Distribueras med Dagens Nyheter 2010.11.24. Frågor besvaras av Naturskyddsföreningens kommunikationschef Maria Ling, 08-702 65 65.

Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS

OM HAVSDEMONER OCH JULES VERNE SOM INSPIRATION FÖR

HÅLLBART MODE

Gröna Gaffeln Naturskyddsföreningen hjälper dig att äta mer grönt på lunchen.Sid 13

”Blunda och föreställ dig att din finaste naturupplevelse vore omöjlig för dina barn eller barnbarn.” Mikael Karlsson på

Naturskyddsföreningens höstkonferens. Sid 10–11

!Klas eklund, SeB:s Senior economist,

om en sär deles dyr affär.

Julklappstips Vem ska bort?

Ny bok som provocerar. Sid 8

Naturen bjuder på gratisskydd.

Vad ger vi tillbaka?Intervju med generalsekreterare

Svante Axelsson. Sid 2

180 000

medlemmar

skapar

resultat!

KOCKen CarOlaFixar godare, billigare och nyttigare lunch till barnen.

Sid 12

Naturl gtvis

BeaSzeNfeld

Modeskaparen

Sid 8

Sid 11

Sid 6–7

En bilaga från Naturskyddsföreningen

ANNONS ANNONSHela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

2 Naturligtv!s Naturligtv!s 3

Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS

Projektledare: Conny Unéus Textansvarig: Ulrica Segersten Texter: Håkan Årblom Grafisk formgivare: Tove Engström Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group

För information om intelligent kommunikation, kontakta Conny Unéus, 070-373 30 70. www.inpress.com

jobbA grAtISet är ett slags uppvaknande, att förstå att naturen gör många gratisjobb åt oss. Ett tydligt exempel är polline­

ring. Om bina inte befruktar blommorna blir det inga skördar av frukt och bär. I vissa om­råden i Kina måste människor numera polli­nera äppelträd för hand, eftersom bekämp­ningsmedel tagit död på insekterna, berättar Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.

– Det är ett tydligt exempel på vad som händer när naturens gratistjänster slutar fun­gera. Ozonskiktet är en annan tjänst som natu­ren bjuder på, ett cancerskydd som fungerade, men som vi höll på att förstöra innan vi insåg skadan. Nu verkar ozonskiktet sakta börja läka efter att naturvården slog larm och politiker agerat tillsammans på internationell nivå. Vi människor behöver helt enkelt en fungerande natur som kan förse oss med gratistjänster.

Vad behöver vi göra för att skydda de här gratistjänsterna?

– För det första måste vi se klart att natu­ren är i kris och vi är beroende av den, mer än vad vi tror. Allt levande på planeten hänger ihop och påverkar varandra. När en art rycks bort eller en livsmiljö förstörs kan det få för­ödande konsekvenser och kedjeeffekter. När de insikterna infunnit sig uppstår ett slags vördnad och respekt för naturen. Det är inte vettigt att vi skadar alla våra medarbetare i naturen – i stället borde vi börja samarbeta med dem.

Har vi inte fattat att det är så illa ställt?– Mångfald är något som är svårt att ta till

sig. De flesta tycker att det är kul att det finns mängder med olika växter och djur. Men att den biologiska mångfalden är grundläggande för samhällsekonomin, jobben och hela vår välfärd tror jag inte att många har fattat.

Hur ska vi då fixa det här?– Framför allt genom styrmedel och pris­

sättning av naturens gratistjänster. Visst kos­tar det att åtgärda miljöproblemen, men pri­set blir många gånger högre om vi inte agerar. Den insikten fick många politiker i och med Sternrapporten, där världens ekonomer be­räknade vad klimatförändringarna kostar om vi inte gör något. FN har gjort en liknande beräkning för mångfalden. När naturen vär­deras i kronor och ören når vårt budskap om att rädda naturen fram till en ny målgrupp –

de som rent krasst kan se att det är stora pengar som står på spel.

Men någon ska väl också betala höga böter?

– Ja, de som förstör för oss alla ska betala. Naturen är ett gemensamt ”kapital”. Den grundprincipen har accepterats, men prakti­seras allt för sällan. Om gratistjänsterna får prislappar, blir det lättare att beräkna vad de som förstör ska betala – det måste åtminstone vara i nivå med hur mycket naturkapitalet minskar.

Ska vi kanske offra vissa arter till för-mån för andra arters överlevnad?

– Nej, vi tycker inte det. Det finns forskare som har tagit fram listor med prioriterade ar­ter som sannolikt är viktiga för att bära upp olika ekologiska system. Haken är att det finns arter som vi fortfarande vet väldigt lite om, men som kanske är oerhört viktiga. Och

det finns andra värden än de som går att mäta i form av nytta. Att naturen är vacker, ger oss ro och gör oss lyckliga är ju också ett värde som inte syns i dagens bokföring.

Ozonskiktet ger oss skydd mot cancer. Men trots att det är en av naturens livs­viktiga gratistjänster, har vi varit på väg att förstöra det. Svante Axelsson menar att prislappar på naturens tjänster kan vara en nyckel till att rädda vår planet.

D

Vid frågor om innehållet, kontakta: maria.ling@naturskyddsforeningen.sewww.naturskyddsforeningen.seBli vår kompis på Facebook: www.facebook.com/naturskyddsforeningen

Vi är bäst på tätortsnära naturMänniskor mår bra av att vistas i naturen, det har vi i Sollentuna tagit fasta på. Möjligheterna att möta den biologiska mångfalden är stora. Här finns allt från sko-gen runt knuten till den mer svårtillgängliga vildmarken, det historiska odlingslandskapet och glittrande sjöar. Vill du möta skogens fågelliv eller ängarnas blomster? Välkommen när du vill att uppleva tystnaden, kravlös-heten, skönheten, dofterna, ljuden, slingrande grusvägar, kontrasterna och närheten till historien. Om du inte har möjlighet att besöka Sollentunas natur redan idag går det bra att läsa mer på www.sollentuna.se under rubriken Se & göra/Ut i naturen.

FOTO: STEFAN ÖRTENBLAD

www.sollentuna.se

ANNONS ANNONS

Skog som ligger nära människor är av stor betydelse. Den renar luft och vatten, och ger oss bättre hälsa. Det är i närskogen som människor får rekreation i vardagen och chans att lära känna vilda växter och djur.

Naturskyddsföreningen ville ta reda på vilka kommuner som värnar den tätortsnära skogen. Vi skickade ut en enkät till landets alla kom­muner och poängsatte svaren. Här är de kommuner som fått högst poäng:

Skogen runt knuten en hälsokick

Forskning visar att barn som vistas mycket utomhus är friskare, mindre stressade och mer koncentrerade än andra barn. Därför utbildar Natur­skyddsföreningen just nu 1300 lärare i att använda skogen som klassrum. Det innebär att minst 25 000 barn i 22 kom­muner har chansen att lära sig matte, engelska och svenska utomhus.

Skogen som klassrum

Intelligent kommunikation sedan 1984.

Naturen får

Visste du att en vindruva kan inne­hålla rester av 26 olika bekämpnings­medel? Välj ekologiskt, så undviker du giftrester både i maten och i naturen.

Ekologiska gårdar odlar själva det mesta av djurens mat – sedan bjuder djuren på gödsel som tack!

1. Mindre gifter 2. Naturliga kretslopp?varför ekologiskt?

➼ om du handlar ekologiskt

bidrar du bland annat till:

... du kan göra för den biologiska mångfalden:• Odla timjan och lavendel på

balkongen• Låt en del av gräsmattan bli en

blomsteräng• Välj så mycket ekologiskt och

miljömärkt som möjligt• Plantera en sälg• Återvinn allt papper

Fem enkla saker ...

– Vi har maximerat BNP, men förlorat i naturkapital. Det är stora pengar det handlar om, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Hundratals företag har valt att visa sitt miljöengage­mang genom att sponsra Naturskyddsföreningen. ge din personal en miljösmart julklapp genom att bli miljösponsor; naturskyddsforeningen.se/sponsor

Företag sponsrar miljön

1. 2. 3. 3. 4.4. 4. 5. 5. 6. 6. 6. 6. Max var 34 poäng.

Stöd vårt viktiga miljöarbete.

➼ sms:a MeDleM till 72 900 så skickar vi en avi hem till dig. Medlemskapet kostar 24 kr/mån.

Text: Håkan Årblom • Foto: T. Busch-Christensen

]Forts. sid. 7

Foto

: iSt

ockp

hoto

Foto: iStockphoto Foto: iStockphoto

i vill att våra kunder ska ha en bra värld när det är dags att gå i pension, säger Stina Billinger, sam­

hällsansvarsstrateg på SPP.Den som letar efter etiska fonder hos

SPP får leta länge. Här genomsyras alla pensionsförsäkringar av samma höga stan­dard: inga pensionspengar investeras i verk­samheter som inte når upp till SPP:s högt ställda krav på miljö och hållbarhet.

– Kunderna ska känna sig trygga i att deras pengar bidrar till en bättre värld medan vi förvaltar dem. Många tänker kanske inte på vilken otrolig möjlighet att påverka pensionspengarna är – det kan röra sig om flera miljoner per person. Att låta pengarna investeras i goda verk­samheter är ett enkelt sätt att göra stor nytta, säger Stina Billinger.

I SPP:s noggranna analys där cirka 90 olika parametrar vägs in, sållas de bolag som är bland de sämsta 10 procenten på att ta samhällsansvar ut. Inte heller de bolag som är sämst på klimatinsatser i de indus­trier som har störst utsläpp av växthusgaser, får vara med i pensionsportföljen. De bolag som rankas högst blir premierade.

