12
NÅGOT OM TORSÅKERS KYRKA I ORD & BILD Foto: Anders Arman KYRKBÄNKARNA Södermanlands äldst bevarade GRAVVALVET I KORET Ingången en slät kalksten SAKRISTIAN EN 8-HÖRNING FRUSTUNA FÖRSAMLING 2011

Torsåkers kyrka

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Något om Torsåkers kyrka, i Gnesta.

Citation preview

NÅGOT Om TOrsÅkers kyrka

i ord & bild

Foto: Anders Arman

KYrKbÄNKArNAsödermanlands äldst bevarade

GrAVVAlVET i KorETIngången en slät kalksten

SAKriSTiANeN 8-HÖrNING

FrUsTUNa FÖrsamLING 2011

KYrKANS NAmN KAN TYdA på ATT dEN bYGGTS på EN hEdNiSK KulTplATS

Dess långhus torde invändigt ha va-rit fem gånger nio meter. Det avslu-tades med ett kvadratiskt kor 2,5 x 2,5 meter innanför en triumfbåge. Av kyrkans torn är bottenvåningen kvar. Under 1200-talet förlängdes kyrkan till 16,5 meter. TorneT tillbyggdes på 1400-talet. Under 1500-talet förses kyrkan med tegel-valv av stjärntyp,

Det finns inga dokument bevarade som berättar om när kyrkan byggdes, men dess västra del är äldst och härstammar troligen från 1100-talet, då en romansk stenkyrka byggdes.

Omkring 1600 byggs nuvarande va-penhus. Omkring 1730 förlängs kyr-kan åt öster genom det åTTakan-Tiga gravkoreT som blev kyrkans kor. Eftersom gravkällaren inte kunde göras djup nog ligger ko-ret högre än den övriga kyrkan. Den nuvarande sakristian byggdes 1772.

Klotter från 1615

I Iesu nampn så fare vij hans godhet oc nåde stat os bij Gud Faders craft be-vare os vel i thena dagh til lif och siel Anno 1615. C T W

Kyrkans interiör präglas av att kyrkorummet är så långt i förhållan-de till den ringa bredden och det sent tillkomna koret.

I södra bänkkvarteret finns ovanstående insku-ret. Dateringen innebär att detta är Sörmlands äldsta bänkinredning i en kyrka, komplett med riglar och gångjärn. På männens plats i kyrkan (sydsidan) finns en hatthängare. Bönderna skulle hänga upp sina hat-tar, så att de inte fromt kunde hålla dem framför ansiktet och göra dem till ett ”snarkohus”. De främre bänkraderna som är enklare gjordes troligen till kyrkans utvidgning på 1730-talet.

Både nord- och sydmuren är ojämna strax öster om de motstående fönstren i kyrkans andra valvtravé från väster, här torde kyrkans ur-sprungliga östga-vel ha funnits. I höjd med nischen i sydväggen börjar von Schevens till-byggnad av kyrkan från 1730 talet. Här stod under medeltiden kyrkans altare bortom pelarna som stod i hörnet till kyrkans dåvarande kor.

Kyrkans nuvarande alTare till-kom 1991. Det bekostades av en do-nation från fru Eva Andersson och har ritas av domkyrkoarkitekten Jerk Alton och ersatte ett äldre vägg-fast altare av trä.

AlTArE, AlTArTAVlA och ANdrA doNATioNEr

Donation av GeorG BernharD von Scheven

altartavla meD vapenBilD

preDikStol

Silver till kyrkan

DopSkålSBorD

alTarTavlan skildrar Nattvar-dens instiftelse. Den målades 1732 av kung Fredrik I:s hovkonterfejare Georg Engelhard Schröder. Den in-går i donationen till kyrkan 1735 av ägaren till Sörby, georg Bernhard von Scheven, som då tilldelades ius patronatus dvs. rätten att tillsätta församlingspräst. I samma donation ingick även predikstolen och sil-ver till kyrkan. Familjen von Sche-vens vapenbild finns på altartavlans ram som donators-skylt. Altartav-lans ram kröns av Lammet på en Bibel (Upp. kap. 5) och en stjärn-glob. Med ram kostade altartavlan 1 105 d. kmt. Schröders målning av

