NORRKÖPING€¦ · åt öster före 1700-talet men efter en stadsbrand ... född i Västervik. Eschelsson, som var son till en amiralitetslöjtnant, ... kvarteret byggnadsminnesförklarades

2014-09KVALITETSPROGRAM FÖR

KVARTERET GAMLA RÅDSTUGANNORRKÖPING

BILAGA 3

KOMMERSIELLT PROGRAMFÖRDJUPNING

KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERINGFÖRDJUPNING

2

Kvarteret Gamla Rådstugan

Fredriksson Arkitektkontor AB på uppdrag av Henry Ståhl Fastigheter AB

Kulturhistorisk byggnadsinventering fördjupning

FöRoRdFredriksson arkitektkontor AB har på uppdrag av Henry Ståhl Fastigheter AB upprättat denna kulturhistoriska byggnadsinventering. Denna handling är en fördjupning där varje byggnad och uteplats redovisas mer ingående med rum och detaljer på varje våningsplan. Materialet har samlats in genom arkivsökning i Norrköpings stadsarkiv och Norrköpings stadsmuseum följt av inventering och fotografering i lokalerna. Uppgifterna har sammanställts och analyserats både hus för hus och som jämförelser mellan husen. Bakgrundskunskaper har inhämtats från tillgänglig litteratur.

Undersökningen har syftat till att peka ut särskilt värdefulla egenskaper hos husen och dess delar men också att identifiera gynnsamma lägen för nödvändiga förändringar och tillägg som krävs för de nya verksamheterna. Det rikhaltiga ritningsmaterialet i Norrköpings stadsarkiv och bildmateriel från olika samlingar har digitaliserats och gjorts lättillgängligt inför kommande projekteringsprocess. Arbetet har utförts under perioden augusti till september 2014 av arkitekterna Sara Svensson och Mats Fredriksson samt bebyggelseantikvarien Amanda Görander Frost.

Mats Fredriksson

InneHållSFöRtecKnInG

1. Fastighetsdata sid. 3

2. Sammanfattande historik sid. 4

3. Läsanvisning sid. 7

4. Historik och kulturhistorisk värde-beskrivning, karaktärisering, förslag på kvali-téer att utveckla. Hus 1 sid. 8

Hus 2 sid. 19

Bilaga 1 sid. 25Beslut Byggnadsminne

Uppmätningsritning av Magasinet år 1916. Ritning: Stadsarkivet, norrköping

3




1. FAStIGHetSdAtA

FastighetsbeteckningKvarteret Gamla rådstugan, Norrköping

Ägare Henry Ståhl Fastigheter AB

Kulturhistoriskt skyddHus 1 och hus 2 är skyddade som byggnadsminnen enligt beslut 1978. Detta regleras enligt Kulturmiljölagen, kap. 3. Kvarteret och torget ligger på mark som ingår i ett fornlämningsområde. Detta regleras enligt Kulturmiljölagen, kap. 2.

Hus 1 och hus 2 har idag inget skydd i detaljplan, då gällande detaljplan över kvarteret upprättades år 1874.

Hela kvarteret med alla dess byggnader är klassade i högsta bevarandeklass det vill säga byggnadsminnesklass i Norrköpings kommuns kulturhistoriska inventering som ingår i gällande Fördjupade Översiktsplan: Industrilandskapet.

Platsen ligger även inom Riksintresseområde 52 och är alltså av riksintresse för kulturmiljövården. Industrilandskapet, som platsen ingår i, är ett kärnområde i riksintresseområdet. Husnumreringen är upprättad år 2014. Varje huskropp har en sifferbeteckning och har dessutom tilldelats populärnamn. Eschelsonska huset är ett äldre namn medan namnet Magasinet anspelar på byggnadens tidigare funktion.

GA

MlA

Råd

StUG

UG

AtAn

RePSlAGAReGAtAn

SKolGAtAn

JÄRn

BRoG

AtAn

Hus 1eschelsonska huset

Hus 2 Magasinet

4




2. SAMMAnFAttAnde HIStoRIK

Gamla torget är troligtvis Norrköpings äldsta torgbildning, med en historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Då bestod staden av en låg träbebyggelse koncentrerad kring torget, som utgjorde stadens centrum och handelsplats. Här möttes de medeltida huvudlandsvägarna från Söderköping, Dagsberg och Bergslagen. På detta vis såg staden ut fram till 1640-talet, då den strikta renässansstadsplanen i rutnät fick stort genomslag i Norrköping. Torget fick därmed en mer geometrisk form men dess funktion som viktig handelsplats behölls. Gamla torgets särpräglade L-form, som följer kvarteret Gamla Rådstugans sidor i både söder och öster, kommer sig troligtvis av att kvarteret varit större åt öster före 1700-talet men efter en stadsbrand har delar av det aldrig bebyggts igen. På platsen för nuvarande Eschelsonska huset låg under 1600-talet byggnaden Gillestugan. Huset var en timmerbyggnad på källare med murade valv och restes 1663 som sammankomstlokal för handelsgillet samt som magasin för främmande gods. Handelsgillets planer att hyra ut magasin gick dock inte som planerat då de konkurrerades ut av privata boduthyrare. Under 1670-talet led dessutom staden av svåra tider och Gillestugan förföll. På 1690-talet övertogs byggnaden av staden och uppläts då temporärt till rådshus. År 1719 ödelades hela kvarteret när ryssarnas anföll staden. Vid denna tid bestod kvarteret av tre tomter. Här nedan presenteras de olika fastighetsägarna och något om vad var och en av dessa åstadkom i kvarteret.

Maria Westerberg (1674-1764) Maria Westerberg, född Spadling, var änka efter handelsmannen och borgaren Magnus Westerberg. Familjens tillgångar bestod bland annat av ena huvuddelen av Gusums bruk. År 1734 köpte hon tomten närmast Gamla rådstugugatan, vilken då troligtvis endast bestod av resterna av Gillestugans källare men i övrigt var obebyggd. Samma år fick hennes svärson Claes Pettersson Jancke lagfart till den mittersta tomten i kvarteret, som då bestod av en stadsgård med gårdsplats.

carl Magnus Westerberg (1707-1761) och Maria christina Westerberg (-1780)Efter en del överlåtelser inom familjen fick Maria Westerbergs son Carl Magnus Westerberg lagfart till både den mittersta och den östra tomten i kvarteret år 1738. Ovanpå den äldre källaren lär han då uppfört en ståtlig och representativ tegelbyggnad i kvarterets sydöstra hörn, dit han flyttade tillsammans med sin hustru Maria Christina. Förutom källare bestod huset av två våningar med vind under säteritak. Byggnaden var i putsat tegel och avfärgad i rosa med gula lisener. Huvudentrén vätte åt Gamla torget och Repslagaregatan, och hade en vestibul med kryssvälvt tak. Hemmet ansågs vara ett av Norrköpings förnämsta, varför det vid flertalet tillfällen var residens för kungafamiljen då de besökte staden.Westerberg var en av stadens främsta utrikes grosshandlare och bedrev motsvarande dagens delikatessaffär. I hans sortiment fanns bland annat oliver, citroner, kapris och holländska ostar. Så småningom började han också idka minuthandel med sprit och vin. Vid hans död fortsatte hans hustru Maria Christina att sköta affärerna under ett par år.

