Nordisk 2/93 Pappershistorisk Tidskrift - NPH · 2014. 12. 17. · Elis Bosaeus och P & Fredrik Esmarch: Silverdalen, historien om ett småländskt pappersbruk, 1944. Gustaf Clemensson:

Nordisk 293

Pappershistorisk Tidskrift

Utgiven av Foumlreningen Nordiska Pappershistoriker

Rapport och artiklar fraringn seminariet om Handpappersbruk i Norden

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift Aringrgaringng 21 1993 nr 2

Utgiven av Foumlreningen Nordiska Pappershlstoriker

utkommer med 4 nummer per aringr

Redaktoumlr Ulrika Haringden

Strandsvedjan Gaumlsta 7373

S-860 20 NJURUNDA

Tel 060 321 73

Ansvarig utgivare

Sanny Holm

Frejgatan 36

S-113 26 STOCKHOLM

Tel 08 736 11 34 dagtid 08 33 27 90 kvaumlllstid

Tidigare aringrgaringngar av tidskriften

kan erharingllas fraringn ordfoumlranden

foumlr medlemsaumlrenden kontakta

kassoumlren Per Nordenson

Fridebergsvaumlgen 20

S-151 48 SOumlDERTAumlLJE

Postgirokonto 85 60 71-6

ISSN 0348-9531

Aumlr Du intresserad av handgjort papper eller av pappershistoria

Garing daring med i Foumlreningen Nordiska Pappershistoriker Foumlreningen har som aumlndamaringl att i Norden fraumlmja intresset foumlr pappershistoria

Detta sker genom att foumlreningen uppmuntrar och stimulerar till forskning och dokumentation av kun-skaper kring bl a raringvaror och tillverkningssaumltt redskapen pappersmakarna brukshistoria och bruksshymiljouml den faumlrdiga produkten och dess anvaumlndning d~bution av de flL~iga produkterna vattennllrrken och datering med hjaumllp av pappersegenskaper papshyperskonservering och konstnaumlrligt bruk av papper

Betala in medlemsavgiften paring pg-konto 85 60 71-6 Enskilda medlemmar KrFlM 150 Institutioner Kr FIM 250 och Aktiebolag KrFIM 400 Gloumlm inte att skriva insaumlndare Du faringr tidskriften 4 garingnger per aringr och blir beraumlttigad att delta i foumlreningsmoumlten varje aringr Vaumllkommen som medlem

Framsidan OumlSjoumlfOrs lJandpappersbmk 1777-1926

Foto TONen AJtlJin 1926 Tekni5ka Museets arkiv

Redaktoumlren har ordet

Vaumll moumltt efter sommaren

Tidskriften kommer ett antal maringnader foumlr sent beroende paring allt fraringn datakraringngel till bristande fritid foumlrlaringt Baumlttring utlovas

Nog om detta Nu till inneharingllet vi har haumlr noumljet att rapportera om ett forskningsseminarium om handpapshyperstillverkningen i de nordiska laumlnderna Seminariet i mars anordnades av Enheten foumlr industriminnesforskshyning paring KTH Tekniska Houmlgskolan i Stockholm och av Skogsindustriernas Historiska utskott Seminariet som var vaumllbesoumlkt och mycket intressant gav foumlrhopshypningar om att forskningen fortsaumltter i varingra nordiska laumlnder och att varingr foumlrening och tidskrift i houmlgsta grad varit engagerad i den forskningen Vi kommer att faring ta del av resultatet Flera av foumlrelaumlsningarna som houmllls presenteras i form av artiklar i denna tidskrift

Ett seminarium om den tidiga maskinpapperstillverkshyningen med samma arrangoumlrer som ovan aumlr utlovat en inbjudan till denna finns med i tidskriften Vi ser aumlven fram emot det kommande seminariet och vi kommer att informera mer om detta i varingr tidskrift

I naumlsta nummer som kommer ut i slutet av november informeras om varingrt aringrsmoumlte som i aringr var utanfoumlr Oslo Med hjaumllp av Edgar Ytteborg och Gunnar Christie Wasberg fick vi vara med om haumlndelserika och ytterst intensiva dagar i ett soligt och trevligt Norge Tack foumlr besoumlket

Soumldra Norrlands Kustland Sverige i oktober

Ulrika Haringden

Utgivningplan foumlr houmlstens tidskriftsnummer

Nr 3 kommer i november och nr 4 i december

NPHs styrelse taiffaringdes i september i Stockbolm Moumltesplatsen var SlllllY HolmspappersverKstad och haumlrses delar av styrelsenparinggaringrden utaofOr pappersverkstadeo Fr v Edgar YtteboIg NOIge Sanoy Holm Svenge UJrihJ HJden

Sverige ociJ BiIgitta afFOISelles fiJo FinJaod Foto UJrihJ Haringd64 medSjaJvutloumlsande kamem

1

Handpappersbruk i Norden

Lokalisering teknikspridning och social foumlraumlndring Marie Nisser

I mer aumln fyrahundra aringr har papper tillverkats i Norden och under de foumlrsta hundra aringren handlade det om papper som framstaumllldes av lump i smaring och enkla anlaumlggningar Yrket gick ofta i arv ibland i flera generationer

En hel del har skrivits om denna epok i branschens historia men forskningen staumlller staumlndigt nya fraringgor perspektiven vidgas och forskningsuppgifterna omforshymuleras Det saknas fortfarande en kunskap om detta laringnga och i vissa avseenden bortgloumlmda skede i den nordiska papperstillverkningens historia Det finns flera viktiga detaljfraringgor att klarlaumlgga men ocksaring de oumlvergripande sammanhangen De som tecknat handshypappersbrukens historia har huvudsakligen haft den regionala eller nationella utvecklingen som utgaringngsshypunkt Det kaumlnns emellertid angelaumlget med ett komparativt nordiskt perspektiv - och varfoumlr inte ett europeiskt eller globalt vid ett senare tillIalle

Vi vill foumlra fram de nordiska handpappersbruken till diskussion - det handlar om att faring en bild av

kunskapslaumlget idag liksom av nyligen slutfoumlrd och aumlnnu paringgaringende forskning Det gaumlller ocksaring att vinna en klarare uppfattning om det kaumlllmaterial de byggnashyder och de miljoumler som vi boumlr slaring vakt om i Norden Sist men icke minst foumlrefaller det oss angelaumlget att diskutera pappersmakeriet den yrkeskunskap som foumlrts vidare under aringrhundraden Hur kan vi medverka till att detta yrkeskunnande foumlrmedlas till kommande generationer

Detta seminarium aumlr det foumlrsta i en serie av sammankomster som Enheten foumlr industriminnesforsk ning planerar i samverkan med Skogsindustriernas Historiska Utskott Avsikten aumlr att vid foumlljande tillIallen diskutera maskintillverkningen oumlvergaringngen till skogsraringvara samt senare foumlraumlndringsskeden inom branschen

Detta var den inlJudao som sJdckades ut till intnssemde inffirseminariet j mars 1993

