens schablonnivåer inom tilläggsbeloppshanteringen.

Tilläggsbeloppshanteringen skulle även förbättras bl.a. med införandet av ökad tydlighet i samband

med ansökningar och beslut. Det skulle, vilket tydligt uttrycktes på mötet, leda till bättre matchning

mot faktiska kostnader i samband med ansökningarna och fler gynnande beslut om tilläggsbelopp.

Vi var många som gladdes åt politikens förståelse för elevernas behov och för resursskolans

förutsättningar för att kunna fortsätta verka för elevgruppen.

I samband med tillkännagivandet 24 mars fick vi resursskolor även förstå att vi skulle bli delaktiga i

båda delarna av lösningen.

I mail till nämnden den 7 maj (se bilaga 1) påtalade vi bl.a. ett antal brister i förvaltningens hantering

av tilläggsbelopp samt en tydlig beskrivning av omfattningen på underfinansieringen. Vi ser inte att

dessa fakta har omhändertagits i de nu lagda förslagen.

Inför nämndmötet den 17 juni vill vi nu lyfta fram följande med hänvisning till tjänsteutlåtandet om

strukturbidraget (Dnr. 5.5.1–4109/2021, nedan “tjut 4109”) samt tjänsteutlåtandet om översynen

tilläggsbelopp (Dnr. 5.5.1–4108/2021, nedan “tjut 4108”):

Den utlovade samverkan med resursskolorna uteblev förutom ett mail med frågor om

skolornas kostnadsstruktur. Ingen delaktighet inför översynen av kostnadsstrukturen, och

ingen uppföljande samverkan (eller uppföljande frågor för kvalitetssäkring) kring de svar som

skickades in. Ingen samverkan i samband med översynen av tilläggsbeloppshanteringen

skedde heller.

”Mot bakgrund av det varierade underlaget har förvaltningen också vänt sig till SCB för att

få fram totala kostnader och intäkter 2019” (s6, tjut 4109). Det framställs i tjuten som att

skolornas svar var varierande, vilket var staden förklaring till att man även begärde ut

skolkostnader från SCB. SCB har på begäran av resursskolorna lämnat ut allmänna handlingar

gällande korrespondensen med staden och därmed konstateras att stadens tjänstemän begärde

ut resursskolornas kostnader samma dag som staden begärde ut det samma från respektive

resursskola, dvs 210415 (se bilaga 2). Så skälet tycks vara ett annat än att inlämnade kostnader

var varierande.

I samma tjänsteutlåtande framgår att förvaltningen ställde sig frågande till varför det, enligt

förvaltningen, var en skillnad i redovisade kostnader mellan skolornas redovisning till

förvaltningen VS till SCB redovisade kostnader. På sid 8 (tjut 4109) skriver förvaltningen:

Förvaltningen har i stället valt de totala kostnaderna respektive intäkterna för alla skolor

sammantaget som erhållits av SCB som analysunderlag. Vi skolor fick aldrig några frågor om

varför det kan finnas en skillnad.

Det går heller inte att få svar på vilka skolors kostnader eller elevunderlag som har använts av

staden. Varför begärde inte staden ut de sammanlagda kostnaderna från SCB avseende de

skolor som faktiskt lämnat in sina kostnader till staden? Då hade en rimlig jämförelse kunnat

göras utan vidare spekulationer eller analyser kring eventuell diskrepans?

Undertecknade konstaterar också att i de uppgifter som staden presenterar i nämnda tjut

(4109) finns många obesvarade frågor kopplat till den genomsnittskostnad som förvaltningen

kommit fram till.

1/ I figur 3 (i tjut 4109) finns 27 staplar som avser elevantal vid 27 skolor. Enligt

samma tjut ska detta vara skolor med elever från Stockholms stad.

Det skolantalet (avseende resursskolor) stämmer inte överens med skolantalet

resursskolor (som får strukturbidrag läsåret 20/21) enligt stadens egen

sammanställning som vi har fått del av (se nedan). Den listan innehåller 22 namngivna

skolor (se figur nedan).

Vår tolkning, trots det svårtolkade materialet, är att staden har tagit med elevantal och

kostnader för skolor som inte har elever från Stockholm, eller som inte är resursskolor

enligt definitionen ”erhåller strukturbidrag”. Detta trots att man i tjut skriver att det är

uppgifter från resursskolor med elever från Stockholm som är grunden.

Exempelvis stapeln med 130 elever (figur 3 i tjut, se ovan) avser en skola som, vad vi

har uppgift om, inte har elever från Stockholm. Skolan i fråga har inte heller lämnat in

skolkostnader på den skolan, och inte heller fått begäran från staden på denna enhet.

