New Lönneberga kyrka - Kalmar läns museum - Kalmar läns museum · 2017. 3. 28. · Lönneberga kyrka Antikvarisk medverkan vid exteriör renovering m m Lönneberga kyrka, Lönneberga

Liselotte Jumme

KALMAR LÄNS MUSEUMKyrkoantikvarisk rapport februari 2017

Lönneberga kyrka

Antikvarisk medverkan vid exteriör renovering m mLönneberga kyrka, Lönneberga socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland, Aspelands pastorat, Linköpings stift

Kalmar läns museums bebyggelseenhet

Kalmar läns museums bebyggelseenhet utför antikvarisk medverkan vid förändringar och renoveringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse/bebyggelsemiljöer. Flera medarbetare är också certifierade som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enligt Plan- och bygglagen.

Kalmar läns museum kan även erbjuda expertis inom exempelvis land- och marinarkeologi, konservering och kulturmiljöpedagogik.

www.kalmarlansmuseum.se

Antikvarisk medverkan – vad är det?

Alla kyrkor och kyrkogårdar tillhörande svenska kyrkan byggda före 1940 är skyddade enligt Kulturmiljölagen. Denna lag används också för att skydda vissa andra byggnader, så kallade byggnadsminnen. I Kalmar län handlar det om ca 135 byggnader, bebyggelsemiljöer, parker etc. När en sådan skyddad miljö ska förändras krävs ett särskilt tillståndsbeslut från länsstyrelsen, som får ställa villkor om hur åtgärderna ska utföras. Samma sak gäller när länsstyrelsen fattar beslut om så kallade byggnads-vårdsbidrag till olika kulturhistoriskt värdefulla miljöer eller byggnader runt om i länet.

För att åtgärderna ska genomföras enligt länsstyrelsens beslut, med anti-kvariskt perspektiv och traditionella metoder och material ”som innebär minsta möjliga skada” på byggnaden eller bebyggelsemiljön ska arbetet följas av antikvarisk expertis, den antikvariske medverkande. Denne ska vara fastighetsägaren och hantverkarna behjälplig med goda råd, följa och dokumentera arbetet samt redovisa genomförda åtgärder i en rapport.

Lönneberga kyrkaAntikvarisk medverkan vid exteriör renovering m m

Lönneberga kyrka, Lönneberga socken, Hultsfreds kommun,

Författare Bebyggelseantikvarie Liselotte JummeFoto Författaren om inget annat angesGranskad av Antikvarie Magdalena JonssonLayout Stefan Siverud Diarienummer Kalmar läns museum: 32-274-16

Länsstyrelsen Kalmar län: 433-3500-16Utgivare Kalmar läns museum 2017Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-1417-10 från Lant-

mäteriverket.Utförd av Kalmar läns museum, BebyggelseenhetenKontaktperson Liselotte Jumme

Beställare Aspelands pastoratKontaktperson Eva-Lotte Skoog

Hantverkare RM-Bygg, generalentreprenör (ansvarig för puts- och byggfrågor (tog hjälp av personal från Calmarsunds Mur & Fasad för putsning och målning under den mest intensiva delen))

Drags plåt (UE, plåtarbeten)Rockneby måleri (UE, måleri och förgyllning)HC Elektriska (UE, el)IBS Byggnadsställningar (UE ställningar)

Projektör Fredrikssons arkitektkontor, NorrköpingRenoveringsperiod 2016, juni t o m december. Fältbesök skedde Löpande, se förteckning på sidan 44.

Slutbesiktigande Slutbesiktning utförs av länsstyrelsen i Kalmar.Övriga handlingar och digitala fotografier Förvaras i Kalmar läns museums topografiska arkiv.

Lönneberga kyrka • Kalmar läns museum

4

Skala 1:1 000 000

Karta över Kalmar län med platsen markerad.