– Vi uppmuntrar, lyfter fram och inves­terar i dem. Vi vill att det ska bli en morot inte bara för dem, utan även för de bolag som inte håller måttet, att de ska inspirera till förbättringar hos andra, menar Stina Billinger.

Men det gäller också att föra en dialog med de bolag som har miljömässiga utma­ningar. Som ägare i Statoil har SPP ställt krav på att företaget ska ta avstånd från oljesands­utvinningen i Kanada, en verksamhet som inte bara är extraordinärt energikrävande, utan också utarmar marken och gör den obeboelig i framtiden.

– Vi vill utöva vår makt som ägare på ett positivt sätt. Brott mot våra krav om miljöar­

bete och samhällsansvar kan leda till att vi säl­jer våra aktier och obligationer i det aktuella bolaget. Det är ett starkt incitament för att få i gång en diskussion, säger Stina Billinger.

Många miljömedvetna handlingar innebär att vi som kunder får betala lite mer. Med SPP:s fonder är det precis tvärt om.

– Långsiktiga företag som jobbar syste­matiskt med miljöansvar är mer lönsamma på lång sikt. Genom att väga in miljöaspek­terna tryggar vi den värld som våra kunder ska leva i efter pensionen.

SPP:s starka miljö­ och hållbarhetsprofil

gäller även den egna verksamheten. Grund­principen för miljöarbetet är att i möjligaste mån reducera utsläpp och påverkan. Det som inte kan reduceras klimatkompenserar SPP för.

”Enorm möjlighet att påverka”Pensionen är det största kapital de flesta människor någonsin kommer att ha. Att placera dem i verksamheter som bidrar till ett hållbart samhälle är en enorm möjlighet att påverka.

V

FaktaSPP avstår från att investera i företag som medverkar till: • kränkningar av de mänskliga

rättigheterna • korruption • allvarlig miljöskada • produktion av landminor, kluster-

och atomvapen • produktion av tobakSPP undviker också de sämsta bola-gen på miljöarbete och samhällsan-svar i högriskindustrier.

– Att låta pensionspengarna investeras i goda verksamheter är ett enkelt sätt att göra stor nytta, säger Stina Billinger, samhällsansvarsstrateg på SPP.

www.spp.se

Sollentuna 31 poängHagfors 25 poäng botkyrka 24 poäng Norrköping 24 poängLycksele 23 poängSundbyberg 23 poäng täby 23 poängNacka 22 poängVästerås 22 poängAneby 21 poäng boxholm 21 poängHelsingborg 21 poängLomma 21 poäng

Följ SPP:s arbete

med Samhälls-

ansvar på Twitter:

www.twitter.com/

stinabillinger

Bli medlem

i dag

Hjälp till!

Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONSHela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS

4 Naturligtv!s Naturligtv!s 5

äTTERäkAN äR PÅ Väg att förstöra ett av världens mest värdefulla ekosys­tem – mangroveskogarna. Orsaken till

att ungefär hälften av ekosystemen redan är borta, är odlingarna där jätteräkan föds upp. Följderna är katastrofala för både natur och människor.

– Mangroveekosystemet har i dag en viktig funktion ur flera aspekter: det fungerar som barnkammare åt fiskar, skaldjur och andra or­ganismer. Det är en av världens viktigaste för­varingsplatser av kol. Det skyddar mot stor­mar och hindrar havet från att förstöra byar. Dessutom fungerar det som reningsfilter för vattnet, säger Kajsa Garpe, handläggare för marina ekosystem och fiske på Natur skydds­föreningen.

NäR MANgROVEEkOSySTEMET sätts ur spel, får det enorma konsekvenser för den omgivande miljön. Lokalbefolkningen drab­bas hårt.

– Miljontals människor förlorar inte bara tillträde till områden som försett dem med

virke, ved, fisk och skaldjur – de får även min­dre fiskfångster eftersom miljön där fiskarna växer upp har förstörts.

kAJSA gARPE BERäTTAR om stora kustom­råden som har ödelagts: först har människor tvingats flytta på grund av räkindustrins fram­fart. Sedan har odlingarna tvingats flytta vidare

på grund av att de har kollapsat. Kvar lämnas stora landområden som förlorat sitt värde.

– Räkorna odlas väldigt tätt och då sprids ofta ett virus som slår ut odlingarna – trots att jätteräkorna får en hel del antibiotika och andra kemikalier med jämna mellanrum. Gifterna läcker sedan ut i hav och grundvatten. Lokalbefolkningens mark går inte att bruka längre och människor måste ibland vandra flera kilometer för att hämta rent vatten.

MEN TRO NU INTE ATT PROBLEMEN är över efter att jätteräkorna anlänt till Sverige. De kan nämligen ta med sig ett virus som kan angripa samtliga skaldjur i Sverige.

– Många av de tropiska jätteräkor som lig­ger i våra frysdiskar kan vara smittade med ett virus som spridits från Sydostasien till alla räk­producerande länder utom Australien. Om någon använder en räka som agn, eller slänger skal i sjön eller i havet, kan smittan vara ett faktum även hos oss, säger Kajsa Garpe.

Hur ska vi förebygga att viruset sprids? – Köp inga jätteräkor. Du som redan har

jätteräkor i kyl eller frys – se till att varken räkor eller skal hamnar i vatten.

Ditt råd är alltså att vi bör sluta köpa jätteräkor?

– Ja. Att köpa jätteräkor är inte ett bra miljö­val i dag. Ur ett ekologiskt och socialt perspek­tiv är räkodlingarna ohållbara. Även mängden kemikalier som används bör avskräcka. Själv skulle jag aldrig stoppa i mig en jätteräka.

• Scampi, tigerräkor, gambas – alla är jätteräkor. Undvik dem, så gör du en stor insats för miljön.

• Byt ut räkan på sushin.• Skippa även ekologiska eller miljömärkta

jätteräkor. Det finns inga jätteräkor som odlats på ett schyst sätt i dag.

• Naturskyddsföreningen återplanterar mangrove och arbetar för att förhindra expansionen av jätteräkodlingar.

Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS

– Det finns flera skäl till att sluta köpa jätteräkor. Både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv är räkodlingarna ohållbara, säger Kajsa Garpe.

Mangroveskogarna är ett av världens viktigaste ekosystem, som nu håller på att förstöras av jätteräkan.

Våga vägra

jätteräka

Mangrove före Räkodling

Mangrove efter räkodling

J

… förödelsen efter tsunamin i Sydost­asien 2004 troligtvis skulle ha varit mindre om jätteräkodlingarna inte hade funnits?

Visste du att ...

Den slår ut allt i sin väg. Värdefulla ekosystem skövlas och lokal­befolkningen trängs bort. Dessutom bär den på ett virus som hotar att knäcka våra svenska skaldjur. Dags att sätta stopp för jätteräkan.Text: Håkan Årblom • Foto: iStockphoto

Med fiskväljaren i grön guide kan du kolla upp fisken när du står i butiken och ska handla inför julen. Ladda ner den gratis till din iPhone. Nu finns guiden också för Android.

Är fisken i disken grön?Att äta odlade musslor är inte bara gott, det är miljösmart också. blåmusslor renar havet på näringsämnen, vilket gör att vi får friskare hav.

Mums med musslor

Tänk gärna på:

Foto

: iSt

ockp

hoto

Foto: Susanne Walström

Foto: iStockphoto

xlarna sjunker ner. Stressen rin­ner av. Luften känns renare och hjärnan piggnar till.

– Det handlar om de omätbara värdena som den tätortsnära naturen ger – att lätt komma ut och ta den där sista kvällsprome­naden, berättar Liv Lötberg som är stadsbio­log i Västerås stad.

Vi står i en park på Djäkneberget, bara någon minut från stadens köpstråk.

– I den där dammen där borta, pekar hon, finns det både mindre och större vattensalamandrar, tusentals grodor och paddor på vårarna. Då är det ett riktigt skådespel här för Västeråsbor och turister.

Liv Lötberg tar oss sedan ut på en rund­tur i stadens omgivningar, i och förbi olika grönområden, och hamnar till slut på Björnön, ett av kommunens naturreservat. Här finns en stor badplats, flera motions­spår och inte minst prunkande grönska med flera gigantiska tallar och ekar. Ändå är vi bara några minuter från stadskärnan.

– Det är just de här gröna värdena som vi i staden vill tillgängligöra för allt fler Västeråsbor. Vi vet sedan länge att naturen har en positiv inverkan på människor ur folkhälsosynvinkel – både fysiskt och psy­kiskt. Därför ska det vara enkelt för alla att komma ut och ta den där promenaden, även om man bor i stan, säger Liv Lötberg, som är uppriktigt stolt över att man i kom­munen har insett att stadens natur­ och kulturmiljöer är en fantastisk resurs.

– Tillgången på strövområden och vacker natur är en viktig faktor att tillva­rata för att locka människor att vilja bo i och besöka Västerås. Behovet av områden för friskvård och rekreation står högt i kurs hos kommuninvånarna och är något som bör uppmärksammats i större grad vid utvecklingen av staden.

Därför är det glädjande att Västerås nu har tagit fram en handlingsplan för att fortsätta arbetet med att värna, vårda och visa kommunens rika natur­, kultur­ och friluftsvärden.

För det finns verkligen gott om gröna ytor runt staden. Förutom stora arealer skyd­ dade reservat som Ängsö, Asköviken­Tidö, Häst holm arna, Ridö­Sundbyholms arki pe­lagen och Gäddeholms herrgård, finns det flera stadsnära skogar och grönområden.