Även stapeln med 109 elever är en skola som inte erhållit strukturbidrag från staden

under 2021, bekräftat av huvudmannen samt att den inte heller finns med i listan över

skolor med erhållna strukturbidrag. Källa till detta är Skolverkets statistikdatabas,

stadens dokument samt huvudmäns bekräftelse.

Stadens förfrågan till SCB avser 27 skolenheter. Om det är skolor med elever från

Stockholm, skolor som har erhållit strukturbidrag etc vet vi alltså inte. En kontroll

mellan uppgifter i tjut, stadens sammanställning enligt ovan och Skolverkets databas

över elevantal ger en osammanhängande och oförklarlig bild av beräkningen. Se

figurer nedan som är resursskolornas sannolika slutsats av vilka skolor som staplarna

visar, samt vilka skolor som enligt staden har strukturbidrag. Bilden visar att staplarna

är inkonsekventa i sin bärighet. Därmed blir också riktigheten och relevansen av den

genomsnittliga kostnaden per elev om 286 500/år högst osäker. Differensen elevantal

mellan staplarna och resursskolornas härledning är så hög som -220 elever.

Enhet Huvudman Intyg inkommit Resurspeng från 2021-01-01

Vanadisskolan Individ ovh familjeinsatser (IOFI) AB 2020-12-04 JA

Ingridskolan Ingridskolan AB 2020-12-05 JA

Kunskapsskolans Resursskola Kunskapsskolan i Sverige AB 2020-12-07 JA

Helleborusskolan Täby Helleborusskolan AB 2020-12-07 JA

Mora Park Stiftelsen Mora Parks läkepedagogiska institut2020-12-08 JA

Lunaskolan Bromma Utvecklingspedagogik i Sverige AB 2020-12-10 JA

Lunaskolan Södra Utvecklingspedagogik i Sverige AB 2020-12-10 JA

Svedenskolan Bergshamra Utvecklingspedagogik i Sverige AB 2020-12-10 JA

Distra IRS Distans Strateg Sweden AB 2020-12-10 JA

Snitz Grundskola Swedish Education Group AB 2020-12-11 JA

Magitaskolan Magitaskolan AB 2020-12-14 JA

Skolgrunden Skolgrunden AB 2020-12-14 JA

Aspdammskolan Aspdammskolan AB 2020-12-14 JA

Magelungen Älvsjö Magelungen Utveckling AB 2020-12-28 JA

Magelungen Södermalm Magelungen Utveckling AB 2020-12-28 JA

Magelungen Solna Magelungen Utveckling AB 2020-12-28 JA

Tasava Nytida Tasava AB 2021-01-07 JA

Mellansjö Nytida Enigma AB 2021-01-07 JA

Nytorpsskolan Täby Nytida Jag Kan AB 2021-01-07 JA

Båktorp Båktorp AB 2021-01-15 JA

Aktiviaskolan Aktivia AB 2020-12-18 JA

Vintertullsskolan Vintertullsskolan i Stockholm AB 2021-03-19 Ja

Så vilken kostnad och vilket elevantal har staden fördelat kostnaderna på, och

med vilken korrekthet och motivering?

Tillvägagångssättet påverkar det framräknade underlaget för strukturbidraget och vår

tolkning är att det aldrig funnits någon avsikt att involvera skolorna i arbetet.

I samma tjänsteutlåtande (s. 10 tjut 4109), inför beräkningsmodell för höjt strukturbidrag,

framgår följande antaganden:

”I beräkningen av bidragets storlek har förvaltningen utgått ifrån nationell statistik för

andel elever i högstadiet som har särskilt stöd.”

”I beräkningen har förvaltningen antagit att alla elever i resursskolor har insatser i form

av särskilt stöd och att andelen elever i behov av enskild undervisning eller undervisning i

särskild undervisningsgrupp är densamma som i riket. Det antagandet ger att en tredjedel

av eleverna i resursskolorna får undervisning i särskild undervisningsgrupp (2,2/6,7)

samt att en sjättedel får enskild undervisning (1,1/6,7).”

