1

1

Allah är vårt mål; Profeten är vår ledare; Koranen är vår lag; jihad är vår väg; och döden

för Allahs ära är vår högsta strävan (Hassan al-Banna, grundare av Muslimska Brödraskap-

et)

Muslimska Brödraskapet i Sverige

Red: Dr. Magnus Norell

(Med Docent Aje Carlbom & Fil. Kand Pierre Durrani)

På uppdrag av MSB, november-december 2016.

Innehåll

Allah är vårt mål; Profeten är vår ledare; Koranen är vår lag; jihad är vår väg; och döden för Allahs ära är vår högsta strävan (Hassan al-Banna, grundare av Muslimska Brödraskapet) .... 1

Muslimska Brödraskapet i Sverige ............................................................................................. 1

Metod ................................................................................................................................. 2

Inledning ................................................................................................................................. 3

Islamism .............................................................................................................................. 3

Muslimska brödraskapet .................................................................................................... 6

Ideologiskt nätverk ..................................................................................................................... 7

Gradvis utveckling av rörelsen ............................................................................................... 8

Föreningar .......................................................................................................................... 9

Gränslöst arbete ............................................................................................................... 13

Ideologiskt nätverk ............................................................................................................... 14

Europeiska MB:s politiska metod ......................................................................................... 16

Rollen som ”gatekeeper” ..................................................................................................... 18

”islamofobi” och ideologiska allianser ................................................................................. 21

Kommunitaristisk mångkulturalism ..................................................................................... 23

Islamisering på gräsrotsnivå ................................................................................................. 27

Sammanfattning ................................................................................................................... 30

Frågor för framtida forskning om EMB/MB ......................................................................... 31

Litteratur........................................................................................................................... 32

MSB:s diarienummer: DNR 2017-1287

2

2

Metod

Innehållet i rapporten bygger på delar av den internationella forskning som bedrivits om

Muslimska brödraskapet i Egypten och de studier som genomförts om den europeiska gre-

nen under senare år (Johnson 2010, Kandil 2015, Larise 2012, Maréchal 2008, Meijer et al

2012, Quilliam 2016, Schuck 2013). I den här forskningen har vi valt ut de aspekter som är

speciellt relevanta för svenskt vidkommande när det gäller organisatoriska och strategiska

aspekter av rörelsens verksamhet. Rapporten bygger också på en analys av den traditionella

islamiska policy som styrt MB; en policy som kopplats till de policydokument europeiska MB

har formulerat för sitt arbete i den nya politiska kontext rörelsens aktivister befinner sig i

samband med etableringen i Europa (se Federation of Islamic Organizations in Europe

(FIOE), Islamiska förbundet i Sveriges (IFiS) förbundsstadgar).

Till detta ska läggas de olika former av empiriska och teoretiska erfarenheter om islamism

som rapportens författare har tillägnat sig i olika sammanhang. Magnus Norell har lång erfa-

renhet av studier kring islamismens olika uttryckssätt i Mellanöstern och Europa. Aje Carl-

bom har i många år intervjuat islamister i Malmö som tillhör eller har tillhört Muslimska

brödraskapets ideologiska tendens. Pierre Durrani är före detta medlem i Muslimska brödra-

skapet med stor ”inifrån” förståelse av hur rörelsens medlemmar tänker organisatoriskt och

taktiskt i olika frågor. Vi har diskuterat våra respektive erfarenheter vid flera tillfällen de

senaste två åren och konstaterat att vi, oberoende av varandra, har dragit ungefär samma

slutsatser om rörelsens europeiska/svenska verksamhet.

Givetvis är innehållet i rapporten summariskt och generaliserat för att passa formatet. Det

återstår att fördjupa studiet empiriskt och teoretiskt om olika frågor kring det europeiska

brödraskapets ideologiska nätverk. Innehållet i rapporten bör därför betraktas som ett första

3

3

försök att formulera en sammanhållen kunskapsöversikt av rörelsens europeiska och

svenska aktiviteter.

Inledning

Islamism

There is no regime in this world which can supply the forthcoming nation with what it re-

quires in the way of institutions, principles, objectives, and judgments to the same extent as

Islam can15.

Islamism är inte någon egen typ av muslimsk tro. Det är en politisk ideologi baserad på och

sprungen ur islam varifrån den hämtar sin legitimitet. De många islamistiska partier och rö-

relser som finns har många olikheter och bör studeras i den kontext de befinner sig i16. Det

gemensamma finns i den betoning på en ideologisk-religiös bas som ledande för hur sam-

hället och dess medborgare ska styras och där individen underordnas staten. Detta till skill-

nad mot en demokratisk stat där individens integritet, skydd och fria val (både de personliga

”livsvalen” och de allmänna) är vägledande och där statens demokratiska uppbyggnad står

till individens förfogande.

Vad dessa många olika former av islamism har gemensamt är också en förmåga att kombi-

nera fientlighet gentemot Väst och ett motstånd – för att inte säga hat – mot det moderna

projektets avigsidor, som man ser det från MB:s horisont. Islamister kan också erbjuda ett

alternativ till dessa båda ”hot” genom att kombinera en militant politisk ideologi med en

15

Muslimska brödraskapets grundare Hassan al-Banna. Öppet brev till Egyptens Kung Farouk, maj-juni 1947, http://tinyurl.com/kqx589z. 16

Trager, Ullah, Sakthivel, Islamists in Government: Do They Moderate Once in Power?, The Washington Insti-tute for Near East Policy, May 1, 2014.

4

4

social konservatism där en grundsten är kontroll över den egna gruppen17. Med islamismen

har dessa rörelser och grupper frambringat ett alternativ där militant politik knyts ihop med

en mycket konservativ samhällsyn och en fientlighet gentemot globalisering och modernitet.

Vad de islamistiska teoretikerna – politiska och teologiska tänkare från Ahmed ibn

Taymiyyah (1263-1328), Muhammed ibn Abd al-Wahab (1703-92), Maulana Abul Ala-

Maududi (1903-79), Hassan al-Banna (1906-49), Sayyid Qutb (1906-66) och Shaykh Yusuf al-

Qaradawi (1926-) – utgick ifrån var att det fanns, i tillägg till en oförstörd och okorrumperad

samhällsstruktur (profetens egen tid och plats), en ideal mänsklig identitet och existens som

fick sitt yppersta utlopp under koranens gudomliga vägledning18. Och i sin moderna tappning

har dessa tankegångar utvecklats till att hävda att islam är just under attack från en Västlig

omvärld, som – i konspiratoriskt samråd med judar och sionister (termerna används för att

uttrycka samma hot) – har till syfte att utplåna islam. Islamisterna menar därför att de ge-

nom ta till vapen mot dessa globala hot, gör det möjligt att både nedkämpa denna diaboliska

konspiration och även återskapa det idealtillstånd (både mänskligt och strukturellt) som

rådde under profetens tid och den ”Gyllene Tid” som följde direkt efter hans död19.

Islamismens militanta del (som ofta också benämns jihadism) blir därmed också ett verktyg

att bedriva denna kamp för den muslimska gemenskapen – Ummah – som beskrivs vara un-

der ständigt tryck från en fientlig omvärld. Och i den kampen blir alla medel tillåtna eftersom

”fienden” (det moderna) finns överallt och använder sig av alla medel för att bekämpa islam,

enligt islamisternas världsbild. Den långa rad av terrorattacker som riktas mot Väst kan där-

för ta sig så många olika uttryck; från attacker riktade mot masskommunikationer (som t.ex.

i Madrid och London 2004 och 2005 eller Bryssel i februari 2016) till attackerna i Paris och

Köpenhamn i januari och februari 2015 där angreppen riktade sig mot två av de främsta mål-

tavlorna för islamistiskt hat, nämligen Västs yttrande- och åsiktsfrihet och judiska mål. Spe-

ciellt eftersom dessa friheter kan innebära kritik, hån och löje riktade mot den egna religion-

en och inte minst profeten Muhammed självt. I Paris Charlie Hebdo och i Köpenhamn var en

17

Hur denna sociala kontroll och destruktiva påverkan från radikal och militant islamism kan se ut (även i Sve-rige) samt hur nära och täta banden är mellan den militanta ideologi som underbygger islamism och den jihad-ism som mynnar ut i våld även, ges utomordentligt väl i Hanna Gadbans bok Min Jihad – jakten på liberal islam. Se också Kenan Malik, Radical Islam, Nihilist Rage, NYT 3/1, 2015. Se vidare Raheel Raza, ”Boxed and Packaged Islam” Trying to Pass Itself Off as Mainstream Islam, Gatestone Institute, October 17, 2014. 18

Paul Berman, Why Is the Islamist Death Cult So Appealing?, Tablet Magazine, January 28, 2015. 19

Ibid. Se också Sayyid Qutb: Social Justice (1949), World Peace and Islam (1951) och Milestones (1964).

5

5

av måltavlorna den svenska konstnären och konstprofessorn Lars Vilks, som ritat s.k. ron-

dellhundar med ett ”Muhammedansikte”. Antisemitismen har en lång historia i islam och

det finns en mängd referenser till Koranen och diverse hadither där judar betecknas som

islams fiender och beskrivs i värsta tänkbara dager som några som måste bekämpas och för-

nedras.

Varje statsystem byggt på en viss tolkning av en religiös (eller politisk) ideologi är inkompati-

belt med den liberala demokratiska struktur vi byggt upp i Väst och där separationen mellan

religion och politik är en grundsten. Detta gäller förvisso inte bara islam; oavsett vilken reli-

giös tradition som dominerar uppstår konflikten mellan sekulära och religiösa värderingar.

Det tål att understrykas att skiljelinjen går mellan de länder som privatiserat religionen och

där den enskilda religiösa uppfattningen inte blir vägledande för hur den valda offentliga

strukturen byggs upp, och de länder som inte gjort en sådan uppdelning.