De stadsnära skogarna och parkerna fungerar som viktiga naturkorridorer för rekreation, men är även viktiga för beva­randet av biologisk mångfald. De blir en möjlighet för växter och djur att kunna förflytta sig mellan barrskogarna i norr till Mälaren i söder. Just de här kilarna vill Liv Lötberg värna lite extra om.

– I takt med att skogs­ och odlingsland­skapet förändrats till mer storskalig pro­duktion, har nödvändiga strukturer som gamla grova träd, död ved och blomrika marker blivit något av en bristvara. Dessa strukturer finns däremot kvar i till exempel parker, stadsnära skogar och på kyrkogår­dar, vilket har resulterat i att många av våra ovanligaste skogs­ och odlingslandskapsar­

ter i dag framför allt påträffas inne i städer. Här har myndigheter och invånare,

enligt Liv Lötberg, ett ansvar att värna om dessa värden så att arterna kan leva kvar.

– Det är viktigt att skydda de områden vi redan har, men vi måste också skapa fler. Det handlar om att utveckla även de mindre skogs­ och naturområden som bara täcker en hektar, eller som vi också kallar tätortsnära skogar. Dessa grönom­råden fungerar inte bara som viktiga när­strövområden och för att bevara biologisk mångfald, utan har även samhällsekono­miska och ekologiska funktioner.

Vi står på en strand i utkanten av Björnön och blickar ut över vattnet in mot staden, som är väl synlig. Lite fågel­kvitter i bakgrunden. Lövprassel i träden, som för länge sedan skiftat färg. En jog­gare lunkar förbi med ett nöjt leende. Det är lätt att förstå de där omätbara värdena som Liv Lötberg pratar om.

– Jag känner verkligen hur viktigt det

är att jobba för att Västeråsbor na ska få uppleva och se de gröna värden som finns här. Det är något att vara stolt över.

Naturen i stadens famnNärhet till naturen, även för dem som bor i staden. Det har Västerås stad för ögonen när en handlingsplan tar sikte på framtiden.

tätortsnära natur i Västerås

www.vasteras.se

Mot mer

• Västerås kommun har cirka 130 000 invånare. Kommunens skogsinnehav är cirka 5 000 hektar, varav tätortsnära sko-gar och natur/kulturreservat är cirka 2 500 hektar.

• Besök gärna Naturskolan vid Asköviken, www.vasteras.se/naturskolanaskoviken och få en av Sveriges vackraste naturupplevelser.

• 2009 lades ett förslag till en handlingsplan för natur- och kulturmiljön fram. Planen gäller för perioden 2010–2015.

Västerås får därmed ett värdefullt redskap för dem som jobbar med natur- och kulturmiljövård.

• Västerås stad arbetar med Västerås baro metern, ett webbverktyg för att få bättre koll på miljö- och folkhälso-målen, vilka delvis baseras på de nationella miljömålen.

• I Västerås finns sammanlagt 18 naturreservat och 1 kultur-reservat. På www.lansstyrelsen.se/vastmanland kan du läsa mer om reservaten och hur du hittar dem.

Västeråsbon Marlene Odell besöker Björnön fyra, fem gånger i veckan för att promenera eller jogga.– Det här är mitt smultronställe i Västerås. Härligt med frisk luft, vacker natur och närheten till Mälaren, säger hon.

A

Det ska vara lätt att komma ut i naturen – även för stadsbor, menar Liv Lötberg som är stadsbiolog i Västerås stad.

B

Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS

Naturligtv!s 7

Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS

Kring en ekologisk gård finns 30 procent mer fåglar, insekter och växter, eftersom inga kemiska bekämp­ningsmedel används.

Följ med på en hisnande resa i havets salta, våta värld. Beställ Planeten Havet pånaturskyddsforeningen.se/butiken

bra Miljöval är Naturskyddsföreningens miljömärkning. Visste du att den miljö­farliga tensiden LAS i princip har försvunnit från svenska tvättmedel, tack vare att så många valt tvättmedel märkta med bra Miljöval? Det är unikt i världen!

3. fler fåglar & blommor

BEA SzENFELD äR PÅ SPRÅNg mellan uppdragen – med andan i halsen. Inte att undra på. Förra veckan var hon i Los Angeles på möten med olika gallerister om hennes kommande utställning. Nu förbereder hon en föreläsning i Liljevalchs konsthall om konstnären Einar Jolin. Bea Szenfeld är en gräns överskridande modeska­pare som blandar och ger. Som när artisten Björk bar hennes pappersklänning på Polarpris­utdelningen. Men mest uppmärksamhet har hon fått genom att spränga grän­serna för mode och design. Kläder i pasta, plåt och nu senast i papper. Det låter inte som de mest självklara mate­rialvalen i modevärlden.

MEN NäR HON SLUTADE med att göra kommersiella klädkollektioner var det ett naturligt steg att ta: ”För att komma bort från en märkeshets, att allt måste vara dyrt och exklusivt”. Nu designar hon för olika företag och har hittills gjort fyra egna kol­lektioner ”haute papier” – kläder tillverkade i papper.

– Jag började arbeta med papper för att jag blev trött på modevärlden. Sedan tycker jag om utmaningen att jobba med ett så bångstyrigt material som papper. Det ställer krav på att kunna jobba tredimensionellt med arki­tektoniska silhuetter och intressanta strukturer.

gRäNSEN MELLAN kONST och mode är för Bea Szenfeld hårfin. Kollektionen ”Sur la Plage” är hand­gjord och tog ett år att tillverka, en kavaj tog tre måna­der. En strandkollektion med glansiga paljetter, enorma

pärlor och tidlösa baddräkter i fjällig volang – svårt att greppa innan man känner på plaggen. Det prasslar, frasar och känns krispigt, lite kantigt och vasst. Som ett korallrev ungefär.

Hur gick det till när du fick inspiration till kollektionen?

– Först och främst var vatten huvudinspirationen till ”Sur la Plage”­kollektionen. Jag letade både ovanför och un­der vatten, och hittade otroligt intressanta djurarter och väx­ter. Dessutom träffade jag fas­cinerande människor som har starka band till havet.

Bea har också hämtat inspira­tion från Jules Vernes generösa vid­der och fantasifulla undervattens­värld med havs demoner och sjö­mansfolklore.

Varför just papper? – Man kan skapa kläder av vad som helst och göra

dem helt för hand. Jag vill öppna dörrar för nya perspek­tiv, ändra människors dagliga liv och hur de relaterar till objekt i deras vardag; ändra deras sätt att se på mode. Bort med pekpinnar för hur saker och ting ska se ut, fram med lekfullhet i stället. Ett sätt att avväpna modet är att skapa i mer vardagliga material, anser jag.

Ska vårt förhållande till kläder och andra saker ses ur ett eko logiskt och ekonomiskt perspektiv?

– Det är alltid kul med återvinning, och att för­ädla ett material är mycket intressant – vare sig det

En fjällig skönhet. Bea Szenfeld rör sig fritt mellan kläddesign, konst och berättelser. Hon hämtar inspiration under och ovan vattnet – och hos Jules Vernes.

Modeskaparen och konstnären Bea Szenfeld återanvänder gärna material och hittar helt nya använd­ningsområden. Björk (bilden t.h.) tog emot Polarpriset i Beas kreation.

kONSTNäRER SOM Albert Engström, Isaac grünewald och Bruno Liljefors hade runt förra sekelskiftet tröttnat på stor stadens snobberi och uppblåsthet. De lyfte gärna fram kärleken till naturen och stödde aktivt Naturskyddsföreningens arbete.

Gör som Bea Szenfeld – bli Naturskydds föreningens kompis på Facebook!

Det är redan 11 000 som följer oss.– Klart man ska vara med i Naturskydds­

föreningens Facebook­grupp. Det är ett enkelt sätt att hålla sig uppdaterad om vad som händer runt

omkring oss, säger Bea Szenfeld.

bli medlem och hyr en av Naturskydds­föreningens stugor. Välj mellan torp, gårdar och skär­

gårdshus – eller kanske vår fjällstuga vid Sarek, Sveriges mäktigaste nationalpark. På bilden syns vårt skärgårdshus i natur­reservatet Stora Sandböte.

UNDEr HAVEt MED BeA SzeNfeLd

Kärlek till havetVärldens tuffaste miljömärkning

På upptäcktsresa

Hon inspireras av sjöstjärnor, blåsfiskar och stjärnkoraller. Dessutom tar modeskaparen Bea Szenfeld intryck av Jules Vernes havs­

demoner i ”En världsomsegling under havet” när hennes strandkollektion ”Sur la Plage” kommer upp till ytan. En kollektion tillverkad helt i papper.

””Vi måste lära oss att

ställa krav på våra butiker

och tillverkare.”

är papper, metall, mode eller konst. Det vik­tigaste är att vi alltid har med oss tanken att återanvända och återvinna. Tyvärr styr det ekonomiska våra liv allt för mycket, men så länge det ekologiska tänket finns nära till hands, tror och hoppas jag på en föränd­ring i våra köp­ och levnadsbeteenden.

Kan mode få oss att ta ett större miljö ansvar?

– Det är köparens marknad. Finns det ingen efterfrågan försvinner produkten från marknaden. Vi måste lära oss att ställa

krav på våra butiker och tillverkare. De kom­mer aldrig själva engagera sig i att klädfabri­kerna belastar miljön hårt och låter männis­kor jobba under oacceptabla förhållanden, om inte vi hotar med att sluta köpa deras produkter. Därför tycker jag att människor måste sluta tro att det alltid är någon annan som tar ansvar för de här problemen.

