Ångcentralen vid Kisa Pappersbruk - Tekniska verken · Anläggningsnamn Ångcentralen vid Kisa pappersbruk Ort Kisa Besöksadress Industrivägen 15A, 590 38 Kisa Fastighetsbeteckning

Ångcentralen vid Kisa PappersbrukKISA

Miljörapport 2014

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Ångcentralen vid Kisa pappersbruk 2014

1 (13)

Innehåll

1 Grunddel ____________________________________________________________ 2

1.1 Allmänna uppgifter ______________________________________________________ 2

2 Textdel _____________________________________________________________ 3

2.1 Organisationens uppbyggnad ______________________________________________ 3

2.2 Lokalisering och bakgrund ________________________________________________ 3

2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar _____________________________ 4

2.4 Miljöuppföljning ________________________________________________________ 4

2.5 Reningsutrustning _______________________________________________________ 4

2.6 Gällande beslut _________________________________________________________ 4 2.6.1 Tillstånd ____________________________________________________________________ 4 2.6.2 Villkor ______________________________________________________________________ 5

3 Miljöberättelse _______________________________________________________ 6

3.1 Miljöpåverkan __________________________________________________________ 6

3.2 Verksamhetssystem _____________________________________________________ 6

3.3 Drift‐ och produktionsförhållanden _________________________________________ 6 3.3.1 Förändringar i produktion och processer __________________________________________ 6 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning _________________________________________ 7 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter ___________________________________ 7 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter _____________________________________________ 8 3.3.5 Förändringar och störningar i driften _____________________________________________ 9

3.4 Kontrollresultat ________________________________________________________ 10 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring ________________________ 10 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 § pkt 9) _______________________ 10 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan _______________________________________ 11 3.4.4 Besiktningar – sammanfattande kommentarer ____________________________________ 11

4 Villkor och kommentarer ______________________________________________ 12

Bilagor Bilaga 1 Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna


2 (13)

1 Grunddel

1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004‐9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0513‐131 Anläggningsnamn Ångcentralen vid Kisa pappersbruk Ort Kisa Besöksadress Industrivägen 15A, 590 38 Kisa Fastighetsbeteckning Mjällerum 1:135 Kommun Kinda Huvudbransch 40.51 Koder enligt EG‐förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2000‐05‐26 Tillsynsmyndighet Kinda kommun Kontaktperson för anläggningen Förnamn Katarina Efternamn Ingvarsson Telefonnummer 013‐20 80 06 E‐postadress [email protected] Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer 013‐20 83 51 E‐postadress [email protected] Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping


3 (13)

2 Textdel

2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat‐ och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, av‐fallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision – att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom kon‐cernen ligger under Division Energi som är organiserad enligt följande:

Figur 1. Organisationsschema Division Energi.

Ångcentralen vid Kisa pappersbruk ligger organisatoriskt under ”AO Produktion”.

2.2 Lokalisering och bakgrund Ångcentralen vid Kisa pappersbruk består av en fastbränslepanna och två oljepannor. Anläggning‐en är belägen på Långasjönäs industriområde och används för produktion av ånga till det närlig‐gande pappersbruket, Swedish Tissue. Ångcentralen anlades på 80‐talet av Kinda kommun som en avfallsförbränningsanläggning för att leverera ånga till det närliggande pappersbruket. Numera eldas endast biobränsle och en mindre andel eldningsolja.


4 (13)

2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Fastbränslepannan är baslastenhet. Oljepannan används som reserv‐ och spetslastpannan. Ut‐släppen sker genom två skorstenar, en för varje panna. Fastbränslepannans skorsten har en höjd av 48 meter över mark, oljepannans skorstenhöjd är 18,5 m över mark. En sammanställning av produktionsenheterna presenteras i tabell 1. Tabell 1. Produktionsenheter vid ångcentralen vid Kisa pappersbruk.

Benämning Effekt [MW] Bränsle

Fastbränslepannan 6 Biobränsle

Oljepanna 1 9 Eo1

2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av ut‐släpp, drift‐ och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Biobränslepannan är utrustad med ett miljömätinstrument, vilket är placerat i rökgaskanalen, för mätning av parametrarna O2, CO och NO. Mätdata samlas kontinuerligt in och värdena processas och presenteras därefter i dygns‐ och månadsrapporter. Dessa ligger sedan till grund för uppföljning i förhållande till gäl‐lande miljövillkor.

2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med elektrofilter för att minska utsläppen av stoft, stoftbundna föreningar och Selective Non‐Catalytic Reduction med urea (SNCR) för att reducera kväveoxider. Oljepannan eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt.