Islamisternas val av politiskt system är byggt på en tolkning av islam som ett allomfattande

system där individen inte bara underordnas kollektivet, utan också ett system där religion

och politik är helt sammanvävda. Tanken om en islamisk stat är på inget sätt någon ny tanke

och i de exempel på sådana stater som finns (som Iran, Saudiarabien och Pakistan) finns mo-

deller för hur sådana stater ska styras20. Av stor vikt är naturligtvis också det faktum att en

religiös tradition även definieras av hur de troende väljer att tolka de religiösa texterna. Hur

tron praktiseras är avgörande för hur den definieras. I kärnan av en islamisk stat – vare sig

det är IS, någon tidigare inkarnation av IS eller de nuvarande stater som definierar sig som

islamiska – ligger denna koppling av religion och politik. En sammankoppling som de flesta

islamtolkningar fortfarande gör.

Det finns naturligtvis teologiska argument som islamisterna använder sig av för att styrka att

en islamisk stat skapas och att det kan ske med våld om så är nödvändigt. Koranversen 34:28

som säger: ”We have sent you forth to all mankind”21 är en text som ofta refereras till i det

sammanhanget. Men man framhåller också att om inte icke-muslimer frivilligt går med på

20

Se t.ex. Fatah, Chasing A Mirage: the tragic illusion of an islamic state, John Wiley & Sons Canada, Ltd. 2008. 21

Bassam Tibi, War and Peace in Islam, sid. 129; I Terry Nardin (Red.), The Ethics of War and Peace, Religious and Secular Perspectives, Princeton University Press, 1998.

6

6

att antingen erkänna sig som muslimer eller underkastar sig, så följer att våld både kan och

bör användas för att sprida islam. Fred i denna process kan det först bli när islam härskar

över hela världen22, och här förlitar man sig på en mängd både historiska och mer nutida

kommentatorer23. Beträffande islamismens ideologiska och religiösa rötter finns därmed ett

stort källmateriel att hänvisa till för att motivera både de politiska och våldsamma metoder

som används för att sprida dess inflytande.

Muslimska brödraskapet

De ideologiska grunder som MB bygger på går således djupt och delas av många. Och MB:s

roll som ”fadder” åt dagens europeiska islamism kan knappast överdrivas. MB:s grundare –

Hassan al-Banna – menade att en islamisk stat skulle: ..”implement Islam as an all-embracing

concept which regulates every aspect of life”24. Det är ett totalitärt system som inte är speci-

ellt ”moderat”, utan en ideologiskt uppbyggd rörelse där medlemmar genomgår en introdu-

ceringsprocess på 5 – 8 år (kallad ”tarbiyya”) för att förbereda dem på ett långsiktigt sam-

hällsbyggande arbete25. Muslimska brödraskapets strategiska förhållningssätt att bygga en

islamisk stat gradvis och med betoning på indoktrinering, predikan och da’wah26 skiljer mus-

limska brödraskapet från t.ex. den Islamiska Staten (IS), som ju redan med brutala medel

deklarerat en islamisk stat. Men även muslimska brödraskapet betonar att individen ska un-

derordnas staten och att slutmålet är en stat baserad på sharia och där jihad, i betydelsen

heligt krig, måste användas27. Likaså har muslimska brödraskapet ända sedan början varit

tydliga med sitt avstånd, och ibland hat, mot Väst och västligt inflytande i arabiska mus-

limska samhällen. Och här är skillnaderna inte så stora jämfört med andra mer uttalat vålds-

benägna islamistiska rörelser som t.ex. IS. Islams politiska rötter utgör således en grogrund

för islamister av olika schatteringar som ändå kan enas i en syn på islams roll i världen och på

22

Ibid Tibi samt Durie, sid. 119. 23

Ibid Durie sid. 119. 24

Eric Trager & Gavi Barnhard, Brothers In Trouble? Gomaa Amin And The Future of the Muslim Brotherhood, Foreign Affairs, September 24, 2014. 25

Ibid samt Lorenzo Vidino, The New Muslim Brotherhood in the West, Columbia University Press, 2010. 26

”inbjudan”, ungefär mission, men också vara beteckning på socialt utåtriktad verksamhet. 27

Det framgår, som sagt, redan i det motto som Muslimska brödraskapet har: "Allah is our objective. The Prophet is our leader. The Qur'an is our law. Jihad is our way. Dying in the way of Allah is our highest hope."

7

7

vikten av att bekämpa ett ”korrupt” västligt inflytande i det arabiska och muslimska Mella-

nöstern28.

Ideologiskt nätverk

Internationellt finns det idag en ganska omfattande forskning om Muslimska brödraskapet

generellt och om den europeiska grenen av rörelsen. I Sverige har forskningen om ”islams”

heterogenitet alltid varit villkorad29. Flertalet islamiska variationer har kunnat föras fram till

diskussion men inte islamism, eller politisk islam som det också kallas30. Så är det och så har

det varit trots att det är aktivister knutna till muslimbrödernas nätverk som dominerat re-

presentationen av islam de senaste decennierna. Följden av att islamismen satts på undan-

tag är att kunskapsnivån är låg i landet om vad europeiska brödraskapet vill hos såväl politi-

ker som det stora folkflertalet. Förnekandet av att islamism har haft en framskjuten position

i landet i många år har lett till att fördomar och stereotyper om ”muslimer” har haft ett stort

spelrum i det kollektiva medvetandet.

När det gäller den europeiska grenen av brödraskapet ställer sig forskare en mängd frågor;

Vilken politisk målsättning har organisationen i Europa? Är det en rörelse, ett ideologiskt

nätverk eller handlar det om spridda aktivister? Det finns en mängd oklarheter kring organi-

sationens verksamhet. Delvis beror detta på, som sagt, att det funnits ett tabu att utforska

vad aktivisterna i nätverket vill. Delvis är det en konsekvens av att aktivisterna själva är otyd-

liga med sitt politiska projekt31 Den icke-muslimska svenska allmänheten får ofta veta att

den är fördomsfull, har felaktig kunskap om islam eller att den är ”islamofobisk”. Däremot är

aktivisterna som för fram anklagelserna i regel otydliga med exakt vad de menar att ”islam”

är och vad de vill att ”islam” ska bidra med i det svenska samhället. Tydlighet av den typen

28

Ibid Trager, Barnhard & Vidino, The New Muslim Brotherhood, samt Clive S. Kessler, The Islamic State and ‘Religion of Peace’, Quadrant Online, September 26, 2014. 29

Carlbom 2012. 30

Carlbom 2006. 31

Meijer 2012: 295-321.

8

8

skulle behövas för att möjliggöra rimliga bedömningar av om aktivisternas definition av relig-

ionen ska ses som en tillgång eller belastning för samhället.

Genom åren har det riktats olika former av kritik mot de europeiska bröderna. Roel Meijer32

visar att listan på kritik av MB är lång. Rörelsen anklagas för att vara en svuren fiende till väs-

terländska värderingar kring demokrati, yttrandefrihet, pluralism och tolerans. Kritiken

handlar också om att rörelsen är homofobisk, antisemitisk, reaktionär och sekteristisk och

att dess övergripande mål är att införa sharia i Europa.33 En vanlig synpunkt är att rörelsen

systematiskt använder sig av ”doublespeak”: gentemot västerländska makthavare presente-

rar de sig själva som goda demokrater samtidigt som de visar upp en intolerant sida när de

står inför en muslimsk publik. De anklagas också för bristande transparens, speciellt när det

gäller finansiella transaktioner. Till detta kan läggas att rörelsen kritiserats för att syssla med

”infiltration” av europeiska institutioner för att anpassa dem till islam34.

Gradvis utveckling av rörelsen

De första MB-aktivisterna kom till Europa under decennierna efter Andra Världskriget. En av

pionjärerna var Said Ramadan som startade den första moskén och organisationen i Mün-

chen 1961.35 Inledningsvis var de flesta aktivisterna studenter som höll fast vid den politiska

målsättningen att förändra hemländernas politiska styre. Gradvis, i samband med att antalet

muslimer i stort ökat i antal i Europa, har emellertid rörelsen insett betydelsen av att rikta

sina ansträngningar mot europeiska muslimer. Aktivisterna i rörelsen fruktade att muslimer

skulle glida ur sitt islamiska levnadssätt om de lämnades vind för våg i ett sekulärt Europa.

De ansåg också, en vanlig hållning bland islamister, att många muslimer praktiserar islam på

ett otillfredsställande sätt och såg det därför som MB:s ansvar att utbilda europeiska musli-

mer i den ”rätta” läran. I samband med att europeiska muslimer utsågs till objekt för islami-

sering påbörjades också ett arbete med att bygga upp en struktur av organisationer som

kunde stötta upp verksamheten ekonomiskt och ideologiskt.

32

2012:1-27. 33

Qulliam 2016. 34

Meijer 2012. 35

Johnson 2010.

9

9

Den exakta tidpunkten för när MB etablerades i Sverige är oklar, men nätverket har etable-

rats succesivt som en konsekvens av invandring och från slutet av 1970-talet var MB aktivt i

Sverige. I så kallade informationsskrifter om islam från 1980-talet är det möjligt att spåra ett

tydligt inflytande av MB:s klassiska ideologiska hållning. En av de mest spridda, Att förstå

islam, ser ut som en avskrift av MB:s generella policy för samhällsförändring. Skriften inne-

håller alla de idéer som MB gjort sig känt för och den anger dessutom metoden för hur om-

daningen av samhället i islamisk riktning bör gå till. Här sägs bland annat att muslimer bör

”underkasta” sig tron som uppfattas vara ett allomfattande system av idéer, ideal och nor-

mer för mänskligt liv. Flickor bör kontrolleras hårt. Muslimer bör följa andra regler än seku-

lära medborgare. Muslimska organisationer i landet uppmanas dessutom till att mobilisera

sina krafter i en rikstäckande islamisk informationskampanj. Det uppfattas som en religiös

plikt att sprida islam. Skriften ger en god inblick i islamistiskt tänkande generellt då den på

ett kärnfullt sätt formulerar hur islam ska uppfattas och spridas.36

Muslimska Brödraskapet i Sverige är organiserat i ett råd, en shura som har en ledare, amir.

Detta råd kan bestå av ett dussin personer och dess ledare roteras med jämna mellanrum.

Dessa medlemmar är sin tur organiserade i små enheter på 5-10 medlemmar som utgör en

usra (familj) med vilka regelbundna veckovisa möten sker där man främst reciterar koranen,

ber och talar om andliga spörsmål.

