32
noa nr 6 2015 | 1 KATTEN TUFS RÄDDADES MED AVANCERAD RYGGKIRURGI En tidning från Evidensia Djursjukvård • Nr 6 • Våren 2015 Nya SÄSONGS- TIPS: SIDORNA 4-5 Sommarens faror! Fälävlan på Segersjö FAMILJEN MONTGOMERY SER INGA HINDER Följ e case: 4 TIPS FÖR KATTENS SÅRVÅRD Veterinären förklarar: FAKTA OM ATT KASTRERA HANHUNDEN

Noa nr 6 våren/sommaren 2015

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Evidensias kundtidning Noa - nu med ny form och nytt innehåll.

Citation preview

noa nr 6 2015 | 1

KATTEN TUFS RÄDDADES MED AVANCERAD RYGGKIRURGI

En tidning från Evidensia Djursjukvård • Nr 6 • Våren 2015

Nya

SÄSONGS-TIPS:

SIDORNA 4-5

Sommarens faror!

Fälttävlan på SegersjöFAMILJEN MONTGOMERY SER INGA HINDER

Följ ett case:

4TIPS FÖR KATTENS SÅRVÅRD

Veterinären förklarar:

FAKTA OM ATT KASTRERA HANHUNDEN

2 | noa nr 6 2015

Effektiv ränta vid kreditbelopp 30 000 kr, återbetalningstid 12 månader, räntefri period om 30 dagar och därefter årsränta f.n. 14,85 %, administrativ avgift efter räntefri period 45 kr och årsavgift 195 kr är 17,87 %.

Att ta sitt husdjur till veterinären kan tyvärr bli kostsamt. Har du ett Agriakort kan du vara lugn. Med Agriakortet behöver du inte ligga ute med pengar. Ring 0775-88 88 88 eller ansök direkt på agria.se/agriakortet.

200 kr lägre självrisk

Ger enkel och snabb skadereglering

Fungerar som ett vanligt VISA-kort

Rabatter och erbjudanden från Agrias Vänner

Oroa dig inte för pengar när ditt djur är sjukt

Vill du ha lägre självrisk? Ring så berättar vi mer!

C302412_Agriakortet_annonser_EVIDENSIA_188x270.indd 1 2015-04-16 10:56

noa nr 6 2015 | 3

NÄR JAG BÖRJADE i den här branschen för nästan 20 år sedan hade jag inte alls någon djurbakgrund. Jag hade inte satt min fot på ett djursjukhus och tyckte att det var en udda och märklig plats.

Å ena sidan var den lik humanvården, å andra sidan väldigt annorlunda. Med skräckblandad förtjusning såg jag hur man sövde och lade omkull stora hästar på flera hundra kilo inför operationer.

Jag var imponerad då som nu av den höga kunskapsnivån och att människorna som arbetade med djuren var så professionella. Djursjukvården ligger nära humanvården som jag kom ifrån, och för mig har det alltid varit viktigt att det vi gör har hög kvalitet. Svensk djursjukvård är i världsklass. Det är ingen självklarhet utan resultatet av satsningar på kompetensutveckling under lång tid.

PÅ SENARE ÅR har jag intresserat mig allt mer för att det finns så mycket känslor för djuren. Vad är det som gör att vi fäster oss så mycket vid våra sällskaps-djur att vi lägger både mycket tid och för den delen pengar på dem?

Jag tror att banden går djupare än vad man fullt ut kan förklara, till vårt ursprung som jägare och samlare en gång i tiden. De som drog nytta av djuren klarade sig bättre, både i jakt och socialt. Om djuren är en del av vår biologi så förklarar det varför vi knyter an så mycket till dem.

MIN EGEN RELATION till djuren är främst genom jakt.

Att jaga ripa på fjället med ställande pointer – det är en fantastisk upplevelse. Vilket hundjobb!

Vi som håller på med jakt har lite lågsäsong nu. Ganska skönt tycker jag. Se till att använda tiden till att träna med din hund. Inte minst konditionen är viktig. Ett aktivt friskvårdstänkande som innefattar såväl kost som motion är viktigt för att minska skade- och sjukdomsrisk.

Och om olyckan trots allt är framme, så kan vi med våra 60 enheter serva dig som djurägare i Sverige – dygnet runt, året om.

ANDERS THUNBERG

Imponerad då som nu...

noaKundtidningen NOA ges ut av Evidensia Djursjukvård med två nummer per år.

www.evidensia.sefacebook.com/[email protected]ägen 11, 734 94 Strömsholm,0771 - 45 40 00

Ansvarig utgivare: Eva Engström

Redaktör: Maria Hofling

Produktion: Evidensia Djursjukvård

Omslagsfoto: Niclas Persson

Citera gärna Noa men uppge då källan.

Tack alla medarbetare inom Evidensia som har bidragit med tid, tankar och kunskap till det här numret av Noa.

Evidensia Djursjukvård erbjuder Nordens förnämsta djursjukvård. På våra 130 djursjukhus och kliniker i Sverige, Norge, Danmark och Finland står vi beredda med den mest krävande och avancerade vården, liksom en basvård och omsorg av högsta kvalitet. Dessutom bedriver vi omfattande forskning och utbild-ning. Ambitionen är lika enkel som utmanande. Vi vill se fler friska och lyckliga djur. Därför ska vi vara det allra bästa för djuren.

Effektiv ränta vid kreditbelopp 30 000 kr, återbetalningstid 12 månader, räntefri period om 30 dagar och därefter årsränta f.n. 14,85 %, administrativ avgift efter räntefri period 45 kr och årsavgift 195 kr är 17,87 %.

Att ta sitt husdjur till veterinären kan tyvärr bli kostsamt. Har du ett Agriakort kan du vara lugn. Med Agriakortet behöver du inte ligga ute med pengar. Ring 0775-88 88 88 eller ansök direkt på agria.se/agriakortet.

200 kr lägre självrisk

Ger enkel och snabb skadereglering

Fungerar som ett vanligt VISA-kort

Rabatter och erbjudanden från Agrias Vänner

Oroa dig inte för pengar när ditt djur är sjukt

Vill du ha lägre självrisk? Ring så berättar vi mer!

C302412_Agriakortet_annonser_EVIDENSIA_188x270.indd 1 2015-04-16 10:56

NYTT FÄSTINGMEDEL I TABLETT-FORM BEKÄMPAR ÄVEN LOPPORFästingar är ett bekymmer för många djurägare. Hundar kan bli riktigt sjuka av fästingburna sjukdo-mar. Katter påverkas inte på samma sätt av smitta, men det är inte roligt när de släpar in de små krypen till husse och matte.

I år finns en ny produkt mot problemet: Nexgard tuggtabletter från Merial. Det här är en helt ny lopp- och fästingbehandling för hund. Tabletten som finns på recept bekämpar både loppor och fästingar och den sägs vara väldigt smaklig för hunden.

SAND ÄR KONSTIGT NOG en vanlig orsak till förstoppning och kolik, till exempel i Skåne där jordmånen består av mycket sand. Vissa hästar är mer benägna att få i sig sanden och i värsta fall kan en sådan häst få säljas eller omplaceras.

– När det är milda vintrar och dåligt bete går hästen på allt och får upp hela tuvor med rötter och sand. En viss mängd sand är helt normalt, men blir det en ansamling påverkas tarmens motorik och därmed tarmens förmåga att göra sig av med sanden. Det kan röra sig om 20-30 kg sand, berättar Anna Öman, chefveterinär på Evidensia Specialisthäst-sjukhuset Helsingborg.

SÅ UNDVIKER DU SANDFÖRSTOPPNING:• Låt hästen gå i en paddock utan bete.• Placera fodret upphöjt på ett underlag utan sand.• Ta eventuellt in hästarna när de ska äta.• Om möjligt: byt bete.• I extremfall: använd munkorg.

Jakthunden är en vanlig patient under hösten. Därför ska du träna den nu. Träna kontinuerligt året runt för att hålla igång muskler, senor och ledband. Då klarar hunden att intensivtränas när jaktsäsongen närmar sig.

Löp- och cykelträna. Välj olika underlag så att trampdynorna tränas för underlaget i skogen.

Simning är ett bra sätt att få hunden i form både konditionsmässigt och muskulärt. Pool fungerar året runt, men på sommaren är det förstås skönt ute.

JAKT

I H

ÖST

? TR

ÄN

A N

U!

TIPSFILM MED GODA RÅD OM FÄSTINGAR

Visste du att Evidensia gjort en kort film där veterinär Christophe Bujon berättar om fästingar och fästing-burna sjukdomar. Du hittar den på eviden-sia.se/goda-rad

Se upp för sandrikt bete

4 | noa nr 6 2015

SÅ TACKLAR DU ALGBLOMMNING

SÄSO

NG

SPLO

CKVISSTE DU ATT hundar kan drabbas av algförgift-ning? Varje år råkar hundar ut för det i samband med att de får i sig förgiftat vatten och en del blir riktigt sjuka. Kom ihåg att skölja av din hunds päls i rent vatten efter badet och förhindra att hunden dricker av sjövattnet om det ser misstänkt ut.

Symtom på algförgiftning är bland annat darr-ningar, kräkningar och problem med balans. Nästa steg kan vara kramper och sedan kan tillståndet förvärras ganska fort. Men de flesta hundar går att rädda om de får veterinärbehandling i tid.

