Rapport 2006En sammanställning av 2006 års undersökningar

Naturväktarna

2

Under 2006 deltog 47 skolor, 88 klasseroch 1087 elever i naturväktarundersökningar.Skolor i Göteborg, Vänersborg, Tierp, Piteå och på många andra platser har på olika sätt arbetat med natur- och miljöfrågor. Som vanligt har det varit mycket intressant att ta del av alla upptäckter, erfarenheter och resultat. Jag hoppas att du får en trevligläsning. Börja med att försöka hitta just dinskolklass i rapporten.

Germund Sellgren, projektledare för Naturväktarna germund.sellgren@wwf.se

Tack allaNaturväktare

TextKristina Furn

Foto/IllustrationGermund Sellgren om inte annat anges.

LayoutMasonit Design, Sven Ängermark

TryckNorrmalmstryckeriet på FSC-märkt papper

KontaktVärldsnaturfonden WWFNaturväktarnaUlriksdals slott170 81 Solnainfo@naturvaktarna.se

Stena Metall Nordens ledande företag inom återvinning och miljöservice. Huvud finansiär för Naturväktarna

Västra Götalandsregionen är huvudfinansiär för Naturväktarna

Länsstyrelsen i Västra Götaland är medfinansiärer i Naturväktarna

�

I mer än 12 år har skolklasser i Sverigeundersökt skogar, vattendrag, jordbruk ochhur vi människor lever och påverkar dennatur som vi alla är en del av. Denna skrift är ingen vetenskaplig rapport utan ett försök attpå ett lättsamt sätt lyfta fram barn och ungdomars arbete mednatur och miljö. Den har ett ämnesövergripande perspektiv ochkan därför användas i ämnen som No, So, Sv, En och Ma.Hur kan rapporten användas?

1. Avsluta naturväktararbetet med att ta del av denna rapport tillsammans med eleverna.

Läs, jämför, diskutera ...

2. Gå in på WWFs hemsida för att fördjupa kunskaperna, www.wwf.se. Här kan man läsa om olika arter och projekt.

3. Använd ”Myller av liv”. En omfattande hemsida om biologisk mångfald. Här finns mer än två tusen texter och lika många bilder på växter och djur, spel och interaktiva övningar, www.bioresurs.uu.se/myller

4. Naturväktarna ingår i ett nätverk kallat Naturewatch Baltic- Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Här finns möjligheter till kontakter med andra skolklasser, www.naturewatchbaltic.org

5. Arbeta vidare med t ex följande:

a) SkogVad har er skog för historia? Kontakta hembygdsföreningenoch be dem berätta om hur skogen såg ut förr och vadmänniskorna levde av.Hur har det gått med skogen efter stormen Gudrun?

b) Sjö & åHur var vattnet förr? Intervjua gamla människor som kanberätta om hur det var förr. Har det skett någon förändring?Vad kan den i så fall bero på?Vilka fiskar är lämpliga att äta ur miljösynpunkt? Läs mer iWWFs ”Fiskeguiden”. Kan laddas ner från WWFs hemsida,www.wwf.se c) KustVilken betydelse har salthalten för torsken i Östersjön? Gör experimentet nedan. Torsken lägger sina ägg fritt i vattnet. För att de ska flyta krävs en viss salthalt. För att de ska kunna leva behövs en viss syrehalt.

d) EkoVad ska kommunen göra för att bli bättre på miljöarbete? Tänk till och formulera era förslag. Bjud in kommunpolitiker till skolan och presentera förslagen. Kontakta gärna lokalpres-sen.

Nytt från NaturväktarnaUnder 2007 händer mycket under Naturväktarnas paraply.

1. Tre stycken temamaterial lanseras. De handlar om mat, energi och vatten ur perspektivet hållbar utveckling.

2. En skrift som presenterar WWFs huvudtankar kring lärande för hållbar utveckling kommer också under våren.

3. De vanliga Naturväktarprotokollen försvinner och ersätts av en sökbar uppgiftsbank på hemsidan. Där kan man välja inspirationsövningar, undersökningar m m utifrån årstid och åldern på skolklassen. När alla val är gjorda skriver man ut ett skräddarsytt protokoll.

4. Nästan alla Sveriges skolor arbetar med Linné under 2007. Vi svarar upp mot detta och erbjuder ett kost-nadsfritt pedagogiskt material som finns som pdf-fil på Naturväktarnas hemsida. Gå till första sidan och leta i högermarginalen.

Så, håll ögonen öppna i vår! Besök www.wwf.se/naturvaktarna

Till lärare

Andra läromedel från WWFVärldsnaturfonden WWF har ett antal olika läromedel inom lärande för hållbar utveckling. De handlat t ex om rovdjur, tropikskogar och ekologiska fotavtyryck. Alla är kostnadsfria. De finns att ladda ner på vår hemsida eller att skicka efter mot porto. Läs mer på www.utbildning.wwf.se

Experiment

• Häll en mättad saltlösning i en skål. Lägg i en rå potatis som får föreställa ett torskägg. Den flyter. Fyll försiktigt på med kranvatten och se vad som händer med potatisen.

• Om vi göder våra hav mindre kan vi få mer torsk på våra bord. Vad beror det på?

• Vad händer när inget syrerikt vatten kommer in genom Öresund?

• Vilka fiskar är lämpliga att äta ur miljösynpunkt? Läs mer i WWFs ”Fiskeguiden”.

�

AnnelundsskolanAnnelundsskolan i Kävlinge åk 6. ska besöka naturvårdsområ-det Glimminge plantering för att ta del av dess fauna och flora genom naturstudier och friluftsliv. Får pengar för resekostna-der.

AnnelundsskolanAnnelundsskolan i Kävlinge åk 5 tänker besöka fågelstationen i Falsterbo och studera fåglar i teori och prakti. En övernatt-ning.

FlatåsskolanFlatåsskolan i Göteborg (F-9) har arbetat med energi och vill gå vidare med ett guidat besök på Universeum, inköp av diverse material och fortbildning för personalen på Ekocen-trum.

FridaskolanFridaskolan som är en F-9-skola i Vänersborg vill få svar på frågan hur människans framfart påverkar vår biologiska mångfald. De vill också fördjupa sig i Linné under temat ”Världen förr, nu och i framtiden” samt besöka Nordens Ark.

HandskerydsskolanÅk. 5 i Handskerydsskolan i Nässjö vill genomföra en fältundersökning vid sjön och behöver förnya exkursionsut-rustningen.

KinnarummaskolanKinnarummaskolan (F-6) i Borås kommun vill att eleverna utvecklar sina kunskaper och värderingar för en hållbar utveckling och kommer att besöka Nordens Ark.

MontessoriskolanMontessoriskolan i Luleå åk 4-5 åker i vår med båt ut till Luleås skärgård. De kommer att studera historien beträffande fiske, gruvdrift och sågverk samt lära känna växt- och djurliv i nutid.

PershagenskolanPershagenskolan i Södertälje åk 5 vill fördjupa sina fågelstudier vid den närbelägna Trollsjön där de tidigare har satt upp holkar. De vill koppla en kamera till en holk och följa fåglarna dygnet runt.

Riseberga skolaRiseberga skola F-4 i Ljungbyhed har studerat våra fyra stora rovdjur och vill nu besöka Skånes djurpark för att lära sig mer.

BöskolanBöskolan F-9 i Göteborg vill genomföra en skogsexkursion på Världsmiljödagen i juni. Årskurs 9-elever ska planera en exkursion för elever i F-5. De äldre eleverna ska fungera som ledare. Årskurserna 6-8 kommer att göra andra skogsexkursio-ner. Till denna dag behövs bl a fler bestämningsböcker.

Tre frågor till Böskolan och klasslärare Annika Johansson

Varför sökte ni ett Naturväktarstipendium?– För att få möjlighet att köpa in mer exkursionsmaterial och bestämningslitteratur. Vi blev mycket glada när vi fick höra att vi fått pengarna och tror att årets exkursion (utflykt) i juni, med mer material, kommer att bli än mer uppskattad än de tidigare.

Hur låter ni äldre elever ta hand om yngre?Alla nior fick som en uppgift under Världsmiljödagen förra året att planera och genomföra en exkursion tillsammans med en liten grupp barn i år f-5. Klassläraren föreslog en plats vid havet och lämplig tid. Niorna fick utifrån detta planera exkursionens mål, frågor, exkursionsmaterial, utrustningslista för barnen, bussresor etc. Under dagen samlades material och barnen fick lära sig hitta i växt- och djurböcker. Några tog hem snäckor och växter för att göra fina planscher i skolan. Man tog vattenprover som de äldre barnen analyserade i skolan.

Varför jobbar ni på detta vis?Eleverna skall lära sig att ta större eget ansvar och att själva planera sitt arbete. Vi vill också öka samarbetet mel-lan stadierna.

FototävlingÅrets Naturväktarbild 2006 har korats. Tävlingen handlade om att fotografera en dag, en händelse, något intressant under en Naturväktardag. Bilden som vann visar tre barn som har arbetat praktiskt med energi. Så här skriver Carina Slotting Andersson i Motala som är lärare för åk. 4 på Charlotten-borgsskolan:

”Vi valde att ha ellära inför julen. Detta med tanke på att ej använda stand by-knappar. Att man ur miljösynpunkt stänger av elapparaterna. Här är Olles, Emils och Markus slutprodukt. Juldekorerad med blåfärgade lampor.”

Fotot ”Seriekoppling till jul” vann tävlingen därför att den visar aktiva, intresserade barn som har skapat något praktiskt som samtidigt är tankeväckande. Arbetsuppgiften har varit engagerande och skapat viktiga tankar om hur vi använder elen och hur vi påverkar miljön.