5

Kyrkan i Lönneberga byggdes 1870–1872. Ritningarna till kyrkan ver-kar ha tagits fram av en byggmästare Granqvist från Eksjö och bearbetats av arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Tornet placerade i öster, koret i väster och sakristian på långhusets norra vägg. Kyrkan byggdes i nyklassicistisk stil med en ljus putsad fasad och taket belagt med järnplåt. 1925 byggdes en ny sakristia bakom altaret i väster och i samband med det skedde också en renovering. Sannolikt byttes då kyrkans fönster då äldre bilder visar en delvis annan spröjsindelning. En större renovering av kyrkan gjordes 1959–1960. Bland annat byttes ta-kets järnplåt mot kopparplåt och fa-sadens puts sågs över. Ytterligare en större renovering, framförallt interi-ört, utfördes 1985. Kyrkans öppna lanternin sattes 2004 igen med plex-iglasskivor.

Arbetena som utfördes 2016 ska ses som en första etapp föranledda av uppmärksammade fuktproblem i kyrkan. Se mer under Kommentarer.

Kort om den aktuella byggnaden


6

Utförda åtgärder

Den antikvariska medverkan har skett i samband med tillståndsgivning för aktuella åtgärder enligt Kulturmiljölagen. Tillstånd utfärdat av Länsstyrelsen Kalmar län.

Fasad

Tillstånd före renoveringÖverlag var fasaden i relativt gott skick, dock smutsad och med mindre putsskador och områ-den med dålig fästning mot underlaget (bom). Tornets fasader var slitna av väder och vind. Helt färgbortfall fanns på vissa ytor. Vid stup-

rören fanns en del skador och missfärgningar. Över fönstren fanns tunna sättningssprickor. Den största skadan fanns i skarven mellan långhuset och nya sakristian mot norr. De små ”hörntornen” vid långhusets ändar där det sit-ter förgyllda kulor hade en hel del putsskador.

Lönneberga kyrka inklädd i byggnadsställningar.


7

Långhusets södra fasad före reno vering. Exempel på sprickbildning och smålagningar.

Sprickan mellan långhuset och nya sakristian. Långhusets hörnkedja visar hur färgen har fallit bort på en del partier av fasaden.


8

Norra fasaden och tornet före åtgärd.

net, vars fasader var mycket slitna av väder och vind, filtades sedan med Sandkalk för att få ett underlag som jämt kan suga upp färgen. På långhuset filtades enbart partier där putslag-ningar utfördes. Fasaderna ströks två gånger med kalkborste med Kalkfärg special från Må-larkalk AB i kulör 7102 närmast motsvarande NCS S 0502-Y, varmvitt.

Vidtagna åtgärderHetvattentvätt och Bental algtvätt samt borst-ning. Borttagning av skadad puts och ytor med bom. Skador i fasaden lagades med naturligt hydrauliskt kalkbruk (NHL). Grundningen utfördes med NHL 5 1:2, 0–4mm, utstock-ning utfördes med NHL 3,5 1:2, 0–4 mm och ytputs med NHL 3,5 1:2, 0–1 mm. Hela tor-


9

Närbild av tornet efter åtgärd.

Närbild av putsskador på tornet.


10

Målning utförs på tornet.


11

Ett av de små hörntornen efter renovering. På dessa torn krävdes mycket putslagning.

Kyrkan från nordväst efter renovering. Sprickan mellan lång huset och nya sakristian är lagad.


12

Fönster, dörrar och tornluckor

Tillstånd före renoveringFönster och dörrar var i behov av ommål-ning. Mindre partier av trä var rötskadat. Tornluckor var i behov av ommålning.

Vidtagna åtgärderFönstrens träytor (gäller utsida) tvättades, skrapades och slipades. Kittkomplettering utfördes där behov fanns. Drygt 20 trasiga rutor byttes till nya av munblåst glas. På två fönsterbågar fanns rötskadat virke som behövde bytas, den ena på långhusets syd-sida, den andra i nya sakristian. Komplet-tering av nytt virke (furu av god kvalitet) utfördes till samma utseende som tidigare. Träytorna målades tre gånger med linolje-färg i grått, NCS S 5502-Y.