På SMHI:s webbsida finns satellitbilder som visar utbredningen i Östersjön. För sjöar är det lämpligast att kontakta kommunen. För mer kust-nära blomningar finns Informationscentralen för egentliga Östersjön, de har också bra information.

OM DU VARIT PÅ STRANDEN DÄR DU MISSTÄNKER ATT VATTNET BLOMMAT OCH DIN HUND FÅR SYMTOM - TVEKA INTE ATT SÄTTA DIG I BILEN, KONTAKTA VETERINÄR OCH BERÄTTA ATT DU ÄR PÅ VÄG.

DAGS ATT VACCINERA KANINENKaniner som vistas utomhus i södra och mellersta Sverige bör vara vaccinerade mot kaningulsot, RVHD, Rabbit Viral Hemorrhagic Disease. Detta är en akut och så gott som alltid dödlig sjukdom som sprids direkt från kanin till kanin, men också med blodsugande insekter. Kaniner som besöker Gotland eller Skåne och Halland bör också vacci-neras mot kaninpest, myxomatos. Även detta är en sjukdom som sprids med insekter.

Proprioception är för-mågan att kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position, vilket är en del av kroppsuppfattningen. Detta fenomen kallas även djupsensibilitet och är nödvändig för att kunna hålla balansen. Den här förmågan är viktig att träna upp hos valpar. Om ett djur har en ryggskada är förlorad proprioception ett tidigt tecken.

FORSKNING VISAR: INGEN EFFEKT AV KORTISON VID ORMBETTTidigare behandlades ofta hundar och katter som

blivit huggormsbit-na med kortison. De senaste åren har allt fler ifrågasatt nyttan av kor-tisonbehandlingen. I en ny studie från forskare vid Sveriges lantbruks-universitet i samarbete med veterinär Erika Brandeker vid Evidensia Södra Djursjukhuset har man studerat effekten

av kortisonbehandling hos 75 huggormsbitna hundar, där hälften fick kortison och resten gavs verkningslösa tabletter, så kallad placebo.

I studien sågs ingen skillnad mellan grupperna vad gäller allmäntillståndet och inte heller i graden av svullnad från ormbettet. Kortisonbehandlingen gav alltså ingen märkbar effekt på hundarna.

Läs mer på evidensia.se/hund/ormbett. Där finns även en kort film om ormbett.

proprioception

noa nr 6 2015 | 5

6 | noa nr 6 2015

DåNu

Tuff kamp för Indoctra

DET ÄR SNART ett år sedan hopphästen Indoctra insjuknade i akut kolik som blev både lång och utdragen, med två buköppningar för att åtgärda problemen.

Indoctra fick intensivvård dygnet runt med allt från medicinering och näringsdropp till dagliga små promenader i friska luften. Och till slut vände det!

– Hon är helt klart en unik häst som klarade detta mentalt, berättar Elin Skärlina, en av de veterinärer på Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm som var inblandade i vården.

I dag är Indoctra frisk och på väg tillbaka. Äga-ren Charlie Siemerling befinner sig i Tyskland när Noa pratar med honom:

– Hon har samma fighting spirit kvar. Hon har kvar glimten i ögat. Annars hade hon aldrig klarat operationerna, säger han.

Charlie är i Tyskland för att träna och tävla. Hit brukar han åka innan tävlingssäsongen drar igång i Sverige. Sex hästar fick följa med den här gången och Indoctra är en av dem.

– Hon är inte klar för att börja tävla, men jag ville inte lämna henne hemma. Vi har en speciell grej, berättar Charlie.

CHARLIE OCH HANS sambo Ulrika Nilsson har fött

upp Indoctra själva och hennes form var mycket lovande innan koliken.

– Jag hoppas hon kommer upp på samma nivå som hon var innan. Jag håller sakta på att bygga upp henne igen, sen får vi se, säger en hoppfull Charlie och fortsätter:

– Ärligt talat är jag glad bara att hon överlevde. Det är en bonus om hon kan bära ett föl och om hon kan tävla igen är det ännu mer bonus. Men hon är bara tio år så hon har alla möjligheter.

Charlie har inte oroat sig för kolik hos sina hästar vare sig före eller efter detta.

– Under mina 30 år med hästar har jag aldrig förut uppsökt veterinär för kolik. Jag pratade med farsan om det och han har heller aldrig varit med om sådan drastisk kolik.

DET ÄR OKLART varför Indoctra drabbades och varför hon blev så dålig.

– Hon tappade mycket när hon var sjuk. Efter en månad hade hon bara gått ner 13 kg, men efter två månader hade hon tappat 100 kg. På slutet började jag tänka: Kommer hon att klara det här? Att hon lever känns som ett mirakel. Jag sa till dem som behandlade henne: Om ni anser att hon lider så mycket att hon bör tas bort då ska hon så klart

Stoet Indoctra var i toppform och klar för start i svår hoppning när det som inte får hända inträffade. Hon drabbades av akut kolik. Flera gånger såg det riktigt mörkt ut, men varken häst, ägare eller vårdteam ville ge upp så lätt.

Text: Maria Hofling Foto: Privat, Maria Hofling, Niclas Persson

noa nr 6 2015 | 7

Tuff kamp för Indoctra

få hamna på ängarna, men det får ni avgöra. Själv var jag partisk och kunde inte fatta ett sådant beslut.

Nu gick det aldrig så långt. Faktum är att många kolikhästar som buköppnas återhämtar sig.

– Ja, det är vanligt. En uppföljande studie som gjorts visade att över 80 procent av hästar som buköppnas återhämtar sig. Bland dem finns många högpresterande hästar inom trav, hoppning och dressyr som kommer tillbaka till förväntad nivå. Tvärtemot vad många tror så är det god prognos, säger Elin Skärlina.

CHARLIE BESÖKTE OFTA Indoctra på sjukhuset, gick ut med henne och var med under behandlingar. Indoctra är inte typen som gillar alla, men hon blev lugnare i husses närvaro. Många i vårdteamet fick lära känna hennes temperament och humör.

– Nu vill jag inte lämna henne för hennes välbe-finnande. Jag älskar henne över allt annat. Nu ska jag bygga upp henne själv. Då kan jag inte belasta någon annan i fall det inte går bra, säger Charlie.

När hästen är stark igen får hon gå in i den vanliga träningen, om än under extra övervakning.

– Sen får vi se om det är läge att börja tävla igen. Fortsättning följer, säger Charlie.

Drömmen – att tävla med Indoctra igen.

CHARLIE SIEMERLING Driver hästgården Bärsta gård i Kolbäck tillsammans med sambon Ulrika Nilsson. Diplomerad B-tränare i hoppning, hoppinstruktör, beri-dare, tävlar på elitnivå och har placeringar i svår internationell hoppning.

VETERINÄREN BERÄTTAR:

Elin Skärlina var en av de veterinärer i teamet som behandlade av Indoctra:

– Normalfallet av kolik ser inte ut så här. Det här är ett avancerat och utdraget fall och hästen fick väldigt intensiv behandling. Det är en speciell dam med mycket humör, och det är tack vare det hon klarat detta mentalt. Hon har fått bästa möjliga vård för att må så bra som möjligt, men att vara inskriven så länge är nedbrytande oavsett.

Orsaken till Indoctras kolik:– Tunntarmen låg infångad (inkarcererad)

i ett hålrum i buktaket (foramen epiploi-cum), vilket avgränsas av lever, blodkärl och ligament. Den lossades vid en operation och bedömningen gjordes att tarmen skulle kunna komma igång igen med medicinsk behand-ling, men det gjorde den inte. Veterinärteamet diskuterade om det behövdes längre tid eller om tarmen helt enkelt inte kunde fungera igen. Diskussion fördes även med ägaren om att eventuellt ta bort hästen. Det beslutades i stället om en andra buköppning och då fann man att det blivit en sammanväxning på tar-men, vilket orsakade ett mekaniskt stopp. En bit av tunntarmen avlägsnades och tack vare avancerad vård återhämtade sig Indoctra.

UNDVIK KOLIK I OLIKA SKEDEN AV HÄSTENS LIV

Tips

Föl: Ha koll på parasiter och avmaska. Aktivwa hästar:

Utfodringsrutiner, stress, jämn aktivitets-

nivå oavsett omständigheter. Äldre hästar: Ha koll på

tandvården.

Text: Maria Hofling Foto: Privat, Maria Hofling, Niclas Persson

8 | noa nr 6 2015

Hallå där: Thomas Melen...... löpcoach och arrangör av Hundlöpet

Har du några bra tips för den som vill börja löpträna?– Jag brukar säga att nummer ett är att bestämma sig. Ha en plan och se till att din planerade träning passar in i vardagen. Sätt upp realistiska mål och lyssna på kroppen.

Vad är det vanligaste misstaget till en avbruten träningssatsning?– Att inte börja försiktigt. Har vi hört det förut? Japp. Har vi lyssnat? Näpp. Att börja för hårt är inte heller någon ursäkt till att ge upp.

Hur springer man på bästa sätt med hunden?

– Ha din hund vid sidan i ett koppel som är slakt. En hund som drar och bestämmer farten har ofta en negativ effekt på ditt löpsteg och ökar risken för skador. Ha hunden på höger sida. Delar man motionsspåret med andra motionärer skyddar du din hund bättre om den är på höger sida.