Några andra tävlingsbidrag

Livet i tjärnen, Ulla Åström, Munksunds skola

Vårtbitare på dörren, Carina Slotting Andersson, Charlot-tenborgsskolan

Kärrspindel i luppburken, Roz Hakim, Charlottenborgsskolan

Grön bladspindel, Simon Skårstedt och Daniel Mihaltan, Charlottenborgsskolan

Naturväktarstipendier 2006

Vinnarbilden Foto: Carina Slotting Andersson

�

Låt er inspireras av alla äventyr som natur-väktarna har varit ute på. Kanske har någon gjort något ni vill prova på!

Skolskog, kretsloppsgård och ett eget kretslopp!”Vi var i skolskogen och på vår kretsloppsgård. I skogen har vi de flesta lövträd men bara en bok, och den har vi planterat! På kretsloppsgården har vi en damm och ett växthus med bland annat vindruvor.” Charlottenborgsskolan i Motala

Årskurs 4 på Charlottenborgsskolan skapade ett eget kretslopp i en sluten damejeanne. Det är en stor glasflaska som eleverna skapat till en liten modell av vår jord. ”Det var jättespännande att få ner växterna. Vi hällde i grus först…sedan lite jord. Sedan stoppade vi ner ampellilja och ro-senstänk med hjälp av blompinnar. Så stoppade vi ner tre gamla eklöv, så att det skulle komma ner små djur. Därefter lite jord igen. Till sist vatten. Sist men inte minst tillslöt vi damejean-nen.”

Osynligt vatten och fantastiska stenarTenggrenstorps förskola gjorde bland annat övningen ”Vattnets kretslopp”. Barnen skickade runt vatten i sina kåsor och pratade om vart vattnet tar vägen och om det någonsin kan ta slut?! De funderade över vad vattnet har för betydelse för oss, djuren och naturen.

Elever på Rönnskolan i Piteå har promenerat till en strand en regnig dag. På vägen dit letade de efter ”osynligt vatten”. Guldkorn nummer ett var ”när vi tittade på småkrypen”. En annan dag hittade de stenar på botten av stranden. De lekte ”Galleriet” som finns med i boken ”Lek utomhus*”. ”Eleverna plockade sina stenar, namngav dem och berättade de mest fan-tastiska saker om sina stenar.”

Upplevelsevandring i urskog! Urhäftigt!Mellanstadieelever på Charlottenborgsskolan har gjort en upple-velsevandring i Tivedens nationalpark. Så här berättar dom: ”Vi klättrade upp och ner. Vi såg minnesrester från istiden - isräfflor. Vi tittade på småkryp genom lupp. Vi såg på svampar och väx-ter. Vi såg Ödlesjön där det förr fanns vattensalamandrar, tyvärr nu utdöda på grund av försurning. Det var varmt så vi badade vid Vitsand”. Eleverna tyckte det kändes som en riktig urskog!

”Det var roligast att titta på och fånga maneter, havstulpaner och tångräkor” tyckte årskurs 4 på Fågelbäret i Västervik efter en dag vid en strand på Gränsö.

Årskurs 4 och 5 på Munksunds skola i Piteå jämförde djurbe-stånden mellan Pite älvs hamn och en tjärn. Dom hittade massor av djur i tjärnen men inte särskilt många i hamnen.

* ”Lek utomhus” finns på WWF:s hemsida och går även att beställa mot portokostnad

Tips från Charlottenborgsskolan

Plantera frön av frukt och grönsaker!Vad är ett frö? Hur ser det ut? Vad finns inuti ett frö? Vad händer om du planterar frön från frukter eller grönsaker du ätit?

Gör så här:1. Välj frukt och grönsaker. Årskurs 4 på Charlot-

tenborgsskolan ger förslag på apelsin, citron, pas-sionsfrukt, vindruvor, melon och paprika.

2. Plocka ur fröna.3. Tvätta fröna i ljummet vatten och lägg på papper.4. Låt fröna torka någon dag.5. Rita av de olika fröna.6. Plantera fröna i krukor med jord, på ca 1 cm djup. 7. Märk krukorna med vilket sorts frö du har

planterat.8. Vattna sedan!9. Rita av de första bladen och rita igen efter några

dagar.

Du behöverFrön från olika frukter och grönsaker.

(Frön från frukter som finns i Sverige t.ex. äpplen måste stratifieras innan de kan planteras. Det betyder att dom måste väckas ur sin vila genom att kylas ner en tid)

KrukorJordEtiketter att märka krukorna medPapper och färgpennor

Naturväktarna steg 1 och 2

Foto: Carina Slotting Andersson

6

Mer än halva Sveriges landyta består av skogsmark. Under 2006 har 210 naturväktare redovisat skogsundersökningar. Undersök-ningar har gjorts från Stureskolan i Dalarna till Brännaregårdsskolan i Blekinge.

Vår skogI naturväktarskogarna runt Stockholm finns det mer barrträd än lövträd. De vanligaste träden är gran och tall men det finns lövträd också, björk, asp, hassel och ek. Lite längre norrut i Dalarna har Stureskolan observerat att det finns mycket gran, tall och björk men också rönn som älgen gärna mumsar på. Vilka träd finns längre norrut?

Söder om Stockholm finns det mer och mer lövträd. Brännare-gårdsskolan i Olofström utforskade en bokskog. Där fanns det mest lövträd. Bok så klart och ek och björk!

Så här beskriver några Naturväktarna sina skogar:”Gamla träd, björk, rönn, mossa, vindfällen, stigar, nära till hus, strövområden, grillplats.” Klass 4A på Stureskolan i Hedemora.

”Trolsk vacker, lummig.” Klass 6A på Pershagens skola i Södertälje.

”Gammelskog, döda träd, orört, småvilt, grillplats, biologisk mångfald.” Klass 4-5 på Fridhemsskolan i Örebro.

”Bokskog, dike, gyl, stenigt, mossigt, stigar, lingon, vacker miljö.” Klass 5D på Brännaregårdsskolan i Olofström.

Naturväktarna

Skog

Odla Sveriges vanligaste trädGranen finns i hela Sverige och är vårt vanligaste skogs-träd. Det visar naturväktarnas undersökningar. Kan man så en gran i en kruka? Prova!

Gör så härPlocka grankottar som fortfarande sitter kvar på granen men inte är gröna. Plocka på vintern innan det blir varmt. Lägg kottarna på papper inomhus. Van händer efter några dagar? Kot-tarna har torkat och kottens fjäll öppnar sig, eller hur? Trillar det ut några frön eller kan du få ut frön? Har de vingar? Kan de flyga? Prova!

Sätt ner fröna i krukor. Vattna och ställ krukorna varmt. Börjar det växa? Hur ser de första bladen ut?

Du behöverGrankottar som inte spruckit upp och som inte är gröna.Pappersark, Krukor och jord

EffektenKanske blir det en liten granplanta! Den kan sen planteras ut.

�

Hur gamla är träden?Naturväktarna har uppskattat åldern på träd i sina skogar. Det äldsta nu levande trädet i naturväktarskogarna är 150 år gam-malt. Eleverna på Pershagens skola hittade trädet. Sveriges äldsta träd är en tjock ek som kallas Rumskullae-ken. Den finns i Småland och är ungefär 1000 år gammal. Den kan man besöka! Medelåldern på fällda träd låg på 80 år i naturväktarnas undersökning. I skogar där man har skogsbruk är det vanligt att träden fälls när de är mellan 80 och 120 år gamla.

Flax, flax, flaxI skogen finns det mat och platser att bo på för många fåglar. Tillsammans har naturväktarna sett 20 arter av fåglar! Talgoxe, hackspett och kråka är vanligast i naturväktarnas skogar. Klass 4B på Stureskolan i Hedemora såg även bofink, sädesärla, duva, gråsparv och skata. Kungsfågeln är den minsta fågeln i Sverige och den har Mehede skola i Tierp sett. De har också sett Sveriges vanligaste rovfågel, nämligen ormvråken.

Naturväktardetektiver hittar spår av djurNaturväktarna har varit detektiver ute i skogen och letat och hittat spår efter många djur. Vanligast är spår av gnag och betning. Nästan alla naturväk-tare har sett gnagspår av ekorre och många även av rådjur, mus och älg. Mer än hälften av skogens naturväktare har observe-rat spillning från älg, hare och rådjur. Några få har sett spårstämplar av älg och rådjur.

Några ovanligare upp-täckter:

• Klass 3-4 på Mehede skola i Tierp hittade spillning av grävling! • Klass F-5 på Torö skola i Nynäshamn såg spår av gnag och betning från vildsvin.

Stora rovdjurNaturväktare har inte sett några spår av de fyra stora rovdjuren järv, lo, björn och varg. Varför inte det tror du? Vad tycker du om rovdjuren? Finns det andra rovdjur i skogen? Naturväk-

tarna på Fridhemsskolan i Örebro såg faktiskt ett. Varmt brun, med lång och ganska yvig svans. Gulvit fläck på bröstet. Runt 40 –60 cm lång. Äter ekorrar, möss, harar och fåglar. Kan du gissa? …………….Jo, de såg en mård!Vill du lära dig mer om de stora rovdjuren, läs ”Att leva med rovdjur” som du hittar på WWF:s hemsida.

Bli naturdetektivMånga djur är skygga och många är mest ute på natten. Det kan vara svårt att se djuren men om du tittar noga kan du hitta spår efter dem. Däggdjur, fåglar och insekter lämnar spår efter sig. Du kan titta efter spillning, mat-rester, gnagmärken, bohål, stigar och fotavtryck. Spåren visar var djuren finns, hur de lever och vad de äter. Varför sitter det en kotte i en grenklyka? Vem har ätit på barken? Kanske hittar du också fjädrar, horn, päls och skelett. Kanske har något dramatiskt hänt!

Gör så här• Ta reda på hur gnagspår från olika djur ser ut och

hur spillning och fotavtryck skiljer sig mellan djuren. Gör en egen spårbok eller låna en handbok. (Du kan öva på spårtecken på www.bioresurs.uu.se/myller. I elevblad 1 för Naturväktarna – Jordbrukslandskapet finns det kort med olika spårtecken för hare, rådjur, räv, mullvad, kanin, älg mm.)