2.6 Gällande beslut

2.6.1 Tillstånd

Miljöprövnings‐delegationen, Länsstyrel‐sen i Östergötlands län 2000‐05‐26

Miljöprövnings‐delegationen (MPD) lämnar (Vattenfall AB) tillstånd till driften av ångcentralen, Långasjönäs bruk på fastigheten Mjällerum 1:135. Tillståndet omfattar en biobränslepanna (6MW) samt två oljepannor på 6 respektive 5 MW.

Länsstyrelsen i Östergöt‐lands län 2004‐02‐11

Länsstyrelsen (LST) beslutar följande: En befintlig oljepanna med en effekt på 5 MW kan bytas ut mot en 13 MW oljepanna, samt eventuellt komplet‐tera den befintliga fastbränslepannan med en fjärrvärmeekonomizer. En värmeväxlare kan byggas för överföring av ånga från ångnätet till fjärrvär‐menätet. Förslaget om att koppla ihop och bygga ut fjärrvärmenätet god‐känns.


5 (13)

Länsstyrelsen i Östergöt‐lands län 2005‐11‐25

Beslut med anledning av anmälan om att produktionsspill från Swedish Tissue även fortsättningsvis ska kunna undantas från förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning enligt 4§ punkt 4 och därmed kunna förbrännas vid anläggningen. LST har inget att erinra mot TVABs tolkning i anmälan om att produktions‐spillet kan undantas enligt anmälan.

Länsstyrelsen i Östergöt‐lands län 2006‐04‐12 Miljökontoret i Kinda kommun 2013‐05‐21

LST medger att ureainsprutning för NOX‐reduktion införs enligt anmälan (permanentning). I beslutet meddelade LST tre råd gällande slip, mätning och förvaring av urea. Beslut om spridning av fly‐och bottenaska på åkermark. Askan avser att användas som byggnadsmaterial till två skogsbilvägar samt en gårdsplan för lagring av balar. Miljökontoret anser att askan kan accepteras utifrån de förslagna försiktighetsmåtten i delegationsbeslutet.

2.6.2 Villkor

Villkor för ångcentralen vid Kisa pappersbruk kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer.


6 (13)

3 Miljöberättelse

3.1 Miljöpåverkan Anläggningens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft, förbrukning av naturresurser, omhänder‐tagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen.

3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift vid olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 och 2010 infördes certifierade ledningssy‐stem för kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Exempel på miljömål för 2014 är att minska kväveutsläppen till luft och vatten genom systematisk processutveckling. Målet är att ut‐släppen skall vara lägre än 2012. Målet uppfylldes. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbätt‐ring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsyns‐regler. Exempel på rutiner och instruktioner är

Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål.

Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen.

Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter.

Avfallsrutiner.

Riskutvärdering.

Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll.

LRQA Business Assurance genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs intern revision av miljöledningssystemet varje år.

3.3 Drift‐ och produktionsförhållanden

3.3.1 Förändringar i produktion och processer

Under året kopplades å‐vattnet om till kommunalt vatten då Swedish Tissue valt att införskaffa en ny vattenreningsanläggning. Vattenreningen utnyttjades även för ångcentralens behov. Inled‐ningsvis sattes membranen på RO‐aggregatet igen. Därefter har rör byggts om och nya membran införskaffat. Tillgängligheten på fastbränslepannan har ökats sedan den byggts om vilket i sin tur har lett till en minskad oljeförbrukning, jämfört med 2013 har 7 % mindre olja förbrukats.


7 (13)

Under året har biobränsleaskan börjat nyttiggöras genom att den nu och i 10 år framöver kommer användas för byggnadsmaterial till två skogsbilvägar och en gårdsplan för lagring av balar.

3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning

Den totala energiproduktionen uppgick under 2014 till 58144 MWh. I Tabell 2 redovisas produkt‐ion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna för år 2014. Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, 2014.

Benämning Produktion Bränsleförbrukning

Fastbränslepannan Biobränsle Produktionsspill samt restfiber

53326 MWh 23 691 ton 28 ton

Oljepannan 5818 MWh 684 m3

Anläggningen har förbrukat 952 300 kWh elenergi och 12 200 m3 spädvatten under verksamhets‐året.

3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter

3.3.3.1 Användning av kemiska produkter

Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsda‐tablad i kemikalieregistret Eco online. Eco online kan användas av alla via intranätet för att se var en kemikalie används. Alla kemikalier som används ska finnas med i Eco online. I bilaga 1 beskrivs mer utförligt hur Tekniska verken arbetar med produktvalsprincipen. I Tabell 3 visas förbrukning‐en av processkemikalier på ångcentralen vid Kisa pappersbruk under 2014.

Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter, 2014

Kemikalie Användnings‐Område

Förbrukning Enhet

Ameroyal 710 Dosering pannvatten 58 Kg

Ferrolix 3095 Vattenkonditioneringsmedel 90 Kg

Ferrolix 8354 Vattenkonditioneringsmedel 150 Kg

Salt Vattenbehandling 5225 Kg

Urea 40% Dosering i pannan för NOX‐reduktion.

79,64 Ton

Univis N 46 Hydraulvätska 575 Liter

Ikasorb 1030 Sorbenter 10 Kg

Ammoniak 10‐24,5 % Dosering pannvatten 195 Liter


8 (13)

3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter

Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid ångcentralen vid Kisa pappersbruk är aska. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Det farliga avfallet som uppkommer på an‐läggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuella spill ska hanteras, avfall omhändertas, hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. I Tabell 4 återfinns uppkom‐men mängd avfall och i tabell 5 uppkommen mängd farligt avfall under 2014.

Tabell 4. Uppkommen mängd avfall, 2014.

Typ av avfall Mängd Mottagare

Botten och flygaska 448 ton Magnus Johnsson, ÅrterydBrännbart avfall 600 kg Tekniska verken

Tabell 5. Uppkommen mängd farligt avfall, 2014.

Typ av avfall Kod Mängd Transportör Behandlingsföretag

Oljeavskiljare 13:05:02 750 kg Söderbergs spolteknik AB Tekniska verken Fett 12:01:12 95 kg Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken

Under året har det inte vidtagits några särskilda åtgärder för att minska mängden avfall eller far‐ligt avfall.


9 (13)

3.3.5 Förändringar och störningar i driften

Biopannan – CO Under året har fem dygn med förhöjda kolmonoxidhalter (CO) konstaterats. De senaste åren har förbättringsarbete skett för att händelser som kan leda till för höjda halter och det har skett för‐bättringar sedan de senaste två åren, vilket framgår av Figur 1. Orsakerna under 2014 har varit oplanerade driftstopp på grund av problem med bränslesystemet och vid ett tillfälle problem med låg vattennivå i domen. Dygnsmedelvärdet av kolmonoxid har vid dessa tillfällen varit strax över 100 mg/Nm3 utom vid ett tillfälle då dygnsmedelhalten var drygt 200 mg/Nm3.

Figur 1 Antal dygn, åren 2012-2014, med dygnmedelhalt av kolmonoxid från biopannan varit större än 100 mg/Nm3 tg , 11 % O2

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

jan

feb

mar

apr

maj

jun jul

aug

sep

okt

nov

dec jan

feb

mar

apr

maj

jun jul

aug

sep

okt

nov

dec jan

feb

mar

apr

maj

jun jul

aug

sep

okt

nov

dec

2012 2013 2014

Antal CO‐dygn


10 (13)

Emissionsmätning Vid tillfället för emissionsmätningen 2014‐10–24 konstaterades förhöjd stofthalt från biopannan (40,5 mg/MJ). Övriga försiktighetsmått innehölls. Vid undersökningen av orsaken till de förhöjda stoftvärdena kunde spänningsfall över elfiltret strykas. En leverantör av elfilter har anlitats för att arbeta med förslag på åtgärder.

3.4 Kontrollresultat

3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring

3.4.1.1 Emissionsuppföljning

Rökgaserna från fastbränslepannan analyseras och registreras kontinuerligt med avseende på NO, CO och O2 varje minut. Det centrala övervakningssystemet, CACTUS, samlar kontinuerligt in mät‐data från miljö‐ och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timme‐delvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. För oljepannorna sker ingen kontinuerlig mätning eller registrering av utsläppen.

3.4.1.2 Mätinstrumentens funktion 2014

Under 2014 har instrumenten haft normal funktion med enstaka korta problem som snabbt kun‐nat åtgärdas som till exempel den 2014‐03‐04 då instrumentets kylare byttes ut efter att instru‐mentet larmat Den årliga Jämförande NOX‐mätningen tydde på en hög mätparsskillnad enligt NFS 2004:6 mellan anläggningens instrument för mätning av NO och mätkonsultens. Efter genomgång av anläggning‐ens instrument och en egen jämförande mätning konstaterades att det fungerar normalt. Ny mätning görs under 2015.

3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 § pkt 9)

Emissionsmätningar utförs av mätkonsulter vartannat år i samband med periodisk besiktning av anläggningen. Jämförande mätning med avseende på NOX sker varje år på fastbränslepannan en‐ligt NFS 2004:6. Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvär‐den, se .