Varför är hunden en bra tränings-kompis?– Hunden säger aldrig nej till ett pass utan visar oftast bara glädje över ditt kloka val att vilja ta en runda. Alla ak-tiviteter du gör tillsammans med din hund gör att du och hunden skapar en roligare och djupare relation.

HUNDLÖPETSVERIGES HUNDVÄNLIGASTE MOTIONSLOPP

Arrangeras på sex orter. Du hittar infor-mation och anmälan på hundlopet.se.

KATTBETT OCH BÖLDERDetta är den vanligaste orsaken till sår hos katter. Bitskador som har gått genom huden leder ofta till infektion som kräver behandling med antibiotika. Obehandlade bitskador kan ge bölder.

ALLERGISKA REAKTIONER OCH HYPERSENSITIVITETDet är inte ovanligt att katter får klåda som leder till sår eller har hudsår som kliar. Ofta orsakas klådan av saker som ny filt I korgen, ny kattsand, ny hårspray eller fästingbett och andra parasiter. Kattungar kan också reagera på maten de äter.

SKADOR – TRAFIKOLYCKOR OCH ALLVARLIGA DJURBETTFör större sår, till exempel när huden slits av, kan man behöva överväga en hudtransplantation.

Sådana sår kommer alltid vara smittade med bakterier. Därför är antibiotika och smärtlindring viktigt, utöver frekvent sårvård. Här är det viktigt att snabbt komma till veterinären.

ANDRA ORSAKER TILL SÅRI hörselgången är öronskabb den vanligaste orsaken till klåda och sår. Cancerknölar i och under huden kan spricka och ge hudsår. Hudsår kan ibland vara det första tecknet på sjukdomar i immunsystemet, cancer i brösthålan, överaktiv binjure och allvarliga skador på levern och bukspottkörteln.

VANLIGA KATTSÅR SOM ÄR BRA ATT KÄNNA TILLKattens största organ är huden och den är en viktig del av immunförsvaret. Små sårskador kan få stora konsekvenser för underliggande vävnad.

Hudsår kan också vara det första tecknet på sjukdom någon annanstans i kroppen och du bör uppsöka veterinär snabbt för att bespara katten lidande, men även för att spara pengar och tid för dig själv.

Förändringar i kattens beteende är ett annat viktigt tecken på att något är fel och att du bör kontakta veterinär.

Text: Heidi Must

Irene Vindenes, legitimerad veterinär på Evidensia Åssiden Dyreklinikk i Norge berättar om kattsår.

4

Få bukt med hotspots

– HOTSPOTS ÄR ett fuktande eksem med sekret som orsakar en ytlig hudinfektion. Hotspots kan sprida sig explosionsartat. Från en enkronas storlek till fem-sex centimeter på en dag, berättar Niklas Borg, veterinär på Evidensia Djursjukhuset Malmö.

Hotspots är vanligast på sommarhalvåret när det är varmt och bakterier har lättare att växa. Särskilt i varm, tät päls. Badvat-ten, men även pollen, kan reta en känslig hud. Hotspots börjar med att hunden kliar sig, huden vätskar sig, vätskan irriterar huden om-kring, det kliar mer och eksemet sprider sig.

EFTERSOM DET KAN gå fort är det bra att börja behandla hotspots så snabbt som möjligt.

– Raka ner pälsen och tvätta med klorhexidinlösning eller -schampo. Man kan även smörja på något klådhämmande, till ex-empel klådstillande gel. Tvätta och håll rent från sekret. Oftast räcker det så, men ibland behövs även smärtstillande. Fuktande eksem kan göra väldigt ont, framförallt om de är riktigt stora, säger Niklas Borg.

I så fall kan det vara bäst att åka till veterinären för behandling.

DET ÄR INTE bara pälslag som spelar in ifall man har en hund som ofta drabbas av hotspots.

– Det kan finnas en underlig-

gande allergi, då har hunden sämre motståndskraft. Allergi kan orsaka öroninflammation. Om hunden försöker klia örat kan huden på kinden skadas och att ett fuktande eksem bildas där.

Vissa hundar får fuktande eksem när de badar. Ett sätt att förebygga är att spola av med färskvatten efter badet.

– Älskar de att bada så låt dem. Tvätta regelbunden med antibak-teriellt schampo. Om hunden får återkommande hudinfektioner kan det ha en allergisk grund som i så fall behöver utredas.

Ett alternativ är att ge hunden en sommarfrisyr genom att helt enkelt raka ner pälsen.

– Det kan vara behagligare och lättare att hålla efter, säger Niklas Borg.

Tänk på!Hotspot kan ha en allergisk grund och allergi är ärftligt.

Om du är uppfödare bör du inte avla på en allergisk

individ.

Har du en lurvig hundkompis känner du förmodligen till det som kallas för hotspots. Pälsrika och populära raser som schäfer och golden retriever kan ha det besvärligt med hotspots på sommaren. Noa bad klinikveterinär Niklas Borg om råd.

Text: Maria Hofling Foto: Niclas Persson

SÅ KÄNNER DU IGEN EN HOTSPOT: En hotspot kan misstas för ett sår eftersom det blir som en skorpa av hoptorkat och kladdigt sekret.

Hotspots har inget per-forerande sår, men däremot är huden ytligt infekterad. Det blir nästan frätskador av vätskan från infek-tionen.

Raka rent om det är svårt att se.

Hotspots är ofta illa-luktande och är vanligast på hals, kinder, bak på länden och låren.

noa nr 6 2015 | 9

10 | noa nr 6 2015

noa nr 6 2015 | 11

Tufs fick livet tillbakaEn extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna in eller satsa på en svår operation.

– NÄR VI väl bestämde oss kändes det så himla rätt, säger Maria, ägare till Tufs.

Tack vare avancerad kirurgi och omsorgsfull eftervård fick Tufs en andra chans i livet. I dag är hon en busig och aktiv katt som har barnasinnet kvar. Dessutom är hon smart. Hon har lärt sig att

öppna pedalhinken i badrummet för att komma åt åtråvärda skatter. Som örontops och husses öronproppar som hon sedan gömmer under köksmattan.

– Hon är lite knäpp, men världens mysigaste. Ju friskare hon blir desto mysigare har hon blivit.

FÖLJ ETT CASE

Text: Maria Hofling Foto: Therése Jansson

u

SÅ FORT KLOCKAN ringer på morgonen hoppar Tufs upp i sängen och kurrar. Men så har det inte alltid varit. För ett halvår sedan drabbades Tufs av en sjukdom som gjorde att hon varken kurrade eller hoppade.

– En kväll när Erik skulle ta fram henne under sängen skrek hon högt och han märkte att det var något konstigt med katten, men hittade inga synliga fel. Dagen efter var Tufs inte lika aktiv som vanligt. Vi blev oroliga och lyfte ner henne på golvet för att se om hon kunde röra sig utan problem. Hon gick knappt alls. Något var väldigt fel. Vi fick en akuttid hos den lokala veterinären som röntgade och kände igenom Tufs, berättar matte Maria.

Veterinären kunde inte hitta problemet. De fick åka vidare till ett djursjukhus i Falun och lämnade in Tufs för observation.

– Där gjordes fler röntgenundersökningar och ultraljud, men de hittade inte heller något fel. Tufs åt inte, fick dropp och smärtstillande morfinplåster.

När Tufs började äta igen fick hon åka hem. – Vi fick hem en katt som drog sig fram med

framtassarna. Eftersom hon hade morfinplåster fick vi lämna bort hunden. Det var ganska tufft.

Tufs gjorde små framsteg men var långt ifrån bra. På djursjukhuset ville man låta göra en mag-netkameraundersökning och en remiss skickades till Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm.

– De varnade oss för att det var en dyr un-dersökning, men vi bestämde oss för att det var värt det. Vi jobbar båda två och djuren går först. Dessu-tom hade vi försäkring. Veterinär Ulrika Nordwall kontaktade oss och sa åt oss att komma ner på en gång för att det var så pass allvarligt, säger Maria.

EFTER EN UNDERSÖKNING kunde man konstatera i vilken del av ryggen som problemet satt. Därefter avslöjade magnetkameran något mycket ovan-ligt. Det visade sig att Tufs med stor sannolikhet drabbats av osteochondrom – en benartad tillväxt i en ryggkota. Den veterinärmedicinska slutsatsen var att Tufs kunde bli förlamad om inte en operation gjordes för att ta bort bentillväxten.

– Jag var jätteledsen, berättar Maria.Sambon Erik som varit och jobbat fick åka till

Strömsholm för att stötta Maria. Tillsammans med veterinärerna som undersökt Tufs diskuterades olika alternativ. De hade aldrig varit med om ett liknande fall av den aktuella operationen på en katt, och endast vid ett tidigare tillfälle på hund.

– Ulrika Nordwall var jättebra. Det märktes att hon brydde sig om oss. För oss fick det kosta vad det ville, men Ulrika var väldigt bra på att bromsa och förklara på ett opartiskt sätt vad operationen skulle innebära, säger Maria.

På Evidensia Specialistdjursjukhuset Ströms-

12 | noa nr 6 2015

Tufs var bara tio månader när problemen började. ”Vi såg att hon var en väldigt fin katt redan innan, men nu tycker vi att hon är ännu mer speciell” säger matte.