• Ut i skogen och utforska! Ta med lupp, antecknings-bok och matsäck! Vill du försöka se djur är det bäst att vara så tyst så möjligt och se sig noga omkring och lyssna uppmärksamt.

• Rita och anteckna vad du upptäcker! Anteckna vilket spår du sett, vilket djur det kan vara, fyndplatsen och datum.

Du behöverUppmärksamhet och tålamod, Lupp, Anteckningsbok och penna, Eventuellt: Spårbok, med djurens spillning, gnag-spår och spårstämplar, Kikare, Kamera och Måttband

EffektenOm man lär sig tyda spår kan man lära sig mer om sko-gens djur. Och det blir roligare och mer spännande ute i skogen!

Para ihop, dra streck mellan djur och påstående

• Har tofsar på öronen• Lever i noggrant markerade områden

som kallas revir.• Lägger upp ett matförråd som den

gräver ned i snön eller gömmer i klippskrevor eller träd.

• Tycker om bär, örter, gräs och myror• Gulbrun päls sommartid och tjock-

are, gråvit päls på vintern• Bor i fjällen och har så starka tänder

att den kan bära byten som väger flera gånger sin vikt flera kilometer.

• Lever hela familjen tillsammans• Sover under nästan halva året• Finns det bara mellan 135 och 150

stycken av i hela Skandinavien

Varg •

Björn •

Lo •

Järv •

Kungsfågel

�

FörnaDet översta lagret i marken med vissna växter och halvt nedbrutna djur kallas förna. Där bor det många djur, som hoppstjärtar, maskar, sniglar och tusenfotingar. Naturväktarna hittade i genomsnitt 7 djur i sin uppsamlade förna.

Vad växer på marken? I skogens lugn trivs alla möjliga växter. Vissa trivs där det är skuggigt och fuktigt. Andra vill ha mer ljus och finns i gläntor. Naturväktarna kunde tillsammans namnge 20 olika växter, förutom träden.

Ris och örterLingon och blåbär var de vanligaste risen. Naturväktarna på Fridhemsskolan hittade även odon och ljung. Några vanliga örter i naturväktarskogarna är harsyra och skogsstjärna. Båda klarar att leva i skuggan av träden. Harsyrans blad har en syrlig smak. Har du smakat? Harsyra har används både i hushållet och som medicin. Några såg liljekonvalj, som luktar så gott men är giftig. Andra såg linnea och skogsfibbla. En ört är en växt med mjuk stjälk som vissnar varje år. Den har rot, stjälk, blad och blomma.

SporväxterMossor, svampar, lavar och ormbunkar sprids alla med sporer istället för frön. Det finns gott om dem i skogen. Naturväk-tarna såg i genomsnitt 4 olika mossor i sina skogar och 7 olika svampar. Titta på en mossa igenom en lupp! Det ser ut som en miniatyrdjungel. Bor det några små varelser där, tror du? Foto, cd från Fridhemsskolan, Undra vad svamparna heter?Vanliga ormbunkar var örnbräken och stensöta. Stensötan har kvar sina gröna blad på vintern. Jordstammen har en sötaktig smak av lakrits. Den såldes förr på apoteket. Gräv upp den och smaka!

Luften och lavarnaEn lav är en svamp och en alg som lever tillsammans. Lavar är känsliga för föroreningar i luften. Det beror på att de tar upp näring direkt från luften. Att studera lavar är därför ett bra sätt att kontrollera hur ren luften är. Vissa lavar är känsligare än andra. Skägglaven är speciellt känslig. Den hittar du aldrig i en park i staden.

Det växer lavar på träden. Naturväktarna har undersökt hur mycket lavar det fanns på olika träd med hjälp av ett rutnät.

Minska transporterna!Det kommer mycket föroreningar från trafiken. Klass 4-5 på Fridhemsskolan och 5D på Brännaregårdsskolan har intervjuat personer om vad de tycker att man ska göra för att minska transporterna. Titta i cirkeldiagrammet! Tycker du som majori-teten?

Frågor1. Vilka djur kallas ”De fyra stora”?2. Gick det bra att para ihop rovdjuren med de olika påståen-

dena? Gör en liknande övning för en kompis. Välj olika djur som finns i skogen.

3. Hur gammalt är världens äldsta träd? Vad är det för sorts träd?

4. Vad berättar det att det finns mycket lavar på träden?5. Hur tar mossor upp vatten, genom rötter eller genom bla-

den? Går det att sätta mossa i ett glas med vatten? Testa!Brännaregårdssko-lan, Olofström

Pershagens skola, Södertälje

Torö skola, Nynäshamn

Bok – 80 % lavar Gran – 50% lavar Björk – 90 %Björk – 70 % lavar Tall – 10% lavar Tall – 50 %Ek – 50 % lavar Björk – 22 % lavar

Bättre information

Göra transporter dyrare genom skatter

Förbättra kollektivtrafiken

Hur ska transporterna minskas?

29%

50%

21%

Skräp i sjö & å (% av protokollen)

Genomsnittligt antal dryckesförpackningar på stranden eller i vattnet

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

PapperMetallGlasPlast

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Glas

Plast, nylon, gumm

i

Tjära, asfalt, olja mm

.

Metall, burkar m

m.

Trä, masonit m

m.

Bildäck

Maskiner, cyklar m

m.

Fiskelina, plastdunkar

Pappersförpackningar

Skor, kläder

Utmaning! Ta reda på väderstreck ute i skogen!”Solen går upp i öster,när vi har vintertid står den i söder klockan tolvSolen går ner i väster”

När solen inte syns finns det andra knep för att ta reda på väderstrecken. Titta efter myrstackar, trädens grenar, mossor och lavar!

Gör så här!Kompassens röda nål pekar mot väderstrecket norr. Ta med hjälp av kompassens reda på följande:

• I vilket väderstreck om trädstammen ligger myrstack-en?

• I vilket väderstreck växer trädens grenar bättre och kraftigare?

• I vilket väderstreck finns det flest lavar och mossor på träden?

• I vilket väderstreck om stenar och träd ligger snön kvar längre?

Du behöver:Kompass och Anteckningsblock och penna.

EffektenDu kan utan kompass och sol ta reda på väderstrecken ute i skogen!

Bägarlav

�

Tyvärr har ingen skola gjort Naturväktarna - jordbrukslandskapet i år. Kanske är det inte så många som har nära till ett jordbruksland-skap. Det traditionella jordbruket med hagar, ängar och betande djur håller mer och mer på att försvinna. Det är synd för det öppna landskapet är så vackert och har en stor bio-logisk mångfald. Det bor massor av djur och växter där.Leta er ut till ett jordbrukslandskap, det finns massor av spännande saker att upptäcka!

Från landet till stan på hundra årFör hundra år sen bodde vi svenskar på landet. Vi levde bland åkrar, ängar, hagar, skogar och sjöar. Vi levde nära den mat vi odlade och de djur vi hade. Idag bor de flesta i tätorter. Och vi handlar mat på affärer. Hur tror du det påverkar oss?

Roliga övningar och lekar från Naturväktarna – jordbrukslandskapetStudera Naturväktarna Jordbruk och du får lära dig mer om fåglarnas, insekternas, däggdjurens och blommornas mångfald i jordbrukslandskapet!

Naturväktarna

Jordbruks-landskapet

ExperimentVilka blomfärger gillar insekterEn blomma är egentligen ett slags skyltfönster. Den signa-lerar till insekterna:- Kom och titta på min vackra blomma. Idag har jag mycket nektar! Gör så här:

a) Titta på fem blåa, fem röda blommor o.s.v. Anteckna i en tabell hur mångainsekter du kan hitta i blommorna. Är det någon färg som insekter gillar mest?

Färger Röd Gul Orange Blå Vit

Insekter Ta papper som har samma färger som de blommor du har framför dig.Stänk lite sockervatten över papperna. Låt de ligga en stund.b) Kommer det några insekter till papperna? Är det någon färg insekterna tycker om?

Du behöverEn äng, hage eller vägren med blommorPapper och pennaPapper med olika färgerVatten med socker i

TrädblindbockLär känna träd genom en rolig lek. Hitta en öppen plats med utspridda träd.

Gör så här• Fördela er två och två. • En har en ögonbindel. Den andre leder ”den blinde”.• Ledaren snurrar ”den blinde” ett par varv. • Ledaren leder sen ”den blinde” till ett träd.• Låt ”den blinde” känna på trädet noga.• Led tillbaka ”den blinde” till utgångsplatsen. • Snurra ett par varv.• Tag av bindeln. ”Den blinde” ska nu leta upp trädet.

Du behöverEn bindelÖppen plats med träd

FlugsnapparövningEn svartvit flugsnappare fångar ca 3 200 insekter/dag. Det blir ca 200 i timmen, dvs. 3 st./min. Du ska nu vara en svartvit flugsnappare en liten stund.

Gör så härMed hjälp av en fjärilshåv/burk ska du försöka fånga flygande insekter.Du får tre minuter på dig.

a) Hur många insekter fångar du?b) Känner du igen några av insekterna?c) Kunde du slå flugsnapparen?

Du behöverFjärilshåv eller burkKlocka eller tidtagarur

10

Under 2006 har 388 naturväktare undersökt sjöar och åar över hela Sverige. Längst i norr finns naturväktarna på Montessoriskolan i Luleå. Längst i söder finns Riseberga skola i Skåne. Jämför era upptäckter och resultat med andra naturväktare!