Palm, Gyllenstierna och FagerströmEn tid följde med flera kortvariga ägare av de två tomterna närmast öster i kvarteret. Rådman Carl Palm, som var gift med Westerbergs dotter, fick lagfart till tomterna men redan år 1798 såldes de till excellensen riksmarskalken greve Göran Gyllenstierna. Denne blev dock ingen långvarig ägare utan sålde vidare tomterna redan år 1806 till järnhandlare C. F. Fagerström.

Johan Fredrik Sander (-1813)År 1810 såldes tomterna på auktion till Johan Fr. Sander som samtidigt fick lagfart till tomten närmast väster. Säljare till den sistnämnda tomten var glasmästare Erik Wase, som höll sin bostad och butik i det idag kallade Waseska huset, i kvarterets sydvästra hörn. Denna byggnad, även den uppförd ca 1740, står kvar och är idag ett av stadens äldsta exteriört bevarade hus. Sander blev då ägare till hela kvarteret Gamla rådstugan och återupptog vin- och sprithandeln i

Gamla torget runt år 1900. Foto: Stadsarkivet, norrköping

eschelsonska huset år 2014, fasaderna mot Gamla torget.

5




byggnaden, men avled redan år 1813. Hans mor och syskon övertog då fastigheten och fortsatte bedriva handeln till hösten år 1823.

olof eschelsson d.ä. (1785-1861)Köpare var då källarmästare August Frankenfeldt, som i och med förvärvet blev vinskänk i staden. Denne sålde dock vidare hela fastigheten redan år 1827 till handlanden och fabriksidkaren Olof Eschelsson, född i Västervik. Eschelsson, som var son till en amiralitetslöjtnant, hade kommit till Norrköping under 1800-talets början och börjat sin karriär som bodgosse men hade lyckats arbeta sig upp till att bli handelsman. Så småningom startade han även ett såpsjuderi, ett stärkelsebruk och ett ljusstöperi. Efter köpet av kvarteret Gamla rådstugan flyttade han in i det stora stenhuset tillsammans med sin hustru Carolina Christina och son Anders Olof. I uthus på innergården och i byggnader längs med Järnbrogatan låg det Eschelsonska såpsjuderiet. Som grosshandlare och industriidkare blev han mycket framgångsrik och började med tiden även att reda skepp. År 1832 blev han borgerskapets äldste, vilket var en mycket prestigefull roll motsvarande dagens stadsfullmäktige. Han var även talman i stadens Handelssocitet. Under början av 1830-talet lät Eschelsson bygga ut boningshuset 23 meter åt väster, längs med torget. Vindsvåningen och säteritaket på den äldre delen byggdes om och byggnaden fick sadeltak. Hela kvarteret var vid denna tid kringbyggt. Förutom Eschelsonska huvudbyggnaden och Waseska huset fanns uthus, magasin, stallar och bostäder samt det tidigare nämnda såpsjuderiet längs med Järnbrogatan. I det stenhus som idag är sammanbyggt med Eschelsonska i kvarterets nordöstra del fanns då bostäder och magasin. Denna sammanbyggning med portgång gjordes på 1840-talet. I den nybyggda västra flygeln av Eschelsonska huset öppnade Östgötha Privatbank (senare Östgötha Enskilda Bank) stadens första bankkontor år 1837. Även andra hyresgäster bedrev verksamheter i kvarteret, såsom järnkramhandel och vinhandel.

Anders olof eschelsson d.y. (1821-1875)Då Olof Eschelsson och Carolina Christina båda avlidit år 1861 tog deras son Anders Olof helt över sin faders handels-, fastighets- och båtredarföretag och flyttade in i paradvåningen vid Gamla torget med sin hustru Carolina Ulrika och deras fyra döttrar. Anders Olof verkade då som preussisk vice konsul i Norrköping och var även medlem i Östgötha Enskilda Banks styrelse. Bara några år efter att familjen flyttat in i Eschelsonska huset dog Carolina Ulrika, bara 37 år gammal. Efter ytterligare ett par år flyttade Anders Olof till Stockholm, där han tillbringade sina sista år.

eschelsonska arvingarna Egendomen och familjeföretagen ärvdes av Anders Olofs och Carolina Ulrikas döttrar. Arvingarna höll igång såp- och tvåltillverkning samt handelsflottan. Såptillverkningen lades ner 1919 men lokaler i fastigheten hyrdes även fortsatt ut till affärsverksamheter. Vinhandelsfirman C. A. Lindgren & Co. höll till i källaren från 1890-talet fram till att sprit- och vinhandeln blev statlig under första världskriget. Fastigheten behölls inom Eschelsonska släkten fram till år 1944.

norrköpings stads fastighetskontor Kvarteret såldes då till Norrköpings stad. De olika verksamheterna i kvarteret var vid denna tid många och brokiga, och förutom bostäder fanns, plåtslageri, möbelaffär och snickeri. I Eschelsonska paradvåningen huserade en paraplyfabrik I Waseska huset bedrevs tvålbutik, varför det i folkmun blivit kallat ”Tvål-Jockes hus”. Efter att staden tagit över kvarteret användes Eschelsonska huset delvis för Allmänna läroverkets räkning. Från 1950-talet användes byggnaden för Statens skola för vuxna. Så småningom blev det utbildningslokaler för Kriminalvården. Hela kvarteret byggnadsminnesförklarades år 1978. Waseska huset genomgick en renovering och restaurering år 1999, och i samband med det avyttrades byggnaden som en egen fastighet till Sefab.

Henry Ståhl Fastigheter ABÅr 2014 köpte Henry Ståhls Fastigheter AB Eschelsonska huset för att påbörja ett utvecklingsprojekt i kvarteret, likt det i Knäppingsborg.

Källortryckta källor

Törnvall, Anders, 1904-. - Gamla Norrköpingsgårdar / av Anders Törnvall. – 1968

Broberg, Birgitta, 1949-. - Norrköping / Birgitta Broberg. - 1984. - ISBN: 91-7192-577-5

Norrköpings historia. 3, [avsnitt] 6, Tiden 1655-1719 / av Björn Helmfrid. - 1971

Norrköpings historia. 4, [avsnitt] 7-9, Tiden 1719-1870 / av Tom Söderberg .... - 1968

Norrköpings kommun. Kulturmiljökommittén - Miljöer och hus i Norrköpings innerstad : Kulturmiljökommitténs förslag 1973. - 1974

Arthur Nordén; pärm Torg A-K; Norrköpingsrummet

Arkiv

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Stadsarkivet; Nordiska museets kulturhistoriska undersökningar; Norrköping; Kv. Gamla rådstugan 1

Stadsarkivet; Städernas allmänna brandstodsbolag: Norrköpings brandstodskommitté; 1837; Nr 7468

Stadsarkivet; Städernas allmänna brandstodsbolag: Norrköpings brandstodskommitté; 1845; Nr 11676

Konsul Ander olof eschelssonFoto: Stadsarkivet norrköping

carolina christina eschelsson. Foto: Stadsarkivet norrköping

Stadsarkivet; Saneringsinventering över Kv. Gamla rådstugan

Stadsarkivet; Garström; 1890?; s. 219 nr 15

Muntliga källor

Mats Fredriksson, samtal september 2014.

6




Ritning över förändringar på eschelsonska husets fasad mot Repslagaregatan år 1916, med nya frontespisar och vindskupor. notera pardörrarna längst till höger samt längst till vänster som idag är borttagna. Ritning: Stadsarkivet, norrköping.

7




skala 1:200

6.

6.

5.

2.

2.

2.

2.

2.

2.

2.

2.

8.

9.7.

11.10.10.

10.14.

21..

22..

20.

19.

15.

16.

17.

18.

18.

18.

19.

13.12.