RYGG- SKADOR HELA KEDJAN ÄR BETYDELSEFULL I VÅR-DEN AV RYGGSKADOR

Alla delar är viktiga för att djur med ryggska-dor ska bli friska igen. Från undersökning och diagnos hela vägen till rehabilitering. Vanliga ryggproblem är akut diskbråck, ryggtrauma och kroniska sjukdo-mar i ryggen.

* Vattentrask är ett löpband under vatten. Kallas även WTM, water tread mill.

holm finns erfarna bilddiagnostiker och kirurger med specialinriktning på ryggskador. Förutsättning-arna fanns för ett lyckats ingrepp.

– Det gällde att lita på dem. Vi visste att opera-tionen skulle innebära att hon skulle bli sämre igen innan hon kunde bli bra. Det var tufft, säger Erik.

– KATTEN OPERERADES på en fredag och fick vara kvar till tisdagen. De ringde oss ungefär en gång om dagen och berättade hur hon mådde. Det var jättebra, säger Maria.

Tufs blev bättre och fick åka hem.– Jag var idel solsken när vi fick hämta henne, så

himla lycklig, berättar Maria.Efteråt följde en lång tid av återhämtning och

träning. Tufs fick hållas instängd på en liten yta som sakta utökades vartefter hon blev bättre. Maria åkte regelbundet till sjukgymnasten.

– Det var en stark rekommendation. När vi blev utskrivna var de noga med att förklara att det var viktigt att träna, säger Maria.

Tufs fick exempelvis träna på svajiga underlag för att stabilisera sin vingliga bakkropp. Hon fick även prova att gå i en så kallad vattentrask*, men Tufs var inte en av de sällsynta katter som gillar vatten.

Sjukgymnasten kunde se hur musklerna återhämtade sig. Det kunde även kirurgen Hugo Schmökel när Tufs kom på återbesök.

– Det var första gången vi träffade Hugo. Vi hade hört att han engagerat sig i Tufs så det var jättekul att träffa honom. Han var nöjd med hur bra Tufs blivit, och berättade också att trots grävande hade han bara hittat något enstaka doku-menterat fall till.

I DAG ÄR husdjur i allt större utsträckning viktiga familjemedlemmar, precis som djuren hemma hos Maria och Erik.

– En del sa: ”Herregud, ska ni lägga så mycket på en katt? Kan ni inte köpa en ny?” Men man kan inte sätta pengar på liv. Visst, pengar är viktigt, men det var så värt det, förklarar Maria.

– Innan visste jag inte att det fanns den här kompetensen för djursjukvård, men vi är glada för det, säger Erik.

Erik har ett råd till andra djurägare som ställs inför liknande svåra val:

– Många tycker till om hur man ska göra, och det ska man kanske ta till sig. Men sen får man se till sig själv och sitt eget hjärta. Vi fick bra hjälp av veterinären Ulrika Nordwall. Det var bra att få båda sidorna, det kändes sunt faktiskt. Det är svårt att ta ett sådant här beslut, men går det bra så ger det ju mycket efteråt.

– Det blev en väldigt dyr katt, men en älskad katt, avslutar Maria.

noa nr 6 2015 | 13

Läs om vad veterinärena gjorde på nästa sida u

I dag kan Tufs röra sig normalt igen och och busa och leka med hundkompisen. Det är Maria och Erik tacksamma för.

FÖLJ ETT CASE

14 | noa nr 6 2015

Tufs remitterades för ut-redning och behandling av bakbensförlamning.

Med hjälp av en neuro-logisk undersökning kunde man se att problemet satt i ett visst ryggradsegment. Det kommer man fram till genom att se på olika faktorer, till exempel svaga ben, nedsatt

motorik och ökade reflexer. Om nervsystemet är

skadat blir reflexerna föränd-rade.

Bilddiagnostik med hjälp av CT (skiktrönten) och MR (magnetkamera) visade en kraftig kompression av ryggmärgen, orsakad av en benartad utbredd förändring

inuti kotkanalen.Utifrån den kliniska och

radiologiska undersökningen var diagnosen att det troligen rörde sig om osteochondrom, vilket är en extremt sällsynt godartad tumör hos växande katter. Bentillväxten orsakar oftast inte några symtom, men nu satt den illa till.

Eftersom osteochondrom slutar växa när katten når vuxen ålder kan de åtgärdas kirurgiskt med god prognos utan risk för att problemet återkommer.

Den felaktiga benmassan togs bort. Efter operationen kan katten gå och leka och använda sina bakben igen.

OVANLIGT MED OSTEOCHONDROM – UR JOURNALEN

Flera veterinärer var inblandade i detektivarbetet för att hitta och behandla Tufs problem, och Hugo Schmökel som är chefveterinär på ryggcentret var den som utförde det kirurgiska ingreppet.

– Tufs led av osteochondrom, vilket är extremt sällsynt. Osteochondrom kan växa överallt på skelettet, och oftast gör det ingenting. Men i det här fallet satt det inuti ryggraden, berät-tar Hugo.

Var det en svår operation?– Prognosen var god. Det fanns inget som tydde på att det var en elakartad tumör och katten hade kvar känsel i benen. Men en katt är liten så jag fick använda förstoringsglasögon.

Vad hade Tufs för utsikt att återhämta sig?– Eftersom det här var en kronisk kompression tar det längre tid att återhämta sig. Tufs behövde lära sig att gå igen. Patienter med ryggsjukdomar blir ofta friska med rätt behandling, men de behöver tid och en engagerad djurägare efter operationen.

Du brukar säga att djuren själva måste ha en driv-kraft för att bli bra igen. Varför är det så?

– Några dagar efter en operation kan man börja med passiva rörelser, som att böja benen för hand och ge massage. Sen måste djuret försöka aktivera benen själv. Då skickas signaler i kroppen och nervsystemet börjar laga funktionen som blockerats. Om djuret känner smärta går det att kontrollera

och behandla, men motivatio-nen att röra sig måste de hitta själva.

Är det skillnad på olika djur?– Katter brukar ha drivkraften och vissa hundraser är mer fighters än andra. Jag har sett taxar och fransk bulldog som släpar sig fram med bakbenen hängande efter sig i början. De

har ofta ett envist huvud, och det behövs för att lära sig gå igen.

Varför är det spännande att jobba med det här området?– Behandling av ryggsjukdomar har utvecklats under de senaste åren. De flesta av ryggcentrets patienter får tillbaka ett smärtfritt och aktivt liv. En stark motivation för mig är att vid ett återbesök få se våra patienter röra sig utan smärta och med en nöjd ägare med sig, säger Hugo.

”Patienter med ryggsjukdomar blir ofta friska med rätt behandling, men de behöver tid och en engagerad djurägare”

Fallet Tufs – veterinären berättar

CT- och MR-undersökningar visade en kraftig kompression av ryggmärgen, orsakad av en benartad förändring inuti kotkanalen.

FÖLJ ETT CASE

Hugo Schmökel, specialist i kirurgi och chefveterinär på Evidensia Ryggcenter Strömsholm.

noa nr 6 2015 | 15

Fallet Tufs – veterinären berättar

SÖKANDET EFTER VETENSKAPLIGA BEVIS

FORSKNING

Aktuellt om:

NY FORSKNINGSBASERAD KUNSKAP inom veterinärmedicin är nödvändig för att styra utvecklingen i önskad riktning.

– Fokus är på patientnyttan. Forskning ökar kunskapen om hur man behandlar patienter på bästa sätt. Vi har många duktiga veterinärer som är intresserade av forskning och som deltar i konkreta projekt inom olika områden, säger Sverre Seierstad som är forskningskoordinator på Evidensia.

Klinisk forskning är möjlig tack vare gediget brobyggande inom koncernen, men även utåt med internationella samarbetspartners.

– I dag handlar veterinärmedicin om att nätverka. Bra forskningsprojekt spänner över flera ämnesområden. Därför bedriver vi forsk-ning tillsammans med vetenskapliga institui-tioner och privata aktörer.

Evidensia har sedan i höstas ett samarbets-avtal med Statens Lantbruksuniversitet, SLU, och flera pågående projekt i Skandinavien med både SLU och Norsk Veterinärhögskola, NVH.

Utöver de betydande medel som Evidensia själva satsar på forskning så bidrar de två stif-telserna Strömsholm Djursjukvård och Svensk

Djursjukvård med ekonomiskt stöd. Just nu pågår ett 20-tal projekt av olika

storlek. Från mindre projekt på ett år till större doktorsgradprojekt.

Här nedan är några av de projekt som pågår just nu, där resultatet leder till bättre vård för både smådjur och hästar:

• Jämförande studie av injektion- och ta-blettbehandling vid B12-brist hos hund med kronisk tarminflammation. Att ge tabletter hemma är mycket enklare och billigare än åka till veterinären för injektioner.

• Kartläggning av vanliga bakterier, till exempel fästingburen anaplasma, hos friska och sjuka katter. Katter verkar vara naturligt resistenta mot att utveckla symtom på vissa smittor – de blir inte sjuka. Studien kan för-bättra valet av behandling.

• Projekt om stelkramp hos häst. Genom att samla information om hästar med stelkramp över flera klinikerna i Europa försöker man ta reda på mer om sjukdomen, behandlingen och prognosen.

16 | noa nr 6 2015

ATT KASTRERA FRISKA hanhundar blev tillåtet 1988 i Sverige. Eftersom det tidigare var förbjudet har kastreringarna ökat sedan dess. En del, som Svenska Kennelklubben, tycker att antalet ökat alldeles för mycket. Från 2017 får man därför inte längre ställa ut hanhundar som är kastrerade.