Ge några tips för den som gillar mode och samtidigt bryr sig om miljön

och hälsan. – Gå igenom garderoben ofta. Släng ald­

rig, utan spara för de flesta modestilarna kommer tillbaka fortare än man tror – och önskar. Eller skänk de plagg som du inte vill

ha till välgörenhet. Planera dina inköp, för spontanköp hamnar oftast oanvända längst in i garderoben. Köp så mycket ekologiskt som det går. Ställ frågor och prata med butikschefer eller inköpare; kassaexpediter har oftast ingen makt att kunna påverka inköpen. Satsa på kvalitet och kläder som håller länge, då spar du också på miljön.

?varför ekologiskt?

➼ om du handlar ekologiskt

bidrar du bland annat till:

6 Naturligtv!s

… taxi 020 utbildar en del av sina förare i sparsam körning? tänk om alla bilförare skulle köra sparsamt, då skulle vi slippa 1 250 000 ton koldioxidutsläpp per år. Det motsvarar 430 000 svenska bilisters årliga bilresande! Massor av tips på hur du blir en smart bilist finns på naturskydds­foreningen.se/gronguide

gör som Selma och Anders gjorde – stöd vårt viktiga miljöarbete.

➼ sms:a MeDleM till 72 900 så skickar vi en avi hem till dig. Medlemskapet kostar 24 kr/mån.

”Hallå, jag har varit medlem i Natur­skyddsföreningen.” Selma Lagerlöf

”jag med!” Anders Zorn

Alla älskar att vistas i skogen. Men skogen vi älskar, den verkligt fina och gamla, är på väg att försvinna. Vi vill att skogen ska bru­kas på ett förnuftigt sätt. Vill du hjälpa oss?

➼ Bli miljöfadder för 75 kr/mån och välj skogen som ändamål. Sms:a ”Fadder” till 72 900 så kontaktar vi dig.

➼ gå med i skogsnätverket. Som medlem kan du engagera dig i skogsfrågan på flera sätt. Läs mer på vår hemsida.

➼ Bli skogsväktare. Många gånger avverkas skog trots dokumenterade värden. Som skogs­väktare hjälper du oss att bevaka och stoppa avverkning av värdefull skog. Läs mer på vår hemsida naturskyddsforeningen.se

FLERA SkOgSBOLAg avverkar värdefulla naturskogar med rödlistade arter. Då bryter de mot regler i skogs­vårdslagen som de har gått med på att följa. om deras avverkning fortsätter, riskerar vi att förlora biotoper som är avgörande för att kunna bevara den biologiska mångfalden.

Varför tycker Naturskydds­föreningen att skogsvårdslagen ska ändras?

– Vi anser att markägare inte ska kunna bryta mot skogsvårdslagens regler om hänsyn till natur­ och kultur­värden utan påföljder. Lagen är allt för svag, men de regler som finns ska åt­minstone följas, säger jonas rudberg, skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Så här tycker partierna om en sank-tionsavgift för företag som bryter mot lagkraven på naturhänsyn.

om skogs­vårdslagen

anita BrOdén (fP)”Folkpartiet anser att det inte är acceptabelt att hela 30 procent av skogsbolagen inte lever upp till lagkraven. Vi

vill därför inom ramen för en fortsatt dialog se över vilka åtgärder och vilken förändring av lagstiftningen som kan behövas för ett hållbart brukande, för att förbättra och stärka efterlevnaden och tillsynen av skogsvårdslagens hänsynsparagrafer.”

FORTS. FÖLJER PÅ SID. 10

irene OSKarSSOn (Kd)”Det kan finnas skäl till att införa sanktionsav­gift. Samtidigt ser jag också stora problem när

det gäller lagstiftning, bland annat hur objektiva kriterier ska utformas. Frågan kräver mer utredning om hur en sådan sanktion skulle utformas för att få önskad effekt.”

ÅSa rOmSOn (mP)”Sveriges ansvar för biologisk mångfald krä­ver att större miljöhän­syn tas vid avverkning av skog. Ett minimum är

att de krav som redan ställts följs. Det är känt att ungefär en fjärdedel av av­verkningarna inte når upp till lagkraven och vi kräver därför skärpning.”

Vi tycker till

Text: Håkan Årblom • Foto: www.szenfeld.com

]Forts. sid. 10

fler konstnärer som värnat naturen””Jag vill att finansministern

ska se mitt departement

som en tillgång i statsbudgeten

– inte som en utgift.”

Miljöminister andreas

Carlgren på FN­mötet om

biologisk mångfald i

Nagoya, japan

Visste du att ...

Foto

: iSt

ockp

hoto

Foto

: iSt

ockp

hoto

Foto

: Ann

-Sof

i Ros

enkv

ist/D

N/S

canp

ix

Foto

: Gun

nar

Seijb

old

Foto

: ww

w.sz

enfe

ld.c

om

Bea Szenfeld, modeskapare

mys i en stuga

den sista gammelskogen

ANNONS ANNONS ANNONS ANNONS

Naturligtv!s 9 8 Naturligtv!s

Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenHela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

www.norrenergi.se

Vi ger dig värme märkt Bra Miljöval.Norrenergi förser invånare och företagare i Solna, Sundbyberg och omnejd med miljömärkt värme och kyla. Vi satsar på förnybar energi och all vår fjärrvärme och fjärrkyla är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

Vem är hotad?

➼ kryssa i de rätta svaren i kupongen här intill och skicka den till Naturskydds föreningen, box 4625, 116 91 Stockholm. Märk kuvertet med ”DN tävling”. Du kan också mejla dina svar till dntavling@naturskyddsforeningen.se. Senast den 12 december 2010 måste vi ha ditt svar.

Så här tävlar du:

det här kan du vinna:

Vilka arter tror du är hotade* i Sverige i dag?

Vem ska bort?

Vem ska

bort?1:a–5:e prisVem ska bort? – Årets temabok från Naturskyddsföreningen 2011

eller

eller

eller

eller

eller

backsippa

Varg

Skogsmus

björn

björk

blåklocka

Alm

Lodjur

berguvblåmes

vilka arter är hotade? rätt alternativ är: (sätt ett kryss på varje rad)❏ varg ❏ björn❏ skogsmus ❏ lodjur❏ blåklocka ❏ backsippa❏ alm ❏ björk❏ blåmes ❏ berguv

Namn: telefon:

”Jag är räddad från utrotning, tack vare Naturskydds-föreningen!” Pilgrimsfalken

6:e–10:e prisPlaneten Havet – Årets temabok från Naturskyddsföreningen 2010

t

sätt att undvika gifter

IOLOgISk MÅNgFALD. Livet i alla dess former. En ofattbar mängd djur och växter som vi tar för givna. Om

dem handlar boken ”Vem ska bort?”. Om skönheten och nyttan som naturen kan ge oss, och om att vi hör ihop; vad som händer de andra arterna angår även oss.

– Naturskyddsföreningen ville inte bara framföra hur vackert och trevligt det är med alla växt­ och djurarter vi har runt omkring oss. Det har gjorts förut. Nu ville man också ställa saken på sin spets, därav den provoka­tiva titeln: Vem ska bort? Det säger frilans­journalisten Mats Ottosson som tillsammans med Åsa Ottosson är redaktör för boken.

– Det är en förfärlig fråga som man inte gärna vill ställa och än mindre svara på. Men

mänskligheten har försatt sig i en situation där frågan tyvärr är högaktuell för tusentals växt­ och djurarter.

POäNgEN MED BOkEN är att få oss att vakna upp. Ut arm ningen av den bio­logiska mångfalden skulle ha hejdats i år, hade politi­kerna bestämt. Men sats­ning arna har varit för små, sjukdomsinsikten för liten.

– Det är hjärtskärande. Ingen vill väl att vi i fram­tiden ska behöva välja mellan gullviva, man­delblom, kattfot och blå viol? Förhoppningen med att ställa frågan ”Vem ska bort?”, är att

man inom sig ska känna svaret: Ingen! Bevarandet av den biologiska mångfalden

angår inte bara dem som betraktar sig som naturmänniskor, eller dem som vill ha det trivsamt på söndags­utflykterna, säger Mats Ottosson.

– Natur vård hand­lar inte om att natur­nissar som jag ska ha en massa roliga och udda arter att titta på. Den här boken är en

påminnelse om att det handlar om vår egen välfärd. Rent vatten, luft att andas, ett stabilt klimat och näring i jorden så att vi kan

odla kommer inte av sig själv, påpekar Mats Ottosson. Det är de andra arterna som ord­nar det åt oss. Gratis.

– Men vi har en tendens att glömma bort det och tro att vi är ensamma om att sköta den här showen. Vi vill gärna se oss som solo­spelare, men den här boken påminner oss om att vi alla tillhör samma lag.

Något annat som slår dig när du har arbetat med boken?

– Ja, med allt detta sagt om bokens allvar, så måste jag säga: den är väldigt livsbejakande och vacker. Sällan har vi haft ett så fint bild­material till vårt förfogande, eller fått så fina

texter om den nytta, glädje, inspiration och känsla

av samhörighet som

B

””Vi vill se oss som solospelare,

men vi tillhör alla samma lag.”

Bli fadderi dag!

Mångfald är

SMArt ocH VAcKErt

de andra arterna bjuder oss på. Jag är stolt över alla de fina bidragen från landets främsta naturskribenter. Och jag är mer övertygad än någonsin: mångfald är både smart och vack­ert. Enfald är bara dumt.

Som miljöfadder stödjer du Naturskyddsföreningen som månadsgivare. Sms:a fadder till 72 900, så kontaktar vi dig.

Stöd oss!