Dörrarnas utsida tvättades, skrapades och slipades. På långhusdörren mot sö-der som hade stora sprickor i färgen p g a solutsatt läge användes varmluftspistol för att ta bort all färg innan ommålning skedde. Större sprickor kittades med linol-jekitt. Målning utfördes med linoljefärg i tre strykningar i mörkgrått, NCS S 6502-Y.

Tornluckornas utsida tvättades, skra-pades och slipades. Målning utfördes med linoljefärg i tre strykningar i svart kulör.

Ett av långhusets fönster före ommålning.

Fönster över nya sakristians dörr före ommålning.


13

Dörr mot söder före ommålning.

Fönster under renovering. Lös färg och löst kitt har tagits bort.

Målaren Niklas Carlstedt tar bort tidigare färglager på dörr mot söder.


14

En av tornluckorna före målning. Tornluckorna efter ommålning.

Fönsterbågar som fått trädelar utbytta. De nya delarna har grundmålats och får torka i kyrkan.

Närbild av lagning.


15

Ett av långhusets fönster efter ommålning.

Fönster över dörren till nya sakristian efter ommålning.

Dörr mot söder efter ommålning.


16

Tak, långhus

Tillstånd före renoveringKopparplåten, dubbelfalsad skivtäckning från 1950-talet hade börjat lossna från sina fästen. En del lagningar hade utförts proviso-riskt genom att plåtarna spikats fast genom falsarna. Fotrännan mot söder var skadad av snö- och istyngder. Vindskiveplåtar på västra gaveln hade skador. Mot norr fanns proviso-riska lagningar efter fästen till en åskledare.

Vidtagna åtgärderProvisoriska nedfästningar av plåten togs bort. Alla falsar på långhustaket genomgicks systema-tiskt. Falsarna öppnades varsamt upp utan att skada plåten, nya rostfria klammer fästes och plåten falsades sedan igen. Där spikhål fanns löddes de igen. Mot norr gjordes nya lagningar där åskledare tidigare suttit. Längs med södra takfallets nedre del monterades en ny fotränna med den gamla träkonstruktionen som stöd. Ny vindskiveplåt monterades på västra gaveln.

Långhusets tak mot söder före åtgärd.


17

Vindskiva mot väster före åtgärd.

Långhusets tak mot söder inför uppstart. Här ser man skadad fotränna också.


18

1. Plåtslagarna Tobias Karlsson och Nick Andersson från Drags plåt arbetar tillsammans med att vika upp falsar, fästa nya klammer och falsa om plåttaket på långhuset.

2. Tobias Karlsson använder falstång för att vika upp den gamla falsningen.

3. Fals som öppnats upp och där man ser den gamla klammern under.

4. Den nya rostfria klammern som skruvades fast istället för den tidigare spikade klammern.

1

4

3

2


19

Tidig snö i november gjorde takarbetet extra utmanande. Här pågår arbeten på långhustaket.

Johan Berglund och Martin Gustavsson från RMBygg inspekterar infästningen för korset över södra ingången. Här syns också att man pappklätt ytan för nya fotplåten längs med södra långhuset.


20

Ny vindskiva av koppar mot väster.

Ny fotränna av koppar mot söder.


21

konstruktionen hade lett till ett fuktigt klimat inne i lanterninen med viss mögelpåväxt. I an-slutningen mellan lanternin och torntak fanns vita plåtar som var monterade i sen tid som er-sättning för kopparplåtar som lossnat. Anslut-ningen med plåtar mellan torntak och lanternin var inte tät.

Spiran var klädd med dubbelfalsad skiv-täckning i kopparplåt. På spirans topp fanns ett kors i behov av omförgyllning.

Torntak, lanternin och spira

Tillstånd före renoveringKopparplåt av dubbelfalsad skivtäckning från 1950-talet. På flera ställen i tornet fanns fuktskador. Problemen berodde på att tornets tak var i dåligt skick och att plåtar i anslutning mellan torn och lanternin inte hade en tekniskt fungerade konstruktion vilket lett till läckage. En bärande balk inne i tornet hade rötskador efter läckage. Äldre hängrännor i koppar.

Lanterninen var i behov av ommålning. Plexiglasskivorna var repiga och den tätare

Spira, lanternin och torntak före åtgärd.