12.

4.

4.

4.

4.

4.

5.

1.

1.

3.

4.

4.

1.

1.

2.

3.

2.

23..

24.

7.

exempel på inventering från hus 2 plan 1:

Gul notering, pekar i det här fallet ut utbytta fönsterbågar.

Punkter, gäller hela vå-ningsplanet eller hela byggnaden

I detta exempel har vi inte fört in någon markering på planen för Högt kulturhistoriskt värde.

3. lÄSAnvISnInG

Denna inventering är sorterad med byggnaderna i nummerordning och sedan våningsplan med början nerifrån.

Varje byggnadsinventering inleds med en sammanfattande historik vilken bygger på tillgängligt källmaterial, ritningar, litteratur och byggnaderna själva. Vi har värderat uppgifterna och nedtecknat de uppgifter som vi har funnit rimliga. Felaktigheter och motsägelsefulla uppgifter kan självklart förekomma, men de har ofta fått kvarstå då syftet är att beskriva respektive byggnads historia.

Följande rubriker finns för varje byggnad:

BeskrivningEn sammanfattande beskrivning av byggnaden, dess funktion, historik och karaktär.

Fasader / stommeFasadmaterial, tekniskt utförande, stommaterial etc.

Fönster och portarnuvarande fönster och portar och förändringshistorik

Interiörernuvarande interiörer och förändringshistorik

KronologiUppgifter om förändringar insatt i en kronologiskt ordnad lista

Kulturhistorisk värderingEn sammanfattning av byggnadens kulturhistoriska värden med motivering

Kvalitéer att utvecklaKvalitéer i byggnaden som kan utvecklas för att tydliggöra byggnadens värden eller uttryck.

RitningarnaPå en ritning av respektive våningsplan har vi markerat de kulturhistoriska värdenas placering i rummet och rangordnat dem i överenstämmelse med kommunens karta. Dessa markeringar är avsedda att fungera som information i en förändringsprocess kring var man bör gå mer varsamt fram och var det finns kvalitéer att utveckla.

Markeringarna är utförda med fyra färgerRött – byggnadsminnesklassGrönt – högt kulturhistoriskt värde Blått – kulturhistoriskt värdefulltGult - för att markera information som vi anser kan vara av värde i förändringsprocessen.

Punkter markerar värden som gäller hela våningsplanet, dessa är endast med i listan, inte på ritningen.

Linjer eller kvadrater i ljusrött markerar den ursprungliga stommen, som är av byggnadsminnesklass.

Linjer eller kvadrater markerar specifika detaljer på respektive våningsplan, dessa hänvisar till nummer i listan och på ritningen.

HUS 1 PlAn 1 GAtUPlAn

Kulturhistoriska värden Färgad prick gäller för hela planet, siffra avser markerad byggnadsdel.

Byggnadsminnesklass:

Äldre fönsteröppningar, fönsterindelning (storlek, spröjsning, karmar).Ursprunglig takhöjd, återfinns även under lägre undertak i exempelvis korridorerna.

Välbevarad fasad i empirstil.

Stomme från 1700- 1800-tal.

Kryssvälvt tak, från 1700-tal.

Kalkstenstrappa och trapphus med välvt tak, kalkstensgolv och välbevarade detaljer, såsom nischer och handledare från 1800-1900.

1

2

Högt kulturhistoriskt värde.

noteringar

Kulturhistoriskt värdefullt. Blå markering.

12

13

Fönsterbågar från 1940-tal22

22

linjer och kvadradet i ljusrött markerar stom-men som är skyddad som byggnadsminne.



Byggnadsminnesklass. Röd markering.

8




Utsnitt från kvarterets innergård cirka 1924. eschelsonska husets norra fasad till höger i bild. Foto: Stadsarkivet norrköping.

eschelsonska huset på 1910-talet, före takkuporna och frontespiserna tillkom. Foto: Stadsarkivet norrköping

HUS 1 eScHelSonSKA HUSet cA 1740

BeskrivningGamla torget 3, Eschelsonska huset. Byggnad i två våningar med vindsvåning och källare. Uppfördes ursprungligen omkring år 1740 och är tillsammans med Waseska huset den äldsta delen av dagens synliga bebyggelse i kvarteret. De murade källarvalven och första våningens kryssvälvda tak är dock sannolikt ännu äldre, då huset lär ha byggts på resterna av 1600-talshuset Gillestugan efter att det förstörts under krigshärjningarna år 1719. Byggnaden uppfördes ursprungligen som ett hörnhus i kvarterets sydöstra hörn och innehöll då en representativ bostad åt grosshandlare Westerberg och hans familj samt butik och lager för deras handelsbod. Huset lär ha varit ett av stadens förnämsta under 1700-talet. Förutom källare bestod huset då av två våningar med vind under säteritak. Byggnaden var i putsat tegel och avfärgad i rosa med gula lisener. Huvudentrén vätte åt Gamla torget och Repslagaregatan, och hade en vestibul med kryssvälvt tak. Redan år 1744 lär Westerberg ha byggt ut sitt hus och ska för ändamålet ha brutit runt 11 000 tegelstenar från Stegeborg slotts gamla murar. Efter att stora delar av staden blivit ödelagd 1719 hade staden nämligen fått rätt att använda sig av byggsten från Kronans fördärvade slott. För bästa resultat och fackmannamässighet lär Westerberg ha anlitat murarmästare och plåtslagare från Stockholm till sitt utbygge. När Olof Eschelsson tog över fastigheten på 1830-talet byggdes huset om och en övergripande renovering och modernisering genomfördes. Både fasad och interiör moderniserades enligt empirens ideal. Huset byggdes också ut ytterligare 23 meter åt väster, längs med Gamla torget. Säteritaket byttes ut mot ett sadeltak och vindsvåningen byggdes om. Taket var då delvis klätt med svartglaserat holländskt tegel, delvis i svartmålad järnplåt. När arbetet stod färdigt år 1837 hade

Eschelsonska huset fått en symetrisk och mer herrgårdsliknande form med två flyglar sammanbyggda med huvudbyggnaden - en i öster och en i väster. Förutom 26 inredda rum bestod byggnaden av fyra kök, en handelsbod och ett kontor. I västra flygeln fanns ett stort magasinsrum på varje våning. Hela huset hade brädgolv, förutom i trapphusen, som hade kalkstensgolv. Eschelssons egen paradvåning fanns på andra våningen. På första våning fanns hans kontor. Väggarna var i de flesta rum klädda med tapeter, några inköpta från Frankrike. Undertaken var av dels i gips, dels i sandstuck, utom i magasinsrummen där de var av plank. I trapphusen var taken välvda och trapporna av kalksten. När Östgötha Privatbank öppnade stadens första bankkontor i västra flygeln år 1837 användes källaren under som bankvalv. Redan på 1840-talet gjordes nästa tillbyggnad, då husets östra flygel sammanbyggdes med Hus 2. En portgång kom också till. Det skulle det dröja ända till år 1921 innan nästa större förändring. Ritningarna för en ombyggnad av vinden, fasaden samt trapphusen gjordes redan år 1916 men det kom att dröja fem år innan ombyggnaden stod klar. Vindsvåningen hade då inretts med bostadslägenheter varför takkupor och två frontespiser kommit till. Takkuporna togs dock bort vid en restaurering av huset på 1970-talet, då dessa ansågs förfulande. Byggnaden har sedan 1800-talets mitt genomgått flera mindre interiöra ombyggnadsskeden för att anpassa lokalerna till dess olika verksamheter. Den mest radikala omvandlingen har dock skett efter 1940-talet, då Norrköpings stad övertog fastigheten.