Kungliga Tekniska Houmlgskolao j StockJJolm

2

Rapport fraringn seminariet i mars 1993


Lokalisering teknikspridning och social foumlraumlndring Ulrika Haringden

Enheten foumlr industriminnesforskning och Skogsinshydustriernas Historiska Utskott stod som inbjudare till ovanstaringende seminarium som houmllls paring KTH i Stockshyholm

Enligt deltagariistan kunde vi se att varingr foumlrening var vaumll representerad Oumlvriga deltagarna kom fraringn de tvaring nuvarande handpappersbruken i Sverige moderna pappersbruk arkiv museer bibliotek hembygdsfoumlreshyningar tidskrifter o s v fraringn hela Norden

Marie Nisser haumllsade vaumllkommen och beraumlttade att en professur i industriminnesforskning inraumlttades 1992 Innehavaren av professuren Marie Nisser har knutit den till avd foumlr teknik- och vetenskapshistoria paring Kungliga Tekniska Houmlgskolan

Anledningen till dagens seminarium aumlr enligt Marie Nisser fraumlmst den historiska forskning som paringgaringr i Sverige och som inletts av Skogsindustriernas Histoshyriska Utskott Forskning om handpappersbruk i Norden har paringgaringtt laumlnge men vi faringr aumlndaring se dagens seminarium som mer forskningsinitierande aumln forskshynings sammanfattande

Handpapperstillverkning fick vi veta aumlr aumlr inget avslutat kapitel utan handpapper aumlr en efterfraringgad produkt Viktigt aumlr att foumlra oumlver kunskapen till den kommande generationen Diskussionen aumlr alltsaring inte bara historisk utan aumlven houmlgst aktuell idag

Daumlrefter presenterades pappersforskningen i de olika nordiska laumlnderna Hans Peder Pedersen foumlrelaumlste om pappersforskning i Danmark Daumlrefter presenterashydes den norska forskningen av Gunnar Christie Wasberg Den foumlrelaumlsningen finns i tidskriften

Nils J Lindberg foumlrelaumlste om pappersforskningen i Finland ocksaring den foumlrelaumlsningen finns med som artikel i varingr tidskrift

Marie Nisser presenterade forskningslaumlget i Sverige

Mellan 1573 och 1870 anlades 140 handpappersbruk i Sverige Oumlver 80 av dessa 140 bruk koncentrerades till oumlstra och sydoumlstra delen av Goumltaland Det var en oerhoumlrd expansion under 1800-talet Tyvaumlrr har detta ej noterats ordentligt varken av naumlringslivshistoriker eller ekonomhistoriker

Betydelsefulla forskningsinsatser gjordes under 1920 shy

1940 talet av samtidshistoriker vars forskning ligger till grund foumlr alla senare beskrivningar 1923 utkom Sune Ambrosianis tvaring delar Molae chartariae Suecashynae daumlr han skildrade de bruk som funnits i Sverige fram till 1850 De innehoumlll tabeller oumlver alla bruk med korta fakta Uppbyggnaden utrustningen vattenmaumlrshyken vid bruken allt detta bidrog till att goumlra detta pionjaumlrverk till en klassiker

1920-talet var betydelsefullt foumlr pappers forskare och materialet har blivit en kaumllla foumlr dagens forskning Foumlljande dokument har varit av stor betydelse foumlr forskningen

Sune Ambrosiani Dokument roumlrande de aumlldre papshypersbruken i Sverige 1919 - 1923 och -Papperstillshyverkningen i Sverige intill 1800-talets mitt 1923

Elis Bosaeus och P amp Fredrik Esmarch Silverdalen historien om ett smaringlaumlndskt pappersbruk 1944

Gustaf Clemensson En bok om papper daumlri Papperet genom tvaring tusen aringr

David Hannberg Den aumlldre pappersbruksbygden Sverige en studie av initiativ och naturtillgaringngar

Bruksmonografier

G Clemensson Lessebo 1 - 2 1954 och 1964

Generella drag i papperstillverkningen i Grycksbo

NPH-Nytt och Nordisk Pappershistorisk tidskrift

Foumlretagsmonografier

Bo Rudin Papperets historia

Idag aumlr det angelaumlget att goumlra en regional oumlversikt och att goumlra en historik oumlver varje bruk Faumlltstudier aumlr alltsaring noumldvaumlndiga ibland behoumlvs aumlven industriarkeoshylogi Riksarkivets pappershistoriska samling aumlr anvaumlndbar daumlr finns excerpter mantalslaumlngder m m I NPH-Nytt fraringn 1982 finns en beskrivning av samlingens tillkomst

Marie Nisser fortsatte med att ge foumlrslag paring forskshyningsfraringgor

Lokalisering av bruket Varfoumlr uppstod bruket Foumlrutsaumlttningar foumlr raringvarufoumlrsoumlrjning Teknisk spridshyning - smaring steg i den tekniska utvecklingen som aumlr

3

intressant Byggnadsutveckling Arbetets organisering och rationalisering Lumpberedning Sociala foumlraumlnshydringar Pappersmaumlstarnas rekrytering Gesaumlllernas utbildning Kvinnornas betydelse Husharingllsuppgifter Vad betydde faumlrden mot en ny epok Sociokulturella faktorers betydelse inom regionen Varfoumlr anlades inte pappersbruk daumlr det behoumlvdes och daumlr det gick aringt mycket papper

Som synes aumlr det vaumll utvecklade och motiverade fraringgestaumlllningar som forskare ur olika kategorier kan soumlka svar paring

Ett uppskattat inslag var det foumlredrag som varingr foumlrre ordfoumlrande Jan Olof Rudcm houmlll om Foumlreningen Nordiska Pappershistorikers betydelse foumlr pappersforshyskningen i Norden resultat och oumlnskemaringl den kan laumlsas i sin helhet i detta nummer av varingr tidskrift

Helene Sjunnesson foumlrelaumlste om nyanlagda handshypappersbruk i Norden efter 1830 Helenes foumlrelaumlsning publiceras i naumlsta nummer av tidskriften

Konstnaumlr Sahn Gnista fraringn Konstfack foumlrelaumlste om Hantverket och utbildningen idag och i framtiden

Ovan Sahn Gnista konstnaumlr och laumlrare paring Konstfack foumlrelaumlste om Hantverket idag och i framtiden

T h Helene Sjunnesson som tillsammans med Marie Nisser arrangerade det lyckade seminariet

Idag provar maringnga Konstfackselever paring att goumlra eget papper Saring var det inte foumlr 10 aringr sedan intresset aumlr alltsaring mycket stoumlrre idag Det beror bland annat paring tvaring pappersmakare vid Tumba Bruk naumlmligen Georg Anzelius och Herbert Karlsson De startade en pappersmakarskola foumlr grafiker enligt den traditionella metoden Till foumlljd av detta intresse har aumlven utbildning och praktik aumlgt rum vid Oumlsjoumlfors handpapshypersbruks museum och Lessebo Bruk

oumlnskemaringl fraringn konstnaumlrer aumlr bl a foumlljande

- Pappersfibrerna i arken ska vara horisontella

- Stora format av ytlimmat papper aumlr oumlnskvaumlrt

- Inga spaumlnningar i papperet undvik traumlslippapper kemisk massa fritt fraringn lignin