22

Inspektion av torntaket före åtgärd utförs av fr v Jonathan Holm, Gustaf von Mecklenburg, Niclas Fredriksson, Johnny Sigvardsson, Rikard, Möller och Göte Eklund.


23

Läckage och rötskadat virke i tornet.

Parti där plåt saknades i listverket mellan lanternin och torntak. Här ser man även räcket och plexiglasskivan innan renovering.


24

Lanterninens plexiglasskivor togs bort. Alla träytor tvättades, skrapades och slipades. Tät-ning mellan bräderna utfördes med linoljekitt. Trärena ytor grundades med spädd linoljefärg, alla övriga ytor målades två gånger med lin-oljefärg i varmvit kulör, NCS-S 0502-Y. Alla plåtavtäckningar kring räcket och lanterninens nedre parti sågs över och spikades ned där be-hov fanns av bättre fästning och tätare anslut-ning.

Plåten på spiran kontrollerades och lagades på några mindre ställen. För information an-gående korset på spiran se nedan under ”För-gyllda delar”.

Vidtagna åtgärderKopparplåten revs bort. Det gamla delvis röt-skadade svallet revs i sin helhet. Nytt svall av 95 x 22 mm råspont lades och ovanpå det lades takpapp. Takkonstruktionens balkar visade sig vara i gott skick. Ny kopparplåt (0,6 mm tjock) monterades som skivtäckning, dubbel-fasad med mått som tidigare. Nya hängrännor i koppar monterades och anslöts till de gamla trattarna och stuprören i koppar. Extra om-sorg lades kring att få till en tät konstruktion av plåtar mellan lanternin och tak. De tidigare hålen för avrinning av vatten från lanterninens golv kläddes med ny kopparplåt i utförande som tidigare.

Tornakets svall har rivits i sin helhet och konstruktionen under framträder. Foto: Rikard Möller.


25

Torntaket har fått nytt svall och pappning pågår. Foto: Rikard Möller.

Ny hängränna av koppar. Här har torntaket fått nytt svall och ny papp innan snön kom. Återstår att lägga färdigt kopparplåten.


26

Del av torntaket omlagt med ny kopparplåt.

Spiran före åtgärd.


27

Lanterninen exteriört före åtgärd.

Lanternintaket före åtgärd.


28

Lanterninöppning med plexiglasskiva.

Tornet interiört. Längst bak i bilden syns nytt svall under torntaket.


29

Plexiglasskivorna har tagits bort och renoveringen av lanterninen har påbörjats. Här insidan under tak.

Renovering av lanterninens utsida pågår.


30

Lanternin och spira efter renovering.


31

Förgyllda detaljer

Tillstånd före renoveringSamtliga förgyllda delar på kyrkan – kors med kula på spiran, kors med kula vid södra ingången samt fyra klot vid långhusets hörn – var i behov av omförgyllning. Det kon-staterades vid nedmontering att korsen var av järnplåt och att ku-lorna var av koppar utförda i två halvor som lötts ihop.

Vidtagna åtgärderSamtliga detaljer som omförgyll-des monterades ner och arbetet utfördes i målarfirmans verkstad i Kalmar. Detaljerna tvättades och slipades. Delar av järnplåt och järninfästningar, behandlades med blymönja som rostskydd. Alla delar som förgylldes målades med linol-jefärg, kulör rödbrun NCS-S4050-Y80R. Därefter ströks delarna med oljebaserad guldgrund. Slutligen applicerades bladgul i varm guld-röd kulör lik befintlig kulör.

I samband med återmonteringen av samtliga förgyllda detaljer sågs infästningarna över och där så be-hövdes byttes trädelar. Man såg också till att täta kring infästning-arna så att inte vatten ska läcka in. Vid återmontering av kulorna kompletterades med en gummiring mellan kula och hålet där staget var infäst. Detta för att ytterligare säkra upp mot läckage. Återmonte-ringen av korset över södra entrén kunde göras genom att befintlig plåt återanvändes. Vid montering av stora korset på spiran blev man tvungen att ersätta en del av befint-lig plåt kring själva infästningen. Denna plåt togs från det kasserade torntaket.