− enfald dumt

”Vem ska bort?” lyfter fram en ödesfråga som hamnat i skymundan: bevarandet av jordens biologiska mångfald.

– Det är så illa att ekologer diskuterar vilka arter som är viktigast att rädda och vilka som kan offras, säger Mats Ottosson som är

redaktör för Naturskyddsföreningens bok.

Ge bort boken i julklapp!”Vem ska bort?” både ruskar om och roar. Du får bland annat veta ...... vad kerstin Ekman tycker om svidknott.... hur det känns att ha som jobb att

sortera 40 miljoner småkryp.... vad som händer i skogen när vargen

återvänder.... varför Hanna Hellquist ligger vaken

och tänker på groddjur.... hur psykoterapeuten reagerar när

rådjuren äter upp hennes tulpaner.... varför många hotade arter stortrivs i grus­

tag, vägrenar och på militära skjutfält.... vilken som är göran Perssons favoritart.... varför Pernilla Andersson Dregen

sjunger havsöringens lov och vad Lars krantz menar med att trädgården bara är förspelet inför mötet med naturen.

5gift i nappflaskor. bly i läppstift. bebisar med kemikalier i blodet. Det är lätt att få kemikalienoja om man följer nyheterna. Här är fem enkla sätt att undvika gifter:• Köp så mycket miljömärkt som möjligt.

• Köp så mycket ekologiska livsmedel som möjligt.

• Tvätta nya kläder innan du använder dem.

• Använd dina saker länge.• Köp gärna begagnat. Många giftiga

ämnen lakas och tvättas ur med tiden, därför kan gamla produkter innehålla en mindre mängd farliga kemikalier än nya.

Tävla och

vinn!

Mats Ottosson och Åsa Ottosson är redaktörer för Naturskydds för e ­ningens bok ”Vem ska bort?”. Mats f avoritart är bastard­svärmare. Åsas favorit är skogens konung – älgen!

Foto: Sara Mac Key

Vem ska bort?

Just nu – i denna stund – pågår utrensningen bland djur- och växtarterna. Det har gått så långt att experterna börjat diskutera vilka som är viktigast att bevara och vilka vi kan offra. Vem ska bort? riktar ljuset mot en bortglömd ödesfråga:utarmningen av artrikedomen i naturen. Det handlar inte baraom andra arters överlevnad utan även om vår egen välfärd. Men trots allvaret är Vem ska bort? en upplyftande bok, fylld avarter att älska, insikter att inspireras av och svar på frågor som:•vad menar Lars Krantz med att trädgården bara är förspelet?•vad tycker Kerstin Ekman om svidknott?•varför ligger Hanna Hellquist sömnlös och tänker på groddjur?•hur känns det att sortera 40 miljoner småkryp?•vad händer i skogen när vargen återvänder?•och, hur reagerar psykoterapeuten när rådjuren äter upp hennes tulpaner?

Vem ska

bort?

Text: Håkan Årblom • Foto: Gabriella Dahlman, Thron Ullberg

mats Ottosson, frilansjournalist.

... tony Fadell nu lämnar Apple efter nio år? Han har spelat en viktig roll vid utvecklingen av succéerna Ipod och Iphone. Fadell ska nu ägna sig åt företagsrådgiv­ning och investeringar med fokus på grön teknik.

– Mitt primära fokus blir att hjälpa miljön genom att arbeta med konsumentföretag inom greentech, säger tony Fadell till New York times.

Visste du att ...

* Finns med på Artdatabankens rödlista

Hormonstörande ämnen i nappflaskor – kan det verkligen vara sant? Ja, tyvärr. Bisfenol A (BPA) finns i bland annat nappflaskor, locket på barnmatsburkar, kassakvitton och konservburkar. BPA misstänks störa fortplantningen, öka risken för fetma, diabetes, bröst­cancer och hjärtsjukdom. just nu utreds ett eventuellt förbud mot BPA i vissa produkter. I väntan på myndigheterna kan du:• Välja BPA-fria nappflaskor och nappar. de finns på

Apoteket och i välsorterade livsmedelsbutiker.• fråga efter BPA-fritt när du köper plastleksaker

eller barnmat. • Hjälpa oss att få bort farliga ämnen

i vardagsprodukter – bli medlem i Naturskyddsföreningen.

gift i barnmatsburkar

Fyll julbordet med brunkål, rödkål, grönkål eller vad du nu älskar mest – men skippa ålen. Den är akut hotad. I dag finns så få ålar att de har svårt att hitta någon att para sig med. Ålen hör hemma i havet, inte på våra julbord.

Fler tips för en ekologisk jul hittar du på www.naturskyddsforeningen.se

Låt ålen fira en god jul

Foto: iStockphoto

Foto

: Col

ourb

ox

Foto

: Col

ourb

ox

ANNONS ANNONS

VI SkAkAS OM. Upprörs. Inombords fäller vi en tår. Vi påminns om arter och ekosystem som försvinner i allt snabbare takt. Vi har ingen aning om när blåval, fjällräv, tornuggla, schimpans, fälthumla, åkerros och många andra arter är ett minne blott. jag kommer att tänka på att bina blivit allt sällsyntare på landet.

JAg VAR PÅ NATURSkyDDSFÖRENINgENS konferens ”Vem ska bort?”. Några av Sveriges skarpaste ekonomi­, natur­ och miljösnillen hade ett gemen­samt budskap: något måste göras nu. omedelbart. Annars förlorar vi dyrbara ekosystemtjänster och biologisk mångfald som är nödvändiga för vår överlev­nad. och de som förstör ”vårt gröna guld” ska få betala ett högt pris. trots det kommer skurkarna undan. Enligt EU­parlamentarikern och författaren Isabella Lövin har vi i dag har en överkapacitet på 80 procent i fiskeflottan. ”Om kurvor­na inte vänder, finns det ingen fisk kvar år 2048”, konstaterar hon. dessutom skövlas det skog där det finns livsnödvändiga biotoper för många av våra hotade arter. Läget är dystert.

DET äR MyCkET FAkTA som ger upphov till känslor, diskussioner och jävlar anamma: nu ska vi minsann rycka ut till artrikedomens försvar. Det verkar också så hoppfullt när ArtDatabankens johan bodegård påpekar att det går att stoppa artförlusterna. Men optimism går som bekant upp och ner. Efter att ha lyssnat på musikern och filosofen Alexander bard, dröjer sig en obesvarad fråga kvar: är det verkligen dagens 17­åringar som ska ärva naturen? En undersökning, som bard nyligen tagit del av, visar att det är en generation som misstror allt som har prefixen eko­ och bio­. En generation som är totalt ointresserad av klimatförändringar. Den tror att hållbarhet har att göra med prylar som saknar logotyper och håller länge.

SAMTIDIgT äR DET MÅNgA UNgA som vill rädda världen. Men de moraliska argumenten eller pekpinnarna biter inte. Vi behöver snarare prata om vad som är smart kontra dumt istället för att ställa gott och ont mot varandra, är bards reflektion.

MEN VAD SkA VI DÅ HA NATUREN TILL? Att plocka ut råvaror och mat ifrån? Visst, men sen då? Är det inte värt att rädda hotade arter som bär på stora ekonomiska värden, helt centrala för vår överlevnad? om inte det räcker, som Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson sa: ”blunda och före­ställ dig att din finaste naturupplevelse vore omöjlig för dina barn eller barnbarn.”

Naturligtv!s 11 10 Naturligtv!s

ANNONSANNONS Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

Vad spelar det egentligen för roll om en mikroskopisk alg eller obskyr fågelart försvin­ner? jo, när arter minskar i antal, eller utrotas, rubbas de naturliga ekosystemen som ger oss en lång rad värdefulla tjänster. Ekosystemen är grundläggande för vår hälsa och

överlevnad. I dag försvinner arter 100–1000 gånger fortare än vad som tidigare skett.

Länge leve mångfalden?varför ekologiskt? ?varför

ekologiskt?➼ om du handlar ekologiskt

bidrar du bland annat till:➼ om du handlar ekologiskt

bidrar du bland annat till:

De flesta svenska vattendrag innehåller rester av bekämp­ningsmedel som används i jordbruken. Ekologiska bönder använder inga kemiska bekämpnings medel.

4. friskare vattenVåra fåglar, fladdermöss och igelkottar har det tufft att hitta bostad. Hålträd, vildvuxna buskar och vissna löv saknas. Hjälp djuren på traven – sätt upp en holk! olika sorters holkar finns att köpa i Natur butiken på vår hemsida. om du känner dig händig, bygg holken själv. ritningar finns på naturskyddsforeningen.se

Fågel söker etta i city

BenGt­anderS JOHanSSOn (m)”Vår bedömning är att införandet av sanktionsav­gift skulle kräva

föreskrifter på en detaljnivå som knappast är förenlig med den nuvarande skogspolitikens inriktning. När det gäller dessa bestämmelser är det svårt att på ett tydligt och rättssäkert sätt visa skogsägarna vad som är en godtagbar hänsyn, och säkerställa att lagtillsynen blir homogen över hela landet.”

Per ÅSlinG (C)”För centerpar­tiet är det viktigt att skogspolitiken vilar på frihet under ansvar. Det

är viktigt att det tas en generell miljöhänsyn, men i de flesta fall är det kunskapen som brister, snarare än viljan att göra rätt. Vi vill därför se ökade satsningar på utbildning och rådgivning kring miljöhänsyn i skogsbruket. Det är också viktigt att Skogs­styrelsens uppföljning förstärks och kvalitetssäkras.”

matilda ernKranS (S)”Vi anser att miljö­brott i skogen är oacceptabelt. omkring en

tredjedel av alla markägare bryter mot skogsvårdslagens hänsynsparagraf när de avverkar skog, enligt beräkningar från Skogsstyrelsen. En skärpning av skogsvårdslagen är därför nöd­vändig, liksom en ökad tillsyn. Vi vill att regeringen inför hårdare sanktioner mot skogsmiljöbrott.”

om skogs­vårdslagenFORTS. Så här tycker partierna om en sanktionsavgift för företag som bryter mot lagkraven på natur hänsyn.