Ett foumlrslag vaumlxte fram under Sahns foumlrelaumlsning som resulterade i en traumlff som ska ordnas mellan massainshydustrin och konstnaumlrerna foumlr att kunna diskutera fram laumlmpliga loumlsningar paring pappersstorlekar och pappersshykvaliteer och pappersmassa

Daumlrefter visade Sanny Holm ordfoumlrande i NPH en reklamprodukt med pappersformar i A4-forrnat som han tillverkat i 7200 exemplar

Marie Nisser pekade paring det maringngvetenskapliga pershyspektiv som dagens seminarium gett prov paring likasaring att det aumlr noumldvaumlndigt att ha en direkt dialog mellan pappersanvaumlndare papperstillverkare och pappersexshyperimentatoumlrer allt detta aumlr incitament till en diskusshysion

Marie Nisser ser ocksaring handpappers- och pappersshyepoken som laumlmpliga forskningsaumlmnen och -omraringden foumlr ekonomhistoriker kulturgeografer och tekniker

Seminariet avslutades med att Bertil Haslum fraringn Skogsindustriernas Historiska Utskott tackade Marie Nisser och Helene Sjunnesson foumlr deras lyckade seminariearrangemang

4

Foumlreningen Nordiska Pappershistorikers betydelse foumlr pappersforskningen i Norden

resultat och oumlnskemaringl Jan Olof Ruden

Den vanligaste fraringgan som staumllls naumlr naringgon dechiffshyrerat ett vattenmaumlrke aumlr

Vilket pappersbruk tillverkade pappret

Naumlr tillverkades pappret

Eller - en mer insiktsfull fraringga - Under vilken tidsperiod anvaumlndes detta papper

Foumlr att saringdana fraringgor skall kunna besvaras maringste man kunna leta sig fram till avbildningar av vattenmaumlrket (och helst daring formidentiska vattenmaumlrken)

Redan detta kraumlver erfarenhet av i vilken litteratur det loumlnar sig att leta (tillverkningsland aringrhundrade osv) shyeller om det oumlverhuvud taget finns litteratur att leta i

Om man haft saringdan tur att ett liknande vattenmaumlrke fmns avbildat hur skall man daring tolka den tidsangishyvelse som kan finnas knuten till detta vattenmaumlrke

Och aumlndaring aumlr dessa fraringgor helt legitima foumlr hembygdsshyforskare foumlr historiker av alla slag och de har raumltt att faring svar paring sina fraringgor

En foumlrutsaumlttning foumlr att besvara fraringgorna aumlr daring att varje pappersbruks prodularingion har kartlagts paring saring saumltt att man kunnat knyta vattenmaumlrkt papper till ett visst bruk och att man har kunnat faststaumllla under vilka tidsperioder det papper som framstaumlllts med ett visst formpar verkligen har anvaumlnts

Det saumlger sig sjaumllvt att ett handpappersbruk som varit i drift under 25-30 aringr har producerat skriv- post- och tryckpapper med en maumlngd formpar under ett antal aumlgarepappersmaumlstare Och detta aumlr aumlndock en kort verksamhetstid Det var i Sverige inte ovanligt med en driftstid paring oumlver 100 aringr

Foumlr att vara till naringgon hjaumllp foumlr saringdana som soumlker upplysningar om handpappersbruk i Norden och deras

produkter borde det daumlrfoumlr finnas tillgaringng till en databank av vattenmaumlrkesavbildningar med vilka man kan ta sig fram till det pappersbruk som tillverkat pappret och i dess bruksmonografI finna de uppgifter man soumlker

Att skapa en saringdan databank borde inte behoumlva vara en utopi idag med de te1allska hjaumllpmedel som i allt snabbare takt utvecklas Redan idag torde lagring av vattenmaumlrkesavbildningar kunna ske paring t ex CD-rom Det fmns redan publicerade vattenmaumlrkesavbildningar vilka relativt laumltt borde kunna oumlverfoumlras till CD-rom

Om det finns ett kommersiellt intresse av saringdant kommer det att ske

En annan sak aumlr det att forskningslaumlget och daumlrigenom ocksaring publicerade vattenmaumlrkesavbildningar aumlr olika i de olika nordiska laumlnderna - och daring haringller jag idag de baltiska staterna utanfoumlr diskussionen

Vilken betydelse har daring Foumlreningen Nordiska Papshypershistoriker haft foumlr pappersforskningen i Norden Foumlreningen tillkom ju aringr 1968 foumlr att fraumlmja pappershistorisk forskning och samarbetet mellan pappershistoriker i Danmark Finland Island Norge och Sverige samt att stoumldja medlemmarnas intresse saringvaumll inom som utanfoumlr dessa laumlnder

Vill man vara elak kan man vaumll saumlga att Foumlreningen som saringdan inte drivit naringgra egna projekt eller ens varit naringgon opinionsbildare Men blotta existensen aven foumlrening har varit en gynnsam betingelse foumlr de enskilda medlemmar som bedrivit forskning En saringdan foumlrening har ocksaring legitimerat ett intresse foumlr pappersshyhistoria bland medlemmarna som daumlrigenom kaumlnt sig tillhoumlra en gemenskap

Vad har daring enskilda nordiska medlemmar utraumlttat som forskare Stiftarna av NPH var alla forskningsshyinriktade Paring uppdrag av Paper Publication Society i Holland som publicerar volymer med vattenmaumlrkesshyavbildningar i serien Monumenta papyraceae histoshyriam illustratia arbetade var och en med avsikten att beskriva sitt lands handpappershistoria

Foumlr naringgra laumlnder som haft ett foumlrharingllandevis ringa antal handpappersbruk kunde uppgiften slutfoumlras Norges nestor inom pappersforskningen foumlrre univershysitetsbibliotikarien Haakon M Fiskaa som redan i Svend Dahls bibliotekshandbok skrivit ett kapitel om papper och vattenmaumlrken publicerade sina egna forskningsresultat 1973 i Norske papirmoller og deres vannmaerker 1695-1870 Detta var emellertid inte en publikation i Monumentaserien utan i Oslo universitetsbiblioteks regi I Monumentaserien publishycerades resultatet i oumlversaumlttning tillsammans med Ove K Nordstrands material om de danska pappersbruken under titeln Paper and watermarks in Norway and Denrnark Detta var aringr 1978

Detta var ocksaring allt fraringn N orden i Monumentaserien paring grund av att pengarna tog slut i Paper Publication Society Det fanns daumlrfoumlr ingen anledning att hasta foumlr den pensionerade pappersingenjoumlren Kurt K Karlsson