Enligt samma tjut, sid 10, framgår att ”Hösten 2019 var det 6,7 procent av alla elever i

högstadiet som hade särskilt stöd”. Andelen 6,7% används sedan som grund för

framräknandet av resursskolans merkostnader. Den siffran anger andel elever med

åtgärdsprogram. Förvaltningens uträkning bygger således på nationell statistik för elever

på högstadiet som har behov av särskilt stöd, eller med korrekt benämning enligt

statistiken ”elever som har beslut om Åtgärdsprogram”. Som synes i figurerna nedan så

döljer det sig elever med studiehandledning på modersmål i de siffrorna. Det går inte av

statistiken utläsa hur stor andel av dessa elever som är angivna i kolumnerna för särskilt

stöd, dvs i ett beslut om åtgärdsprogram (se nedersta bilden instruktion SCB). Fråga kring

klargörande av statistiken är ställt till Skolverket, svar hinner dock inte erhållas innan

nämndens möte.

För att visualisera den möjliga maximala felmarginal som döljer sig i förvaltningens

beräkning av strukturbidragets utgångspunkt har vi nedan räknat bort samtliga elever med

undervisning på modersmålet. Sanningen antal elever med beslut om åtgärdsprogram

ligger med största sannolikhet någonstans däremellan. Vi har nu ställt en fråga till

Utbildningsstatistik på Skolverket om andel studiehandledning på modersmål som har ett

åtgärdsprogram, men svar kommer sannolikt dröja någon vecka.

Särskilt stöd Merkostnad per elev, inkl.

momskompensation

16,4% 33% av eleverna behöver enskild

undervisning halva tiden

54 100 108 200

32,8% 66% av eleverna behöver undervisas

i SU-grupp på heltid

18 500 37 000

Merkostnader för skolledning, elevhälsa

och lokaler

7 400

80 000 152 600

Utöver ovan resonemang så har skolorna dels även yngre elever, dels handlar det inte om

elever som bara är i behov av särskilt stöd. Elevgruppens behov är större än så, vilket vi

har påtalat vid ett flertal tillfällen. Vi drar slutsatsen att man å ena sidan konstaterar

resursskolornas behov av kompensation för högre kostnader kopplade till elevernas behov

men å andra sidan jämför man eleverna med alla högstadieelever i den “vanliga” skolan

genom att använda den statistiken för att beräkna särskilt stöd. Den grund i vilken staden

har beräknat nivån på strukturbidraget framstår således som ytterst oklar och

osäker.

Vi ser också en stor risk att förvaltningen kommer att använda sig av denna statistik och

beloppsmotivering kring strukturbidraget i beslut om avslag för tilläggsbelopp, dvs “detta

har eleven redan ersättning för genom skolans strukturbidrag”.

Den mycket svårbegripliga beräkningsmodellen för strukturbidraget innehåller även en

hänvisning till att skolornas höga lärartäthet (5,9 elever per lärare) är något som ska

finansieras med strukturbidraget. I förarbetena till skollagen (bl.a. prop 2015/16:134) anges att

extra lärarresurser är något som ska kunna ligga till grund för tilläggsbelopp. Dock måste det

finnas en koppling till den enskilda elevens behov. Samtidigt säger förvaltningen att skolorna

organiserat verksamheten i särskilda undervisningsgrupper. Beslut om undervisning i särskild

undervisningsgrupp är ett rektorsbeslut och inget som stadens förvaltning kan göra antaganden

om. Vi anser att detta är en medvetet felaktig beskrivning av skolornas organisation för

att bättre kunna motivera förslaget.

Pengarna till höjt strukturbidrag tas från budget för tilläggsbeloppen och extra

verksamhetsstöd. Detta talar starkt emot att nivåerna kommer att höjas på

tilläggsbeloppen eller att vi kommer att få bifall i högre grad. Läsåret 20/21 med dess

beslut om tilläggsbelopp samt antagen verksamhetsplan talar för att historien kommer att

upprepa sig, dvs det man tar igen på gungorna får man igen på karusellerna.

I tjut 4108 framgår att förvaltningen har ”testat” tidigare ansökningar i det ”nya” systemet:

”Som ett led i att säkerställa att den föreslagna tillämpningen är rättssäker och likvärdig har

flera ansökningar gåtts igenom där ärendena både bedömts utifrån nuvarande tillämpning

och utifrån den föreslagna nya tillämpningen av beslut om tilläggsbelopp. Genomgången

visade att ansökningar som avslogs utifrån nuvarande tillämpning, avslogs även med den nya

tillämpningen.” (s8-9, tjut 4108). Även detta talar starkt emot att nivåerna kommer att

höjas på tilläggsbeloppen eller att vi kommer att få bifall i högre grad, vilket går direkt

emot hur syftet med översynen av tilläggsbeloppen presenterades för oss skolor den 24 mars.

Sammantaget är vår bedömning nu att nuvarande tilläggsbeloppsutfall kommer att

kvarstå under hösten.