Föreningar

I mitten av 90-talet skapades föreningen Islamiska Förbundet i Sverige (IFIS) som ett sätt att

ge en offentlig organisatorisk stadga till det som i själva verket är MB:s olika avdelningar i

Sverige. Islamiska Förbundet i Stockholm, som är knutet till det som kallas Stockholms

moské är den ursprungliga avdelningen ur vilka de andra (bland annat i Göteborg och

36

Att förstå islam, informationsskrift utgiven av Sveriges muslimska förbund och Islamiska informationsför-eningen.

10

10

Malmö) har avknoppats. Islamiska Förbundet i Stockholm (ofta kallat Rabita, arabiska för

förbund) var under många år inhysta i en större källarmoské på Ringvägen på Södermalm i

Stockholm, men driver numera en moské som köptes och renoverades med pengar från För-

enade Arabemiraten. Muslimska Brödraskapet i Sverige har också, i alla fall tidigare, haft ett

administrativt ansvar för uppbyggnaden av avdelningar i Norge och Finland, medan Danmark

haft en egen lokal gren. Muslimska Brödraskapet anpassade sig tidigt till svenska organisat-

ionsformer genom att bilda olika organisationer, dels trossamfund som men även andra

slags organisationer. Genom dessa kunde MB både erhålla ekonomiskt stöd för att bygga

upp sitt nätverk i Sverige samt lära sig om och erhålla kontaktytor gentemot det omgivande

svenska samhället. Det ligger i MB:s tradition att inför utomstående nästan aldrig erkänna

sin religio-politiska hemvist och sina medlemskap i MB.

MB fungerar som en mer eller mindre dold struktur för utomstående, ett globalt nätverk och

ett andligt brödraskap mer än en organisation i svensk bemärkelse. Man kan alltså vara med

i MB (Ikhwan, bröderna på arabiska, vilket MB ofta kallas av gemene man i arabiska länder)

genom att ha svurit en ed inför en amir, lokal eller regional ledare, delta i en usra, läsa litte-

ratur och genomföra de föreskrivna riterna (bland annat dagligen läsa den ur textsamling

som kallas al-Ma’thurât) utan att det finns ett formellt medlemskap i svensk bemärkelse.

Men för att underlätta organiserandet av dess medlemmar, och inte minst för att skapa en

slags MB-kontrollerad plattform, bildades som sagt Islamiska Förbundet i Sverige, en organi-

sation som själva förnekar sin tillhörighet men inte sin inspiration till MB.

Under årens lopp har MB genom en uppsjö av organisationer kunnat etablera en helt domi-

nerande position inom det statsunderstödda så kallade civilsamhällets muslimska del. Det är

många miljoner som slussats in från svenska skattebetalare in i världens största islamistiska

organisations svenska gren. Det betyder att staten och dess medborgare finansiellt och or-

ganisatoriskt hjälpt till att etablera många organisationer med direkt eller indirekt koppling

till MB. Många av dessa organisationer erhåller statsbidrag genom t.ex. SST, MUCF och All-

männa Arvsfonden. Utöver statliga myndigheter delar också regionala och kommunala myn-

digheter ut stöd och bidrag i form av olika projektbidrag.

11

11

Detta fenomen, att MB befinner sig som spindeln i nätet bland muslimska organisationer,

förekommer även i olika grad i andra europeiska länder, men i Sverige har denna utveckling

gått som allra längst. En konsekvens av detta är att många andra islamtolkningar än den så

kallat moderat islamistiska som MB företräder, inte är lika etablerade i Sverige. Det finns

visserligen en uppsjö etniska och religiösa föreningar som inte är kopplade till MB i Sverige,

men ingen har haft det organisatoriska genomslag som de MB-orienterade (bland sunnimus-

limer). Så när myndigheter, politiker och journalister vänder sig till någon muslimsk organi-

sation är det ofta just MB som de samtalar med, alltsomoftast helt ovetandes. Radiopro-

grammet Medierna i P1 gjorde ett program om muslimsk representativitet för något år se-

dan som visade att just dessa (MB-relaterade) organisationer var överrepresenterade i me-

dieflödet37.

Nedan är några av de mer inflytelserika organisationerna som MB har startat i Sverige:

-Islamic Relief

En stor mottagare av biståndsmedel från SIDA som driver biståndsprojekt runt om i världen.

En central organisation för att ge MB trovärdighet. Den tidigare imamen i Stockholms moské

Haytham Rahmeh38 var länge aktiv i Islamic Relief, men har de senaste åren varit inblandad i

att stödja miliser som är kopplade till MB i Syrienkriget, genom lobbying och vapeninköp.

-Studieförbundet Ibn Rushd

Driver många studiecirklar i moskéer och lokaler knutna till muslimska organisationer runt

om i landet. Mottar stora belopp från staten som går till studieverksamhet, ofta kring under-

visning i islam och begrepp som ”islamofobi”. Ledningen är helt styrd av MB. Har för skatte-

medel nyligen köpt Granhedsgården som samägs med Islamiska Förbundet (och dess stif-

telse). Efter att Ibn Rushd överlåtit ena hälften på stiftelsen IFIS, så har den andra halvan

lagts i ett med iFIS samägt bolag. Insynen i verksamheten är minimal med kombinationen

37

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=5796656 &

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/334734?programid=2795 38 http://carnegieendowment.org/2012/12/14/syrian-brotherhood-s-armed-struggle-pub-50380

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=5691854 http://www.longwarjournal.org/today-in/2013/10/haytham_rahmeh_the_syrian-born.php

12

12

stiftelse och aktiebolag samtidigt som verksamheten finansierats med skattemedel avsett för

folkbildning men som gått till kapitaluppbyggnad. Turerna kring Ibn Rushd, iFIS och Gran-

hedsgården ger en intressant (men ovanlig) inblick i hur MB-relaterade organisationer kan

arbeta, både för att öka sitt inflytande i samhället och att förhindra insyn i verksamheten.

Dessa manövrar har kartlagts mer i detalj av frilansjournalisten Johan Westerholm39.

-Sveriges Unga Muslimer (SUM)

Bildades som Sveriges Muslimska Ungdomsförbund, senare omdöpt till Sveriges Unga Mus-

limer, och ett initiativ från MB för att organisera muslimska ungdomsföreningar. En del är

direkt eller indirekt påverkade av MB:s ideologi medan en hel del föreningar är salafistiska i

sin islamtolkning. Helt styrda av MB, men idag även klart påverkade av salafism och samtida

så kallad identitetspolitik. Organisationen är ett bra exempel på hur MB-organisationer, å

ena sidan, kan få mångmiljonbelopp för att motverka t.ex. ”islamofobi” för att samtidigt ha

medlemsföreningar (som SUM) med en jihadistisk retorik och vars medlemmar i flera fall

begivit sig av som jihadister till Syrien.

-Islamiska Förbundet i Sverige

MB:s organisatoriska front.

Stockholms moské vid Björns trädgård är i dag den mest kända MB institutionen i Sverige.

Kanske kan den betraktas som ett huvudkontor för rörelsen. Här huserar en mängd olika

organisationer som är knutna till MB. Genom åren har aktivisterna i moskén lyckats bygga

upp en ”myndighetsstatus” där de konsulteras i frågor som rör islam och muslimer i allmän-

het. Genom att befinna sig i Stockholm har moskén haft en geografisk närhet till landets poli-

tiska maktcentrum som inneburit att det varit möjligt att bygga upp ett samarbete och relat-

ioner med politiker och andra under en lång rad av år. Fotografier från evenemang visar att

politiker från olika partier varit regelbundna besökare i moskén. Brödernas placering i Stock-

holm, deras skickliga arbete med att framstå som representanter för en religiös minoritet

och deras tålmodiga arbete med att etablera sociala relationer med makthavare, har gjort

att de fått ett politiskt försteg i förhållande till andra muslimska aktivister i landet. Långtifrån

39

http://ledarsidorna.se/2015/07/folkbildning-utan-granser/ & http://ledarsidorna.se/2015/07/svindlande-affarer/

13

13

alla islamister och muslimer i Sverige sympatiserar med MB, men alla är tvungna att förhålla

sig till rörelsen då den lyckats bygga upp en förhållandevis dominerande position. Ideologiskt

är dock likheterna mellan islamistiska grupper större än skillnaderna. Skiljelinjen brukar dras

mellan politisk metod snarare än målsättning.

Gränslöst arbete

Man bör ha i åtanke att MB:s aktivister uppfattar sin politisk-religiösa verksamhet som

”gränslös”. Rörelsen är organiserad i trettiotalet nationellt verksamma riksorganisationer

som alla följer en gemensam policy som utarbetats under överinseende av paraplyorganisat-

ionen Federation of Islamic Organizations in Europe (FIOE). I samband med den av UD och

dåvarande Civildepartementet sponsrade konferensen Euro-islam 1995, så bildades också en

ungdomsavdelning av ovan nämnda FIOE. Återigen var det svenska skattemedel som hjälpte

MB att organisera sitt ungdomsförbund, FEMYSO, i vilket Sveriges Unga Muslimer, Young

Muslims, UK, Jeune Musulmans de France och Muslimische Jugend, Deutschland hade en

central roll. MB har också minst tre läroinstitut i Europa, två i Frankrike och ett i Wales och

fatwarådet European Organization for Fatwa and Research (ECFR) som ofta sammanträder

på dessa läroinstitut och leds av Yusuf al-Qardawi.

De nationella organisationerna riktar främst sina ansträngningar gentemot stater och deras

representanter medan FIOE primärt är verksamt i EU-parlamentet där aktivisterna ”suc-

cessfully [have] gotten access into the EU parliament where they hold meetings and confe-

rences with MEP”.40 Hela EU uppfattas sålunda som ett territorium för MB:s islamiserings-

projekt. Det tydliggörs av den gemensamt framtagna policyn ”Muslims of Europe charter”

som FIOE publicerade 2006 men som påbörjades redan år 2000. Enligt FIOE är dokumentet

utarbetat av organisationens 28 medlemsorganisationer och viljan bakom är att ena Europas

muslimer under ett ideologiskt paraply. En bärande tanke i policyn är att FIOE vill att alla

muslimer i Europa ska erkännas som en ”European Muslim community” (sid 1).

40

Agbor (2009: 42).