Tornspirans kors samt kors över ingången i söder. Båda i behov av omförgyllning.

En av de fyra förgyllda kulor som pryder långhusets hörn, före åtgärd.


32

Korset på väg ner för byggställningen för vidare transport i till verkstaden i Rockneby.

Korset vid den södra ingången på väg att monteras ner. Jonathan Holm, RM Bygg, Nick Andersson, Drags plåt (bakom korset) och Börje Helgesson, Rockneby måleri klurar på uppgiften.


33

Spirans kors under nedmontering. Här ser man hur korset är fäst. Foto: Rikard Möller.

En hälsning från den kollega, Björn Almér, som 1958 utförde något arbete på korset, kanske omförgyllning.

Målaren Daniel Nyrén lägger på ark med nytt bladguld på ett av kyrkans kors.


34

Med en stor mjuk borste jämnas kanterna ut mellan arken och man får fram en slät yta.

Målaren Daniel Nyrén med de sex delarna förgyllda och klara för återtransport till Lönneberga.


35

På plats i Lönneberga kontrollerar Gustaf von Mecklenburg och Jonathan Holm att infästningen till en av hörnkulorna är i ordning för att sätta tillbaka kulan.

Det nyförgyllda korset åter på plats i Lönneberga. Korset i sin specialbyggda bur hissades upp av en kranbil. Begivenheten lockade lokalpressen och andra intresserade. Foto: Rikard Möller.


36

En av de fyra kulorna på plats i kyrkans nordvästra hörn.

Göte Eklund och Rikard Möller studerar infästningen när det nyförgyllda korset lyfts på plats igen på spiran. Plåt från det rivna torntaket användes för att komplettera vid infästningen.


37

Kors och kula på plats över södra ingången.


38

Vidtagna åtgärderAtt sanera krypgrunden ingår i etapp 3. För att förhindra att problemen blir värre valde man hösten 2016 att installera avfuktare på två platser i krypgrunden. Luckor togs upp i golvet i mittgången samt den södra sidogången. Golv-bräderna fästes med skruv för att man lätt ska ha åtkomst till ytorna vid underhåll av appa-ratur. El drogs fram i kryprunden från service-rummet under läktaren till de nya avfuktarna.

Det visade sig att den rötskadade balken bara hade ytliga rötskador. Det rötskadade vir-ket höggs bort. Ingen mer åtgärd utfördes.

Interiört arbete

Tillstånd före renoveringI samband med renoveringen 1985 isolerades golvbjälklaget med mineralull och en del bä-rande delar byttes till tryckimpregnerat trä. Åtgärderna verkar ha påverkat klimatet i grun-den. Problemen undersöktes 2015 och man kunde konstatera att det fanns en omfattande mikrobiell påväxt på trädelar i krypgrunden. Det finns också en viss lukt i kyrkorummet. Vid undersökningen konstaterade man också ett icke aktivt angrepp av äkta hussvamp i en begränsad del av golvbjälklaget. I krypgrunden ligger också en hel del byggskräp.

I tornet fanns en rötskadad balk orsakad av läckage från torntaket.

Vy över kyrkorummet med golvluckorna öppna.


39

Mittgången med golvet återställt.

Avfuktare installerad under kyrkans mittgång.

Avfuktare installera under södra sidogången.


40

I samband med slutbesiktningen av arbetet konstaterades att det återstod att täppa igen be-fintlig ventilation i kyrkans sockel. Det beslu-tades att de skulle sättas igen med stenull utan påverkan på exteriört utseende då ventilerna utvändigt blir kvar.

I samband med takarbetena kontrollerades kyrkans åskledare.

Vid fasadrenoveringen 1985 skulle, enligt arbetsbeskrivningen, lagningar utföras i Serpo-nit Hydrauliskt kalkbruk och målning utföras med Serponit Kalkfärg i 3 strykningar. Beskri-ven färg var en dolomitförstärkt kalkfärg. Inför arbetet 2016 skickades putsprover på analys till Målarkalk AB i Helsingborg. Analysen be-kräftade det som sagts från 1985 och därför var rekommendationen från Målarkalk AB att åter använda hydrauliskt kalkbruk för lagningar och måla med en förstärkt kalkfärg.