Så här ser det ut vid några sjöar och åar! Sjöarna”Lera på botten, skugga över kanten, mycket växter, skog”, Pershagens skola i Södertälje

”Gräsplan, grillplats, fårbete, brygga, geggigt, grusigt, unket, brunt, småträd”, Charlottenborgsskolan i Motala

”Många träd, mycket vass, groblad, näckrosor, stenig botten”, Handskerydsskolan i Nässjö

Åarna”Mycket träd, grönt, sandlera, kleggigt.” Montessoriskolan, Luleå

”Vass, kaveldun, gul-brunt vatten, stenigt, dyigt.” Stureskolan, Hedemora

” Det finns många olika växter, rölleka, klöver, äppelträd, groblad. Det betar kor där. Vattnet var lerigt.” Riseberga skola, Ljungbyhed

VäxterVäxter vid och i vatten kan berätta mycket om en sjö eller å. Vilka växter som finns beror bland annat på om det finns mycket eller lite näring. Bladvass finns vid alla sjöar och åar som naturväktarna undersökt. Kaveldun – med de bruna cigarrerna – har de flesta också sett. Dunet i cigarren är egentligen frökapslar. Förr användes det i kläder och som bandage om någon fått ett blödande sår. Man kan faktiskt äta roten och själva kolven på kaveldunen. Naturväktare i Södertälje och Hedemora såg den vackra svärdsliljan. Den har svärdlika blad. Naturväktarna på Backa skola i Hedemora är bra på växter. De har bland annat namngivit missne och kärrsälting som båda växer i kanten av näringsrika sjöar. Naturväktarna på Hjältevadsskolan i Eksjö såg tuvor av veketåg. Den användes förr för att fläta mattor och sittdynor.En ovanligare växt som Pershagens naturväktare upptäckte i Trollsjön heter vattenaloe. Många har sett näckrosor ligga och flyta i vattnet. Några noterade även att det fanns gäddnate och dyblad som liksom näckrosen är flytbladsväxter.

Finns i håvenDet vimlar av smådjur. Några springer, andra virvlar och slår volter, vissa dyker och en och annan simmar ryggsim. Att håva är spännande! Det tycker många naturväktare. En hel värld öppnar sig när man undersöker innehållet i håven.

En pojke i åk 3-4 på Riseberga skola i Ljungbyhed håvade upp en husmask. Han blev jättelycklig! Husmaskar är häftiga varel-ser. Kompisarna blev så klart också intresserade. Husmaskar är nattsländelarver som bygger ett hus att bo i. Alla har sin egen byggstil!

Naturväktarna

Sjö och å

Många skolklasser En skolklass

Mygg- och knottlar-ver

Vatten-kvalster

Spindlar Iglar Maskar Snäckor Rygg- och buksim-mare

Sötvat-tensgrå-suggor

Klodyvel Dykar-baggar

Musslor Märlor

11

Har du fallit mot vattnet någon gång? Vattnet slår hårt mot kroppen och det

gör det även mot små vattendjur.

Det är viktigt att tänka på när man släpper till-

baka djur i sjön. Sänk sakta ner behållaren under ytan och

låt djuren ta sig ut i sin egen takt.

Många naturväktare har sett djur fara omkring på vattenytan. Det är skräddare och virvelbag-

gar som varit framme. Båda är rovdjur. Naturväktarna på Charlottenborgsskolan hittade en kärrspindel! Den sprang på

vattnet och var 14 mm lång. Kärrspindeln är Sveriges största spindel!

Är det skillnad mellan småkrypen i sjön och ån?Naturväktare som undersökt rinnande vatten har hittat fler bäcksländor än naturväktare som undersökt sjöar. Bäcksländor trivs allra bäst i rinnande vatten. Flicksländor följt av dag- och trollsländor var vanligast i sjöarna.

FåglarI sjöar och lugnt rinnande åar finns det många olika änder och gäss. Det bekräftas av naturväktarna observationer. Vanligast är gräsand och kanadagås. Knipa är en and som är bra på att dyka och den har Montessoriskolan i Luleå sett. De såg också storlom och strömstare vid sin å. Strömstaren trivs vid rin-nande vatten. Det kan man höra på namnet. Naturväktarna på Vad skola i Smedjebacken såg Sveriges största och vanligaste dopping, nämligen skäggdoppingen. Varför tror du den heter så? Naturväktarna har tillsammans sett och namngivit 14 olika fåglar.

Naturväktarna på Charlottenborgsskolan i Motala var så upptagna av att håva i vattnet att de inte såg några fåglar! Men de känner till att det finns trastar, kärrsångare, gräshoppsångare, rosenfink, gärdssmyg och spillkråka vid deras sjö.

FiskarAbborre är den vanligaste fisken i naturväktarnas sjöar och åar. Det finns även mört, gädda, harr och öring. Naturväktarna på Pershagens skola lyckades fånga en dammruda. Rudan är känd för att klara sig länge utan syre.

12

34

56

78

9

1. Lodrät: Vanlig växt vid de sjöar och åar som naturväktarna undersökt.

2. Kallas även vattenskorpion. Har stora gripklor fram.3. Ett annat namn för nattsländelarv. Bygger ett ”hus” av pin-

nar och gruskorn.4. Små skalbaggar som far runt på vattenytan.5. Vanlig rovfisk i naturväktarnas vatten. Har svarta band på

sidorna.6. Är rovdjur eller blodsugare. Har sugskiva i båda ändarna

av kroppen. Släkt med daggmasken.7. Springer med sina långa ben på vattenytan.8. Har två skal som sitter ihop på en sida. Vissa kan pro-

ducera pärlor!9. Vacker växt som har blad som flyter på vattnet. Finns med

både gula och vita blommor.

KORSORD: Finns i sjön

Bättre information

Göra transporter dyrare genom skatter

Förbättra kollektivtrafiken

Hur ska transporterna minskas?

29%

50%

21%

Skräp i sjö & å (% av protokollen)

Genomsnittligt antal dryckesförpackningar på stranden eller i vattnet

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

PapperMetallGlasPlast

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Glas

Plast, nylon, gumm

i

Tjära, asfalt, olja mm

.

Metall, burkar m

m.

Trä, masonit m

m.

Bildäck

Maskiner, cyklar m

m.

Fiskelina, plastdunkar

Pappersförpackningar

Skor, kläder

Många naturväktare rapporter-ar även i år att deras sjöar och åar är nedskräpade. Skräp ser inte bara fult ut. Det innebär också en risk för att djur och människor kan skadas.

I diagrammet nedan ser du vilken typ av skräp som Natur-väktarna hittat. Hela 70 % av naturväktarna rapporterar skräp av metall.

Eleverna på Handskerydsskolan i Nässjö tycker att det skräpas ned väldigt mycket vid deras sjö. ”Det blir inte någon trevlig plats att bada på, trots att vattnet ser rent ut!” De samlade ihop hela tre sopsäckar med skräp. Bra jobbat! Även naturväktar-na på Backa skola städade vid sin sjö. 3 sopsäckar blev det! Människor, fiskar och fåglar blev glada kan man tro.

Naturväktarna håller skogen ren!

Vigg

12

pHLuftföroreningar har gjort att vattnet i stora delar av Sverige har försurats, det vill säga att pH-värdet har sjunkit. När vatt-net försuras minskar antalet arter av växter och djur som kan leva i vattnet. Olika djur klarar försurningen olika bra. Vilka djur som finns kan därför berätta något om vattnets kvalité. Mest känsliga är snäckor, musslor och kräftdjur.

pH-värdet varierade mellan 5,5 och 7 i naturväktarnas vatten. Ett pH-värde mellan 6 och 7 är bra. Naturväktarna på Vad skola i Söderbärke uppmätte pH-värdet i sin sjö till 5,5. Det är surt och vissa djur trivs inte där. Bland sländlarverna håvades bara trollsländelarver upp. De klarar sig bra i surt vatten.Naturväktarna på Charlottenborgskolan tyckte att lakmus-pappret var häftigt. De upptäckte att eleverna som ätit clemen-tin var ”surare”!

Sjöar och åar påverkas av människan på olika sätt”Ån används till fiske, kanotpaddling och badning.” Riseberga skola, Ljungbyhed

”Vattnet påverkas av att det är fårhagar i direkt anslutning. Människor slänger skräp som åker i ån.” Montessoriskolan, Luleå

Hur ser det ut om 50 år?Naturväktarna har funderat och spekulerat om framtiden. Hur kommer det att se ut om 50 år vid våra sjöar och åar? Blir det bättre eller sämre tror du? En vision:

”Kanske lite mer förorenat eftersom vi förstör naturen och försurar den. Eller renare för att vi kan bli bättre på miljö.” Böskolan i Göteborg om Härlanda tjärn

Vi får hoppas att vi blir bättre på att ta hand om vår miljö. Tillsamman bygger vi den framtid vi vill ha. Alla kan bidra till att skapa en renare miljö!

Uppgifter1. Många växter har haft olika användningsområden genom

tiderna. Vissa går att äta, andra är medicinalväxter och vissa är bra material att bygga saker med. Undersök några växter som du hittat eller känner till. Vad har växterna använts till?

2. Vilka växter finns i sjöar och åar som är näringsrika? 3. Hur håller sig sjöväxterna upprätta? Vad händer om du

lyfter upp en vattenväxt från vattnet? 4. Finns det musslor i Sverige som kan producera pärlor?5. Vad beror försurningen på? Vad kan man göra för att

minska försurningen? Vilka djur klarar att leva i surt vatten med pH under 6?

Gör ett konstverk tillsammans!Måla era upplevelser efter en dag ute i det fria. Passar efter en dag av upptäckter vid en sjö eller å!

Gör så här:• Ta fram en

ganska bred pappersrulle och rulla ut den på ett långbord.

• Ta fram vat-tenfärger eller fingerfärg.

• Nu börjar ska-pandet! Måla era upplevelser från dagen, både elever och lärare. Något ni sett, upplevt eller kanske en känsla. Alla kan måla var som helst och byta plats när de vill.

• När alla känner sig färdiga får målningen torka.• Häng upp och titta på konstverket tillsammans!• Alla får nu en chans att säga någonting om konstver-

ket.• Var och en kan nu eller senare ta en ram och välja ut

en bit av konstverket som man tycker speglar just ens egen upplevelse. Klipp ut den biten och sätt i ramen.

• Alla får chans att säga något om sin tavla och varför de valde just den biten.

Du behöver:PappersrulleMålarfärg, t.ex. vattenfärger eller fingerfärgEventuellt ramarSkaparglädje

EffektÖppnar upp för samtal om allas upplevelser. Det blir en vacker tavla som skapats tillsammans. Alla kan få en del av tavlan med sig.