14

14

Men projektet är också gränslöst i förhållande till platser utanför EU. Det är vanligt att akti-

visterna deltar i av brödraskapet organiserade islamiska konferenser i exempelvis Mella-

nöstern, att de reser på studiebesök till den av Hamas41 kontrollerade Gazaremsan eller att

de ingår i gränsöverskridande personliga nätverk. Sannolikt är det så att MB:s aktivister iden-

tifierar sig mer med den globala muslimska ”umman” än med olika nationella grupper. Givet

att de uppfattar islam som en universell lära så är detta inte speciellt märkligt.

Ideologiskt nätverk

Det faktum att aktivister i europeiska MB sällan framträder under namnet ”Muslimska bröd-

raskapet” gör att det har skapats en osäkerhet kring om rörelsen överhuvudtaget existerar

på kontinenten. I Europa uppträder aktivisterna, som vi har sett tidigare, som representanter

för europeiska organisationer med allehanda bokstavskombinationer som ofta bidrar till att

skapa förvirring hos de som försöker sätta sig in i frågorna. Ett ganska vanligt förhållningssätt

i Sverige är att säga att det finns aktörer som ”inspirerats” av Muslimska brödraskapets ideo-

logi.

Bland forskare som arbetar med att studera europeiska brödraskapet råder det emellertid

ingen tvekan om att det är en de facto existerande rörelse på kontinenten. Svårigheterna för

forskarna ligger i att det är en hemlighetsfull organisation som är systematiskt otydlig om

vilka som är medlemmar och vilken politisk målsättning organisationen har i Europa.42 Ett

rimligt antagande är att det finns flera aktivister i Europa som är medlemmar i Muslimska

brödraskapet. Samtidigt är det rimligt att anta att många är aktiva utan att ha ett faktiskt

medlemskap. Det viktiga är inte att någon är medlem utan att man sympatiserar med rörel-

sens ideologiska utgångspunkter. Den före detta ordföranden för FIOE, Ahmed al-Rawi, be-

skriver rörelsen som ett ideologiskt nätverk som spänner över flera länder.

41

Hamas är MB:s palestinska gren. De tog över kontrollen av Gazaremsan i ett kort men blodigt krig mot den Palestinska Myndigheten 2007. 42

Meijer et al 2012.

15

15

We are part of nobody outside of Europe, but we have good relations with the Brotherhood.

We have our own ideas and missions and they know it. We are interlinked with them with a

common point of view. We have a good, close relationship (Johnson 2011:200).

Samma typ av beskrivning ges av Brigitte Maréchal (2012) som hävdar att muslimbröderna

framförallt erbjuder ett ethos: en grundläggande livssyn eller moralisk uppfattning. Beskriv-

ningarna kan överföras till andra rörelser. Det finns många människor som är medlemmar i

olika organisationer som arbetar med deras politiska hjärtefrågor, men det är inte nödvän-

digt att vara medlem för att man ska kunna sympatisera med ett budskap. Många sympati-

serar i dag med feministiska eller ekologiska budskap utan att vara medlemmar i några före-

ningar, organisationer eller partier. Samtidigt för de fram rörelsernas budskap i olika vardag-

liga sammanhang på arbetsplatser eller i vänkretsen. Samma sak gäller för medlem-

mar/sympatisörer av muslimbrödernas värderingar.

Yusuf al-Qaradawi, en av de mest inflytelserika ideologerna i MB:s nätverk, publicerade för

tjugotalet år sedan ett policydokument för MB och för den islamiska rörelsen i stort där han

lade upp en grundläggande strategi för hur aktivisterna ska arbeta. I ”Priorities for the Isla-

mic movement in the coming phase” hävdade han att den gemensamma utgångspunkten för

alla islamister är

the unrest which a Muslim feels when the Awakening visits him and he feels a turmoil deep

inside him, as a result of the contradiction between his faith on the one hand and the actual

state of affairs of his nation on the other.43

Reaktionen på det här ”glappet” mellan ”karta” och ”terräng” gör att muslimen känner sig

manad att gå till aktion för att, bland en hel del annat, återinföra kalifatet som detta stipule-

ras av sharia och att sprida islam överallt i världen. Qaradawi uppmanar sina trosfränder i

den islamiska rörelsen att huvudsakligen förlita sig på ”ordet” istället för ”svärdet” i islamise-

ringsprocessen de har framför sig.44

43

Ibid. 44

Ibid.

16

16

Det finns sålunda vissa gemensamma ideologiska ställningstaganden inom europeiska MB.

Dunja Larise argumenterar för att den ideologiska ”lägsta nivån” för aktivisterna är att de

måste omfatta fyra grundläggande principer.45 De måste uppfatta att islam är ”a total way of

life”, att samhällsförändringen ska ske gradvis som det formulerades av Hassan al-Banna (se

7-punkts programmet sid 26-27), att de ingår i ”medelvägens” islamiska uppfattning som

omfamnar hela sunniislam och en konsekvent positiv hållning för palestiniernas sak. De här

allmänna principerna klargör i sig inte speciellt mycket av MB:s europeiska politik. Men det

är klart att de kan vara besvärliga att hantera för ett sekulärt Europa om de ges lite mer kon-

kret innehåll.

Uppfattningen att islam är ett allomfattande system av idéer, normer och värderingar inne-

bär exempelvis inställningen att muslimer ska leva i enlighet med sharia, det vill säga följa

sin egen lagstiftning i framförallt person- och familjefrågor.46 IFIS i Stockholms moské anser

exempelvis att sharia är ett ”evigt” system av lagar som Gud beordrat mänskligheten att

följa oberoende av tid och plats. I den uppfostrande texten Vad du inte vet om islam sägs att

”islamiska principer är en samling oföränderliga konstanter, baserade på sharia, som styr

samhället.47 De förändras inte med tid och rum”. Givet att bröderna anser att islam ska om-

fatta allt i ett samhälle och att det är sharia som styr samhället och detta är en lag som inte

förändras med tid och rum, hur ska detta kombineras med västerländsk demokrati? På vilket

sätt kan det vara möjligt att både vara en förespråkare av demokrati som bygger på att det

är människor som skapar lagarna och samtidigt vara en anhängare av en oföränderlig sharia

som ”styr samhället”? Något entydigt svar på dessa frågor har aldrig givits av företrädare för

MB.

Europeiska MB:s politiska metod

45

Larise (2012:262). 46

En typisk hållning för islamister (Readings et al 2016). 47

Malaekah 2016.

17

17

MB:s arbetssätt i Europa uppvisar både likheter och skillnader med rörelsens klassiska poli-

tiska metod som den formulerades av grundaren, Hassan al-Banna, i början av 1900-talet. I

grund och botten står den europeiska grenen, som kommer att visas i det följande, på

samma metodologiska fundament som rörelsen alltid gjort. Skillnaden är att islamiserings-

strävandena i Europa huvudsakligen är inriktade mot muslimer, inte mot majoritetssam-

hället som i aktivisternas ursprungsländer.

Eftersom aktivisterna i Europa befinner sig på en plats där majoriteten är sekulär och därför

har en svag förståelse för betydelsen av att följa en uppenbarad religion så har de europe-

iska bröderna tonat ner sin islamistiska ideologi. Rörelsens aktivister är sällan ute på gator

och torg under den klassiska parollen ”Islam är lösningen” utan har istället valt att undvika

att ge sig in i diskussioner och debatt som rör deras islamistiska ideologi. Politiskt-religiöst

håller de låg profil gentemot det sekulära majoritetssamhället utifrån vetskapen att deras

idéer om kvinnans position i islam eller betydelsen av att följa sharia väcker starka protester

hos majoriteten av svenska medborgare. Den ”låga profilen” ska inte tolkas som att aktivis-

terna i Europa har gett upp drömmen om kalifatet utan profilen ligger inom ramen för den

generella policy MB har för sina olika grenar. Det är väl känt (inte minst inom forskningen)

att det finns stor frihet för MB:s aktivister att utforma lokalt förankrade strategier.

Bland forskare har det i några pågått en debatt om huruvida MB har förändrats i Europa och

vad dessa förändringar i så fall handlar om. Ett exempel som brukar föras fram är att den

europeiska grenen har förändrat den klassiska världsbilden att dela upp världen i dar al Islam

(fredens plats) och dar al Harb (krigets plats). En av de mest framträdande ideologerna i

MB:s nätverk, Tariq Ramadan är ett exempel på hur MB brottas med frågan om var de be-

finner sig och vad det innebär att muslimer är i minoritet.48 Ramadans konklusion är att mus-

limer bör betrakta Europa i termer av dar al shahada (vittnesmålets plats), något som inklu-

derar att Europa också kan ses som dar al dawa (en plats för mission).49 Han menar att mus-

limer har en plikt att ”vittna” om islam i Europa och samtidigt att försöka sprida religionens

idéer på olika sätt. Så är det, menar han, för att islam gör anspråk på att styra hela mänsklig-

heten. Men, understryker han, det handlar inte om att konvertera Europa till islam. Snarare

48

Ramadan (2004: 72-77). 49

Ibid.

18

18

rör det sig om, säger han, att försöka få ihop islams universalism med en pluralistisk verklig-

het.50

Om detta är beständig ideologisk förändring eller om det är frågan om en temporär lösning

som konstruerats för att muslimer befinner sig i underläge på kontinenten, kan bara framti-

den utvisa. Vissa forskare argumenterar för att MB har anpassat sin politik till Europa genom

att förvandlas till en mångkulturalistisk rörelse istället för en klassiskt islamistiskt. Om detta

är en taktisk manöver som konstruerats i Europa för att den ger en möjlighet att osynliggöra

de islamistiska utgångspunkterna, kommer också att visa sig under kommande år. En hel del

av rörelsens verksamhet i Europa bygger på hur aktivisterna förhåller sig till det ideologiska

innehåll som formulerades av Hassan al-Banna och Sayyid Qutb i början av 1900-talet. Såvitt

det är möjligt att bedöma, finns inga indikationer från europeiska MB:s ledande skikt att det

har skett en omvärdering av de här författarnas revolutionära budskap. Tvärtom verkar det

vara så att Hassan al-Bannas budskap fortfarande är ”unchallenged” bland de europeiska

aktivisterna.51

Rollen som ”gatekeeper”

En viktig strategisk aspekt av MB:s europeiska aktivitet är att inta rollen som ledare för alla

europeiska muslimer. De har, med andra ord, tagit på sig en självvald representativ roll som

”gatekeepers” mellan, som de uppfattar situationen, ”det muslimska civilsamhället” och den

europeiska politiska eliten. Lorenzo Vidino för fram några olika skäl till varför aktivisterna

anser att det är viktigt att erkännas som islams ledande kraft.52 En del av kalkylen är att om

MB erkänns som den viktigaste representanten så uppstår det möjligheter att komma åt

ekonomiska resurser, något som i sin tur möjliggör att de kan öka sitt ideologiska inflytande

hos andra muslimer.53 MB:s aktivister befinner sig i en ideologisk-religiös strid med andra

islamistiska grupper om att vinna muslimers ”hearts and minds” och har därför insett bety-

delsen av finansiella medel för att kunna monopolisera tolkningen av islam. När IFIS publice-

50

Ibid. 51 Maréchal (2008:89-94). 52

Vidino (2012:66). 53

Ibid.