Tabell 6.

Tabell 6. Utsläpp 2014.

Bränsle NOX [kg]

S [kg]

Stoft[kg]

CO2 (fossil) [ton]

Bio 16965 0 9035 0 Olja 1623 115 23 1 827


11 (13)

3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan

Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet.

3.4.4 Besiktningar – sammanfattande kommentarer

Enligt gällande kontrollprogram ska periodisk besiktning utföras vartannat år. Den periodiska be‐siktningen omfattar avsyning av anläggningen, kontroll av samtliga villkor samt emissionsmät‐ningar. Periodisk besiktning av anläggningen genomfördes senast 2013‐12‐16. Det sammantagna omdö‐met från mätkonsulten efter den periodiska besiktningen var att verksamheten bedrivs i huvudsak enligt gällande tillståndsbeslut. Personalen har goda kunskaper om verksamheten, driftförutsätt‐ningar och miljöpåverkan. Det finns rutiner för service, uppföljning och kontroll. Besiktningen gav några noteringar vilka har rapporterats till tillsynsmyndigheten och en utredning startades upp.


12 (13)

4 Villkor och kommentarer Villkor Kommentar

1 Allmänt villkor

Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget har angi‐vit i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig.

Verksamheten bedrivs i huvudsaklig över‐ensstämmelse med vad som angivits i an‐sökningshandlingarna.

2 Renings‐ anordningar

Reningsanordningar för begränsning av ut‐släppen till luft och vatten skall ständigt drivas så att största möjliga reningseffekt erhålls.

Reningsanordningarna bedrivs i huvudsak i enlighet med ansökan.

3 Stoft från olje‐förbränning

Stoftutsläppet från oljeförbränning får som riktvärde högst uppgå till 1,0 g/kg olja.

Vid emissionsmätningarna 2012‐10‐22‐‐23 var stofthalten för oljepanna 1 < 0,1 g/kg olja.

4 Stoft från fastbränsle‐förbränning

Stoftutsläppet från fastbränsleförbränning får som riktvärde och månadsmedelvärde högst uppgå till 20 mg/MJ tillfört bränsle.

Vid emissionsmätningar 2014‐10‐24 upp‐gick stofthalterna från fastbränslepannan till 40,5 mg/MJ tillfört bränsle. Se avsnitt 3.3.5.

5 Kväveoxider (NOX)

Utsläppet av kväveoxider sammantaget för alla pannor inom anläggningen får som gränsvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 150 mg/MJ tillfört bränsle.

Det sammantagna årsmedelvärdet av kvä‐veoxider för 2014 har beräknats till 74 mg/MJ.

6 Kolmonoxid (CO)

Utsläppen av kolmonoxid från fastbränsle‐pannan får som riktvärde uppgå till 100 mg/Nm3 vid 11 % O2 tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde.

Under 2014 förekom förhöjt dygnsmedel‐värde 5 gånger. Se avsnitt 3.3.5.

7 Anslutning till fjärrvär‐menät

Villkoren 4 – 6 gäller fram till dess att nya villkor fastställs på grund av anslutning till fjärrvärmenät. Vid sådan anslutning skall bolaget senast två år efter den dag anslut‐ning skett inkomma med underlag för even‐tuell ändring av nämnda villkor

Inga nya villkor fastställda eftersom ingen anslutning till fjärrvärmenätet har skett.

8 Fuktigt fi‐berslam

Fuktigt fiberslam från pappersbruket får ingå i bränslemixen endast om förbränning inte påtagligt försämras.

Under 2014 har 4,35 ton fiberslam eldats.

9 Deponering av aska

Deponering av aska får endast ske på plats som är godkänd härför enligt miljöbalken. Alternativt kan aska från biobränsleeldning efter samråd med tillsynsmyndigheten åter‐föras till naturen.

Askan används som byggnadsmaterial till två skogsbilvägar samt en gårdsplan för lagring av balar. Beslut erhållet från miljökontoret, se av‐snitt 2.6.1


13 (13)

10 Haveri Om haveri eller omfattande driftstörningar i process‐ eller reningsutrustning inträffar, ska detta omgående anmälas till tillsynsmyndig‐heten.

Inget allvarligt haveri eller omfattande driftstörning har inträffat under 2014.