Men vilka är de veterinärmedicinska fördelarna och nackdelarna med att kastrera sin hund? Noa ställer frågan till Jenny Holmberg, klinikveterinär på Specialistdjursjukhuset i Helsingborg. Här arbetar hon bland annat med reproduktionsfrågor som problem med löp, dräktighet och nedsatt fertilitet.

– FÖR VISSA sjukdomar ingår kastration som behandling, säger Jenny. Till exempel vid vissa cancerformer, bekymmer med prostatan och brock. Sjukdomar som underhålls av könshormonet testosteron.

Hur ligger det till med hundar som inte är sjuka?

– Förutom det uppenbara, att en kastrerad hund inte kan producera valpar, kan den också ge andra effekter, berättar hon.

HOS HANHUNDAR KAN kastrering påverka beteenden, som är hormonellt styrda. Till exempel aggressivitet mot andra hanhundar och stress i kontakten med löpande tikar. Vissa hannar kan bli stressade bara det finns en löpande i tik i samma kvarter. Även urinmarkerandet brukar avta.

– Man ska dock inte se kastration som en gen-väg till att få en mildare hund, säger Jenny. Det är bättre att träna sin hund eller att välja en annan ras.

Men visst förekommer det, fortsätter hon, att hundägare ställer frågor om kastration till sin vet-erinär om de har problem med hundens beteende och känner att de har provat allt annat. Då kan kastration komma upp i diskussionen.

– MAN HAR också sett att kastrerade hundar lever längre, säger Jenny. Men det går inte att säga om

Kastrera eller inte?En debatt pågår inom hundvärlden. Är det fel att låta kastrera sin hanhund? Ett läger ser med oro på att kastreringarna har ökat. Men andra menar att det finns fördelar. Noa ger dig fakta om plus och minus med att kastrera hanhund.

FAKTA OM:KASTRERING

Förklar-ingen

Text: Lotta Åstrand Foto: Therése Jansson

noa nr 6 2015 | 17

det är kastreringen i sig som gör det, eller om dessa hundägare är mer benägna att söka sjukvård för sin hund och allmänt tar bättre hand om den. Där behövs mer forskning.

På ålderns höst drabbas kastrerade hundar min-dre av prostatabekymmer, som är vanliga hos icke kastrerade hundar.

VILKA ÄR DÅ nackdelarna?– Den kanske största baksidan med att kastera

sin hanhund är risken för att den ska bli överviktig, säger Jenny. Hormonförändringen efter kastra-tionen gör att ämnesomsättningen minskar och att hundens aptit ökar. Vi rekommenderar alltid att man drar ner på fodret och förstås att man ökar på motionen.

Extra kilon och höga blodfetter kan leda till vällevnadssjukdomar, som problem med kärl och hjärta. Det vanligaste problemet är dock att en överviktig hund kan få diabetes och ledsjukdomar i till exempel knä- och höftleder.

Kastrering kan också ge urininkontinens, men det är inte så vanligt, säger Jenny.

DET FINNS TVÅ sätt att kastrera hanhund, på kirur-gisk eller kemisk väg. Det senare sker oftast genom att man sätter in ett chip som dämpar testostero-net, vilket gör att sperman inte längre är duglig. Effekten håller i sig under 6 – 12 månader. Vissa hundägare provar detta innan de tar steget och låter kastrera hunden kirurgiskt.

I TILL EXEMPEL USA är det vanligt med tidig kastration, berättar Jenny. Majoriteten av de hundar som säljs där kastreras redan som valpar. Det är dock en fördel att vänta med en eventuell kastration till efter puberteten.

– Könshormonerna behövs för att hanhunden ska utvecklas på ett bra sätt, och bli en karaktäristisk hanhund.

Text: Lotta Åstrand Foto: Therése Jansson

Jenny Holmberg, legi-timerad veterinär med inriktning på repro-duktion på Evidensia Specialistdjursjukhu-set Helsingborg.

PLUS &MINUSKASTRERING AV HANHUND

• För vissa sjukdomar ingår kastrering i behandlingen. • Ibland leder kastre-ring till förändringar i beteendet, men det är inte en genväg till en mildare hund.• Ger kastrering längre liv? En del tyder på det, men mer forskning behövs. • Kastrering innebär en risk för övervikt, vilket är en fara för hundens hälsa.

18 | noa nr 6 2015

KLUBBSIDA

FÖLJ EVIDENSIA PÅ FACEBOOKDu har väl inte missat att Evidensia Djursjuk-vård finns på Facebook? Där får följare ta del av säsongsrelaterade tips, nyheter och spännande fall.

Evidensiadagen är en dag för alla medlemmar i kundklubben Evidensiaplus.Fyra gånger per år ordnas Evidensiadagen på alla djursjukhus och djurklini-

ker med butik. Titta in på denna dag så får du som medlem fina rabatter från utvalda leverantörer.

Du som är medlem får ett nyhetsbrev med rabattkuponger när det närmar sig. Är du inte medlem än? Bli det och få hälsotips, fina förmåner och massor av omtanke!

Missa inte medlemsdagarna

EVIDENSIA-DAGENEVIDENSIADAGAR UNDER 2015:

26 maj25 augusti25 november

ÄNTLIGEN ÄR BYGGET KLART PÅ EVIDENSIA VALLA DJURSJUKHUS I LINKÖPING! DEN 7 JUNI ÄR DET NYINVIGNING AV ETT AV SVERIGES MODERNASTE DJURSJUKHUS. OCH FLER NYINVIGNINGAR BLIR DET. JUST NU BYGGS OCH HAMRAS DET PÅ YTTERLIGARE FEM AV EVIDENSIAS DJURSJUKHUS RUNT OM I SVERIGE.

HUNDVÄNLIGT MOTIONSLOPPAtt röra på sig tillsam-mans med sin hund är aldrig fel. Hundlöpet arrangeras på sex orter i Sverige. Var med du också! Kund-klubbsmedlemmar deltar till halva priset! Dessutom skänker Evidensia 50 kronor per medlem som deltar till Hundstallet.

TRÄFFA VETERINÄRMEDICINSKA EXPERTER I FALSTERBO

LÄR DIG MER OM TUMÖRSJUKDOMARVill du lära dig mer om djurhälsa och vanliga djursjukdomar? I

så fall ska du hålla utkik efter föreläsningar och informations-kvällar på ditt närmsta djursjukhus eller djurklinik.

Den 30 september är det en föreläsning om tumörsjukdo-mar på Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm. Förelä-

sare är veterinär Annika Traneus-Rowe. Mer info hittar du på evidensia.se/specialistdjursjukhuset-stromsholm

NJUT AV SOMMAR I FJÄLLENVill du cykla, prova på forsränning, ta en ridtur i fjällmiljö eller njuta av en massage? Semester på Idre Fjäll passar alla i familjen och även hun-den är välkommen.

Medlemmar I Evidensiaplus får 20 procent rabatt på boen-debokning i husdjurs- vänlig stuga. Mer info finns på evidensia.se.

Den 4-12 juli finns Evidensia på plats på en av årets stora hästfester - Falsterbo Horse Show. Mellan tävlingarna kan besökare titta in i Eviden-sias monter för att mingla och prata djurhälsa med djursjukvårdspersonal.

noa nr 6 2015 | 19

Bäst pris hittar du på choice.se/collection

Till alla er som brukar bli osams om var, när eller

hur ni vill äta.

Vi bjuder alla våra gäster på kvällsmat. Som ett bra och enkelt alternativ när man

varit ute på stan hela dagen.

HUNDLÖPETSom att rasta hunden - lite längre, men mycket roligare!!

Nu kan du anmäla dig till Sverige största och roligaste motionslopp, där du deltar med din hund.

Anmälan och mer om Hundlöpet hittar på www.hundlopet.se

Kund: Hundlöpet Produkt: Logo Märkning: Vår referens: Linda Stohm Datum: 20140926

Logofärger:

281c360c

20 | noa nr 6 2015

Ovan: Ann och Robert Montgomery-Cederhielm på trappen på Segersjö herrgård tillsammans med hunden Signe. Nedan tv: Yngsta dottern Madeleine i stallet med Amazing Grace. Nedan th: Ann och Robert gifte sig för 20 år sedan i Mellösa kyrka. Robert som har skottskt påbrå passade på att klä upp sig i kilt.

noa nr 6 2015 | 21

Med mötet i fokus

REPORTAGE

EN BASTANT ALLÉ leder fram till den stora herrgår-den, och längs med vägen är fälttävlanshinder ut-strödda. Ofta passar de så bra in i miljön att det tar en stund att förstå om det är ett hinder, en skulptur eller något helt annat. Som båthuset där ekipagen hoppar igenom huset och ner i vattnet.

Den engelska springer spanieln Signe välkomnar vänligt och nyfiket på gårdsplanen. Ann Montgo-mery-Cederhielm bjuder på kaffe inne i herrgården. Här är det högt i tak, kristallkronor, gamla porträtt på väggarna och massor av antika föremål. 1700-ta-let känns inte långt borta, som att slå sig ner i ett museum. Efter en stund kommer Robert in från sitt senaste bygge. Det är nästan så att slipdammet fortfarande yr efter honom.