19

19

rar fotografier på hemsidan som visar hur företrädare för Stockholmsmoskén för dialog med

svenska rikspolitiker signalerar man till omgivningen att MB är en politiskt betydelsefull

grupp som har politikernas öra.

Erkännandet som islams representant innebär sålunda att man ökar sina möjligheter att bju-

das in till ”dialog” och ”samverkan” med politiker, tjänstemän och andra aktörer i det omgi-

vande samhället. Det innebär bland annat att MB ges möjlighet att definiera vad islam är och

vilka problem ”muslimer” står inför i Sverige och andra europeiska länder. I dialogerna ges

också rörelsen möjlighet att, utifrån deras synsätt, hjälpa till att lösa olika sociala problem

Sverige och andra europeiska länder står inför. De europeiska bröderna ser på sig själva som

en positiv kraft i Europa där deras religiösa ideologi kring familjebildning, barnuppfostran

och biologiskt grundade synsätt i könsfrågor har ett universellt målområde som kan bidra till

att skapa social ordning.54 En annan viktig punkt på MB:s dagordning i Europa, är att via dia-

log och samverkan kunna påverka europeiska utrikespolitiska överväganden som på något

sätt berör islam.55

En omdiskuterad fråga är om det ingår i europeiska MB:s strategi att ”infiltrera” politiska

partier eller andra inflytelserika grupper för att öka det politiska inflytandet.56 Ibland kallas

detta för ”entrism”, det vill säga att man strategiskt satsar på att placera aktörer i en rörelse

på olika positioner för att säkerställa att man får gehör för sina kärnfrågor. Tittar man på hur

MB har arbetat i Egypten, kan man konstatera att bröderna där lyckades ta sig in i bland an-

nat fackföreningsrörelsen, något som bidrog till att de kunde befästa sitt ideologiska infly-

tande i samhället. En indikation på att entrism är en viktig strategisk aspekt för europeiska

MB är att FIOE har som ett av sina delmål att arbeta för att muslimer ska anställas på infly-

telserika positioner i Europa. Som det formuleras i organisationens policy: “working towards

achieving representation of Muslims within European institutions and authorities”.57

54

En text som det hänvisats till i manga år när det gäller kvinnosynen inom nätverket är Mostafa Malaekahs svenska översättning av Jamal A Badawis The Status of Woman in Islam (1980). Den svenska översättningen har funnits tillgänglig under lång tid på Sveriges unga muslimers hemsida. I skrivande stund (feb 2017) är den emel-lertid inte möjlig att hitta på hemsidan eftersom den stängts ner. 55

Vidino (2012:37). 56

Meijer 2012. 57

Se FIOE:s målsättningar.

20

20

Vad detta i praktiken innebär är dock oklart. Problemet här är att de använder ordet ”mus-

limer” istället för ord som ”aktivister” eller ”islamister”. En ”muslim” kan vara vem som helst

som använder ordet i sin självdefinition; exempelvis en from person som inte nödvändigtvis

arbetar politiskt för islam. Eller, en sekulär muslim som är ointresserad av religionen. Mah-

moud Khalfi, imam i MB:s viktigaste svenska moské, såg det dock som en framgång för MB:s

islamism när Mehmet Kaplan fick jobbet som minister i den rödgröna regering som leds av

Stefan Löfvén.58 I arabiska medier sa han bland annat att ”genom Mehmet Kaplans politiska

karriär skedde ett genombrott för islamisterna i Sverige”. Khalfi berömde dessutom svenska

politiker för att de ”har normaliserat relationen med Islamiska förbundet som är kända för

sin tillhörighet till Muslimska brödraskapet”.59

Den här processen inleddes dock för flera år sedan i Sverige. Och vill man ha en startpunkt är

den överenskommelse som dåvarande socialdemokratiska Broderskapsrörelsen (numera Tro

och Solidaritet) slöt med Sveriges Muslimska Råd (SMR) 1999, en bra start. I den överens-

kommelsen framgick tydligt att SMR ville ha ett parallellsamhälle60.

Den grundläggande tanken att ”muslimer” utgör ett kollektiv med en viss definition utgör,

som påpekats, en bärande idé hos MB (och andra islamister). Som tidigare moderate riks-

dagsledamoten Abdirisak Waberi, Omar Mustafas föregångare som ordförande i IFIS, har

sagt: Islam har bara en definition. Både Waberi och Mustafa är bra exempel på hur MB-

aktivister har agerat på ett partpolitiskt plan i Sverige.

Rollen som ”gatekeeper” tydliggörs ofta i samband med att det sker islamistisk terror i

Europa. Efter de militanta islamisternas dåd brukar politikers intresse av att föra dialog med

representanter för islam intensifieras. Mönstret som uppstått är att politiker vänder sig till

föreningar/grupper/organisationer som ingår i MB:s europeiska nätverk. Sannolikt sker detta

i tron att organisationerna är legitima representanter för islam i Sverige. Konsekvensen av

detta handlingsmönster är att den islamistiska rörelsen i dess helhet ges möjlighet att ytter-

ligare förstärka sitt politiskt-religiösa inflytande. Det vill säga, europeiska MB anser att våld

och terror är en felaktig metod att använda sig av i Europa (på andra håll är det dock helt

58

Carlbom (2016). 59

Ibid. 60

http://tinyurl.com/j5xc5qw.

21

21

legitimt att använda våld). De ingår dock i en större ideologisk rörelse som i stort sett delar

ideologiskt synsätt i flera frågor, men skiljer sig från varandra när det gäller vilken politisk

metod som är mest lämplig att använda sig av på den europeiska kontinenten. I ena änden

på detta kontinuum har vi således MB och i andra änden militanta salafister. De militanta

salafisternas terror avskys och förkastas av många samtidigt som den bidrar till en politisk

logik där islamisterna i MB vinner fördelar i sin roll som ”gatekeeper”.

”islamofobi” och ideologiska allianser

En annan aspekt av rollen som ”gatekeeper” är att MB:s aktivister ges möjlighet att 1) kon-

trollera hur islam representeras och 2) de ges möjlighet att konstruera vilket problem

svenska ”muslimer” står inför. När det gäller 1) är det betydelsefullt för aktivisterna att

skapa en så ”positiv” uppfattning som möjligt av islam i förhållande till det sekulära majori-

tetssamhället. Givet att mainstream tolkningar av islam innehåller en mängd idéer som stri-

der mot västerländska ideal och normer så ligger det i sakens natur att aktivisterna måste

tona ner de delar av sin religiösa ideologi som skulle kunna uppfattas som kontroversiella.

Den tyske statsvetaren Christoph Schuck påpekar att detta är typiskt för islamister som be-

finner sig i MB:s position där både sekulära makthavare och muslimer/islamister utgör mål-

grupp för de politiska ansträngningarna.61 Muslimska ledare verkar överlag investera en hel

del kraft i olika försök att ”normalisera” och konstruera en positiv ”image” kring islam.62 Rol-

len som ”gatekeeper” är alltså viktig som en del i det generella försvarsarbete av islam som

europeiska MB tagit på sig.

När det gäller möjligheten att 2) konstruera svårigheter (alla) ”muslimer” står inför har MB:s

aktivister utvecklat en strategi där problemet par exellence står att finna i majoritetssam-

hällets attityd till religionen och dess anhängare. Handlingsmönstret som utvecklats under

senare år är att aktivisterna i rörelsen avfärdar alla former av kritiska synpunkter av islam

eller av aktivisternas praktik med termen ”islamofobi”. Termen, med sentida ursprung hos

den brittiska tankesmedjan The Runnymede Trust, används av islams ”försvarsadvokater” för

61

Schuck 2013. 62

se Sohrabi & Farquharson 2015.

22

22

att underminera personers moral istället för att diskutera sakfrågor. Just därför är den också

effektiv för MB:s aktivister som använder den i arbetet med att försvara sitt islamistiska pro-

jekt. Med hjälp av termen kan de sprida den felaktiga uppfattningen att de är vanliga musli-

mer som är utsatta för ”islamofobi” snarare än att de omfattar en samhällsförändrande

ideologi.63 Sverige Unga Muslimer har dessutom de senaste åren alltmer börjat använda sig

av den polemiska retorik som den identitetspolitiska vänstern, med dess fokus på ”vithet”,

”strukturell rasism” och ”utanförskap”, praktiserar.

Genom att misstänkliggöra motståndarens psykologiska och moraliska intentioner är det

möjligt att undvika att ta ansvar för egna tillkortakommanden eller etiskt tvivelaktiga ställ-

ningstaganden. Ett exempel på hur termen används var när Omar Mustafa, tidigare ordfö-

rande för MB:s riksorganisation IFIS, gick till frontalattack mot DN:s journalist Lasse Gra-

nestrand som publicerade fullt rimliga uppgifter om att Mustafas organisation bjudit in den

välkända antisemiten Salah Sultan som talare på en konferens.64 Även den alternativa FN-

rapport som författades av aktivister i MB:s nätverk 2013 är ett entydigt exempel på hur

aktivisterna valt att inta och upprätthålla rollen som offer för en så kallat ”islamofobisk” om-

värld.65 Politiskt är det givetvis mer produktivt för MB att uppfattas som offer än som aktör

eftersom det ligger inbyggt i offerrollen att det är någon att ”tycka synd om” snarare än att

”frukta”.