Fasader/StommeFasadens nuvarande utseende är stilmässigt en blandning av 1830-talets empir och 1920-talsklassicism. Byggnaden har slätputsade tegelfasader avfärgade i gult och en hög sockel avfärgad i mörkare grå. På södra och östra fasaden är bottenvåningen bitvis rustiserad och våningsbanden delas av med en kraftig gesim, avfärgad i naturvit kulör. Norra och västra fasaderna, som vetter mot gården, är slätputsade. Södra fasadens två gavelfrontoner

9




Fönster och blindfönster på östra och södra fasaderna..

Porten mot Gamla torget och Repslagaregatan.

med frontespisar kom till vid 1920-talets ombyggnation av vindsvåningen. Tidigare pryddes taket av vindskupor. Taket är ett flackt sadeltak täckt av svårtmålad plåt som avslutas i en kraftig takgesims. Byggnadens hörnkejdor är svagt utskjutande. Både takgesimsen och hörnkedjorna är avfärgade i naturvit kulör. Stommen är till största del i tegel, dock är källarvåningens väggar delvis i murad gråsten. Dessa murar är troligtvis resterna efter 1600-talshuset Gillestugan. I västra flygelns källare finns en kraftig tegelpelare som bedöms vara ursprunglig från 1830-tal. Betongpelare i samma rum är betydligt yngre. Husets bjälklag och takstolskonstruktionen är av trä. Endast delar av ursprungliga hjärtväggar finns bevarade. På grund av att rumsindelningen delvis har förändrats efter 1945 har nya I-balkar i järn tillkommit som en förstärkning för våningsbjälklagen och som upplag för de nya väggarna. År 1975 gjordes en stor renovering av hela byggnaden, då bjälklaget förstärktes ytterligare med balkar.

Fönster och portarByggnadens ursprungliga huvudentré markeras idag av ett rustikomfattat fönster på södra fasaden. Det är troligt att det på 1700-talet också fanns en entré mot gården, ungefär där östra trapphusets entré idag är placerad. Huvudentrén åt söder var dock igensatt redan på 1830-talet och ersatt av en huvudentré på södra fasaden som anslöt till västra trapphuset och dess port åt gården. De två sistnämnda entréerna finns än idag bevarade. Tidigare fanns även en entré till västra flygeln strax bredvid. Denna togs bort vid 1920-talets renovering. Portgången kom till runt 1845, i samband med att östra flygeln sammanbyggdes med Magasinet (Hus 2). Portalen till portgången är ursprunglig från denna tid och mycket välbevarad. Detta är fallet med så gott som samtliga dörrblad i portarna, vilka är från 1800-talet och är mycket välbevarade och värdefulla. Undantag är en av källardörrarna åt norr samt porten som vetter åt norr, in mot portgången, vilka är upptagna efter år 1944.Fyrluftsfönster är symetriskt utplacerade på fasaden i fönsterband. På bottenvåningen och

in mot gården har fönstren en spröjs i de nedre lufterna, vilket troligen har varit fallet sedan 1800-talet. Fönstren i andra våningen under gavelfrontonerna har överliggare burna av konsoler i empirstil och tillkom vid Eschelssons renovering på 1830-talet. Även på östra fasaden har andra våningens mittersta fönsterparti sådana överliggare. Partiet mellan överliggaren och fönsterkarm har troligen ursprungligen varit avfärgad i grått. Flertalet fönster är bytta till kopplade, inåtgående fönster i instickskarmar på 1940-talet. Viss fönsterrenovering gjordes på dessa under 1970-talet, då spröjsen på framför allt södra fasadens fönster byttes ut mot en slät spröjs utan profil. Två fönster på norra fasaden utskiljer sig emellertid, då de är äldre än övriga och därmed kan visa på fönstrens tidigare utseende, före 1940. Dessa fönster har satts igen från insidan och visar utåt en svartmålad skiva. Vindsfönstren består av tre typer; en mindre typ med två lufter, en större typ med två lufter och spröjs och en takfönster-typ. Takfönstren sattes in vid 1970-talets renovering. Den större typen av vindsfönstren återfinns i frontespiserna samt på norra fasadens mittersta del. Dessa var ursprungligen tvåluftsfönster med mittpost när de sattes in under 1920-talet. Även dessa byttes mot insticksfönster på 1940-talet och fick spröjs på 1970-talet. De mindre vindsfönstren är också bytta till insticksfönster. Undantag är samtliga vindsfönster på östra fasaden samt två på södra; dessa är av en äldre typ med munblåst enkelglas och fönsterhakar från cirka 1920. Avsaknaden av övriga äldre fönster gör dessa mycket värdefulla. Målade blindfönster förekommer på alla tre våningar, framförallt på vindsvåningen. Då vindskuporna togs bort på 1970-talet ersattes de nämligen med blindfönster istället för riktiga. I västra flygeln har flera fönster tagits upp efter år 1945. På västra gavelns övervåning har ett äldre fönster också gjorts om till blindfönster, även detta efter år 1945. Äldre foton visar också att det mittersta fönstret på samma fasad och våning tidigare har varit rundbågigt.

Porten till portgång mot Gamla rådstugugatan.

detalj på porten mot Gamla torget.

10




InteriörInteriören är ändrad många gånger och planlösningen har i stor mån ändrats. Äldre ytskikt är idag så gott som helt borttagna. De äldsta påträffade ritningarna över planlösningen över bottenvåningen och andra våning är från år 1945 men det kan antas att mellanväggarnas placering vid denna tid är ungefär de samma som under sent 1800-talet. Mellanväggarna är idag till viss del sparade, varför äldre rumsindelningen bitvis är bevarad. Även den ursprungliga takhöjden finns kvar, även om den döljs av ett betydligt lägre undertak. Spår av äldre undertak, taklistverk och stuckaturer finns synliga under det lägre undertaket på både under-, över- och vindsvåning. På övervåningen är de stickbågiga fönstervalven äldre, och har troligen tillkommit senast på 1830-talet. Golven på plan 1 och 2 samt på vinden har nyare plastmatta på spånskiva, troligtvis inlagt under sent 1980-tal. Om de ursprungliga skurgolven finns bevarade under bör undersökas närmare. I byggnadens bottenvåning finns kryssvälvda tak, vilka härrör från 1740-talet. Ett av rummen med kryssvälvt tak, som under 1830-talet rymde Eschelssons kontor, har idag delats av med en tunnare mellanvägg men är i övrigt välbevarat. Under 1910-talet inreddes denna del till bostad och rummet fungerade då som kök. Resterna av ett äldre skafferi är fortfarande synliga.De båda trapphusen är bevarade i gott skick, med trappor och golv i kalksten. Det västra trapphusets kalkstensplattor dateras till 1830-tal medan plattorna i östra trapphuset kan vara äldre. Här och i källarvåningen återfinns nämligen ett fåtal kryssristade kalkstensplattor som dateras till 1700-tal. Väggarna i trapphuset var tidigare marmoreringsmålade i grönt men idag är det endast nischernas marmorering som återstår. Ledstängerna är troligtvis från 1910-talet. Järnräcken med lite olika utformningar återfinns i båda trapphusen, dessa är i jugendstil och även de tillkom troligen under 1910-talet.Källarvåningen med kalkstenstrappa, vitputsade murväggar och valv samt äldre fönstergluggar är mycket välbevarad. Den ursprungliga källarnedgången från norr är idag igensatt men delar av den äldre källartrappan i kalksten