5

i Helsingfors att goumlra rardigt sitt arbete om Finlands handpappersbruk vattenmaumlrken aumlgare och anstaumlllda Detta arbete utkom emellertid redan 1981 Han hade kunnat bygga paring Nikander amp Souranders Lumppapshypersbruken i Finland fraringn 1955 Kurt K Karlsson lyckades identifiera vattenmaumlrken fraringn Finlands aumlldsta pappersbruk det i Tomasboumlle och han avsloumljade ocksaring en 2oo-aringrig hemlighet en penningsedelfoumlrfalsshykare som tillverkade sitt eget papper och daumlrtill undgick upptaumlckt

Om detta arbete behandlade 14 pappersbruk saring hade Goumlsta Liljedahl i Sverige 140 handpappersbruk paring sin lott - och foumlrutomde mest kaumlnda - helt oploumljd mark Goumlsta Liljedahl var vid denna tidpunkt pensionerad laumlroverksadjunkt men var den person i Sverige som redan paring 1950-talet verkat foumlr att gamla papper med vattenmaumlrken sammanfoumlrdes till Riksarkivet Han aumlgnade sedan aringterstoden av sitt liv att sortera detta material och att foumlrbereda brukshistoriker genom att foumlr Smaringland garing igenom mantalslaumlngder kyrkboumlcker och husfoumlrhoumlrslaumlngder foumlr aktuella socknar saring att han denna vaumlg kunde faring fram namn paring aumlgare pappersmashykare och andra vid bruken

Han utarbetade ocksaring en metod foumlr brukshistoriker som fmns publicerad i NPH-Nytt 11988

Men fraringnsett naringgra publicerade brukshistoriker av hans hand (i NPH-Nytt) blev det inte naringgon volym med svenska vattenmaumlrken Och det aumlr inte saring konstigt Med den ambitionsnivaring som Goumlsta Liljedahl hade var uppgiften honom oumlvermaumlktig

Ingen annan heller har maumlktat ta paring sig uppgiften

Liljedahl som disponerade ett rum paring Riksarkivet paringverkade detta att skaffa sig utrustning foumlr betaradioshygrafi den roumlntgenfotografering av vattenmaumlrken som aumlr den helt oumlverlaumlgsna metoden foumlr objekt aringtergivning

Han erhoumlll aumlven ett forskningsanslag fraringn Wallenberg stiftelsen Aringterstoden av detta anslag foumlrvaltas av Riksarkivet Om man t ex har behov av beta-grafer foumlr ett saumlrskilt aumlndamaringl och tagningarna sker i Riksarkivet kan man ansoumlka om att detta bekostas av Wallenbergmedlen

En annan stiftare i Sverige var Harry Ericson Han hade varit driftschef paring Tumba bruk och hade samarbetat intimt med Georg Anzelius pappersmashykare sedan barnsben med intresse foumlr teknikhistoria Harry Ericson saringg till att historiskt material paring Tumba samlades i den byggnad som sedan 1968 rymmer brukets museum Dessa tvaring herrar bildade ocksaring kaumlrnan i kyplaget paring Tumba som paring lediga stunder tillverkade papper foumlr hand i museet och paring Skansens julmarknad och varhelst naringgon ville faring pappersmakeri demonstrerat Detta var i sjaumllva verket urcellen till handpapperstillverkningens paringnyttfoumldelse i Sverige shyinte minst i konstnaumlrskretsar

Harry Ericson aumlgnade sina forskningar aringt pappersbruk i Smaringland och i Mariestad daumlr han slog sig ned efter pensioneringen I Mariestad fann han en medhjaumllpare i Erik Witting som fortsatte forskningarna om Marieshystadsbruken

Hembygdsforskaren Goumlsta Lindstroumlm i Virserum var en av dem som tog upp handtillverkning av papper och sedan dess har varit en flitig propagandoumlr i Sydsverige Han aumlr ocksaring eldsjaumllen i Froumlaringsa pappersshybruk i Virserums hembygdspark Som forskare har han aumlgnat sig aringt handpappersbruken kring Emaringn

Kunskapen om Danmarks handpappershistoria vaumlxte saring smaringningom genom idogt samlande av Ebba Waaben paring danska Rigsarkivet Kompletterat med aktivt detektivarbete framkom nya detaljer och t o m nya pappersbruk Den tidigaste perioden kraumlvde en ny beskrivning som utkom i tvaring band 1987 under titeln Danske Vandmaerker amp Papinnoller 1570-1695 med Birte Rottensten och Ebba Waaben som forfatshytare och med Konservatorskolen som utgivare H P Pedersen har skrivit om Chokladfabriken Deichmann paring 1835-1840-talen

Pappershistoria har i Sverige saknat institutionsshyanknytning Detta har foumlrsvaringrat utbildning och forskshyning Foumlrst foumlr naringgra aringr sedan blev Per S Ridderstad professor i bok- och bibliotekshistoria i Lund Foumlrra aringret tillkom professuren i teknik- och vetenskapshistoshyria vid Tekniska houmlgskolan i Stockholm Dessa instiutioner har aumlnnu inte laumlmnat naringgra synbara resultat inom pappersforskningen

Uppsater och avhandlingar har daumlrfoumlr ventilerats vid andra institutioner I kuhurgeografi skrev Jan Apshypelqvist aringr 1983 uppsatsen Personalrekrytering vid Roumlttle bruk 1780-1879 och i musikvetenskap ventileshyrades aringr 1968 Jan Olof Rudens lic-avhandling Vattenmaumlrken och musikforskning presentation och tillaumlmpning avendateringsmetod paring musikalier handskrift

Ruden har ocksaring genomfoumlrt en inventering av i Sverige bevarade handpappersforrnar och redovisat resultaten i NPH-Nytt resp NPHT

Bo Rudin har vid sidan av sin verksamhet som papperskonstnaumlr saumlrskilt intresserat sig foumlr ickeshyvaumlsterlaumlndska tekniker foumlr handpappersframstaumlllning och spritt denna kunskap i tidskrifter foumlr konst och annat Han har dessutom paring eget foumlrlag utgivit Papperets historia baringde paring svenska och paring engelska

Jag har haumlr naumlmnt naringgot av vad jag anser houmlra hemma under begreppet forskning och daumlrigenom utelaumlmnat andra av medlemmarnas intresseomraringden som egen handpappersframstaumlllning papperskonst konserveshyring utveckling av miljoumlvaumlnligt eller arkivbestaumlndigt papper osv

6

Till sist vill jag paringminna om att den pappershistoriska forskningen i Norden inte bara bedrivs av foumlreningens medlemmar och att den har aumlldre anor aumln foumlreningen

I Sverige manifesteras den i volymen En bok om papper fraringn 1944 som aumlnnu aumlr en pappersforskninshygens bibel I den fInns en svensk pappersbibliografI av Toumlnnes Kleberg Den har utvidgats till nordisk pappershistorisk bibliografI och vidarefoumlrts av Foumlrshy

eningen Nordiska Pappershistoriker och publiceras fortloumlpande i NPHT

Foumlreningens medlemsblad NPH-Nytt sedermera omshybildat till Nordisk Pappershistorisk Tidskrift har varit ett naturligt forum foumlr publicering av forskshyningsresultat eller recensioner Den har daumlrigenom varit en viktig laumlnk mellan medlemmarna Det vore helt naturligt att se foumlredrag och referat fraringn denna dag publicerade i den