För islamister i en sekulär politisk kontext är detta en strategiskt viktig möjlighet. Rollen in-

nebär att man alltid kan sägas vara missförstådd eller utsatt för ett majoritetssamhälle som

avskyr eller hatar islam. Termen ”islamofobi” är effektiv för att den letar sig in i många väs-

terlänningars skuldkänslor inför människor med ursprung i Tredje världen.66 MB:s aktivister

är medvetna om att det är mycket svårt att försvara sig mot anklagelser om att vara en

”islamofob” och kommer därför med stor sannolikhet att fortsätta att använda den i sina

retoriska strider. Termen är också effektiv i islamisternas politiska spel för att den placerar

”skulden” för muslimers problem helt och hållet på det sekulära majoritetssamhället. Den

63

Readings et al 2016. 64

Som ett svar på Lasse Granestrands artikel skrev dåvarande ordföranden för IFiS, Omar Mustafa, artikeln “Negativa generaliseringar en del av islamofobisk idétradition” på debattsajten Newsmill. I artikeln undviker Mustafa att diskutera sakfrågan genom att avfärda alla kritiska synpunkter som ett uttryck för islamofobi. 65

Swedish Muslims in Cooperation Network Alternative Report (2013). 66

Hasan (2010).

23

23

här typen av ”självviktimisering” verkar dominera i hela den islamiska rörelsen, något som

innebär att de ser sig själva som permanenta offer som vägrar att acceptera att de har ett

eget ansvar för sin belägenhet.67

En ”gatekeeper” av MB:s typ kan också bredda sympatierna för det egna politiska projektet

genom att upprätthålla föreställningen att ”islamofobi” är det centrala problemet för alla

muslimer. Det vill säga, aktörer som svårligen skulle ställa upp på MB:s grundläggande idé

om att islam är ”a total way of life” kan falla in i tanken på att ”muslimer” är utsatta för en

avancerad diskriminering i samhället. Under en lång rad av år är det många olika typer av

individer och grupper i landet som har ansett att den viktigaste åtgärden för att komma till

rätta med integrationsproblem är att bli av med diskriminerande idéer hos befolkningen i

stort.68 Det finns med andra ord en ideologisk jordmån för MB att inleda allianser med andra

grupper genom att hålla fast vid den ensidiga förklaringen att muslimer är utsatta för ”isla-

mofobi”. I det här avseendet är det ingen slump att den ”mångkulturalistiska” delen av väns-

terrörelsen och Miljöpartiet i många år har fungerat som sekulärt stöd åt islamisterna i MB:s

nätverk. Genom att okritiskt föra fram ”islamofobin” som det avgörande problemet för mus-

limer – och samtidigt förneka förekomsten av islamism – är det många som ger sitt stöd till

MB:s totalitära tankegångar.

Kommunitaristisk mångkulturalism

Filosofer och samhällsvetare har under en lång rad av år fört en kritisk diskussion om mång-

kulturalismen där man pekat på olika teoretiska problem.69 I Sverige har det aldrig skett nå-

gon egentligt kritisk debatt om denna policy som infördes i landet under 1970-talet för att

administrera den tidens invandring. I Sverige har det i regel handlat om att ansluta sig till ett

av två politiska ”läger”: de som är ”för” eller ”mot” ett mångkulturellt samhälle. Under se-

nare år har termen mångkulturalism mer eller mindre ersatts i Sverige av ordet mångfald.

Sannolikt för att den förra var så starkt associerad med invandring.

67

Kuntzel (2007:131). 68

Carlbom (2003). 69

Carlbom (2003), Hasan (2010), Malik (2008).

24

24

Termen mångfald är mer postmodern då den möjliggör ett inkluderande av fler ”identiteter”

i beskrivningen av den kulturella och religiösa pluralism som präglar dagens svenska befolk-

ning. Inte bara etnisk och religiöst annorlunda invandrare ingår i dagens svenska ”föreställda

gemenskapen” utan också funktionsvarierade personer och människor med en annan sexuell

läggning har sin givna plats i ett ”samhälle präglat av mångfald”. Men oberoende av vilken

term man väljer att använda så finns det en etablerad struktur av värderingar hos landets

politiska elit som stipulerar hur man som medborgare bör förhålla sig till ”minoriteter”. Vik-

tiga värden som lyfts upp av många är att visa ”acceptans” och ”tolerans” inför medborgare

som i någon mening avviker från mainstream. Att minoriteter ska erbjudas kulturella och

religiösa ”rättigheter” av samhället för att kunna ”bevara” kanske till och med ”utveckla” sin

specifika livsstil är också ett värde många sympatiserar med. Men även om man i grunden

anser att det finns problem med de här värderingarna är det av politiska skäl utomordentligt

svårt att kritisera dem i offentliga sammanhang.

För MB i Europa utgör dessa värderingar en ideologisk ”opportunity structure” att koppla sitt

politiska projekt till.70 Det vill säga, alla politiska rörelser är verksamma i sammanhang som

både erbjuder hinder och möjligheter för aktivisterna att lyckas med sitt projekt. Aktivisterna

i MB är medvetna om svårigheterna med att erkännas som representant för islam om man

för fram ett islamiskt idéinnehåll till politiker och andra. En sådan strategi är och har varit

möjlig i muslimska länder där majoriteten av invånarna uppskattar islam och anser att man

bör följa Guds påbud. I ett land som Sverige, enligt World Value Survey71 världens mest seku-

lariserade land, skulle det närmast vara att begå politiskt självmord att vara alltför tydlig

med att man anser att man jobbar för att sharia ska styra samhället eller att kvinnor och

män är biologiskt predisponerade för olika uppgifter i samband med att de föds. I Sverige

och i andra västerländska länder erbjuds i stället MB att infoga sitt islamistiska projekt i ett

mångkulturalistiskt ideologiskt ramverk. I flera år, alltsedan Mahmoud Aldebes tid som en av

ledarna i MB:s nätverk, har MB:s aktivister argumenterat för att muslimer bör erkännas som

en religiös ”minoritet” för att de har en speciell livsstil som måste kunna bevaras. Aldebe

hävdade i ett brev till Mona Sahlin att ”särlagstiftning” (läs: sharia) var en viktig del av mus-

70

Wiktorowicz (2014:1-37). 71

http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp

25

25

limernas livsstil. MB:s representanter är i dag mer försiktiga i sina uttalanden för att undvika

att destruera ”dialogen” med sekulära aktörer.

Federation of Islamic Organizations in Europe (FIOE), MB:s europeiska paraplyorganisation,

är tydliga med att de ”bäddat in” sitt religiösa projekt i en mångkulturalistisk diskurs. I deras

policy fastslås att ”the Muslim presence in Europe requires a framework of citizenship based

on justice, equality of rights, with respect for difference, and the recognition of Muslims as a

European religious community”. Ursprungligen var rörelsens målsättning att ta makten över

staten, men i Europa har MB utsett sig själva till försvarsadvokater för islam och muslimer.

En av de viktigaste målsättningarna för FIOE är sålunda att bevara/skydda muslimer från

kulturell assimilation. Givet vad vi vet från tidigare forskning om MB, så verkar det handla

om att organisationen fruktar att muslimer ska distansera sig från islamiska ideal, lagar,

normer och värderingar och låta sig uppslukas i den liberala västerländska idétraditionen.

Denna rädsla är inte unik för islamisterna i MB utan präglar flertalet religiös rörelser som

värdesätter vad man uppfattar som gudomligt uppenbarade dogmer och plikter.

Europeiska MB står för det som ibland kallas för en ”stark” mångkulturalism. I motsättning

till många aktivister, forskare, journalister och politiker anser MB att det finns en ”homogen”

grupp muslimer i Europa med ”gemensamma intressen”, som IFIS uttrycker det i sina för-

bundsstadgar. Den här gruppen, eller ”minoriteten” som den kallas ibland, betraktas av

islamisterna som en ”monolitisk” enhet som behöver styras av MB för att kunna fungera i

samhället. Europeiska MB utgår alltså från ett kommunitaristiskt tänkande i sin syn på hur

muslimer ska inkorporeras i det svenska samhället. Här handlar det inte om individuell integ-

ration/assimilation utan om att muslimer ska införlivas i samhället som en kollektiv enhet

där alla underkastar sig islam i MB:s version av vad religionen kräver, och att denna grupp

kräver kollektiva rättigheter. Uppfattningen att det finns en homogen grupp ”muslimer” som

lever i ett ”muslimskt civilsamhälle” omfattas i dag av en stor grupp aktivister/islamister i

Sverige. Det klargörs av Swedish Muslims in Cooperation Network och den alternativa FN-

rapport som författades 2013 där Sverige framställs som ett nästintill obeboeligt land om

man är muslim72. Inte mindre än 17 islamiska/muslimska organisationer har undertecknat

72

http://www.islamiskaforbundet.se/sv/doc/Report.pdf.

26

26

rapporten och anslutit sig till påståendet att det ”muslimska civilsamhället” är placerat i en

”hostile societal context” och att ”Swedish Muslims should be seen as a minority”.73 Svenska

muslimer ska således inte ses som flera ”minoriteter”, utan som EN minoritet. Varför EN

minoritet behöver representeras av 17 organisationer framgår inte av rapporten.

Den här typen av mångkulturellt tänkande har blivit kritiserat på olika sätt. Amartya Sen pe-

kar till exempel på att synsättet bygger på ett monokulturellt tänkande.74 ”Inåt”, mot musli-

mer, ser MB:s aktivister en monolitisk enhet av troende där alla framställs som kopior av

varandra. ”Utåt”, gentemot det sekulära samhället, framställs det som sympatier för ett

samhälle präglat av ”mångfald”. Problemen med den här ”integrationsmodellen” är flera.