Utsnitt av södra och västra fasaderna från 1945 med carl Milles staty av louis de Geer i förgrunden. notera det rundbågiga fönstret på västra fasaden. Foto: Stadsarkivet

finns bevarad. Vissa rum har även ett äldre kalkstensgolv. Som nämndes tidigare finns ett fåtal kryssristade kalkstensplattor, vilka dateras till 1700-talet. Väggens puts är delvis borttagen för att exponera det äldre gråstensmurverket, detta är dock troligen gjort på 1900-talets andra hälft. Väggarna har troligtvis tidigare varit putsade med hydrauliskt kalkbruk och vitkalkade. Idag finns ett modernt färglager på de putsade ytorna. I östra källaringången finns en bevarad muralmålning från 1890-talet. I källarhalsens tak står skrivet inuti ett emblem; ”C. A. Lindgren & Co. Vin & Spiritousa Handel”. Väggarna är marmoreringsmålade. I nedersta hörnet på södra väggen finns signaturen ”Christer Hall i april 1992”, vilket troligen är namnet på den som bättringsmålade muralmålningen. Källartrappan i detta rum är av huggen granit. Två järnringar sitter infästa i översta trappsteget, möjligen var dessa fästen för någon form av rampanordning för varor. Golvet

i detta rum är av tegel. I övrigt finns äldre bevarade detaljer såsom rester efter portgångjärn i portöppningar och kraftiga järnkrokar fästa i takvalven. Av husets alla eldstäder är endast en kakelugn på vinden bevarad. Denna är en liten modell med en grön, rinnande glasyr, och är troligtvis från 1700-talet.

Källortryckta källor

Törnvall, Anders, 1904-. - Gamla •Norrköpingsgårdar / av Anders Törnvall. – 1968Östergötlands byggnadsminnen : •vägvisare till 65 byggnadsmiljöer / [förf.: Anders Moderatho ... ; red.: Anders Moderatho]. - 1984.Pärm Torg A-K, Norrköpingsrummet•

ArkivBebyggelseregistret, •RiksantikvarieämbetetStadsarkivet; Städernas allmänna •brandstodsbolag: Norrköpings brandstodskommitté; 1837; Nr 7468 Stadsarkivet; Nordiska museets •kulturhistoriska undersökningar; Norrköping; Kv. Gamla rådstugan 1

Utsnitt av södra fasaden. Fönster med överliggare i empirstil.

Uppmätning från 1945 av eschelsonska huset.. Foto: Stadsarkivet

11




Bilder tagna på 1940-talet, inför att byggnaden avyttrades till Norrköpings stad. Av den dåvarande interiören finns idag mycket lite bevarat. Foton: Stadsarkivet, norrköping.

exempel på bevarad interiör 2014. Kryssvälvt tak och stickbågigt fönstervalv, detalj i östra trapphuset, kakelugn på vinden samt kryssristad kalkstensplatta i östra trapphuset.

eschelsonska husets vindsvåning 2014. Kallvind med synlig takstol och äldre fönsterbågar med munblåst glas.

12




Uppmätningsritning över kvarteret Gamla rådstugan från 1940-tal. Här syns även byggnader i kvarteret som idag är rivna. Ritning: Stadsarkivet, norrköping.

13




eschelsonska huset och Magasinet år 2014.

Hus 1 Kronologi

1600-tal Den äldsta kända byggnaden i kvarteret var Gillestugan, vilken fungerade som borgerskapets sammankomstlokal. Huset var ett timmerhus med murad källare. Uppläts som tillfälligt rådhus på 1690-talet.

1719 Hela kvarteret inklusive Gillestugan ödelades i krigshärjningar.

Ca 1740 Äldsta delen av huset uppfördes av Carl Magnus Westerberg i kvarterets sydöstra hörn, ovanpå resterna av Gillestugan. Byggnaden var då en vinkelbyggnad med två våningar och vind under säteritak. Sammanlagt 20 fönster. Uppfördes som bostad och handels-bod och var då en av stadens förnämsta byggnader. Vid samma tid byggdes även Waseska huset i kvarterets sydvästra hörn.

1744 Huset byggdes till och fick ytterligare sju fönster. Tegel till bygget var återbrukat från Stegeborgs slott.

1810 Sander började bedriva vinhandel i de gamla källarvalven. Verksamheten fortlöpte in på 1900-talet.

1827 Eschelsson d.ä. köpte kvarteret. Fabrikstillverkning av såpa förlades i äldre hus längs med Järnbrogatan. Företagets kontor var placerat på bottenvåningen i östra flygeln och hade kryssvälvt tak.

1835 Huset renoverades och förläng-des 23 meter åt väster. Fasaden fick nytt utseende då den slätputsades och andra våning-ens fönsteromfattningar i empirstil tillkom.

1837 I bottenvåningen i den nybyggda västra flygeln öppnade Östgötha Privatbank sina lokaler, vilket var Norrköpings första bank-kontor. Bankvalvet fanns i källaren under flygeln.

1845 Huset sammanbyggdes med

Hus 2. Portgången med dess dekorativa empir-port mot Gamla rådstugugatan tillkom.

1890 Lindgren & C:o startade sin handel för vin och spiritousa i östra flygelns källaren. Handeln där bedrevs fram till första världskriget.

1916 Ritningar över ombyggnad av Eschelsonska och Magasinet färdigställs.

1919 Eschelsonska såpbruket lades ned.

1921 Flera bostadslägenheter inreddes i huset, bland annat på vinden varför taket fick vindskupor. På södra fasaden kom två gavel-frontoner med frontespiser till. Bottenvåningen i östra flygeln inreddes till bostadslägenhet, varför Eschelssons gamla kontor blev till kök. Källarhalsen doldes av ett köksskåp. I byggnadens sydöstra hörn låg vid denna tid Café Mimer. Västra flygeln nyinreddes med fabriks-lokaler på bottenvåningen och bostadslägenheter på övervåningen.

1940-tal Byggnaden avyttrades till Norr-köpings stad och användes för Allmänna lärover-kets räkning. Flera större renoveringar genom-fördes och endast ett fåtal detaljer av interiören bevarades. Rumsindelning förändrades. Nya fönster sattes in i de äldre karmarna på majoriteten av fönstren.

1950-tal Huset används som Statens skola för vuxna.

1955 I samband med debatten om torgets trafikomdaning diskuterades järnkedjorna som är fästa plintar av huggen granit och följder husets gatufasad. Det beslutades att dessa, till-sammans med kullerstensbeläggningen närmast byggnaden, bör bevaras.

14




1970-tal Fasadens utseende förändrades när vindskuporna togs bort. Fönsterbågarna renoverades delvis. Bjälklagen förstärktes med I-balkar och rumsindelningen förändrades påtagligt. Ny källartrappa byggdes bredvid det äldre, östra trapphuset. Ventilation installerades. Kriminalvården använde lokalerna i för utbildning av sin personal. Därför byggdes övningsceller på vindsvåningen i västra flygeln.