Rätt svar till korsordet: Lodrätt: KaveldunVågrätt uppifrån och ner: Klodyvel, Märla, Virvelbagge, Ab-borre, Igel, Skräddare, Mussla, Näckros

Vit näckros

1�

Naturväktarna

Hav och kust

Med hjälp av håvar, luppar och stor upp-märksamhet har 389 naturväktare undersökt Sveriges kuster. Undersökningar har genom-förts från Montessoriskolan i Luleå till Tunge skola i Bohuslän. Naturväktarna har besökt klippor, sandstränder och steniga stränder.

Så här såg det ut!

Östersjön norr om Gävle”Stenar, sand, gräs, blåsigt, fåglar.”, Montessoriskolan under-sökte Brändön, Luleå

Skåne till Gävle”Klippor, sten, sand, tallar, berg”, Viaskolan, Nynäshamn”Vass, nyponbuske, träd, stora stenar”, Pershagens skola, Sö-dertälje

Västkusten”Sand, gräs, buskar, klippor och blommor”, Böskolan under-sökte Stora Amundön”Skyddat för vågor, ingen bebyggelse, grund vik (kill), klippor, stenig strand, lövträd”, Tunge skola, Kode

Hur ser botten ut?Botten ser olika ut på de platser naturväktarna har gjort sina upptäckter. ”Bottnen påverkar vilka växter som växer där. På klippor växer mer tång och på sandstrand t.ex. vass.”, skriver 7A på Böskolan i Göteborg. Botten och växterna påverkar också vilka djur som bor där. Vissa djur är anpassade för hårda bottnar, andra för mjuka.

Växter i vattnetDe vanligaste algerna som östkustens naturväktare upptäckte var blåstång och grönslick. Grönslick är en grönalg som lever i både sött och bräckt vatten.

På västkusten var också blåstång och slick vanligast. Flera upptäckte också knöltång, spiraltång och ektång. Alla är brunalger som bara finns på västkusten. 9 B på Böskolan såg taggtång och klass 4 såg grönalgen bergborsting. Fjällskolan i Göteborg såg havssallat. Den kan man äta!

Många har sett sjögräs. Alla växter som bildar frön och lever i havet kallas sjögräs. Sjögräs finns på mjuka bottnar och kan bilda gröna ängar i havet. Där trivs många djur!

BlåstångNaturväktare både på väst- och östkusten har sett blåstång. Blåstång är en viktig växt för livet i havet. En spännande växt också! 11 grupper har tittat lite närmare på blåstången.

Det här har dom kommit fram till:• Medellängden på senaste årets tillväxt var 4,6 cm.• Medelåldern på plantorna var 3,4 år.• Den äldsta plantan hittade 7A på Böskolan. Den var hela

11 år!• Dom vanligaste djuren som bodde i blåstången var

gråsugga, havstulpan, märla och andra kräftdjur. Några såg också mossdjur och tagghudingar.

Visste du att blåstången:• Kan vara hem och matplats för 1000 djur!• Fortplantar sig vid fullmåne och nymåne.• Utsöndrar gift och slem för att skydda sig och inte bli

uppäten.

Knubbsäl

Blåstång

1�

BlåmusslaBåde öst- och västkustens naturväktare har hittat blåmusslor. Den största musslan hittade 8A och 8B på Böskolan. Den var 13,5 cm. Minstingarna var 6 cm.

Fåglar vid havetMåsar och trutar har många naturväktare sett. Med sina läten skapar dom en speciell stämning vid havet. Naturväktarna har tillsammans observerat fiskmås, skrattmås, havstrut, fisktärna, gräsand, storskrake, småskrake, knölsvan, kanadagås, strand-skata, kråka, skata, korp och sädesärla.

Naturväktarna på Viaskolan i Nynäshamn har sett en and som bara häckar vid kusten.• Den är stor och tung. Hanen är mest vit med svart mage

och sidor. Honan är brun.• Den kan dyka 20 meter för att hitta sin favoritmat = blå-

musslor• Förr tog man dun från den för att stoppa kuddar och

täcken!• Vet du vilken and det är?

Andra djur i havetDe vanligaste djuren som naturväktarna upptäckt finns i tabellen nedan. Några naturväktare på västkusten har sett krabbor och sjöstjärnor. Klass 1 på Böskolan såg många maneter, både brännmanet och öronmanet. Naturväktarna på Viaskolan i Nynäshamn hade turen att se sälar. De såg tyvärr tre som var döda.

Skräp Hela 16 av 18 klasser har hittat skräp vid sina stränder. Det är 89 %. Naturväktarna har gjort en viktig insats som har städat på stränderna. De flesta hittade olika dryck-esförpackningar. Titta i di-agrammet! Vilka förpack-ningar var vanligast att hitta? Hur många hittade naturväktarna i genom-snitt?

Roligaste aktiviteterna”Leta krabbor”, Klass 5 på Böskolan med ledare från klass 9”Leta djur och rita och måla djur”, Klass 1 på Böskolan med ledare från klass 9”När vi gissade djur på land”, Klass 9B på Böskolan ”När flickorna hittade skräp och byggde en båt! Den flöt också!”, Klass 4 med ledare från 9BFoto ska finnas. Klass 4, Böskolan. Bildtext: ”Tjejerna byggde en båt!””Leta djur i tångruskan, ta reda på blåstångens ålder och tillväxt”, Klass 7A på Böskolan”Forska om havet och bada”, Klass 6 på Böskolan

Västkusten Fr. Skåne till Gävle (Östersjön)

Norr om Gävle (Bottenhavet, Bottenviken)

Havstulpan Havstulpan Maskar

Musslor tex. blåmusslor och hjärtmusslor

Blåmussla Sländlarver

Snäckor Tångräka Snäckor

Maneter Maneter Mygglarver

De fyra vanligaste djuren i naturväktarnas vatten

Bättre information

Göra transporter dyrare genom skatter

Förbättra kollektivtrafiken

Hur ska transporterna minskas?

29%

50%

21%

Skräp i sjö & å (% av protokollen)

Genomsnittligt antal dryckesförpackningar på stranden eller i vattnet

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

PapperMetallGlasPlast

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Glas

Plast, nylon, gumm

i

Tjära, asfalt, olja mm

.

Metall, burkar m

m.

Trä, masonit m

m.

Bildäck

Maskiner, cyklar m

m.

Fiskelina, plastdunkar

Pappersförpackningar

Skor, kläder

Blåmussla

Öronmanet

1�

Gissa vem jag ärLär dig mer om livet i havet genom en rolig lek.Man behöver vara minst två personer.

Gör så här• En person, som kallas Ran*, tänker ut ett djur, en

växt eller något annat som finns vid eller i havet. (Säg det inte högt!)

• De andra i gruppen börjar intervjua Ran. En i taget. Man får bara ställa ja och nej frågor.Ett exempel: Ran väljer att vara en havstulpan. Resten av gruppen börjar ställa frågor: Bor du i havet? Ja Simmar du omkring? Nej Sitter du fast? Ja ……och så vidare

• Vissa frågor kanske man inte kan svara på. Då får man säga ”vet ej” eller titta i en bok.

• När någon har en gissning på vilken varelse Ran är kan man välja att gissa istället för att ställa en fråga.

• När någon kommit på vem Ran är får någon an-nan vara Ran och hitta på en ny varelse.

• Som variant på leken kan den som är Ran först agera varelsen som han/hon valt att vara. Sen börjar frågorna, om det behövs!

Du behöverFantasiEventuellt:Fakta om växter och djur vid havet

EffektenDu lär dig mer om livet i havet. Det är roligt också!

* Ran är havsdjupets gudinna i nordisk mytologi

20 poäng 15 poäng 10 poäng 5 poäng

Vilket djur?

Sitter fast på klippor, stenar och skal. Har oval form.

Kan leva i både salt och bräckt vatten. Finns på Sveriges öst- och västkust.

Har två öppningar i skalet. I den ena pumpas vatten in. I den andra sprutas vattnet ut.

Har blåaktigt-brun-violett skal. Har fått namn efter sin färg.

Vilken växt?Klarar värme, torka och flera minusgrader.

Kan bli mer än en meter hög och lever i vatten vid kusten.

Bildar ”skogar” och är hem för jätte många djur.

Har blåsor som håller den upprätt. Den har sitt namn från flytblåsorna.

Vilken fågel?Chokladbrunt huvud på sommaren. Vitt huvud med brun fläck på vintern.

Vanlig vid naturväktarnas vatten. Gråvit kropp.

Ben och näbb är vackert röda.

Låter skränande, skrattande. Har fått sitt namn för sitt läte.

Gissa ett djur, en växt och en fågel (Alla finns vid havet.)

Uppgifter1. Vilka djur lever på hårda bottnar som klippbottnar? Hur

har de anpassat sig för att leva där?2. Vilka djur lever på mjuka bottnar som sandstränder? Hur

har de anpassat sig för att leva där?3. Naturväktarna på Viaskolan i Nynäshamn rapporterar

att det har varit kraftig algblomning där de har gjort sin undersökning. Vad är algblomning?

4. Torsken och laxen håller på att försvinna i Östersjön. Det är ofta algblomning. Vad är det som händer med Östersjön? Varför är Östersjön extra känsligt? Vad behöver göras tror du? Läs mer på www.wwf.se (Gå in på Hav & Kust) och www.snf.se (Gå in på Kust & Hav)

Läs mer om kusten och havetLär dig mer om livet vid kusten och havetwww.bioresurs.uu.se/myller/www.vattenkikaren.gu.se

Havstulpaner

16

Under 2006 har 100 naturväktare undersökt hur energi och andra resurser används i deras samhälle. Dom har gjort intervjuer och inventerat affärer. Går vi i riktning mot ett hållbart samhälle? Vad kan vi själva göra? Läs och fundera!