-NYTT MEDLEMSBLAD FOumlR FORENINGEN NORDISKA PAPPERSHISTORIKER

Aumlrg 1973 September DubbelnUIllIller Nr 1 - 2

Redaktionens adress Ing Erik Witting Torngatan 64 5-54200 MARIESTAD

ANMAumlLAN I

Taruton paring utgivande av naringgot slags kontaktorgan foumlr medlemmnrna inom NPH aumlr enligt vad red erfarit lika gllIlllJOl som foumlreningen sjaumllv Varingr foumlrshyenings speciella karaktaumlr gBr kanske att behovet nv kontakt medleocarnn emellan aumlr saumlrskilt starkt uttalat inte Dinst beroende pauml det fakt~ att medlemmarna aumlr engagerade inom saring olika faumllt av papporshietOriens faecishyne randa ooraumld e bull

Dauml nu foumlrsta nucret av NPH-NYTT aumlntligen foumlreligger daumlr inneharingllet helt anknyter till NPH-moumltet i Markaryd aumlr det redaktoumlrens foumlrhoppning att oedleomarnn i fortsaumlttningen genom flitigt insaumlndande av bidrag i fora av onnuskript foumlr publicering moumljliggoumlr NPH-NYTTs fortbestaringnd

Foumlr en annaumllon av NPH-NYTT vaumlnde sig red till en av foumlreningens gaola stoumlttepelare med begaumlran 00 benaumlgon medverkan H~ ~s bidrag har cyckct taokshysoot Dottagite men haumlr Daumlsta annaumlrkoe att L middot)knad helt fritager sig fran visso delar av inneharingllet i nedaus~ Jmiddot omiddot 1

7

Papirhandel i Norge f~r 1850 Gunnar Christie Wasberg

Norge fick sin f~rste papinnplle i 1695 senere enn alle andre europeiske kulturland Dette hadde sin aringrsak i det nasjonale sammenbrudd i senmiddelaldeshyren et emne som stadig opptar den historiske diskusjon A v den grunn blir den eldre norske papirhandel historisk sett faktisk mer interessant enn de relativt sene og faring papinnVlller

Undersjikelser viser at Norge paring 13 14 og 1500-tallet fikk sitt papir delvis fra Sverige men ogsaring fra papinn~ller saring langt borte som Nord-ltalia og Proshyvence Det er grunn til aring tro at de hanseatiske byer her formidlet handelen

Etterhvert ble kontakten med Nederland den viktigste

Fra 1600-tallet av hadde Norge betydelig trelastutf~shysel og dessuten jemindustri De bevarte arkivalia viser at danske pap~ller her fylte behovet for skrivemateriell til korrespondanse og regnskaper Det samme gjaldt i den offentlige administrasjon

De norske papinnl1ller kom inn med ~rre tyngde paring l700-tallet med det resultat at Norge ved aringr 1800 var selvforsynt fra landets egen produksjon

Det er i Norge en viss sammenheng mellom papirm0lshyler og de senere tremasse- og cellulosefabrikker De fleste av disse ble imidlertid etablert der hvor jemindustrin maringtte gi tapt i 1860-aringrene Istedenfor aring produsere trekull nytter en raringstoffer til aring lage papir som fra da av ble en betydelig eksportartikkel

De rikeste tradisjoner naringr det gje1der haringndlaget papir finner vi fra 1797 av paring Alv~en ved Bergen der materialet til norske pengesedler ble produsert inntil for faring aringr siden Denne virksomhet er naring overf0rt til Tumba

Forskningssituasjonen i Norge

Gunnar Christie Wasberg nevnte i sin oversikt at dette var en forholdsvis ny forskningsgren i varingrt land De 11 papinn~ller vi hadde inntil 1870 er utforsket av H M Fiskaa som ogsaring har redegjort for ~llenes

vannmerker Hans verk er utkommet baringde paring norsk og engelsk

Interessen dreier seg idag saerlig om konserveringsshyproblemer Dessuten er flere forskere opptatt med papirhistorien i de siste hundre aringr Dette er prosjekter

som vii bli omtalt under NPH -~tet i maj 1993 der Norge er arrangor

Det norske papirhistoriske forkningsmi1~ teller faring utovere men disse er engasjert ikke bare i nasjonal og nordisk sammenheng men har dessuten vaert representert i de intemasjonale ~er hvorav det forelgpig siste ble avholdt i Wien september 1992

I

oj

Naumlr jag av Marie Nisser blev ombedd att haringlla ett 15 minuters anfoumlrande om aktuell forskning i Finland roumlrande handpappersbruken i landet blev jag foumlrst laumltt foumlrbryllad

Den aktuella forskningsverksamheten aumlr verkligen saring anspraringksloumls att rapporten vaumll kunde faring plats paring ett mindre postkort och inte foumlrutsaumltta en - i och foumlr sig shyintressant resa till Stockho lm

Naumlr jag fick houmlra att jag skulle utvidga temat till att aumlven omfatta en oumlversikt av vad som hittills gjorts och publicerats paring omraringdet i Finland var jag laumltt oumlvertalad

Jag var gaumlrna beredd att redogoumlra foumlr vad vi i Finland aringstadkommit i fraringga om kartlaumlggningen av varingra handpappersbruk men framfoumlr allt saumlg jag detta som ett efterlaumlngtat tilltalle foumlr en raumltt oerfaren pappersshyhistorisk forskare som jag att faring naumlrmare kontakt med kollegor i Norden naringgot som jag boumlljat uppleva som allt mer angelaumlget

Lnmppappersbruken i Finland

Det grundlaumlggande arbetet paring omraringdet aumlr Lumppapshypersbruken i Finland och det maringste jag naturligtvis boumllja med

Bakgrunden till boken var foumlljande

Initiativtagare och drivande kraft bakom historiken oumlver de gamla lumppappersbruken i Finland var Ingwald Sourander (1874 - 1961) en av Finska Pappersingenjoumlrsfoumlreningens grundare och en legenshydarisk papperstillverkare i varingrt land

Ar 1926 gavs aringt fil mag Ralf Toumlrngren (sedermera bl a stats- och utrikesminister) uppdraget att utarbeta en historik oumlver de gamla lumppappersbruken i Finland Ralf Toumlrngrens maringnga andra aringtaganden gjorde att han 1933 avsade sig uppdraget Professor Gabriel Nikanshyder aringtog sig att fortsaumltta arbetet paring basen av det material som hopbragts bl a paring riksarkiven i Helsingshyfors och Stockholm

Krigsaringren foumlrdroumljde arbetet och Gabriel Nikanders maringnga andra arbetsuppgifter gjorde att boken faumlrshydigstaumllldes av Ingwald Sourander som sedermera med sjaumllvklar raumltt antecknades som medfoumlrfattare till Lumppappersbruken i Finland som utkom 1955