1978 Byggnaden blev byggnadsminne och skyddas av 3 kap. i Kulturmiljölagen.

Kulturhistorisk värdering Eschelsonska husets kulturhistoriska värde lig-ger idag i:

1. Byggnaden som en del i en enhetlig stadsbild med en bevarad 1800-talskaraktär.

2. Byggnadens exteriör och stomme, som är av byggnadsminnesklass. Stommen, som har fle-ra påbyggnads- och ombyggnadsperioder, stam-mar från 1600-1900-tal. Den välbevarade fasa-den visar på ett påkostat exempel på 1830-talets högborgliga empirarkitektur. Detta synliggörs i hur våningsbanden delas upp med den kraftiga gesimsen, i fönsterbandens symmetri och rytm med de mittersta fönstrens markerande över-liggare, och i det flacka sadeltaket. De tillägg som gjordes under 1920-talet harmoniserar väl med den äldre fasaden, då även de är i nyklas-sicistisk stil. 1920-talsklassicistiska stilelement här är främst frontespiserna. Exteriöra detaljer som är av byggnadsminnesklass är de rikligt utsmyckade portarna från tidigt 1800-tal samt granitplintarna med järnkedjor som är placerade längs med byggnadens östra och södra sidor.

3. Interiören i källaren och trapphusen. Dessa är av byggnadsminnesklass genom beva-rade rumsformer, byggnadsdetaljer och ytskikt, såsom äldre kalkstensgolv och välvda tak. Äldre rumsformer finns också delvis bevarade på plan 1 och 2 samt på vinden, varför även dessa är av byggnadsminnesklass. De kryssvälvda taken på plan 1 är några av få välbevarade ytskikt från byggnadens uppförandetid ca 1740. Dessa tillsammans med vindsvåningens kakelugn från 1700-talet är av byggnadsminnesklass. Mu-ralmålningen i östra källarhalsens tak visar på äldre tiders verksamhet i byggnadens källare. Detta tillsammans med dess välbevarade skick och tidstypiska utformning från 1890-talet ger även den byggnadsminnesklass. Övriga beva-rade interiöra detaljer innehar ett kulturhistoriskt alternativt ett högt kulturhistoriskt värde.

4. Kontinuiteten i de blandade funktioner och verksamheter som varit förlagda i bygg-naden mellan 1600-1940-talet, såsom handel, industri, bank och bostäder.

5. Byggnadens moderna historia som utbildningslokal för Kriminalvården. Denna års-ring synliggörs idag främst av vindens övnings-lokal med celler, vilka därför har ett kulturhisto-riskt värde.

Kvalitéer att utveckla

Byggnadens välbevarade empirfasad skulle kunna framhävas ytterligare. Detta skulle ex-empelvis göras vid ett framtida fönsterbyte, då moderna fönsterbågar utformas i enlighet med empirens formspråk.

Kvarterets äldre rörelsemönster tvärs igenom byggnadens östra del skulle kunna återskapas genom att den ursprungliga entrén mot söder öppnas upp. På så vis skulle också det kryss-välvda taket synliggöras ytterligare. Kontakten mellan gården och torget skulle också förstär-kas.

Rummens rymd kan återfås genom att återställa ursprungliga takhöjd. Andra våningens samt vindsvåningens stickbågiga fönstervalv bidrar också till detta.

Att återgå till äldre funktioner och verksam-heter skulle anspela på en månghundraårig kontinuitet i byggnaden. Sådana skulle kunna vara blandningen av handel med mat och dryck, kontor och bostäder.

till höger: Foto från ovan över Gamla torget och kringliggande bebyggele år 1924. eschelsonska och Magasinet syns i mitten. Foto: Stadsarkivet, norrköping

Gamla torget och eschelsonska huset till höger i bild, troligen från 1940-talet. notera torgets kryssmönster i gatubeläggningen. Foto: Stadsarkivet, norrköping

15




HUS 1 PlAn 1 KÄllARe



Ursprunglig placering av fönsteröppningar, fönsterindelning (storlek, karmar, galler).

Äldre placering av dörröppningar, 1700-1800-tal.

Ursprunglig takhöjd med tegelmurade välvda tak 1600-1800-tal.

Ursprunglig stomme, gråstens- och tegelmurar från 1600-1800-tal.

Kalkstensgolv, 1700-1800-tal. Notera kryssristade kalkstensplattor från 1700-talet.

Kalkstenstrappa som visar på tidigare källarnedgång, idag dock avskuren med vilplan.

Gallerförsedd glugg. Visar möjligen på Gillestugans norra yttermur.

Tegelgolv, 1800-tal.

Granittrappa, 1800-talets andra hälft. Notera järnringar fästa i översta trappsteget.

Muralmålning i tak och på väggar, 1890-tal.

Trätrappa, sent 1800-tal/tidigt 1900-tal.

Del av äldre nisch, visar ev på äldre upptagning i muren.

Ursprunglig pelare i tegel.

Äldre järnport, 1800-tal.

Dörromfattning visar på borttagen port.

Högt kulturhistoriskt värde:

Järnkrokar för upphängningsanordningar, 1800-tal.

Rester av portgångjärn, troligen 1800-tal.

Järnarm för låsning av port.

Kulturhistoriskt värdefullt:

Gråstensmurens puts har knackats bort för att exponera murverket. Detta är troligen gjort i modern tid men har ett kulturhistoriskt värde eftersom det visar på material, teknik och konstruktion under 1600-1800-talet. Dock kan det antas att murverket tidigare varit putsat och vitkalkat.

noteringar:

Dörr som igenmurats, troligen under 1900-talet.

Kalkstensgolv, från 1900-talets andra hälft.

Nyare pelare i betong, tillkommen efter 1945.

Nyare dörrblad.

5.

8.

7.

14.

15.16.

17.

19.

12.

4.

1.

3. 2.

1.1.1.

2.

4.

1.

4.

3.

8.

10.

11.

1.

10.

12.

13.

13.

14.

14.

9.16.

15.

15. 15.

15.

15.

15.

15.

15. 15. 15.

15.

15.

18.

1.

1.2.

2.

2.

2.

2.

3.

4.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

7.

8.

9.

9.

5.

6.

2

3

1

4

5

6

7

10

14

11

1512

16

1317

18

19

8

9

16




noteringar:

Fönster som varit dörr under 1900-talets första hälft.

Blindfönster som tidigare varit fönster.

Fönster som tillkommit efter 1945.

Dörr som tillkommit efter 1945.

Igensatt dörr. Trappan bredvid har varit bredare för att även tjäna denna dörr.

Fönster från 1940- talet, renoverade under 1970-tal med ny spröjs utan profil.

Fönster från 1940-tal med ursprunglig spröjs.

Igensatt fönster, före 1940.

Ursprunglig huvudentré 1700-tal.

skala 1:200

6.

6.

5.

2.

2.

2.

2.

2.

2.

2.

2.

8.

9.7.

11.10.10.

10.14.

21..

22..

20.

19.

15.

16.

17.

18.

18.

18.

19.

13.12.

12.

4.

4.

4.

4.

4.

5.

1.

1.

3.

4.

4.

1.

1.

2.

3.

2.

23..

24.

7.







Kryssvälvt tak, från 1700-tal.

Kalkstenstrappa och trapphus med välvt tak, kalkstensgolv och välbevarade detaljer, såsom nischer och handledare från 1800-1900.

Ursprunglig huvudentréns tambur under 1700-tal.

Äldre entré med port, dörrblad troligen från tidigt 1800-tal.

Kryssristade kalkstensplattor, från 1700-talet

Murade valv, troligen avbärare som tillkommit vid ändring av rumsindelning.

Bänk/Nisch. Äldre detalj i trappan.

Blindfönster med äldre bågar och glas, troligen från sekelskiftet 1900.


Pilastrar visar på ursprunglig väggs placering.

Mellanväggar som tillkommit före 1945.

Rest efter gångjärn till äldre innerdörr.


Rester från undertak, listverk och stukatur, 1800-tal.

Rester från äldre undertak, troligtvis 1960-tal.