Vi tycker till

Kalvar som får dia, höns som pickar utomhus och grisar som bökar under bar himmel finns hos ekologiska bönder.

5. gladare djur

Foto

: iSt

ockp

hoto

Vad ska vi med naturen till? LOBAL MILJÖFÖRSTÖRINg kan komma att kosta upp till 28 600 miljarder US­dollar fram till år

2050. Det hävdar en rap­port gjord av FN­stödda Principles for Responsible Invest ment (PRI) och FN:s miljöprograms finansiella initiativ UNEP FI. Men vem ska börja betala av på den summan? Och är det möjligt att upprätta en pris­lista för miljöförstöring?

FLERA EkONOMER räk­nar på hur man i monetära termer kan mäta påverkan på miljön, men det finns åtskilliga hinder på vägen innan man hittar kraftfulla styrmedel till hållbart re­sursutnyttjande.

– Den starka globala till­växten tär på flera na tur­resurser. Ekonomer hoppas på teknisk utveckling, men problemet är att vi börjar tära på sådant som är svårt att förnya, till exempel tillgången på färskvatten och bio­logisk mångfald, säger SEB­ekonomen Klas Eklund.

En annan svårighet är att ekonomer ofta

fortfarande betraktar varje naturresurs för sig och inte som en del i ett större ekosystem.

– Ekonomerna hoppas att ny teknik ska kunna lösa varje resurs­problem för sig. Men när vi ser jorden som ett jämviktssystem där till exempel atmosfären och färskvattnet ingår, blir det lättare för eko­nomer att ta till sig att obalanserna kan bli ett stort problem.

EN VäCkARkLOCkA för många beslutsfat­tare var, enligt Klas Eklund, Stern­rap por­ten som skickade ett starkt budskap: klimat­förstöring blir en dyr affär.

– Rapporten fick ett stort genomslag bland samhällsintresserade ekonomer, eftersom den tog tjuren vid hornen

om hur vi bör räkna på långsiktiga kostnader för global uppvärmning.

Om vi kan räkna fram kostnaderna, bör vi väl kunna sätta prislappar även på biologisk mångfald och andra natur-resurser?

– Det finns de som gör heroiska försök. Men här är uppgiften mer komplex. Att sätta rättvisande notor och priser på arters överlevnad, och avgöra vem som ska betala för vad, är väldigt svårt. Det dröjer nog innan vi har operativa rekommendationer.

– Det är viktigt att det arbetet drivs vi­dare. De som förorenar måste betala och de som uppför sig bra belönas. Då skapas driv­krafter för teknisk utveckling och gröna

investeringar.

Ekonomen Klas Eklund:

Är det möjligt att sätta prislappar på naturresurser? Och vem ska stå för notan när världens resurser utarmas? En av Sveriges tyngsta ekonomer, Klas Eklund, menar att miljö­förstörare ska stå för notan, men det dröjer innan vi har en ”rättvisemärkt prislista” för miljöförstöringen.

g

”de som förorenar måste betala”

Fakta Klas EklundKlas eklund (född 1952) är Senior Economist på SEb. Han har i sin lärobok ”Vår ekonomi” beskrivit den svenska samhällsekonomin för tiotu­sentals svenska studenter – och för hundratusentals ryssar och kineser som vill lära sig hur en modern marknadsekonomi fungerar. Klas Eklund har även gett ut boken ”Vårt klimat” som beskriver hur ekonomiska styrmedel kan användas för att hantera klimatförändringar. En bok för alla som vill få en ökad förståelse för klimatfrågor och som vill hänga med i debatten.

– Som ekonom tror jag att om du vill åstadkomma beteendeförändringar ska produktion och konsumtion som förorenar och tär på naturresurser motverkas med ekonomiska styrme­del, säger Klas Eklund.

]Forts. sid. 11

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

Foto: iStockphoto

JenS HOlm (V)”Ungefär en tredjedel av alla av­verkningar når inte upp till lagens nivå. Säkerligen beror

detta delvis på att konsekven­serna vid lagbrott är mycket små, vilket innebär att de som lever upp till lagkraven missgynnas genom att de som inte följer lagen inte drabbas av några konsekvenser. Vi anser därför att det är mycket angeläget att införa en sanktions­avgift.”

DEN 12 NOVEMBER höll Naturskyddsföreningen sin årliga höst­konferens om biologisk mångfald – ”Vem ska bort?”.

BLAND TALARNA på höstkonferensen fanns: Andreas Carlgren, miljöminister, Meena Raman, third World Network, Alexander Bard, filosof och författare, Maria Wetterstrand, språkrör MP, Carl Piper, vd och greve, Johan Bodegård, ArtDatabanken, Torgny Håstad, Domare i Högsta domstolen, ordf Svenska turistföreningen, Isabella Lövin, författare till boken tyst Hav samt Europaparlamentariker, Carl

Folke, professor SEI, och klas Eklund, Senior Economist SEb.

TITELN FÖR kONFERENSEN – Vem ska bort? – signalerade det alarmerande läge naturen befinner sig i. Konsekvent under det gångna decenniet har EU­kommissionen, FN, resilience center med flera, visat att vi inte lyckats med att stoppa förlusten av biologisk mångfald. I oktober möttes dessutom världens länder i en FN­konfe­rens om biologisk mångfald. Konferensen blev en stor framgång och har fått namn efter den japanska stad den hölls i, Nagoya.

Text: Håkan Årblom • Foto: SEB

”Det är som Naturskyddsföreningen så passande brukar säga - att vi vet

att vårt ekonomiska system gör att vi sågar av den gren vi sitter på.” Andreas Carlgren, miljöminister

”Man kan inte ta bort från naturen utan att ge tillbaka något.”Meena Raman, Third World Network

”Överenskommelserna i Nagoya var en stor framgång. Nu är det upp till världens politiker att skapa långsiktiga system som betalar tillbaka..”Maria Wetterstrand, språkrör Miljöpartiet

”Många unga misstror att det går att rädda världen. Därför vinner vi dem inte med 70 år gamla slagord. Vi måste ge de unga fakta och vettiga förklaringar om vad ekosystemen är.”Alexander Bard, musiker och filosof

Text: Håkan Årblom • Illustration: Joakim Forsberg

””Problemet är att vi börjar

tära på sådant som är svårt att

förnya, till exempel

tillgången på färskvatten och

biologisk mångfald.”

Klas eklund, Senior Economist på SEb

Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS

Naturligtv!s 13 12 Naturligtv!s

Naturskyddsföreningen utmanar alla svenskar att hoppa över kötträt­terna minst en dag i veckan. Varför? jo, för att en så liten vardagsgrej har stor betydelse för miljön och klimatet. Hela en tredjedel av en van­lig familjs klimatpåverkan kommer från maten. om alla svenskar bytte kött mot grönsaker en dag i veckan, skulle det motsvara koldioxidut­släppet från 233 000 bilar under ett år. På facebook.com/natur­skyddsforeningen hittar du tips på grön mat lagning, restauranger som serverar vegetarisk mat och mycket mer.

Ät grönt en dag i veckan

AROLA MAgNUSSON äR INTE en typ som anpassar sig. Hon är en för­ändrare. Som det här med de stora,

svarta sopsäckarna där barn nästan uppmunt­ras att slänga sin lunch. Första dagen Carola hade hand om skolmatsalen i Katarina Norra skola i Stockholm, plockade hon bort dem och ställde dit en liten genomskinlig plast­bytta. Sedan dess slängs nästan inget.

– Jag har lärt mig att vara sparsam, att ta till­vara allt. Att jag både kan räkna och laga mat har varit min väg till framgång, säger Carola Magnus son, Sveriges kanske mest kända ekolo­giska kock.

SOM UTBILDAD ekonom arbetade hon först på ett dataföretag. Men varje gång det var dags för personalfest ropade Carola entusias­tiskt ”det kan jag ta hand om” och så fixade hon lokal, lagade mat och insåg till sist att det här borde hon syssla med jämt.

Ungefär samtidigt kom hon för första gång­en i kontakt med sina barns skolluncher. Mat som massproducerades i storkök och kyldes ner för att sedan fraktas till olika skolor. Mat som till slut inte smakade någonting, men som i alla fall var billig, enligt kommunens ekonomichef.

– Jag bad att få titta på balans­ och resul­taträkningen och ifrågasatte hela kalkylen. Jag påpekade till exempel att transporterna inte bokfördes och undrade hur de värdesatte mjuka värden, som barnens hälsa.

EkONOMICHEFEN BLEV svaret skyldig och under tiden passade Carola på att bjuda kom­munpolitikerna på en lunch som var betyd­ligt billigare. Och förstås mycket godare.

Hon fick jobbet som kökschef på Karlberg­skolan och startade några år senare företaget Carolas Eko. Hennes arbete med att på ett

konkret sätt koppla mat till miljö, gör att hon nu föreläser för chefsskiktet och belönas med stora priser. Hon skriver även kokböcker. Ändå var det ekologiska från början bara ett pr­trick, ett sätt att profilera sitt företag.

– Jag hade aldrig hållit i en ekologisk potatis förut, men när jag sedan köpte Krav grönsaker för att följa min affärsplan, upptäckte jag: men gud, vilka råvaror, vilken smak!