Arbetena utfördes under hösten och innan allt var klart var väderläget svårt för målning med linoljefärg. Vid renoveringen av lanter-ninen fick intäckning och uppvärmning av ställningarna göras. Detta verkar ha fungerat väl och färgskikten kunde torka bra mellan strykningarna. Målningen av fönster på torn och långhus kunde utföras i lämplig väderlek och temperatur då det utfördes tidigare under hösten. Det blev dock hårt väder med blåst, regn och snö relativt snart efter sista målning-en vilket ledde till viss påverkan på utseendet. På vissa fönstersnickerier påtalades också vid slutbesiktningen att det fanns ytor med alltför tjock färg. Därför kommer översyn av fönster och dörrar göras från skylift till våren. Även kalkfärgsmålningen påverkades i liten grad av det hårda vädret under arbetets slutskede. En översyn sker därför även av detta under våren 2017.

Putsskadorna visade sig vara mindre om-fattande än vad man kan förvänta sig. Även sådana utsatta ställen som takfot visade sig vara i relativt gott skick. På tornet fanns en del tidigare utförda lagningar som behövde bytas ut då de satt löst mot underlaget. Den största lagningen var den i skarven mellan långhus och

KommentarerArbetena som utfördes 2016 ska ses som en första etapp föranledda av uppmärksammade fuktproblem i kyrkan. Besökare och personal hade känt en ”källarlukt” i kyrkan och därför började man med att besiktiga krypgrunden. Där konstaterades ett mindre hussvampsan-grepp (ca 1 m av en balk) i den sydvästra delen av kyrkan. Prover togs och det konstaterades att det var inaktivt och äkta hussvamp. Un-dersidan av blindbottenbräderna visade sig ha mikrobiell påväxt. Man kunde också se att det fanns en del tryckimpregnerat virke i bjälkla-gets konstruktion. Problemen antogs bero på för hög relativ luftfuktighet i krypgrunden. Som orsaker nämndes flera saker; rikligt med organiskt material i krypgrunden, eventuellt dålig dränering kring kyrkan, fuktig luft som kommer in via ventiler och kondenserar under varm och fuktig årstid. Det nämndes också att tryckimpregnerat virke i sig kan avge lukt. Samtidigt fanns vissa fuktproblem i tornet och mindre rötskador som sattes i samband med ett läckande torntak.

Efter överväganden delades arbetet för Lön-neberga kyrka upp i etapper. Första etappen omfattade takarbeten på samtliga delar av kyrkan samt fasadarbeten på tornet. Eftersom ytterligare medel kunde anslås genom kyrko-antikvarisk ersättning, KAE, utökade man pro-jektet till att även omfatta långhusets fasader samt målning av dörrar och fönster. I samma etapp valde man också att installera avfuktare i kyrkans krypgrund för att så snabbt som möj-ligt sänka den relativa luftfuktigheten där. De nya avfuktarna anslöts till det klimatstyrnings-system som finns i kyrkan, nämligen JEFF. Pla-nerat för 2017-18 är att förbättra dräneringen kring kyrkan och att sanera krypgrunden och golvbjälklaget där det bl a ingår att göra ett helt nytt bjälklag i nya sakristian. Det inaktiva hussvampsangreppet sanerades inte bort 2016. Arbetet utförs istället i samband med den pla-nerade saneringen som återstår.

Inför denna ska man vara medveten om att en del av den bärande konstruktionen i golv-bjälklaget tillhör socknens gamla klockstapel.


41

en mörkare grågrön kulör. Sannolikt är detta en kulör som hänger samman med den tid då kyr-kan fick sitt koppartak. Den grågröna kulören har likhet med ärgad koppar. Fasaderna hade före befintlig färgsättning haft olika varmvita till gråvita kulörer men det fanns också spår efter en ljust rosa ton. I arkivmaterial finns det uppgifter om att kyrkan 1925 målades ”tegel-röd”. Sannolikt är det denna ljust rosa kulör som avsågs.