Ann berättar om senaste projektet, kyrkan. Precis som entreprenörsfamiljens många andra idéer började kyrkan med en diffus impuls. De hade kommit över en samling vackra fönster från ett gammalt ölbryggeri och tyckte att de skulle passa i en kyrka.

Inte blir det någon vanlig kyrka, även om själva biskopen varit här och inspekterat bygget.

– Vi blev kompisar till slut. Jag sa till biskopen att du vet lika väl som jag att det inte kommer så mycket folk till kyrkan längre. Samtidigt behöver vi mer än någonsin en slags andlig vägledning i den här världen som den ser ut, menar Robert som vill

skapa en nytänkande, modern kyrka.

EN HISTORIA VERKAR aldrig finnas långt borta när det gäller Ann och Robert. Om det så gäller bi-skopsbesök, kyrkbyggen, släktens rötter i Danmark på 900-talet, hur Ann och Robert träffades på en flygning mellan Stockholm och London, varför de köpt en stor bit jordbruksmark i Australien eller hur de grävde en sjö och startade en kulturförening. Det tar aldrig slut.

– Vi ger oss på omöjliga saker. Det är vår grej. Inte den enkla vägen, men det samlas inte damm på den som går i motvind, säger Robert glatt.

Därför är det inte konstigt att han och Ann förvandlat Segersjö herrgårdspark till en av landets finaste tävlingsplatser för fälttävlan. Ann har hållit på med hästar och hästsport sedan barnsben och tillsammans med Robert som vurmar för allt brittiskt har de alltid haft siktet högt ställt. Förebil-den är de stora tävlingarna i England, som de på Badminton House - skådeplatsen för en av världens sex fyrstjärniga tävlingar.

FÖR ANDRA ÅRET hålls finalen i den stora svenska tävlingen Sweden Eventing Trophy på Segersjö.

Tävlingen lanserades förra året och är en fälttäv-lanstour på en- och tvåstjärnig nivå. u

På en udde vid Kvismare kanal invid Hjälmaren ligger Segersjö herrgård, vars park är finalplatsen i Sveriges största fälttävlantour. Här bor Ann och Robert Montgomery-Cederhielm , nionde generationen på gården. När de tog över för tjugo år sedan bestämde de sig för att öppna grindarna till godset och välkomna både kulturintresserade, hästfolk och hundägare att nyttja och njuta av de fantastiska omgivningarna.

ROBERT OCH ANNROBERT OCH ANN MONTGOMERY- CEDERHIELM

Driver en 1700-tals-gård med en fot i traditionerna och en i nutiden. Arrenderar ut jordbruket och satsar i stället på att skapa ett besöksmål. Robert är nionde generationen Mont-gomery på Segersjö.Familjen Montgo-mery-Cederhielm upplåter sina marker och lokaler till tre föreningar: Segersjö Hundsällskap som bland annat håller på med viltspår, agility och rallylydnad, Se-gersjö Fältrittklubb samt Odensbackens ridklubb.

Text: Maria Hofling Foto: Niclas Persson

22 | noa nr 6 2015

TOUREN BESÖKER FYRA av Sveriges bästa tävlingsplatser: Eketorp, Strömsholm, Malmö och slutligen alltså finalen på vackra Segersjö.

Här har familjen Montgomery-Cederhielm ridit och jagat under många hundra år och nu bjuder de in till en modern tävling i historisk miljö.

Ann och Robert är rutinerade, det är 12:e året de arrangerar fälttävlan. Första tävlingen gick av stapeln 2000 och 2005 var de värdar för EM. Parets idérikedom har kommit till användning när banans hinder utformats. Eller vad sägs om att hoppa genom en grenklyka eller en väderkvarn?

– Jo, vi har hittat på tokiga saker, men vi gör det tillsammans med många andra och internationella banbyggare, förklarar Robert.

FINALEN HANDLAR INTE bara om hinder och fälttävlan. Ann och Roberts mål har alltid varit att skapa ett besöksmål. Möten med människor är en drivkraft som genomsyrar allt de gör.

När Robert tog över gården efter sin far började han med att ta ner de avskräckande plakaten som skulle hålla folk borta och satte upp välkom-men-skyltar i stället. Folk strömmade in. Segersjö blev ett besöksmål, där det enda som krävdes av gästerna var ett visitkort. Sen startade familjen en kulturförening och arrangerade konserter i huset. Det var ingen lönsam verksamhet, men det blev många härliga möten och upplevelser.

– Jag tror att vi är sanna entreprenörer som drivs av att hitta på saker. Vi vill att Segersjö ska vara en högst modern, levande kulturinrättning. Vi är lyckligt lottade och vill gärna bjuda in fler att njuta av det vi fått, säger Ann.

– Allt det här har lett till att vi blivit ett ”vi” med samhället. När man träffar folk i bygden kan de

fråga ”ska vi ha tävlingar i år”? Det är fantastisk att se engagemanget, säger Robert.

– Vårt mål är att det ska vara både hästtävling och socialt. Det ska vara marknad, orkestrar, öltält och lukta grillat. Man behöver inte vara hästmän-niska, man ska kunna gilla själva upplevelsen ändå, säger Ann.

Hon började planera för årets tävlingsdagar redan dagen efter de förra. Från att ordna allt praktiskt kring boende och uppstallning till att hitta sponsorer. Dessutom utökas banan med några nya hinder.

– Det blir lantlivsmässa och engelsk folkfest även i år. 250 funktionärer hjälper till och gör ett fantastiskt arbete. Utan dem skulle vi inte klara det, säger Ann tacksamt.

”Jag tror att vi är sanna entreprenörer som drivs av att hitta på saker. Vi vill att Segersjö ska vara en högst modern, levande kulturinrättning.”

SEGERSJÖ-DAGARNASWEDISH EVENTING TROPHY 2015:

16-17 maj Eketorp, Höör5-6 juni National-dagstävlingarna, Strömsholm 15-16 augusti Ribers-borg, Malmö28-30 augusti Seger-sjö, Örebro

FÄLTTÄVLANRIDSPORTENS MÅNGKAMP

Består av momen-ten dressyr, terräng och banhoppning. Fälttävlan förkortas i tävlingssamman-hang CCI – Concours Complete Internatio-nale – den kompletta tävlingen.

noa nr 6 2015 | 23

VILKEN VETERINÄRAPP ÄR BÄST? TEST:

TRE APPAR FÖR SURFPLATTA

Veterinär-appar

Ellika Selfjord, legitimerad veterinär på Evidensia Västerort och Josef 3,5 år.

TOCA PET DOCTOR 25 kronor.

I denna app ska man hjälpa ett djur som råkat ut för mer eller mindre allvarlig olyckor. Djuren är både verkliga och påhittade. De är sött tecknade och man får empati för de stackarna. Det är bland annat en duva som skadat vingen, en drake som fått flugor i magen och en mask som slagit knut på sig själv. Min son kunde klara att hjälpa alla djuren själv och hade riktigt roligt åt situatio-nerna. En söt och rolig app som jag rekommenderar!

PET VET DOCTOR Gratisversion med två hundar, 59 kronor för två till hundar och ingen reklam.

Det börjar med en och sam-ma, verklighetstrogna hund. Varje gång är det ett nytt fel som inte syns utifrån. Man får använda förstoringsglas, en hand, termometer och röntgen för att undersöka djuret. Vissa verktyg var lite för svåra för min 3-åring att använda, därför tröttnade han fort. En funktion som jag inte uppskattade var att man kunde ta en bild på djuren, vilket innebär att min kame-rarulle fylls med mängder av omplåstrade hundar...

TIZZY VET Gratisversion med sex djur, hela appen för 25 kronor.

Sex djur sitter i väntrummet och varje djur har ett problem som man ska hjälpa dem med. Min son förstod snabbt vad man skulle göra. Här ska man till exempel klippa klor på papegojan, dammsuga upp löss och ta tandsten med skrapa på katten. Man scannar alla djuren med en röntgenlik-nande apparat.

Appen har bra ljudeffekter och var ganska underhållande för min son.

Jag som förälder gillar verkli-gen att det inte erbjuds köp inuti app och det är pedago-giskt att de matar djuret med godis efter behandlingen. Gillar också att de ibland ska passa in vissa former av plåster på rätt ställen!

Mycket barnvänlig app, dock känns livslängden begrän-sad. Min 3-åring förstod snabbt hur hon skulle göra och gillade appen. 6-åringen gillade fram-förallt att ge godis efteråt och se vad varje djur fick för godis.

Fruktansvärt irriterande re-klam och mycket köp erbjuds inuti appen!

Dessutom svårt för barnen att förstå vad de ska göra. Ta tempen i munnen på hunden, opedagogiskt och inkorrekt.

Minus för att det inte finns på svenska.

Pedagogisk och bra! Synd att det erbjuds köp inuti app, även om det är under ganska diskre-ta former.

Stort plus för trevlig grafik! Lite märkligt att varje djur

måste röntgas för att veta felet.

Mina barn gillar appen och utmaningarna med labyrinter, fråga loppor etcetera.

Lite för lätt utmaning för min 6-åring.

Sandra Björk, kundansvarig Evidensia Norrköping, Siri 3 år och Oscar 6 år.

Känns välgjord och barnen för-står lätt vad det handlar om.

Morris: Den här är enkel. Man väljer djur i väntrummet, jag undersöker den och dammsu-ger insekter. Den är rätt så bra.

Agnes: Jag tycker den är bra. Det är kul att dammsuga en katt. Nu väljer jag en liten grå hund. Det är inte svårt.

Mycket barnvänlig. Ingen text och lätt att förstå. Barnen håller på länge.

Molly: Jag kunde det! Kaninen äter morot. Den gillar också frön. De är lite hungriga på morgonen. Den här har löss, jag måste stoppa dem i här i. Nu ska jag dra in flugor i or-mens mun. Varför går det inte? Nu tittar jag på fågeln. Varför ska man mata en mask? Titta på den där. Halva örat är borta.

Svår för mindre barn och många frågor av typen: Vad ska jag göra? Vad ska jag trycka på? När Agnes provspelar är det svårt att hitta vad som är felet med schäfern, men till slut visar termometern att hunden har feber. En engelsk text menar att det är en öroninfektion.

Agnes: Jag tog salva i örat och medicin i munnen.

Agnes Engström 5 år, Morris Jansson 6 år, Molly Jansson 4 år.

TESTARE

24 | noa nr 6 2015

BARNPYSSEL

1. KRYDDOR

X. BAKTERIER

2. FISK

VETERINÄRQUIZ – KAN DU SVAREN?

1. OM DJURET HÖR DÅLIGT

X. HUR KROPPEN SER UT INUTI

2. OM DJURET TAPPAT SMAKEN

1. BLODKROPPAR

X. KROPPKAKOR

2. LINGON

3. VILKEN BILD ÄR EN HUND-TASS? ?

RÄTT SVAR: 1-X 2-1 3-2 4-X

1.

X.

2.

1. VAD ODLAS I DE SMÅ PLAST- SKÅLARNA PÅ LABORATORIET?

2. VAD SER DU PÅ DEN HÄR BILDEN?

4. VAD KAN MAN SE MED EN ULTRALJUDS-APPARAT?

noa nr 6 2015 | 25

SALAKLAGO-

ORDKYRK-

DJUREN

VERKADEEN-

GAGERAT

SLITEN

KORTMELODI

KOGNITIVBETEENDE-

TERAPIBAGARTID

KAN MANGÖRA I

SÖMNEN ?

JAFÖR-

VISSO

SNOFÅNGST

HÖNAI

VISA

SÄTTERSKRIBENTER PÅ

SLÅ SÖNDER

KÄRLEKS-FULL

MUNTRA-DE UPP

FÖR-LÅTERINTE

SÅ LÄTT

OSKYLDIG

VATTEN-RÖRELSE

HADEFÖR-

SVARS-TAL

ÄR NYHETS-INRIKTAT

GRÄNS-FLOD

UTE-SLUT-ANDE

GÖR INTEETT BRAINTRYCK

KNOPP-FINT

OMRÅDE

BRUKARUNG-

DOMARMED VAR-

ANDRABLEV DEN50:E DEL-STATEN

FÖR-TJUS-ANDE

GILLARMÅNGA

KVINNORMÄN I

LÄCKAN-DE KAN

VARAFARLIG

SEPAR-ERADE

FÖRLOPP

LIDS IUTTRYCKBLEV RE-SERVERAD

VITTVATTEN

DRABBASLÄTT AVSJUKA

SYN ISAREK

ANHÄNG-ARE AV

KINESISKVISHETS-

LÄRA

OMKRING

BOB

DYNASTI

PRO-NOMEN

MYCKETNÄRA

FICKÅNGRA

SINÖNSKAN

HAR BOCKARSETTS VID

OMVÄNDÄR FÖR-

EVIGANDE

SMIDERRÄNKER

FLITIGT

INVOLV-ERAR

ARMARBRA

LÄTT-LURADE

PROVRUMRÖTTFÄRG-ÄMNE

FÖR-SÄKRA

UPP-TRÄDER

GRUYÈRE

MÅN-FÖLJD

FÖR-SÄMRARSIKTENSKRÖNA

STORHÄND-ELSE

SPRÅKAMED VID

FRAM-TONING

SLISKIGT

ANSVARARFÖR FÖR-

BINDELSERNÅGRA

ÄRNEDLAGT

AV-STÄNGD

FÖR-NÄRMAD

RUTIN-ERADE

HELIGAFÅGLAR

STOPPASKORTIN I

TASINNANSTUDS

HELLÅNG

BLAD

FEL-AKTIG

GÖRANÅGOT

HATTAT

KORTFÖR

KORT

ITU

STÅND

SPELASLANTLIGTBINGO IPENGAR

SKRIVA1/2,T EX

OFÖRE-TAGSAM

© O

RDS

MED

JAN

© B

ulls

649

KRYSS

VETERINÄRQUIZ – KAN DU SVAREN? ?

26 | noa nr 6 2015

hillspet.se

Rätt kost är god hälsa.Hill’s Prescription Diet Metabolic för effektiv viktkontroll är bara ett exempel på hur alla våra produkter hjälper hundar och katter till god hälsa och ett friskt och långt liv.Din veterinär hjälper dig att hitta rätt produkt för just ditt djur.

™Varumärken som ägs av Hill’s Pet Nutrition, Inc. ©2015

FRÅGA VETERINÄREN

Kan hundar bli förkylda? Fråga: Kan hundar bli förkylda? Under en dryg vecka hostade min hund rätt ofta och lite som om hon kiknade. Lite samma beteende som innan en kräkning.

Evidensias veterinär svarar: Ja, hundar kan drabbas av övre luftvägsinfektioner, exempelvis kennelhosta som kan yttra sig på det sätt som du beskriver. Om hostan återkommer eller om hunden blir sämre på något sätt bör du uppsöka närmaste veterinärklinik för en under-sökning.

Hur snabbt läker kastreringen?Fråga: Hur lång tid tar läkeprocessen efter att man kasterarat en tik på cirka 20 kg?

Evidensias veterinär svarar: Efter en operation får du med dig hemgångsråd där det förklaras hur du ska hantera din hund den närmaste tiden efter operationen. Oftast rekomenderas det att hunden vilar och bara rastas i koppel fram tills stygntagning. Följ de råd du får från kliniken eller djursjukhuset när hunden går hem och tveka inte att fråga eller ta förnyad kontakt om du blir orolig eller har fler frågor.

Hundar och katter hanterar oftast dessa ingrepp häpnadsväckande bra och är ofta helt återställda efter 10-14 dagar, men självklart varierar det beroende på individ och eventuella komplikationer.

Är hästens stelhet normal?Fråga: Vi har ett nordsvensk sto på sju år som står inne i box över natten. Nordsvens-ken verkar vara lite stel när hon kommer ut på morgonen. Sen efter ett tag så är hon som vanligt. Hon rids cirka varannan dag, är pigg och inte överviktig. Är denna stelhet normal?

Evidensias veterinär svarar: Det låter inte helt normalt att en så pass ung häst blir stel av att stå inne över natten. Vissa sjukdomar kan komma smygande och prognosen är ofta bättre om man hittar ett eventuellt problem och sätter in behandling i tid. Till exempel kan fång ses bara som en liten stelhet i början av förloppet och även olika typer av hälta kan börja smygande. Börja med att boka ett besök av någon veterinär som kan titta på hästen hemma och som har möjlighet att komma på morgonen.

noa nr 6 2015 | 27

BILDFRÅGAN

HÄR SER VI en röntgenbild på en papegoja med värpnöd. Värpnöd innebär att fågeln av någon anledning inte klarar av att värpa ut sitt ägg. Problemet drabbar oftast de små arterna, till exempel undulat, nymfkakadua och agapornis.

Den vanligaste orsaken är att dessa fåglar utfodras med så kallat fågelfrö, vilket så gott som helt saknar kalk. När ägget produceras och skalet ska bildas krävs mycket kalk vilket fågelhonan tar från sitt eget skelett samt från sina muskler. Ju fler ägg fågeln lägger desto kalkfat-tigare blir skelettet och musklerna orkar inte dra ihop sig på normalt sätt. Till slut har livmodern inte längre styrka kvar att trycka ut ägget. Om fågeln inte snabbt får veterinärhjälp kan tillståndet bli livshotan-de.

Förutom den självklara åtgärden att hjälpa fågeln få ut sitt ägg måste man även försöka ändra på utfodringen så att honan i framtiden får i sig så mycket kalk som behövs för att klara äggläggning.

BILDEN VISAR EN kanin med förvuxna framtänder. Eftersom un-derkäkens framtänder inte möter överkäkens tänder växer de framåt/utåt och kan bli mycket långa. Vad som inte syns på bilden är att även överkäkens framtänder växer sig för långa. Dessa kröker sig mer än underkäkens tänder och böjer sig därför inåt/bakåt, och kan växa in i kinden eller i gommen. Detta leder naturligtvis till kraftig smärta för kaninen samt oförmåga att kunna äta på normalt sätt.

FÖRVUXNA FRAMTÄNDER ÄR oftast orsakat av ett medfött bettfel och ses då vanligen på unga kaniner. Eftersom framtänderna växer två-tre millimeter per vecka så kommer en kanin med bettfel att behöva hjälp med nerslipning av tänderna var fjärde-sjätte vecka hela livet, alternativt att framtänderna opereras bort. Kaninen klarar sig mycket bättre utan framtänder alls, än med dessa felaktiga tänder.

Ibland börjar framtänder växa onormalt på en vuxen kanin. Detta beror då nästan alltid på att kaninen har problem med att nöta sina kindtänder ordentligt. Dessa kaniner behöver regelbundet hjälp med att åtgärda både framtänder och kindtänder under narkos.