Äldre undertak visar på tidigare rumsindelning.

Taklister från äldre undertak, troligtvis tillkommit efter 1920.

2

3

1

4

5

6

7

10

14

11

15

12 16

13 17

18

19

20

21

22

8

9

23

24

* notera att stenplintarna här är markerade i rött. dessa ingår egentligen inte i byggnaden men då de bedöms bidra till byggnadens exteriöra karaktär medtogs de ändå i undersökningen. de anses vara av byggnadsminnesklass.

17




HUS 1 PlAn 2






Kalkstenstrappa och trapphus med välvt tak, kalkstensgolv och välbevarade detaljer såsom nischer och handledare från 1800-1900-tal.

Ursprunglig yttervägg före huset tillbyggdes på 1840-talet.

Fönster med överliggare burna av konsoler, 1830-tal.

Blindfönster från sekelskiften 1900.


Välbevarad takrosett, från sekelskiftet 1900.

Bevarad placering av äldre mellanvägg.


Rester från undertak och taklistverk, 1800-1900-tal.

notering:

Fönster gjordes om till blindfönster efter 1945.

Blindfönster har troligtvis tillkommit efter 1945.

Fönster har varit rundbågat före 1945.

5.

6.

6.6.

6.

6.8.

7.

7.9.

10.

4.

1.

1.

1.

3. 3. 3. 3. 3. 3.

2.

2.

2

3

1

4

5

6

7

10

8

9

18




5.

5.6.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

6. 6.

8.

7.

7. 7.

1.1.

1.

1.

3. 3.

2.

2.

2.

HUS 1 PlAn 3 vInd






Kalkstenstrappa och trapphus med välvt tak, kalkstensgolv och välbevarade detaljer såsom nischer och handledare från 1800-1900.

Kakelugn, den enda bevarade. Troligen 1700-tal.

Fönstervalv.

Bänk/Nisch. Äldre detalj i trappan, 1800-tal.

Synliga takstolar, del av ursprunglig stomme.

Fönster med munblåst enkelglas i karm med stickbågiga fönstervalv, från ca 1900.


Bevarad placering av äldre mellanväggar.


noteringar:

Förmodligen finns här rester efter vindskupor från 1920-tal.

2

3

1

4

5

6

7

8

19




HUS 2 MAGASInet 1835BeskrivningGamla torget 3, Magasinet. Byggnad i två våningar med källare och vind under sadeltak svartmålat tegel. Huset fick troligtvis sitt nuvarande utseende år 1835. Det är oklart om det uppfördes från grunden vid denna tidpunkt eller om det tidigare funnits ett äldre hus där som då byggdes ut. Under 1800-talets mitt innehöll emellertid byggnaden magasin, bagarstuga samt fem boningsrum. När Olof Eschelsson gjorde en tillbyggnad på Hus 1 på mitten av 1840-talet sammanbyggdes det med Hus 2. Då kom också portgången till. Äldre foton visar att E. & L. Lindquist Kontor hade sina lokaler på andra våning i Hus 2 under tidigt 1900-tal. Senare, under 1940-talet, höll bland andra Elfvins Plåtslageri till i byggnaden.

Fasader/StommeFasaden har i stort bibehållit sitt utseende från 1830-talet med slätputsade fasader och symmetriskt utplacerade fönster med spröjsade bågar. En kraftig gesims avfärgad i naturvitt följer takfoten och utgör ensam ett dekorativt element på fasaden. Detta i kontrast mot Eschelsonska husets smyckade fasad. Stommen är i tegel med bjälklag och takstolar i trä. En mindre del av källarvåningen under byggnadens södra del är en skalmur av gråsten. I källaren är de mittersta två pelarna som bär upp bjälklaget ursprungliga men bjälklaget har också förstärkts med fler pelare under 1900-talets andra hälft. Delar av ursprungliga hjärtväggar finns bevarade på plan 1 och 2. På grund av att rumsindelningen delvis har förändrats har nya I-balkar i järn tillkommit som en förstärkning för våningsbjälklagen och som upplag för de nya väggarna.

Fönster och portarByggnadens ursprungliga två huvudentréer åt väster är idag borttagna och idag nås huset genom en port åt söder, in mot portgången. Denna entré kom till efter 1940. Källaren hade tidigare två portar; en åt öster och en åt norr. Den norra var fortfarande i bruk 1916 men sattes igen någon gång före 1945.

Tvåluftsfönster med två spröjs i varje fönsterbåge är symetriskt utplacerade på fasaden i fönsterband. Samtliga fönster är bytta till kopplade, inåtgående fönster i instickskarmar på 1940-talet. Viss fönsterrenovering gjordes under 1970-talet, då somliga fönster fick en slät spröjs utan profil. Färgrester i vindens fönstersmygar skvallrar om att fönsterbågarna någon gång före 1940-talet varit rödfärgade.

InteriörAv den äldre interiören finns idag få synliga rester. Källarvåningen har kullerstensgolv, vilket är välbevarat under ett tunnare jordlager. Golven på plan 1 och 2 samt på vinden har nyare plastmatta på spånskiva, troligtvis inlagt sent 1980-tal. Om de ursprungliga skurgolven finns bevarade under bör undersökas närmare. En nivåskillnad i golvet på plan 1 indikerar att ett trappsteg också döljer sig under plastmattan. Även detta bör undersökas närmare. Fönsteröppningarna i norra delen av byggnaden omfattas av stickbågiga valv, vilka troligen är ursprungliga från 1830-talet. Den ursprungliga takhöjden återfinns under nyare undertak. På plan 1 finns därunder ett till synes välbevarat gråmålat brädtak, troligtvis från tidigt 1900-tal. Under 1800-talet och även troligtvis tidigt 1900-tal fanns två inredda rum på vinden. Av dessa finns idag spår efter hemmagjorda tapeter i form av uppklistrade och målade tidningar i tak och på bjälkar. Här finns också två igensatta vindsfönster. Mellanväggar saknas dock numera och vinden har idag en öppen plan med takstolar och bjälklag synliga.

KällorTörnvall, Anders, 1904-. - Gamla •Norrköpingsgårdar / av Anders Törnvall. – 1968Östergötlands byggnadsminnen : •vägvisare till 65 byggnadsmiljöer / [förf.: Anders Moderatho ... ; red.: Anders Moderatho]. - 1984.

ArkivBebyggelseregistret, •RiksantikvarieämbetetStadsarkivet; Städernas allmänna •brandstodsbolag: Norrköpings brandstodskommitté; 1837; Nr 7468

överst: Uppmätningsritning över Magasinet från 1910-tal. Ritning: Stadsarkivet, norrköping. Under: Magasinet år 2014.

20




Hus 2Kronologi

1835 Byggnaden fick exteriört sitt nuvarande utseende. Möjligen fanns innan en äldre magasinsbyggnad på platsen, detta är dock inte fastställt. Byggnaden innehöll vid denna tid magasin, bagarstuga samt fem boningsrum, varav två fanns på vinden.

1845 Magasinet sammanbyggdes med Eschelsonska huset och portgången mellan byggnaderna kom till.

Ca 1910-tal Företaget E. & L. Lindquist hade sitt kontor på andra våningen. Större delen av norra byggnaden upptas emellertid fortfarande av magasin.

Ca 1940 Elfvins plåtslageri höll bland andra till i byggnaden. 1944 Byggnaden avyttrades till Norrköpings stad och användes för allmänna läroverkets räk-ning. Flera större renoveringar genomfördes och endast ett fåtal detaljer av interiören bevarades. Bjälklagen förstärktes med I-balkar och rums-indelningen förändrades påtagligt. Nya fönster sattes in i de äldre karmarna.