Var en del av lösningen!Många av jordens problem hänger ihop med vad vi konsumerar. Alla köper vi saker och är konsumenter. Här i västvärl-den använder vi väldigt mycket resurser (metaller, skog, energi m m). Om alla människor på jorden skulle leva som en ge-nomsnittlig svensk skulle vi behöva tre jordklot! Vårt sätt att leva skapar stora ekologiska fot-avtryck. Jorden räcker helt enkelt inte till för vår livsstil. Men vi har val! Vi kan välja varor och vanor som skapar problem eller som bidrar till lösningar. Vi är med på lösningssidan när vi hushåller med jordens resurser så att de räcker till alla människor och till framtida generatio-ner. Det som en hållbar utveckling handlar om.

Välj tre saker i listan att prova en vecka. Gör du dom sakerna bidrar du till lösningar och minskar dina ekolo-giska fotavtryck:• Släck lampan i rummen du inte är i (Tips från Älvsbyns

gymnasium)• Sänk temperaturen inomhus, prova 1 grad (Tips från

Älvsbyns gymnasium)• Duscha lite snabbare, använd mindre vatten!• Apparater i ”standby-läge” drar också ström. Stäng av med

strömbrytare eller dra ut sladden.• Prova någon KRAV-odlad mat du inte provat förut.• Prova någon Rättvisemärkt produkt du inte provat förut.• Återvinn metall, t.ex. konservburkar• Köp bara returbara dryckesflaskor och lämna alltid in dom.

Eller drick bara kranvatten!• Koka upp vatten med lock. • Utnyttja elplattans och ugnens eftervärme.• Välj varor som inte har stora onödiga förpackningar = bär

hem mindre sopor!• Ställ dig frågan: ”Behöver jag verkligen det här?”, när du

ska köpa en ny sak.

Skriv gärna upp dina val på en lapp och häng den synligt. Efter en vecka kan du fundera hur det har gått. Var det lätt/svårt? Vill du fortsätta att göra sakerna du valt? Kan du göra dom till en vana? Du kan säkert komma på fler saker att göra som bidrar till lösningar. Fyll på din lista!

Uppdrag: EnergiSolen är en förutsättning för allt liv på jorden och vår ursprung-liga energikälla. Vattnets kretslopp drivs av solenergi. Solenergi finns också lagrad i växter, olja, kol och gas. Människans sätt att ta ut och använda energi skapar många miljöproblem.

Vad händer med vårt klimat?Det har varit mycket diskussioner om klimatförändringar på sista tiden. Många undrar vad det är som händer. Håller vårt klimat på att förändras? De flesta är överens om att vi människor påverkar klimatet genom våra utsläpp av växthus-gaser. Förbränning av fossila bränslen, jordbruk och skogssköv-ling har lett till ökade halter av växthusgaser i atmosfären.

Så vad kan vi göra åt det? Ja, vi kan minska vår användning av fossila bränslen och använda förnyelsebara energikällor. Vi kan använda mindre energi också. Både genom aktiva hand-lingar och ändrade vanor, som att släcka lampor, och genom ny teknik som spar energi. Ju mindre energi som går åt, desto lättare blir det att skapa ett långsiktigt, hållbart samhälle. Na-turväktarna har förslag på hur vi ska minska energiförbruk-ningen. Dom har även gjort intervjuer för att ta reda på vad människor tycker.

Elanvändningen Vad kan vi göra för att minska elanvändningen? Naturväktarna har intervjuat lite över 30 personer för att höra vad dom tycker. Titta i stapeldiagrammet. Tycker du som majoriteten?

Naturväktarna

Eko

1�

Naturväktarna har tips på hur man spar energi:”Täta fönster och dörrar” och”Sänka temperaturen när skolan är stängd.”, Borgmästarskolan i Nyköping”Sänka temperatur i hemmet” och”Släcka lamporna efter sig”, Älvsbyns gymnasium

TransporterEn stor källa till växthusgaser kommer från trafiken. Hur ska vi minska utsläppen från trafiken? Naturväktarna har gjort inter-vjuer för att ta reda på vad folk tycker. Titta i cirkeldiagrammet. Dom flest tycker även i år att kollektivtrafiken ska förbättras.

Tips och betyg till kommunernaNaturväktarna har betygsatt sina kommuner när det gäller energi och transporter. Älvsbyns gymnasium har gett sin kommun betyget 4 på en femgradig skala. Deras motivering är:”Stödjer fjärrvärme, ger bidrag till de som använder alternativ som är miljövänliga.”

Dom ger också ett bra förslag till sin kommun:”Starta miljöprojekt för att få människorna engagerade”Borgmästarskolan i Nyköping har också gett sin kommun betyget 4. Deras motivering är:”För att vi är en bra kommun med höga ambitioner om att förbättra vår miljö och är mycket handlingskraftiga. Vi tycker också att Nyköping är en vacker stad med många möjlighe-ter att ta sig till den, därför skulle man då kunna satsa mer på turism och sådant.”Några bra tips till Nyköpings kommun:”Man ska förbättra kollektivtrafiken t.ex. med biogas till bussarna, fler avgångar och billigare priser. Miljövänligare upp-värmningar.”

Uppgifter:1. Vilka förnyelsebara energikällor känner du till?2. Vad är växthuseffekten? 3. Varför förstärks växthuseffekten?4. Hur kan du bidra till att växthuseffekten minskar? Alla i

klassen kan skriva på egna lappar (en idé på varje lapp). Sedan delger dom som vill alla andra och lägger lapparna på ett bord. Titta på alla lapparna. Har ni liknande förslag? Kan ni dela upp förslagen i olika kategorier?

5. Vad menas med ekologiska fotavtryck? Tips: Gå in på www.wwf.se och sök på ”Våra ekologiska fotavtryck”

Uppdrag: Livsmedel och HandelDe val vi gör när vi handlar påverkar människor och miljö både lokalt och långt borta. Hur och var maten odlas har stor betydelse för miljön och för vår hälsa. Genom att välja ekolo-giskt odlad mat gynnar man ett jordbruk som inte använder konstgödsel och gifter. Genom att handla närodlad mat minskar transporterna.

Allt hänger ihopMycket av det vi handlar tillverkas eller odlas i andra länder. Ofta andra världsdelar. Vi påverkar därför människor på andra sidan jorden när vi handlar, på gott och ont. Varorna transporters långt och naturväktarna vet hur det påverkar miljön. Många varor produceras dessutom på ett sådant sätt att människor och miljö kommer till skada. Tycker du att vi som importerar varor från andra länder har ett ansvar för att människor och miljö inte kommer till skada när varor framställs till oss? Har du hört talas om att det finns rättvisemärkta varor?

AffärenNaturväktarna har undersökt miljöprofilen hos mataffärer. De flesta affärer har inte någon tydlig miljöprofil. Affären som Borgmästarskolan i Nyköping undersökte hade i alla fall bara miljö-märkta disk- och tvättmedel (19 av 19). Det fanns kravmärkt kaffe i alla affärer men alla hade inte kravmärkt kött. Det finns i medeltal 4 kravmärkta frukt och grönsaker.

Utbud och efterfrå-ganNaturväktarna har gett förslag på hur vi konsumenter kan påverka utbudet i affärerna. Många menar att vi påverkar genom vår efterfrå-gan, genom det vi köper.

Hur ska elanvändningen minskas?

Antal ja-svar av 31 tillfrågade

0

5

10

15

20

Hur ska koldioxidutsläpp och andra föroreningar från transporter minskas?

Annat

Styra användandet genom skatter och förbud

Bättre information

Förbättra kollektivtrafiken41%

28%

22%

9%

Bättre information

Styra genom skatter och

förbud

AnnatStötta miljövänliga

alternativ

Hur ska elanvändningen minskas?

Antal ja-svar av 31 tillfrågade

0

5

10

15

20

Hur ska koldioxidutsläpp och andra föroreningar från transporter minskas?

Annat

Styra användandet genom skatter och förbud

Bättre information

Förbättra kollektivtrafiken41%

28%

22%

9%

Bättre information

Styra genom skatter och

förbud

AnnatStötta miljövänliga

alternativ

1�

Köper många ekologisk mjölk ökar utbudet av ekologisk mjölk. Många naturväktare tycker att man kan säga till och önska att få vissa varor. Eller prata med någon ansvarig i affären.

Affärerna påverkar konsumenterna också. Hur gör dom för att påverka ditt val? Vad använder affärerna för knep för att sälja olika varor?

Uppdrag: Sopor & AvloppNaturväktarna tar reda på hur människor sorterar, använder vatten och hur de tänker när de handlar. Hur sophanteringen går till i skolan och i kommunen ger de också svar på. Viktig information för ett hållbart samhälle. Tyvärr har inga naturväk-tare gjort Uppdrag Sopor eller Uppdrag Avlopp i år.

Sopor som resurserVi människor skapar soptippar som bara växer. Men de skulle växa ännu mer om vi inte skulle återvinna och återanvända sopor. Sopor huller om buller har inget större värde. Däremot kan välsorterade sopor vara värdefulla resurser. Sen gäller det att tänka efter före! Före vi handlar och helt enkelt bära hem mindre sopor. Undvika onödiga förpackningar, välja lättsorte-rade, gärna med refill.

Uppgifter och funderingar1. En välkänd definition av hållbar utveckling är: ”En hållbar

utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina

behov.” Vilka behov är det som ska tillfredställas? Diskutera i grupper!

2. Vilka tre dimensioner av hållbar utveckling brukar användas?

3. Vilka behov är det vi tillfredsställer när vi handlar många nya grejer väldigt ofta, som kläder, skor, bilar osv.? Finns det andra sätt att tillfredsställa samma behov?

4. Vad innebär en hållbar utveckling för dig? Hur skulle ett hållbart samhälle se ut? Kan det vara ett samhälle där människor mår bra och lever i harmoni med sig själva och i sina relationer till andra människor och till miljön omkring, nära och långt borta?