Som Susan Moller Okin påpekat stöder den patriarkala och misogyna tolkningar av gruppens

”kultur”, vilket MB i Europa är ett tydligt exempel på om man ser till de islamiska dokument

som sprids via hemsidor på Internet.75 Dessutom är den demokratiskt destruktiv i det att den

i princip omöjliggör normkritik över ”gruppernas” gränser. När det är en ”rättighet” för en

”grupp” att praktisera en viss uppsättning normer – exempelvis sharias lagar och regler – så

förvandlas kritik av normerna till en fråga om att ”gruppen” ”kränks” (eller, är utsatt för

”islamofobi”). Europeiska MB förespråkar med andra ord en ”integrationsmodell” som går ut

på att splittra upp samhället ”into little islands that are not within intellectual reach of each

other”.76

Den här integrationsmodellen verkar vara allmänt spridd i MB:s ideologiska nätverk. Sveriges

muslimska förbund (SMF) anser till exempel att ”det ideala för samhället är ett system med

kulturell pluralism, där varje minoritetsgrupp står på samma nivå som majoritetsgruppen.

Det är möjligt att utarbeta ett pluralistiskt system i stället för att tvinga egna värderingar på

varandra”.77 Citatet är intressant för att det tydliggör hur samhället bör vara organiserat som

”små öar utan kontakt med varandra”. Det ideala är alltså att Sverige organiseras i olika

”grupper” där varje grupp ska ha rätt att praktisera sina speciella värderingar utan att någon

i de andra grupperna ska kunna ha några synpunkter på dessa. Den svenska befolkningen

73

Ibid:10. 74

Sen (2006). 75

Moller Okin (2002). 76

Sen (2006:34). 77

http://www.smf-islam.se/vision/

27

27

bör, trots att de är i majoritet, vara en grupp bland andra grupper: alla grupper ska ha

samma status.

Islamisering på gräsrotsnivå

På ytan ser detta ut som ett självklart minoritetspolitiskt anspråk av en grupps religiösa rät-

tigheter, men om vi jämför MB:s traditionella politiska metod med mångkulturalismen är det

möjligt att avtäcka policymässiga likheter. Synsättet som erbjuds av mångkulturalismen är

alltså inte väsensskilt från det ideologiska tänkande som varit tongivande i MB:s islamistiska

synsätt. I någon mening har MB, sedan Hassan al-Banna startade rörelsen, haft identitetspo-

litik som en viktig punkt i sin policy. En central aspekt av rörelsens framväxt i Egypten var att

re-islamisera landet efter britternas, som det uppfattades av MB, demoralisering av det

egyptiska folket. Re-islamiseringen krävde att egyptierna ”väckte” sin muslimska identifikat-

ion och började praktisera en islamiskt förankrad livsstil med allt vad det innebär av normer

och etiska ställningstaganden. För att lyckas med re-islamiseringen var det alltså viktigt för

MB att ”omskola” eller indoktrinera egyptierna i den lära som fördes fram av rörelsen. Själva

grundsatsen i al-Bannas schematiska 7-punkts program för re-islamisering blev således att

lägga stor vikt vid att påverka individuella muslimers religiösa identitet och uppfattningar.

To the extent that the Brotherhood has a plan, it is the seven-step design set out in Banna’s

’Ela al-Shabab’ (To the youth): creating the Muslim individual, whose thinking, emotions, and

values exemplify Islam; then the Muslim family that lives according to Islam; then the Muslim

society, composed of numerous Muslim families; then the Muslim government that reflects

the perfect Muslim society and revives Islamic glory; then uniting all Muslim governments in

one organization (a modern caliphate); then reconquering the lost lands of Islam (Andalusia,

the Balkans, Southern Italy, and the Mediterranean isles); and finally assuming ’tutorship of

the world.78

Som vi ser i citatet bygger al-Bannas förändringspolitik på att skapa troende och praktise-

rande muslimer som i en sorts dominoeffekt förväntas bidra till skapandet av fler rättrogna

78

Kandil (2015:110).

28

28

muslimer, som i sin tur bygger upp familjer, byar, städer, länder etcetera där alla följer MB:s

islamistiska ideologi. Med andra ord har muslimers islamiska ”identitet” alltid utgjort en cen-

tral punkt i MB:s politiska program för samhällsförändring. Expansionen av islam förväntas

äga rum på gräsrotsnivå, i individuella muslimers hem och bostadsområden.

Att Hassan al-Bannas 7-punktsplan används av MB i Europa är al-Bannas barnbarn, Tariq

Ramadan, ett tydligt exempel på. När han föreläser för muslimer utgår han från modellen

när han belyser ”metoden” muslimer bör använda sig av i Europa.79 Ramadan ser (alla) mus-

limers ”identitet” som en ”lök” med flera lager. ”Kärnan” i deras identitet bör vara tron,

praktiken och andligheten. Därefter kommer förståelse av texterna och deras innehåll (kora-

nen och haditherna), utbildning och spridning av de religiösa idéerna och sist aktivitet och

deltagande.80 Ramadan uttrycker sig i regel på ett sätt som gör det svårt att tolka vad han

egentligen menar. Men här är han, liksom MB i stort, ute efter att muslimers identitet bör

vara stark och förankrad i islamisk diskurs (snarare än västerländsk) med allt vad det innebär

av att praktisera den religiösa plikten att följa sharia och att praktisera dawa (ungefär miss-

ionera). Modellen är alltså en del av MB:s policy för islamisering på gräsrotsnivå och är där-

för tveksam för muslimers möjlighet att bli integrerade i majoritetssamhällets liv.

När europeiska MB påpekar att en av deras främsta uppgifter är att i mångkulturalismens

namn ”bevara” muslimers religiösa identitet så är detta ingen egentlig anpassning till euro-

peiska förhållanden. Det är frågan om att beskriva en idéhistoriskt förankrad policy med

andra ord än de Hassan al-Banna använde i början av 1900-talet. Mångkulturalismen erbju-

der europeiska MB en retorik i vilken de kan förklara sin verksamhet för sekulära politiker

och tjänstemän på ett sätt som gör dem begripliga, men framförallt politiskt ofarliga. Ytterst

få personer med politiskt inflytande skulle protestera mot en rörelse med rötterna i Syd som

gör anspråk på att kunna ”bevara” eller ”utveckla” sin religiösa identitet.

Likheten mellan MB:s klassiska strategi och europeiska MB:s identitetspolitik är också slå-

ende om man tittar på hur europeiska MB tänker sig att ”muslimer” ska kunna bevara sin

religiösa livsstil (läs: undvika kulturell assimilation). I den svenska debatten har det blivit allt

79

Fourest (2008). 80

Ramadan (2004:83).

29

29

vanligare att stöta på uttrycket ”det muslimska civilsamhället”. Det härrör ur Islamiska för-

bundet i Sveriges (IFIS) policy för hur organisationen ser på svenska muslimers integration i

landet. Det politiska målet för MB i Europa är alltså att bygga upp en parallell islamisk offent-

lighet där muslimer går i egna skolor och har tillgång till samhällsservice som sker enligt

islamiska normer. Strategin är i det närmaste en kopia på hur MB i Egypten har arbetat de

senaste decennierna. Som flera forskare påpekat, har MB byggt upp en islamisk parallell sek-

tor i landet där medborgare erbjuds att ta del av välfärdsinrättningar som den egyptiska sta-

ten inte lyckats bygga upp. Strategin att avskilja muslimer från icke-muslimer lyfts också

fram av den i MB:s kretsar populära ideologen Yusuf al-Qaradawi.

I used to tell our brothers in foreign countries, "Try to have your small society within the larg-

er society, otherwise you will melt in it like salt in water. What has preserved the Jewish

character over the past centuries was their small community that was unique in its ideas and

rituals and was known as "the Jewish ghetto". Try to have your own "Muslim ghetto then.81

Att MB vill bygga upp en parallell islamisk sektor i Sverige ligger inom ramen för den beskyd-

dande politiska roll de tillskrivit sig själva. Det är givetvis svårt att upprätthålla en så sträng

islamisk livsstil som MB förespråkar om man som muslim lever helt och hållet inom ramen

för sekulära institutioner. Den kulturella ”smittorisken” ökar för muslimer som i vardagen

exponeras regelbundet för västerländska normer och värderingar. Det är lättare att upprätt-

hålla den sociala kontrollen i miljöer där muslimer kan hålla ett öga på varandra. MB:s akti-

vister kan också kontrollera det ideologiska innehållet om det är rörelsen som står för in-

stitutionernas administration och dagliga verksamhet.

Givet att MB:s aktivister sysslar med det som brukar kallas för ”doublespeak”82 i Europa –

hålla en låg ideologisk profil i förhållande till det sekulära majoritetssamhället och vara mer

”outspoken” om de ideologiska käpphästarna i relation till muslimer – så är det möjligt att

uttrycka en viss tveksamhet inför rörelsens självklara ”rätt” att etablera ett eget skolsystem

och andra välfärdsinstitutioner. Sannolikheten är stor för att muslimer som dras in i det här

”muslimska civilsamhället” socialiseras i en anda som strider betänkligt mot värderingar i

81

Priorities for the islamic movement in the coming phase. 82

Fourest (2008).

30

30

majoritetssamhället. Skolan är en av de viktigaste institutionerna i europeiska MB:s plan att

bygga upp en religiös enklav. Det är givetvis en logisk konsekvens av FIOE:s målsättning att

bevara/skydda muslimer från kulturell assimilation. Det är i unga år människor är som mest

formativa och etablerar ett grundläggande habitus som det är svårt att förändra i vuxen ål-

der.

Det är därför ingen slump att MB har byggt upp friskolekoncernen Framstegsskolan där den

tidigare ordföranden för FIOE, Chakib Benmakhlouf, är den som driver arbetet.83 Genom att

bygga upp ett eget skolsystem räknar MB:s aktivister med att skaffa sig kontroll över mus-

limska barn och ungdomars känslor och idéer kring islamisk tro i allmänhet, rättigheter och

skyldigheter enligt sharia, kvinnors och mäns olika roller. Risken är med andra ord stor för

att ett skolsystem av den här typen frambringar medborgare som har en starkt avvikande

värdegrund i jämställdhetsfrågor i förhållande till övriga samhället. Till detta kan också adde-

ras att det finns en risk för att det i dessa skolmiljöer sprids antisemitiska idéer. I MB:s kret-

sar finns alltsedan Hassan al-Bannas dagar en stark antisemitisk strömning.84

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att europeiska MB:s politisk-religiösa arbete har byggts in

i en ”integrationsmodell” som det är svårt för politiker och andra att stå emot eftersom den

lätt kan tolkas i termer av gängse integrationsarbete. Det är dessutom svårt att motsätta sig

vad som på ytan framstår som (en utsatt minoritets) religiösa rättigheter. Att på olika sätt

motsätta sig MB:s kommunitaristiska synsätt innebär också en risk för att bli kallad ”rasist”

eller ”islamofob” och som situationen är i det svenska samhället kan sådana klassifikationer

äventyra människors karriärer. Samtidigt, om man ger fritt spelrum åt MB:s modell är risken

överhängande för att rörelsen kan komma att flytta fram positionerna alltmer under kom-

mande år. I grunden håller islamister på att bygga upp en parallell samhällsstruktur som

83

Eriksson 2015. 84

Kuntzel (2007).