Nattvardens instiftelse finns i olika format i flera kyrkor. Den närmaste torde vara den av drottning Ulrika Eleonora 1739 skänkta altartavlan i större format i S:t Nicolai kyrka i Nyköping.Predikstolen är troligen tillverkad i Norrköping av Niklas Österbom och har likheter med den av honom 1738 tillverkade predik-stolen till Nyköpings S:t Nicolai kyrka. På predikstolen finns von Schevens vapen, namn och årtalet 1735. På väggen finns det hebreiska gudsnamnet JHVH omgivet av strål-krans, Under predikstolstaket An-dens duva. Denna predikstol ersatte en äldre från 1652, som skänkts av Karin Bååt som tillsammans med sin då avlidne make Lars Eriksson Sparre ägt Sörby.

Av kyrkans medelTida kalkSTenSfunT från goTland finns bara två bitar av foten kvar, vilka nu står i vapenhuset. I koret finns ett dop-SkålSBord av trä för kyrkans dopskål av silver. Det anses vara tillverkat av samme bildhuggare som gjort predikstolen och är en del av von Schevens donation i samband med kyrkans utvidgande.

BrudBänk En enkel furubänk. På sitsen finns Jesus-monogrammet IHS. Bänken dateras till 1500-talets slut. den står för närvarande nedanför prediksto-len.

Kyrkans första orgel donerades 1769 av dåvarande ägaren till Sörby, Erik Skjölde-brand. Nuvarande orgeln byggdes 1847.

SAKriSTiAN

I sakristian hänger en krona med glaSkläppar från tidigt 1700-tal. Den skänktes till kyrkan 1782 av ägaren till Sörby Jacob Hahr. Kronan har tidigare hängt i koret. Två malmkronor bär von Scheven-ska vapnet.

byggdes 1773 – 74 och delvis användes äldre murar vid nybyg-get. Genom att hörnen skurits av med tre nischer är rummet en åttahörninG.

I det fjärde hörnet stod en spis, kyr-kans första värmeanordning. I en av nischerna står en äldre kaSSa-kiSTa. På denna står ett svart kors med bild i silver av Kristus. Denna bild satt ursprungligen på en mäss-hake från 1733 och användes en tid som altarkrucifix.

SAKriSTiANHuvudbaneret, som hänger över ingången till sakristian fördes i Georg Bernhard von Schevens begravningsproces-sion.

Von Scheven lär ha låtit inreda sin grav i ett nybyggt gravvalv i tornets bottenvåning.

nedgången är igenmurad och det saknas varje form av minnesskrift över dem som vilar i valvet.

På 1730-talet revs kyrkans medeltida östgavel, långhu-set förlängdes något och det åttakantiga gravkoret, som nu är kyrkans kor tillbygg-des. Att det nya korets golv ligger så mycket högre än kyrkan beror på att gravkäl-laren inte kunde läggas djupt nog. Nedgången till valvet är under en SläT kalk-STenShäll i höjd med predikstolen. Det är okänt vilken släkt som använt gravvalvet.

På kyrkogården, norr om kyrkan finns ett grav-valv med fyllning över valvet av slaggsten, troli-gen från Ehrendahls bruk.

InSkrIPTIon övEr InGånGEn:

Fru Inga Magdalena rosander, född Lindholm d. 20 januari 1794, död på Sörby d. 7 januari 1836, samt hennes äldste son hofrätts notarien Filip Edvard rosander, som i sitt 23die år afled d. 8 martii samma år.”

Sammanställningen är gjord av prost Lars Haraldsson 2009, reviderad 2011.Faktauppgifter hämtade från kyrkans inventarieförteckning och Ivar Schnells 1964 utgivna kyrkobeskrivning ”Sörmländska kyrkor 58” Fotografierna är tagna av kyrkvaktmästare Anders Arman.

hEMSiDa: www.svenskakyrkan.se/frustuna E-POSt: [email protected]