5. Ser du en konflikt mellan levnadsstandard och hållbar ut-veckling? Diskutera i klassen.

6. Vad är livskvalité för dig? Är det skillnad mellan levnads-standard och livskvalité?

7. Kan det som är livskvalité för dig gå hand i hand med en hållbar utveckling? Kan vi BÅDE höja vår livskvalité OCH gå i riktning mot en hållbar utveckling…hmm?

Vi väntar med spänning på fler EKO-undersökningar under 2007!

Skapa snygga och roliga återvin-ningskärlVarför är behållare för återvinning oftast så tråkiga? Med lite fantasi och kreativitet kan du säkert göra riktiga konstverk!

Gör så här!• Ta reda på vad det finns för möjligheter att sortera

avfall där du bor. Gå in på www.sopor.nu. Där kan du lära dig hur man sorterar avfall och hitta information om vad som gäller i din kommun.

• Fundera ut ett praktiskt sätt att sortera hushålls-avfallet i olika delar. Vilka kategorier ska finnas med? Några förslag:- returglas, en för ofärgat och en för färgat- trycksaker/tidningspapper- pantbara metallburkar- metallförpackningar (konserver och tuber)- pappersförpackningar (mjölkpaket, mjölpåsar,

toarullar osv.)- pantbara plastflaskor, PET-flaskor- plastförpackningar (dunkar, hinkar, plastlock)- miljöfarligt avfall- batterier

• Tillverka fina behållare. Dekorera och märk dom. Kanske kan du skapa och smycka behållarna med saker som ska slängas.

Du behöver:

• Plasthinkar, kartonger eller andra behållare• Skräp att dekorera och göra behållare med• Färgpennor• Kreativitet

EffektNär man sorterar utnyttjas resurserna effektivare. Det spar energi, miljö och råvaror! Du blir en del av lösningen för att gå i riktning mot ett hållbart samhälle!

* Om du inte vet i vilken behållare du ska slänga något finns det hemsidor till din hjälp. Du kan tex. gå in på Stockholms stads hemsida där det finns en sopsorte-ringsguide. www.stockholm.se/Extern/Templates/Search.aspx?id=83618

Gör ett KRAV-test!Testa dig själv, kompisarna, klassen eller familjen. Är det skillnad i smak och färg mellan ekologiska och ”vanliga” matvaror? I Sverige är KRAV miljömärk-ningen för mat.

Gör så här:• Ta två skålar för varje vara. Lägg Kravmärkt i

den ena och icke kravmärkt i den andra. Märk skålarna (till exempel 1 och 2). Enbart du ska veta vilken som är den kravmärkta varan.

• Ställ frågorna och för protokoll enligt tabellen nedan eller på ditt eget sätt.

Du behöver:Matvaror: t.ex. banan, morot, ägg och pepparkakor. Försök att hitta grönsaker och frukt som är lika mogna för både kravmärkt och icke kravmärkt.

Protokoll

Varor

Vilken är godast,

1 eller 2?

Är det någon skillnad i

färg?

Vilken tror du är krav-

märkt?

Banan

Morot

Ägg

Pepparkata

Torkade aprikoser

EffektenDu upptäcker förhoppningsvis om det är någon skillnad i smak mellan ekologiskt och konventionellt odlad mat. Du och dina kompisar kanske börjar köpa mer KRAV-märkta varor!

1�

Naturväktarna

Foto: Carina Slotting A

ndersson

Foto: Ulla Å

ström

20

• 5 skolor• 15 skolklasser och två förskolor

1. Böskolan, Göteborg2. Eklanda Gårds förskola, Mölndal 3. Fjällskolan, Göteborg4. Tenggrenstorps förskola, Vänersborg5. Tunge skola, Kungälv

Västra Götaland satsar på Naturväktarna!Västra Götalands län består av 49 kommuner med samman-lagt 1,5 miljoner invånare. Det finns ett stort kulturarv och en varierad natur med många ställen att bada på. Länet har skärgård och klippor, djupa skogar och vidsträckta slättom-råden med jordbruk, sjöar och åar. Dessutom ligger delar av Sveriges största sjöar, Vänern och Vättern, i länet. 15 skolklas-ser och två förskolor i Västra Götaland har varit naturväktare under 2006.

Böskolan och Fjällskolan har undersökt kuster i Göteborgs-trakten. Flera klasser har varit på Stora Amundön, andra har undersökt Smithska udden, Örsviken och Röde sten. Tunge skola har undersökt kusten utanför Kode. Eklanda Gårds förskola har utforskat skogen. Tengrenstorps förskola gjorde övningar från Naturväktarna Steg 1.

Nior som lärareBöskolan har rekordet i antalet naturväktare under 2006. Några niondeklasser på Böskolan har varit lärare för grupper

av yngre elever. Så här tyckte ettorna: ”Allting var bra och roligt. Det var kul att ha nior som lärare en dag. Fiska krabbor var intressant.”

Klass 9 b var lärare för klass 4. Niorna tyckte att den aktivitet som fungerade bäst var: ”när flickorna hittade skräp och byggde en jättefin båt! De flöt också!”. Guldkornen för dagen var båten så klart och att leta djur och prata om naturen.

Längs västra Götalands kustNaturväktarna har beskrivit kusten. Det finns sand- och klippstränder, rena stränder och skräpiga stränder. Växterna i vattnet har undersökts. Tillsammans har naturväktarna ob-serverat blåstång, knöltång, grönslick, rödslick, spiraltång, sjögräs, taggtång, ektång, enkel rörhinna, bergborsting och röd havsmossa. Naturväktarna på Tunge skola undersökte 30 stycken blåstångsplantor. Dom kom fram till att 8 plantor kommer att föröka sig. I vattnet finns det massor av djur. Naturväktarna har sett

Naturväktarna

Västra Götaland

21

maneter, sjöstjärnor, musslor, krabbor och fiskar. Bland stenar, tångruskor och sjögräs har dom hittat havstulpaner, snäckor, märlor, gråsuggor, havsborstmaskar, svampdjur och mossdjur. Fiskmåsar, skrattmåsar och trutar flyger runt och skränar.

Myter om havetDet finns spännande berättelser om havet. Här kommer en kuslig en från 8A och B på Böskolan i Göteborg. ”Det finns ett odjur i Göteborgs hamn, som bara visar sig vid fullmåne. Odjuret föddes för över 500 år sedan, då Gustav Vasa tappade sin guldfisk i Barsebäck. Sedan dumpade man den farliga guldfisken i Göteborgs hamn. Där lever den än idag. Den livnär sig på ensamma fiskare.”

Skogen är en spännande platsI skogen kan man lära sig mycket. Barnen på Eklanda Gårds förskola har varit ute i skogen och gjort övningar om vatten. Dom har funderat över vattnets betydelse för oss, djuren och den övriga naturen. Barnen på Tenggrenstorps förskola har utforskat skogen och lärt sig många vilda djur. Dom har skapat djurbajs och jordtryckstassar.

Röster från Böskolans naturväktareKlass 7 A tycker att Naturväktarna är ett roligt sätt att lära. Det bästa var:”Att studera hur gammal tången var” och”Grupparbetet och samarbetet.”

Årskurs 1 och ledare från årskurs 9 tyckte att det bästa var att:”Fiska krabbor, leta djur och växter och att rita och måla djur”

Klass 7 b tyckte så här: ”Det var ett mycket roligt och intressant besök på en strand på Amundön.”

Förskolan och ledare från årskurs 9 undersökte Härlanda Tjärn. Den aktivitet som fungerade bäst var: ”Fånga olika djur, t.ex. grodyngel och slå upp vad det var.”

22

När vi landade i Riga på ef-termiddagen den 28 mars var det första jag reagerade på kvinnornas kläder: päls, höga klackar och ormskinnsmöns-ter överallt!

Jag och en av de andra tjejerna som jag reste med från Sverige skrattade lite och la någon kommentar om ”djungelkvin-nor”. Men sedan under min näst sista dag i Lettland, då vi var i Riga, var det killar i min ålder som skrattade när de såg oss ute. Då kom jag verkligen att tänka på att alla länder har sitt eget mode och förvånas lika mycket över varandras smak. Rektorn för den skola som vi skulle samarbeta med i vårt projekt om Östersjön mötte oss i Riga och körde med oss till Sal-dus (1,5 timme från Riga). Där blev vi upp-hämtade av de familjer vi skulle bo hos. Jag förvånades över husens fasader, de var trasiga och såg ut att inte ha blivit om-skötta på många år. Men ännu mer förvå-nad blev jag över hur de såg ut invändigt till skillnad mot utsidan; de var fräscha och fint inredda och inte sunkiga. Bada bastuI det program vi hade fått över aktiviteter i Saldus stod det ”Latvian sauna” för en av kvällarna. Jag förväntade mig den typen av bastu jag bastat i hos min mormor och morfar i Norrland, men det var väldigt an-norlunda. När huden blivit varm i bastun

fick vi skrubba kroppen med en slags salt-skrubb, och sedan ut i kylan med den kvar på kroppen. En av mina svenska skolkom-pisar har väldigt känslig hud och fick eksem av saltskrubben, vilket den lettiska rektorn som vi bastade med inte förstod och gav henne ännu en skrubb när vi kom in i bas-tun. Nästa omgång av skrubbning dofta-de som bär och efter vi alla smörjt in oss med den gick vi ut i kylan igen. Under näs-ta sväng in i bastun smorde vi in oss med honung och det kändes nästan som ett litet spa där inne, men när rektorn tog upp riset och sa; ”And now, I gonna hit you” blev vi alla livrädda och började skratta. Men det var inte alls så hemskt som det verkade. Ef-ter bastun fick vi fyra tjejer tränga ihop oss i en dusch och försöka skölja ur schampo och balsam. Engelska, respekt och skolmatNär det kom till de lettiska elevernas eng-elskkunskaper blev jag förvånad. Det kun-de variera mycket mellan två personer i samma klass. Vissa pratade i princip fly-tande medan andra stakade sig fram. En annan sak jag lade märke till i deras skola var respekten för lärare. Jag har en avslappnad relation till mina lärare, men bland eleverna i den skolan jag besökte i Lettland var det mycket mer disciplin. Idrottslektionerna i den lettiska skolan var också mycket hårdare, armhävningar och hårda konditionsövningar för 12 – 13 åringar. Jag är 15 år och vi spelar spökboll på idrottslektionerna, det tror jag aldrig dom gjort i den lettiska skolan.