DE FLESTA AV hennes mat gäster är skolbarn och det är ingen slump. Det är en kamp som hon tagit upp för att skydda barn från be­kämpningsmedel, syntetiska tillsatser och han­delsgödsel.

Hon började med att kasta ut pulvermoset och andra halvfabrikat.

– När jag känner doften av pulvermos blir jag illamående. Att satsa på halvfabrikat inne­bär att man kan flytta personalresurser från skolköken till fabrikerna. Så enkelt är det, konstaterar hon.

I dag har Carolas Eko hunnit växa till fem företag med 25 anställda. Koncernen driver tre skolrestauranger, catering, föreläsningar och restaurangen Mat mekka på Etnografiska museet, som har blivit en av två finalister till årets mest medvetna restaurang. I augusti öppnade hon även restaurangen Folkan i Folkuni versi tetets lokaler.

– Förutom att servera gymnasieluncher, planerar vi att tillsammans med Folkuniver­sitetet starta en ettårsutbildning för ekokockar. Utbildningen ska ge kockarna en påbyggnad med kunskap om hela miljötänket och entre­prenörskapet kring ekomatlagning. Det är ytterligare ett sätt att påverka måltiderna in­om den offentliga sektorn i en mer miljövän­lig riktning, säger Carola Magnusson.

En gröna vågen­trend sveper över svenska restauranger. Allt fler kockar har fått upp ögonen för ekologiskt och ser miljösmart matlagning som en utmaning. Somliga har säkert sneglat på Carola Magnusson som tidigt blev en ekofantast.

C

för BArNeNS SKuLLCarola − ekonomen som blev kock

carola Magnusson använder sig av råvaror som är närodlade och ekologiska så långt det bara går. I hennes skolrestauranger serveras inga halvfabrikat. råvaror som finns på listor över utrotningshotade arter är bannlysta.

carola menar att man kan spara pengar genom att laga miljösmart mat. bland annat måste man minska slöseriet, till exempel kan överblivet bröd användas som ströbröd. Hel­ eller halv­fabrikat är däremot både dyrt och onyttigt. Sådan mat innehåller ofta glutamat som får all mat att smaka likadant, säger carola.

Fakta Carolas ekomat

Potatisbullar på gårdagens middagsmos med dillsmör eller rårörda lingon

Fattiga riddare med lingongrädde

Gör SÅ Här: 1. Vispa ihop mjöl, mjölk, ägg, salt och socker till en

pannkakssmet. 2. Skiva bröd och lägg brödskivorna i smeten, låt

dem dra någon minut. 3. Stek i medelvarm panna så du får fin färg och lite

fras i kanterna.

Serveras med lingongrädde (vispad grädde blandad med rårörda lingon). Smaksätt gärna med lite kanel.

• ½ l hemgjort potatismos• 1 ägg• 1 msk riven pepparrot• 1 nypa cayennepeppar• havssalt om det behövs• rapsolja att steka i

– Vuxna tänker jämt på barnens hälsa och deras säkerhet. Vi sätter på dem cykelhjälm och bilbälte, samtidigt som vi proppar i dem den billigaste och sämsta maten, säger Carola Magnusson.

Gör SÅ Här:Koka smöret så att det bildas vitt skum som du lyfter bort i flera omgångar (clarifiera). Smöret blir då gott och knäckigt i smaken. rör i den hackade dillen.

• gårdagens bröd• ½ dl dinkelmjöl• 1 ägg• 1 nypa havssalt• 1 tsk rårörsocker• Smör eller kokosolja till stekning

Gör SÅ Här:1. Vispa ner ägget i moset.2. blanda ner den rivna pepparroten.3. Smaka av, tillsätt mer salt och kryddor om så behövs.4. Klicka ner i stekpannan med hjälp av en matsked och

stek i rapsolja på medeltemperatur.

Servera med dillsmör eller rårörda lingon.

Dillsmör• 100 g smör• ½ dl finhackad färsk dill

Text: Håkan Årblom • Foto: Johan Alp

• Nordlig blombock Leptura nigripes, (starkt hotad) ➔ Skalbagge som utvecklas i grova stående, döda björkstammar, finns på ett fåtal ställen i Norrland. Hotas av lövslybekämpning i skogs­landskapet, ont om lämpliga träd för larverna att utvecklas i.

• Ål Anguilla anguilla (akut hotad) ➔ Invandringen av ålyngel (glasål) till svenska kustvatten har minskat med 99 procent. Hotas av hårt fiske och vandringshinder vid kraftverk.

• Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos, (akut hotad)

Går det att älska en nordlig blombock?Många av våra djur och deras livsmiljöer är hotade. Här ser du ett litet antal av de arter som är sårbara eller hotade.

Foto

: Fre

drik

Wild

e

Foto

: Bjö

rn C

eder

berg

Akut hotad: fälthumla

Akut hotad: vitryggig hackspett

➔ Lever av insekter i döda stående lövträd. Färre än ett tjugotal vilda fåglar finns kvar i lan­det. Utsättning av fåglar stöttar arten. beroende av lövskog med mycket död ved.

• Fälthumla bombus ruderatus (akut hotad) ➔ En gång i tiden vanlig i södra Sveriges odlingslandskap, nu kanske försvunnen från landet. Känslig för bekämpningsmedel, lever av åkerogräs och vägkantsflora, som minskat starkt.

Även om pappers- och massaindustrin bygger på förnyelsebar råvara, är den en av de mest energikrä-vande sektorerna i svenskt näringsliv. Kemiföretaget Eka Chemicals, ett dotterbolag till AkzoNobel, hjälper sina kunder att spara energi, vatten och fibrer.

et roliga är att det inte blir sämre eller dyrare att göra lös­ningar som är bra för miljön,

tvärtom, säger Michael Persson, fors­kare på Eka.

Ett av de projekt som Michael Persson arbetar med just nu gäller att öka den del av papperet som inte består av cel­lulosa, utan av olika fyllmedel.

– Fyllmedel är billigare än cellulosa­fibrer och ersätter man fiber med fyll­medel krävs en mindre areal för pap­perstillverkning. Med ökad mängd fyllmedel kan man därmed få en stor miljövinst i form av minskade koldi­oxidutsläpp och färre transporter. Man spar även energi, eftersom pappers­mas san blir lättare att torka, säger Michael Persson.

Forsknings- och hållbarhetschefen Maria Norell menar att miljöaspekterna inte står i något motsatsförhållande till kvalitet och ekonomi – tvärtom.

– Nya produkter måste både ha en kostnadsfördel och en miljöfördel för att vara efterfrågade på marknaden. Därför gör vi både kostnads­ och miljö analyser, så kallade ekoeffektivitetsanalyser. I ett pilotprojekt har till exempel analysen visat att vi kunde halvera den energi som gick åt till torkning av papper.

Eka arbetar också mycket med att förbättra effektiviteten hos företagets kemikalier.

– I fullskala på en pappersmaskin lyckades vi få 40–50 procent mindre ke­mi kalieåtgång, berättar Michael Persson.

Det leder till att även färskvatten­användningen på anläggningarna kan minskas. Industrin använder mycket vatten för att tillverka papper, ofta i storleksordningen 20 m³ för ett ton papper. Eka har lyckats utveckla ke­mikaliesystem som även fungerar på slutna anläggningar, där så lite som 1 m³ vatten används per ton papper.

Allt fler av de nya kemikalier som forskarna tar fram är biobaserade ke­mikalier, ofta med ursprung i massa­industrin.

– Det känns bra att utgå från vad skogen kan ge. En annan trend är att vi som forskare tittar alltmer på hur naturen själv löser olika problem, be­rättar Michael Persson.

D

... Eka Chemicals är ett dotter-

bolag till AkzoNobel och har

cirka 2 500 anställda i 28 länder.

... 85 procent av Eka Chemicals

omsättning kommer från

produkter för massa- och

pappersindustrin, de övriga

15 procenten kommer bland

annat från elektronik- och

läkemedelsindustrin.

www.akzonobel.com/eka

Visste du att ...

Hjälper pappersindustrin att spara energi, vatten och fibrer

Michael Persson, forskare, och Maria Norell, forsknings- och hållbarhets-chef på Eka Chemicals, hjälper skogsindustrin att bli mer miljövänlig.

Foto

: Mag

nus

Got

ande

r

Att ta tillvara i stället för att slänga gammalt bröd är riktigt klimatsmart.

Text: Anders Friström

Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS Hela denna bilaga är en annons från NaturskyddsföreningenANNONS ANNONS

Naturligtv!s 15 14 Naturligtv!s

OM CHEF FÖR miljö och socialt an­svar på livsmedelsjätten Axfood, där Willys, Hemköp och Tempo ingår,

har Åsa Domeij satt prägel på butikernas mil­jötänk och sjösatt varumärket Garant, ett 70­tal matvaror som marknadsförs under devisen ”ekologiska vardagsvaror”.

I DAg äR ALLA Willys butiker märkta med Bra Miljöval. Naturskyddsföreningen sätter upp kraven för märkningen och granskar att de följs. Bland annat har alla butiker fått en miljöansvarig, källsorteringen har utökats och man städar numera bara med miljömärkta rengöringsmedel.

– Vi tänker resurssnålt hela vägen. Och vi

fortsätter att satsa på ett stort utbud av ekolo­giska vardagsvaror. Vi har i dag ekoprodukter som alla ska ha råd med varje dag. För att bygga vidare på vår riktlinje, har vi även lan­serat ”Den billigaste ekokassen”.