Korset på spiran lyftes ner för hand men att få det på plats igen efter omförgyllning utan att skada förgyllningen var en delikat uppgift. En kranbil fick tas dit och det byggdes en särskild bur till korset att fraktas i.

Inför arbetet skyddstäcktes orgeln och pre-dikstolen för att skydda mot eventuellt damm.

nya sakristian i nordväst. På de små tornen på långhustaket där förgyllda kulor är monterade utfördes en del större putslagningar.

De tunna sättningssprickor som fanns ovan flera av fönstren brukar på tid och längd åter-komma, vilket är normalt.

Inför arbetena var fasaderna målade i en grå-vit kulör och starkt smutsad. Fönstersnickerier och dörrar var målade i en gråblå kulör (NCS S 4000-N) och tornluckorna var svarta. I sam-råd med pastoratets representanter justerades nu färgsättningen till en mer varmvit kulör på fasader och mörkt grå kulör på fönstersnick-erier och dörrar. Färgsättningen föregicks av en kulörundersökning utförd av antikvariskt medverkande varvid konstaterades att fönster och dörrar före befintlig färgsättning haft just

Fr v Rikard Möller, Margareta Hultgren, Johnny Sigvadsson, Gustaf von Mecklenburg, och Göte Eklund samlade på trappan till Lönneberga kyrka i december 2016 i samband med teknisk slutbesiktning.


42


43

Lönneberga kyrka efter renovering.


44

Fältbesöksförteckning

2016-01-11 Mats Fredriksson (MF), Gustaf von Mecklenburg (GM), Amanda Frost (AF), Eva-Lotte Skoog (ES), Jonny Sigvardsson (JS), Inger Lord (IL), Margareta Hultgren (MH), Marita Rosén (MR), Niclas Fredriksson (NF)

2016-02-18 GF, GM, ES, IL, Göte Ekholm (GE), MH, MR, NF, Liselotte Jumme (LJ), Ulla Ekberg (UE), Ludwig Sundström (LS), Manus Sundström (MS), Malin Lockström (ML)

2016-03-10 MF, GM, Amanda Oom (AO), ES, IL, GE, MR, NF, LJ, MS, ML, Gunborg Nils-son (GN), Jonny Sigvardsson (JS)

2016-04-04 GM, ES, IL, GE, MR, NF, LJ, GN, JS, MH, UE

2016-06-15 MR, JS, MH, Klas-Göran Nordengren (KN), IL, Rikard Möller RM, NF, MF, GM

2016-08-17 GM, ES, GE, LJ, GN, JS, MS, MH, RM, Susanne Ellsjö (SE)

2016-09-13 GM, NF, GE, GN, JS, ML, MS, RM, Ulrika Haraldsson (UH)

2016-09-28 GM, NF, LJ, GE, GN, JS, MS, RM

2016-10-25 GM, LJ, MR, ES, GE, GN, JS, MS, Jonathan Holm (JH), Martin Gustavsson (MG)

2016-11-23 Förbesiktning inför slutbesiktning GM, LJ, Håkan Rosén (HR), GE, JS, MS, JH, RM

2016-12-14 Avslutande besiktning, GM, LJ, RM, GE, JS, MH

SändlistaLänsstyrelsen i Kalmar län, 391 86 Kalmar, 2 ex Riksantikvarieämbetet, Box 5405, 114 84 Stockholm, 2 exAspelands pastorat, Vetlandav 58, 570 82 Målilla, 2 exLinköpings stift, endast e-post: [email protected], Skolvägen 4, 394 70 Kalmar, 1 exDrags plåt, Storgatan 67, 392 31 Kalmar, 1 exRockneby måleri, Danerum 232, 395 95 Rockneby, 1 ex


45


46

Adress Telefon Fax E-post

Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 [email protected]

Documents

New Lönneberga kyrka - Kalmar läns museum - Kalmar läns museum · 2017. 3. 28. · Lönneberga kyrka Antikvarisk medverkan vid exteriör renovering m m Lönneberga kyrka, Lönneberga