31

31

konkurrerar med det övriga samhället om svenska medborgares värdegrund. På det viset är

MB:s aktivister en långsiktig utmaning vad gäller landets sociala sammanhållning.

Enklavisering av den typ som förespråkas av MB kommer sannolikt också innebära problem

för det svenska samhällets möjligheter att bedriva en effektiv integrationspolitik. Migration

från Afrika och Mellanöstern kommer sannolikt att fortsätta under kommande år både i

form av anhörig- och flyktinginvandring. I det här perspektivet kan MB:s parallella islamiska

sektor fungera som en konkurrerande samhällsstruktur i förhållande till det etablerade seku-

lära samhället. Givet att MB har som målsättning att öka antalet utövande muslimer på

svenskt eller europeiskt territorium så är sannolikheten stor för att det kommer att uppstå

en ”dragkamp” mellan majoritetssamhället och det islamiska samhället i MB:s regi om vilka

grundläggande normer som ska gälla för svenska medborgare. MB:s islamiseringssträvanden

kommer sannolikt att bygga in starka politiska och sociala spänningar i den svenska national-

staten.

Frågor för framtida forskning om EMB/MB

- En fördjupad kartläggning av vilka organisationer i Sverige som ingår i Europeiska Muslimska

Brödraskapets (EMB) ideologiska nätverk. Målet med en sådan insats är att tillhandahålla en

mer samlad bild av hur verksamheterna har organiserats. Vilka föreningar, organisationer,

moskéer ingår i det svenska nätverket och vilken status har de i relation till sekulära maktha-

vare på de platser där de är verksamma?

- En fördjupad studie över de ekonomiska medel (statliga, regionala och kommunala) som

ställts till MB-relaterade organisationer. På vilka grunder de givits och vilka konsekvenser

detta fått.

- Intervjuer med avhoppare från det ideologiska nätverket. Målet med dessa skulle vara att

öka kunskapen ”inifrån” nätverket om hur aktivisterna tänker strategiskt i förhållande till

sekulära respektive muslimska målgrupper. Vilka budskap satsar aktivisterna på att föra fram

32

32

i olika sammanhang? Hur ser relationerna ut mellan bröderna i Europa och i andra delar av

världen?

- En grundlig kartläggning över EMB:s operativa arbete gentemot politiska partier, frivilligor-

ganisationer, akademiska institutioner och övriga civilsamhälleliga organisationer.

- En fördjupad studie av hur EMB och FIOE arbetar med lobbyverksamhet inom EU eftersom

detta arbete kan komma att påverka det svenska samhället genom olika direktiv från EU-

parlamentet eller från enskilda politiker inom EU. Bröderna vill vara med i flera sammanhang

där de ges möjlighet till inflytande. Hur är EMB:s arbete organiserat på EU-nivå? Vilka grup-

per samarbetar de med? Vilken målsättning har de med verksamheten? Hypotetiskt kan

man tänka sig att frågor om Turkiets eventuella medlemskap i EU och yttrandefrihet och

religion är viktiga teman för EMB.

- En studie av hur de europeiska bröderna förhåller sig till den revolutionära och totalitära

ideologi som formulerades av Hassan al-Banna och Sayyid Qutb. På vilket sätt lever de här

ideologernas budskap kvar hos aktivister i det ideologiska nätverket? Bröderna i Europa ver-

kar avstå från våld men är detta grundat i en hållning som säger att våld alltid är fel eller är

det ett avståndstagande som bygger på pragmatiska skäl? Anser bröderna att demokrati är

ett mål i sig eller att det är ett system som ska användas som medel för att nå kalifatet? Lika-

ledes bör brödernas antisemitism och motstånd mot västlig demokrati i allmänhet undersö-

kas.

Litteratur

Al-Qaradawi, Y (2016): Priorities for the Islamic movement in the coming phase. Strategidokument för den

islamiska rörelsen som kan laddas ner från Internet i flera olika versioner.

33

33

Agbor, S E (2009): Federation of Islamic Organizations in Europe. Master thesis, Masaryk university, Faculty of

Social studies, dep of International relations and European Politics.

Att förstå islam (u å): Informationsskrift som arbetats fram av Sveriges muslimska förbund i samarbete med

Islamiska informationsföreningen och dåvarande Statens invandrarverk.

Paul Berman (2015): “Why Is the Islamist Death Cult So Appealing?”. Tablet Magazine, January 28, 2015.

Carlbom, A (2003): The Imagnied versus the Real Other, multiculturalism and the representation of Muslims in

Sweden. Doktorsavhandling. Lund: Sociologiska institutionen.

Carlbom, A (2006): ”Mångkulturalismen och den politiska mobiliseringen av islam”. Invandrare och integration i

Danmark. Stockholm: makadam förlag.

Carlbom, Aje (2016): “Islamisterna I brödraskapet fick inflytandet de ville ha”. Dagens samhälle 2015.

Eriksson, T (2015): ”Muslimska friskolor går ihop i friskolekoncern”. Dagens samhälle 2015, sid 22.

Fatah, T (2008): Chasing A Mirage: the tragic illusion of an islamic state, John Wiley & Sons Canada, Ltd.

Federation of Islamic Organizations in Europe (FIOE) (2016): Muslims of Europe Charter. Policy för de 28

medlemsorganisationer som ingår I FIOE.

Durie, M (2010):The Third Choice, Islam, Dhimmitude and Freedom: London: Deror Books.

Fatah, T (2008): Chasing A Mirage: the tragic illusion of an islamic state, John Wiley & Sons Canada.

Federation of Islamic Organizations in Europe (FIOE): http://www.fioe.org/

Fourest, C (2004): Frère Tariq: discours, stratégie et méthode de Tariq Ramadan, Grasset.

Gadban, H (2015): Min Jihad-jakten på liberal islam, Fri Tanke förlag.

Hasan, R (2009): Multiculturalism, some inconvenient truths. London: Politicos publishing.

Islamiska förbundet I Sverige (iFIS)(2016): Vad du inte vet om islam. Förbundets representation av vad islam är

för svensktalande läsare.

34

34

Islamiska förbundet i Sverige (IFiS): Förbundsstadgarna finns att ladda hem på följande sida

http://www.islamiskaforbundet.se/sv/pdf/F%C3%B6rbundsstadgar_20120610.pdf

Johnson, I (2010): A mosque in Munich: Nazis, the CIA, and the rise of the Muslim Brotherhood in the West. New

York: mariner Press.

Kandil, H (2015): Inside the Brotherhood. Cambridge: Polity press.

Küntzel, M (2007): Jihad and jew hatred: islamism, nazism and the roots of 9/11. New York: Telos Press.

Larise, D (2012): ”Civil society in the political thinking of European Muslim Brothers”. Journal of Religion in

Europe nr 5, sid 245-272.

Maréchal, B (2008): The Muslim Brothers in Europe, Roots and discourse. Leiden: Brill.

Meijer, R (2012): “Introduction”. The Muslim Brotherhood in Europe (Meijer & Bakker editors). London: Hurst

& Company. Sid 1-27.

Moller-Okin, S (2002): Mångkulturalism, kvinnor i kläm?. Göteborg: Daidalos.

Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST):

http://www.sst.a.se/kontakt/samfundsadresser.4.7501238311cc6f12fa580005268.html

Tibi, B (1998): War and Peace in Islam, sid. 129 i: Nardin, T (Red.). The Ethics of War and Peace, Religious and

Secular Perspectives, (Princeton University Press).

Tibi, B (2012): Islamism and Islam. (Yale University Press).

The Muslim Brotherhood Review, House of Commons, London. December 2015.

Trager, Ullah, Sakthivel (2014): “Islamists in Government: Do They Moderate Once in Power?”. The Washington

Institute for Near East Policy, May 1, 2014

Norell, M (2015): “Kalifatets Återkomst-orsaker och konsekvenser. Stockholm: TRAIL förlag.

Pargeter, A (2013): The Muslim Brotherhood: From Opposition to Power. London: Saqi Books.

35

35

Quilliam (2016): The Muslim Brotherhood in the UK. London: Quilliam Foundation.

Ramadan, T (2002): “Europeanization of Islam or Islamization of Europe?” Islam, Europe’s second religion

(Hunter & Buchanan editors). London: Praeger. Sid 207-218.

Ramadan, T (2004): Western Muslims and the future of Islam. Oxford: Oxford university press.

Readings, G, Brandon, J & Phelps, R (2016): Islamism and language: how using the wrong words reinforces

Islamist narratives. Qulliam Foundation, paper.

Schuck, C (2013): “A Conceptual Framework of Sunni Islamism”. Politics, Religion & Ideology, 14:4, sid 485-506.

Sen, A (2006): Identity & violence, the illusion of destiny. New York: Penguin.

Sohrabi, H & Farquharson, K (2015): ”Australian Muslim leaders and normalisation discourses”. Ethnicities, Vol

15, sid 633-651.

Sohrabi, H, Farquharson, K (2016): ”Social integration of Muslims: a dramaturgical perspective”. Journal of

Sociology, vol 52, sid 388-402.

Vidino, Lorenzo, (2010): “The New Muslim Brotherhood in the West”. Columbia University Press.

Wiktorowicz, Q (2004): ”Introduction: Islamic Activism and Social Movement Theory”. Islamic Activism: a Social

Movement Theory Approach. Bloomington: Indiana University Press. Sid 1-37.