Skolmaten var inget jag blev särskilt förtjust i, men det vi åt ute på restaurang i Riga och maten hemma hos min värdfa-milj var god. Det var mycket kött och in-lagda grönsaker. En av kvällarna hade skolan ett arrang-emang för oss svenskar där de presente-rade sitt land, hade lekar och framförde dans och sång. De var otroligt duktiga på sång och dans. De skolmusikaler vi anord-nar hemma i Sverige kändes löjliga jämfört med det dom visade upp. Tankar...När jag åkte hem den 1 april så var jag väldigt nöjd med resan. Det jag såg av Lettland tyckte jag om. Riga var en här-lig stad, speciellt den gamla delen av Riga som vi besökte under vår sista dag i Lett-land; mycket gamla vackra hus. Det fanns också mer färgglada hus än jag är van att se i Sverige. Min bild av letter är att de går in starkt för i princip allt de gör, är vänliga och arti-ga. Det verkade viktigt för dem att visa sitt land. De verkade stolta över sitt land.Det jag tänker på mest just nu är hur vi ska lyckas arrangera så mycket spännande för dem när de kommer hit till oss. De gjorde ju så mycket för oss när vi besökte dem. På den punkten, när det gäller att visa upp sitt land och uppträda, tror jag faktiskt let-terna är bättre än oss svenskar.

Saga Jonsson Ösbyskolan 2006-05-10

Vår studieresa till Lettland

Naturväktarna

2�

Tävling: Min drömmatsäck!Vad stoppar du i din matsäck? Så löd tävlingsinstruktionerna. Matsäcken skulle vara näringsrik, bra för miljön och god.

VinnarnaJohan Wetterstrand, Ulricehamn Anton Eriksson, ÅbyJohan Roxberg, Ljungsbro ochKlass 5a på Grisbacka skola, Umeå

Johan Wetterstrand, 6 år, har ett jättebra förslag på en ekolo-gisk drömmatsäck. Den tillagas ute i skogen. ”Jag och mamma plockar morötter, potatis och lök på vår kolonilott. Vi gör i ordning deg i en plastpåse och tar med stormköket. Vi går i skogen och när vi hittar en mysig mossplats kokar vi soppa på stormköket. Vi steker bröd på stormköket också.

Anton Eriksson har tips på en drömmatsäck där det mesta kommer från Sverige.

Smörgåsrulle med kesoTill 2 stycken

• 2 stora mjuka tunnbröd bakade i Sverige.• 2 dl keso• 2 finrivna morötter• 1 dl alfalfagroddar (du kan grodda dom själv)• 1 tsk örtkryddaRulla in i smörgåspapper, lägg i t ex gammal glassburkVarmt te eller varm choklad till och svensk frukt.Tänk på onödiga transporter. Använd grönsaker och frukt efter säsong. Många naturhälsningar, Anton

Johan Roxberg är den tredje vinnaren med sin naturliga pick-nick. ”Jag vill gärna ha en enkel och naturlig picknick.”

Harsyrete – en termos, hett vatten och harsyra.Sesamfrökaka – nyttigt och gott!Rött äpple med kanelstång – godaste enligt mig, äpple med kanelstång, smarrigt!Choklad – smakar godast i naturen!Några matsäcksdrömmar från klass 5a på Grisbacka skolaTack för alla fina teckningar och roliga beskrivningar!

Min drömmatsäck av Magdalena Bergqvist”Man tar mjukt tacosbröd och sätter i alla möjliga grönsaker, tex. gurka paprika, sallad, ost, lite soltorkade tomater osv. Det ska också vara lite skinka som man skär till små bitar. Sen viker man bara ihop den och sätter lite papper runt så att den håller ihop. “

Min drömmatsäck av Johannes Umander” Min drömmatsäck är köttbullar och spagetti med ketchup för att det är gott och ganska nyttigt. Sen att dricka mjölk i ett glas. Jag vill ha frukt med mig, tex. banan, äpple, mandarin och morot. Sallad vill jag ha. Sen vill jag ha kakor och kanelbullar som efterrätt. Varm oboy och juice till dricka.”

Tävling: Ett hållbart recept!Hitta på egna recept till en middag där hållbar utveckling och varsamhet om jordens resurser står i centrum! Så löd tävlingsin-struktionerna.

VinnarnaAnna Fornell och Malin Nero, Vetlanda

Anna Fornell vann med en vegetarisk rätt.

Getostpastarullar à la Karl-Alfred4 personerVälj om möjligt ekologiska och närproducerade råvaror.

• 8 färska lasagneplattor• 2 pkt Kelda tomat- och paprikasås (5 dl)• 300 g bladspenat• 200 g getost• ca 20 stycken körsbärstomater• salt och peppar

Servera med en god sallad.

Så här gör man1. Sätt ugnen på 2252. Bred sammanlagt ut ca 1 dl av tomatsåsen på lasagneplat-

torna. Fördela även spenaten jämt på plattorna och smula över getosten.

3. Rulla ihop plattorna från kortsidorna och dela dem i 3-4 cm höga stavar.

4. Sätt pastabitarna upprätt i en ugnssäker form.5. Salta och peppra resten av tomatsåsen. Häll såsen över

pastarullarna och dekorera med tomater runt om. 6. Grädda i mitten av ugnen i ca 20 minuter

Malin Nero vann med sin ekologiska och goda köttfärssås.3-4 personer

• 500 gram ekologisk nötfärs• 1 gul lök, hackad• 5-8 champinjoner, skivade• 1 röd paprika, skivad i tärningar• 1-2 vitlöksklyftor• ca 100 gram minimajs• ca 100 gram vattenkastanjer• 2-4 tomater, skivade i tärningar• 2 dl crème fraiche• 1 röd chilifrukt, strimlad och hackad• ½-1 tsk cayenne peppar• 1 dl tacosås (valfri styrka)

Så här gör man: Stek köttfärs, champinjoner, lök, paprika, minimajs och kastanjer i olja. Pressa vitlöken. När köttfärsen och övriga ingredienser är genomstekta tillsätter man tomater, crème fraiche, tacosås, och cayennepeppar. Låt puttra ihop på svag värme. Till köttfärssåsen serveras pasta, ris, potatis eller vad man föredrar. Och sallad! Går även lätt att göra vegetarisk sås, bara att byta ut nötfärs mot tex. quarnfärs, lika gott det!”Jag försöker alltid använda kravmärkta grönsaker.”

Tävla medNaturväktarna

Naturväktarna

Fridaskolan, Vänersborg

Montessoriskolan, Luleå

Bäckskolan, Älvsbyn

Vad skola, Smedjebacken

Ornö skola, HaningeTorö skola, Nynäshamn

Vitalisskolan, Trosa

Charlottenborgsskolan, Motala

Fågelbäret, Västervik

Bokelundsskolan, Sölvesborg

Risberga skola, Ljungbyhed

AB Videdals Privatskolor, Malmö

Slottsjordskolan, Halmstad

Böskolan, Göteborg

Tunge skola, Kungälv

Eklanda gårds förskola, Mölndal

Fjällskolan, Göteborg

Carlshöjdsskolan, Umeå

Brännaregårdsskolan, Olofström;

Borgmästarskolan, Nyköping;

Hjältevadsskolan, EksjöHandskerydsskolan, Nässjö

Fågelsviks skola, Värmdö;

Fridhemsskolan, Örebro

Pershagens skola, Södertälje

Nättrabyskolam, Karlskrona

Munksunds skola, Piteå;

Tenggrenstorps förskola, Vänersborg

Schubergstorpsskolan, Falkenberg

Rönnskolan, Piteå;

Viaskolan, NynäshamnKinnarummaskolan, Borås

Flatåsskolan, Göteborg

Annelundsskolan, Lund

Illustration: Eva Odelius

Backa skola, Hedemora;

Kyrkskolan, Värmdö

Stureskolan, Hedemora

Mehede skola, Tierp

Naturväktare 200638 skolor66 klasser + 2 förskolor1702 elever

1. AB Videdals Privatskolor2. Annelundsskolan, Lund3. Backa skola, Hedemora4. Bokelundsskolan, Sölvesborg5. Borgmästarskolan, Nyköping6. Brännaregårdsskolan, Olofström7. Bäckskolan, Älvsbyn8. Böskolan, Göteborg9. Carlshöjdsskolan, Umeå10. Charlottenborgsskolan, Motala11. Eklanda Gårds förskola, Mölndal12. Fjällskolan, Göteborg13. Flatåsskolan, Göteborg14. Fridaskola, Vänersborg15. Fridhemsskolan, Örebro16. Fågelbäret, Västervik17. Fågelsviks skola, Värmdö18. Handskerydsskolan, Nässjö19. Hjältevadsskolan, Eksjö20. Kinnarummaskolan, Borås21. Kyrkskolan, Värmdö22. Mehede skola, Tierp23. Montessoriskolan, Luleå24. Munksunds skola, Piteå25. Nättrabyskolam, Karlskrona26. Ornö skola, Haninge

27. Pershagens skola, Södertälje28. Riseberga skola, Ljungbyhed29. Rönnskolan, Piteå30. Schubergstorpsskolan, Falkenberg31. Stureskolan, Hedemora32. Tenggrenstorps förskola, Tenggrenstorp33. Torö skola, Nynäshamn34. Tunge skola, Kode35. Vad skola, Söderbärke36. Viaskolan, Nynäshamn37. Vitalisskolan, Trosa38. Älvsbyns gymnasium, Älvsbyn

Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande natur- och miljöorganisation.

WWF arbetar med att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: • bevara världens biologiska mångfald• verka för att förnybara naturresurser används

på ett hållbart sätt• minska föroreningar och ohållbar konsumtion.