Förvaltningens resonemang och jämförelser kring tilläggsbelopp mellan åren 2018 och 2021

lämnar även det en del tankeluckor och framför allt är logiken svår att förstå och följa;

- Staden har valt ett urval på 14 skolor vid mätningen av effekten av höjt strukturbidrag, i

kombination med genomsnittligt TB (figur 4, tjut 4109). Urvalet för att sammanställa

kostnader och elevantal är 27 skolor (eller 22 skolor) för beräkningen av strukturbidraget.

Vi har svårt att förstå varför man använder sig av olika underlag/urval. Med logiken ”14

skolor som har flest elever från staden” (förvaltningens argument s. 11, tjut 4109) borde

rimligen samma skolor få utgöra medianen eller genomsnittet vad gäller kostnader i

uträkningen av strukturbidraget.

- Vår tolkning är att staden väljer att beskriva ett genomsnittligt TB baserat på antalet elever

med beviljade TB (tjut 4108, s11-12). Detta ger i så fall en totalt felaktig bild av

situationen. Skolornas genomsnittliga finansiering av TB bygger på ett genomsnitt för

skolornas alla elever. Dessutom framgår inte det faktum att avslagsfrekvensen (av TB)

ligger på ca 80% för nya elever till skolorna. Figur 4 i tjut 4109 visar ett fortsatt stort

behov av TB.

Beslut om ny tillämpning av rutiner kring tilläggsbelopp föreslås gälla from 1/8 2021.

Skollagen stipulerar att ersättning för elever ska utgå på helårsbasis. Elever får grundbelopp

12 månader om året. Ny tillämpning om tilläggsbelopp bör därför gälla from 1/7 med

retroaktiva beslut då förvaltningen dessutom skriver att beslutsprocessen förväntas bli

utdragen under hösten. Skolorna har årsanställda och årshyror och därmed också löpande och

höga kostnader även under juli månad. Vi ser mycket allvarligt på att staden uttalar att

beslutsprocessen kommer att ta extra lång tid och utgår från att staden tillsätter de resurser

som krävs för en skyndsam hantering.

Förvaltningen fortsätter hävda att domstolsprövningar (i FR) är vägledande. Vi, och ett flertal

jurister, har lyft att så är inte fallet. Se vårt brev till nämnden den 7 maj.

Sammanfattning

Förslaget till beslut innebär inte den räddning från fortsatt underfinansiering som

utlovades i mars 2021. En mycket stor osäkerhet om elevernas rätt till rätt bidrag för sin

skolgång på resursskola kvarstår.

Förvaltningen har inte involverat skolorna i arbetet, så som det utlovades. Vi har i denna

enkla granskning hittat ett flertal felaktigheter och frågetecken som förvaltningen enkelt

hade kunnat undvika om de hade haft den utlovade dialogen med oss – resultatet blir nu

att ni i nämnden fattar beslut på felaktiga underlag!

Förvaltningen har valt att agera med egen verklighetsbeskrivning av läget och arbetet som

bättre passar de egna syftena (att hålla nere ersättningarna) snarare än att utgå från

elevbehov och skolornas arbete för att möta elevernas behov av stöd.

Utrymme för höjt strukturbidrag tas från budget för tilläggsbeloppen. Förvaltningens

beskrivning av test av ansökan om tilläggsbelopp i ”nya” systemet ger samma utfall som i

det nuvarande systemet. Sammantaget är vår bedömning nu att nuvarande

tilläggsbeloppsutfall kommer att kvarstå under hösten, dvs underfinansieringen kommer

att kvarstå.

I respektive tjänsteutlåtande (4108 och 4109) benämns stadens egna RSU och CSI-

verksamheter till viss del. Vi ser att såväl stadens egna som våra resurstäta verksamheter

är starkt beroende av såväl likvärdighet, förutsägbarhet som långsiktighet i

kostnadstäckning av verksamheternas organisation och elevstöd. Elevgruppen är

densamma oavsett huvudman.

Nätverket för resursskolorna 210617

Bo Jutner - DiStra IRS

Niklas Ahlström - Lunaskolan Bromma, Lunaskolan Södra, Svedenskolan Bergshamra

Åsa Enström- Mellansjö skola, Nytorpsskolan, Tasava skola

Lotta Curbo – Helleborusskolan Täby

Torvid Hafström – Vintertullskolan

Ingrid Svedin – Ingridskolan

Aiman Jihar – Magelungens grundskola Solna, Magelungens Grundskola Södermalm, Magelungens

grundskola Älvsjö, Magelungens grundskola Långbropark

Susanne Krogh-Jensen – Aspdammskolan, Skolgrunden, Sofiaängen, Magitaskolan