11

Buller Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida nedan angivna frifältsvärden vid bostäder och rekreationsytor: ekv./ mom. ljudnivå (dBA) dagtid (07‐18): 50/‐ kvällstid (18‐22): 45/‐ sön‐ och helgd. (7‐18): 45/‐ nattetid (22‐07): 40/55 I övrigt får ljudnivån från verksamheten som riktvärde inte överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller vid nyeta‐blering av industri (SNV RR 1978:5, tabell 2.1)

Några förändringar i driften av anläggning‐arna som kan ha påverkat bullernivån från anläggningarna har inte utförts under 2014.

12 Bränslen, kemikalier och avfall

Bränslen, kemikalier och avfall skall förvaras på ett sådant sätt att mark och vatten inte förorenas.

Bränsle, kemikalier och avfall förvaras på ett miljömässigt riktigt sätt.

13 Damning och ned‐skräpning

Erforderliga åtgärder skall vidtas för att för‐hindra damning och nedskräpning i samband med hantering och lagring av bränslen.

Villkoret uppfylls. Ingen egen lagring av fastbränsle sker. Leveranser tippas direkt i ett inomhus beläget lager.

14 Kontrollpro‐gram

Kontroll av verksamheten ska ske.

Kontrollprogram godkändes 2001‐11‐19 av Länsstyrelsen.

Råd gällande SNCR med urea:

1 Urea ‐ am‐moniakslip

Ammoniakslippen bör inte överstiga 10 mg/MJ.

Vid emissionsmätning 2014‐10‐24 uppgick NH3‐halterna från fastbränslepannan till <0,01 mg/MJ.

2 Urea ‐ upp‐följande mätningar

Under det första året med ureainsprutning bör uppföljande mätningar göras vid minst två tillfällen med normal drift och med då etablerad normal ureadosering.

Uppföljande mätningar har utförts i enlig‐het med gällande råd.

3 Urea ‐ förva‐ring

Urean bör förvaras väl uppmärkt och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras.

Urean förvaras på bottenplan i lokalen i en uppmärkt cistern.

Bilaga 1, sid 1(3)

Uppfyllandeavdeallmännahänsynsreglernaår2014

Ångcentralen vid Kisa pappersbruk

I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 § pkt 16‐22 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport.

Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten.

Kunskapskravet(2kap2§Miljöbalkensamt4§pkt22iNFS2006:9)

På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till.

Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner.

Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter.

Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 § pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas.

Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 §Miljöbalkensamt4§pkt16,17och21iNFS2006:9)

Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Riskanalys genomfördes senast den 6 maj 2014.

Bilaga 1, sid 2(3)

Risk‐ och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse‐ och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året (2014) har bl a följande åtgärder vidtagits för att minska risken för hälsa och miljö .

Omkoppling av oljeavskiljare till spillvattennätet i stället för som tidigare till dagvattennätet.

Köp av kemikaliecontainer för förvaring minskar risken för påverkan i händelse av läckage. Inga olyckor, störningar eller liknande har inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Produktvalsprincipen(2kap4§Miljöbalkensamt4§pkt19iNFS2006:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Eco online. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö‐ och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Under 2014 har en kemikaliecontainer köpt in för förvaring av kemikaliebehållare. Två kemikalier har bytts ut.

Resurshushållningsprincipen(2kap5§Miljöbalkensamt4§pkt18och20iNFS2006:9)Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska Verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Under året har ett biobränsle med högre torrhalt lett till en minskad förbrukning av bränsle. Detta kan också ses som en besparing i förbrukning av el från anläggningen. Biobränslepannan har också byggts om så att tillgängligheten har ökat, vilket i sin tur

Bilaga 1, sid 3(3)

har minskat oljeförbrukningen i oljepannan. Askan från biobränslepannan har börjat användas för byggnation av två skogsbilvägar och en gårdsplan för lagring av balar, vilket leder till besparing av resurser. Division Energis externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över för att hitta möjligheter att minska miljöpåverkan. T ex beställs farligt avfall för bortforsling vart andra tredje år. Detta sker dels i det dagliga arbetet och dels i och med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Transporten i egen regi Inom division energi sker ett kontinuerligt arbete med att byta ut fordon och man strävar efter att ha en fordonsflotta med högsta Euroklass. Transporten i entreprenörs regi Transporter i entreprenörs regi regleras i våra upphandlingar och avtal. Här ställs krav såsom miljöklassning av fordon, däcktyp och utbildning av chaufförer i Eco Driving.

Tekniska verken i Linköping AB (publ)Box 1500, 581 15 LinköpingTel 013-20 80 00, tekniskaverken.se

Documents

Ångcentralen vid Kisa Pappersbruk - Tekniska verken · Anläggningsnamn Ångcentralen vid Kisa pappersbruk Ort Kisa Besöksadress Industrivägen 15A, 590 38 Kisa Fastighetsbeteckning