Handpappersbruken behandlas paring 137 sidor maskinshypappersbruken och allmaumlnna fraringgor paring 363 sidor Boken baserar sig paring mycket ingaringende arkivstudier och staringr sig daumlrfoumlr aumlnnu idag mycket vaumll vid kritisk granskning

Aktuell forskning i Norden Finland Nils J Lindberg

Man har sagt att detta verk aumlr den utfoumlrligaste historiken oumlver papperstillverkningens barndom i Norden Det aumlr kanske ett riktigt konstaterande men vi maringste dock minnas att det aumlr laumlttare att goumlra en utfoumlrlig historik oumlver 14 handpappersbruk aumln t ex 150

I boken har dock inte efterstraumlvats att kartlaumlgga de olika handpappersbrukens vattenmaumlrken Det aumlr snashyrare fraringga om att med ett faringtal exempel visa vilka typer av vattenmaumlrken som foumlrekommit Endast 26 vattenmaumlrken fraringn aringtta av bruken finns avbildade

Kurt K Karlssons forskningsverksamhet

Ett utmaumlrkt komplement till Lumppappersbruken Finland aumlr daumlrfoumlr boken Finlands handpappersbruk - aumlgare och anstaumlllda skriven av Kurt K Karlsson och utgiven aringr 1981

Huvudvikten i arbetet lade Karlsson vid de finlaumlndska handpappersbrukens vattenmaumlrken och paring det omraringdet gjorde han ett banbrytande arbete Det aumlr verkligen anmaumlrkningsvaumlrt att man tidigare inte kaumlnt till vattenshymaumlrken fraringn Finlands foumlrsta handpappersbruk Tomasshyboumlle (grundat 1667) Karlsson lyckades komma paring aringtminstone sex Tomasboumlle vattenmaumlrken och tvaring naringgot osaumlkra fall

En mindre forsknings bragd var ocksaring att han lyckades sparingra en ny papperskvarn Vesakoski vars troligen enda verksamhetsfom var att tillverka papper foumlr foumlrfalskning av svenska sedlar Det var saringledes fraringga om en allvarlig brottslig verksamhet och gaumlrningsshymannen ertappades ungefaumlr 150 aringr senare Det aumlr kanske foumlrmaumltet att upptaga denna kvarn bland varingra finlaumlndska handpappersbruk men saring har Karlsson gjort i bifogade sammanstaumlllning Vesakoski papshypersbruk finns dock omnaumlmnt i raumlttegaringngsprotokoll daterade i februari 1820 och foumlrsvarar kanske daumlrfoumlr sin plats i foumlrteckningen

Daring vi vet att Tervakoski tillverkade sitt foumlrsta papper i december 1820 (privilegierna erhoumllls redan 1818) vore Vesakoski alltsaring den fjaumlrde papperskvarnen som boumlljade sin verksamhet i Finland

Pappersmuseet

Mitt eget intresse foumlr pappershistoriska fraringgor garingr oumlver trettio aringr tillbaka i tiden men aumlnda till foumlr ett aringr sedan roumlrde det sig paring grund av tidsbrist mera paring det teoretiska planet

I ett par ledande artiklar i tidskriften Papper och Trauml nr (2 1958 och nr 2 1962) tog jag initiativet till grundandet av ett pappersmuseum som fick utrymshymen i Centrallaboratoriets (KCL) aringr 1962 uppfoumlrda nybygge i Hagalund utanfoumlr Helsingfors

9

Tvaring personer vill jag speciellt framharinglla i samband med museets grundande institutets daringvarande vd professor Waldemar Jensen som gav projektet sitt vaumlrdefulla stoumld och diplomingenjoumlr Nita Groumlnvik

Nita Groumlnviks roll vid museets tillblivelse och i dess foumlrsta utveklingsskede var helt avgoumlrande Med en aktiv museimaumlnniska paring KCL fanns det uppmuntran och motivation foumlr utomstaringende bidragsgivare att goumlra en insats Nita Groumlnvik paringboumlrjade ocksaring ett samlande och en registrering av inhemska och i Finland foumlrekommande utlaumlndska vattenmaumlrken Efter hennes bortgaringng har denna del av museets verksamhet tyvaumlrr inte fortsatt

Centrallaboratoriets nye vd tekn dr Antti Arjas har uttalat sig i mycket positiva ordalag om betydelsen av pappershistorisk forskning i allmaumlnhet och noumldvaumlnshydigheten av att bevara och utveckla pappersmuseet som aumlr verksamt inom laboratoriet

Numera oumlvervakas och skoumlts museet av Birgitta af Forselles som aumlr intresserad av hithoumlrande fraringgor och - som bekant - aktiv inom det nordiska samarbetet paring omraringdet

Det aumlr daumlrfoumlr jag med tillfredsstaumlllelse konstaterar att museet idag aumlr i goda haumlnder och den fortsatta verksamheten foumlrefaller att vara tryggad

Forskningsverksamheten i Finland idag

Saringsom jag antydde i boumlrjan av mitt lilla foumlredrag finns det idag inte naringgon egentlig forkningsverksamshyhet paring det pappershistoriska omraringdet

Det haumlr aumlr naturligtvis beklagligt Visserligen har vi de tvaring foumlregaringende relaterade bokverken paring omraringdet vilka tillsammans ger maumlngder av detaljinformation kanske paring maringnga punkter saring omfattande och detalshyjerat att det inte uppmuntrar till fortsatt forskningsshyverksamhet

Mitt intryck aumlr dock att det finns maringnga delomclden som kunde vara vaumlrda ett naumlrmare studium

Naumlr jag personligen sedan ett aringr tillbaka har haft moumljligheten att mera aktivt aumlgna mig aringt verksamhet kring pappershistoriska fraringgor har jag boumlrjat intresshysera mig speciellt foumlr Tomasboumlle vattenmaumlrken och deras foumlrekomst i trycksaker fraringn de tvaring i Aringbo daring verksamma tryckerierna biskop Gezelius tryckeri och Akademitryckeriet

1650 1700 1750 1800 1900 1950

Tomasboumlle Joumlrvenoja Moumlllby Tammerfors Vesakoski Tervakoski Juvankoski Jlingsund Granfors Laringngfors Viantotaipale Haga Tertti lauml Taliso la

l I -

bullbullbullbullbullbull

--shy

I-~

f-f---l

~

Schema oumlver handhrukens verksamhetstider Kaumlsipaperitehtaiden toiminta-aikakaavio

Diagram of active periods of hand-paper milis

10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~

Vi~ntotaipaleKORTES J ARVI SOCKENV

Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD

Vesakoski Laringngfors IKALlS SOCKEN

(HUV LAN KOS Kl)

Ta mmerfo rs bull BJOumlRN EBORG bullI

bull RAUMO

S TAVASTEHUS

bull Te rv a k o s k i ~ Jaumlrvenoja ~ NAOENDAL o bull Terttlla

middotABO ~MOllbY)bull Juvankoskl SALO middotSORGA

(HUV MYLLYKYLA) ~ ~~ HELSINGFORS

bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot

Mitt intresse har samband med att jag under aringrens lopp sjaumllv samlat en del 16- och 1700-tals trycksaker fraringn naumlmnda tryckerier Jag aumlr mycket intresserad av att veta varifraringn papperet till dessa saumlllsynta och intressanta publikationer emanerar