”Eftersom framtänderna växer två-tre millimeter per vecka så kommer en kanin med bettfel att behöva hjälp med nerslipning av tänderna var fjärde-sjätte vecka hela livet”

Bettfel som gått för långtVAD HAR HÄNT HÄR DÅ? VETERINÄREN BERÄTTAR OCH VISAR:

Kalkfattig kost ger ägg på tvären

I det här numret av Noa är det veterinär Gunnel Andersson på Evidensia Djur- kliniken Roslagstull som delar med sig av spännande bilder.

I SÄLLSKAPSRUMMET PÅ Änglamarkens äldrebo-ende trippar två chihuahuadamer runt och turas om att bli klappade av de boende på avdelningen. Det är inte riktigt rent spel, valpen Luna kivas. Marian-ne Håkansson lyfter upp hunddamen Zelda i knät, så att hon får lite lugn och ro.

– Titta hon har så fina ögon och så fin nos, säger Marianne och stryker varsamt över Zeldas päls.

Marianne är en stor djurvän som ger alla djuren på avdelningen lite extra omsorg.

– Jag tycker om djur, jag har själv haft hund i 16 år. Varje morgon går jag en liten runda och pratar med hundarna, säger hon.

Ylva Larsson, en annan av de boende, spanar efter katten Engla som gått undan och lagt sig bakom en gardin. Engla brukar sova inne hos Ylva om dagarna.

– Hon trivs inne hos mig, konstaterar Ylva.Kattkompisen Nisse är mer framåt. Han har sin

egen morgonrutin som innefattar att sitta och vänta utanför Mariannes dörr – på en sked mjukost som Marianne brukar servera. Djuren har stenkoll…

ELISABETH JOHANSSON ARBETAR på avdelning-en och har med sig Luna och Zelda till jobbet. Flera av hennes kollegor tar med sina egna djur, men

enheten har även djur som bor här permanent. De boende får ta med egna djur i flytten hit.

Mest har det blivit katter och någon enstaka hund. – Vi försöker använda djuren så mycket som

möjligt i vården. Förra sommaren lånade vi höns och hade ägg i en äggkläckningsmaskin. Det var uppskattat. Vi försöker komma på nya sätt att an-vända djur och spinner vidare på olika samarbeten. En gång i veckan har vi en djuraktivitet, som att gå på hundpromenad, berättar Elisabeth.

Ofta räcker det med blotta närvaron av djuren. – Djur väcker väldigt mycket ömhet på något

vis. En gammal människa kanske inte bryr sig om så mycket annat, men man bryr sig om djuren. Sär-skilt dementa. Djur väcker något hos dem. Ibland minns de inte personalens namn, men de minns vad hundarna heter, förklarar Elisabeth.

För Marianne är djuren en morot att komma ut, i dubbelbemärkelse. Ibland händer det att hon tar en promenad med rullatorn ända till mataffären en kilometer bort, med ett särskilt syfte.

– Då köper jag godis, viskar Marianne först och lägger till:

– Och morötter till Stampe. Fast jag har googlat och läst att kaniner egentligen inte ska ha morötter. Så nu får han bara en liten bit ibland.

Djuren som jobbarDet är förmiddag på Änglamarkens äldreboende med djurprofil och i sällskapsrummet är det liv och rörelse. Två hundar kivas lekfullt, en katt åker rullator och en annan lurar bakom en gardin. På Änglamarken spelar djuren en roll i de boendes vardag och rutiner.

FORSKNING VISAR PÅ DJURENS POSITIVA EFFEKT PÅ MÄNNISKANOrganisationen Manimalis vill se fler djur inom äldreomsorgen

Manimalis är en fristå-ende ideell organisation med syftet att öka kän-nedomen om sällskaps-djurens positiva effekter på människa och samhälle. Noa pratade

med ordförande Ulla Björnehammar.

Behövs fler äldreboen-den med djur?

– Ja, massor! Det finns mycket veten-

skaplig dokumentation från världen över som visar utom all tvivel hur mycket nytta djur gör på till exempel äldrebo-enden. Det blir bättre stämning, trivsammare

miljö och behovet av antidepressiv medicin minskar.

Varför finns inte fler djur inom äldreomsor-gen?

– Ett problem är aller-gihotet. Men gamla människor utvecklar inte allergi. Finns viljan så finns praktiska lös-ningar för personal och anhöriga.

Elisabeth Johansson, undersköterska på Änglamarkens äldreboende med djurprofil i Västerås, tillsammans med boendets kanin.

28 | noa nr 6 2015

Text: Maria Hofling Foto: Therése Jansson

TEMA:

Djur-hjältar

PÅ ÄLDREBOENDE

Djuren som jobbar

FAKTA: ÄLDREBOENDE MED DJURPROFIL

• De boende får ta med egna djur när de flyttar hit.• Kravet är att djuren är trevliga, friska, vaccinerade och avmaskade.• I första hand tar den boende själv hand om sitt djur, i andra hand anhöriga. Personalen hjälper till om det blir nödvändigt och fungerar alltid som stöd.

På Änglamarkens äldreboende används djuren i vården och livar upp dagarna för de äldre.

noa nr 6 2015 | 29

Text: Maria Hofling Foto: Therése Jansson

PÅ ÄLDREBOENDE

Ta med din älskling på resan?SEMESTERN ÄR FÖR många de härligaste dagarna på året. Kanske då inte så konstigt att allt fler vill ta med sin hund eller katt på färden. Marie Görans-son, klinikveterinär på Evidensia Specialistdjursjuk-huset Helsingborg, berättar vad som gäller.

Marie poängterar att reglerna för att resa med djur är olika för olika länder. Djurägaren ansvarar själv för att ta reda på vad som gäller. Det är bra att förbereda sig i god tid och kontrollera vilka vaccinationer och annat som behövs.

– GEMENSAMT ÄR att din hund eller katt måste ha ett pass, säger hon. En veterinär utfärdar passet och undertecknar de vaccinationer, avmaskningar och hälsokontroller som krävs.

Att reservera plats på flyget för djuret kan ta extra tid. De flesta bolag tillåter mindre djur i kabinen, som vanligen ska förvaras i transportbur. Djuret får oftast inte väga mer än åtta kilo, större hundar kan behöva resa i lastutrymmet.

FÖR RESA INOM EU måste djuret vara ID-märkt och rabiesvaccinerat.

– Jag rekommenderar även att hundar är grundvaccinerade, säger Marie. Även andra vaccin eller mediciner kan behövas beroende på vart man ska resa.

I Mellan- och Sydeuropa finns brun hundfäs-ting, som kan sprida smitta. Behandla gärna med fästingmedel i god tid. Här finns även sandmyggan

som kan sprida leishmania, och stickmyggan, som kan ge hjärtmask. I vissa länder är rävens dvärgbandmask vanlig. Den kan spridas med räv och hund till människa. Parasiten dödas av prazikvantel som finns i vissa avmaskningsme-

del. Rådfråga din veterinär.– Glöm inte att ta med myggnät eller håll hun-

den inne på kvällen, säger Marie. Gå igenom pälsen och ta bort fästingar.

TA REDA PÅ mer. På jordbruksverket.se, finns fakta och länkar till veterinärmyndigheterna i alla EU-länder. Man kan också kontakta det aktuella landets ambassad. Be att få kontakt med veterinär-myndigheten och begär skriftlig fakta om vad som gäller som du kan visa din veterinär.

Ju mer vi reser, desto fler av oss vill också ta med sin fyrbenta familjemedlem utomlands. Här får du råd om allt från djurpass till vaccinering. Allt för en skönare vistelse tillsammans.

”I vissa länder är rävens dvärgbandmask vanlig. Den kan spridas till människa.”

Marie Göransson, legitimerad veterinär på Evidensia Speci-alistdjursjukhuset Helsingborg.

Text: Lotta Åstrand Foto: Therése Jansson

GODA RÅD

30 | noa nr 6 2015

Vad betyder ordet precision för dig? På Royal Canin kommer vi omedelbart att tänka på våra 329 olika fodervarianter och det envist vetenskapliga arbete som ligger bakom vart och ett av dem. Förmågan att i minsta detalj identifi era olika behov hos våra katter och hundar – och utifrån dem skapa unika precisionsfoder. Det är ett arbetssätt som gör oss lika unika som tillverkare. Därför har vi exakt vad katter och hundar behöver. Inget annat.

0,8 gram ren precision.

Exempelfoder: ROYAL CANIN VETERINARY DIET NEUTERED ADULT. Bilden visar ett urval av fodrets näringsämnen.

Protein 28 %

Fett 11 %

Omega-3 0,56 %

Fosfor 0,6 %

EPA+DHA 0,3 %

Kostfiber 17,1 %

Natrium 0,3 %

L-Karnitin 200 mg/kg

Järn 226 mg/kg

Magnesium 0,09 %

Evidensia är Nordens kvalitetsledande kedja för djursjukvård. Vi erbjuder allt från basvård nära dig till den mest avancerade vården vid våra djursjukhus. Välkommen till oss på närmare 130 platser i hela Norden.

Hitta närmaste klinik och djursjukhus på evidensia.se

Vi vill se fler friska och lyckliga djur.VÄLKOMMEN TILL OSS FÖR ALLT FRÅN

VACCINATION TILL OPERATION.