1970-tal Rumsindelningen förändrades påtagligt. Fönsterbågarna renoverades delvis. Trappa och fönsterbänkar i kalksten tillkom. Ventilation installerades. Kriminalvården flyt-tade in i lokalerna och använde dem som kansli.

1978 Byggnaden blev byggnadsminne och skyddas av 3 kap. i Kulturmiljölagen.

Kulturhistorisk värdering Magasinets kulturhistoriska värde ligger idag i:

1. Byggnaden som en del i en enhetlig stadsbild med en bevarad 1800-talskaraktär.

2. Byggnadens exteriör och stomme, som är av byggnadsminnesklass. Stommen är troligt-vist till största del från 1830-talet, möjligen del-vis äldre. Den välbevarade fasaden visar på hur stadens enklare bruksbyggnader kontrasterade men också samspelade med den mer påkostade arkitekturen under 1800-talets första hälft. Detta synliggörs i fönsterbandens symmetri och rytm, i den kraftiga gesimsen vid takfoten och den i övrigt sparsamt utsmyckade fasadens karaktär. Tidigare har kvarteret till stor del bestått av denna typ av bebyggelse men då endast Maga-sinet finns bevarat innehar det ett särskilt högt kulturhistoriskt värde idag.

3. De få spår i interiören från äldre tider, såsom bevarad takhöjd samt fönstrens stickbågi-ga valv. Dessa är av byggnadsminnesklass. Det till synes välbevarade undertaket på plan 1 har ett högt kulturhistoriskt värde. Möjligen finns de ursprungliga skurgolven bevarade under befint-lig plastmatta. I så fall är även de av byggnads-minnesklass.

4. Kontinuiteten i de blandade funktioner och verksamheter som varit förlagda i byggna-den mellan 1800-1940-talet, såsom magasin, kontor, bagarstuga och bostäder.

Kvalitéer att utveckla

Kontrastverkan mellan Hus 1 och Hus 2, vilket anknyter till byggnadernas olika ursprungligen tänkta funktioner. Magasinets enklare och mer funktionsinriktade karaktär i jämförelse med Eschelsonska husets påkostade och smyckade fasad kunde förstärkas interiört. Detta skulle kunna göras genom att återskapa de stämnings-skapande kvalitéer som Magasinet en gång haft i form av skurgolv, brädklädda innertak samt synliggöra den bärande timmerpelaren på plan 2.

Om den äldre ingången i källarvåningen mot Skolgatan togs upp hade kvarteret öppnats upp ytterligare mot Knäppingsborg.

Rummens rymd kan återfås genom att återställa ursprungliga takhöjd. De stickbågiga fönsterval-ven bidrar också till detta.

Vindsvåningen skulle åter kunna inredas.

Att återgå till äldre funktioner och verksamheter skulle anspela på en äldre kontinuitet i byggna-den. Sådana skulle kunna vara blandningen av handel med mat och dryck, kontor och bostäder.

Magasinet runt sekelskiftet 1900. På andra våningen fanns då bl a kontor. Foto: Stadsarkivet, norrköping.

Uppmätningsritning över Magasinet från 1945.Ritning: Stadsarkivet, norrköping.

21




5.

8.

7.

14.

15.16.

17.

19.

12.

4.

1.

3. 2.

1.1.1.

2.

4.

1.

4.

3.

8.

10.

11.

1.

10.

12.

13.

13.

14.

14.

9.16.

15.

15. 15.

15.

15.

15.

15.

15. 15. 15.

15.

15.

18.

1.

1.2.

2.

2.

2.

2.

3.

4.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

7.

8.

9.

9.

5.

6.

HUS 2 PlAn 1 KÄllARe



Ursprunglig placering av fönsteröppningar, fönsterindelning (storlek, karmar, galler).

Äldre placering av dörröppningar, 1800-tal. Ursprunglig stomme, gråstens- och tegelmurar, 1830-tal, möjligen delvis äldre.

Äldre träpelare som bär upp bjälklag.

Gallerförsedd glugg.

Kullerstensgolv i hela rummet, troligtvis ursprungligt.

Rum med skalmur av gråsten. Möjligen en indikation på att denna del av byggnaden är äldre än 1830.

Dörrblad i plåt, 1800-tal.



Nyare träpelare, 1900-tal.

noteringar:

Äldre dörröppning, igenmurats under 1900-talets första hälft.

Igenstängd trappa, där golvisolering från plan 1 faller ner.

Gluggarna har tidigare täckts av plåtluckor utvändigt. Dessa är numera avlägsnade.

2

3

1

4

5

6

7

8

9

Magasinets källarvåning 2014, norra delen. notera kullerstensbeläggningen på golvet.

Magasinets källarvåning 2014, södra delen. Putsad skalmur av obearbetad gråsten.

22








Bevarad fasad från 1830-tal.

Stomme från 1830-tal, möjligen delvis äldre.


Äldre undertak av gråmålade brädor.

Fönstervalv.


noteringar:

Dörröppning från 1940-tal.

Ursprunglig entré.

Höjdskillnad i golv.

skala 1:200

6.

6.

5.

2.

2.

2.

2.

2.

2.

2.

2.

8.

9.7.

11.10.10.

10.14.

21..

22..

20.

19.

15.

16.

17.

18.

18.

18.

19.

13.12.

12.

4.

4.

4.

4.

4.

5.

1.

1.

3.

4.

4.

1.

1.

2.

3.

2.

23..

24.

7.

2

3

1

4

5

Magasinets bottenvåning 2014. Bevarat undertak av gråmålade brädor.

Magasinets bottenvåning 2014. ett av de stickbågiga fönstervalven.

23




HUS 2 PlAn 2



Äldre fönsteröppningar, fönsterindelning (storlek, spröjsning, karmar). Ursprunglig takhöjd, återfinns även under lägre undertak i exempelvis korridorerna.

Bevarad fasad från 1830-tal.

Stomme från 1830-tal, möjligen delvis äldre.


Mellanvägg med äldre placering.


noteringar:

Höjdskillnad i golv.5.

6.

6.6.

6.

6.8.

7.

7.9.

10.

4.

1.

1.

1.

3. 3. 3. 3. 3. 3.

2.

2.

2

1

Magasinets övervåning 2014. Pelaren är inklädd men är en del av den byggnadsminnesskyddade stommen.

Uppmätningsritning över Magasinet från 1945. Rummet med pelare hade då en öppen planlösning.

24




5.

5.6.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

6. 6.

8.

7.

7. 7.

1.1.

1.

1.

3. 3.

2.

2.

2.

HUS 2 PlAn 3 vInd



Äldre fönsteröppningar, fönsterindelning (storlek, spröjsning, karmar).

Stomme från 1830-tal. Bevarad fasad från 1830-tal.Högt kulturhistoriskt värde:


Rester från hemmagjorda tapeter av målade tidningspapper.

Äldre vindsfönster.

noteringar:

2

1

ovan: Magasinets vindsvåning 2014. Bevarat undertak av gråmålade brädor.

ovan: Magasinets vindsvåning 2014. notera röda färgrester där den äldre fönsterbågen suttit.

25




BIlAGA 1

Documents

NORRKÖPING€¦ · åt öster före 1700-talet men efter en stadsbrand ... född i Västervik. Eschelsson, som var son till en amiralitetslöjtnant, ... kvarteret byggnadsminnesförklarades