I mina vattenmaumlrkesstudier droumljde det inte laumlnge innan det blev helt uppenbart hur viktigt det internationella samarbetet aumlr inom filigranologin

I Finland aumlr jag saring vitt jag vet den ende som idag aumlgnar mig aringt vattenmaumlrkesstudier Det kaumlnns ibland som om man arbetade i ett vakum Jag ser daumlrfoumlr fram emot intressanta diskussioner med kollegor under detta moumlte

Sammanfattning

Ur nordisk synpunkt aumlr det intressant att konstatera att praktiskt taget alla boumlcker och artiklar kring pappersshyhistoriska fraringgor i Finland aumlr skrivna paring svenska dvs foumlrfattade av personer tillhoumlrande den relativt beshygraumlnsade svenskspraringkiga befolkningsgruppen i varingrt land Materialet aumlr alltsaring laumltt tillgaumlngligt foumlr varingra nordiska pappershistorikerkollegor

Karta oumlver handpappersbruken i Fin land Suomen kaumlsipaperitehtaiden sijainti Map of hand-paper milis in Finland

l 11

TRAumlSLIPERIER HALMMASSEBRUK OCH MASKINPAPPERSBRUK I

NORDEN Perioden 1830 - 1870

Lokalisering teknikspridning och social foumlraumlndring

Seminarium i Stockholm i februari 1994 I boumlrjan av februari 1994 planeras ett tvaring-dagarsseminarium i Stockholm i syfte att behandla ett betydelsefullt foumlraumlndringsskede i pappers- och massaindustrins historia Ett skede daring papperstillverkningens mekanisering inleddes och nya raringvaror boumlrjade anvaumlndas foumlr att ersaumltta lump Seminariet kommer att presentera akuelI forskning och dokumentation bevarade anlaumlggningar och utrustning i Norden samt diskutera angelaumlgna uppgifter infoumlr framtiden

Detta seminarium aumlr det andra i en serie sammankomster som Enheten foumlr industriminshynesforskning planerar i samverkan med Skogsindustriernas Historiska Utskott Det foumlrsta seminariet som handlade om handpappersbruk i Norden aumlgde rum varingren 1993 Foumlljande moumlten kommer att diskutera senare skeden i pappers- och massaindustrins historia

Programmet aumlr aumlnnu inte faststaumlllt i detalj men utfoumlrligare information kommer att laumlmnas i naumlsta nummer av Nordisk Pappershistorisk Tidskrift Foumlr fraringgor och foumlrslag kontakta Helene Sjunnesson Enheten foumlr industriminnesforskning Avdelningen foumlr teknik- och vetenskapshistoria KTH 100 44 STOCKHOLM Per telefon saumlkrast antraumlffbar maringndagar och tisdagar 046 - (0)8 - 790 67 67 fax 24 62 63

Enheten foumlr industrinllnnesforskning

Teknik och vetenskapshistoria KTH

och

Skogsindustriernas Historiska utskott

Att framstaumllla massa genom slipning av trauml rrwt roteraru1e stenar var en epokgaumlraruk uppfinning paring 184O-talet Ett av vaumlrldens jorsta traumlsliperier anlades paring Onan en ouml vid

I Trollhaumlttan aringr 1857 I

Ur Papper i perspektiv av Sven Rydberg

12

Handpappersmakarlaumlrlingens klagan

Melodi Taumlnk oumlm I kun beskriva

l Taumlnk om jag kunde guska saring rakt som Kerstin kan

och forma som Kristina med van och saumlker hand

Elisabet hon faumlrgar sin linnemassa blaring och skapar nytt sorts papper naumlr natten faller paring

2 Men jag har ingen kaumlnsla och inget goumlr jag raumltt

- den ftlten som jag slaumlnger den hamnar alltid snett

- det papperet jag formar aumlr knappast tunt och naumltt

- det mellanlaumlgg jag vaumlter blir inte riktigt raumltt

3 I hollaumlndaren jag matade hop en praumlktig knoumll

den posten som jag guskat ser ut som Vasas koumll

Naumlr jag skall tappa massa det sprutar mer och mer

och papperen jag haumlnger paring golvet ramlar ner

4 Dock kan jag koka kaffe och jag kan skura golv

och jag kan vaumlrma matdosan foumlre klockan tolv

och klaumldnypor jag laga saring snabbt och elegant

- Jag kan nog aumlven jag bli en riktig papperstant

( Ja den aumlr ju roumld egentligen men det riminar saring illa paring paring)

Texten aumlr foumlrfattad av Agneta Larsson fraringn oumlrebro som praktiserade i handpappersbruket i Grycksbo sommaren 1989

] 13

Notiser

NPHs arkiv nu i svenska riksarkivet

Foumlreningen Nordiska Pappershistoriskers arkiv aumlr sedan 1993 oumlverIaumlmnat till Riksarkivet Stockholm Det omfattar tre volymer med handlingar fraringn aringren 1973-1992 med bl a protokoll verksamhetsberaumlttelser och korrespondens Det aumlr tillgaumlngligt foumlr forskning En foumlrteckning har uppraumlttats av foumlrste arkivarie Per Matsson

JOR

I boken Vandrande scholares Den gamla djaumlknegaringngsseden foumlrfattad av Gustav Sivgaringrd och utgiven av foumlreningen foumlr svensk undervisningshistoria Stockholm 1965 kan vi laumlsa foumlljande

Och i Kalmar erhoumlll Helga lekamens gille 1479 en donation att av aringldermannen aringrligen utskiftas foumlr inkoumlp av papper till djaumlknarna i skolan en eftersoumlkt och dyrbar vara som bl a de blivande koumlpmaumlnnen och foumlrraumlttningsmaumlnnen behoumlvde bekanta sig med

Handpapperstillverkning Aumlr Du intresserad av handpapperstillverkning foumlr hand Kom daring till Grycksbo pappersbruk daumlr detta hantverk fortfarande lever kvar Kontakta Karl Erik Hedberg paring hand pappersbruket eller David Johansson paring pappersbruket tel 023 - 68 000 om Du vill goumlra ett besoumlk

Pappersbruket som grundades redan 1740 av Johan Munktell tillhoumlr nu Papyshyrusgruppen inom Storakoncernen Vaumllkommen till Stora Papyrus Grycksbo

14

Stiftelsen

Goumlsta Liljedahls Fond foumlr pappershistorisk forskning

UTIYSER ETT STIPENDIUM PAring 3000 SEK

Fonden har till uppgift att stoumldja pappershistorisk forskning saumlrskilt svensk Stipendium ur fonden aumlr inte bundet till viss verksamhet men foumlrvaltarna aumlger prioritera bland ansoumlkningarna Stipendiet utdelas den 22 januari 1994