MyCkET AV kONCERNENS miljöarbete hand­ lar också om att medarbetarna ska känna sig stolta över sitt företag och få bevis för att mil­jöengagemang lönar sig.

– Vår utgångspunkt är att alla faktiskt är intresserade av att genomföra ett hållbarhets­arbete: att det går att både spara pengar och göra bättre affärer, och att det betyder mycket för varumärkesarbetet.

Om nu någon del i Axfoodkoncernen inte uppfyller alla miljömål, har man blickarna på sig i BLICC – ett klimatnätverk för företag som vill minska sin klimatpåverkan.

– Inom nätverket finns det företag som har insett att klimatarbete lönar sig – och att det bör finnas som en del i en miljödriven ut­veckling av affärerna. Vad som är bra med nätverket är att vi kan stötta varandra, men att vi också sätter en intern press att redovisa vår miljöpåverkan.

Vad driver dig att uppnå de olika miljö-målen inom Axfood?

– Maten är en stor del av samhällets miljö­

påverkan. Därför känner jag ett stort ansvar att vi blir duktigare och lägger ner ännu mer arbete på våra butiker och produkter.

Vilket är nästa miljömål för Axfood?– Den närmaste tiden handlar

om den årliga revideringen av håll­barhetsprogrammet samt strategier för stärkta sociala revisioner. Stora frågor inför nästa år är avfallshante­ring och energieffektivisering.

Går det att kombinera låga priser med miljötänk? Åsa Domeij svarar: Självklart. Samtliga Willys­butiker har miljö­märkts och hållbarhet står högt på agendan sedan hon blev miljöchef för livsmedels jätten Axfood.

MILJöScHySTA

Fakta Bra Miljöval

När hela butiker blir

SText: Håkan Årblom • Foto: Johan Alp

livsmedelsbutiker som är märkta med Bra miljöval ska:• ha ett brett grundutbud av ekologiska livsmedel.• avstå från att sälja vissa miljövärstingar som jätteräkor.• ha ett stort utbud av miljömärkta kemtekniska varor.• ha ett gott eget miljöarbete, bland annat genom sopsortering,

energieffektivisering och städning med miljömärkta produkter.

Enligt Åsa Domeij kan butiker spara både pengar och miljö på att bli kvalificerade för märkningen Bra Miljöval.

Det är också bra för varumärket, konstaterar hon.

Nacka värnar sina gröna lungor

Livskvaliteten och naturen är en viktig orsak till att många flyttar till Nacka. Kommunen har inlett ett målmedvetet arbete för att värna det gröna kapitalet för framtida generationer och hindra ovarsam exploatering.

tupande berg ner i havet, dra­matiska höjdskillnader, orörda ängslandskap och unika eksko­

gar. Nackas natur är både vacker och varierad. Många har sökt sig hit just för naturen och de stora möjligheter den ger för rekreation och fritid.

Nu är fler Nackabor på väg in. De närmaste tio åren beräknas befolkningen öka med cirka 25 000 invånare. Att byg­ga nya bostäder och samtidigt bevara de gröna områdena är en komplicerad ut­maning. I början av nästa år presenteras ett grönstrukturprogram som ska hjälpa kommunen att värna sina gröna lungor i framtiden. Ett liknande program för kus­ten har också gjorts.

– Det är ett sätt att visa vad vi vill med våra gröna resurser. Jag hoppas att det kommer att användas som ett underlag för att kommunen och markägarna ska kunna våga säga nej till viss typ av ex­ploatering, säger Magnus Rothman, pro­jektledare för grönstrukturprogrammet.

– Vi vill inte bara förvalta de miljöer vi har, utan har även ambitionen att hjälpa naturen lite på traven. Ett exem­pel är att skapa korridorer mellan olika grönområden för att underlätta för djur och växtlighet att röra på sig, säger

Christer Rosenström, chef för miljöen­heten i Nacka kommun.

Nacka kommun har en lång historia av att värna sina gröna ytor. För 20 år sedan inleddes ett arbete med att skapa natur­reservat av kommunalt ägd mark. Under den tiden har elva nya reservat bildats.

När all lämplig kommunal mark har blivit naturreservat är det dags att inventera den mark som inte ägs av kommunen. Här pågår diskussioner med andra markägare.

– Naturreservaten bildar ett mönster av gröna lungor. Man kan säga att vi låser fast markanvändningen så att den inte kan användas för exploatering, säger Roger Grönwall, parkchef i Nacka kommun.

Den politiska majoriteten har sedan valet tagit ställning för att bilda tre nya natur­reservat. Cathrin Bergen stråhle (M), ordförande i miljö­ och

stadsbyggnadsnämnden, ser två syften med bildningen av nya naturreservat.

– Det är det sättet vi har för att värna naturen och grönområdena. Vi vet att trycket på exploatering är hårt och gör vi inget aktivt finns risken att de gröna områdena blir utsatta. Dessutom är det ett sätt att ge Nackaborna tillgång till sin fina natur, säger hon.

Från årsskiftet instiftar Nacka kom­mun en ny nämnd för naturreservaten. Nämn den ska utveckla och informera om naturreservaten och göra dem mer tillgäng­liga. En naturguide på webben ska skapas, och kommunen kommer att märka ut vand­ringsstigar med intressant kulturhistoria.

Kommunen har också inlett ett arbete för att göra stränderna mer tillgängliga.

– Vi vill samla båtlivet och satsa på lokala båtklubbar. På så sätt kan vi be­vara stränderna och kustlinjen, säger

Cathrin Bergenstråhle.Hon ser ingen motsättning i att

locka fler till naturen samtidigt som unika miljöer ska bevaras.

– Nej, tvärtom – ju fler som vistas i naturen och inser vilken ri­

kedom vi har, desto större chans finns det att fler vill värna naturen.

Nacka kommun planerar för cirka 10 000 nya lägenheter de närmaste 10 åren, vilket motsvarar en ökning med cirka 25 000 invånare.

I den nya översiktsplanen för Nacka kommun pekas tre olika exploateringsområden ut. Samtliga utgår från principen att förtäta där det redan i dag finns bebyggelse.

– Det nya Nacka ska byggas tätt i centrala lägen. Dels är det klimatsmart, dels är det ett sätt att exploatera som inte inkräktar på grönområdena. Till att börja är det västra Sickla och Kvarn­holmen som kommer att växa, säger Cathrin Bergenstråhle, ordförande i miljö­ och stadsbyggnadsnämnden.

Tätbebyggda områden kommer alltså att förtätas ytterligare för att kunna spara de stora gröna områdena. Men även de små grönytorna nära bebyggelse ska värnas, menar Sven Andersson, översiktsplanerare på kommunens planenhet.

– Det finns värdefulla naturområ­den även i dessa områden som vi vill bevara. Det är ju den tätortsnära naturen som Nackaborna framför allt använder sig av för promenader, lek och andra rekreationer, säger han.

De gamla sommarstugeområdena i Boo omvandlas för att rymma året­runt­bostäder, och där är första åtgär­den att bygga kommunalt vatten och avlopp. Arbetet med att omvandla gamla industriområden som Nacka strand, Kvarnholmen och nu snart Tollare och Telegrafberget fortgår ock­så. Nackas lokala centra och deras om­givningar ska utvecklas och förtätas.

– I ett hållbarhetsperspektiv gäller det inte bara att bevara gröna ytor. Vi jobbar nu för att få ett komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka, säger Cathrin Bergen stråhle.

– men utan att nagga på det gröna

Här ska Nacka växa

Nacka i topp tio för tätortsnära skogNär Naturskyddsföreningen tidigare i år rankade hur Sveriges kommuner arbetat för att bevara sin tätortsnära skog, låg Nacka kommun på åttonde plats. Bakgrunden till rankningen var en enkät som Naturskyddsföreningen skickade ut till Sveriges kommuner med frågor om deras

arbete med tätortsnära skog. Resultatet av enkäten redovi-sas i rapporten Skogen runt knuten – hur sköts den? och har som syfte att skapa en ökad lokal och nationell uppmärk-samhet kring den tätortsnära skogens betydelse, behovet av en hållbar skötsel och att skydda vissa områden.

S

www.nacka.se

Kommunala naturreservat och en helt ny plan för de gröna områ-dena ska säkra Nackas naturområden för framtida generationer.Många vill bo i Nacka och exploateringen ska göras varsamt. ”

Vi jobbar nu för att få ett komplett transport­system med tunnelbana till Nacka.

Cathrin Bergenstråhle, ordförande för miljö- och stadsbyggnads nämnden.

Cathrin Bergenstråhle (M)

är ordförande för miljö- och

stadsbyggnads-nämnden i Nacka.

Behöver man göra en tidning om biologisk mångfald? – Naturligtvis! Läs själv.

Mer om tidningsmakarna kan du läsa på:www.inpress.com

Vilket budskap vill du att vi ska göra en tidning om?

Blåbären minskarBlåbären blir allt färre i södra Sveriges skogar. Dagens storskaliga skogsbruk gör det svårt för blå-bärsriset att återhämta sig. Det är tråkigt för alla blåbärsälskare. Det här är bara ett litet exempel, nära 2000 växter och djur är hotade i Sverige. Så vi har en

hel del att göra. I fallet med blåbären ligger vi ak-tivt på skogsindustrin och politikerna så att Sverige ska få ett mer ansvarsfullt skogsbruk. Vår erfarenhet säger att trägen vinner. Bli medlem så blir vår röst starkare. Läs mer på naturskyddsforeningen.se

SMS:a MEDLEM till 72 900. Medlemskapet kostar 24 kr/mån.(normal SMS-taxa)

16 Naturligtv!s

Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen ANNONSANNONS