Stipendiater hittills har varit Erik Witting foumlr laringngvashyrigt redaktoumlrskap foumlr NPH-Nytt Jan Appelquist foumlr uppsatsen Personalrekrytering vid Roumlttle bruk 1780shy1879 Bo Rudin foumlr boken Papperets historia Ri-chard Arlin foumlr att bygga en lumpstamp enligt gammal foumlrebild Goumlsta Lindstroumlm foumlr hans forskning om pappersbruken i Virserum och vid Emaringn Georg Anzelius foumlr hans insatser att levandegoumlra och foumlrshy

medla konsten att framstaumllla papper foumlr hand Bjoumlrn Helmfrid foumlr framstaumlllning om Fiskeby pappersbruk 1637-1987 Ebba Waaben foumlr arbetet Danske VandshymltErker amp PapirIIl0ller Ulrika Haringden foumlr forskning kring handpappersbruken i Medelpad H P Pedersen foumlr boken En dansk papirfabrikant 1838-1846 samt Anne Vilsooll foumlr hennes experimentella och pedagoshygiska verksamhet som pappersrnakare

Soumlk sjaumllv eller foumlreslaring naringgon annan vaumllfoumlrtjaumlnt person Ansoumlkan skall vara ordfoumlranden Jan Olof Ruden tillshyhanda senast 31 december 1993 under adress St Eriksshygatan 130 c 5-113 43 Stockholm Ingen saumlrskild ansoumlkshyningsblankett

Till bygglOdet av denna lumpstamp fick RicoardArJin ett stipendium fiin Goumlsta LiledaiJls Fond

Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393

kommer en rapport fraringn aringrets konferens och aringrsmoumlte fotot nedan visar en av de utflykter som foumlretogs under besoumlket i Norge

Helene Sjunnesson skriver om sin forskning i hand pappersbruk i Sverige

Nummer 493 kommer att inneharinglla flera intressanta artiklar Anne Vilsboll Stiftelsen Goumlsta Liljedahls fonds stipendiat 1993 har besoumlkt pappersverkstaumlder i USA och rapporterar daumlrifraringn

Angelo Tajani journalist i Sverige foumlr italienska tidningar skriver om ett italienskt pappersbruk som anlades redan paring 1500-talet

Minnen fraringn Sveriges foumlrsta pappersmaskin har Gunnar Gavelin och det foumlrmedlar han paring ett mycket trevligt saumltt till varingra laumlsare

Ett uppsbJttat oen intressant besoumlk CfJIdes paring FoUum aringbriker under NPR-konferenseo i Norge i maj1993 IT v PerNordenson okaumlod ung nors~ UlaEilrensvaumlrd aumlnnll en okaumlod ung norsbJ Foto Ulrika Raringden

l6

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

Inneharingllsfoumlrteckning

edaktoumlren middothar ordet sid 1

Seminarieinbjudan _ sid 2

eminarieraPport ~ bull sid 3

oumlreningen NPHs betydelse foumlr pappersforsIallngen i Norden sid 5

orskningssituasjonen i Norge_ sid 8

laringnen forskning i Norden Finland ~~ ~_ _sid 9

raumlsliperier hljJmmascebmk och maskinpappersbruk i Norden inbjudan sid 12

andpappersmakarlaumlrlingens klagan sid 13

otiser _ sid 14

Stipendium utlyses av Stiftelsen Goumlsta Liljedahls Fond sid 15

UDlDler 3 och 4 1993 sid 16

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift Aringrgaringng 21 1993 nr 2

Utgiven av Foumlreningen Nordiska Pappershlstoriker

utkommer med 4 nummer per aringr

Redaktoumlr Ulrika Haringden

Strandsvedjan Gaumlsta 7373

S-860 20 NJURUNDA

Tel 060 321 73

Ansvarig utgivare

Sanny Holm

Frejgatan 36

S-113 26 STOCKHOLM

Tel 08 736 11 34 dagtid 08 33 27 90 kvaumlllstid

Tidigare aringrgaringngar av tidskriften

kan erharingllas fraringn ordfoumlranden

foumlr medlemsaumlrenden kontakta

kassoumlren Per Nordenson

Fridebergsvaumlgen 20

S-151 48 SOumlDERTAumlLJE

Postgirokonto 85 60 71-6

ISSN 0348-9531

Aumlr Du intresserad av handgjort papper eller av pappershistoria

Garing daring med i Foumlreningen Nordiska Pappershistoriker Foumlreningen har som aumlndamaringl att i Norden fraumlmja intresset foumlr pappershistoria

Detta sker genom att foumlreningen uppmuntrar och stimulerar till forskning och dokumentation av kun-skaper kring bl a raringvaror och tillverkningssaumltt redskapen pappersmakarna brukshistoria och bruksshymiljouml den faumlrdiga produkten och dess anvaumlndning d~bution av de flL~iga produkterna vattennllrrken och datering med hjaumllp av pappersegenskaper papshyperskonservering och konstnaumlrligt bruk av papper

Betala in medlemsavgiften paring pg-konto 85 60 71-6 Enskilda medlemmar KrFlM 150 Institutioner Kr FIM 250 och Aktiebolag KrFIM 400 Gloumlm inte att skriva insaumlndare Du faringr tidskriften 4 garingnger per aringr och blir beraumlttigad att delta i foumlreningsmoumlten varje aringr Vaumllkommen som medlem

Framsidan OumlSjoumlfOrs lJandpappersbmk 1777-1926

Foto TONen AJtlJin 1926 Tekni5ka Museets arkiv








Ulrika Haringden





1










2




















Bruksmonografier









3


















4























5

















6








ANMAumlLAN I




7















I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14










Ulrika Haringden





1










2




















Bruksmonografier









3


















4























5

















6








ANMAumlLAN I




7















I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14












2




















Bruksmonografier









3


















4























5

















6








ANMAumlLAN I




7















I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14






















Bruksmonografier









3


















4























5

















6








ANMAumlLAN I




7















I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14




















4























5

















6








ANMAumlLAN I




7















I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14

























5

















6








ANMAumlLAN I




7















I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14



















6








ANMAumlLAN I




7















I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14










ANMAumlLAN I




7















I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14

















I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14



I

oj




















Pappersmuseet



9











1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14













1650 1700 1750 1800 1900 1950


l I -


--shy

I-~

f-f---l

~



10

KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14



KUOPIO

~ bull JYVASKYLA

Haga ) ~


Granfors

bull KASKO

1 KR ISTJNESTAD


(HUV LAN KOS Kl)


bull RAUMO

S TAVASTEHUS




bull )EKENA5 HANGO

Talisola bullmiddot




Sammanfattning



l 11









och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14











och





12




















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14






















] 13

Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14



Notiser



JOR





14

Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14



Stiftelsen








Foto RicoardArJin

1 ~

I nummer 393







l6











otiser _ sid 14



I nummer 393







l6











otiser _ sid 14













otiser _ sid 14



Documents

Nordisk 2/93 Pappershistorisk Tidskrift - NPH · 2014. 12. 17. · Elis Bosaeus och P & Fredrik Esmarch: Silverdalen, historien om ett småländskt pappersbruk, 1944. Gustaf Clemensson: